Tips för ett schysstare, etiskt, hållbart & klimatsmart sparande

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Ditt sparande påverkar klimatet mer än din bil
2. Från traditionellt sparande till impact investing
3. FN:s globala mål och principer för ansvarsfullt sparande
4. Den stora sammanfattningen
5. Tumregeln och de viktigaste märkningarna
6. Vilken värld lämnar vi över?
7. IPCC-rapporten och två graders gräns
8. Vad händer när isarna smälter
9. Hur mycket koldioxid släpper en svensk ut?
10. Research-kaoset kring siffrorna
11. Världsnaturfondens fem B
12. Siffrorna från PricewaterhouseCoopers-rapporten
13. Per person: lika mycket som bilkörandet
14. Swedwatch och koldioxid per 100 000 kronor
15. Hur hänger pengarna ihop med koldioxiden?
16. Sammanfattning av de fem benen per svensk
17. Det traditionella sparandet
18. Hållbart sparande och impact investing
19. Är Sverige i framkant?
20. Möten med människor i Östafrika
21. Det etiska sparandet: Do no harm
22. GMO: en sidodiskussion
23. Att exkludera på fler faktorer
24. Schweiziska Ethos och Svenska kyrkan
25. Hållbart sparande: best in class
26. Påverkanssparandet: mäta den positiva effekten
27. Millennials och nästa generation
28. FN:s 17 globala mål
29. FN PRI: sex principer för ansvarsfullt sparande
30. Tiofaldig ökning av PRI-kapitalet
31. Sidospår: varför inte bara välgörenhet?
32. Märkningarna: PRI och Morningstars planeter
33. Svanenmärkta fonder och Swesif
34. Swesif och hållbarhetsprofilen.se
35. Hur kollar man själv?
36. Konkreta fondtips redan nu
37. Överkurs: låt pengarna göra nytta direkt
38. Mikrolån, solpaneler och vägen framåt
39. Tack och avslutning

Ditt sparande påverkar klimatet mer än din bil

Jan: Det är inte så många av oss som tänker på att våra sparpengar har större miljöpåverkan än vårt bilkörande. Till exempel ger 100 000 kronor i en indexfond upphov till 1–3 ton koldioxid per år. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 76, och det kommer att handla om ett grönt, etiskt, hållbart, långsiktigt sparande. Jag vet ju att detta är något som ligger er lyssnare, och oss också, väldigt varmt om hjärtat. Och framför allt också att det spelar roll.

Caroline: Vad menar du med att det spelar roll?

Jan: Jag tänker till exempel på det vi har som rubrik också, att ditt sparande har en större miljöpåverkan än ditt bilkörande. Jag tror att många försöker ta cykeln i stället för bilen. Jag gör det.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Försöker välja ekologisk mat, försöker äta vegetariskt.

Caroline: Jo, men det spelar väl roll. Men vad menar du?

Jan: Att vi ofta glömmer bort våra sparpengar. Så jag tänkte i detta prata lite om klimat, våra pengars klimatpåverkan, lite siffror och lite tips. Framför allt titta på olika miljömärkningar. Sen är det också lite fusk, det här avsnittet.

Caroline: Vadå, menar du?

Jan: Jo, i januari brukar vi alltid släppa de där bästa fonderna 2019. Och då vet jag att förra året var det mycket frågor kring hållbarhetsaspekterna. Så då tänkte jag, ja men då förbereder vi oss innan jul genom att gå igenom vilka hållbarhetsaspekter som finns, vad det är vi ska ta hänsyn till när vi gör utvärderingen i januari.

Caroline: Superbra.

Från traditionellt sparande till impact investing

Jan: Så det är lite så här, slå två flugor i en smäll. Om vi ska ta innehållet i dagens avsnitt så handlar det om att vårt sparande spelar roll. Vi kommer att prata om lite olika typer av sparande, och sen det här hur utvecklingen har gått i en väldigt positiv riktning. Från det traditionella sparandet, till det etiska sparandet, till det hållbara sparandet, till egentligen någonting nu som man pratar om: grönt sparande, eller påverkanssparande, eller impact investing.

Caroline: Jag kan ändå tänka mig att det är många som inte har hört talas om de sista som du pratar om.

Jan: Absolut. Impact investing är ju något som, när jag försökte spåra det här när jag gjorde research, det är liksom 2007 som det nämns första gången. Sen är det lite roligt, för det har varit ganska lite kapital som har varit investerat på det här sättet. Jag tror att 2014 var det typ 10 miljarder US-dollar, och idag, fyra år senare, är det över 10 gånger så mycket. Så det är verkligen något som växer väldigt, väldigt mycket. Och ibland är detta lite trist. För ibland vill man ju gärna känna att man är lite unik. Liksom, ja men så här, jag har kommit på detta först.

Caroline: Jag har kommit på att jag är som de flesta människor faktiskt.

Jan: Ja, precis. Och sen läser man, ja, detta med impact investing är framför allt väldigt stort bland 70-, 80- och 90-talister. Och så blir man, vad tusan, är jag liksom så?

Caroline: Bara en i mängden?

Jan: Bara en i mängden.

Caroline: Men en i mängden, alltså mängden i sig är ju viktig i detta avsnittet.

FN:s globala mål och principer för ansvarsfullt sparande

Jan: Precis. Framför allt kommer vi också prata om vad det är man vill ha en påverkan på. Vad är det man vill ha en impact på? Och då kommer vi prata om FN:s globala mål för en hållbar värld. Som jag liksom nyupptäckt.

Caroline: Jag pratade ju om dem för två år sedan, men visst.

Jan: Ja, precis. Men jag har äntligen satt mig in i dem. Vi kommer prata om FN:s principer för ett ansvarsfullt sparande. Som kanske inte gäller så mycket oss, men gäller framför allt fondbolag och fonder. Vad innebär de här principerna? Hur kan vi småsparare ställa krav på våra fonder? Säga, hallå kära fond, vi gillar det ni gör, men vi vill att ni ska ta hänsyn till de här UNPRI-principerna. Vi kommer prata om hållbarhetsmärkningar, som är en djungel. För fonderna finns det 5–60 olika, och de är helt olika. Så det var liksom lite knöligt. Och sen kommer vi också ge lite överkurs i detta avsnittet. Det är ju liksom att man faktiskt kan bypassa fonderna och låta sina pengar göra gott direkt. Så det är innehållet.

Den stora sammanfattningen

Jan: Och för dig som bara lyssnar på den första delen, så här kommer den stora sammanfattningen.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och där är det så här att vi inte ska grunda på, utan vi ska bara ge fakta. Okej, så fakta här är att våra sparpengar har en miljöpåverkan. Väldigt olika beroende på vem man tittar på, men mellan 5–8 ton koldioxid för den genomsnittliga svensken. Så i relation till vår vanliga förbrukning av koldioxid genom boende och matkonsumtion, som är ungefär 8 ton, så kommer lika mycket via våra pensionspengar och våra sparpengar.

Innan har det varit väldigt mycket två alternativ. Man har pratat om investerande, eller välgörenhet och filantropi. Antingen gör man gott, eller så tjänar man pengar. Det har varit uppdelat. Och nu upplever jag att det är en väldigt tydlig trend att man vill kunna göra både och. Att man verkligen har upptäckt att det går att göra gott och tjäna pengar samtidigt.

Det finns välutarbetade principer idag för etiskt hållbart sparande, men det är väldigt olika. Det finns allt från det här som man kallar för SRI, Socially Responsible Investing. Det finns de här FN PRI, Principles for Responsible Investment. Och det finns de 17 globala hållbarhetsmålen. Så det finns en massa kriterier för hållbart sparande, ESG-kriterier. Många fonder har börjat redovisa dem. Så det är bra att vi kan ställa krav på våra fondbolag.

