Husappen – en digital huspärm på steroider

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Varför ett verktyg för husägande
2. Vad avsnittet handlar om
3. Nästa avsnitt och introduktion av Jimmy
4. Insikten som startade allt
5. Den uteblivna underhållsplanen
6. Är det bara vi som slarvar?
7. Köp ett boende du har råd med
8. Husteknik och avskrivningstid
9. Sanningen som befriar
10. Gammalt hus eller nytt
11. Schabloner för underhåll
12. Driftkostnaden i mäklarprospektet
13. Bostadsrätt och avdragsgilla renoveringar
14. Spara all dokumentation
15. Smart på ett område, dum på ett annat
16. Att koppla kvitto till projekt
17. Det folk inte brukar tänka på
18. Överföra kunskap till nästa ägare
19. Trädgården som värdefaktor
20. Finns det några genvägar?
21. Tumregler för vad saker kostar
22. Räknar man hem en renovering?
23. När man rivit fel
24. Harmlösa renoveringar och det man inte får göra själv
25. Tjänar man in en renovering vid försäljning?
26. Brorsans källarprojekt
27. Huset som investering eller tärande tillgång
28. Frigjort kapital i fastigheten
29. Värderingstjänster och mäklarvärdering
30. Värdeökning sedan senaste värderingen
31. Hur mäklare reagerar på appen
32. Liten uppsida, stor nedsida
33. Torktumlaren från 1997
34. Lönar det sig att köpa dyrt?
35. Pappans värmepumpsknep
36. Fråga experter: värmepump kontra fjärrvärme
37. Gamification i appen
38. Vad som lönar sig att göra själv
39. Att handla rätt på första försöket
40. Läsarfrågor: Android och roadmap
41. Backstoryn till teamet
42. Läsarfråga: jordbruksfastighet
43. Läsarfråga: affärsmodell och data
44. Samarbeten med husleverantörer
45. Läsarfråga: dataexport
46. Läsarfråga: GDPR och äganderätt till data
47. Att prioritera och ha empati som utvecklare
48. Något vi borde ha frågat?
49. Tack och avrundning

Varför ett verktyg för husägande

Jimmy: Även om man inte är utbildad inom bygg eller fastighetsförvaltning ska man kunna äga sitt hus. Så ett verktyg eller ett hjälpmedel i vardagen som hjälper till att skapa en struktur, och kanske till och med pushar lite kring vad du borde göra, det är inte helt fel.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 201. Idag blir det ett avsnitt om hemekonomi eller boendeekonomi. Det här är faktiskt till följd av ett par av er läsare, eller tittare och följare, som har mejlat in om att det har kommit en sån här app som heter Husappen. Och grundarna till den hörde faktiskt av sig. Så idag blir det en intervju med Jimmy Wern, som har gjort den här appen tillsammans med sina två kompisar, Allan och Emil.

Jan: Och det här är, alltså jag blir alltid så här, ska man säga att det är ett samarbete? Det är en gratisapp, de har inte betalat någonting, och jag gillar ju uppmuntran, när folk gör saker på sin fritid.

Caroline: Nej, jag tycker inte det är något samarbete.

Jan: Nej, så vi markerar inte det här som samarbete. Utan det var liksom så här, och jag såg faktiskt det hos blogggrannen Cornucopia. Det var där jag såg det först. Och han är ju lite så här också, som jag är ekonominörd, och han skrev så här: "Ja, äntligen en app som visar vad saker faktiskt kostar i ett hus." Och att till och med när man tycker att man har gjort en ordentlig prognos, så visar den vad det faktiskt kostar att bo i till exempel hus.

Vad avsnittet handlar om

Jan: Så idag blir det väldigt mycket ett samtal kring hus och projekt och värdet av att ha koll på sin dokumentation, och hur man kan göra projekt i hemmet. Och ja, jag får alltid så dåligt samvete, du vet, jag bara tänkte tillbaka.

Caroline: Ja, för du gillar inte riktigt att ha projekt i hemmet, eller hur?

Jan: Nej, det gör jag inte. Du vet, när fönstren ska bytas och sånt.

Caroline: Men jag kan tycka att det är jättekul att ha koll på det. Och nu kan man det i Husappen. Man kan lägga till stort och smått. Stora projekt eller små inköp man gör. Man kan skanna kvitton, och jag tycker det är fantastiskt bra. Och det som jag mest tog med mig, det är inte så att vi ska flytta eller nåt, men jag tänkte så här, för nästa köpare av vårt hus kommer det vara guld värt att veta precis vad vi har åstadkommit i huset. Vad vi har gjort för förändringar. Och också vad det har kostat. För det är en grej som faktiskt kan öka värdet på huset, tänker jag.

Jan: Eller snarare, när vi pratade med Jimmy som är byggnadsingenjör, så kommer vi prata mycket om renoveringar, och om man räknar hem dem. Och framförallt om vad kostnaden är av att inte ha det. Att inte ha koll på sin dokumentation kring huset, till exempel.

Caroline: Ja, precis. Alla papperna i ordning kring vad renoveringar kostat och vad man har gjort.

Jan: Så idag blir det lite nörderi kring hus och boende. Sen är det ju så att många av principerna, vi pratar även lite om bostadsrätt. Och för dig som bor i hyresrätt eller i ett hyrt boende, kan jag skratta lite åt mig och Caroline idag, eller framförallt åt mig, hur dålig koll jag har på de här sakerna.

Nästa avsnitt och introduktion av Jimmy

Jan: Och sen tänker jag att nästa vecka kommer vi prata om hur man tjänar mer pengar. Så det blir också då förhoppningsvis...

Caroline: Ett mycket kontroversiellt avsnitt. Du säger ju det flera gånger. "Det här är lite kontroversiellt."

Jan: Ja, men för att jag blir så rädd. Men vi tar det då. Nu är det Husappen. Så jag tänker egentligen så här, att vi inte ska prata så mycket mer om det, utan vi släpper på Jimmy. Och sen går det naturligtvis bra att ställa frågor på forumet och sådant. Så här kommer Jimmy.

Jan: Varmt välkommen, Jimmy Wern, till RikaTillsammans-podden. Du är ju byggnadsingenjör och du älskar hus. Och framförallt nu, tillsammans med två kollegor, har ni tagit fram den här Husappen. Som vi kommer prata mer om, som man kan ladda ner till sin telefon. Som egentligen, vad ska man säga, digitaliserar husägandet. Men framförallt också tar upp det här som vi ska prata om i podden, om husekonomi och boendeekonomi. Och ordning och reda. Det är ju viktigt i ditt liv, Jimmy. Så varmt välkommen.

Caroline: Varmt välkommen, Jimmy.

Jimmy: Tack så väldigt mycket. Väldigt kul att vara här.

Insikten som startade allt

Jan: Berätta, hur... Du sa det innan, att du älskar boende, men det blev liksom först när du flyttade till huset själv som du insåg att allt är ju analogt. Det finns typ inga hjälpmedel. Vad var problemen som dök upp?

Jimmy: Ja, det är som ni säger, att när man själv blir husägare och man kommer från en professionell byggvärld, där det verkligen är ordning och reda. Och de stora bostadsägarna, de som förvaltar bostäder professionellt, de har ju en rad olika verktyg som man kan koppla samman och få jättefin feedback på. Men vi privata bostadsägare har ju helt glömts bort. Så när jag köpte huset och började kolla runt lite, ja men undrar vad det finns, då insåg man att man förväntas fortfarande spara färgburkar. Och man förväntas fortfarande mer eller mindre gissa lite kring hur mycket huset kostar per månad. För det är ingen som riktigt vet. Och det är svårt att hitta en struktur på att ta reda på de här frågorna.

Jan: Men du, Jimmy, vad är det mer konkret som professionella husägare och husbyggare har för verktyg? Vad är det de gör som inte vi gör?

Jimmy: Det är ju främst kring det här med underhållsarbete. För att ett hus ska må bra över tid måste man ta hand om huset. Och det vet ju alla. Och om man ska tjäna pengar på att äga fastigheter, då är det här en stor utgiftspost som måste planeras. Så att man kan få en helhetsbild av sin investering och se att intäkterna från hyresgäster eller annat betalar underhållet, och att det blir en bra affär i slutet. Och det är just det här underhållsarbetet som är rent nödvändigt även i det privata bostadsägandet.

Den uteblivna underhållsplanen

Jan: Alltså, jag känner att jag sitter här och mår lite dåligt, för jag tänker så här: ja, det där är ju helt sant. Det där gör jag i företag och sånt. Och sen tänker jag på vårt eget hus, vi flyttade dit för fem år sedan, 2016. Och så tänker jag så här, vi har inte gjort någon underhållsplan, utan vi tar det så här: oj då, där gick elementet. Ja, då börjar vi byta element. Oj då, där hände det. Nu får vi liksom fixa det. Oj, nu ser det för jävligt ut här. Och så inser jag så här, shit, vad oansvarigt det helt plötsligt är.

Caroline: Ja.

