Investmentbolag tenderar utvecklas som svenska småbolag

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Tiotusenkronorsfrågan om investmentbolag
2. Avsnitten är fristående, men grunden är densamma
3. Varför vi gör hela serien
4. Bilföljetongen och forumets visdom
5. Allt material finns redan i forumet
6. Historisk avkastning är ingen garanti
7. Patreon-communityn
8. Sex frågor för att utvärdera en strategi
9. Tre sätt att vikta investmentbolag i portföljen
10. Hur ofta ändras rabatten?
11. Verktyg om man tycker det är kul
12. Varför vi gräver djupare än andra
13. Myten om bättre avkastning till lägre risk
14. Vad standardavvikelsen säger
15. Vad hög korrelation faktiskt betyder
16. Hur mycket värde tillför förvaltarteamen?
17. Investmentbolag beter sig som småbolag
18. Vikterna i SIXRX FIF-indexet
19. Var ligger pengarna egentligen?
20. Invändningen mot Spiltan Aktiefond Investmentbolag
21. Historiken: 35 gånger pengarna på 25 år
22. Vad en Monte Carlo-simulering är
23. Titta i mitten, inte i ytterkanterna
24. Jämförelsen med en global portfölj
25. Maximal nedgång i de olika portföljerna
26. Svänger mer, precis som småbolag
27. Sannolikheten för olika avkastningsnivåer
28. Differensen växer på de höga nivåerna
29. Korgen, inte ett enskilt bolag
30. Sex frågor: vad är strategin och tesen?
31. Det finns ingen gråzon
32. Laglig insiderhandel: att agera genom att inte agera
33. Hur insiderlistan fungerar
34. Resten av de sex frågorna
35. Fonderna att välja på: Spiltan och Cavalier
36. Spekulationer och tankenivåer
37. Förvaltaren som tackade nej
38. Att bygga en egen portfölj
39. Substansviktning kontra marknadsviktning
40. Riskerna: koncentration och illikvida innehav
41. Double whammy-risken
42. Marcus Fridells bok och riskerna
43. Lekhinken och 80/20-regeln
44. Daniel Nilssons argument mot investmentbolag
45. Argument två: korrelation och alternativa vägar
46. Argument tre: valutarisk och koncentration
47. Idiosynkratisk risk och 30 bolag
48. RikaTillsammans-portföljen som ram
49. Golden Butterfly-portföljen
50. Jämförelse med Permanent Portfolio
51. Låg avkastning, låg risk
52. Daniel Nilssons egen fördelning
53. Varför nya billiga indexfonder spelar roll
54. Plusfonder-röstningen
55. Amatör kontra proffs: hälsovårdsfonden
56. Första och andra nivåns tänkande
57. Du tjänar inte pengar på att göra som alla andra
58. Avrundning: nästa avsnitt om frågor och svar
59. Grunden är fortfarande positiv
60. Carolines reflektion
61. Lekhinken kommer alltid efter grunden
62. Multipelarbitrage som den stora poängen

Tiotusenkronorsfrågan om investmentbolag

Jan: Tiotusenkronorsfrågan är så här: är investmentbolag något att ha i portföljen framgent? De har ju historiskt slagit i princip Stockholmsbörsen, en global indexfond och det mesta annat. Men när man gräver lite i det så har de presterat ungefär lika bra som en svensk småbolagsfond. Och tittar man framgent så är många av faktorerna som har gjort dem bra historiskt inte riktigt där idag.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 215 och det handlar om investmentbolag. Del tre av fyra.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Det här är en del i vår serie, där dagens fokus kommer att ligga på: är det en bra strategi att investera i investmentbolag? Är det något man bör göra framgent? De två tidigare avsnitten har handlat om olika saker. Avsnitt 213 handlade om introduktion, historik och fördelar med investmentbolag.

Caroline: Vilka de stora investmentbolagen i Sverige är?

Jan: Ja, lite svensk industrihistoria. Att de bildades redan på slutet av 1800-talet. Sen hade vi förra veckans avsnitt där vi pratade om fördelar och nackdelar, substansvärde, substansrabatt och substanspremie.

Caroline: Också arbitrage.

Jan: Arbitrage pratade vi också om.

Caroline: Jag har inte satt mig in i vad det var, men det kändes som att man kan briljera lite.

Jan: Och man kan det sen.

Caroline: På något kommande mingel.

Avsnitten är fristående, men grunden är densamma

Jan: Avsnitten är relativt fristående. Det viktigaste som man behöver kunna för att förstå det här avsnittet kommer vi gå igenom. Så man kan lyssna på det. Lite fokus idag kommer vi göra på det jag ibland brukar avråda från. Vi säger ju alltid, och kommer även idag säga, att den historiska avkastningen inte är en garanti för framtida avkastning. Men i brist på annat så behöver man ibland titta på den historiska avkastningen för att lära känna hur det funkar. Är risken högre eller lägre, hur beter det sig och så vidare. För att få en känsla för investmentbolag.

Jan: Sen pratade vi också förra veckan om att en stor del av framgången i investmentbolag har berott på att de handlats med rabatt. Vi pratade i förra avsnittet om att man kunde köpa en påse för 100 kronor, men innehållet i påsen var kanske värt 120 kronor. Det vill säga att man köpte 120 kronor för en hundralapp, så att man fick rabatt. Medan i dagsläget är det på de flesta investmentbolagen tvärtom, att det är en substanspremie. Att man betalar 120 kronor för något som bara är värt 100 kronor. Men det kan man lyssna på i avsnitt 214.

Caroline: Ja, precis. Jag förstod ju inte det här med påsen eller kartongen du pratar om. Lådan med tillgångar, vad den var värd och vad någon annan tyckte att den var värd. Och det är ju det som är substansvärdet.

Jan: Det kändes som att…

Caroline: Då landade det. Vi fick ändå uträtta det.

Jan: Ja, jag tycker det.

Varför vi gör hela serien

Jan: Sen tänker jag att syftet med idag är att jag själv har så svårt för de här artiklarna som alltid är så här: det här är fonden du skulle ägt, det här är bolagen du skulle ägt, förra årets vinnarfonder. Och jag är så här, fast jag vill veta om det är en bra idé att investera i det här framgent. Vad kan jag förvänta mig?

Jan: Det här har också varit en stor diskussion på forumet, på rikatillsammans.se/forum, där vi har jättemånga duktiga människor. Så idag kommer vi också prata rätt mycket om Daniel Nilsson och hans feedback på investmentstrategi. Vi kommer prata om Golden Butterfly.

Caroline: Vem är nu Daniel Nilsson? Är det en läsare?

Jan: Det är en läsare som hänger i forumet och som är sjukt insatt. När han skriver något så läser man det med vördnad. Ni kommer se, vi kommer citera honom ganska mycket här i dagens avsnitt.

Jan: Sen tänker jag att snart kommer ett avsnitt med frågor och svar kring investmentbolag. Det är den sista delen då. Den kommer kanske inte nästa vecka, utan om två veckor. Där tar vi upp frågor, funderingar, diskussioner och saker som har dykt upp längs vägen.

Bilföljetongen och forumets visdom

Jan: Sen tänker jag också att vi måste få in ett avsnitt om bil.

Caroline: Ja, det har varit en följetong i vårt liv.

Jan: Ja, och på forumet också. Forumet är helt fantastiskt.

Caroline: Vilken visdom där finns.

Jan: Ja, det är magiskt. Vår bil gick ju sönder här för några veckor sedan. Då startade jag en tråd, så här: nu har V70:n gått sönder, hjälp mig resonera kring en ny bil. Tre veckor in så är vi typ 500 repliker, alltså svar, i den. Jag ska inte avslöja för mycket, men jag har märkt att jag har haft totalt fel med mina fördomar kring leasing och sånt. Så jag tror att för mig var det…

Caroline: Ja, och vet du vad, jag tror mysteriet kring varför det finns så många prestigebilar som kör runt i Malmö…

Jan: Ja, det tror vi att vi har löst också. Vi har också förstått det nu, varför det är så.

Caroline: Ja, men det får vara en cliffhanger.

Jan: Och apropå forumet, vi har en läsare där som skrivit böcker om det här med elbilar och som också jobbar med det. Vi försöker bjuda in honom till avsnittet. Det hade varit magiskt.

Forumet is da shit. Det måste jag ändå säga.

Allt material finns redan i forumet

Jan: I forumet finns också en lista på alla investmentbolag, svenska och utländska. Det finns förslag på fonder, nyckeltal, länkar och så vidare. Så där finns jättemycket material. Och särskilt idag när vi pratar om ett annat sätt att investera vill vi vara supernoga med att understryka att det här inte är en avvikelse från vår strategi.

Jan: Vår grundläggande rekommendation är fortfarande det som vi går igenom i avsnitt 99. Att investera i linje med forskningen, det vill säga en fondrobot eller en bred, global, billig indexfond som man sparar i regelbundet. Det är det som har mest stöd i forskningen. Det är det som det är mest konsensus kring. Kombinerat med avsnitt 190, där vi pratar om fyra-hinkar-modellen, så är det fortfarande det viktigaste.

Jan: Det vi pratar om idag är, skulle jag säga, något för lekhinken eller en spekulation. Eller egentligen också mycket för att det finns mycket myter om det här med investmentbolag. Därav hela den här serien.

Caroline: När kommer de här myterna?

Jan: När vi pratade om det förra veckan. Att det är en myt att de använder belåning och därför går bättre. Att det många gånger är billigare, vilket vissa är och andra inte. Att investmentbolag alltid kommer gå bra för att de har substansrabatt.

Caroline: Ja, de har inte substansrabatt längre. Jag trodde det var det som gjorde dem billigare, substansrabatten. Men du pratar om att det är en fristående myt.

Jan: Nej, att investmentbolag alltid går bättre. Och är inte rabatten där så bör de inte gå lika bra, om vi tittar historiskt.

Historisk avkastning är ingen garanti

Jan: Därför är det superviktigt att idag tänka på att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Särskilt inte när vi idag pratar om Monte Carlo-simuleringar. Vi pratar statistik och mycket odds. Så det är väldigt viktigt.

Caroline: Du ser, du ser.

