FikaTillsammans med Kavastu, Marcus Hernhag och Alexander Gustafsson

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. En miljon sätt att tjäna pengar på börsen
2. Folk som vågade prata ekonomi
3. Kommande fika tillsammans och en workshop
4. Workshop för alla nivåer
5. Hur mycket tid lägger ni på sparandet?
6. Vad tänker ni om marknadsläget?
7. Behandla allt som en upptrend tills motsatsen bevisas
8. Är ni rädda om det skulle rasa ordentligt?
9. Vad ska man vara rädd för?
10. Räntefonder, ja eller nej?
11. Lösa upp aktieportföljen för att amortera?
12. Vilka principer vill ni att era barn ärver?
13. YOLO och balansen i livet
14. Hur tänker Alexander själv?
15. Varför fonder istället för investmentbolag?
16. Belåning, kreditkonto och sparkvot
17. Därför investerar Jan globalt
18. Sverige-exponering och starka ägarfamiljer
19. Köp investmentbolag med rabatt
20. Den svenska börsens "ständiga uppgång"
21. Sophämtningsfirman och de mest ägda aktierna
22. Investerar du för att ha roligt eller för att tjäna pengar?
23. Trollformler, bull och bear
24. Tre exempel på utbombade kvalitetsaktier
25. Kriser kommer och går
26. När plockar ni hem vinsten?
27. Sälj när du behöver pengarna
28. Citat som peppar när det är illa på börsen
29. Förlora inte pengar
30. Tjäna pengar på natten
31. Inget nytt under solen?
32. Till syvende och sist handlar det om bolag
33. Jans riskhantering: simuleringar och max drawdown
34. Lär av dina tidigare affärer
35. Lika viktad portfölj och konsekvens
36. Hur hanterar man rädslan?
37. Avrundning: så olika, ändå så lika
38. Nästa avsnitt: Fair Finance

En miljon sätt att tjäna pengar på börsen

Arne Kavastu Talving: Jag brukar ibland säga att det finns omkring en miljon olika sätt att tjäna pengar på börsen. Du behöver bara ett sätt.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 74, och det är ett litet specialavsnitt.

Jan: Det är något som vi alla har gjort förut. Det var nämligen så att den 25 oktober hade vi en fika tillsammans i Malmö. Det var på förslag av er tittare, följare och lyssnare: kan vi inte träffas och prata om de här spännande sakerna ni pratar om? Så då arrangerade vi det, och det blev jättelyckat. Det var mycket diskussioner, man pratade om ekonomi och sparande. Vi hade en panel också. En riktig slam dunk. Vi hade Arne Kavastu Talving med, som svarade på frågor och diskuterade. Och så hade vi dessutom med Marcus Hernhag, som är författare till fyra böcker, mycket om olika strategier. Han kommer sedan i avsnitt 77. Arne har vi redan haft med, jag tror det var i avsnitt 64. Och sen hade vi dessutom Alexander Gustafsson från Nordnet, som håller i Sparpodden. Han kom också i ett senare avsnitt, jag tror det var avsnitt 76.

Folk som vågade prata ekonomi

Jan: Det var jättekul. Men det roligaste var nästan att folk kom och sa: ja du vet, jag pratade om ekonomi och de andra sa, oj vad intressant, så har jag också tänkt. Istället för att gå därifrån eller titta djupt i chipskålen. Det var superkul. Och det som är bäst är ju att du kommer få vara med på hela den här paneldiskussionen med mig, Alexander, Marcus och Arne. Du som lyssnar, alltså.

Folk kom fram och sa: jag pratade om ekonomi och de andra svarade, oj vad intressant, så har jag också tänkt. Istället för att titta djupt i chipskålen.

Jan: Vi spelade in det. Ljudkvaliteten är som den är, vi var hundra personer i lokalen, så man får ta det efter omständigheterna. Men jag tänkte faktiskt ta två grejer först. Det har kommit en fråga: kan vi inte ha fika tillsammans på fler orter? Och det tänker jag, för jag tror att det finns ett önskemål och ett behov av att få träffa andra, prata om ekonomi, få inspiration och ha trevligt tillsammans.

Caroline: Gärna med någon utomstående aktör som kommer in.

Jan: Precis, att ha någon av gästerna man har sett i något poddavsnitt tidigare. Till exempel en fondförvaltare eller någon som är expert på någonting. Så att det blir trevligt. Sen behöver det inte nödvändigtvis vara en after work som vi hade nu. Det kan vara en lunch, en fika eller en annan form. Det viktigaste är att man gör det tillsammans.

Kommande fika tillsammans och en workshop

Jan: Aktuella datum finns på RikaTillsammans, alltså rikatillsammans.se snedstreck fika-tillsammans. Men jag kan kort hinta om att den 29 januari kör vi i Stockholm. Då kommer vi ha Charlie Söderberg som gäst, känd från Lyxfällan på SVT, Plus och Tonårsbossen. Han har blivit utnämnd till Sveriges bästa folkbildare i privatekonomi, så det blir temat. Det kommer handla om balans mellan tid, pengar och energi. Den 7 mars kör vi i Malmö, gästen är inte riktigt bekräftad än så jag vågar inte gå ut med det, men jag hoppas att det blir spännande. Och sen den 12 mars kör vi i Göteborg, och då är det samma som i Stockholm, då är det Charlie. Anmälan och allt finns på rikatillsammans.se snedstreck fika-tillsammans. Det är ett begränsat antal platser, så jag skulle anmäla mig redan nu. Vi hade reservlista till Malmö och alla kom tyvärr inte med, så jag hoppas kunna prioritera dem nästa gång.

Jan: Sen fick jag också en fråga. Det var jättetrevligt med Fika tillsammans och mycket diskussioner, men kan vi inte få jobba konkret med min ekonomi, kan vi inte träffas och jobba tillsammans? Och då har jag tänkt på det här ett tag, att ha en workshop, en RikaTillsammans-workshop under en hel dag. Den är helt enkelt till dig, där målet faktiskt är, så här får man väl kanske inte säga i Sverige, men att få mer pengar. Det är ändå till syvende och sist därför vi sparar. Inte för att pengarna har ett egenvärde, men pengarna hjälper ofta till att lösa vissa problem och skapa vissa möjligheter.

Caroline: Skapa ett lugn. Många säger att det skapar ett lugn.

Jan: Ja, och en trygghet eller till och med en frihet. Och att göra det utifrån dina förutsättningar.

Caroline: De förutsättningar man har. Så man kan komma om man är nybörjare, eller man kan komma på en annan nivå.

Workshop för alla nivåer

Jan: Precis. Det handlar om att ta privatekonomin till nästa nivå oavsett var man är. Man kan vara nybörjare och inte ha dåligt samvete för sin ekonomi om man vill komma igång. Eller så är man som vi, som har jobbat med detta i tio år, men fortfarande vill ha lite feedback, inspiration och trick. Det kommer vara både enkla och avancerade trick. Och framförallt, som ni kommer få höra i den här debatten: det finns en miljon sätt att tjäna pengar på börsen eller på sitt sparande. Man behöver bara ett sätt. Man behöver hitta sitt eget sätt.

Det finns en miljon sätt att tjäna pengar på börsen. Man behöver bara ett. Man behöver hitta sitt eget sätt.

Jan: Och det där pratar alla om. Marcus pratade om det i avsnittet när vi intervjuade honom. Man behöver hitta ett lugn i sin egen strategi. Så det kommer vi prata mycket om. Att ha en egen filosofi, en egen strategi. Undvika misstag, visa vad forskningen faktiskt säger om man har bäst odds. Och faktiskt rent konkret arbeta med sin privatekonomi. Det är liksom det som är tanken. Och sen naturligtvis träffa likasinnade, diskutera, få feedback, ställa mycket frågor. Jag vill verkligen att vi diskuterar under workshopen tillsammans. Mer info finns på rikatillsammans.se snedstreck workshop. Där står datum och mer innehåll, exakt hur dagen är upplagd. Vi kör 12 januari i Malmö, där har vi redan ett antal anmälda. 16 februari kör vi Stockholm. Och den 23 februari i Göteborg. Det finns vissa fördelar med att köra detta i början av året.

Caroline: Det finns många fördelar i det.

Jan: Precis. Och samma sak där, antalet platser kommer vara begränsat. Det är första gången vi gör det i den här formen, så det är viktigt att det blir bra. Så med det tänkte jag att vi...

Caroline: Nu kör vi igång det här nu.

Jan: Precis, vi släpper på avsnittet. Jag hoppas att du gillar det. Varsågod.

Hur mycket tid lägger ni på sparandet?

Caroline: Fråga till er alla. Hur mycket tid lägger ni ner på ert sparande, slash investeringar, varje månad?