Jimmy: Jo, men det är ju också en sån sida att ni ställde säkert inte frågorna när ni köpte huset, hur den förra ägaren har skött huset.

Caroline: Jo, men det gjorde vi ändå.

Jan: Nej.

Caroline: Jo, jo, jo, vi kollade när fönstren var bytta.

Jan: Men det var ju liksom sådana stora grejer. Det dyker ju upp massa små hela tiden. Som elementet, till exempel.

Caroline: Ja, men eller så här, Caroline... förlåt, nu blir det liksom så här. Vi ska inte kapa.

Jan: Nej, vi ska ju kapa det. Men nu fick vi ju byta fönster i källaren.

Caroline: Ja.

Jan: För det var ju inte bytt. Och det var ju inte, handen på hjärtat, det är så här: jag vet ju fortfarande inte, vi har inte fått fakturan. Och jag har inte ens frågat i förväg vad det kommer att kosta. Så jag känner mig verkligen så här. Vi behöver det här, vi behöver det här avsnittet. Med dig, Jimmy.

Är det bara vi som slarvar?

Jan: Men så här, är det bara vi som är lite dumma i huvudet kring det här? Eller är det bara vi som är slarviga med det? Och att vi kommer undan med det för att vi har en relativt god ekonomi? Eller kan du se det här hos kompisar och andra?

Jimmy: Ja, men definitivt. Det är ju så här de flesta äger sina hus. Och de som kanske ofta har ingenjörsbakgrund och är ganska duktiga i Excel, de kanske kan skapa en struktur för att hålla koll på när saker ska göras och vad som är gjort. Och om man har ett intresse för hus så blir det här kanske mer naturligt. Ni har kanske inte ett jättestort intresse för hus, och då blir det inte att ni tänker på det så mycket. Men det jag tycker är att även om man inte är utbildad inom bygg eller fastighetsförvaltning, så ska man kunna äga sitt hus. Så ett verktyg eller ett hjälpmedel i vardagen som hjälper till att skapa en struktur. Och kanske till och med pushar lite kring vad du borde göra. Det är inte helt fel.

Jan: Nej, för jag tänker så att där jag upptäckte er app första gången, det var en blogggranne som heter Lars Wilderäng. Cornucopia. Han hade ju ett inlägg. Och han har jag för mig har jobbat inom IT. Men han är ju så här, han älskar, han skriver mycket om bostäder och underhåll och sånt. Och han skrev om det här att till och med han som liksom alltid argumenterar för verkliga kostnader på ett boende, hade underskattat kostnaderna när han jämförde i er app, eller när den föreslog. Och det där är väl någonting som... jag tänker, alltså vi också gör. Att underskatta kostnaderna.

Köp ett boende du har råd med

Jan: Och det där brukar jag säga, ett av mina råd till människor brukar vara så här: köp ett boende du har råd med. Men då tänker de flesta bara på inköpspriset. Att man inte ska gå för långt i budgivningen. Medan jag faktiskt tänker att, det har vi ju upptäckt, det är inget som driver kostnader så mycket som ett hus. Alltså i förlängningen.

Jimmy: Nej, och huset har ju verkligen en central del i hela ekonomin. För det är ofta ett svart hål. Om du har köpt ett hus som kanske har några år på nacken och inte har tagits om hand på rätt sätt. För rätt vad det är så går värmekällan sönder, och då är det ju jättemycket pengar. Men det här går ju att förutse, för om man tar reda på det... alltså det är egentligen bara en googling bort. Så ser man ju hur länge en specifik värmepump eller någonting förväntas fungera. Och då har det ju en avskrivningstid. Och det är egentligen månadskostnaden då. Nypriset genom avskrivningstiden.

Jan: Kan du säga så här, det där pratar ju många fastighetsägare om, avskrivningstid. Kan du inte säga något mer om det? Hur kan man...

Husteknik och avskrivningstid

Jimmy: Man kan säga att för att ett hus ska fungera är det ju helt fullt med husteknik. Och det mesta tar man för givet och tänker inte så mycket på. Men när man väl börjar lista upp all husteknik som finns i en fastighet, då blir det ganska mycket. Och de flesta jag har pratat med som har lagt in i Husappen, de ligger mellan 150 000 och 200 000 kr i inköpskostnad för sin husteknik.

Jan: Ge några exempel.

Jimmy: Det är kylskåp, frys, värmepump. Diskmaskin, torktumlare.

Jan: Ja, exakt. Allt sånt där.

Jimmy: Och det är ugn och mikro, och det är Nibe-enheten. Det är ventilation, värme, allting. Allt som krävs för att huset ska fungera. Och varje enskild produkt har egentligen en egen avskrivningstid. Vilket gör att det blir lite knöligt och jobbigt att räkna på. Som till exempel kylskåp, det kanske man kan räkna på 12–15 år. Sen kanske du inte ens vill behålla det för att det inte är så snyggt längre heller. Det kanske är rimligt, för det har ju också med avskrivningstiden att göra. Däremot någon typ av fjärrvärmeväxlare, den kollar man ju inte på, så den vill man ju bara köra hur länge som helst. Den kanske funkar i 25 år.

Jan: Och när du då gör det här, det är ju ingen rocket science att göra den här kalkylen. Och registrerar alla dina vitvaror och husteknik. Och så skriver du in de här olika avskrivningstiderna.

Jimmy: Då inser du att totalsumman per månad för att byta ut tekniken i genomsnitt, blir i regel ett par tusen i månaden. Och det är ju en sån del av boendekostnaden som de flesta tar när det kommer. De tar en stor utgift när den kommer. Och förhoppningsvis har de ett litet övervärde på huset där de kan låna in pengarna.

Sanningen som befriar

Jan: Jag vet vad jag tänker på. Jag tänker på Tony Robbins, den amerikanska coachen. Han säger så här: the truth will set you free, but first it will piss you off.

Jimmy: Ja, det stämmer.

Jan: Men jag tänker precis samma sak. Att det kan kännas kymigt. Det kommer kosta mig flera tusen i månaden. Men det är ju också så att man kan vara lite före då. Att man kan lägga undan.

Caroline: Men det här är så roligt. Det är ju lite annorlunda, det vi pratar om. Och det är så roligt, för jag har sådana känslor här. Stoppa huvudet i sanden.

Jan: Ja, genuint. Jag är så här, intellektuellt fattar jag att det här borde jag göra. Och jag känner ett sånt jättestort motstånd.

Caroline: Ja, men jag känner inte det motståndet. Jag känner att it sets me free. Verkligen.

Jan: Stackars Jimmy, det här var inte det jag tänkte tackade ja till.

Jimmy: Nej, jag visste inte vad jag tackade ja till.

Intellektuellt fattar jag att det här borde jag göra. Och jag känner ett sånt jättestort motstånd.

Gammalt hus eller nytt

Jimmy: Men om man säger så här, att när jag pratar om ett par tusen, den siffran varierar ju också på om du har köpt ett gammalt hus eller om du har köpt ett nytt. Har du köpt ett nytt, då börjar ju resan från noll på alla vitvaror. Men om du har köpt ett gammalt, men inte tänkt på det när du köpte att alla hade gammal husteknik, då blir det ju ganska mycket pengar som ska in på kort tid. Så då ökar det ju.

Jan: Jag tänker, för mig, när det verkligen slog mig med det här med att ett hus driver kostnader, det var ju vårt element. Vi bor i ett hus som är byggt i slutet av 30-talet. Och då hade det sådana här, vad heter det, inte flanell, spjälelement. Eller sådana här element där det inte är rakt, utan det går så här åt sidan.

Jimmy: Massa flänsar.

Jan: Ja, precis. Och så hade vi VVS-firman här, och de sa så här: vi kan ju sätta in ett vanligt sånt här element som är tunt, modernt. Och så hade han sagt, ja men det kommer ju kosta 7 000–8 000 kr. Och så var jag ändå så här, fast...

Jimmy: Nej, nej, nej, men de sa ju så, men det hade ju varit finare att köra med ett original...

Jan: Original-element, ja precis. Och vi bara, ja det är klart att man måste ha det.

Caroline: Ja, särskilt när de andra rummen har sådana.

Jan: Och sen visade det sig att, ja då blev det någon sån här specialbeställd från en sån här elementfirma. Och du berättade för mig vad det skulle kosta. Jag bara, det är inte klokt, det är skandalöst.

Caroline: Ja, det var så här 28 000 kr.

Jan: Jag bara så här, vem visste att ett element kostade 28 000 kr? Och sen var det till och med roligt för VVS-firman, för det är tydligen en sån här stor koppling. Alltså inte en vanlig sån här smal elementkoppling.

Caroline: Ja, utan sån stor.

Jan: Så vet du, de kom ju hela firman på fem man och bara så här, ja det är inte så ofta man får koppla in ett sånt där element. Och vi bara så här, ja, we're happy to make you happy liksom.

Schabloner för underhåll

Caroline: Men jag tänkte också det, när vi ibland cyklar till stranden här i Malmö, så åker man förbi ett gäng jättefina stora hus. Fridhem heter det. Och där tänker jag också, shit, vilket underhåll på de husen alltså.