Jan: Vi ska inte skrämma någon med de här Monte Carlo-simuleringarna.

Caroline: Nej, men vi kommer gå igenom vad det är.

Jan: Det kommer vara begripligt. Och det här är inte en finansiell rådgivning. "Åh, köp det här." Verkligen inte. Sen också, som vi har pratat om i de andra avsnitten, att investmentbolag de facto kan bli värda noll. Jag visade förra veckan min graf över Ratos, hur jag lyckades köpa på toppen på 125 kronor, och sen har det aldrig hämtat sig igen. Medan en global indexfond typ aldrig kommer bli värd noll. Teoretiskt är det möjligt, praktiskt högst osannolikt. Mer info finns på rikatillsammans.se/villkor.

Jan: Bra, så forumet har vi pratat om. Det brukar vi göra reklam för. Och forumet, det har vi inte sagt, det är gratis såklart. Och man kan vara anonym. Så det är rätt nice.

Caroline: Ja, man kan ställa vilken fråga man vill kring ekonomi eller angränsande områden. Det är verkligen inte så att man behöver vara någon expert.

Jan: Nej.

Patreon-communityn

Jan: Sen har vi vår community på Patreon. Där gör vi extra grejer. Varje månad har vi någon gäst vi bjuder in, som man kan hänga med och ställa frågor till. I augusti har vi en föreläsning med investerarfysikern om kvantitativa strategier. Vi har haft fondförvaltare som inte har varit med i bloggen. Vi har haft till exempel förvaltare från TIN Fonder, vi har haft förvaltare från SPP, från Plusfonder och massa andra ställen.

Jan: Plus att vi varje vecka har en sån här fika tillsammans på onsdagar utan agenda, där man bara kan hoppa in, ställa frågor, diskutera eller bara lyssna med. Sen försöker vi ändå komma med rent konkreta börstips eller spekulationer, där marknaden har haft fel. Men just nu upplever jag att marknaden har ganska mycket rätt. Så det är svårt. Patreon.com/rikatillsammans eller rikatillsammans.se/patreon. Länk finns i anslutning till avsnittet.

Jan: Bra. Jag tänker så här, att när man ska investera i något. För nu är vi inne i avsnittet.

Caroline: Ja, okej.

Jan: När jag själv lyssnar på poddar ibland så är det oklart när man väl hoppar in i avsnittet.

Caroline: I dagens övning, ja.

Jan: Nej, men kommer du ihåg att vi gjorde ett avsnitt, jag tror det var 140 eller något, om Småspararguidens bok som heter Mer pengar för pengarna? De, Patrik och Andreas, hade en jättebra bok, måste sägas. Där hade de ett par frågor om hur de försökte utvärdera en strategi.

Sex frågor för att utvärdera en strategi

Jan: I forumet har vi utvecklat det till fem, sex frågor som man bör ställa sig när man utvärderar en strategi som att investera i investmentbolag. Den första frågan: vad är strategin? Den andra: vad är tesen till att strategin fungerar? Stöds tesen av historisk data? Finns det en teoretisk förklaring till strategin? Är det sannolikt att strategin fungerar i framtiden? Hur följer man strategin som småsparare?

Caroline: Ja, för där är ju till exempel vissa strategier som svarar rätt på alla de första fem frågorna, och sen kan man inte göra strategin som småsparare.

Jan: Och då faller ju hela det här. Alla de här frågorna finns också i bildspelet till avsnittet, som är länkat i beskrivningen om du lyssnar på det här eller tittar på YouTube. Sen finns det på bloggen också. Man kan gå in på rikatillsammans.se och söka 215, så får man fram bildspelet. Men det går superbra att bara lyssna med. Det är inte som att vi kommer hänvisa till massor av grafer.

Tre sätt att vikta investmentbolag i portföljen

Jan: Bra, så när vi tittar på att investera i investmentbolag kommer vi återkomma till de frågorna lite senare i utvärderingen. Men när man tittar på att investera i investmentbolag så kan man vikta i portföljen på lite olika sätt. Är du med på vad jag menar med att vikta?

Caroline: Jag kan antingen säga att jag vill ha tio bolag och alla tio bolagen…

Jan: Ja.

Caroline: Ja, jag fattar det här.

Jan: Eller att man kan vikta. Men det är inte alla som gör det.

Caroline: Precis.

Jan: Eller så kan jag vikta på marknad, alltså hur stort börsvärde de har. Då är till exempel Investor mycket, mycket större, kanske 20 gånger större än ett annat bolag, och får då 20 gånger större plats i portföljen. Och i många sådana här indexfonder…

Caroline: Ja, då är de ofta marknadsviktade.

Jan: Det är det, market cap. Men eftersom vi har pratat så mycket om investmentbolag så kan man faktiskt vikta på substansrabatten. Det brukar man inte kunna göra i en indexfond på annat sätt. Så jag kan vikta så att de med högre rabatt får en större andel. Eller vice versa.

Caroline: Men här tror jag att det är mest att jag vill ha dem med högre rabatt, de vill jag ha mer av. Men jag tycker det är svårt med det här med rabatten. Hur lång tid är rabatten samma? Kan den ändras när som helst?

Hur ofta ändras rabatten?

Jan: Rabatten ändras de facto, skulle jag säga, varje sekund. Varje minut. Men den ändras inte från att den är 20 procent och sen en minut senare 5 procent.

Caroline: Nej, jag tänker det. Men är det från år till år då?

Jan: Nej, jag skulle väl säga att den ändras kanske varje kvartal när bolagen släpper sina kvartalsrapporter. Eller om de publicerar det varje dag på hemsidan. Det är lite olika från bolag till bolag. Sen är det vissa bolag, som till exempel Ratos, som inte publicerar sitt substansvärde överhuvudtaget. Då kan man inte räkna ut om de har rabatt eller premie om man inte gör en analys på deras innehav själv.

Caroline: Men du sa också att en del investmentbolag skriver vad…

Jan: Jo, precis. De skriver substansvärdet i sin kvartalsrapport eller på sin hemsida, och sen är det vissa som inte gör det.

Caroline: Nej, men jag tänker, för den som inte är superintresserad av ekonomi, är det här grejen att hålla på med? Jag håller ju gärna på med mina globala indexfonder och kanske någon enskild Tesla-aktie. Men så blir jag så här: okej, om jag ska hålla på och vikta, då måste jag ju titta på det varje kvartal.

Verktyg om man tycker det är kul

Jan: Ja, eller sen finns det sajter som ibindex.se som sammanställer alla premierna i en tabell. Då kan du gå in och kolla vad tabellen är, och de uppdaterar hemsidan en gång om dagen. Så du kan få reda på premien eller rabatten på dagsbasis. Om man tycker att det är kul. Eller sen finns det fonder som gör det här åt en också. Så nej, är man ointresserad, då ska man inte ens lyssna på det här avsnittet. Då lyssnar man på två avsnitt i vår podd. Avsnitt 90, 99 och 190. That's it.

Caroline: Man kanske blir intresserad.

Jan: Men om man vill ha en lekhink, man tycker att det är intressant, man har hört andra prata om investmentbolag, så är det så här: what's the fuzz? Då påstår jag, utifrån den research och den erfarenhet och det vi har diskuterat på forumet, att de här fyra avsnitten täcker in allt som finns att veta kring investmentbolag.

Vi går mer på djupet än många böcker på ämnet, vi går mer på djupet än de flesta hemsidor.

Varför vi gräver djupare än andra

Jan: De flesta som pratar om investmentbolag lägger mer tid på presentationerna av investmentbolagen. Och jag tycker att det är ganska ointressant. Det är kul allmänbildning att veta om Investor, men jag kan ju läsa om Investor på Investors hemsida. Medan här har jag de facto gjort research, här har vi simuleringar. Det har jag inte sett någon annan göra. Så det är lite mer nörderi, helt enkelt.

Jan: Men poängen där vi är nu är att om jag vill investera i investmentbolag så kan jag antingen göra det lika viktat, marknadsviktat, eller substansrabattviktat. Då har jag ändå gjort ett antagande att jag vill ha flera investmentbolag, att jag inte kör den här koncentrationsgrejen. Vi pratade förra veckan om att jag sätter allt i Ratos och sen förlorar 50 procent av mina pengar, för det är dumt.

Jan: När man då ska investera i de här investmentbolagen, som vi var inne på i förra avsnittet, så får man olika resultat lite beroende på vilken tidsperiod man tittar på. Till exempel ger vissa tidsperioder bättre riskjusterad avkastning, andra inte. Och riskjusterad avkastning är hur mycket avkastning jag får per varje procent risk jag tar. Ju högre riskjusterad avkastning, desto bättre.

Myten om bättre avkastning till lägre risk

Jan: Det finns ingen sanning kring att investera i investmentbolag ger bättre avkastning till lägre risk. I vissa perioder är det så, men i andra inte. Så den myten kan man avliva. Till exempel, om man tar mellan 1998 och 2018, så finns det ganska många artiklar om att investmentbolag gav 171 procent högre avkastning än Sverigefonder. Men under samma period hade de sex gånger lägre sharpekvot.

Jan: Vad betyder det då? Sharpekvot är ett mått på riskjusterad avkastning. Så de gav 171 procent högre avkastning, men man tog sex gånger högre risk. Då får man jämföra så här: man hade lika gärna kunnat ta en svensk indexfond och belåna den, så att man kommer upp i samma risk. Då hade man fått en högre avkastning.

Caroline: Sånt där är ju därför som jag tycker det är kul med dig, Jan.

Jan: Ja, så vad då?

Caroline: Man måste liksom fundera lite längre. Du gör ju det. Man kan ju inte bara säga 171 procents högre avkastning.

Jan: Nej.

Caroline: För då blir man så jävla lurad egentligen av det.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Om jag då hade gjort så som du sa, belånat mina indexfonder för att komma upp i den risken…

Jan: För att komma upp i den risken, sex gånger högre risk, då hade jag fått högre avkastning. Jag vet inte, jag har inte räknat på det, men det är väl inte osannolikt.

Vad standardavvikelsen säger

Jan: Så man behöver fatta att standardavvikelsen är tolv gånger högre. Det vill säga att det är en jättestor ökning i risk. Så det är inte alltid som det ser ut. Sen är det en jättehög korrelation mot svenska småbolag.