Tumregeln och de viktigaste märkningarna

Jan: Och om jag skulle ge en generell tumregel, som jag också har bekräftat med folk som är duktiga på det här, så säger de så här: fonder och investerare som säger att de tar hänsyn till miljön är ofta bättre än de som inte säger att de gör det. Så det är en generell tumregel. Inte att man alltid ska ta vad folk säger vid face value, men pratar man om det så brukar man tycka att det är viktigare.

Och sen skulle jag säga att det finns de två viktigaste märkningarna för fonder. Det är Svanenmärkt, så idag finns det några få Svanenmärkta fonder. Och sen finns det Morningstar, som jag gillar jättemycket, som också har uppdaterat sin hemsida. Där man kan se klimatpåverkan, framför allt med koldioxid, och hållbarhetsbetyg. Så det är de två. Men jag skulle säga att det är två saker man ska titta på om man vill vara säker på att ens fonder är bra: Svanenmärkning eller Morningstar-märkning. Och sen finns det naturligtvis överkursalternativ som till exempel Trine och andra. Bra, så det är sammanfattningen helt enkelt.

Det spelar roll, våra sparpengar spelar roll.

Vilken värld lämnar vi över?

Jan: Så jag tänker att vi kör igång. Och jag vet inte om detta, som jag sa när jag föreläste här om veckan, om detta är någon slags 40-årskris.

Caroline: Du är inte 40.

Jan: Nej, men snart.

Caroline: Fem år.

Jan: Nej, 35... jag är ju 37.

Caroline: Ja, okej.

Jan: Nej, men så här, vad är det för en värld vi lämnar över till våra barn? Alltså, vad är det vi faktiskt gör? Och då kom det här, du vet Klaus-Erik, gamla mentorn, han pratar ju alltid om indianer. Han pratar om Oral Lion, att om man fattar ett beslut och man ska vara ansvarig, så ska man tänka: hur påverkar det den sjunde generationen framåt?

Caroline: Ja, det är ju häftigt.

Jan: Ja, och jag vet inte om det är sant att indianerna funderade så, men han sa det i alla fall, och jag tyckte att it makes sense, så jag gillade det. Men sen sa han också det här andra: att vi inte har ärvt jorden av våra förfäder, utan vi lånar jorden av våra barn. Och jag gillar det tankesättet, att det inte är vi som kommer behöva betala för att vi missköter vår planet, utan det är ju faktiskt barnen.

Caroline: Och deras barn kanske.

Jan: Och deras barn, ja.

Vi har inte ärvt jorden av våra förfäder, utan vi lånar jorden av våra barn.

IPCC-rapporten och två graders gräns

Jan: Och här har jag plockat fram lite sånt här om klimatpåverkan. Det kom i den här IPCC-rapporten om hur klimatet spelar roll. Och sen har de gjort, jag kommer lägga på bloggen en sån här infografik som de gjorde, som man kan kolla på. Vad är det som händer vid 1 grad, 1,5, 2, 3, 4, 5, 6?

Caroline: Om jordens temperatur stiger.

Jan: Ja, precis. Och då pratar man ändå om två grader som någon slags safe limit. Men vid safe limit pratar man ändå om att Amsterdam kommer hamna under vatten.

Caroline: Vänta här nu, safe limit? Vad är det för någonting med safe limit?

Jan: Ja, det är att vi måste hålla oss under de här två gradernas temperaturuppvärmning.

Caroline: Okej, vi måste hålla oss under de två graderna, men om vi når dit, ungefär så ligger Amsterdam under vatten.

Jan: Ja, precis. Vi har ändå havsförsurning där mycket.

Caroline: Det måste ju vara jättemycket kring att öar hamnar under vatten.

Jan: Det är ju många, precis. Framför allt i Stilla havet.

Caroline: Det är som med Maldiverna, ni kan wave it goodbye.

Jan: Eller passa på att göra det innan. Res dit med flyg så att du försurar ännu snabbare på det. Till exempel vid Bangkok och New York pratar man om översvämningar i nivå med knähöjd. Alltså det är inte orimligt. Vi pratar om att vid två grader smälter ändå 30 % av isarna. Vid tre, fyra grader är det typ 60 %. Redan nu ser vi de här värmeböljorna.

Caroline: Det blir instabilt klimat.

Jan: Instabilt klimat, större orkanstyrkor som kanske drabbar Sverige.

Vad händer när isarna smälter

Caroline: Vi ska ju inte gå in så mycket på miljön i detta avsnittet. Men jag tror inte man fattar vad som händer när isarna smälter. Det är massa sötvatten i dem, så att det blir liksom märkligheter i havet.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Det blir obalanser.

Jan: Men du vet, även sådana här grejer, jag såg siffror på att vi har fiskat ut 50 % av alla fiskar över 50 centimeter.

Caroline: Ja, och sen går man ner på de mindre. Och de är ju inte könsmogna heller. Jag tycker det är förfärligt.

Jan: Ja, vi pratar redan...

Caroline: Det är en anledning till att jag nästan inte äter fisk.

Jan: Ja. Då pratar vi ändå där, vi ser optimistiskt på två grader, då pratar vi ändå om att 30 % av alla arter riskerar att utrotas. Så att det är ju ingen...

Caroline: Det är ju inte som att allt är frid och fröjd.

Jan: Nej, nej. I de två graderna, utan det är... Och det är många som är skeptiska att vi ens klarar det. Men jag tänker ju, detta ska ju inte vara något...

Caroline: Man säger nu på det här Stockholm Resilience Centre, som forskar mycket på det, att det är nu. Vi har det lilla fönstret som vi kan påverka miljön nu. Och sen är det för sent. Jag vet inte hur många år man pratar om, kanske 10 eller 20 år.

Jan: Det är inte supermycket.

Caroline: Nej.

Hur mycket koldioxid släpper en svensk ut?

Jan: Och det är väl därför jag tänker så här: kan vi bidra med det lilla vi kan? Och då tänkte jag att vi kommer prata lite om vad Världsnaturfonden säger och sånt. Men något jag insåg när jag gjorde research, det var lite oväntat att detta skulle vara ett så kontroversiellt ämne.

Caroline: Vilket specifikt?

Jan: Alltså det här med klimathotet. Bara så här, frågan: hur mycket koldioxid släpper vi svenskar ut per person? Alltså jag kan ju tycka att det där borde man ju kunna ta reda på med fakta. Man borde kunna mäta upp. Men det är jättesvårt.

Caroline: För att det är ingen som...

Jan: Ja, alltså beroende på vem du pratar med. Och det är seriöst. Jag har hittat siffror på mellan 1,5 ton per svensk och år, till 15 ton. Det är rätt stor skillnad. Det är en tiopotensskillnad. Och om det var någonting de var på oss om på LTH, så var det så här: när du gör en uppskattning, var inte en tiopotens fel. För det är för mycket. Vi skulle alltid vara inom rätt tiopotens. Och här är man 1,5 till 15 ton. Och grejen är att det beror på massa olika saker. Det beror på om man räknar med till exempel skogen i Sverige. Vi har ju jättemycket skog, och det är en enorm kolsänka. Den binder koldioxid. Men de som vill vara alarmistiska, då räknar man bort hela skogspåverkan.

Caroline: Fast jag kan fatta att man räknar bort det, för det handlar ju om hur mycket vi släpper ut per person. Bara utan alla andra faktorer, väl?