Marcus Hernhag: Jag ser väl en timme om dagen kanske. Sen har jag en hel del annat när jag ska skriva åt Privata Affärer eller skissa på en bok. Min privata portfölj, ibland loggar jag inte in på Avanza på en vecka. Den är ganska passiv till och från.

Alexander Gustafsson: Bra, tack. Jag lägger ner alldeles för mycket tid, men inte sittande framför en skärm. Jag lägger ner mycket tid på analys. Varje dag plockar jag in 200 parametrar, och nu går jag igenom varenda delårsrapport.

Jan: Gör du det fortfarande från text-tv? Ja, men självklart.

Alexander Gustafsson: En fördel med text-tv är att det är reklamfritt.

Jan: Det är så, okej.

Alexander Gustafsson: Så om du skulle säga i timmar? Det är svårt att säga. Jag ljuger inte om jag säger att jag lägger ner 50 timmar i veckan. Inte på min portfölj, utan att läsa på.

Jan: Och skönt. 30 minuter i månaden. Det går.

Alexander Gustafsson: Samtidigt vill jag säga, i och med att jag driver kurser måste jag ha enormt mycket material och research bakom, så att jag levererar det så att säga.

Jan: Intressant. Absolut. Alltså, ska man räkna in produktion av avsnitt och research blir det mycket mer. Då är det ett heltidsjobb. Men på min egen portfölj, en halvtimme i månaden. Tack.

Vad tänker ni om marknadsläget?

Caroline: Nästa fråga. Vad tänker ni om marknadsläget just nu?

Marcus Hernhag: Först, jag väger vid ett vägskäl ungefär. Mitt standardråd är att man ska vara redo för både uppgång och nedgång och ha handlingsplaner. Gärna en liten krigskassa utifall det går ner. Men de egna modellerna och vanligt hederligt money management kommer alltid att hjälpa en mycket mer än om man ska gissa börsutvecklingen exakt de kommande dagarna, veckorna eller månaderna.

Jan: Tack så mycket. Alex, du hörde frågan.

Arne Kavastu Talving: Ja, marknaden. Vad ska man tro om marknaden just nu? Det var frågan. Och kort, Alex. Kort? Du gör så svårt för mig. Det jag tror, och när jag pratar med folk, är att den här korrektionen vi ser just nu beror väldigt mycket på sänkta förväntningar. Börsen handlas hela tiden efter förväntningarna. Vad tror vi om börsen framöver? Och just nu ser 2019 ut att bli ett år där konjunkturen vänder. Få säger inte det idag, att 2019 eller kanske 2020 ger oss en sämre konjunktur. Kanske en recession, eller åtminstone en sättning i ekonomin. Och det är väl det börsen helt enkelt är rädd för just nu. Att det kommer bli ett faktum. Så då korrigerar man ner.

Jan: Nu sitter Hanne här och vill komma in. Skicka micken till honom.

Arne Kavastu Talving: Kul att se er också.

Behandla allt som en upptrend tills motsatsen bevisas

Alexander Gustafsson: Jag brukar säga att de pengar som ska ligga på aktiemarknaden ska ligga där. Se till att ni har kassaflöde bakom, så att ni inte är beroende av marknaden. Men jag vill påstå att vi hade all time high för tre veckor sedan, och sen har det gått ner 11 procent. När marknaden går ner i en så kallad bad trend sjunker den med en halv procent i veckan. Det innebär att marknaden ska gå ner en halv procent. Vi har gått ner 11. Överreaktion. Jag behandlar alltid börsen som en upptrend tills jag blir överbevisad. Och jag har inte blivit överbevisad om att börsen ska ner. Det är inte farligt. Äger man aktier med utdelning, äger man bolag på large, mid och small cap, så är det en tillfällig kursnedsättning. Och sen blir det jättebra. Och jag vill slå ett slag för investmentbolagen också. Ja, vad bra.

Jag behandlar alltid börsen som en upptrend tills jag blir överbevisad.

Jan: Jag tänker att jag är väl en av dem som försöker. Eller, jag försöker inte förutsäga marknaden. Jag har insett att jag inte är särskilt duktig på det där. Och tittar man på forskning finns det ingen forskning som stödjer att någon annan är särskilt mycket bättre på att förutsäga marknaden. Så jag tror mycket på att ha en strategi, eller en portfölj, som funkar oavsett marknadsläge. En som gör att jag inte behöver bry mig om det går upp, och inte behöver bry mig om det går ner. Däremot kan jag säga, och nu motsäger jag allt jag precis sagt, att jag är lite rädd faktiskt. Vi har haft nio års uppgång. Tittar jag på mail från läsare är det folk som säger: nu har börsen rasat, ska jag sälja? Och då säger jag: detta är inte ett ras. Detta är knappt en sättning. Ett ras är 60 procent över två år.

Alexander Gustafsson: Jag vill bara sticka in att 2011 hade vi ett minusår. Det var ganska taskigt. Att det gick back? Ja, börsen backar. Vi har även 2015, det är också ett minusår. På mycket. Så det är en sanning med modifikation att alla år går upp.

Jan: USA, ja. Absolut. Vi är inte ens överens redan nu.

Är ni rädda om det skulle rasa ordentligt?

Caroline: Tack. Följdfråga, som du svarar på, Jan. Är ni rädda om det skulle rasa ordentligt? Känns det som ett sting i bröstet då? Eller är ni så här, det händer och då tar vi det då?

Arne Kavastu Talving: Jag är glad att vi får den här nedgången. Det låter kanske lite konstigt. Det gör ont i portföljen givetvis. Men det här påminner oss om att börsen generellt sett har ganska kraftiga rörelser. Nu har vi sett, oavsett om det är 7, 8 eller 9 år av uppgång, så har de åren också gett ungefär 6–10 procent avkastning per år. Vilket verkligen är snittet börsen brukar leverera. Egentligen brukar inte börsen vara så medioker, utan den är generellt sett mer kraftig. Antingen uppåt eller neråt. Sen att medelavkastningen brukar landa där när man slår ut det. Så jag tycker det här är ett bra tillfälle att bli påmind om att se till att ligga i aktier, om du tror på börsen på lång sikt och kan avvara pengarna. Och då kan man antingen vara mer aktiv som Arne eller jobba mer passivt som Jan. Men se till att ha pengarna på börsen om du tror på det på lång sikt. Eller Marcus dessutom också.

Caroline: Men vänta, är du rädd?

Arne Kavastu Talving: Nej, för jag tror på börsen på lång sikt. Och jag tänker placera mina pengar där, för jag kan avvara dem på lång sikt.

Jan: På lång sikt är vi alla döda.

Arne Kavastu Talving: Ja, på riktigt lång sikt, absolut.

Jan: Förlåt, jag kunde inte låta bli alldeles.

Arne Kavastu Talving: Men det är ett bra tillfälle nu att verkligen fundera över vad du ska ha pengarna till. Kan du hantera den här nedgången? Nu har vi fått 10 procents nedgång. Det kommer att komma en större nedgång. Det är vi alla överens om här. Sen kanske den inte kommer nästa vecka, eller om tio år, men den kommer att komma.

Jan: Vi får släppa in Marcus, Arne.

Marcus Hernhag: Reapris på aktier är ju bra. Det inser min hjärna, men hjärtat gråter.

Vad ska man vara rädd för?

Alexander Gustafsson: Ja. Nej, men vad ska man vara rädd för? Jag var med om börskraschen 87. Det gick ner 40 procent på tre veckor. Ett år senare stod börsen högre. Ja, men vadå? Passa på och fyll på i så fall, när det blir lite billigare. Och köp kvalitet.

Jan: Där vill jag faktiskt komplettera. Nu har det varit många, eller jag upplever ändå ganska många, års uppgång. Och det man glömmer bort är att särskilt min generation, eller 70- och 80-talister, 90-talister också, vi har ju inte haft något bra ekonomiskt tillfälle. Fastighetspriserna är dyra, börsen har varit dyr. Så rätt hanterat är faktiskt en börskrasch en möjlighet. Men då är vi inne på det ni är inne på, man behöver ha rätt förutsättningar. Gärna ha ett kassaflöde, pengar man kan avvara, ett kontinuerligt sparande, och framförallt en egen strategi. Du och jag pratade om det i ett poddavsnitt, Arne, att halva grejen, sa du, är att lära känna sig själv. Och det är nog det som är det klurigaste. Det är jätteviktigt.

Halva grejen är att lära känna sig själv. Det är nog det klurigaste.

Alexander Gustafsson: Det här med att lära känna sig själv, just nu när börsen är som den är. Det här med att man ska må bra på dagen, och lika så på natten ska man må bra. Gör man inte det har man för mycket pengar på aktiemarknaden. Och det som är så väldigt viktigt, och det jobbar du väldigt mycket med, är just det här med att ha ett kassaflöde vid sidan om. Jag har skapat ett kassaflöde, så att jag snart är pensionär dessutom. Du ser inte ut en dag. Ja, jag är 56. Men när man säger att om fyra år börjar mina pensioner bara ramla ut, jag har kassaflöde som räcker fram tills jag blir pensionär. Så egentligen spelar det ingen roll hur börsen går för mig. Jag har pengar ändå. Men hela tiden gör det att jag kan tänka rationellt, att jag inte blir nervös när det blir så här. Jag är på det torra. Pengarna som ligger på aktiemarknaden, låt dem ligga där.