Caroline: Varför är det så?

Jan: Jag har inte tänkt på det här innan heller, utan jag tror att det var Daniel Nilsson på forumet som tog fram det.

Caroline: Jag tänker, svenska småbolag, är det intressant för investmentbolag?

Jan: Ja, men det är ju det som blir så intressant. Att man kan köra en proxy på svenska investmentbolag genom att titta på dem som svenska småbolag. Vad ett svenskt investmentbolag egentligen är, det äger ju massa andra bolag som ofta är mindre. Så de svenska investmentbolagen som grupp kan man säga liknar svenska småbolag.

Jan: Jämför man då till exempel fonden AMF Aktiefond Småbolag de senaste fem åren, jag gick in på Avanza idag, vad är det idag? Den 26 juli.

Caroline: 28 juli.

Jan: Och så tog jag fem år bakåt, så kan du se här och beskriva för den som tittar på grafen att den gula linjen är Spiltan Aktiefond Investmentbolag, och den gröna linjen är AMF Aktiefond Småbolag.

Caroline: Ja, de ligger på varandra.

Jan: Ja, de är i princip identiska.

Vad hög korrelation faktiskt betyder

Caroline: Men vad betyder det att det är hög korrelation med svenska småbolag? För när jag hörde att du sa det så lät det som att de hade massa småbolag. Eller jag förstod inte överhuvudtaget vad det betyder.

Jan: Nej, men så här: om du har en korg med svenska investmentbolag, och sen har du en annan korg som du döper till svenska småbolag, och så sätter du korgarna bredvid varandra och jämför dem över de senaste fem åren, så är det same same. Du kan knappt skilja dem från varandra. Det är det jag menar med att de har hög korrelation. Man kan säga att de är nästan lika.

Jan: Då kan man lika gärna ta den här aktiefonden, AMF, vad heter den?

Caroline: Ja, AMF Aktiefond Småbolag.

Jan: Återigen, nu ska vi inte hamna i om det är en bra investering, men det är ganska intressant att titta på att korrelationen är så hög. Att liksom så här: åh, svenska investmentbolag är så fantastiskt. Men nej, det beter sig nästan som en småbolagsfond.

Jan: Och det hänger ju också ihop med det vi pratade om förra veckan, att småbolag tenderar att överprestera stora bolag. Det är inget som vi har hittat på, utan det är ju den här Fama-French femfaktormodellen, där små bolag över en tioårsperiod ska överprestera med 80 procents sannolikhet, och de ska överprestera med mellan 1 och 3 procent om året.

Hur mycket värde tillför förvaltarteamen?

Jan: Så återigen, ibland när man pratar om svenska investmentbolag, är de så fantastiska? Du vet, så här: svenska investmentbolag, jag tar rygg på Warren Buffett, och de tar rygg på proffsen, Wallenbergarna och så vidare.

Caroline: Ja, fast det är ju som en småbolagsfond.

Jan: Alltså, hur mycket värde bidrar de där förvaltningsteamen med egentligen i förhållande till en småbolagsfond?

Caroline: Ja. Men var det, jag gissar, nu tog du ju Spiltan…

Jan: Spiltan Aktiefond Investmentbolag, ja.

Caroline: Och jämförde den med AMF. Men jag antar att du har många sådana exempel?

Jan: Nej, alltså man kan jämföra med andra. Till exempel om man jämför med Plus Aktier Sverige Småbolag, så har den gått lite sämre. Men där är ändå en korrelation, skulle jag säga, mellan dem. Och varför jag jämför med Spiltan Aktiefond Investmentbolag är för att det finns ett index som heter SIXRX FIF, som är financials, det vill säga att man har tagit en del av alla svenska bolag.

Jan: SIXRX är ju hela Stockholmsbörsen. Men så gör man ett tvärsnitt och plockar ut investmentbolagen. Då är det en marknadsviktad korg av investmentbolagen, där Investor idag är en stor andel, eftersom Investor är så mycket större än de flesta andra bolag. Make sense?

Investmentbolag beter sig som småbolag

Jan: Så återigen, lite myt att investmentbolag skulle vara så supermycket bättre. Nej, det är som en småbolagsfond. Och småbolagsfonder tenderar att överprestera. Det är det avsnittet vi pratade med Christian Tjurhufvud i, också från något avsnitt sen, där han var så här: ja, men har du en risktolerans och en lång tidshorisont, då kan man ifrågasätta varför man borde ha stora bolag överhuvudtaget. Då kunde man egentligen bara ha småbolagsfonder. Det var Emil Ahlberg från Plusfonder också inne på.

Caroline: Ja.

Jan: Så jag likställer lite det att investera i investmentbolag med att investera i småbolag. Och eftersom investmentbolag är svenska och de facto äger de flesta svenska småbolagen, så blir det de facto som att investera mot svenska småbolag. Det är min poäng. Som jag inte kom på själv, utan som Daniel Nilsson och de andra i forumet ska ha cred för. Där är fler som ska ha cred för det här.

Vikterna i SIXRX FIF-indexet

Jan: Tittar vi på det här SIXRX FIF-indexet så kan man ta fram hur det ser ut. Jag tänker inte gå igenom allt här, men det intressanta är till exempel att Investor har en vikt på nästan 40 procent, Industrivärden på 11, Kinnevik på 10 och Latour på 10. Så i fyra bolag har du nästan 70 procent av pengarna i fyra bolag. Det här är för mig ett väldigt stort bett på att Investor ska fortsätta gå bra i framtiden.

Jan: Det här tänker inte de flesta på. Man tittar på Spiltan Aktiefond Investmentbolag som följer det här indexet, och då har de kanske 15 innehav. Ja, fast av de här 15 innehaven är det fyra som står för 60 procent. Och de andra elva står för mindre än 40 procent. Många av innehaven, som till exempel NAXS eller Svolder eller Traction eller Vostok New Ventures, Bure, Creades, Havsfrun, East Capital Explorer, alla de ligger på under 1 procent i andel.

Caroline: Ja, men är inte det här intressant, Jan?

Jan: Ja, jag vet inte. Det är ju jätteintressant.

Caroline: Vad då?

Jan: För de har ju hängt med länge, vissa av de här bolagen. Det är inte som att de tar risk för att de skiter i vilket. De vill ju överleva.

Var ligger pengarna egentligen?

Caroline: Nu fattar jag inte, vad är din poäng?

Jan: Jo, men jag tänker nu när du säger så, att det är ett stort bett som Investor gör. Nej, om man köper till exempel Spiltan Aktiefond Investmentbolag, som är en av Sveriges mest populära fonder. Den har gått superbra, den har haft låga avgifter, den har fått mycket media. Men jag tror inte att de flesta tänker på att fyra av tio kronor ligger i Investor.

Caroline: Ja.

Jan: I den, liksom.

Caroline: Jag bara känner att jag missuppfattar det här.

Jan: Okej, vad då?

Caroline: Ja, jag vet inte om jag zonade ut det en sekund eller vad det var. Jag trodde det var Investor som hade 60 i fyra bolag.

Jan: Nej, nej. Nej, alltså vi pratar fonden Spiltan Aktiefond Investmentbolag.

Caroline: Okej, så vad gör vi med den här informationen nu?

Jan: Alltså att man vet att det inte är ett så diversifierat innehav som vi tror i Spiltan Aktiefond Investmentbolag. När man pratar om investmentbolag som grupp, så är det här en marknadsviktad indexfond mot investmentbolag, och då har du jättehöga vikter. Du har 80 procent i fem, sex, sju bolag.

Invändningen mot Spiltan Aktiefond Investmentbolag

Jan: Jag vet inte om jag tycker så här: det här är ju min stora invändning mot Spiltan Aktiefond Investmentbolag. För det ser bra ut på ytan. Nej, men jag har den här portföljen, jag har den här fonden och den har gått bra historiskt. Ja, fast vet du att du lägger fyra kronor av tio i Investor? Det är till exempel det som blir invändningen när vi tittar, som Daniel Nilsson då också pratar väldigt mycket om.

Caroline: Men kan man inte titta så på hur mycket det spelar roll för ens Spiltanfond, om det går lite dåligt för Investor? Kan man se hur stor den effekten blir då? Är du med?

Jan: Ja, alltså om Investor faller med 10 procent, och om jag inte har otur när jag tänker nu här med matten, så kommer den falla med fyra kronor.

Caroline: Ja, hur mycket hade jag i den?

Jan: Eftersom du har 40 procent där, så kommer den falla med… hur var det nu jag tänkte? Om Investor faller med 10 procent, och den är 40 procent av innehavet, då kommer den falla med 4 procent.

Caroline: Mm. Det är rätt mycket ändå.

Jan: Så det är en ganska hög översättning mellan Investors kurs och Spiltan Aktiefond Investmentbolags kurs. Vilket inte är ett problem så länge det går bra.

Historiken: 35 gånger pengarna på 25 år

Jan: Här har vi den här grafen av de svenska investmentbolagen som grupp, alltså det här SIXRX FIF-indexet, från 1995, som är det längst bak jag har hittat data. Det är jämfört med Stockholmsbörsen, SIXRX, och den amerikanska börsen S&P 500. Då har vi det här att en hundralapp i de här investmentbolagen har gett 35 gånger pengarna på de här 25 åren, medan en investering i Stockholmsbörsen över samma period har gett kanske 15 gånger pengarna. Så det är mer än dubbelt så bra. Och den amerikanska börsen, som är hälften av den globala börsen, har gett kanske 5 gånger pengarna. Så det är en enorm utväxling på det här historiskt.

Jan: Vad jag har gjort här är att jag har tagit den här historiken och gjort en Monte Carlo-simulering.

Caroline: Vad är det för något när man gör sånt? Vad vill man med simuleringar?

Vad en Monte Carlo-simulering är

Jan: Ja, men med en Monte Carlo-simulering gör man så här att man tar den data som finns och så tittar man på hur kursen rör sig, i vilket intervall. Sen baserat på det intervallet så slumpar man fram framtida utfall. Okej, det har sett ut så här de senaste 30 åren.

Caroline: Och 30 år kan vara ett intervall.