Jan: Och då är det bara, ja men de är bara lite större. Och man kan ju inte tänka att man själv inte har något underhåll, bara för att de liksom hela tiden håller på och fixar och donar med tak och fönster och fasader och gräsmattor. För det ser man ju att de gör. Men finns det någon sån här schablon? För jag vet ju, till exempel, vi har ju kompisar som är fastighetsägare, då brukar de säga så här: ja men ungefär mellan 200 och 400 kr per kvadratmeter per år, tror jag att de brukar säga. Vad ska man räkna på en villa? Finns det någon sån här, så att man vet om man lurar sig själv eller om man har hyfsat bra koll?

Jimmy: Jo, men det är klart att det finns schablonvärden, men vi vill ju komma bort från det. På något sätt återspeglar det inte sanningen, för det är en stor skillnad om du har en tegelkåk eller om du har en träkåk. Teglet behövde jag aldrig göra någonting med. Medan en träfasad behöver du måla om var tionde, var tolfte år. Och om du gör det själv så kostar det kanske inte så mycket. Men om du ska ta in målare, då är det en ganska stor utgift. Så att en villa som är billigare att bygga kanske är dyrare att underhålla. Så det är liksom svårt att röra sig med schablonvärden.

Jan: Ja. Och jag fattar det. Men egentligen, varför jag frågar, det är inte så här, nej jag vill skippa att använda er app. Utan varför jag frågar är snarare så här, hur vet jag att jag har gjort rätt? Det är ju så här, du vet, ingenjören i mig som är så här reality check. För skulle man fråga vad är er underhållsbudget? Så skulle jag spontant säga så här, ja men den är typ noll. Men sen vet jag att om jag slår ut alla kostnader, då är det ju några tusenlappar. Och jag upplever att det här...

Jimmy: Att du har lurat dig själv?

Driftkostnaden i mäklarprospektet

Jan: Och sen när man tittar i ett prospekt från en mäklare, och där står drift, då har man väl aldrig räknat in sådana här saker?

Jimmy: Nej, det har man ju inte. Oftast inte, kan jag tänka mig i alla fall. Men däremot, om du köper ett gammalt hus, då kanske du har räknat med att renovera det. Och att renovera det gör du ju för att du vill att det ska bli snyggare kanske, primärt. Men egentligen så underhåller du det ju. Du tar ju tag i de här gamla sakerna samtidigt som det blir fint. Så man kanske inte missar det i själva köpet om det finns renoveringsbehov. Men om du köper ett hus som är ganska snyggt som det är, då har du ju säkert ofta missat det. Det kan jag tänka mig.

Bostadsrätt och avdragsgilla renoveringar

Jan: Jag tänker, vi har pratat ganska mycket, vi ska dyka ner i, jag har massor av frågor här. Men nu har vi pratat ganska mycket om hus och villa. Är det samma sak för bostadsrätt? Eller hur ska man tänka för dem som bor i bostadsrätt?

Jimmy: Där har vi ju valt att ha huset i fokus, för att det är fler delar som påverkar där. Men som bostadsrättsägare kan du såklart också använda appen. Då blir det ju främst husteknik i form av vitvaror, och sen är ju underhållsarbetet inte så stort i en bostadsrätt. Däremot är ju kanske våra projektverktyg det som blir mest användbart egentligen. För du renoverar ju kanske en lägenhet ganska ofta. Det enda du har att påverka är de här ytorna invändigt. Och om du totalrenoverar en lägenhet så är ju det avdragsgillt. Och då krävs det ju att du dokumenterar det med kvitton och så vidare. För att kunna dra det som förbättringsutgift i slutändan. Och det gör ju vår app också.

Jan: Ja. Och dra det när jag säljer min bostadsrätt, så kan jag dra det mot vinsten så jag får en lägre skatt.

Jimmy: Exakt. Och vissa avdrag är ju bara avdragsgilla i fem år. Medan grundförbättringar, det vill säga om du tillför någonting nytt, om vi säger att du bygger en pool i din trädgård, den är avdragsgill forever liksom. Och det här är också en ganska rolig sak. En insikt som kom egentligen när jag själv köpte en nyproduktion. Då la jag massa tillval. Och då blev det en tillvalsklump på 250 000 kr. Den var ju bara avdragsgill i fem år. Och jag hade kanske någon femårsplan på att flytta. Så när det började närma sig bara, okej, hur mycket pengar kostar det om jag väljer att sälja om sex år istället? Ja, då kostar det ju typ 50 000–55 000 kr, för att avdragen försvinner. Och det här kan ju rent av bli ett incitament att sälja om du går i säljtankar.

Jan: Ja, precis. För det blir skillnad. Säljer du på den här sidan datumet så tjänar du 55 000 kr mer, versus om du säljer på andra sidan.

Jimmy: Exakt. Och sen jobbar man ju inte så att man säljer på grund av att man har avdrag. Men man kanske går och tänker på det ändå. Så varför inte?

Spara all dokumentation

Jan: Men du, jag tänker så här. Vi gjorde ju typ för två år sedan, Caroline, ett avsnitt med Pontus Kopparberg som var VD på Bjurfors, eller före detta VD på Bjurfors. Och han var egentligen den första, ett av hans tips var ju så här: ja men spara all dokumentation. På allt du gör. Och det hade jag inte tänkt på innan på alls på det sättet. För han sa ju att det kan kosta dig väldigt mycket pengar i säljögonblicket. Håller du med om den analysen? Vilken risk tar jag om jag inte har koll på mina grejer?

Jimmy: Det är ju flera risker. Om du har en medveten köpare, så kanske de vill veta vad du har gjort. Och det kan ju rent av påverka priset också. De kanske inte lägger det sista budet för att ni inte har sparat dokumentation från renoveringarna, från badrummet, intyget som har gjorts, fuktspärr och så vidare. Sådana saker är många medvetna om att det är viktigt. Men det kräver ju en struktur om du ska hålla koll på det här över tid.

För varje hundralapps kvitto som går till huset är ju värt 22 spänn.

Jimmy: Men den andra delen i det hela, det kan man ju säga är just det här som vi var inne på med förbättringsutgifter. Jag åker ju ofta till bygghandeln och handlar för några hundra. Om det saknas lite grejer. De kvittona hamnar ju nästan alltid mellan sätena i bilen. Men när man tänker lite mer på det är det så här, för varje hundralapps kvitto är ju värt 22 spänn. Om det går till huset. Alltså ett projekt på huset som är avdragsgillt. Vilket väldigt mycket är. Så en tusenlapps kvitto är ju liksom 220 spänn.

Jan: Jag tror att det kommer bli rubriken på det här avsnittet. Tusenlappskvittot är 220 spänn.

Jimmy: Ja, det är ju det. När du säljer.

Jan: Så du menar att det är minsta lilla kvitto egentligen man ska spara, inte bara de stora?

Jimmy: Nej, men it adds up.

Smart på ett område, dum på ett annat

Jan: Ja, det är ju det här som jag tycker är så roligt, att du och jag kan ju det här i andra områden i livet. Men sen flyttar man sig till ett annat område som vi inte tycker är lika kul. Och då plötsligt blir man som, vad är det Mo brukar säga, jag är lite för smart för att vara så här dum. Lite för dum för att vara så här smart. Ja, jag vet att det är skitsamma.

Jimmy: Sen, för att rädda er lite, om intresset inte finns, då skapar man det inte själv. Och det har inte funnits ett hjälpmedel.

Jan: Nej, nej.

Jimmy: Det är ofta så det är. Det är ganska svårt att hålla koll på det här.

Jan: Jag har ju en kompis som har koll på sin analoga huspärm. Vi snackar plastficka på plastficka med kvitton indelade i kvartal. Det är så här, shit, jag lyckas inte med det. Däremot lyckas jag med att varje gång jag köper någonting, då bara tar jag upp mobilen, skannar in det och sen är det klart.

Caroline: Det är här nu man får fördomar om ålder.

Jan: Så du skannar in det och sen, var hamnar det?

Jimmy: Ja, i appen. Och då har du ju startat ett projekt i appen. Och då när du skannar in det, så kan du koppla kvittot till projektet.

Caroline: Ja, ja, okej. Så det hamnar inte bara i någon liten hög, utan det har sin plats.

Att koppla kvitto till projekt

Jimmy: Exakt. Och det är ju så, de tidigare, det finns ju kvitto- och dokumentappar som går ut på att man, och de kanske vill marknadsföra sig som att de är för husägare och så vidare. Men saken är den att man har huset i fokus, och att man strukturerar upp allting så som husekonomin faktiskt fungerar genom hela flödet. Det är det som är det svåra. Det är inte svårt att skanna och lägga in, men däremot att du kan koppla det till ett projekt, så att när du väl ska sälja kan du få ut ett underlag där det står att till det här projektet var det de här utgifterna och här är kvittona. Det är det Skatteverket kräver sen. När du väl ska sälja, om de gör en granskning.