Jan: Ja, men du, man kan ju inte... Det är ju som att säga: ja men du vet, vår ekonomi är förgärd, vi gör ju av med tiotals tusen varje månad. Och sen, vi tar inte hänsyn till inkomsterna. Är du med?

Caroline: Ja, okej. Jag fattar hur man räknar där. Precis.

Research-kaoset kring siffrorna

Jan: Och sen beror det på om man pratar om att vi har en skitig import, liksom mycket av vår konsumtion. Men man tar nästan aldrig hänsyn till att vår export är extremt ren i förhållande till andra länder. Så det beror på, pratar man med Världsnaturfonden, eller pratar man med Naturvårdsverket, eller är det SEB, eller är det Ekonomifakta, alla redovisar olika siffror. Så detta var faktiskt ett litet kaos. Det var lite jobbigt att göra research, och framför allt insåg jag att, detta har jag inga belägg för, men jag upplever att Naturvårdsverket inte var så objektiva som jag önskar att de skulle vara.

Caroline: Det skulle man ändå kunna tro att de var.

Jan: Jag fattar att Världsnaturfonden vill göra en grej. De har en agenda. Det är helt okej, vi behöver folk som driver sin agenda. Men att det skulle vara klurigt med Naturvårdsverket, det trodde jag inte. Men i alla fall, jag tänker så här, för detta avsnittets skull, där vi har inget att tjäna på 1,5 ton per person, så låt oss utgå från den högre gränsen. Låt oss utgå från de där 15 tonnen. Och för en gångs skull har jag gjort så här, Caroline, jag har källor på allt. För jag insåg, detta kommer jag få skit för.

Caroline: Inte som att du har hittat på dem själv.

Jan: Nej, utan nu har vi liksom källorna.

Världsnaturfondens fem B

Jan: Världsnaturfonden, de driver ju en agenda såklart. Men de har gjort en fantastisk reklamkampanj, för de har delat in klimatpåverkan i fem ben. Inte b, alltså b som bokstaven b. Och då säger de att det handlar om bilen, alltså resor och transporter. Det handlar om biffen, alltså köttkonsumtionen, som har en stor påverkan. Det finns ju den där dokumentären, vad heter den... Cowspiracy.

Caroline: Cowspiracy, precis. Han hade också en agenda, men det var lite jobbigt.

Jan: Ja, men det var fantastiskt. Jag kommer aldrig glömma starten på den. Han är så här, du vet, jag försöker vara så klimatvänlig som möjligt, jag duschar 30 sekunder och bara cyklar och sånt. Och sen visade det sig att när han åt en hamburgare till lunch så var det helt meningslöst, det han hade gjort. Jättebra, men lite alarmistiskt. Sen är det bostaden, energianvändning framför allt. Börsen, det spannet, det är det vi kommer prata om i detta avsnittet. Så vi kommer hoppa över de där vegetariska grejerna. Och sen konsumtionen, butiken, har en jättestor påverkan. Det är sista b.

Siffrorna från PricewaterhouseCoopers-rapporten

Jan: Man behöver ha i åtanke att de siffrorna jag kommer presentera nu, de kommer från Världsnaturfonden. Så de driver en agenda, de har finansierat studien. Det är inte de som har gjort den, utan det är PwC, alltså PricewaterhouseCoopers. Och sen har den här rapporten ett par år på nacken, så det är mest för att få en känsla för vad det handlar om.

Och enligt den här rapporten från PricewaterhouseCoopers, så hade vi svenskar 2012 investerat ungefär 4 000 miljarder kronor. Det är vad vi har i pensioner, på börsen, i företag, fonder, alltså allt. 4 000 miljarder kronor.

Caroline: 4 000 miljarder kronor.

Jan: Och då, 2012 när man räknade detta, gav de här 4 000 miljarderna upphov till cirka 53 miljoner ton koldioxid. Vilket i princip var samma förbrukning som vi hade på de där andra benen, bilen, biffen, bostaden och konsumtionen.

Caroline: Så vi har sammantaget de andra benen.

Jan: Ja, så vi hade 53 miljoner ton koldioxid från sparpengarna, och 58 miljoner ton koldioxid från vårt övriga leverne. Så det var i princip samma.

Per person: lika mycket som bilkörandet

Jan: Räknar man om detta per person, och detta var också jättekonstigt, för vissa räknar om det på hela befolkningen på 10 miljoner, andra räknar om det på bara de 6,7 miljoner svenskar som har ett pensionssparande. Så till och med där blir siffrorna konstiga. Men jag tänkte att om vi räknar på att det är 6 ton per person, så har vi en förbrukning på 6 på det ena och 6 på våra sparpengar. Sen är det också ett genomsnitt, det är inte medianer, så det finns ju massa människor som inte har några sparpengar, och sen finns det många som har jättemycket sparpengar.

Men om man jämför det med bilkörningen för 2016, alltså den privata bilkörningen, så var den 12 miljoner ton. Det motsvarar alltså 1,2 ton per person. Så jag tänker att slutsatsen man kan dra från detta, är ju att vårt sparande har minst, allra minst, lika mycket påverkan på koldioxid som vårt bilkörande. Sen om faktorn är 5 eller 4 eller dubbelt, det skiter jag i.

Det spelar roll, våra sparpengar spelar roll.

Swedwatch och koldioxid per 100 000 kronor

Jan: Och sen finns det faktiskt massa andra sådana här rapporter. En från Swedwatch, som är en svensk organisation som gör en massa granskningar. De gjorde en rapport som hette "Blir guldet till sand?"

Caroline: Jag tänkte på Peter Gröneborg. Men det är väl bara min association.

Jan: Nej, det tror jag att många kan associera.

Caroline: Nej, det tror jag att många kan associera.

Jan: Och då har de tittat på, om du investerar 100 000 kronor i olika index på olika börser, hur mycket koldioxid ger 100 000 kronor upphov till. Och då visade det sig återigen, vi i Sverige är ganska duktiga. Så 100 000 investerat i svenska index, alltså OMRX eller det vi brukar prata om, ger upphov till ungefär 0,7 ton koldioxid. Investerar man globalt, alltså en global indexfond, så pratar vi ungefär 2,8 ton. Och de som tydligen var värst på den här listan, när man jämförde Sverige, Schweiz, Storbritannien, Finland och Tyskland, det var tyskarna som var värst, med 6,2 ton koldioxid per 100 000 kronor. Så då kan man få en känsla. Jag tror att genomsnittet låg någonstans, om jag minns rätt, kom ihåg, 3 ton koldioxid per 100 000 kronor man har investerat.

Hur hänger pengarna ihop med koldioxiden?

Caroline: Och hur är själva kopplingen här nu, mellan pengarna och koldioxiden? Alltså att man har investerat sina pengar i fonder eller företag?

Jan: Jättebra. Så hur det hänger ihop är att vi investerar pengar i fonder. Fonderna köper aktier i företag, och de här företagen har en klimatpåverkan. Vissa har en direkt klimatpåverkan, alltså som skitiga företag som släpper ut avgaser, rakt upp. Men sen finns det ju energiföretag, som bränner kol. Och här är det också lite olika hur man räknar. Till exempel Världsnaturfonden räknar med bundna reserver i marken. Så man säger, okej, du äger aktier i ett företag som äger kol. Men de har inte brutit kolen, utan kolen är i marken. Och det kommer ha en negativ miljöpåverkan. Så då räknar man i genomsnitt hur mycket de här 100 000 kronorna påverkar klimatet direkt och indirekt. Och så finns det metoder för att räkna på det. Men det behöver vi inte gå in på i detalj. Man försöker hitta det standardiserade sättet. Men om man vill komma ihåg någon tumregel, så det jag tog med mig var 3 ton per 100 000 kronor. Det är ganska rimligt. Och sen blev jag ganska positivt överraskad att vi i Sverige är ganska duktiga.