Jan: Ja, precis. Jag har tagit data från 30 år, eller då 25 år, och sen slumpar jag en slumpmässig tioårsperiod framåt. För att jag ska få någon statistisk signifikans i det här så gör man det här 10 000 gånger. Man tittar på en investmentbolagsportfölj baserat på historisk data, så det är lite shit in, shit out. Är den historiska datan dålig och inte kommer stämma för framtiden, så kommer inte modellen stämma för framtiden.

Jan: Men om vi gör ett antagande att framtiden kommer se ut ungefär så som historien sett ut, så kan vi göra vissa antaganden, och då gör man det här 10 000 gånger. Man leker med tanken att man har 10 000 tioårsperioder. Sen sammanfattar man, tittar på varje tioårsperiod, och fördelar dem. Så hur gick de sämsta 10 procenten av de här 10 000 tidsperioderna? Hur gick nästa tiondel och så vidare?

Titta i mitten, inte i ytterkanterna

Jan: Jag tycker, när man tittar på en sån här Monte Carlo-simulering, att det nästan aldrig är intressant att titta på de sämsta och de bästa utfallen. Utan man tittar någonstans i mitten. Jag brukar säga mellan 25:e och 75:e percentilen. Då kan man få lite intressant data.

Jan: Nu har jag redovisat det här i bildspelet. Vi ska inte gå igenom allt. Men om vi tar det mittersta utfallet, alltså 50:e percentilen, så har vi lika många utfall som är bättre som är sämre. Vi tar det precis i mitten av de här simuleringarna. Då får vi att avkastningen framgent på 100 procent investmentbolag ligger på någonstans 12 procent. Vilket är ganska högt, alltså 12 procent per år. Det kan jämföras med de sämsta 10 procenten, som nominellt är ungefär 1 procent, och de bästa 10 procenten av utfallen, då pratar vi nästan 23 procents avkastning per år.

Jämförelsen med en global portfölj

Jan: Det intressanta, om vi håller oss till 50:e percentilen, det vill säga ungefär 12 procent, är att jämföra med om man gör samma simulering fast med en global portfölj. Alltså inte Lysa, för att vi inte har stannat i Sverige, utan bara en global portfölj, alltså en global indexfond. Och det har du gjort?

Caroline: Det har jag gjort.

Jan: Då pratar vi att 50:e percentilen är ungefär 10 procent. Skillnaden i avkastning mellan 100 procent investmentbolag och 100 procent global portfölj i simuleringen blir ungefär 2 procentenheter per år. Och 2 procentenheter per år är stor skillnad.

Caroline: Ja, det är det ju.

Jan: Över lång tid är det jättestor skillnad. På 12 procent dubblas pengarna ungefär vart sjätte år, medan här dubblas pengarna ungefär vart åttonde år. Så pengarna dubblas mycket snabbare med investmentbolagen.

Jan: Skulle man börja med 100 000 kr över den här 50:e percentilperioden, så kommer 100 000 kr växa till 314 000 kr i investmentbolagen, medan det blir 253 000 kr i globalfonden. På en tioårsperiod. Så de 2 procentenheterna per år i skillnad är skillnaden mellan 314 000 kr, om jag började på 100 000 kr, och 253 000 kr. Hänger du med?

Caroline: Ja, men jag betalar ju för risk där också.

Maximal nedgång i de olika portföljerna

Jan: Ja, och där kommer vi in på något som är intressant. Om vi nu tittar på maximal drawdown, alltså i 50:e percentilen.

Caroline: Vad betyder det då?

Jan: Alltså, från toppen till botten, hur stort fall kommer jag uppleva?

Caroline: Om jag är i 50:e percentilen.

Jan: Ja. Hur stort fall kommer jag uppleva i den här portföljen? Då kommer det vara minus 43 procent i investmentbolag. Medan i en global portfölj är den maximala drawdownen 28 procent. Så globalportföljen ger lägre avkastning, men också lägre maximal förlust. Så med investmentbolag är det högre avkastning till högre risk.

Caroline: Ja.

Jan: Skulle jag säga.

Caroline: Nu, fan. Det du menar är att ett dåligt år så kan det gå minus 40 procent.

Jan: Ja, precis, i simuleringen.

Caroline: I simuleringen, ja.

Jan: Så i 50:e percentilen var vi minus 40 procent. I tionde percentilen, alltså de tio sämsta procenten av utfallen, var vi minus 63 procent. Alltså så här att jag förlorade mer än hälften, medan globalfonden var typ minus 50. Så det är hela tiden större nedgångar och större uppgångar i de här simuleringarna.

Jan: Det dumma insåg jag nu, att jag tog inte fram den riskjusterade avkastningen, men det kan jag komplettera med. Caspian kan säkert komplettera i YouTube.

Caroline: Och varför vill vi ha den då?

Jan: Nej, för jag vill se avkastning i förhållande till risken.

Caroline: Ja, det vill vi verkligen.

Svänger mer, precis som småbolag

Jan: Men vi kan få en känsla nu i alla fall. Det kommer svänga mer i en investmentbolagsportfölj. Och återigen, om vi jämför med småbolag och tänker att investmentbolag är småbolag, så är det inte så konstigt att en småbolagsportfölj svänger mer. Och om vi jämför med en sån här Fama-French-faktor, så sa vi att med 80 procents sannolikhet ska småbolag överprestera stora bolag med ungefär 1 till 3 procentenheter. Det känns som att det gör det.

Jan: Därför tänker jag att det inte bara är att vi tittar på det här från investmentbolagshåll, vi kan titta på det från småbolagshållet och få ungefär samma resultat. Och jag gillar när det stämmer.

Caroline: Jag gillar när det stämmer.

Jan: Från olika håll.

Sannolikheten för olika avkastningsnivåer

Jan: Tittar vi då på sannolikheten för årlig avkastning, för då kan man också fråga: vad är sannolikheten för att jag får en viss avkastning över den här tioårsperioden? Då har jag sammanfattat det så att sannolikheten att gå plus är 94 procent på en tioårsperiod för en global fond, och 92 procent för en investmentbolagsfond. Lite lägre, nästan obefintlig skillnad, men det är ändå större sannolikhet att gå plus i en global indexportfölj än i en investmentbolagsportfölj.

Caroline: Ja, men är det…

Jan: Men det är inte statistiskt signifikant, 92 versus 94, it's same same. Men det blir intressant här: sannolikheten för att få en avkastning över 2,5 procent per år i genomsnitt är 88 procent med globalportföljen, 86 procent med investmentbolagsportföljen.

Jan: Men nu när vi börjar titta på de högre avkastningarna, vad är sannolikheten att få över 5 procent per år? Då är det 79 procent i investmentbolag, 78 procent i globalportföljen, och skillnaden blir större och större. Sannolikheten att få över 7,5 procents avkastning per år är 70 procent versus 65 procent. Och sannolikheten att få över 10 procents avkastning per år är 60 procents sannolikhet för investmentbolag, 48 procent för en global indexfond.

Differensen växer på de höga nivåerna

Jan: Sen blir differensen större och större. Sannolikheten för att få en avkastning på 12,5 procent är mer 50/50 för en investmentbolagsportfölj, det vill säga 48 procents sannolikhet, versus 32 procent för en global portfölj. Så för att få de höga avkastningarna är det på en tioårsperiod 50/50 att jag kommer lyckas med en investmentbolagsportfölj, medan bara en tredjedel, ett fall av tre, med en global portfölj.

Caroline: Men det stämmer väl ändå?

Jan: Ja, ja.

Caroline: Man brukar inte ha 10 procents avkastning i en global indexfond.

Jan: Nej.

Caroline: Det har man ju inte. Oftast har man lite 7–8, kanske.

Jan: Ja, vi brukar räkna runt 7.

Caroline: Ja.

Jan: Så det visade från det här hållet också, att sannolikheterna är högre för den höga avkastningen, men på bekostnad av att när det går dåligt så kommer det gå dåligt, och när det går bra så kommer det gå bra.

Korgen, inte ett enskilt bolag

Caroline: Men vad var det för något investmentbolag du visade, där det hade gått jättebra jämfört med Stockholmsbörsen?

Jan: Ja, men det var en korg. Det var det här SIXRX FIF-indexet, det är det jag simulerar. Så det är inte ett enskilt.

Caroline: Nej, det var inte ett enskilt. Nej, men det är jättebra. Men om vi hade haft ett investmentbolag i den korgen som gick dåligt, så hade det ju dragit ner ganska mycket, väl?

Jan: Nej, det beror helt och hållet på vilket av investmentbolagen det är. Är det Investor så kommer det dra ner jättemycket eftersom Investor står för 40 procent. Medan om det är NAXS som är 0,7 procent, ja, det spelar ingen roll.

Caroline: Nej.

Jan: Alltså, 10 procents nedgång kommer knappt märkas. Är du med?

Jan: Bra. Och jämför vi drawdownsen så ser vi också väldigt tydligt att drawdowns för de olika perioderna är lägre, som vi sa. I 50:e percentilen kommer investmentbolag backa 42, globalfonden 28.

Caroline: Ja, man slipper de här jättestora rörelserna med globalfonden.

Sex frågor: vad är strategin och tesen?

Jan: Så om vi ska sammanfatta strategin lite i de här sex frågorna: vad är strategin? Strategin är att investera i en korg av investmentbolag, till exempel det här SIXRX FIF-indexet. Är ni med? Och tar vi fråga nummer två från den här Småspararguide-varianten: vad är tesen till att strategin fungerar? Jo, tesen är att det handlar om substansrabatt. Det handlar om långsiktiga ägare. Det handlar om att det är multipelarbitrage. Det handlar om att det är laglig insiderhandel.

Jan: Det tror jag inte vi pratade om.

Caroline: Nej, det har vi inte. Jag tänkte så, laglig insiderhandel, den har jag aldrig hört talas om.

Jan: Nej, men så här, insiderhandel är ju när du har information som inte marknaden har och du agerar på den. Det är olagligt.

Caroline: Som att man vet till exempel att det ska bli ett uppköp.

Jan: Ett uppköp, ja.

Caroline: Och man vet att då kommer värdet på mitt bolag gå upp.