Jan: Men du, jag tänker så här, vad är det för olika saker man ska tänka på? För det är ju ofta så här, typ med huset: tak och fasad och dränering, badrum, värmepump, fönster. Är det liksom de stora grejerna? Eller hur brukar du tänka? Jag vet att i appen har ni lagt så att det var flera rader med sådana här ikoner. Vad är de stora grejerna som folk inte brukar tänka på?

Det folk inte brukar tänka på

Jimmy: Det är klart att folk tänker på de här, som sagt, tak och fasad. Det är ju stora utgiftsposter som de flesta kanske sparar till. För en fasad blir inte bara så här från en dag till en annan, oj, nu måste vi måla den. Utan det har man kanske ofta tänkt på. Men det är fortfarande väldigt mycket pengar du ska spara ihop. Du kanske inte börjar med det i tid.

Jimmy: Men andra utgiftsposter som finns, det är ju saker som är kopplade specifikt till huset. Som i mitt hus. Jag har krypgrund. Då har vi en krypgrund med avfuktare. Och den ska ju servas varje år. Lätt att glömma bort. Och sen har du dessutom en krypgrund som, om den inte mår bra, då riskerar det att bli en jättestor utgift. För då blir det verkligt dyrt om det börjar bli mögelpåväxt och annat. Och då är tanken att genom att jag kryper ner där en gång om året, fuktmäter trossbotten och fuktmäter syllen. Och jag gör det dessutom i alla väderstreck och kollar att det ligger under 17 procent. Då vet jag att, ja men det här funkar. Sen byter jag filter i min krypgrundsavfuktare. För det vet jag också förlänger livslängden.

Caroline: Du ska göra det, men det är säkert många som inte gör det.

Överföra kunskap till nästa ägare

Jimmy: Och det är sådana saker som du har möjlighet att, den som köper krypgrundsavfuktaren får reda på det här. Men nästa ägare glömmer säkert bort det eller vet inte om det. Och det är där tanken är, att om jag har gjort det här nu, då när jag säljer huset till nästa, då ser de ju att jag har gjort det, och då fortsätter de förhoppningsvis med det.

Caroline: Ja, de får koll på det automatiskt då.

Jimmy: Man får ju liksom överföra sin kunskap till nästa husägare, för alla husägare kan ju sitt eget hus bäst. Då får nästa ägare samma förutsättningar.

Caroline: Men när man börjar med Husappen själv från noll, kan man få liksom... nu har jag inte varit inne i den så mycket, jag har bara sett att den är lättanvänd. Men kan man få förslag på vad det är som vanligtvis behöver åtgärdas i ett hus, eller som man behöver ha koll på? Är du med på vad jag menar?

Jimmy: Jag är helt med på vad du menar, och så som det är gjort idag är det mer att du har möjlighet att lägga in dina poster. Men det här är någonting som vi håller på att jobba med. För såklart ska det ju bli en slags guidning, där du liksom, när du öppnar appen, ska du kanske få välja i onboardingen om du är erfaren eller inte. Och så kan man få olika typer av förslag. Det svåra i det här är att alla har ju olika stora krav på vad man ska dokumentera. Så jag själv kanske hade tyckt att det nästan skitade ner min profil om det stod att jag skulle rensa ogräs i fogarna mellan plattorna. Men andra vill ha det där. För det kostar 20 kr med Roundup för det där lilla stenbergen. Så det är svårt att lägga nivån. Men vi ska definitivt, och håller på med det.

Caroline: Det låter som det kan bli superbra, tycker jag.

Trädgården som värdefaktor

Caroline: Och så tänkte jag nu att jag bara måste fråga, när vi ändå kom in på det här med plattorna och ogräset. Jag har ju varit inne på det här med Jan, att vi måste ta hand om trädgården. Och så tycker han så. Och jag har till och med pratat med en mäklare som sa nej, trädgården är inte så viktig vid försäljning. För jag försöker ändå ta hand om den och få hit folk som klipper rosorna och så. Och så känns det så att jag gör ett onödigt jobb egentligen. Om jag nu vill sälja om ett par år. Förstår du vad jag menar? Men kan man få in det i Husappen också då? Är trädgården med där?

Jimmy: Ja, om du vill att den ska vara med, så är den med. Jag har med höstfix i mitt eget hus. Och det består ju av att jag köper typ 15 säckar täckbark. Och rensar häcken och fyller på med täckbark varje år. Och sen klipper jag rosorna kanske och fixar en hel del saker. Och det här är som en reminder till mig själv. Jag står varje år i butiken och bara, hur många säckar var det nu? Det är rätt skönt att kunna gå in och läsa att jag köpte 15 förra året, och då köper jag 15 i år också.

Caroline: Ja, jag håller med dig att det nog blir en reminder, en påminnelse för en själv. Men om det är värdehöjande vet jag inte.

Jimmy: Det är svårt att säga, men jag har hört en kollega säga att det han värderade mest när han köpte sitt hus, det var att det fanns mycket fruktträd i trädgården. Det beror helt på var man har blicken. Men när man tänker efter, så har du massa fruktträd som är jättegamla. Det är inget du kan driva upp. Kanske inte under tiden som du har tänkt bo i ett nytt hus. Det är klart att det finns sådana värden som också spelar roll på själva huset. Hela huskänslan eller upplevelsen.

Caroline: Husupplevelsen.

Jimmy: Så jag tycker du gör helt rätt i att ta hand om det.

Finns det några genvägar?

Jan: Bra, Jimmy, tack. Jag känner bara att jag sitter här och är sån här get rich quick.

Caroline: Vad är genvägarna? Finns det några genvägar? Det är det du vill fråga om.

Jan: Nej, men jag tänkte så här, jag hade en idé, eftersom jag är ju så här genuint ointresserad. Nu när du började prata om krypgrund, så fick jag så dåligt samvete och bara så här, nej, det har vi inte kollat på tre år. Den typen av tankar. Men då hade jag en tanke för många år sedan, att shit, man skulle ta en sån här besiktningsman som man gör när man köper ett nytt hus, typ så här vart femte år, och be dem komma. Och sen sa jag det till besiktningsmannen och han bara garvade åt mig och sa så här, det där är en skitsmart idé och det är ingen som gör det. Är det liksom ett sätt, har du hört talas om någon som har gjort det? Eller om man inte är intresserad och man inte kan själv, borde man ta den där...

Caroline: Experthjälpen.

Jan: Ja, typ som att man går till tandläkaren med jämna mellanrum även om man inte känner att man har ont i tänderna.

Jimmy: Jo, men det där är väl ingen dum idé, absolut inte. Men sen är det ju frågan om intervallet, hur ofta man behöver ha en sån grundlig koll egentligen. Och sen är det ju så här, vad är det de tittar på? Som en krypgrund, kanske det är värt att ta in en expert för att checka av läget, om man själv känner att man inte orkar läsa på eller köpa en fuktmätare och de bitarna. Så för en krypgrund, absolut. Men för att till exempel kolla fasaden, då hade jag istället ringt en målarfirma och frågat vad det kostar. Och frågat dem om de tycker att det är dags. För de flesta målarna skulle inte säga att det är dags att måla om det inte är det. De har ju någon slags yrkesstolthet i det de håller på med.

Caroline: Okej, så det är bättre att fråga hantverkare?

Jimmy: Jag skulle göra det. Absolut, likaså tak och sånt också. Att någon kommer dit och kikar på det, och så har de möjlighet att lämna offert samtidigt. Det är ett ganska bra sätt ändå. Men det är klart, om du bara, för du vill liksom känna dig lugn i magen, att någon kollar vinden och någon kollar, då kan man säkert ringa ut någon besiktningsman som får göra det, så att man kan stilla sin oro lite, absolut.

Tumregler för vad saker kostar

Jan: Ja. Jag tänker så här, lite tumregler för konsten. Jag fattar att det här är helt olika. Men vi hade en ganska kul tråd i RikaTillsammans-forumet. Där var så här, vi hade oförutsedda utgifter, och då konstaterade vi typ att det mesta med ett hus verkade kosta så här 200 000 kr. Typ så här, tak kostar 200 000 kr. Panna och sånt kostar 150 000 kr. När vi renoverade vinden så kostade det 200 000 kr. Är det någon sån där schablon att det mesta tenderar kosta mellan 100 000 och 200 000 kr?

Jimmy: Jo, men det är svindyrt. 200 000 kr är en ganska vanlig summa, skulle jag nog säga faktiskt. Samma sak när folk bygger lite mer utmanande uterum kanske. Och det ska vara lite vinterglas och så där. Det är 200 000 kr.

Jan: Det är så?

Jimmy: Ja, så är det.

Jan: Ja, men det är bra, så att man har lite reality check.

Räknar man hem en renovering?

Jan: Men du, jag tänker apropå renovering. Det där har jag ju tänkt på jättemycket. Jag har tummen mitt i handen, och renovering, det där är inte min grej. Och så tänker jag på alla de här människorna som renoverar. Och sen kan jag ibland tänka så här, jag hade ju inte anlitat en kompis för att göra en rotfyllning. Liksom, ett, får man betalt för renoveringar? Och nummer två, alltså, som byggnadsingenjör, när du ser, kan det hända att du kommer hem till folk och så ser du bara, oj, oj, oj, oj? Eller fixar de flesta det ganska bra? För jag har ju ingen, alltså jag kan ju se folks fondportföljer och ibland tänker jag, oj, oj, oj. Vad är din syn?