Sammanfattning av de fem benen per svensk

Jan: Om vi tittar på det här och sammanfattar, återigen per svensk, alltså hur mycket påverkar vi? Återigen beroende på vem du lyssnar på. Nu har jag valt Världsnaturfondens siffror, för de är högst. Och då tänker jag, okej, låt oss sätta det värsta, och sen kan vi bli positivt överraskade om det är mindre. Men då tänker man att bilen är ungefär 3 ton per år, biffen 2,5 ton per år. Bilen då, det var alla transporter, inte bara det egna bilkörandet, utan alla transporter, alltså flyg och...

Caroline: Ja, precis.

Jan: Både inrikes- och utrikestransporter. Så bilen 3 ton, biffen 2,5 ton, bostaden 4,5 ton, börsen runt 7–8 ton. Och sen butiken hittar jag inga siffror på, så det får vara frågetecken.

Caroline: Vad var nu butiken?

Jan: Konsumtionen.

Caroline: Ja, konsumtionen.

Jan: Konsumtionen. Men det är också allt från 1 till 10 ton. Men i alla fall, vad jag påstår här, är att vi inte kan bortse från den här klimatpåverkan som våra sparpengar har. Så börsen, oavsett hur du räknar, så påverkar våra sparpengar klimatet, tänker jag. Jag har använt det här uttrycket ganska mycket innan, utan att ha kollat upp det.

Caroline: Vilket uttryck då?

Jan: Att vårt sparande har en större miljöpåverkan än vårt bilkörande.

Caroline: Men var hade du fått det ifrån?

Jan: Jag var lyssnande, jag hörde det från någon som hade varit på en föreläsning. Jag tror att Elisabeth, vår kompis, hade hört det på en föreläsning tillsammans med några andra. Och sen har jag snott det. Men nu har jag verkligen kollat upp det i siffror.

Det traditionella sparandet

Jan: Så om vi fortsätter. Då tänkte jag att vi tittar på den här utvecklingen från traditionellt sparande, och sen tänker jag till påverkanssparande. Och sen tänker jag att vi bryter ner dem. Så det traditionella sparandet, det är ju det som vi har haft i alla år. Att vi investerar, vi köper de här indexfonderna, vi köper alla företag. Men köper man alla företag, så får man ju med ganska mycket skit. Vi får med de där tobaksföretagen, vapenindustri, energibolagen et cetera.

Så då kom det för några år sedan, då började man prata om det här med etiskt sparande. Eller SRI-direktiven då, Socially Responsible Investing. Och den första, när jag backtrackade detta, så var det 1962 de första direktiven kom. Och då var det FN som föreslog att man skulle införa sanktioner mot Sydafrika, för de höll ju på med den här apartheidregimen. Men sen dröjde det, jag tror det var från 1962 till 1977, innan de första fonderna började implementera det och man började sätta press med de här ekonomiska sanktionerna. Så man kan säga att fröet såddes redan för 40 år sedan, men de senaste åren har det verkligen utvecklats. Och det handlar mycket om att exkludera. Exkludera dåliga saker. Do no harm.

Hållbart sparande och impact investing

Jan: Så vi kommer bryta ner vad det är man exkluderar på. Det kommer vi alldeles strax till. De senaste åren har man börjat prata väldigt mycket om hållbart sparande. Att man utvecklade de här SRI-principerna och la till något som man kallar för ESG-direktiv. ESG, Environmental Social Governance. Att man inte bara väljer bort, utan aktivt påverkar och aktivt väljer till. Liksom, nej men okej, vi säger nej till det där, men vi vill aktivt välja in andra saker.

Och sen det sista då, det var ju det här med impact investing, eller påverkanssparande, eller grönt sparande. Som faktiskt är typ 10 år gammalt. Det var en konferens där man myntade just det här, impact investing. Där poängen var att man vill ta lika stor hänsyn till den påverkan man har som till den finansiella avkastningen. Så man förenade den här skalan mellan det traditionella sparandet och välgörenhet eller filantropi helt enkelt.

Så jag tänker, om vi bryter ner det traditionella sparandet, så har det ju mest varit fokus på den finansiella avkastningen. Alltså att jag vill ha pengarna. Och man tar liksom i princip ingen hänsyn till de här SRI-principerna eller ESG-faktorerna. Man kan säga så här, det är ju indexfonder utan screening. Man köper liksom allt. Man ställer ingen påverkan, man ställer inga frågor.

Är Sverige i framkant?

Caroline: Får jag bara fråga vad du vet om det. Är vi i Sverige liksom i framkant med det här med att spara ej traditionellt, utan mer etiskt och hållbart?

Jan: Ja, det skulle jag säga i vissa områden.

Caroline: För vi är ganska tävlingsinriktade, vi svenskar. Vi vill ju vara först.

Jan: Ja, vi vill vara bäst.

Caroline: Vi vill inte att någon ska komma och peka på oss.

Jan: Nej. Jag tror absolut att vi är bland de bästa. Det är min upplevelse. Men grejen är också att vi behöver fatta att det inte är för att vi är smartare än andra, utan det är för att vi kan unna oss det. Det är lite som Maslows behovstrappa. Man kan fundera på självförverkligande när man har den fysiska säkerheten, man har mat på bordet et cetera. Det var en av de grejerna jag lärde mig mycket när vi reste runt i Afrika, att miljöförstöring idag är ett symptom på fattigdom. Kan du inte försörja din familj, då hugger du ner träd för att bränna det till kol, för kan du sälja kolet och få pengar till mat, då gör man det. Och det hade förmodligen jag också gjort i en sådan situation. Så vi i Sverige, eller i väst, vi kan ju unna oss ett hållbart skogsbruk, vi kan unna oss att ha de här funderingarna, medan andra...

Caroline: Jag tänker att jag skulle, i och för sig, inte bli förvånad om det fanns andra delar av världen där man också tänker på det viset, och människorna själva värnar om sin miljö som de bor i.

Möten med människor i Östafrika

Jan: Absolut. Även de fattiga människorna som hugger ner träden fattar att det är dumt. Det är många av de samtal jag har haft när jag har rest i Kenya, Uganda och Rwanda och pratat med de här människorna, då blir man förvånad, och jag känner mig alltid så himla fånig när jag har alla de här fördomarna. För jag tänker ju, de är ju lite efter och de fattar inte. De fattar inte det här med klimat och IPCC. Okej, så de är inte utbildade i det. Nej, och sen kommer jag dit, och så är de mer insatta i de här frågorna än vad jag är. Och sen inser jag, det var någon som sa till mig, men Jan, du vet det är inte så konstigt, de blir ju drabbade först.

Caroline: Du tänker människor som bor på landsbygden?

Jan: Och ser det på en gång. Ja, och som drabbas av de här torrperioderna, som inte får någon skörd, som inte får någon mat, eller de som bor på öarna som översvämmas. Apropå det där med Naturvårdsverket, de hade en rapport också, där de uttryckligen hade ritat ut Skåne om havsnivån höjdes ett par meter. Jag vet inte riktigt varför det var just Skåne de pekade ut, men det var liksom stora delar av de kustnära områdena, vårt hus är under vatten, där vi bor i Malmö. Så nej, vi är duktiga i Sverige, men jag tror också att vi behöver lite reality check. Vad är det vi kan göra för att påverka?

Caroline: Ja, nu när vi sitter här i vår privilegierade situation.