Jan: Om det inte är någon motsats som bevisas. Tack, Arne. Caroline, brukar inte du säga så här, att om det kostar dig din nattsömn så är det för dyrt? Vilket är ganska klokt, tror jag. Tack. Ta nästa, Caroline.

Räntefonder, ja eller nej?

Caroline: Nästa fråga är faktiskt, har ni räntefonder just nu? Hur tänker ni kring dessa?

Jan: Jag kan börja. Ja, jag har räntefonder. Jag brukar säga att man ska ha så många procent räntefonder som man är år gammal. Så jag är 37, alltså har jag faktiskt 37 procent räntefonder. Och sen blev jag väldigt förvånad om jag skulle höra något liknande svar här till höger.

Arne Kavastu Talving: Nej, jag ser helheten i min ekonomi, och en stor del av våra pensionspengar får man ändå anse förvaltas som en räntefond. Nu tänker jag på den allmänna pensionen. Den är inte en räntefond egentligen, men den ska stiga med svensk ekonomi, och det är ungefär som en räntefond. Så nej, jag har full aktieexponering i mitt privata och mitt pensionssparande.

Marcus Hernhag: Jag har inga räntefonder, men jag har några procent i preferensaktier istället. Sen ingår det räntepapper även i ett par börshandlade fonder jag har.

Alexander Gustafsson: Jag har pengar på banken, oräntade. Men det är ganska säkert, för man har ju säkrat 900 000 på banken så att säga. Sen har jag mycket premieobligationer. Det låter text-tv när jag säger det. Men det kommer hela tiden in 200–500. Det dimper hela tiden ner. Kan man köpa dem fortfarande? Nej, de är stoppade. De fasas ut för att räntan är så låg. Men jag har köpt hela tiden när det har kommit. Sen har jag faktiskt tagit ett peer-to-peer-lån också. Jag vet inte om det är någon hit, men jag får 4–5 procent avkastning. Men det är ju skatt på det också, 30 procent. Men det ger ett kassaflöde helt enkelt. Jag tror inte man ska lägga för mycket där, för man vet ju aldrig. Vad heter det företaget som gick så mycket i konken? TrustBuddy.

Jan: Tack för att du påminner mig. Förlorade 150 000 i den. Tack så mycket. Caroline, har du några fler?

Lösa upp aktieportföljen för att amortera?

Caroline: Japp. Ska man lösa upp en aktieportfölj för att amortera om räntan höjs?

Arne Kavastu Talving: Ska man lösa en aktieportfölj? Ska man lösa upp? Räntan kommer att stiga. Det är lika bra att man redan nu förbereder sig för det. Hur mycket vet du inte. Absolut är det bra att ha en balans mellan att amortera och att aktiespara. Jag föredrar att aktiespara så mycket som möjligt, för att ha högre avkastningspotential. Så att om du redan nu bestämmer dig, så här mycket klarar jag i ränta, om det var 3 eller 4 procent eller vad det nu är, se till att spara undan så mycket extra nu på amortering. Och då, när räntan sen stiger, har du redan nu betalat ner det lite. Men det är liksom vad du själv klarar av som får avgöra. Jag föredrar börs framför amortering. Men till en rimlig nivå. Sitter du med 95 procents belåningsgrad, då är det nog dags att amortera.

Marcus Hernhag: Mitt svar är nej. Men man kan ta aktieutdelningarna och låta dem gå till amorteringar på bolånet.

Alexander Gustafsson: Marcus och jag har skrivit en bok. Och där skriver vi bland annat att just när det gäller ränta, om man har till exempel 2 procents ränta, varför inte leva som att man har 6 procents ränta? Det vill säga att de där 4 procenten som är över amorterar du ner lånet med hela tiden. Och när räntan fortsätter sticka upp har du fortfarande marginal upp till 6 procent. Då får du ju ner ganska mycket av lånet. Och du märker inga räntehöjningar.

Jan: Precis. Och det går ju tillbaka till det där att ha en stabil ekonomi vid sidan av. Ni som följer mig och Caroline, vi pratar om detta som fyra-hinkar-strategin. Att aktierna är det bästa tillgångsslaget över tid. Men man ska inte göra det ena på bekostnad av det andra, skulle jag säga.

Alexander Gustafsson: Jag får jättemycket mail. Och jättemånga handlar om: jag ska köpa bostad, vilka aktier ska jag köpa, för jag ska köpa den om två år? Ja men sluta.

Arne Kavastu Talving: Bra tillägg.

Vilka principer vill ni att era barn ärver?

Caroline: Tack. Caroline, ska du ta sista? Sista. Vilka investerings- eller generella principer skulle ni vilja att era barn ärvde av er, för att göra dem finansiellt framgångsrika?

Jan: Jag kan börja. Vi var kanske med i det där reportaget om Freja i Sydsvenskan för två veckor sedan. För mig handlar det väldigt mycket om att se att inkomst av kapital är ett sätt att tjäna pengar som är minst lika viktigt som inkomst av tjänst. För det känns som att annars, när jag växte upp med föräldrar som kom från Tjeckoslovakien, så var det så här: hur man tjänar pengar är genom att man går till jobbet. Och jag tror att det är väldigt viktigt för Freja och Elsa, för våra barn, att säga att det finns andra sätt att tjäna pengar än bara jobb. Och sen får man ta det som en lek därifrån, med aktier, utdelningar, portfölj och hela kittet.

Alexander Gustafsson: Om du inte kan tjäna pengar när du sover kommer du aldrig bli rik. Lite så är det. Vad var frågan? Caroline, du får ta den. Jag kom av mig.

Om du inte kan tjäna pengar när du sover kommer du aldrig bli rik.

Caroline: Vilka investerings- eller generella principer skulle ni vilja att era barn ärvde av er, som gjorde dem finansiellt framgångsrika?

Alexander Gustafsson: Det är framförallt att inse värdet av pengar och tid. Börja tidigt och investera stabilt. Jag har ett exempel: mellan att man är 17 till man är 27, med en vanlig 6-procentig avkastning, lägger man av och investerar där. Låter pengarna ligga kvar, ränta på ränta. Den som börjar när han är 28 och fortsätter tills han är 65 och har sparat 2 000 om året, han har fortfarande inte lika mycket pengar som den som sparade mellan 17 och 27. Så tiden gör underverk. Det skulle mina barn ärva.

Marcus Hernhag: Prioritera alltid investeringar framför konsumtion. Du får det lättare så, så enkelt, Marcus.

Arne Kavastu Talving: Jag får väl instämma. Börja investera så tidigt som möjligt. Den är ju otroligt given. Sen, lev inte över dina tillgångar. Det är så många idag som sätter sig i ett skuldträsk som är väldigt svårt att ta sig ur. Så se till att inte leva över dina tillgångar. Och sen vill jag nog säga emot Marcus. Se till att spendera lite på dig själv också. Du ska också leva livet. Investera i dig själv. Men givetvis, se till att ha ett aktiesparande.

YOLO och balansen i livet

Jan: Alex, är det vår generation? YOLO?

Arne Kavastu Talving: Exakt.

Jan: Ja, precis.

Arne Kavastu Talving: Jag tror på balansen där, verkligen. Det är en otroligt stor aktieintresserörelse som pågår. Det är sjukt kul. Och det är väldigt många som är otroligt sparivriga. Men man får inte glömma heller. Man måste njuta lite idag. Det är i alla fall min mening.

Alexander Gustafsson: Jag ska bara lägga till det här. Nu pratar jag om unga människor. Men kanske för de som är lite äldre: det är nämligen så att det går att börja sent i livet också. Warren Buffett, han ägde bara 1 procent av vad han äger idag när han var 50.

Jan: Så jag tänker, ska vi köra igång direkt? Vem vill börja ställa första frågan? Där, varsågod. Ni får gärna säga ett namn också, och till vem frågan är riktad.

Hur tänker Alexander själv?

Gäst (anonym): Ja, hej. Jag heter Kent och jag har en fråga till Alexander. Jag har tittat på dina poddavsnitt, och de är mycket intressanta. Du träffar väldigt många spännande människor med många olika investeringsfilosofier. Men jag har aldrig riktigt hört hur du själv tänker. För du måste ju sitta på en väldig mängd olika strategier, och kanske ha plockat lite russin ur kakorna. Hur gör du själv? Hur tänker du?

Jan: Han kör indexfonder.