Jan: Till exempel. Eller att den här rapporten kommer vara asdålig, den kommer backa, så jag säljer av innan det faller. Är du med? Men det är olagligt.

Det finns ingen gråzon

Caroline: Okej, så det får man inte lov att göra. Vad tydlig du var nu.

Jan: Vad då?

Caroline: Nej, men du var så tydlig som att det var barn vi pratar med.

Jan: Ja, men det här är lite roligt. Grejen är så här, jag har haft insiderinformation ibland. En gång hade jag ett samtal med en av våra jurister, Mark, om det här. Vad är gråzonen och så? Och han var så här: Jan, om du agerar på insiderinformation, så vet du det.

Caroline: Det var hans…

Jan: Det finns ingen gråzon.

Caroline: Det finns ingen gråzon.

Jan: Och många, det var faktiskt en vanlig sådan undersökning på Twitter: om du hade fått insiderinformation, hade du agerat på den? Då var det en majoritet som hade gjort det. För mig var det helt sjukt. Sen tänkte jag så här: ja, det är nog därför de aldrig kommer få insiderinformation. För det är ganska strikt. Man är till exempel uppsatt på en lista. Vem har fått den här informationen? När fick de den? I vilken form fick de den? För bolaget måste kunna redovisa det här, till exempel till Finansinspektionen eller Ekobrottsmyndigheten.

Caroline: Så man har en lista alltså?

Jan: Ja, det är jättebra.

Caroline: Särskilt en kvinna som kom på det.

Jan: Ja, det är ganska obvious.

Caroline: Någon koordinator eller något.

Jan: Ja, obvious att det finns. Så man blir uppsatt på en insiderlista och sen är det ganska strikt.

Laglig insiderhandel: att agera genom att inte agera

Jan: Men i alla fall, poängen, laglig insiderhandel. Jo, men säg att jag sitter i ett bolag. Och så tänker jag så här: fan, det går dåligt, tänker jag. Eller vi funderar på att byta till ett annat innehav. Och så har jag tänkt sälja, men jag har inte sålt. Men jag har tänkt sälja. Sen får jag reda på så här: fan, det gick ju mycket bättre. Eller bolaget har påbörjat samtal med det och det bolaget. Det finns jättestora hopp. Går det hem så kommer det bli superbra. Ja, då behöver jag inte agera på min strategi att sälja.

Jan: Men det betyder, för ingen kommer kunna bevisa det, men jag har de facto agerat på insiderinformation. För jag har agerat genom att inte agera. Är du med?

Caroline: Men ingen kan väl veta vad man tänker?

Jan: Nej. Det är därför det kallas… det finns ju ingen term som heter laglig insiderhandel, utan det är väl så där, jag upplever att man har pratat om det i branschen. Eller att jag kanske ökar i en emission som jag inte hade tänkt göra från början. Så att, ja.

Caroline: Man kan alltid säga så: jag hade faktiskt inte tänkt göra någonting.

Jan: Ja, men är du på listan så kan du inte säga: ja, men jag fick en hunch en halvtimme efter.

Hur insiderlistan fungerar

Caroline: Men vet du, den där listan är jätteintressant. Då måste det ju vara så att man får mejl, eller det är i möte. Man måste ju också veta, om man får mejlet, så måste de ju veta när man har öppnat och läst det. Eller går sån information aldrig ut i mejl? Är det då bara under möten? Är du med? Den här informationen som kan vara insider?

Jan: Jag vet inte, de gångerna jag har fått den så har jag ofta fått den via telefonsamtal. Och så har det slutat med att du är nu uppförd på insiderlistan. Så det har inte varit…

Caroline: Det kan inte finnas något missförstånd kring det.

Jan: Nej, det har inte varit oklart. Därav Marks kommentar också, så här: man vet om det när man gör det.

Jan: Sen gillar jag också, som en av mina redovisningskonsultkompisar brukar säga: alltså, det är inte lönt att hålla på och fuska eller sånt i bolag. Om du ska skita ner dig för lite, ska du skita ner dig ordentligt.

Caroline: För mycket? Eller nej, eller vad menar han?

Jan: Jo, nej, men det är inte lönt att hålla på. Om man inte har tänkt att bryta mot lagen, bryt inte ens lite mot den. Utan ska du bryta mot den, ja, men gör det ordentligt. Ta då ditt bett. Och det gör de flesta inte.

Caroline: Nej.

Jan: Utan så här, jag är för att det ska vara… man sover bättre om natten när man gör det.

Resten av de sex frågorna

Jan: I alla fall, det är tesen till att strategin fungerar. Stöds tesen av historisk data? Ja, det gör den i princip i alla tidsperioder. Finns det en teoretisk förklaring till strategin? Både ja och nej. Det finns saker som visar korrelation mellan premie och avkastning. Det finns studier som visar emot. Sen verkar det som att tittar vi på investmentbolag i Sverige så har de överpresterat jättemycket. Men tittar vi på closed end funds utomlands, eller investmentbolag i Storbritannien eller andra länder, så har det inte alls varit samma sak. Så jag skulle säga: både ja och nej är svaret på den.

Jan: Är det sannolikt att strategin kommer fungera i framtiden? Där är svaret så här: jag vet inte. Oklart.

Jan: Och fråga sex, hur följer man strategin som småsparare? Ja, antingen genom att köpa bolagen själv, det är ju bara en lista på 14 bolag av vikt, enligt fördelningen i fråga. Eller genom att man köper en fond, som till exempel Spiltan Aktiefond Investmentbolag.

Fonderna att välja på: Spiltan och Cavalier

Jan: Det finns ett antal fonder i Sverige. Den första är den vi har varit inne på, Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Ungefär 20 bolag, avgift 0,2 procent. Fokus är att följa det här SIXRX FIF-indexet. Jag tror inte att det står i deras faktablad, utan jag tror att de följer ett annat index. Men tittar man på SIXRX FIF så är det identiskt.

Caroline: Med deras innehav?

Jan: Ja, så jag tänker alltid på dem, kanske felaktigt, som SIXRX FIF-indexet. Problemet är att det är jättesvårt att jämföra med SIXRX FIF, för det finns typ ingenstans att få tag på. Så man kan inte gå in på Avanza och jämföra med det. Men när jag har jämfört på bloggen, för jag har köpt den datan, så är det väl inte…

Caroline: Ja, du har köpt den datan, det är okej. För jag kan tänka mig att om man lyssnar eller tittar att man kanske vill… nu ska jag titta på SIXRX FIF.

Jan: Ja, men kolla på… man kan kolla, jag ska se om jag kan göra någon sån graf. Jag har haft det på bloggen från tid till annan.

Jan: Sen finns det en annan fond som heter SEF Cavalier Investmentbolagsfond. Svenska och internationella investmentbolag, cirka 35 bolag, 0,3 procent. Jag gillar nästan den lite mer. För där får man de här, till exempel LVMH eller de här.

Caroline: Ja, LVMH heter det nog.

Jan: Det är något lyxkonglomerat. Och de går nog alltid bra med tanke på ökande medelklass.

Spekulationer och tankenivåer

Caroline: Vilken skön spekulation det var.

Jan: Ja, det är en spekulation som vilket proffs som helst skulle kunna sitta och säga till sina klienter. Det är sånt Howard Marks hade sagt att det där är första graden. Det är första gradens tänkande.

Caroline: Första gradens tänkande.

Jan: Och vi får göra det någon gång. Verkligen ta sådana här första gradens, andra gradens, tredje gradens.

Caroline: Ja, vi ska göra det.

Jan: Men det är svårt.

Caroline: Kanske tillsammans med någon sån här logikprofessor.

Jan: Vi kommer göra det utifrån den här boken, The Most Important Thing.

Caroline: Men du gillade den för att LVMH var med där?

Jan: Till exempel, att man har en större blick än bara svenska bolag.

Jan: Sen är det Kvartil Investmentbolag, Plus, Calculus. Eller Kvartil, Calculus, Plus, Investmentbolag. Jag blandar alltid ihop vad den heter. Fokuserar på substanspremie och rabatt. 15 bolag, avgift 0,6 procent. Så den är ganska dyr. Den hamnar utanför det jag brukar prata om, max 0,4 procent. Jag har försökt bjuda in förvaltaren till den fonden, men han har tackat nej, vilket jag tycker är jättekonstigt. Så den ligger väl inte på min plus minus.

Förvaltaren som tackade nej

Caroline: Han eller hon kanske är jättebusy.

Jan: Vi gissar att det är så.

Caroline: Inte kan någon tacka nej till oss.

Jan: Nej, men det var inte det. Men det var lite trist svar, att det var så här: ja, vi fokuserar inte på privatsparare, utan vi fokuserar på institutionella kunder. Jag kan fatta det, så nej, jag ska inte lägga någonting.

Caroline: Men man kan ändå köpa den?

Jan: Ja, på Nordnet, tror jag. Jag tror inte man kan köpa den på Avanza. Eller via deras hemsida, via Kvartils hemsida.

Jan: Sen har de Spiltan Globalfond Investmentbolag, som skulle vara internationella investmentbolag. Cirka 30 stycken, avgift 0,5 procent. Och sist jag kollade, eller för något år sedan, minns jag att den gick sämre än en global fond. Så jag har varit så här: ja, svårt.

Jan: Men ja, ibland brukar jag tänka så här: varför välja? Man kan ju ha allihop. Men man får tänka på att det blir mycket överlapp.

Caroline: Ja, det blir det.

Jan: Framförallt mellan Kvartil och Spiltan.

Caroline: Kvartil, varför tipsar vi ens om den om de inte vill ha privatsparare?

Jan: Jag vet inte. För att det kändes rätt att göra det.

Caroline: Så bara kommer de få jättemånga… jättemycket pengar från småsparare in. Det hade varit rätt kul faktiskt.

Jan: Nej, det hade det inte.

Caroline: Okej.

Att bygga en egen portfölj

Jan: Vi går vidare här nu. Egen portfölj. Man kan göra det här själv, eftersom det bara är 14 bolag. Det är svårt att göra en global indexfond själv, för det är 1 500 bolag. Så att hålla koll på en investmentbolagsportfölj själv, det är rimligt.