Jan: Ja, men lite så faktiskt. Så vi behöver ha empati för andra länder och andra människor, tänker jag. Men det är ju bara en åsikt.

Det etiska sparandet: Do no harm

Jan: Jag tänker att vi kan hoppa till det etiska sparandet.

Caroline: Ja, nu går vi över till det etiska sparandet.

Jan: Om man skulle sammanfatta det etiska sparandet i en rubrik, så är det så här: do no harm. Skada inte miljön, skada inte naturen, skada inte människor. Och det handlar väldigt mycket om att exkludera, att välja bort industrier. Och de man framför allt väljer bort är då vapen, kärnkraft, tobak, spel och dobbel, pornografi, GMO, alltså genmodifierade grödor, fossila bränslen. Det var lite roligt, vi pratade också med en gäst som kanske kommer i ett framtida avsnitt. Han sa så här, ja detta är liksom, man väljer bort morderbranschen. Och det tyckte jag var ganska kul.

Caroline: Ja, då kan man googla om man inte har läst sagan om det.

Jan: Ja, okej, precis. Inget trevligt ställe, kan man säga.

GMO: en sidodiskussion

Jan: Så jag kan säga det igen. Vapen, kärnkraft, tobak, spel och dobbel, pornografi och bettingbidrag, genmodifierade grödor. Jag vet inte, sidospår. Jag kan hålla med om alla, men jag vet inte. Jag tycker så här spontant, genmodifierade grödor, är det så himla dåligt?

Caroline: Jo, men det är... man pratar mycket om det, att om man genmodifierar en gröda för att den ska förbättra överlevnadskraften, och stå bättre emot, ja vad det nu kan vara, kyla till exempel, så kan det vara så att den kan breda ut sig på bekostnad av andra växter.

Jan: Okej, du menar att den är invasiv?

Caroline: Ja, det kan det vara. Om man försöker lösa det på olika sätt, de här GMO-företagen, med att de bara kan växa där man ger dem en specifik näring. Men naturen hittar alltid sätt. Så det kan minska den biologiska mångfalden. Och helt plötsligt sitter vi där med vete som tål kyla bra, och sen har vi typ inga andra vetesorter. Alltså det här är ju liksom det hemska scenariot. Och sen kanske det ändå är så att den är känslig för någonting, och sen svälter vi.

Jan: Så att du har inget emot att man exkluderar?

Caroline: Jag är emot GMO. För tillfället i alla fall, tills jag har hört något bra om det.

Att exkludera på fler faktorer

Jan: Så det är industrier, men sen kan man även exkludera på andra faktorer. Och det man kan exkludera på är till exempel affärsetik. Det vill säga, vad är skattepolicyn? Det här vi pratade om i något avsnitt, vad var det, Starbucks som inte betalade en krona i skatt i Storbritannien. Det kan vara monopol, att man konkurrerar ut andra företag på oschyssta sätt, korruption et cetera. Man kan också ta hänsyn till bolagsstyrning. Till exempel, hur tar man hänsyn till minoritetsägare, vad har man för policies gentemot de anställda, sociala faktorer som till exempel facklig anslutning, är det tillåtet att organisera sig, vad är arbetsmiljön et cetera. Så man exkluderar helt enkelt.

Och när jag googlade och gjorde research på det här, så hittade jag ingen gemensam definition. Det finns inga listade SRI-principer, utan det är verkligen så här, do no harm. När vi kommer in sen på FN:s principer för ansvarsfullt investerande, då har man sex principer, och det finns de listade.

Schweiziska Ethos och Svenska kyrkan

Jan: Däremot hittar jag att Schweiz har någon som de kallar för Ethos-fonden, som är liksom en sammanslutning av alla schweiziska pensionsbolag, och de hade en fantastisk policy. Det var så att man nästan blev lite tårögd när man läste. De skrev om varför de exkluderade de här branscherna, de här faktorerna, så det är därför jag har stulit de här sakerna. Och det var verkligen lättläst, man fattade det. Och man kände, så här vill jag att mina pengar ska...

Caroline: Kan du inte lägga en länk till det, så man kan få läsa det?

Jan: Jag lägger en länk till den schweiziska Ethos-fonden. Så det var jättesnyggt. En parentes där, i Sverige, de som har bäst sådana, som den här Ethos-fonden, det är Svenska kyrkan.

Caroline: Jag är inte förvånad.

Jan: Nej, varför inte det?

Caroline: Jag vill bara ta en parentes här. Jag tycker att Svenska kyrkan ändå gör ett bra arbete. Speciellt med människor som behöver stöd på något vis, eller mår dåligt. Och tar ett ansvar i samhället på det sättet som de kan. Jag förstår att många tycker att religion är av ondo, men jag tycker att modern religion inte är av ondo. Vad ville du säga om Svenska kyrkan?

Jan: Att deras principer är jättebra. Många fonder, många fondförvaltare jag har pratat med, flera har sagt så här, men kolla Svenska kyrkans principer, de är jättebra.

Caroline: Hur blandar de sig in i det här med sparande?

Jan: De har jättemycket kapital. Kyrkan, det är så här, otroligt.

Caroline: Jag vet det, men jag glömde det.

Jan: Ja, och de har verkligen, det syns att de har tröskat de här principerna.

Caroline: Det skulle ju vara märkligt om de satt och investerade i grejer som de inte själva hade en aning om. I mordebranschen. Ja, det är ju bra att de har gjort det arbetet.

Jan: Så jag lägger länk till det också.

Hållbart sparande: best in class

Jan: Tittar vi på hållbart sparande, om etiskt sparande var do no harm, så är detta best in class. Man väljer liksom de som är bäst. Man tittar mycket på de här ESG, alltså Environmental Social Governance. Av den miljömässiga hänsynen tittar man på klimatförändring, hur bidrar företagen man investerar pengar i till klimatförändringen, kärnkraft alltså energibranschen, hållbarhet, biologisk mångfald, rent vatten, ozonlagret, det här GMO som du var inne på. Men man tittar också på sociomiljömässiga konflikter, det var första gången jag hörde det. Sociomiljömässiga konflikter, kring brist på vatten till exempel. Bidrar det här företaget till att det blir bättre eller sämre i det området?

Man tittar på social hänsyn, mångfald, mänskliga rättigheter, konsumentskydd, djurrättsfrågor, schyssta arbetsvillkor. Så man kan säga att det här etiska ESG är en del av SRI. Det är inte SRI eller ESG, utan det är SRI-paraplyet, och en del av det handlar om ESG. Och sen också samma sak som vi var inne på innan, bolagsstyrningen. Till exempel lednings- och styrelsestruktur, har man jämställda styrelser, har man mångfald i styrelsen, vad är anställningsvillkoren, vad ger man för ersättning till vd och styrelse och de anställda, vad har man för policies, lobbar man på ett oschysst sätt, betalar man skatt. Ja, massa andra sådana här faktorer. Det är rätt mycket.

Caroline: Ja, det är rätt mycket faktiskt.

Jan: Och jag gillar detta.

Caroline: Jag gillar också det. Man har tänkt igenom det.

Påverkanssparandet: mäta den positiva effekten

Jan: Man har tänkt igenom detta, precis. Och sen, om vi kommer till det sista då, påverkanssparandet. Det är ju ytterligare en liten del. Om vi har SRI som det breda paraplyet, ESG som en del av det, och så har vi impact investing, påverkanssparandet, som en ännu mindre del av det där. Verkligen nischat. Och där säger man att vi vill ta hänsyn till den positiva påverkan lika mycket. Så man kräver ofta en redovisning på vad den sociala påverkan är, vad den miljömässiga påverkan är, vad den finansiella avkastningen är. Så man mäter på många fler faktorer när företagen redovisar.