Jimmy: Jo, men om jag pratar utifrån mig själv, så är det väl så att de flesta som äger hus, på något sätt vill de ju ha upplevelsen av, du vet, trädgård och sen många rum och ytorna och sådär. Men sen kanske de inte är så intresserade av underhållsarbetet, för att det är ganska tråkiga sysslor. Så där kan man ju se vad som ska göras och så vidare. Men just där kan jag väl villigt erkänna att de flesta ändå gör det de ska, för att det börjar bli dåligt. Men sen när man kommer in när folk är så här jätteintresserade av att bygga om själva, då är det ju många som kanske borde ha ställt en fråga innan de river en vägg.

När man rivit fel

Jimmy: Så är det ju. Det har man sett ganska många gånger, att vardagsrumstaket är som en hängbuk så här. För att man har... och så kanske det sitter någon liten träpinne där väggen stod. Och det där ser jag då och då. Eller att man har öppnat upp ytterväggen. Man har tegelfasad, öppnat upp ytterväggen och satt in ett skitfint glasparti. Bara tegelväggen då, den är inte direkt gjord för att vara självbärande just där. Så de stenarna hålls upp lite på grund av fogar. En stund. Börjar man dra lite i det där, så kommer du nog få en sten i huvudet efter en stund. Så svaret är väl att jag ser sånt ganska ofta, och det finns specifika grejer som du alltid ska fråga om. Och sen finns det ju sånt som är ganska harmlöst.

Jan: Men vilka är det? Kan du inte ta det? Vilket man ska fråga om, och vad som är harmlöst? Det måste ju finnas hur mycket som helst som man ska fråga om.

Jimmy: Ja, men allt som är bärande. Som i min värld, jag jobbar ju som byggnadskonstruktör. Och jag dimensionerar ju stommen och klimatskyddet och grunden och allting i olika fastigheter. Och allting som är bärande, för mig är det ganska självklart. Jag jobbar i den världen, men det är inte så himla lätt för någon som inte gör det att se vilka väggar det är som bär vad och så vidare. Så det är en enkel fråga som du ska ställa. Du kan skicka över dina arkitektritningar till en konstruktör eller någon som då kan se ganska direkt vad det är som är bärande. Så det är ganska farligt att börja riva utan att veta.

Harmlösa renoveringar och det man inte får göra själv

Jimmy: Men harmlösa saker är väl att, ja, är du intresserad men inte hunnit träna så mycket, då kan ju lister och väggfärg och tapeter och sådär, det spelar ingen större roll om det inte blir så snyggt. Eller om du lägger ett golv och det inte blir riktigt hundra, eller kaklar lite och så vidare. Sådana saker är liksom helt oväsentliga för mig. Men däremot, om du ger dig på någonting i konstruktionen, om du ändrar någonting eller ska riva någonting.

Jan: Och sen är det väl så här, el får man väl inte göra själv, och badrum ska man inte heller göra själv.

Jimmy: Nej, exakt. Och sen ska du ju gärna inte ändra på ventilationen och den biten. Gamla hus till exempel kan ju vara ventilerade genom självdrag och så vidare. Och då ibland är det svårt att veta vart det ventilerar någonstans. Men det fungerar. Så om du gör en sån enkel sak som att du har en liten glipa vid alla lister vid golvnivå. Och så ska du sätta nya lister, och så tänker du, varför är den här glipan? Och så slår du upp nya lister, och sen börjar det lukta unket i rummet. Då får man ju gå tillbaka och se vad jag ändrat på. Och det här är liksom svinlätt att det händer. Och det händer även någon som kan. För det kan vara små grejer som gör att man rubbar balansen i konstruktionerna. Att det är genomtänkt från början.

Jan: Ja.

Tjänar man in en renovering vid försäljning?

Jan: Men den frågan som jag också hade innan, som jag tror bara slarvade bort. Säg att man säljer sitt hus. Tjänar man in renoveringar? Typ så här, att man byter köket. Eller är det så att det finns renoveringar man inte räknar hem? Har du någon känsla för det där?

Jimmy: Ja, det är också en sån bakgrundsgrej till Husappen. För där kan man ju säga att många köper ju hus baserat på vad de ser. Så ett kök som är liksom tipptopp, det väger ju ofta upp och kan bidra till att det blir en bra budgivning. Men om vi säger så här, dränering är ju ganska vanligt att man ändå har, ja, den är bra, att den är gjord, för den är ganska jobbig. Men det är inte så att någon budar iväg ett hus på grund av att det är dränerat. Tror inte jag. Så det är sånt som syns, det tror jag genererar mer än det som inte syns. Men det som inte syns är egentligen viktigare.

Brorsans källarprojekt

Jimmy: Om jag drar en parallell till min brors hus. Han bilade upp hela källarplanet. Grävde ur om det var 30 eller 40 centimeter. Och sen la han dit cellplast och göt ny platta med golvvärme.

Jan: I ett befintligt hus.

Jimmy: Exakt.

Jan: Det här är ett jättejobb. Men det har vi hört talas om innan.

Jimmy: Ja, jag vet. Exakt. Och det här är liksom galet. Och för honom kostade det kanske mellan 50 000 och 70 000 kr någonting. För han gjorde allting själv. Sen var det en kollega som tänkte göra samma sak på offert. Han skulle ha 700 000 kr för att göra det.

Jan: Oj.

Jimmy: Och där snackar vi så här. Ja, det tog ju ganska lång tid. Och många vänner hjälpte till. Men en sån renovering, om du lägger 700 000 kr, så tror inte jag att du får tillbaka det. Däremot, om du har tänkt bo i huset väldigt länge, då kan du ju må bra av det. Men jag tror inte att du får tillbaka det. Jag tror inte att du ökar värdet på kåken med motsvarande. Tyvärr. Även fast det är nödvändigt.

Jan: Ja.

Huset som investering eller tärande tillgång

Jan: Jag tänkte också så här, att när vi förberedde intervjun här, så pratade vi om huset som investering. Jag brukar ju vara så här att jag... Det är svårt att argumentera med att huset faktiskt är en tillgång. Du kan ju sälja det och få pengar. Det har ju de flesta upplevt. Jag brukar mycket prata om huset som en tärande tillgång. Att det är något du äger, men som kostar dig pengar under tiden. Hur ser du på när folk börjar prata med dig om hus som investering?

Jimmy: Det finns ju flera aspekter av huset som investering. De senaste åren har det ju varit en markant värdeökning, som liksom... vem som helst kan ju egentligen helt ogenomtänkt betala vad som helst för ett hus och ändå göra en bra affär. Så har ju inte historien sett ut alltid. Så huset som investering nu de senaste årtiondet, och kanske ett årtionde innan. Sen 90-talet har det väl ökat med 10 procent om året. Det har ju varit nästan bättre än börsen. Det är galet. Så det har ju varit en jättebra affär nu, kan man ju säga.

Frigjort kapital i fastigheten

Jimmy: Men sen, om man pratar om huset som investering, inte att du ska sälja och få loss pengarna, utan liksom... Många betalar ju en summa för ett hus och sen betalar de av på sitt lån och bor där i många, många år, och tänker egentligen inte på värdeökningen. Man kanske inte är i behov av att renovera speciellt mycket, och då kanske inte behöver få loss pengarna på något sätt. Men sanningen är ju den att värdeökningen som har varit gör ju att många har extremt mycket pengar i sin fastighet som de ser som bundet kapital.

Jimmy: Och i det här, om man tittar på det lite mer med lupp, så är det ju så här: okej, du har bott i ett hus i tio år och du har amorterat, amorterat, amorterat, och fastigheten har ökat i värde. Och då har du helt plötsligt frigjort en hel del på dina pantbrev, från när du köpte till vad du har amorterat nu. Och de pengarna, det är ju helt fritt kapital egentligen. För i och med att fastigheten har ökat, så är det ju ingen risk i de pengarna. Utan de pengarna är ju fria att använda, utan att behöva betala den här stämpelskatten för pantbrev. Och det är många som har ganska mycket pengar där.

Jimmy: Och då kan du egentligen bara prata med din bank och säga, så här mycket har jag renoverat sedan jag värderade huset senast. Och så här mycket har jag i pantbrev, jag vill ta ut de här pengarna. Och egentligen kan du ju placera dem eller göra vad du vill med dem. Det är klart att det läggs ju på lånet, så du får betala den här ganska låga räntenivån som är idag. Men om vi återkopplar till er fyra-hinkar-modell, och att den ligger där emellan, riskhinken, så kan det ju vara lönt att plocka pengarna med kanske en och en halv procents ränta till en fondportfölj som genererar fem procent. Kanske fyra, fem procent.

Jan: Och då har jag inte ens klippt den.

Jimmy: Nej, precis.