Arne Kavastu Talving: Frågan riktas till mig, Jan. Tack för frågan. Tack för att du kollar på podd och video som vi producerar. Min investeringsstrategi är väldigt enkel. Jag kör investmentbolag i otroligt stor utsträckning, och jag gör det av flera anledningar. Dels är det bra investeringar, och jag tror att större delen av panelen håller med mig, eller hela, förmodligen. Förutom Jan och hans indexfonder. Jag håller med. Investmentbolag, de gör ett otroligt bra jobb. Du får ibland rabatt, och de har levt i 100–150 år. Det är högst troligt att de kommer fortsätta leva. Sen är jag en sån som har förmånen att få träffa väldigt många intressanta investerare. De här tre som jag sitter bredvid, för att nämna några. Och jag tycker det är otroligt fascinerande att se hur många olika investerare det finns.

Det finns omkring en miljon sätt att tjäna pengar på börsen. Hitta ditt sätt och gör det väl.

Arne Kavastu Talving: Jag brukar ibland säga att det finns omkring en miljon olika sätt att tjäna pengar på börsen. Du behöver bara ett sätt. Hitta ditt sätt och gör det väl. Antingen det är de där indexfonderna, investmentbolag, eller aktiv placering med 80 bolag i portföljen, eller en försiktig general som jobbar med utdelningsinvesteringar. Vi tjänar alla pengar på börsen, men vi är ganska olika. Det är rätt fascinerande. Jag tror att kontentan är att hitta en strategi och vara konsekvent. Men investmentbolag är i alla fall min strategi. Långt svar på en enkel fråga, kanske.

Varför fonder istället för investmentbolag?

Jan: Tack så mycket, Alex. Har vi fler frågor? Mikael, Filippa, längst ner. Tack.

Gäst (anonym): Mikael heter jag. Vi hade en intressant diskussion här kring bordet, och det var lite kring något vi inte förstår med herrarnas plånböcker, att man ska vara fullinvesterad om man ska köpa i dippen. Hur bär ni er åt?

Jan: Jag är inte fullinvesterad, räntefonder har jag pratat om.

Gäst (anonym): Ja, men jag tänkte mest på oss andra som är mitt i nivå.

Marcus Hernhag: Aktieutdelningar innebär ju positivt kassaflöde. Man kan återinvestera. Det är mitt lilla knep. Men oftast har jag några procent i likvider de flesta månader på året.

Alexander Gustafsson: Jag ligger alltid all in i bull trend och all out i bad trend. Lite svårt att skilja på dem, men jag har en viss metod. Den här nedgången som kom nu, den kom liksom plötsligt, den har jag missat. Men det jag ofta gör, det är när det börjar vicka ner lite grann, när det har varit överköpt länge, då plockar jag en 10–15, ibland 20 procent av investeringarna. Och så väntar jag bara ut det hela. Kanske köper lite grann utbombad kvalitet. Och sen, när det börjar gå uppåt igen. En rekyl går ofta i två stötar. Man säger en stöt, och sen går det upp lite grann, så kommer nästa stöt. Precis som det har gjort nu. Två stötar ner, då brukar jag passa på att gå all in.

Jan: Alex.

Arne Kavastu Talving: Jag köpte lite förra veckan, men jag har inte köpt den här veckan. Men lite förra veckan.

Jan: Men varifrån kom pengarna om du är fullinvesterad?

Belåning, kreditkonto och sparkvot

Arne Kavastu Talving: Ja, man får ju lön emellanåt. Men faktiskt, jag är ju en sån som jobbar, men jag har faktiskt lite belåning, det ska jag vara ärlig med. Jag har ett kreditkonto kopplat till min aktieportfölj. Så att när det uppstår sådana tillfällen, då är jag en sån som köper, och då gör jag det för lånade pengar. Sen fick man ju lönen idag, så då betalas den lilla skulden ner. Men det är sällan jag har mer än 5 procents belåning på min portfölj. Jag gillar att ha det där kreditutrymmet för just den typen av tillfällen.

Arne Kavastu Talving: Hur stor sparkvot har du? Jag hade förra året 46 procent. I år har jag haft lägre. Men året är inte klart än. Jag mäter ofta på årsbasis. Jag är inte så...

Jan: Vill du säga någonting om vad sparkvot är? Alla kanske inte är med på det.

Arne Kavastu Talving: Sparkvot är hur mycket av dina inkomster som är kvar efter alla kostnader. Så räknar jag i alla fall. Det är lön du får in, eller andra typer av inkomster, man kan räkna aktieutdelningar som inkomst också. Hur mycket blir kvar efter kostnader?

Jan: Ja, snyggt. Tack så mycket, Alex. Ska vi ta nästa fråga? Där nere.

Gäst (anonym): Jag har en fråga.

Jan: Vad heter du?

Gäst (anonym): Oliver. Hej Oliver. Hej. Frågan är framförallt riktad till dig, Jan. För jag vet att de andra är inne lite på samma linje. Men om man kollar på svenska marknaden, varför investerar du i fonder istället för investmentbolag?

Därför investerar Jan globalt

Jan: För att den svenska marknaden är 0,8 procent av det totala börsvärdet. Så om jag skulle resonera kring att investera i Sverige, då kan man lika gärna investera 100 procent i Holland. Men ingen av oss skulle investera 100 procent i Holland, och då blev jag så här, varför inte? Den är ju lika stor, den holländska börsen, som den svenska börsen. Och jag upplever att det där är ett av de nybörjarmisstag jag gjorde i 15 år, att jag investerade i Sverige för att Sverige var där jag råkade bo. Då hade jag liksom inte tänkt helt klart. Medan jag idag investerar nästan bara globalt. Så det är därför jag gillar globala indexfonder, framförallt de med låga avgifter. Men jag har inget emot investmentbolag. Ett investmentbolag man väldigt sällan pratar om, som jag älskar, är Spiltan. Ett av Sveriges mest underskattade investmentbolag. Och jag ska också säga att min bästa affär, tror jag, är uppe 2 000 procent på den investeringen. Så jag gillar verkligen investmentbolag. Men när det gäller svenska börsen tror jag att det är ett misstag att bara investera i Sverige. Så tror jag.

Arne Kavastu Talving: Då måste jag kommentera på det där. För här håller jag inte med dig. Jag gillar idén om global exponering, givetvis. Det är en bra diversifiering. Men vi lever i Sverige, vi konsumerar svenska kronor och vi kommer ta ut vår pension i svenska kronor. Jag ser det inte som en alltför stor risk att ha en ganska stor exponering mot Sverige. För du kommer hela tiden bli lika rik eller fattig som alla andra.

Jan: Absolut. Men sen kan jag uppleva att Sverige är en hög... Alltså, internationellt sett är ju Sverige en högriskmarknad. Min upplevelse är att svenska börsen... Gud vad jobbigt det är att prata när man sitter bredvid er tre om sådana här påståenden. Men min upplevelse är att svenska börsen går högre upp när den går upp, och sen lägre ner när den går ner. Så volatiliteten på svenska börsen är betydligt större. Och ni som har förvarnat mig vet ju att jag är en rädd harv. Jag hatar att förlora pengar. Jag har förlorat pengar 1998, jag har förlorat pengar 2001, jag har förlorat pengar 2008. Och jag brukar säga, ibland är det min hemlighet: jag är 37 år gammal och jag har förlorat alla mina pengar tre gånger. Någonting borde jag ha lärt mig. Arne, vad tänker ni?

Jag är 37 år gammal och jag har förlorat alla mina pengar tre gånger. Någonting borde jag ha lärt mig.

Marcus Hernhag: Vill du fråga? För långa svar, jag minns.

Sverige-exponering och starka ägarfamiljer

Arne Kavastu Talving: Jag får bara avsluta där. Du har inte fel i att ha en global exponering. Men man behöver inte heller vara rädd för Sverige. För du kommer ändå förmodligen leva här, ta ut pension och konsumera i svenska kronor. Så det finns också en risk i att du kan bli relativt mer fattig än alla andra. Om det nu stiger mer i Sverige och du inte har exponering. Sen, investmentbolagen, de är ju globala. Även om de är stationerade i Sverige så säljer de globalt.

Jan: Absolut. Men då ska jag också vara så här, om jag får komma in. Detta är en tes. Jag har upplevt att egentligen är det inte investmentbolagen som är grejen. Är det inte att de bolagen har en stark ägare, som har det som mina pengar? Jag älskar till exempel Fredrik Lundberg. Jag älskar Lundbergs. Jag älskar hur han driver Holmen och en massa andra bolag med extremt hög soliditet och en massa andra sådana faktorer. Så är det egentligen inte en stark ägarfamilj man vill åt, snarare än att det nödvändigtvis måste vara ett investmentbolag?

Arne Kavastu Talving: Ja, men det är ju det som är grejen, eller vad? Jag förstår inte.