Om jag tar till exempel Better Globe, som vi gillar, där vill jag ju inte bara veta avkastning, jag vill veta hur många människor som har lyfts ur fattigdom, hur många som har fått jobb, vad timlönen är för de som jobbar, hur mikrolånen har gått, hur många barn som har fått gå i skolan. Det är en massa andra faktorer som är viktiga, förutom bara att avkastningen är 10 eller 13 procent. Ofta är de här påverkanssparandena väldigt temabaserade.

Caroline: Ja, vad kan det vara för teman?

Jan: Det kan vara till exempel mikrolån, utbildning är ett annat, solenergi et cetera. Så ofta är de väldigt tematiska. Clean tech är väldigt vanligt.

Caroline: Clean tech är ju då vindkraft till exempel, va?

Jan: Till exempel. Eller vi har ju Climeon, som är ett sånt här företag som har jättemycket reklam just nu.

Caroline: Vad sysslar de med?

Jan: Jag vet inte exakt.

Caroline: Men det är clean tech?

Jan: Ja, återvinning av spillvärme, tror jag att det är. På de där båtarna som producerar motorerna, de producerar massor av värme. Så det går ju bara till spillo. Men om du kan ta hand om den värmen, så kan du utvinna energi från spillvärmen. Nu vet jag inte om det är det Climeon gör, men jag har sett något företag som gör det.

Millennials och nästa generation

Jan: Man kombinerar ofta det bästa från välgörenhet med det bästa från det finansiella. Och det är ju då också, som sagt, väldigt populärt hos vår generation. Så här vill jag känna mig lite unik, och så inser jag att jag inte är unik, utan tvärtom, det är många i vår generation som tycker att det är viktigt. Och det är bra. Millennials pratar man mycket om. Man pratar mycket om next generation. Alla de här stora släkterna som har mycket pengar, de har ju ofta barn i vår ålder, som börjar ta tag i de här frågorna. Detta vet jag också, jag har hört från family office som förvaltar förmögna släkters pengar, detta blir viktigare och viktigare. Och det positiva här är ju att det har varit en tiofaldig ökning mellan 2014 och 2018.

Caroline: Tiofaldig ökning i?

Jan: I mängden investerat kapital. Så det växer väldigt, väldigt fort.

Caroline: Vem var det som sa det, att man hade lika bra eller bättre avkastning i det här etiska sparandet?

Jan: Ja, det var ju när vi pratade med The Fair Finance. Men det finns en massa undersökningar på det där. Men det jag gillar jättemycket med det här, är att vi inte längre står i att det är antingen pengar eller påverkan. Utan nu kan man ta hänsyn till att jag vill ha en miljömässig påverkan, jag vill ha en social påverkan med mina pengar, och jag vill ha en finansiell avkastning.

FN:s 17 globala mål

Jan: Och då tänker jag också att en fråga som jag ställde mig när jag började med det här: vad är det jag vill påverka? Och då tänker jag att för att hitta på något själv, så kan man faktiskt titta på de här globala målen för hållbar utveckling som FN har tagit fram. Det är FN, UNDP, UN Development Programme, som har tagit fram 17 mål.

Caroline: Och vad kan det vara för några mål?

Jan: Jo, men det är ju allt från att utrota fattigdom, till att utrota hunger, till att säkerställa välbefinnande och hälsa, god utbildning för alla, uppnå jämställdhet, rent vatten, sanitet, hållbar energi, tillväxt, schyssta arbetsvillkor, hållbar industri och infrastruktur, minskad ojämlikhet mellan länder och inom länder, hållbara städer och samhällen, det pratar man ju väldigt mycket nu. Indien, det var en serie, "Världens sämsta indier" med David Batra, där indierna pratade mycket om att bygga hållbara städer direkt från början. Det handlar om hållbar konsumtion och produktion, från vagga till grav, hela livscykelanalyserna. Bekämpa klimatförändringar, hav och marina resurser, ekosystem, biologisk mångfald, fredliga och inkluderande samhällen, och sen globalt partnerskap. Och du vet, när man tittar på det här, så tänker jag, alltså detta låter ju schysst. Detta vill jag vara med och påverka, detta vill jag vara med och bidra till. Vad tänker du?

Caroline: Jag tänker samma. Det hade ju varit trist om man hade känt, nej det är helt...

Jan: Precis, det här med rent vatten, det är inte min grej liksom, vi har rent vatten. Eller jämställdhet. Och de här målen har ju ingenting med finans att göra överhuvudtaget. Det är de mål som FN har satt upp, att vi som mänsklighet bör jobba mot. Jag kan ändå bli så här att, nu lägger jag en värdering, men jag tycker att det är fint. Att det är någon som tar sig den här tiden.

Caroline: Jag tror vi är väldigt drivna, vi människor, av större mål och visioner. Det är bara det att vi har inte så många nu för tiden. Och när det kommer det här, så kan man både bli upplyft och entusiastisk och positiv, och samtidigt kan man bli lite nedslagen. Just också för att vi ser så mycket från vår omvärld. Vi får ju väldigt mycket från nyheterna om hur dåligt allting är. Men allting är inte så dåligt. Så det gäller att hålla fast vid den här optimistiska känslan.

FN PRI: sex principer för ansvarsfullt sparande

Jan: Ja, men precis, så tänker jag. Och där är det också att FN har gått ut och skapat någonting som heter PRI, Principles for Responsible Investment. Och det som är häftigt med de här PRI, är ju att det är av investerare för investerare. Nu är ju inte detta för småsparare, utan detta är för stora fondbolag och banker. Så det är ganska stökigt att läsa, kan jag säga. Men om man tar principerna från den högsta nivån, så tänker jag att det ändå är bra för oss att veta vad det är. För då kan vi ställa krav på våra fonder och säga till dem att vi vill att ni tar hänsyn till PRI-direktiven, eller de här principerna. Så där tänker jag att vi faktiskt ska börja mejla till exempel Länsförsäkringar, eller de här bolagen som vi gillar, och säga att vi tycker att detta är viktigt. Sen är det ju många som är duktiga, som svenska fondbolag.

Men de här principerna säger att den första är att man som fond eller bank ska beakta miljömässiga, sociala och ägarstyrningsaspekter, de här ESG, i sina investeringsanalyser och beslutsprocesser. Så innan man väljer in ett företag, ska man ta hänsyn till ESG. Man ska vara en aktiv ägare och inkludera detta i sin policy när man jobbar med företag. Man ska eftersträva att portföljbolagen rapporterar i de här ESG-frågorna, så att man som fond eller investerare kan gå in och läsa hur till exempel Holmen jobbar i de här ESG-frågorna. Arbeta för att PRI accepteras och implementeras av andra aktörer, så man ska sprida detta inom sin bransch. Man vill också samarbeta med andra, så att det blir en gemensam standard. Och sen på årsbasis rapportera till oss kunder hur arbetet med de här ansvarsfrågorna går. Så jag tycker, det verkar inga orimliga krav.

Tiofaldig ökning av PRI-kapitalet

Jan: Och här är också den här visningen på den här tiofaldigheten. Nu visar du ju en graf.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Jag kommer visa den på bloggen. Men från 2008 till 2017 har det alltså ökat tio gånger i förvaltat kapital. Och man pratar om att idag finns det 60 000 miljarder US-dollar som förvaltas på det här sättet, enligt de här PRI-principerna. Vilket jag tycker är ganska coolt. Och över 1 500 fondbolag har skrivit på de här PRI. Och det här kan vara bra att kolla, den här loggan, UNPRI-loggan, för den dyker upp ibland i sådana här fondbolagspresentationer.