Jan: Nej, men jag håller med. Och vad har man helst pengarna i, tusen företag eller tiotusen företag, eller i ett objekt som står på en specifik adress i en specifik ort? Apropå riskspridning.

Värderingstjänster och mäklarvärdering

Jan: Men jag tänker också där, för ni har ju en sån här i appen att man kan ange värdeökning och hur mycket man har lagt in. Men där tänker jag också, har du någon uppfattning om de här värderingstjänsterna? För det finns ju till exempel Booli, som jag vet skickar till oss en gång i månaden. Men sen när vi tog hit en mäklare och värderade, så upplevde jag ändå att det skilde ganska mycket i den här värderingen. Vi fick det värderat på 9,5 miljoner kr, och Booli sa 10,5 miljoner kr. Och då var jag så här, okej. Men det kan vara att mäklaren faktiskt är lite konservativ. Eller hur ska man tänka? Ska man tänka i det lägre spannet eller dra ifrån? Eller kan man lita på de här automatvärderingarna som kommer från till exempel Booli?

Jimmy: De här Booli-värderingarna, de bygger ju på andra sålda objekt som motsvarar och ligger i närheten av ert hus. Och det är klart att det ger ju en jättebra indikation på ungefär vad ni kan förvänta er. Men det säger ingenting om skicket på huset eller typ av hus.

Jan: Eller om man har sparat kvitton.

Jimmy: Exakt. Men en mäklarvärdering, de ger ju ändå ett intyg på värderingen. De tar ju ofta en avgift. Och sen ger de ett intyg att det här kan jag säga att fastigheten är värd. Och då har han ofta varit hemma hos er och kanske kollat runt. Och sen även frågat, har ni renoverat och så där. Så har han bakat in allting. En sån värdering ska ju vara den mest riktiga. Det är någon som kan marknaden och sen lägger ihop det med skicket på huset och typ av hus och efterfrågan och så vidare.

Värdeökning sedan senaste värderingen

Jimmy: Men det vi har gjort i appen är att om du säger att du har gjort en värdering, och sen har du renoverat i fem år, då har du lagt in en hel del pengar i huset. Och på något sätt är det ganska svårt att hålla koll på. Alltså, hur mycket har du investerat i huset sedan den senaste värderingen? För det är ju en direkt värdeökning, eftersom du ofta har bytt ut saker som har varit slitna eller tillfört någonting. Så det ger ju dig en ögonblicksbild direkt i hur mycket du kan förvänta dig att få ut. Och den tar inte hänsyn till marknaden. Marknaden är ju... det är klart att den påverkar ju mycket. Men som det har varit nu så har det mest varit en positiv trend.

Jan: Ja, precis.

Jimmy: Men det här är ju mest som ett... Att kunna svara på frågan om du ska låna av banken. Hur mycket har du värderat? Ja, det kan du ta fram. Och så kan du se exakt hur mycket. Du har även dokument som visar att du har lagt ner så här mycket.

Jan: Ja.

Hur mäklare reagerar på appen

Jan: Hur reagerar mäklare på appen? Och kommer jag få... alltså, kan jag säga, jag kommer få mer betalt om jag har den här Husappen, och kommer mäklaren applådera och lägga ut rosenblad när jag kommer in genom dörren? Hur är feedbacken från dem?

Jimmy: Mäklarna, de som vi har pratat med, de har varit positiva till appen. Så är det ju. Och sen är det ju så att, alltså är man en seriös mäklare och en seriös huvudmäklare, då vill man ju ha transparens i affären. Då vill man ju att köparen ska veta vad det är den köper, och mäklaren vill ju visa vad det är den säljer. Och precis där gör ju en husappenprofil nytta. Men sen finns det såklart de mäklare som hellre säljer grisen i säcken. De vill inte att köparen ska veta vad det är de köper. Där kan vi säkert förvänta oss att de inte gärna vill visa husappenprofilen, om den inte ser jättebra ut.

Alla seriösa husägare sköter sina hus, men de får ingen cred för det.

Jimmy: För det här är ju svårt. För på något sätt så sköter alla seriösa husägare sina hus, men de får ingen cred för det. Det tas väldigt sällan upp i själva husaffären. Medan jag själv skulle ju garanterat köpa ett hus. Jag skulle ju lägga det sista budet om jag visste att huset var tipptopp.

Liten uppsida, stor nedsida

Jan: Kan man säga att det är så här? Att du har en liten uppsida med att ha det. Men framförallt en ganska stor nedsida med att inte ha det. Kan man säga så?

Jimmy: Där är en förväntning att du har hyfsat koll. Har du riktigt bra koll, då kan det få det att tippa över kanten. Men framförallt, om du inte har det, då kommer det kosta dig pengar. Och det kan kosta dig oproportionerligt mycket pengar. Både i att du inte har koll inför avdrag till skatt. Att du kanske inte får budgivning på det sättet. Eller det skapar en osäkerhet hos de som ska köpa, kan man tänka sig.

Jan: Ja, jag håller med er helt och hållet.

Jimmy: Och som sagt, det är ju för de medvetna husägarna. De som vill visa att de tar hand om huset.

Caroline: Jag tänker också det, att om man har Husappen och använder den, så är det nog inte så att huset ser så dåligt ut.

Jan: Nej, men det hänger ihop.

Caroline: Ja, jag tänker de här mäklarna som inte vill att man ska hålla på med Husappen. Alltså, har man en husapp och tar hand om sitt hus, så är det nog bara bra.

Jimmy: Det är bra.

Caroline: Det tror jag också.

Torktumlaren från 1997

Caroline: En grej som jag egentligen tänkte att vi skulle tagit innan. Men apropå när vi var inne på husteknik. Det där är ju en sån som vi har funderat på ibland. Nu när vi bytte torktumlare. Det var ju också sådär himla roligt. Du sa så här, den har börjat låta.

Jan: Och så sa jag, jag kan ju inte det där. Så jag sa, men då får vi väl köpa någon ny. Och så ringer jag till David och pratar med någon på Elon. Jag googlade ju först modellen. Och så bara kom det upp någon tysk pdf om... och typ inget annat. Så tänkte jag, vad konstigt. Men du, okej, sen kollade du med Elon.

Caroline: Så ringde jag till Elon och sa, men du, jag vill inte köpa en ny. Om den här, om den är lönt att reparera. Och så bara tittade han på mig och sa, du, den här slutade tillverkas 1997.

Jan: Det är en modell. Det är en riktigt bra modell.

Caroline: Den har hållit till 2021. Det är imponerande.

Lönar det sig att köpa dyrt?

Jan: Och då tänker jag så här, lönar det sig till exempel... nu har vi ju hittat på att Miele är bra, utan någon slags mer vetenskaplig undersökning. Men lönar det sig att köpa en dyrare teknikpryl jämfört med en billigare? Eller har du någon känsla för det där?

Jimmy: Oj, det där är en svår fråga. Just torktumlare...

Jan: Nej, det behöver inte vara torktumlare. Men jag menar så här, för det finns ju olika prisklasser. Och när det gäller fonder till exempel, så är det väldigt tydligt att ju dyrare du köper, desto sämre är det. Medan jeans kan ibland vara bättre ju dyrare de... nej, Caro skakar på huvudet.

Jimmy: Jo, men om man pratar värmekälla, till exempel. Där får du vad du betalar för. För på något sätt så är det en investering som du ska se som att den har en payback-tid också. Så du ska inte byta värmekälla om du märker att det kommer bli billigare per månad, och att du sparar in de pengarna varje månad så att den betalar sig själv på sikt. Så skulle i alla fall jag tänka. Och där kan det nog löna sig. Det finns ju alternativ som är ganska dyra, men gör mycket på månadskostnaden. Och så finns det ju billigare alternativ som också kan vara bra i kombination om du är lite påhittig.

Pappans värmepumpsknep

Jimmy: Det är som min pappa, han kom på en jättesmart grej. Han köpte en värmepump och sen satte han den ovanför sin braskamin. Och när han vill gasa upp värmen lite i huset, då eldar han bara. Och då sätter han värmepumpen på fläktläge. Så då suger den upp all värme och skickar ut den på alla kvadrat. Det är ju ett jättebilligt sätt att värma upp huset. Ganska snabbt också, för du kan ju elda på som bara den i den här kaminen.

Jan: Det här har vi inte fått tips om innan. Vi behövde ju stödelda nu i vinter. Men det kanske är något för oss.

Jimmy: Ja, men det är en smart kombinationsgrej.

Caroline: Fast du vill inte ha värmepumpen i biblioteket.

Jimmy: Men om vi pratar ett kylskåp till exempel, då kanske de dyrare modellerna har ismaskin och vatten. De är bara förknippade med ökad risk för fuktskador istället. Då får du istället betala för funktioner som försäkringsbolaget uttryckligen säger, det här är liksom inget bra. Det är ganska halt. Hög frekvens på vattenskador på grund av läckande kylskåp. Så där är det väl bättre att välja ett annat alternativ som kanske är lite billigare, antar jag.