Jan: Okej, men det var kanske jag som yrade. Nej, men jag tänker att det tenderar att vara så här, att det är investmentbolagen som är grejen, medan jag är så här, nej, det är bara en form för det som ligger bakom. Och det som ligger bakom är ofta en stark ägare. Sen, om den starka ägaren har ett investmentbolag eller den starka ägaren har ett enskilt bolag, det spelar inte så himla stor roll.

Arne Kavastu Talving: Det är så jag tänker. Absolut, men det finns också strukturella fördelar med ett investmentbolag. Dels kan de handlas till rabatt, och det känner de flesta till. Ta Investor till exempel, de handlas just nu till ungefär 25 procents rabatt. 20. Bra, Arne. Så för varje, du behöver bara betala 80 kronor men få någonting värt 100. Enkelt förklarat. Sen finns det skattemässiga fördelar med ett investmentbolag. De kan enkelt skifta ut utdelning utan att behöva debitera skatt. Så det finns lite sådana bitar. Men du har rätt i sak. Visst, man vill ju åt den där förvaltaren, den som tar hand om mina pengar. Typ en Melker Schörling. Ja.

Köp investmentbolag med rabatt

Alexander Gustafsson: Kul. Just det med investmentbolag. Jag förstår inte varför man ska köpa fonder i Sverige när det finns investmentbolag. Köp en bukett: Investor, Industrivärden, Kinnevik eller Lundbergs eller någonting. Men du har ju 15–20 procents rabatt så att säga på dem. Du kommer åt dem mycket billigare. Får du utdelning på en fond? Får du betala? Om du är på 80 procent, du får ju 20 procents rabatt. Nej, jag hänger inte med.

Jan: Hur många timmar lade du i veckan? Ja, för mycket. Halvtimme i månaden. Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Nu skämtar vi om det. Hade jag haft din kompetens, Arne, så lovar jag att jag hade gjort som du. Men det där insåg jag första gången. Du har ju en talang. Jag upplever att jag inte riktigt har en talang. Jag har inte det intresset, och jag har inte den förmågan. Och då blir det någonstans för mig så här, slutar jag vara så här. Är det värt för mig att betala 0,22 till Spiltan Aktiefond Investmentbolag för att placera mina pengar? Eller ska jag göra det själv? Har man förmågan, talangen och färdigheten att göra det själv, så ska man ju göra det själv. Det är inget snack om saken.

Alexander Gustafsson: Jag tycker det är mycket bättre att få 20 procents rabatt. Och de gör jobbet. Och få utdelningar. Men jag vill också säga, just det med investmentbolag, gå in och titta på hur mycket de delar ut av vinsten. Ta Investor till exempel, de brukar dela ut ungefär 30 procent av vinsten. 70 procent återinvesterar de. Det är väldigt viktigt att se. Om vi tittar på Ratos till exempel, som egentligen inte är ett investmentbolag, det är väl en industrigrupp, där gör de så att de delar ut 120 procent av vinsten. Det är jätteviktigt att titta på vad de gör med sina pengar. Var inte rädd för att köpa ett bolag med lägre utdelning, bara ni ser vad pengarna går till. Många hoppar in i Ratos för att det är 6 procent. Men det är bara för att familjen Söderberg, de som äger Ratos, måste ha pengar för att betala räntor. Jätteviktigt. Kolla vad de köper för någonting.

Den svenska börsens "ständiga uppgång"

Jan: Inga fler sådana frågor. För då kommer vi sitta här. Jättebra fråga. Tack så mycket. Nästa person.

Gäst (anonym): Håkan heter jag. Jag undrar om den svenska börsen och det här med den ständiga uppgången. För jag har till exempel OMXS30. Det har stått stilla de sista tre åren, vad jag kan se. Och då pratar ni om att det har gått upp i nio år och så vidare, i pressen hela tiden. Och jag förstår inte det. Kan ni förklara, någon?

Alexander Gustafsson: Ja, man kan säga så att nu, vi ska inte prata mer investmentbolag, men om du köpte Investor år 2000 och så tog du bara utdelningen, bara utdelningen, och återinvesterade den, då har du tjänat mer på utdelningen än vad du tjänar på börsuppgången på OMXS30. Börsen har gått upp ungefär 70 procent sedan årsskiftet, det här millennieskiftet, på 18 år. Jag tycker inte det är mycket alls. Men mycket har ju avskilts i utdelning. Lika mycket så att säga. Så jag tycker att börsen inte alls är speciellt dyr faktiskt. Det är obalansen i världen som är lite farlig.

Arne Kavastu Talving: Men för att vara konkret. Svar på frågan: OMXS30 är ett index som inte räknar med utdelningen. Så hade du tagit utdelningen från de 30 bolagen som ingår i det indexet och återinvesterat, då är den högre än toppen 2015.

Alexander Gustafsson: Jag blir så exalterad nu när det är investmentbolag. Men Marcus ska säga någonting.

Marcus Hernhag: Det är anledningen till att jag inte placerar som ett index, utan väljer aktier utifrån helt andra kriterier.

Sophämtningsfirman och de mest ägda aktierna

Alexander Gustafsson: Jag tänker på det här. Jag brukar gå in på Avanza och stämma av antalet aktieägare på olika aktier. Det är en sophämtningsfirma. Och då går jag in och tittar på de mest ägda aktierna. Vi tar Starbreeze till exempel. Jag är övertygad att det är ganska många som har den här. Starbreeze, ligger den på mid eller small cap? Ja, den ligger på någon av dem. Det är den mest ägda aktien. Och den har gått upp 45 procent sedan år 2000. Ursäkta, men utdelningarna på Investor har varit 75 procent. Köp bolag som tjänar pengar. Det är jätteviktigt.

Alexander Gustafsson: Sen har jag även gjort den här åttondels-portföljen, som är ganska intressant. Då har jag gjort så att jag försöker fånga in ungefär tolv och en halv procent, en åttondel, på varje lista. Och sen går jag ut och tittar på de mest ägda aktierna på den där sophämtningsfirman. Då är det tre bolag på OMXS30, eller på large cap rättare sagt, som står för ungefär 16 procent av antalet ägare på Avanza. Går jag på mid cap, då är det fem bolag som står för ungefär 12 procent av ägarna på Avanza. Lika så gör jag på small cap. Tar en åttondel av de mest ägda aktierna. Och sen har jag gjort så att jag tittar tillbaka tre år. Hur tror ni de aktierna har gått på tre års sikt, exklusive utdelning? Ja, ner. Men hur mycket? Alltså, det är de mest ägda aktierna på sophämtningsfirman Avanza. Vad tror ni? Hur mycket har de gått ner? Du pekar neråt. Ja, det är helt rätt. Börsen har ju gått upp 17 procent under den här perioden. Jag gjorde en avstämning nu för två veckor sedan. Får vi ett bud? Hur mycket har de gått ner tillsammans? 46. Så den åttondelen av de mest ägda aktierna har tappat 46 procent. Så här ser ni, gå er egen väg.

Den åttondelen av de mest ägda aktierna har tappat 46 procent. Gå er egen väg.

Jan: Nu kan jag testa här. Skapa dålig stämning. Man vill inte äga aktier på Avanza, direkt. Där går det bara ner. Precis. Tack, Alex.

Investerar du för att ha roligt eller för att tjäna pengar?

Jan: Detta är också en tes som jag har. Jag upplever, eller, en av mina stora insikter för många år sedan var så här: investerar jag för att ha roligt, alltså som hobby, eller investerar jag för att tjäna pengar? För det blev ganska tydligt för mig själv att det var två helt olika strategier, eller två helt olika saker. Det som är spännande, att man delar med sig av krigshistoria, den gick upp eller den rasade, det var ju de här bolagen. Medan det man tjänar på det fick man redan så här 97: köp Bure, SKF, Investor. Och jag var så här, gud vad tråkigt. Det finns ju Icon Medialab och Framfab och de här bolagen. Så jag tror att det är bra att autentiskt fråga sig själv: investerar jag för att tjäna pengar, eller investerar jag för att detta är min hobby? Och det coola med pengar, tänker jag, är att man faktiskt kan göra både och. Man kan dela upp sin portfölj. Detta är min lekportfölj, och detta är min tjäna-pengar-portfölj.

Investerar jag för att tjäna pengar, eller för att detta är min hobby? Det coola är att man kan göra både och.