Caroline: Jag kan tänka mig att bolag kan vara både liksom inspirerade och vilja göra det här arbetet, och sen kan det väl också vara så att man kan känna sig tvingad.

Jan: Absolut.

Caroline: Att det finns människor som inte vill investera i de här bolagen. Man har inget val egentligen.

Jan: Exakt, det har ju varit en vanlig invändning. Banker säger att det inte finns något intresse för det här. Och det är ju bullshit. Och där finns det ju massor av organisationer, som till exempel Fair Finance, som jobbar för att påverka. Precis som det finns Fairtrade, så finns Fair Finance som jobbar för att påverka i den riktningen. Så där är det verkligen som oss konsumentmakt, att vi kan mejla till våra fondbolag, vi kan mejla till våra banker, och säga att detta är viktigt för oss. Visa att intresset finns.

Sidospår: varför inte bara välgörenhet?

Jan: Och jag ska bara göra ett sidospår här också. För jag får ibland frågan, varför inte välgörenhet? Alltså varför pratar vi om att påverka världen genom sparpengar? Och jag skulle säga att det är några anledningar.

Caroline: Och så exkluderar det välgörenhet? Alltså man kan ju, nu när vi har så mycket pengar, så kan vi väl göra gott med dem.

Jan: Absolut, men jag skulle säga att det är två grejer med välgörenhet. Det var också när jag pratade med vicepresidenten i Kenya för många år sedan, så var han så här, nej, vi vill inte ha bistånd, vi vill ha handel. Vi vill ha investeringar så att vi kan försörja oss själva. Och det hänger lite ihop med min sak också, lär hellre människor att fiska än att ge dem fisk. Och jag hittade ett citat av Martin Luther King, som sa att det är bra med välgörenhet, men vi kan inte glömma vad det var som gjorde att välgörenheten krävdes i första läget. Vi måste ju titta på de bakomliggande faktorerna.

Och en sån grej, när jag var nere i Kenya 2017 för att undersöka Trine, det här Göteborgsbolaget som finansierar solpaneler, så pratade jag med deras grundare Kristoffer Falsén, som också var finanschef. Och då sa han att de har gjort en undersökning tillsammans med DFID, brittiska motsvarigheten till Sida. Och de kom fram till att en investerad kommersiell krona har upp till 37 gånger så stor påverkan som en välgörenhetskrona.

Caroline: 37 gånger större påverkan än en välgörenhetskrona.

En investerad kommersiell krona har upp till 37 gånger så stor påverkan som en välgörenhetskrona.

Jan: Så jag ser inte att man ska sluta med välgörenhet, men jag tycker att man ska skilja på katastrofhjälp. Det Rädda Barnen eller Läkare Utan Gränser gör, för det behövs. Men det är inte samma sak som att det är det som kommer göra att vi förminskar klimathotet, eller att människor lyfter sig ur fattigdom på lång sikt. Jag tror att det handlar om, som vi var inne på innan, att fonder eller investerare som säger att de tar hänsyn till de här ESG-direktiven, brukar ha en bättre miljöpåverkan än de som inte gör det. Och inte bara miljöpåverkan, utan social och bolagsstyrningspåverkan också. Så i dagsläget kan man väl använda det som en sån här tumregel.

Märkningarna: PRI och Morningstars planeter

Jan: Och jag tänker också att det man kan göra, är att titta på de här märkningarna. När man tittar på till exempel fonder. En av de märkningar jag gillar, det är ju den här PRI-märkningen, deras logga med blå fyrkant och PRI. Så då kan man kolla, då vet man vad det betyder.

Det andra är Morningstar, som jag gillar jättemycket, som vi använder för att utvärdera fonder. De har en märkning med planeter, ju fler planeter desto bättre. Dock behöver man vara medveten om en grej där. Och det är att de rankar per bransch. Så är du det bästa bolaget i morderbranschen, så får du fem planeter. För att du är bäst av de sämsta. Medan ett annat, till exempel i clean tech-branschen, kan ha fyra planeter, men ändå vara en hästlängd bättre än den som har fem planeter, bara för att de jämfördes med bara oljebolag. Så där är det liksom svårt, för man behöver både titta på antalet planeter och vilken bransch det är man jämför med. Men kred till Morningstar, som bara för någon månad sedan har börjat ta hänsyn till klimatpåverkan, med en sån här koldioxidmätare. Så där kan man precis se hur mycket en fond släpper ut i förhållande till de pengar man investerat. Så det kommer vi ta hänsyn till.

Caroline: Det kan se annorlunda ut, den lilla märkningen?

Jan: Nej, de har både planeter, och sen har de en koldioxidmätare på den fonden, och så har de liksom, vad är de bästa i denna kategorin, vad är de sämsta, vad ligger den här fonden på, vad är genomsnittet, och så mäter de då på ett sånt här index 0–100. Så det var en jättepositiv överraskning, för det hade jag missat.

Svanenmärkta fonder och Swesif

Jan: Sen har vi precis börjat med det här med Svanenmärkta fonder i Sverige. Det är något helt nytt. Tittar man på kraven som Svanenmärkningen sätter, så är det att de måste avstå helt från investeringar i vissa branscher, som är problematiska. Man måste göra ordentliga hållbarhetsanalyser och prioritera bland företag, allt det här vi pratat om med ESG. Man ska berätta vilka aktier som finns i fonden och kunna rapportera. Och man vill också stimulera fonden till ett aktivt ägande, till att man vill påverka gentemot de här företagen som man har. Jag tror att i dagsläget, av november 2018, så är det kanske 20 fonder som är Svanenmärkta.

Caroline: Ja, det var inte många.

Jan: Så det har precis börjat.

Caroline: Men jag tänker på det här med mat och kläder. Det tycker jag är så himla lätt numera att se vilka man ska välja, för att få så lite påverkan på klimatet som möjligt. Om jag köper kläder till exempel, så finns det någon sån GOTS, där man vet, det är hållbart från början till slut. Det är för att jag köper bebiskläder. Och så tänker jag, det måste ju vara samma med den här börsbranschen, att det blir lättare och lättare för oss att hitta rätt.

Jan: Ja, och det är därför jag går igenom det.

Caroline: För det är bara en tidsfråga.

Jan: Absolut. Och det är därför Svanenmärkning är jättebra, Morningstars planeter är bra, följer de UNPRI-principerna jättebra. Men då behöver man ha hört talas om de här.

Caroline: Ja, man måste det.

Jan: Så detta var liksom GOTS, som jag aldrig hört talas om. Du får prata om det i ett annat avsnitt, vi har inte så mycket tid.

Caroline: Jo, men det är precis så. Man måste sätta sig in i det. Men sen vet man. Sen vet man vad man ska kolla efter.

Swesif och hållbarhetsprofilen.se

Jan: Ja, precis. Sen är det en märkning till, som heter Swesif. Det är Swesif, Sveriges forum för hållbara investeringar, som i samarbete med alla fonderna har tagit fram ett sätt att rapportera på ett enhetligt sätt. Dock bör man vara noga med att detta inte är en certifiering eller märkning, utan det är bara ett sätt att rapportera sin miljöpåverkan. Att investerar man i vapen, investerar man i tobak et cetera. Så det är typ en checklista, och den hittar man på hållbarhetsprofilen.se. Och den lanserades också bara för några veckor sedan. Så detta vi pratar om, det händer just nu. Det händer jättemycket. Och det tycker jag är ganska coolt.