Fråga experter: värmepump kontra fjärrvärme

Jan: Men det här kommer väl tillbaka, tänker jag, så här, fråga experter. Till exempel, vi hade ju en sån upplevelse nu när det var lite extra kallt här i Skåne i julas. Då var det så här minus tio. Och då har vi en sån här luftvattenvärmepump. Och det fanns fjärrvärme in i huset innan, men den tidigare ägaren hade plockat bort fjärrvärmen. Och då var de flesta vi har pratat med så här, sa att det låter ju väldigt konstigt. Det låter dyrt, för fjärrvärmen brukar vara billigast. Men då pratade vi med vår VVS-firma som var här och bytte vårt element. Och han var så här, nej, han sa så här, att 360 dagar om året är det bättre med den värmepumpen som ni har. För att det är inte så stora minustemperaturer. Och då är det bättre att ni har den och stödeldar då en, två dagar om året, än att byta till fjärrvärme. Som det är en myt om att det är billigare, för att anslutningsavgifterna här, framförallt i Malmö, är så höga. Så det där var ju saker som jag aldrig hade listat ut på egen hand. Och man har till och med tur att prata med duktiga människor. Och det är ganska stora pengar. Alltså, det skiljer.

Gamification i appen

Jan: Men jag tänkte fråga en annan sak. Det finns ju många som är lite tävlingsinriktade. Okej, nu är jag väldigt nyfiken på vart det här kommer ta vägen.

Caroline: Nej, du kommer inte vara så förvånad.

Jan: Men jag bara undrar, kommer ni ha någon slags gamification i den här appen i framtiden, så man kan få guldmedalj? Jag är lite bättre husägare än vad du är. Du har gjort allt rätt. Du gjorde alla rätt.

Caroline: Det kanske inte är aktuellt. Jag hade hatat det.

Jan: Men det är ju så poppis nu att det ska vara gamification överallt. Med sådana här badges och sånt.

Caroline: Ja men precis, badge för att du har bytt filter i avfuktaren.

Jimmy: Ja men, vi får väl se lite vad våra användare vill. Men är det många som skriver till oss att de vill det, så kan vi ge dem det. Men vi har faktiskt en funktion som är ganska rolig och lite gamification i ändå. Och det är att du kan tävla mot en offert. Så när du lägger upp ett projekt, då frågar man ofta någon firma vad skulle ni ta för att göra det här. Och om man tycker att det är dyrt och inte så svårt att göra själv, då väljer man ofta att göra det själv istället. Då kan du fylla i den summan som de skulle tagit för arbetskostnaden. Och sen jämförs det här hela tiden. Varje gång du loggar din tid i Husappen för det här projektet, så ser du hela tiden hur din timpenning förändras. I förhållande till arbetskostnaden.

Vad som lönar sig att göra själv

Jimmy: Och det här är också ganska kul för vissa projekt. Min personliga uppfattning är att till exempel spackla är ju ingenting som gemene man är svinnöjd på. Det tar ganska lång tid. Men tar man dit en målare, då gör de det på en halvtimme. Antagligen ganska dålig timpenning på att göra det själv. Men det blir ju billigare att göra det själv. Men timpenningen är antagligen ganska dålig.

Jimmy: Sen kan man ta ett annat exempel. Jag skulle sätta in Yale Doorman-lås i mitt hus. Då fick jag en offert att sätta in tre lås. Offerten var på 5 000 spänn. Och jag bara, det är ganska dyrt. Jag testar väl på ett lås, och reder jag inte ut det, då tar jag in honom så får han göra de andra två. Den första tog lite tid så här. Och den andra gick snabbare. Och den tredje gick ju jättesnabbt. Jag hade tusen spänn i timmen när jag satte dit de där. Och då har jag aldrig gjort det innan. För de är ju typ tillverkade för att vem som helst ska klara av att sätta dit dem.

Jan: Fast vet du vad, det där är lite ball. För det där är asymmetriskt. För vi har pratat med folk. Vi har ju också sådana, Yale Doorman-lås. Det är det bästa köpet vi gjorde förra året. Men vi har haft folk som är duktiga på att vara händiga, som blev till och med utelåsta av det där. Och liksom inte lyckades. Så vi blev faktiskt avrådda från att göra det där själva.

Jimmy: Men ni bor i ett 30-talshus. Och då kanske ni har gamla dörrar. Och det kan vara problem. För jag har en jättehändig vän. Han fick såga i dörren. Då började det bli avancerat. Medan jag bor i ett ganska nytt hus. Det var egentligen bara att plocka bort det gamla låset och sätta dit det nya.

Jan: Ja, ja.

Att handla rätt på första försöket

Jan: Men du, jag tänker att vi ska ta några sista läsarfrågor här. Specifikt om appen. Men jag tänker en sån här fråga som jag har funderat på själv. Och så tänker jag så här, att det där är för att jag är så himla dålig på det här. När du gör ett sånt här projekt, lyckas du få med dig allt från Bauhaus på första gången? För jag får alltid åka dit två, tre gånger. Så tänker jag så här, är det bara jag?

Jimmy: Men det är en erfarenhetsfråga, tror jag.

Jan: Får du med dig det?

Jimmy: Nej. Det går inte. Och det är ytterligare en... det beror oftast inte på att jag har glömt att köpa något. Utan det beror ju på att jag inte har tänkt på att jag behöver köpa just det här. Och det här är också en sån här viktig insikt. Jag vet inte, människan är nog konstruerad att inte kunna vara så självkritisk. När man tycker att man har koll. Men mina projektbudgetar ligger alltid mellan 10 och 20 procent över vad jag trodde det skulle kosta.

Jan: Ja.

Jimmy: Och det här vet jag ju, för om jag registrerar projekten i appen, så sätter du en budget. Och sen skannar du in kvittona och så jämförs det. Och sen tar den fram ett medelvärde kring hur mycket över budget eller under budget du ligger i genomsnitt. Så räknar du tio projekt, får du en ganska bra samling på hur dålig eller bra du är på att planera. Och då kan man ta med det i beräkningen. Men det är precis som du säger, att det är svårt. Man kommer på saker längs vägen.

Jan: Jag brukar ju skoja så här. Jag har ju projektlett väldigt många projekt inom IT. Och då är min regel så här: ja men första 90 procenten av ett projekt tar 90 procent av tiden. Och de sista 10 procenten tar också 90 procent av tiden.

Läsarfrågor: Android och roadmap

Jan: Vi har fått in några frågor också specifikt kring appen. Så jag tänker att vi bara betar av dem. Just nu har ni en app för iPhone. Och jag har sett att om man vill ha det för Android, så kan man anmäla sig till ert nyhetsbrev. Är det någon roadmap till det, tänker ni? När den ska komma?

Jimmy: Ja, vi håller på med den nu. Och vi hoppas kunna komma i sommar eller efter sommaren. Så det är vår horisont.

Backstoryn till teamet

Jan: Men Jimmy, du jobbar ju som byggnadsingenjör. Och parallellt har du då... Är det Jimmy och dina två medkompisar? Jag har glömt vad de heter.

Jimmy: Allan heter den ena och...

Jan: Emil.

Jimmy: Och Emil.

Jan: Men så här, korta backstoryn till det.

Jimmy: Ja, backstoryn är väl att jag fick en insikt kring mitt eget husägande att någonting behövdes. Och sen kom jag fram till att det jag själv hade skapat i Excel skulle funka ganska bra i ett appformat. För du vill ju oftast ha informationen i fickan. Jag pitchade den idén för Emil och Allan som redan fanns i mitt nätverk, även om vi aldrig jobbat ihop. Emil är apputvecklare och Allan är grafisk designer. Det här kan ju bli ett bra team. Och sen visade det sig att vi jobbade sjukt bra ihop. Mina ingenjörsröriga Excel-mallar, de har ju tagit mycket av det och bara gjort det begripligt. Det är helt otroligt vad man kan göra när man korsar olika arbetsområden. Jag är van att jobba i en rörig miljö. Men de kan göra någonting helt oförståeligt intuitivt och användarvänligt.

Jan: Den är ju väldigt snygg, det måste jag säga. Och den funkar väldigt bra.

Läsarfråga: jordbruksfastighet

Jan: Jag har en fråga här från Thomas. Funkar den för en jordbruksfastighet? Eller kommer det att göras anpassningar för det? Eller är det bara att säga nej, tyvärr, den är inte för jordbruksfastigheter?

Jimmy: Vi har ju fått en hel del feedback från användare just kring att de tycker den ska anpassas för bostadsrätt. Och även mindre fastighetsägare skulle önska att den anpassades lite mer, till om man kan föra in hyresintäkter och annat. Jordbruksfastighet har jag inte hört innan. Det är ingen som har sagt det. Men vi har sagt att om intresset är stort, så är det klart att man kan tweaka så att man kan välja vad det är för typ av fastighet. Så det finns väl på to-do-listan utvecklingsmässigt i framtiden. Sen kan jag som IT-utvecklare också säga så här, all feedback är inte relevant feedback. Så det skickar jag med. Och inget illa menat med Thomas, som är en stor bidragsgivare på forumet. Men jag vet ju att ibland är det en realitet med utvecklingskostnader och sådant också.