Alexander Gustafsson: Jag vet hur det går till. Jag vet hur det går till att det blir väldigt mycket utbombade aktier så småningom, som blir mycket ägda. Jag har forskat i det här ämnet. Det är nämligen så att när en aktie sticker ganska tidigt, vi har Sensys Gatso till exempel som stack upp ganska snabbt, 100 procent eller någonting sånt. Är man med i början gör man en väldigt bra affär. Men det handlar om att hoppa av. Men hur gör marknaden? Jo, de hoppar på och hoppar på. Hoppar på hela vägen upp. Och när de ligger på toppen har de mycket mer aktieägare än vad de hade när de stack iväg. Felet, Fingerprint är ett exempel på det, felet är när de sen börjar gå ner, då fortsätter folk att köpa dem. För då är de billigare, eftersom de har varit uppe och toppat så att säga. Då är det helt plötsligt 20 procents rabatt. Men sen är den uppe i 4 kronor och kostar bara 3,60. Och sen fortsätter det nedåt. Och när de är tillbaka ungefär på samma nivå har de ofta 20–30 procent fler aktieägare. Så håller det på, år efter år. Folk säljer inte de här förlusterna. Och på något sätt ökar aktieägarna. När den har toppat fortsätter de öka. Tyvärr. Istället för att kliva av.

Trollformler, bull och bear

Jan: Bra. Tack. Långt svar på din fråga. Ska vi ha fler frågor?

Gäst (anonym): Jag hade en fråga till Arne. Jag förstår att 2015–16, när börsen gick ner, så lyckades du hoppa av den nedgången. Jag förstår att du har lite trollformler för hur du avgör om det är bear eller bull. Jag förstår att det är lite yrkeshemligheter som du inte avslöjar. Men för oss vanliga dödliga, finns det indikatorer du kan tipsa om? Det kan vara oljepris i förhållande till någonting annat. Vad är enkla grejer för att se om det är på väg ner?

Alexander Gustafsson: Jag lägger in 200 parametrar, där jag använder 75 stycken varje dag. Sen, lika så varje fredag, lägger jag in 800 olika siffror eller parametrar. Aktiekurser och sånt. Folk brukar säga, bjud Arne på middag på fredag kväll, det blir villkorslöst, han kommer inte. Man kan säga, en uppgång har alltid slutat med eufori, att det har rusat uppåt. Är det någon som tycker att vi har haft eufori nu? Jag tycker inte det har varit så. Jag behandlar alla rekyler som kommer, behandlar allt som rekyler. Jag chansar på att det blir bra, för 9 gånger av 10 blir det bra, och den gången jag åker dit, då vill jag bara sälja, då har jag tjänat så mycket på de andra uppgångarna istället. Det är svårt för mig att skilja en bull- och bear-trend, men ofta går marknaden i tre vågor uppåt, och sen går den i två vågor neråt. Jag kan inte se att vi har gått i tre vågor uppåt just nu, men liksom, allting är efterhandskonstruerat. Jag ligger kvar i marknaden i alla fall, tills motsatsen bevisats.

Tre exempel på utbombade kvalitetsaktier

Gäst (anonym): Jag har en fråga till Arne. Du pratar om kvalitetsaktier som är utbombade. Ge tre exempel.

Alexander Gustafsson: Ja, Hexagon till exempel, väldigt bra. Titta på intjäningsförmågan på bolagen, titta på värdering, titta på hur de har presterat genom åren, titta på affärsidén, titta på framtiden, hur det ser ut. Hexagon definitivt. Volvo är jätteintressant, tjänar pengar som tusan, har p/e-tal 11. Visst kan de gå ner, men i längden kommer de vara vinnare. Och sen har vi det med investmentbolag också. Jag brukar säga, när någon frågar mig vilken aktie de ska köpa, det är klart att jag ger ett förslag på ett investmentbolag. För där är de aktivt förvaltade. Säger jag till exempel att man ska köpa Saab, det är ingen som aktivt förvaltar det åt dig. Men köper du Svolder, köper du Öresund och hittar du det till rabatt, så har du förvaltare där som hela tiden allokerar. Du slipper egentligen titta på innehållet, för det sköter proffs i dem. Och sen tar du en mix av fem, sex olika investmentbolag, gärna med rabatt. Det blir bra. Går det ner?

Jan: Köp mer. Du får det att genuint låta enkelt.

Kriser kommer och går

Alexander Gustafsson: Om man har varit med i så många år vet man att det kommer kriser. De kommer och går, och folk är vettskrämda. Men sen är det bortglömt. Varför köpte jag inte då, när det var så himla billigt? Jag måste bara ta en sak till med just det här. Mamma hade en tobaksaffär, och ju äldre hon blev desto mer fick jag rycka in. Det var massa spel i den butiken. Jag såg att det gick inte att vinna på spel. Det var helt...

Jan: Kan du inte berätta det där om trisslotten? Ja, vi kan tala om...

Alexander Gustafsson: ...trisslotten också. Totalt, vi köpte tobaksaffären 75 och sålde 2012, och trisslotten kom 86 och vi sålde 2012. Vi sålde Trisslotter för exakt 3 miljoner under de åren. En enda vinst var på över en miljon. Herregud. För att komma åt en vinst på en miljon eller mer måste du köpa Trisslotter för 34 miljoner. Men just det, jag fick ofta rycka in på söndagarna. Och då kom de som hade spelat på trav till exempel, och skulle lösa ut sina bongar. Ja, så kom de och hämtade på dagens dubbel, 2 000 eller någonting sånt. Och de var aldrig glada. För när jag frågade, vad kul, vad fan, man ska satsa mer, gör det nästa gång, då kanske jag inte vinner.

När plockar ni hem vinsten?

Jan: Tack så mycket, Arne. Vi har fler frågor.

Gäst (anonym): Atle heter jag. Jag hade tänkt höra mer. När plockar ni hem det? Är det efter en viss procentuppgång som ni plockar hem då? Jag tror det ser lite olika ut bland era olika filosofier. En del kanske aldrig plockar hem någonting, utan låter det ligga kvar och växa. Men vad har ni för tips? Vad har ni för regler?

Marcus Hernhag: Jag har ett sätt att tänka, det är att börja sälja lite försiktigt om mina aktier verkligen rusar i kurs. Man ska inte ta hem hela vinsten förstås, utan börja skala ner efter en euforisk uppgång. Om du har en aktie som börjar väga väldigt tungt i portföljen, kanske du kan sälja var tionde aktie eller något sånt, bara för riskspridningen. För mig som utdelningsinvesterare i första hand skulle jag alltid sälja om det blir en utdelningssänkning. Det var tre från mig.

Alexander Gustafsson: Jag gillar precis det du säger, just det här med, om jag går in, jag har ganska stor vikt, jag har 65 olika bolag, och om jag går in i ett bolag och det har kanske 4 procents vikt i min portfölj, och den går upp till 6–6,5 till exempel. Jag gick in med 4 procent, då är den värd 6,5. Då gör jag så att jag plockar bort lite grann ifrån den. Jag har kvar vinnaraktien, men jag skalar av lite grann. Och sen fortsätter de sticka upp, ja, då skalar jag av ytterligare, så att det ligger kvar någonstans på 4–5 procent. Annars får den en alldeles för stor plats i portföljen, och skulle det då komma bakslag. Vi ser G5, vi ser Nolato, BRF. Det är ju jättemånga av de här vinnarna som bara har ramlat ihop. Då har jag hunnit sälja på hela vägen upp. När det går ner går det snabbt. Jag har ingen aning om vad som står bakom hörnet. Men när jag har sålt de där aktierna köper jag istället en annan aktie som har potential att stiga. Så jag ligger inte likvid på det. Jag är bara inne med alla pengar och låter dem jobba. Ska du köra, Alex?

Sälj när du behöver pengarna

Arne Kavastu Talving: Jag har investmentbolag. Så om det är ett investmentbolag som då... Nej, men generellt sett säljer jag ju inte, för jag vill behålla dem. Men jag kan omvikta. Det är så jag har gjort i alla fall historiskt. Om det är något investmentbolag som kanske stuckit för mycket i pris, men substansvärdet inte har gjort det, då har den här rabatten tätt sig igen, och i vissa fall blivit en premie. Då är det generellt sett högre än vad det historiskt sett har varit. Men det absolut viktigaste, skulle jag säga, är att när jag säljer, det är när jag behöver pengarna. Och behöver jag inte pengarna, då ligger de kvar i portföljen. Det är det absolut enklaste.

Det absolut viktigaste är att jag säljer när jag behöver pengarna. Behöver jag dem inte ligger de kvar.

Alexander Gustafsson: Jag använder Börsdata. Man kan hitta kursvinnare också. Det jag också tittar på är just det här, om bolaget, om omsättningen börjar ta emot och om vinstmarginalerna börjar sjunka. Då börjar jag titta på om kursen börjar ta emot och gå ner. Då kan jag snabbt halvera eller sälja av alltihop. Det finns många aktier som har rusat upp, och så ser man att det tar emot på något sätt. Där säger jag hej då. Försöker hitta en annan aktie istället.

Jan: Det känns svårt att säga någonting i det här sällskapet, men jag säljer inte. Och säljer jag, så säljer jag räntefonderna, och sen ombalanserar jag en gång om året. Jag vet inte, jag har inte mer att säga.