Jan: Den bästa hemsidan som jag känner till på det här, det är IB-index, alltså ibindex.se. De har gjort ett aktieindex som är viktat på substansvärdepremier. De följer utvecklingen i investmentbolagen. Datan är gratis på hemsidan. De uppdaterar den varje dag, måndag till fredag. Och jag gillar det. Det är entusiaster som håller den hemsidan igång. Så cred till dem.

Jan: När man tittar idag, den 28 juli 2021, så ser vi att det är samma bolag som till exempel den här Spiltan Aktiefond Investmentbolag eller SIXRX FIF-indexet. Men du ser att viktningen är annorlunda. Att Investor bara har 10,7 procent av innehållet i det här indexet. Men det här var viktat på substansrabatt eller substanspremie.

Caroline: Ja, så det här är inte viktat efter storlek på tillgångarna.

Substansviktning kontra marknadsviktning

Jan: Och det här kan göra det lite mer attraktivt. Spontant gillar jag den här viktningen bättre än jag gillar den marknadsviktade. Men återigen, det är ju också en subjektiv åsikt. Vi vet inte om det här är bättre eller sämre än det andra. Men återigen, som helhet har det här indexet också gått bättre än Stockholmsbörsen. Så ibindex.se, de har jag inga problem att göra reklam för. Det är liksom så här schysst.

Jan: Om vi tittar då på riskerna. Tänkte du något, eller?

Caroline: Nej.

Jan: Om vi tittar på riskerna med investmentbolag, så är det många investmentbolag som har tagit fel beslut. Det var ju det som gav sig in i… Vi har skrivit Ratos här, men vi har nog inte gått in på… var det där när jag sa att Arne Karlsson?

Caroline: Ja, och sen ville du inte säga något mer.

Jan: Ja, men för att jag har förlorat massa pengar. Det kanske inte var hans fel, men det var något fel i alla fall som skedde i anslutning.

Caroline: Nej.

Jan: Men felet var väl att jag läste inte på. Och sen när det började gå ner så försökte jag fånga en fallande kniv.

Riskerna: koncentration och illikvida innehav

Det här visar bara på hur svårt det är att investera i ett enskilt rätt bolag.

Jan: Så man behöver, i och med att jag bara har 14 bolag, och särskilt när det är höga vikter på vissa av de här bolagen, så tar jag en hög risk med dem. Sen är det så att vissa av dem är illikvida, om de äger onoterade innehav, vilket dessutom gör det svårvärderat.

Caroline: Men jag undrar bara vad illikvid betyder i det här sammanhanget.

Jan: Nej, men till exempel, säg att Kinnevik köpte Lunar Bank, som är en onoterad dansk bank. Den aktien handlas ju inte. Och vi är ju ägare i Lunar, så jag råkar ha lite insyn i det där. Där är väldigt strikta regler för vem som får köpa aktier, vem som får sälja aktier, till vilka priser och hur det går till. Så vem som helst kan inte komma in och köpa eller sälja den aktien.

Jan: Då blir det så här: hamnar Kinnevik eller någon i kris, så blir det svårt för dem att avyttra det, jämfört med SEB, som handlas i miljoner aktier varje timme. Deras kapital sitter fast, kan man säga.

Caroline: Ja, det är det som menas att det blir illikvid.

Jan: Och många av de här bolagen äger onoterade innehav.

Double whammy-risken

Jan: Många av de antagna fördelarna med att investera i investmentbolag bygger på att det finns en rabatt, eller avsaknad av premie. Här tar man en risk för en sån här, jag brukar kalla det för double whammy. Att om investmentbolagens innehav sjunker i värde, så kan det ändå hända att rabatten ökar eller att premien sjunker. Då blir det dåligt. För jag åker på att rabatten blir större, vilket jag inte vill när jag äger aktien.

Jan: Jag vill ha en hög rabatt när jag köper, men inte när jag äger. Så jag vill att rabatten är så hög som möjligt när jag köper, och sen vill jag att den minskar. För det tjänar jag pengar på. Så här kan jag få en dubbelsmäll. Säg att ett onoterat bolag, till exempel Zalando, skulle gå i konkurs, som Kinnevik ägde innan de avknoppade det. Ja, då kommer först tillgången, lådan, minska i värde. Och sen kommer man tycka så här: vad var ni för några muppar som köpte Zalando? Och så kommer man inte vilja betala lika mycket för Kinneviks förvaltning. Och så förlorar jag på två ställen. Är du med?

Jan: Och sen är det också så här, som vi sa innan, att det är en sanning med modifikation att de är billigare, att investmentbolag använder belåning eller ger en bättre riskspridning. Det gick vi igenom i förra avsnittet. Så det är inte spot on.

Marcus Fridells bok och riskerna

Caroline: Jag tycker det låter skitdåligt faktiskt.

Jan: Nej, men så här, John.

Caroline: Du har ju läst boken av Marcus Fridell, Bygg en förmögenhet, investera i investmentbolag. Då låter det som att man kan göra så. Men vi ser också att det är förenat med massa risker. Är det något han tar upp i den boken? För jag gissar att han gör det. Men får det någon slags prominent plats? Man måste ju ändå veta vad man ger sig in på. Om det nu är så att man sätter mycket av sina pengar i det.

Jan: Ja, alltså jag vill inte prata om Marcus bok. Men min upplevelse är att man pratar inte så mycket om det. Utan man tänker så här. För de flesta är första gradens tänkande så här: jag kan inte det här. Wallenberg kan det här i 100 år. Så när jag lägger mina pengar hos Wallenberg så somnar jag om. Eller jag har läst att Spiltan Aktiefond Investmentbolag har gått bra. Jag har sett att det har gått bra, jag har tjänat pengar, och köper den.

Jan: Man går inte in och så här: okej, så vad består Spiltan Aktiefond Investmentbolag av? Vad består riskerna av? Vad är det för innehav Investor har? Hur ser Investor på sin strategi framgent? Vad är det folk har missuppfattat kring Investors verksamhet? Man måste intressera sig lite.

Caroline: Ja, om man ska vara aktiv.

Lekhinken och 80/20-regeln

Jan: Sen kan man göra det enkelt som jag gör. Jag pallar inte lägga energi på det. Jag har sett att investmentbolag är bra. Där finns ett case för det. Jag lägger det i lekhinken och så skiter jag i det. Ser hur det går. Men jag skulle inte lägga så här: Caroline, nu säljer vi alla våra pengar på Lysa, och så lägger vi dem i investmentbolag. Det är not going to happen.

Jan: Och särskilt inte nu när vi tittar, återigen från ibindex.se, en sammanställning på att de flesta bolagen nu faktiskt handlas med en premie. Det vill säga att jag betalar mer än vad jag får. Jag betalar mer för helheten än jag betalar för ingredienserna.

Jan: Så om vi då tar Daniel Nilsson, som skrev det här. För vi har en tråd på forumet.

Caroline: Jobbar han med sådana här ekonomifrågor?

Jan: Jag vet faktiskt inte vem Daniel Nilsson är.

Caroline: Nej, men det kommer.

Jan: Det kommer många bra inputs. När han skriver så brukar jag lyssna. Eller brukar jag läsa. Och det har varit många diskussioner. Vi har haft till exempel folk från Lysa eller folk från Opti, som jag vet är sjukt insatta. Och vi har haft diskussioner i forumet där Daniel Nilsson har skrivit. Så vet jag att även de har varit så här: shit, han vet vad han pratar om.

Caroline: Spännande. Men vad tänker du att vi kan ta med oss här från Daniel Nilsson?

Daniel Nilssons argument mot investmentbolag

Jan: Jo, men då hade vi en tråd. Jag skapade en tråd för typ ett år sedan som heter så här: varför inte bara lägga alla pengar i investmentbolag? Och jag kommer länka till den. Där har vi jättemycket diskussion kring det. Nu har jag plockat några av de bästa replikerna. Du kan läsa vad Daniel skriver här. Och det här är då argument mot, alltså när han svarar till mig varför han inte gillar att investera i investmentbolag. Man behöver inte tänka på vem Daniel är, vad han vet. Man kan titta på argumenten.

Caroline: Okej.

Jan: Då skriver han: du riskerar att det kommer in något som drabbar just investmentbolag. Till exempel någon politisk ändring, eller hur onoterade kontra noterade bolag värderas, och så vidare.

Jan: Och det här är ju det som Marcus Fridell pratar om i sin bok som en central risk. Där kan hända något oförutsett som drabbar en hel grupp av bolag. Om Sverige skulle ändra sin lagstiftning och jag har en global indexfond, så kommer det påverka max 0,8 procent av mitt innehav. Men har jag alla pengar i investmentbolag, så drabbas hela portföljen. Så jag tar en viss form av så kallad central risk i det här. Och det har hänt grejer som Ratos, vi har Melker Schörling som avnoterades. Där händer grejer som påverkar.

Argument två: korrelation och alternativa vägar

Jan: Vidare skriver han: din aktie delar 100 procent korrelation med sig själv. Om du istället valt ett antal olika alternativ som har en liknande avkastning, så är mina förslag från den andra tråden. Även om de separata delarna kanske har en sämre riskjusterad avkastning, då kommer helheten förhoppningsvis bli bättre. Jag anser inte att gruppen investmentbolag är unik i att ha denna avkastning. Så varför inte sprida ut investeringar till andra möjligheter som har en liknande avkastning?

Jan: Och det var ju då det kom in till exempel det här med småbolag. Svenska småbolag har en väldigt hög korrelation med svenska investmentbolag. Så vad han säger är så här: det finns andra. Och han kommer presentera en portfölj också, som vi kommer prata om. Så om jag ska ha den här avkastningen, den är inte unik. Jag kan hitta den på andra ställen, i andra tillgångar, som kanske var för sig har sämre avkastning, men som grupp kommer gå bättre.

Jan: Och då är det till exempel att tänka: ja, men svenska investmentbolag och svenska småbolag, det är samma typ av avkastning. Fast olika… jag vill inte säga tillgångsslag, men det är två. Jag kan välja in andra bolag och få samma typ av avkastning. Man tänker lite annorlunda. Man tänker så här: vad vill jag ha för en utveckling? Vad vill jag ha för en avkastning? Hur kan jag komma åt den avkastningen? Och då finns det inte bara ett sätt att komma åt den avkastning som investmentbolag har, utan man kan sätta ihop den på andra sätt. Och där hade han gett förslag.