Så det är, kan man säga, den här Swesif, det är en cirkel som är liksom orange och blå, och många fondbolag har börjat ha de här loggorna kring sina fonder. Så går man in på AMF-fonder och tittar på en AMF räntefond eller en global fond, ja då är det UNPRI-loggan, där är Swesif-loggan och sånt, och då ser man, okej, de här tycker att detta är viktigt.

Hur kollar man själv?

Caroline: Men hur kan man, om man nu skulle tvivla lite grann och tro att det är som Volkswagen ungefär, de miljömärker sina bilar och sen är de inte det. Alltså hur kan man kolla det själv på något vis, att det verkligen är så som de säger?

Jan: Då måste man gå på en tredje part. Då ska man till exempel inte kolla på hållbarhetsprofilen, där de rapporterar själva, utan då måste man kolla på Morningstar, eller om Svanen är märkt. Alltså en tredje part. För de har gjort sin research.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och sen finns det en sista för utländska fonder. Svanen gör ju mycket svenska fonder. Då finns det något som heter Climetrics, Climetrics.com, som ger betyg i ett till fem löv. Och då baserar de det på innehaven. Och då kan man vara säker på att en fond med många löv, den har en låg klimatpåverkan, den har en bra transparens, de påverkar den här energiomställningen et cetera. Så de har inte så mycket svenska fonder, men de har mycket utländska fonder. Så jag ska säga så här: Svanenmärkning, Morningstar, Climetrics, hållbarhetsprofilen. Det är liksom där man kan börja sin research, och detta är ju det vi kommer använda när vi går igenom de här bästa fonderna 2019.

Caroline: Vi kommer inte ta några andra fonder än?

Jan: Nej, vi kommer ta andra fonder också. Men vi kommer ta hänsyn till det här. Och ge ett grönt alternativ, ett hållbart. Och så försöka redovisa hur de tänker, de här fonderna. För de är ju olika duktiga. Så där skulle jag verkligen säga, om du inte prenumererar på YouTube-kanalen, eller podden, eller på vårt nyhetsbrev, anmäl dig då på rikatillsammans.se/nyhetsbrev. För vi kommer ta den här hänsynen när vi gör det här jobbet. Och jag ser fram emot det med lite skräckblandad förtjusning, för det är mycket jobb.

Caroline: Ta julen till detta.

Konkreta fondtips redan nu

Jan: Det blev ingen resa i januari i år, som vi gjorde förra året. Det var dumt. Men om jag ska ge några fondtips redan nu, så kan man säga att SPP:s plusfonder är bra. Det rekommenderas.

Caroline: Ur det här perspektivet?

Jan: Ja, precis. Ur ett miljömässigt hållbarhets-ESG-direktiv. Så SPP, fondbolaget, de har plusfonder. Länsförsäkringar har en fond som heter Fossilsmart. Swedbank har då Robur Ethica-fonder, som är bra. Dyra är de dock, så det är därför jag inte hoppar av förtjusning, för ofta är de här 0,7 till 1,4 % i avgift.

Caroline: Det är för mycket.

Jan: Så det är inte helt fantastiskt. En Svanenmärkt fond, exakt, en svensk indexfond. Och om man vill ha räntefonder, så finns det nu något som heter SEB Green Bond, alltså gröna obligationer. SPP har en sådan fond också. Så det finns några alternativ, de är lite dyrare helt enkelt, men det finns.

Överkurs: låt pengarna göra nytta direkt

Jan: Om vi tittar på överkurs, som jag brukar säga, så kan man ju låta sina pengar göra nytta direkt. Man bypassar hela fonderna, och så gör man sin egen grej. Då vill jag vara noga med att detta är hög risk, hög avkastning, du kan förlora hela pengarna. Och framför allt, de här två första som jag kommer nämna har vi samarbete med, och då tjänar vi pengar om du väljer dem. Så det är bra att veta, så blir det full transparens.

Och de två alternativ som vi har lagt mest pengar i, vi har lagt långt över 100 000 i respektive, det är Trine, Göteborgsbolaget där man finansierar solpaneler i projekt i Afrika. Man får ungefär 6,5 procents avkastning, och jag har till och med varit nere i Afrika och sett ett av deras projekt, där jag intervjuat bönderna.

Caroline: Det var i Kenya, eller?

Jan: I Kenya 2017. Och då kan man läsa mer på rikatillsammans.se/trine. De hatar när man säger Trine, men det är så det stavas. Och det andra är då Better Globe, som vi har köpt träd i sedan 2008. Och då är det rikatillsammans.se/betterglobe. Och där, återigen som sagt, läs på om riskerna med det här. För det är inte riskfritt, hög risk. Men där gör man impact direkt.

Sen håller jag på att utvärdera två alternativ. Det ena är Oikocredit, som är att man lånar ut pengar till mikrolån, med svensk insättningsgaranti, ungefär 2 % avkastning per år, via något som heter Ekobanken. Så jag hoppas, jag jobbar på att få en intervju med Ekobanken. Det är typ som Swedbank, fast de jobbar med hållbarhet. Sen är det en massa tjänster de inte har, så det är inte klockrent heller.

Mikrolån, solpaneler och vägen framåt

Caroline: Men hur kan det med mikrolån egentligen påverka klimatet?

Jan: Det handlar mycket om hållbarhet. Till exempel mikrolån, om vi tar Trine, går mycket till solpaneler, för att ta bort paraffin och använda solenergi i stället för fossila bränslen. Så det är ett enkelt sätt. Ett annat företag som jag hittat är ETC Sol, där man investerar i solpaneler, och så får man en 2 procents avkastning. Men det är ingen insättningsgaranti och sånt, så risken är hög där också. Så jag brukar säga att jag tror att detta kommer bli bättre och bättre med tiden, men det är svårt att vara först och skörda frukterna från 30 års erfarenhet, eller 30 års reglering. Och det är därför jag säger att detta är överkurs med hög risk, så har vi varit tydliga med det.

Det är svårt att vara först och skörda frukterna från 30 års erfarenhet.

Tack och avslutning

Jan: Så med detta tänker jag, om du gillar det här avsnittet, häng med oss även i framtiden. Prenumerera på vår podd, på YouTube-kanalen, på nyhetsbrevet på rikatillsammans.se/nyhetsbrev. På sociala medier hänger vi mest på Facebook. Och sen vill vi också tacka våra patroner, de som sponsrar och gör det möjligt med de här osponsrade avsnitten, där vi kan göra den här researchen. Som jag ändå kan säga att researchen till detta avsnittet har tagit tio timmar. Jag har spenderat rätt mycket tid på det här. Och då kan man bjuda oss på en kopp kaffe, typ, inte bokstavligt talat, men genom att sponsra oss med tre dollar i månaden, så kan vi fortsätta göra de här oberoende avsnitten. Och då kan man gå in på Patreon. Jag har fått jättemycket kritik för mitt uttal av det här, att det heter Patreon. Patreon.com/rikatillsammans. Och där finns även lite extra material, jag brukar skriva ibland om investeringar som vi själva gör, eller som vi gör tillsammans med andra, så kan man vara med på att stå där.

Så slutligen tänker jag så här, låt oss hjälpas åt precis som vanligt, det handlar mycket om att rika tillsammans. Så har du andra tips för att spara klimatsmart, eller har du hittat andra investeringar som du gör, kommentera gärna, helst på bloggen, för där kommer det flest till del. Men YouTube går ju självklart bra att kommentera på också. Så kommentera antingen på YouTube eller på RikaTillsammans. Och med det så var det allt för idag, så ett fantastiskt stort tack för din uppmärksamhet, och hoppas att vi ses nästa söndag igen.

Caroline: Mm.