Alexander Gustafsson: Jag trodde du skulle sälja dina Sverigefonder och köpa investmentbolag.

Jan: Nej. Tack så mycket. Vi hade någon mer. Jag vet inte, Filippa, du får tala.

Citat som peppar när det är illa på börsen

Jan: Hej, mitt namn är Magnus, och nu lämnar vi kanske lite det här med det ekonomiska. Jag tycker en spännande grej med just sparande är det psykologiska. Jan, du älskar citat har jag märkt. Jag är svensklärare, jag älskar också citat. Vad är era favoritcitat som peppar er när det är riktigt illa på börsen och era investeringar inte går som de ska?

Jan: När en person med pengar träffar en person med erfarenhet, så händer alltid samma sak. Personen med erfarenhet får pengarna, och personen med pengarna får erfarenhet. Oj.

När en person med pengar träffar en person med erfarenhet händer alltid samma sak. Personen med erfarenhet får pengarna, och personen med pengarna får erfarenhet.

Gäst (anonym): Applåder för det.

Alexander Gustafsson: Jag vet att börsen alltid kommer igen, så är det ingen fara. Men jag har ett annat som jag har dragit med mig hela livet, jag tycker det är så bra: gör man inte mer än vad man får betalt för, får man aldrig mer betalt för vad man gör.

Marcus Hernhag: Modellen slår alltid dina prognoser. Det är svårt att gissa om framtiden, men det är bra med modeller för det vi har, våra innehav och riskhanteringsmodeller, för att vi ska kunna sova gott på natten. Om man ska undvika att köpa eller sälja, hur man hanterar det. De modellerna kommer alltid att ge oss mycket mer än vad prognoser, framtidsgissningar och förutsägelser kommer att ge.

Arne Kavastu Talving: Det finns jättemånga bra. Var girig när andra är rädda, och var rädd när andra är giriga. Det är också en sån klassiker. Jag gillar den för den säger någonting om att det är ganska vanskligt att följa flocken. Och det är lite det här Arne pratade om tidigare, med den här sophämtningsfirman, där många köper de här bolagen som har stigit väldigt mycket.

Jan: För det händer inte hos er.

Förlora inte pengar

Arne Kavastu Talving: Det händer på Nordnet också givetvis. Så det är därför det är extra viktigt att påpeka det. Tänk efter lite. Jag vet inte. Hörs den, eller hörs den inte? Jag har en sån kraftig röst. Det hörs ändå. Sen så det här med att förlora pengar, det är ju oftast rule number one för Warren Buffett: förlora inte pengar. Och rule number two är att komma ihåg rule number one. Den är ganska bra att påminna sig om i de här tiderna när vi alla förlorar pengar, för börsen går ner.

Jan: Inte de som har räntefond.

Arne Kavastu Talving: Nej. Snyggt.

Jan: Förlåt, jag kunde inte låta bli.

Arne Kavastu Talving: Men det är lite det som är poängen i det citatet. Ligg inte all in i aktier om du inte kan hantera en nedgång på 10 procent. För då säljer du i panik, och då har du förlorat pengarna. Har du inte sålt några aktier än, har du inte realiserat någon förlust. Du har gjort en förlust på pappret, men inte realiserat den.

Arne Kavastu Talving: Frågan var ju faktiskt om citat. Jonas heter jag. Jag har ett som jag tycker är grymt: det snabbaste sättet att bli fattig är att ta en abonnemang om att bli rik snabbt.

Tjäna pengar på natten

Alexander Gustafsson: Applåder! Jag tänkte bara ta upp en liten grej som är bra att känna till på börsen. Jag sover alltid gott om natten, för de pengar jag har på börsen, de är till för att ligga där. Sen kan det vara lite oroligt ibland. Men om vi tittar på statistiken, om man säger från 2015, och vi tar bort den här bad trenden som jag ansåg var under ett års tid fram till Brexit, på den här bull trenden som har varit, är det faktiskt så att på börsen har vi tjänat, om man säger, 45 procent av pengarna har tjänats på natten, 55 procent har vi tjänat under dagen. Börsen har alltså gått upp 50 procent, om vi räknar från 2015, om vi tar bort den där bad trenden som var då. Så det innebär att när vi ligger och sover har vi tjänat ungefär 23 procent, och på dagarna har vi tjänat 27 procent. Så därför ligger jag all in över natten, för det är då jag tjänar hälften av pengarna. Tokigt. Tack.

Jan: Bra. Har vi fler frågor?

Inget nytt under solen?

Gäst (anonym): Min fråga är, jag har mer eller mindre varit medlem i Aktiespararna sen 80-talet. Om jag sticker fram hakan och säger, inget nytt under solen. Det som gällde då gäller nu. Innan var det lite mer teknisk analys, när Törnqvist och Peter Nilsson kom. Nu är det väldigt mycket extravagant fundamental analys, för att det finns någonting man kan kombinera som ingen har gjort. Men om man håller sig till de enkla, Aktiespararna och att hitta kursvinnare. Vad är era reflektioner på det?

Jan: Om jag börjar, så skulle jag absolut hålla med om att det inte är annorlunda nu. Det finns en fantastisk bok av Carmen Reinhart, tror jag den heter, "Annorlunda nu, åtta sekel av finansiell dårskap", som går igenom från 1500-talet, alltså bubblors uppgång och fall. Och där är inget förändrat. Så länge vi människor är giriga, så länge vi är rädda, så kommer de här cyklerna att återuppstå. Det enda jag personligen skulle säga, i min reflektion, är att det tenderar att gå snabbare. Och det tenderar att svänga mer just nu. Men så länge inte vi människor förändras. Stopp, stanna. Jag håller inte med. Det var därför jag sa, jag upplever.

Alexander Gustafsson: De sex senaste åren är de lugnaste åren vi har haft på börsen. Om vi tittar från 83 fram till idag, så är det sex år på raken. Det har bara funnits nio sådana år totalt. Det går mycket saktare.

Marcus Hernhag: Ja, det är nödvändigt att upprepa vissa saker. Kloka ord behöver ju användas i olika böcker, olika tradingprogram och så vidare. Så det är kanske inte så konstigt. Men tittar man på ett enda avsnitt av Lyxfällan, så är det uppenbart att det behövs nya böcker, nya poddar, nya tv-program som lär folk ekonomi.

Arne Kavastu Talving: Jag tänkte bara instämma. Det är inte så mycket nytt under solen, helt klart. Världen är alltid föränderlig. Men det är väldigt mycket samma spelregler som gäller fortfarande.

Till syvende och sist handlar det om bolag

Jan: Och där tror jag, jag vill faktiskt återupprepa. Du var inne på det, Arne, innan. Alltså, så här fundamentalt: till syvende och sist är det bolag. Oavsett om man investerar i fonder eller aktier, så är det ju bolag. Bolag behöver växa. Bolag behöver tjäna pengar. Bolag behöver dela ut de pengarna till aktieägarna. Alltså, as simple as that. Så jag tror att ibland är det bra att komma ihåg de enkla grunderna. Tack.

Till syvende och sist är det bolag. Bolag behöver växa, tjäna pengar och dela ut till aktieägarna. As simple as that.

Gäst (anonym): Mitt namn är David. Jag gillar ett citat: avkastning utan att hantera risk är bara pure luck. Så jag tänkte fråga, hur hanterar och mäter ni risk i era portföljer? Och framförallt, hur diversifierar ni i stressade perioder och undviker risk?

Jans riskhantering: simuleringar och max drawdown

Jan: Ja, jag kör mycket simuleringar. Jag älskar en sajt som heter Portfolio Visualizer. Jag håller på med ett verktyg som kommer komma på bloggen. Men jag tittar mycket på max drawdowns. Jag tittar mycket på korrelation. Jag tittar mycket på volatilitet, alltså standardavvikelse. Så jag försöker framförallt titta på vad maxförlusterna är. För jag känner mig själv, jag mår dåligt vid stora maxförluster. Och det är därför jag inte är 100 procent aktieexponerad. För jag pallar inte. De tre tidigare gångerna har jag checkat ut när det är minus 50, och jag tror inte jag kommer klara det i år. Därför ser jag till att hålla en maxförlust under 50 procent.

Gäst (anonym): Får jag ställa en följdfråga på det? Kanske. Jag gillar ditt svar, men diversifiering är den enda fria lunchen inom finans, kan man säga. Så hur håller du en portfölj väl diversifierad, även nu när det är stressigt? Ändrar du allokeringen mellan aktier och räntor för att bibehålla en riskspridning? Eller låter du risken i portföljen drifta med marknaden?