Caroline: Ja, vi kommer till det också.

Argument tre: valutarisk och koncentration

Jan: Sen tre. Din aktie delar 100 procents exponering mot svensk valuta. Jämför med globalfonder som investerar i US-dollar. Går det att parera för om aktiedelen är liten? Ja.

Jan: Vad betyder nu det här? Så vi har alla bolagen i Sverige. Den vanliga invändningen mot det här är så här: nej, men fast Investor äger ju Atlas Copco och har mycket internationell försäljning. Men vi är ändå utsatta mot en valuta i ett litet land som står för 0,8 procent av världens börsvärde. Vi har över 300 börsnoterade bolag. Vi väljer ut 10 procent av dem. Så vi har valt 10 procent av 0,8 procent av alla världens bolag. Så där är en valutarisk.

Jan: Du har en ganska stor del av investeringen i ett enskilt bolag. Investor B står för nästan 40 procent av din aktiedel. Jag har som regel att försöka undvika att ha mer än 2–3 procent av min totala portfölj i ett enskilt bolag. Det har vi pratat om, att den klassiska regeln är att försöka sprida riskerna. Och då pratar vi om att ta bort den här idiosynkratiska risken.

Idiosynkratisk risk och 30 bolag

Jan: Kommer du ihåg att vi pratade om den systemiska marknadsrisken? Den kan jag inte diversifiera bort om hela marknaden faller. Men jag kan diversifiera bort den idiosynkratiska risken, alltså bolagsrisken, genom att ha ungefär 30 bolag. Och 30 bolag på 2,5–3 procent vardera blir ju 100 procent. Så då har varje bolag 2–3 procent i portföljen. Och här plötsligt har du något som står för 40 procent.

Jan: Så om vi fortsätter. Han skriver: jag skulle ha mycket svårt att följa denna strategi om min aktiedel översteg 40 procent, vilket skulle innebära att Investor B skulle stå för 16 procent av mina investeringar. 40 procent av 40 procent aktier. Då hade han ju haft 16 procent i Investor. Det är crazy.

Jan: Och det här är om vi la alla våra pengar i investmentbolag. I en RikaTillsammans- eller Golden Butterfly-portfölj skulle jag kunna tänka mig att ta in bara svenska investmentbolag som aktiedel. Speciellt i RikaTillsammans-portföljen, som bara har 25 procent aktier. Då har man ju andra tillgångar som ändå är okorrelerade.

RikaTillsammans-portföljen som ram

Jan: Så RikaTillsammans-portföljen har 25 procent aktier, 25 procent guld, 25 procent korta räntor och 25 procent långa räntor. Då resonerar Daniel i det här fallet. Att ha 100 procent av sina pengar i investmentbolag, det går fett bort. Men i en portfölj där den maximala aktieandelen är 25 procent, ja, där skulle man kunna tänka sig att använda Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Eftersom då är det en mindre del av helheten.

Caroline: Ja, och okorrelerat till de andra.

Jan: Okorrelerat till de andra delarna. Och här pratar han ju Golden Butterfly.

Caroline: Ja, den har vi pratat lite om förut.

Jan: Har vi det?

Caroline: Ja.

Jan: Jag trodde inte vi hade gjort det.

Caroline: Men jag tror inte vi gick in så mycket i den, men den liknar väl RikaTillsammans-portföljen.

Jan: Ja, se där. Wow.

Caroline: Sluta, Jan, det där känns ändå så lite nedvärderande.

Jan: Varför det?

Caroline: Jag hade ju förberett mig här att vi skulle prata, jag skulle introducera något nytt. Du behöver inte säga wow till mig.

Jan: Ja, men jag blev imponerad. Det var inget nedlåtande, det var verkligen så här, jag blev lite imponerad.

Golden Butterfly-portföljen

Jan: Nu går vi in på den här Golden Butterfly. Golden Butterfly är en utveckling av Permanent Portfolio, eller RikaTillsammans-portföljen. Det är en kille som har en sajt som heter portfoliocharts.com. Jättefin sajt för att utvärdera portföljer, som byggde ihop den. Och där finns investerarfysikern Henning Hammar. Han har gjort en svensk variant av den här Golden Butterfly-portföljen. Det som är bra med den är att den är väldigt stabil. Den har nästan ingen nedgång och väldigt stabil uppgång. Så det är som RikaTillsammans-portföljen.

Jan: Sen är det svårt att säga om den kommer vara bättre eller sämre. Men då har man 20 procent hela aktiemarknaden, 20 procent småbolag, 20 procent långa räntefonder, 20 procent korta räntefonder och 20 procent guld. Och när man tittar på den här så har den historiskt sett gett den bästa riskjusterade avkastningen.

Caroline: Jag minns det som att vi tittade jättemycket på våra portföljer när marknaden gick ner jättemycket i samband med pandemin 2020. Det var väl i mars?

Jan: Februari–mars.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Och då var det väl RikaTillsammans som hade förlorat minst, eller hur var det?

Caroline: Ja.

Jan: Och den liknar då Golden Butterfly till viss del. Ja, där är 40 procent aktier i den. På bekostnad av lite mindre räntor och lite mindre guld.

Jämförelse med Permanent Portfolio

Jan: Så RikaTillsammans bygger på Harry Brownes Permanent Portfolio, som bygger på 25 procent aktier, 25 procent guld, 25 procent korta räntor och 25 procent långa. Här har man 20 procent korta, 20 procent guld istället för 25 procent guld. Och sen har man lagt de här extra procenten på aktierna.

Caroline: Ja. Men var det den här portföljen som Daniel Nilsson pratar om, eller?

Jan: Jo. Ja, det var den.

Caroline: Där ligger ju också exempel på vad det är man skulle ha i så fall.

Jan: Ja, precis. Så i det här fallet är det inte Daniel Nilssons förslag.

Caroline: Nej, okej. Är det dina?

Jan: Nej, det här är Henning Hammars. Investerarfysikern, han som driver Börslabbet.

Caroline: Ja, så var det ja.

Jan: Han har kört den här på Shareville sedan 2016. Så där finns mycket historik.

Caroline: Ja, hur har det gått?

Jan: Det har gått bra.

Caroline: Men vad betyder bra?

Jan: Ja, men alltså det är en väldigt stabil avkastning. Jag minns att när vi tittade på när börsen hade gått minus 30 procent 2020, där i mars, då tuffade RikaTillsammans-portföljen fram i 2–3 procent plus. Var det inte något sånt?

Låg avkastning, låg risk

Caroline: Något sånt, ja. Den gick aldrig ner. Jag minns inte. Jag minns inte det. Till minus eller något. Nej, men jag har ett minne av det. Hoppas inte jag kommer ihåg fel.

Jan: Men det är i alla fall, tanken är så här: låg avkastning, låg risk. Det är väl det. Det är det som araberna har till sina gigantiska fonder.

Caroline: Oljefonder, ja.

Jan: Nej, men aktiedelen har han som Total Stock Market, SPP Global Aktiefond. Small Cap Value, Nordnet Superfonden Sverige. Långa räntor, AMF Räntefond Lång. Korta räntor, Spiltan Räntefond Sverige. Guld, ETFS Physical Gold. Jag hade nog valt lite annorlunda i den här. Men works, liksom.

Caroline: Jag vet vad du hade valt annorlunda.

Jan: Vad hade jag valt annorlunda?

Caroline: Spiltan Räntefond Sverige.

Jan: Ja, bland annat. Sen, Nordnet Superfonden Sverige hade jag nog bytt ut mot Plus Småbolag eller Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Och istället för ETFS Physical Gold hade jag nog valt den här Royal Mint, den här brittiska, eller Xetra-Gold, som vi har i modellportföljerna.

Daniel Nilssons egen fördelning

Jan: Bra. Så Daniel skriver så här: jag skulle hellre investera 100 procent i svenska småbolag än 100 procent i svenska investmentbolag. Men jag skulle ännu hellre investera så här: 40 procent svenska småbolag, 20 procent svenska investmentbolag, 20 procent ny teknik och 20 procent svenska fastigheter.

Caroline: Ja.

Jan: Och översätter man det till fonder, som kommer inom kort. Alla de här fonderna är inte släppta, utan det är ju det vi pratar med Emil Ahlberg om. Så till exempel 40 procent svenska småbolag. Då hade jag tagit Plus Småbolag Sverige Index. Om jag ska gissa Daniel, vad han hade sagt, så hade han nog sagt AMF Småbolag Sverige.

Jan: 20 procent svenska investmentbolag. Här hade jag nog tagit en kombo av Kvartil Calculus i kombination med Spiltan Aktiefond Investmentbolag. 20 procent ny teknik. Här hade jag gått på Plus Teknologi Sverige Index, som släpps i höst. Det är en indexfond på 0,4 procent. Nu hade man väl fått ta till exempel TIN eller Swedbank Robur. 20 procent svenska fastigheter. I dagsläget hade jag nog tagit Länsförsäkringar Fastighetsfond. Men i höst när den här släpps, Plus Fastigheter Sverige Index, som kostar 0,2 procent.

Varför nya billiga indexfonder spelar roll

Jan: Så det här är också en anledning till varför jag gillar de här fonderna som vi pratade om i något avsnitt sen med Emil Ahlberg. Att de ska släppa nya fonder. För plötsligt får man en sån här portfölj, den blir väldigt realistisk och skulle kunna bli väldigt, väldigt bra.

Caroline: Kommer du att göra en sån portfölj?

Jan: Nej, jag vet inte. Jag tror att det blir också lite för stökigt. Vi har ju redan typ tre eller fyra portföljer.

Caroline: Jo, men för dig själv så bara.

Jan: Jag vet inte.

Caroline: Ibland så har du ju sådana projekt som är fleråriga. Sen kommer du till mig och säger: kolla här, Caroline, det här har jag gjort.

Jan: Ja, jag har ju en investmentbolagsportfölj som jag har haft i fem år. Så det kanske är så vi ska göra vid årsskiftet. Vi ser Daniel Nilsson… eller han får starta.