Läsarfråga: affärsmodell och data

Jan: Men en fråga här också från Simon. Det var faktiskt flera stycken. När jag var inne på feber.se som också hade skrivit, så var det ju flera som hade samma fråga. Hittills har ju ni utvecklat det här vid sidan av. Och det är ju en gratis app. När vi pratade var det så här, ska vi göra ett samarbete? Ni har ju ingen omsättning, ni har ju ingen intjäning på det. Så då sa jag, då bjuder jag på det här, jag försöker alltid uppmuntra nya projekt. Och precis som ni gör, alltså göra saker vid sidan, det är ju det bästa man kan göra. Frågan från Simon: så om saker är gratis, så har man ju lärt sig att man själv är produkten. Så hur är era tankar framgent? Hur ska ni tjäna pengar? Kommer min data, det är egentligen många som undrar, kommer min data säljas? Hur går era tankar?

Jimmy: Det här är också sådana frågor som vi förstår fullständigt, och som vi inte riktigt hade funderat på skulle komma så snabbt. Det är klart att vi såg att appen hade potential och så vidare. Men när vi släppte den, då hade vi egentligen sagt att nu har vi jobbat hårt, vi tar en vecka eller två och vilar upp oss lite.

Jan: Förlåt att jag skrattade. Den där har jag också gjort.

Jimmy: Det var ju helt otroligt att vi blev recenserade första dagen och folk hittade oss med en gång.

Jan: Så det satte oss i arbete direkt ändå. Man drevkör det där.

Jimmy: Så det var ju många saker som vi kanske hade tänkt på om vi hade haft ett sånt här liknande appprojekt i bagaget innan eller någonting i den stilen. Men just det här kring datan och kring affärsmodellen. Det var ju att vi tänkte att vi lägger ut den och kollar hur bemötandet blir. Och vi har ju på något sätt gjort den här appen för att den ska funka i våra egna liv också. Så vi vill ju att den ska vara gratis. Men sen har vi ju en lista med utvecklingsfunktioner som vi håller på med nu. Som kommer göra upplevelsen ännu bättre. Och där kan vi tänka oss att vi kommer skapa någon typ av premiumabonnemang, så man får tillgång till ännu fler funktioner.

Samarbeten med husleverantörer

Jimmy: Men den stora affären för oss, som vi tror, det ligger väl, om man läser på vår hemsida så skvallrar det lite just kring det här med samarbeten med andra företag som vi tror behöver vår tjänst. Vi pratar husleverantörer, att lämna en husappenprofil för att varje husköpare eller husbyggare ska få en bra start. Där husleverantören då kan lägga in underhållsarbete som ska göras med olika intervaller, för att det ska uppfylla garantitider och annat. På något sätt kommer vi antagligen att samarbeta med företag och försöka göra någon typ av företagskonto eller företagsmodell som vi då kan få intäkter på.

Jan: Och det där tänker jag också, jag har ju drivit företag i snart 20 år, och sådana saker får man ju lista ut längs vägen. Det är svårt, det är jättesvårt att veta vad affärsmodellen är från början. Jag brukar ju säga så här, att de flesta bra företag startar ju med en svordom. Det är inte så många som tänker, ja men, det är faktiskt inte så många som tänker, varför funkar inte det här? Så här borde det inte vara, precis som du började.

Jimmy: Fan, alltså vi har det här på jobbet. Varför har jag inte det här privat?

Jan: Och sen börjar man med så här kvällsprojekt och man tycker att det är så himla roligt, och sen inser man så här, shit, jag har lagt hundra gånger mer tid på det här än vad jag hade tänkt från början. Men bra blev det.

Jimmy: Men bra blev det.

Jan: Och sen får man liksom lista ut det där.

Läsarfråga: dataexport

Jan: Men en annan fråga här som Björn hade, som är väldigt relevant. En fastighet har längre livslängd än 20 år. Hur ser möjligheterna för dataexport ut? Om man säljer huset till någon som inte vill använda appen, etcetera. Vad finns det för möjligheter att få ut all den här tiden man har lagt in i appen, till exempel?

Jimmy: Ja, det där kände vi tidigt, att det här kommer vara en sån dealbreaker om folk vill lägga ner tiden att regga sina hus. För många reggar ju liksom flera år tillbaka. Och det är ganska mycket tid för att få in allt det här. Så vi skrev med i användarvillkoren från början att om appen skulle försvinna av någon anledning, då kommer man ha möjlighet att exportera det. Men vi har ju tänkt längre än så. Så vi håller ju på med en exportfunktion nu också. Exakt hur den kommer se ut är svårt att säga, men troligtvis kommer det bli någon typ av pdf-variant där du får ut allting i sidor.

Jan: Ordning och reda, en pärm.

Jimmy: Sätta i pärm. Och du kommer antagligen kunna välja andra typer av exporter också. Om du utvecklar det, kanske du vill ha ut datan i något annat format som gör att du själv kan ta hand om datan och sätta in den i något eget program. Så definitivt kommer man kunna exportera sin data.

Jan: Så de kan vara trygga med att datan läggs in, och de kan vara trygga med att den kommer finnas kvar, och de kan vara trygga med att de kan exportera ut den när de vill.

Läsarfråga: GDPR och äganderätt till data

Jan: Bra. Också en fråga här från Rino: vem äger datan, och har ni en sån här glöm-mig-funktion i sann GDPR-anda? Att om jag raderar min profil, raderas all info?

Jimmy: Ja, precis så är det. Du kan ju när som helst radera din profil, och då försvinner allting. Och sen kan man ju även mejla till oss och be oss, om man nu inte reder ut det i appen, så kan man be oss ta bort det. Så kan vi göra det manuellt också. Så man äger ju sin egen data. Däremot är ju all data som läggs in anonymiserad. Så vi ser ju aldrig vem som har lagt in vad. Utan vi ser det bara som en massa av data. Så det är klart att vi kan på något sätt se nu är det tio kylskåp som har lagts in här, men vi vet ju inte vem som har lagt in vad. Det har vi ingen aning om. Så datan tillhör användaren.

Att prioritera och ha empati som utvecklare

Jan: Bra. Och sen tänker jag också så här, att sånt här blir ju också inkrementellt. Man vet ju aldrig. När släppte ni, mars? Eller liksom två månader sedan. Så jag brukar säga så att jag ofta är så här, man får ha lite empati. För jag har ju själv egna verktyg som jag utvecklat, och då kommer alltid folk så här, ja men kan du inte göra det här, och kan du inte göra det här? Och sen tänker man så här, ja, för du vet det där är en månads utveckling på den här funktionen som du önskar, och man vill ju så gärna uppfylla alla sina användares önskemål. Men någonstans måste man ju också prioritera i det där.

Något vi borde ha frågat?

Jan: Jag tänker så här, Jimmy, är det någonting som du tänker att vi borde ha frågat som vi inte har? Eller något som...

Jimmy: Oj. Ja, det är väl egentligen att, alltså, Husappen är ju skapad för att få ordning på sitt husägande, och vi har ju haft det i fokus hela tiden. Sen tycker vi att husekonomin är ju central i husägandet. Men det är där spotlighten har landat. Så vi har ju fått jättemycket uppmärksamhet just på att man kan få insikter i appen som man inte får annars. Men själva huvudsyftet med appen är ju egentligen att dokumentera ditt hus. Och så får du det andra som en guidning eller ett hjälpmedel att sköta om ditt hus på ett bättre sätt. Som en added bonus.

Jan: Ja, exakt.

Jimmy: Exakt.

Tack och avrundning

Jan: Ja. Nej men du, jag tänker så här, att ett stort tack. Det är så att vi har pratat i mer än en timme. Tiden går.

Caroline: Ja, men precis.

Jan: Nej men Jimmy, ett fantastiskt stort tack för att du har velat vara med. Grattis till att ha släppt appen. Grattis till att ha fått ett fint mottagande, och liksom till och med jag som vill stoppa huvudet i sanden har motvilligt installerat den och börjat lägga in saker. Det här är så här, jag borde göra det för min egen skull.

Caroline: Ja, för vår skull. Jag kommer nog ta över den stafettpinnen, eftersom Jan är lite så här. Så jag har tänkt det länge, varför har vi ingen excelfil? Jan har säkert det. Men nu har vi ett gemensamt verktyg och det känns jättebra.

Jan: Precis. Och för dig som inte har listat ut det, den finns naturligtvis på App Store, så det är bara att gå in och söka på Husappen, eller husappen.se, eller på Facebook vet jag också att ni har en Facebooksida där man kan söka. Stort tack, Jimmy. Jag hoppas att du är sugen på att komma tillbaka vid något tillfälle och ta fler följdfrågor och prata om husekonomi. Det känns som det är mycket vi hade kunnat prata om, som resursslöseri och sånt också. Men vi får spara det till nästa gång. Tack så hemskt mycket.

Jimmy: Tack så väldigt mycket, och tack för att ni ger oss chansen att få vara med i programmet.