Jan: Jag låter risken drifta med marknaden. Alltså, ombalansering är ju... Eller, det jag tolkar att du är inne på, det är riskparitet. Och jag upplever att riskparitet är ett av få ämnen jag har läst. Jag har ändå läst teknisk fysik. Jag tyckte, när jag klarade tentan i elektromagnetisk fältteori, att då fan klarar man allt. Riskparitet är svårare. Så jag har lite gett upp på det. Riskparitet handlar helt enkelt om att hålla konstant risk i portföljen. Och jag upplever att det är väldigt, väldigt svårt. Så jag har förenklat det där med att försöka hålla tillgångsallokeringen mellan klasserna konstant, och ha olika tillgångsklasser. Jag gillar till exempel permanentportföljen av Harry Browne, som jag har byggt RikaTillsammans-portföljen på. Men ja. Jag är ledsen att jag inte kan ge ett bättre svar. Sen råkar jag veta att du dessutom är expert på det där, så det känns lite jobbigt att svara.

Lär av dina tidigare affärer

Alexander Gustafsson: Det var väldigt jobbigt att sitta bredvid och käka, om man bara hade vetat. Det var många frågor. Men jag har gjort så att jag har ansatt mig själv. Jag har gått igenom mina tidigare aktieaffärer och lagt de bra aktieaffärerna på bra, och de dåliga på dålig. Sen har jag tittat på de dåliga och försökt hitta en röd tråd. Jaha, det här ska jag inte hålla på med. Sen tittar jag på det som har gått bra. Har jag gjort fel där ändå? Jo, jag har inte behållit vinnarna. Jag har sålt vinnarna, sålt eller behållit de som inte har presterat så att säga. Det är min riskhantering. Och jag har kommit fram till att jag fungerar så här: du ska bara äga aktier, och gärna bolag som har utdelning, som ligger i stigande trend, som har en intjäningsförmåga, som har framtiden framför sig. Du ska ha en stor spridning. Aldrig ligga mer än 5 procent i ett bolag. Dessutom kör jag utan belåning. De pengar som ligger på aktiemarknaden är till för att ligga där på aktiemarknaden. Det är min riskhantering.

Jan: Du glömde investmentbolag.

Alexander Gustafsson: Jag glömde det. Jag har fem, sex stycken i portföljen.

Marcus Hernhag: För egen del brukar jag ha max 4–5 procent i ett enskilt innehav. Jag siktar på att ha 30–40 olika innehav, och det är ju för att få en riktigt bra riskspridning. De största innehaven är också de som jag bedömer som säkrast. Ju mer risk i ett innehav, desto lägre andel i portföljen. Chansar jag på någon aktie, så ska det vara max 1 procent av portföljen jag riskerar, även om bolaget går i konkurs.

Lika viktad portfölj och konsekvens

Arne Kavastu Talving: Mycket bra har jag redan sagt. Men det jag kan tillägga är att jag har min portfölj lika viktad, så att de innehav jag har har ungefär lika mycket värde. Det skiljer sig alltid någon krona givetvis, men de väger ungefär lika mycket. Och det är också ett sätt för mig att diversifiera, genom att jag har olika och de väger lika mycket, så de påverkar alla min portfölj lika mycket. Och sen är jag bara långsiktig. Sitter inte och vänder portföljen varje vecka, utan gör en liten inmatning emellanåt när det kommer in en lön. Och det är min strategi. Det är också ett sätt att hantera risk: att vara konsekvent med din aktiestrategi, eller fondstrategi. En stor risk är ju att man flänger fram och tillbaka. Byter från att vara teknisk analytiker en period till fundamental, till att bara jobba med det och sen jobba med något annat. Så att vara konsekvent också.

Jan: Eller än värre, att man hör ett tips och köper på det. Jag har varit där.

Arne Kavastu Talving: Och det är lockande i många fall. Ett Fingerprint, när det har stigit tusen procent. Men var konsekvent. Är inte det din strategi, att jaga de där bubblorna, gör inte det heller.

Hur hanterar man rädslan?

Gäst (anonym): Jag heter Henrik. Ni har pratat om rädslor nu på slutet. Jan, jag uppfattar att du har hanterat din självinsikt genom att köra fonder. Arne har hanterat sina förluster genom att på något sätt bygga upp ett regelverk som du följer slaviskt. Är det rätt uppfattat? Då är min fråga till Marcus och Alexander: hur har ni, om ni nu har det, men hur har ni gjort för att hantera den här rädslan man kan få när man ser, som Jan beskrev, att det är mer än 7 procents minus, det är 20, 40, 60? För att undvika att hamna i situationen att aldrig klara av att trycka på sälj.

Marcus Hernhag: Jag tittar oftast väldigt mycket mer på utdelningstrender, och hur mycket utdelningar jag får på årsbasis, än hur kurserna svänger. Jag kan nästan stoppa huvudet i sanden som en struts för att undvika börsen om det går dåligt. Men ibland måste man väl sälja, eller sälja lite grann, för att må bättre. Kommer det ingen utdelningssänkning, så osthyvelsprincipen, sälj lite grann och öka likviderna tills man mår bra igen.

Arne Kavastu Talving: Jag vet inte hur jag ska kunna toppa det där. Men det var väl lite det citatet som Jan sa att Caroline sa, när det kostar för mycket nattsömn, då har man betalat för mycket. Så jag ser till att hela tiden ha full koll på min ekonomi. Jag är inte beroende av min portfölj. Därför behöver inte jag heller vara känslomässigt beroende av hur den rör sig. Så länge jag får min lön, så länge jag har andra projekt, andra engagemang som jag får inkomster ifrån, eller bara liksom har en sysselsättning, så är jag nöjd. Och det är det viktiga för mig. Så hanterar jag det. Jag ser till att bara ha olika typer av inkomstkällor, och inte vara beroende av min portfölj. Då funkar det bättre. Och då kan jag acceptera att det svänger mer.

Alexander Gustafsson: Just rädsla är bland det svåraste att hantera. För det är ju pengar. Jag brukar inte tänka på att det är pengar. Jag brukar tänka, har börsen gått ner 2 procent och jag 1,9, då har jag tjänat 0,10.

Jan: Vilket är precis samma effekt som att ha räntefonder i portföljen. Förlåt Arne, jag kunde inte låta bli.

Avrundning: så olika, ändå så lika

Jan: Vet du vad, låt oss ge Alex, Marcus och Arne en stor applåd. Jag hoppas att du gillade det här lite annorlunda avsnittet med Alex, Marcus och Arne. Jag tyckte det är så himla intressant att vi är så olika.

Caroline: Alltså, att ni investerar så olika.

Jan: Ja, precis. Men ändå är det så många saker som är lika i filosofin. Det gillade jag jättemycket. På ytan kan det låta som att jag investerar i indexfonder, och Arne säger att han inte skulle ta indexfonder med tång, eller räntefonder. Och sen visade det sig att de också har räntefonder, men då har de det i en annan del av sitt sparande. Vad var din höjdpunkt?

Caroline: Jag tyckte hela formen var spännande. Att liksom ha den här panelen som man får ställa frågor till, om vilka frågor som helst egentligen. Alltså inte bara ekonomi och så, men det blev mycket ekonomifrågor. Men det var jättekul att ha det live.

Jan: Och jag gillade spannet också. Att det var allt från hur mycket tid lägger ni på ert sparande, liksom nybörjarfrågor, ända till att det var folk som jobbar med professionell riskhantering, som ställde frågor om riskglidning i portföljen.

Caroline: Hur det ska gå i världen och sånt.

Nästa avsnitt: Fair Finance

Jan: Jättekul. Jag hoppas att du vill hänga med oss även på framtida fika tillsammans och på workshopen. Tittar vi på kommande avsnitt, så nästa vecka blir det ett uppskattat avsnitt, hoppas jag, med Jakob König från Fair Finance. De flesta av oss har hört talas om att det finns Fair Trade. Få av oss, eller jag hade inte hört talas om, att det fanns Fair Finance, där vi kommer prata om hållbart sparande. Hur kan vi påverka, hur kan vi puffa banker i rätt riktning och fondbolag i rätt riktning?

Caroline: Ja, och hur ska man välja det här med hållbara fonder och så?

Jan: Ja, precis. Och sen i avsnitt 76 kommer Alex från Nordnet. Ja, vi passade på att spela in ett poddavsnitt med honom. Alltså, han är helt fantastisk i det här. Som han själv säger, den obotliga börsnörden.

Caroline: Och optimist. Han var väldigt rolig att diskutera med.

Jan: Ja, precis. Så det blir om två veckor. Har du andra tips på gäster eller ämnen du vill att vi ska ta upp, tipsa oss gärna. Då mejlar du på jan@rikatillsammans.se. Och som sagt, boka din plats på Fika tillsammans eller på workshopen via hemsidan, rikatillsammans.se snedstreck fika-tillsammans, eller rikatillsammans.se snedstreck workshop. Det var allt för idag.

Jan: Så jag hoppas att vi ses nästa vecka, när Jakob från Fair Finance kommer.

Gäst (anonym): Tack så mycket. Tack till elever och personal vid Säkerhetssäkerheten!