Caroline: Ja, vi får göra en sån.

Jan: Lyssnar du på det här, Daniel, eller ser du det här, så får du gärna hojta till om du tycker det är en bra idé.

Caroline: Ja.

Jan: Så ser vi.

Plusfonder-röstningen

Jan: Men faktiskt en parentes också. Vi har ju pågående den här röstningen, som vi startade med Emil Ahlberg kring Plusfonder, om vilka av de här indexfonderna vi ville se nya. För de skulle ju släppa de här: teknologi, fastigheter och hälsovård. Och vilken tror du är mest poppis?

Caroline: Fastigheter.

Jan: Ja, fastigheter är den som flest önskar, och sen är det teknologi. Och den som hamnar sist i alla de här frågorna är hälsovård. Jag fick till och med ett argt mejl, så här: fy er! Tjäna pengar på folk som är sjuka.

Caroline: Förlåt, alltså, men ja.

Jan: Det gör ju läkemedelsbolagen redan.

Caroline: Ja. Fy fan för dem. Att jag kan köpa mediciner och inte behöver dö.

Jan: Och inte behöver ha ont eller dö.

Caroline: Ja, fy fan för dig.

Jan: Och få dropp och sånt när jag ligger inlagd.

Caroline: Fruktansvärt.

Jan: Men det intressanta är i alla fall. Och det var ju dessutom inte så, utan det var ju mycket så här medicinskt.

Caroline: Jag kan inte ta sånt på allvar. Jag tycker det är så tramsigt.

Jan: Okej.

Amatör kontra proffs: hälsovårdsfonden

Jan: Men det intressanta var att jag smsade med Emil häromdagen och visade, skickade honom en bild. Så här ligger det till, och han var så här: vad intressant. Och så skrev han något som återigen var skillnaden på amatörer och proffs. Han skriver så här: ja, vad spännande, för jag hade nog valt hälsovårdsfonden. Att den är mest intressant och den kommer sist.

Jan: Och så motiverar han det med att hälsovård är relativt konjunkturoberoende. Så folk skiter i om börsen är upp eller ner. De är ju sjuka i alla fall.

Caroline: Ja, de behöver ändå sitt insulin.

Jan: Ja, man behöver ju ändå få vård.

Caroline: Skär man sig i fingret behöver man sy det. Man behöver ändå det, ja.

Jan: Det kan hända när man är slav i köket.

Caroline: Ja.

Jan: Och då sa han så här: problemet dock inom hälsovård är att veta vilka av de här bolagen som kommer gå bra. Och så sa han: det löser ju en indexfond. Så på det sättet var ju egentligen hälsovårdsindexfonden mer intressant än de andra två.

Första och andra nivåns tänkande

Jan: Men återigen, det är skillnad på första nivåns tänkande och andra nivåns. Första nivån tänker att teknologi har gått bra på sistone. Eller tänker så här: det finns ingen billig fastighetsfond, så tänkte jag. Då får jag ett nytt tillgångsslag. Medan han tänker så här: det här är konjunkturokänsligt, det är en bra bransch. Hur får jag exponering mot den här branschen? Är det en svår bransch? Då köper jag allt. Och så gör jag det så billigt som möjligt. Så det är second level thinking.

Caroline: Men det var ju också roligt att du någon dag hade skickat någon länk till mig nu i samband med pandemin. Så hade ju Cornucopia, en blogggranne till oss, han hade undrat sig över att folk tyckte att Netflix-aktien skulle gå så himla bra nu. För nu kan alla vara hemma och titta på Netflix och skaffa sig abonnemang på Netflix. Och det tyckte han då också var… om jag skulle bara spekulera, first level thinking. Han hade helt andra tankar kring det. Och nu minns jag inte exakt vad det var. Men jag tänkte så här: vad skönt att någon tänker. Liksom några steg till.

Du tjänar inte pengar på att göra som alla andra

Du kan inte tjäna pengar på att göra det som alla andra gör. Ska du tjäna pengar, då måste man göra någonting annat. Men att göra någonting annat är extremt svårt.

Jan: Eftersom alla tävlar om kronorna som är där ute. För att tjäna de stora pengarna, då måste man göra något annat. Och därför blir det så här: nej, men då skiter jag i det. Jag tänker inte sitta här och trängas med er som ska göra sådant som alla andra gör. Och jag har inte kompetensen, tiden, energin, eller oddsen på min sida att slåss med er som är proffs, som ska ta motsatta positioner. För ni som tar motsatta positioner kommer ibland att ha fel.

Jan: Alltså, vad är det man säger? Skillnaden mellan briljans och idioti är hårfin. Så jag skiter i ert spel och köper indexfonder. Så står jag vid sidan av och tittar på. Och sen får jag det som blir över, tänkte jag säga. Men det som blir genomsnittet. Och genomsnittet är mer än vad de flesta som är inne och tävlar får.

Caroline: Bra.

Jan: Ja, det var ju lite sidospår.

Avrundning: nästa avsnitt om frågor och svar

Jan: Så jag tänker att det här var det sista förberedda avsnittet om investmentbolag. Sen tänker jag att nästa, om kanske två eller tre veckor, blir ett avsnitt om frågor och svar. Så du som har tittat och lyssnat eller läst får jättegärna kommentera, komma med frågor, komma med invändningar. Är det något vi ska förtydliga, något vi har missat, framförallt om vi har missat eller du tycker att vi har fel? Det är ju det som brukar vara mest intressant.

Caroline: Men har det kommit något än i forumet, frågor kring investmentbolag, eller kommentarer?

Jan: Alltså, vi har ju inte publicerat något av avsnitten, älskling.

Caroline: Nej, nej, det är bara jag som lever i framtiden.

Jan: Vi är på avsnitt tre och jag bara… ja, vi har inte publicerat avsnitt ett.

Caroline: Nej, men vi har ju diskussionstrådarna om investmentbolag. Och där pågår mycket diskussion.

Jan: Det är ju så vi har fått fram de här kommentarerna, till exempel från Daniel, som jag tyckte var intressanta, eftersom det ofta inte kommer så mycket invändningar mot investmentbolag.

Grunden är fortfarande positiv

Jan: Och återigen, även om jag har fokuserat, vi har tiltat lite med invändningar mot investmentbolag, så är det för att vara lite en motpol. För de flesta andra artiklar på nätet är ju positiva: det här är investmentbolagen du ska äga. Och i grunden är jag ju positiv. Vi har dem ju i lekhinken, vi har haft dem i många år. Investor-aktien är den första aktien jag köpte när jag var 15 år gammal. Så jag är inte så neggo som det kanske låter. Men jag är definitivt inte att jag tycker att det är ett fullgott alternativ till en basportfölj eller ett bassparande. Utan det här är mer en tilt, en liten chansning på att jag ska få en högre avkastning till en högre risk, tänker jag.

Caroline: Bra.

Jan: Nu när vi har pratat över tre, fyra timmar om investmentbolag, är det något som sticker ut för dig, något du tänker?

Carolines reflektion

Caroline: Ja, alltså det som sticker ut för mig är att det kan ändå vara roligt att vara lite aktiv kanske. Men jag tycker det är svårt att få information om saker, eller var man ska börja ens, när man ska börja intressera sig för investeringar. För det är som du säger, att om man frågar om investmentbolag, så är kanske de flesta positiva till det. Men man behöver också få höra vilken risk man tar. Och ja, det är klart man kan läsa. Men jag vet inte. Det är jättekul att få informationen och bli insatt. Men jag tycker det är en lång väg om man själv ska gå den ibland.

Jan: Ja, men det är helt rätt. Men vill man börja här och ha det här i en lekhink, alltså jättebra att du tar upp det här, Caroline, då skulle jag säga så här: öppna ett nytt ISK-konto på Avanza eller Nordnet, gå in på ibindex.se, kolla på deras viktning, och sen för en liten, liten del av ditt totala sparande så köper du, säg 10 000 kr kanske. Om du har 100 000 eller 200 000 kr, så kan du ta 10 000 kr och sen köper du de aktierna i förhållande till det där.

Lekhinken kommer alltid efter grunden

Jan: Men absolut inte som det första sparandet du gör. Utan då är det tillbaka till fyra hinkarna och ett buffertsparande och bufferthinken och sånt först. Men det behöver inte vara mer komplicerat än att öppna ett nytt ISK-konto och sen för några hundralappar köpa respektive investmentbolag.

Caroline: Ja, och sen är det väl det att så fort man har köpt något så börjar man intressera sig mer.

Jan: Ja, så är det.

Caroline: Vad sticker ut för dig?

Jan: Nej, men jag tänker, det finns vissa underliggande drivare, alltså drivers, jag vet inte vad det heter på svenska, som talar för investmentbolag. Och framförallt är det det här med multipelarbitraget. Jag ser det som den största anledningen till att äga investmentbolag. De kan göra saker som är mer eller mindre riskfria.

Caroline: Nu minns jag inte exakt vad det var. Det är så att jag hör det två gånger, vad det är. Min hjärna har inget klister för det där ordet än.

Multipelarbitrage som den stora poängen

Jan: De köper ett onoterat bolag för fem gånger årsvinsten. När de äger det blir det tio gånger årsvinsten, och sen när det är börsnoterat så är det 30 gånger årsvinsten. Det värderas upp. Det värderas upp till följd av andra faktorer än utdelning och risk. Så det gillar jag, och det tycker jag att man ska ha en exponering mot. Så det är väl det som sticker ut, och det pratar vi om i avsnittet med Infrea. Jag var förra veckan också i ett avsnitt med Infrea.

Caroline: Så en hundralapp i en investmentbolags plånbok är mer värd än en hundralapp i min plånbok.

Jan: Men sen återigen, investmentbolag kontra indexfonder.

Caroline: Ja, 80/20-regeln. 80 procent i indexfonder.

Jan: 20 procent i investmentbolagen.

Caroline: Snyggt!

Jan: Då tänker jag så här: jag hoppas att vi ses i Patreon-communityn. Och hörs i frågorna och kommentarerna. Och sen blir det förmodligen att det handlar om bilar nästa vecka. Så det ska bli jättekul, hoppas jag. Ha det så bra!