Några vanliga läsarfrågor och en omvärldsspaning

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Intro: frågor och svar i avsnitt 97
2. Vad avsnittet kommer att handla om
3. De viktigaste sakerna i livet är ofta gratis
4. Ansvarsbegränsning och villkor
5. Räntefondernas försvarare
6. Räntetrippeln och krockkudden
7. Sällan rätt med 100 % aktier
8. Fondrobotar dyker upp överallt
9. Bankerna går in i leken
10. Faktorfonder och passiva indexfonder
11. Drabbas av panik först
12. Börsen befinner sig nästan alltid på ATH
13. Var inte rädd för att köpa på toppen
14. Bos fråga: hur jobbar man praktiskt med hinkarna?
15. Fyra-hinkar-principen i korthet
16. Vad ingår i hinkarna?
17. Svaret: ja, sparandet går till passiva hinken
18. Spara i hinken du är i
19. Två psykologiska fällor
20. Vad är utdelningsaktier?
21. Utdelningsstrategins dolda mekanism
22. Att se att kejsaren är naken
23. Att våga säga vad man ser
24. Att lyssna på andra åsikter
25. Kristoffers fråga: Avanza Emerging Markets
26. En bra konkurrensutsättning
27. Martins fråga: storebror, lillebror och lillasyster
28. Metaforen i privatekonomin
29. Tre projekt samtidigt
30. Likheten med BCG-matrisen
31. När ska man lägga ner ett projekt?
32. Gör det du tycker är roligt
33. Drivkraften före pengarna
34. Martins fråga: huset som mellanriskinvestering
35. Huset är klurigt
36. Emmas fråga: bästa dagen för månadssparandet
37. Spelar nog ingen roll längre
38. Petras fråga: vilken hink för guld?
39. Det är bara en hög med pengar
40. Petras andra fråga: kreditkort i bufferten
41. Kreditkort som buffert
42. Arv och större summor pengar
43. Råd ett: sluta stressa
44. Råd två: kontakta rådgivare och coach
45. Målen är superviktiga
46. Från mål till strategi
47. Exempel på mål
48. Ett specialavsnitt på gång
49. Råden skiljer sig inte så mycket
50. Avrundning

Intro: frågor och svar i avsnitt 97

Jan: Med det sagt, jag ställer alltid in vårt månadssparande på den femtonde.

Caroline: Det kan ni också göra.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 97, och det ska vara en klassiker: vanliga frågor och svar. Jag tänkte att jag har gjort lite spaning på bloggen.

Caroline: På vad det är som har, jag vill inte säga trendat.

Jan: Nej.

Caroline: Det är ändå frågor som har dykt upp, som vi känner att vi behöver ge något slags svar på.

Jan: Ja, eller framför allt resonemang.

Caroline: Resonemang, ja.

Jan: För jag har upplevt att snart är vi uppe i hundra avsnitt. När jag sitter och planerar avsnitten nu är jag så här: det finns inte så många nya saker att ta upp. Särskilt eftersom vi inte följer det här "åh, nu händer detta på marknaden", för jag tycker det är tämligen ointressant. Men dagens avsnitt kommer att vara lite praktiskt kring de fyra hinkarna, som vi pratade mycket om i avsnitt 47. Det kommer vara lite åsikter om den här nya Avanza Emerging Markets-fonden. Det kommer vara lite prat om det här med storebror, lillebror...

Caroline: ...och lillasyster. Ja, men det var ju längesedan vi pratade om det.

Jan: Ja, jag tror faktiskt inte vi har pratat om det i podden.

Caroline: Nej, det kan till och med hända att vi bara har skrivit om det på bloggen.

Vad avsnittet kommer att handla om

Jan: Ja, och jag brukar ta upp det i workshoparna som vi håller, men jag tror faktiskt inte jag har skrivit om det.

Caroline: Då blir det extra spännande.

Jan: Ja. Vi kommer att prata lite om ombalansering mellan de olika hinkarna. Bästa dagen för sitt månadssparande. Sen lite konkreta frågor, som vilken hink guld passar i. Och sen också flera frågor av typen: jag har fått en miljon i arv, eller jag har sparat ihop två miljoner, eller jag har sparat ihop sex miljoner. Hur ska jag göra med en större summa pengar?

Caroline: Så väl att någon har sparat ihop sex miljoner.

Jan: Ja, precis. Nu tror jag att just den med sex miljoner var ett arv.

Caroline: Jag vill bara visa på optimismen vi har kring att man kan spara rätt mycket pengar själv.

Jan: Ja, över tid.

Caroline: Och sen kommer frågan hur man ska investera dem.

Jan: Ja, precis. Så det tänkte jag ha lite resonemang kring, faktiskt. Och annars tror jag att det blir ett lite kortare avsnitt. Det är ju påsk, och vi har precis kommit hem efter fyra dagar i London med familjen. Men vi får se.

Caroline: Med en åttamånaders bebis var det en prövning.

Jan: Kan väl inte riktigt säga på rak arm att det rekommenderas just nu.

Caroline: Alltså, London är en väldigt bullrig stad och det är mycket folk. Och det passar kanske inte riktigt med små, små barn.

De viktigaste sakerna i livet är ofta gratis

Jan: Jag var ju med Freja på Natural History Museum. Ja, Naturhistoriska museet i London. Vi skulle titta på dinosaurier och fossiler och sånt. Och det var så sjukt mycket folk i alla de här gångarna.

Caroline: För att det var påsk och för att det var gratis.

Jan: Ja, precis. Men annars var det kul. Det var jättekul, absolut. Och framför allt roligt att göra med familjen. Alltså både med min bror och hans fru och min...

Caroline: Och din mamma.

Jan: Tänk att säga "vår mamma". Men det hade varit jättekonstigt med min mamma. Och det får man ibland tänka på, det här som vi pratade om lite i avsnittet om den inre trädgården. Att vi pratar mycket om sparande och vi pratar mycket om pengar och sånt. Men många av de viktigaste sakerna i livet är ju faktiskt ändå gratis.

Caroline: Du tänker på?

Jan: Jag tänker på tid tillsammans, jag tänker på relationer.

Caroline: Vi hade inte behövt åka till London för att ha den här tiden tillsammans.

Jan: Nej, men det underlättar. Och jag har tänkt på det mycket de senaste veckorna, att människorna man har i sitt liv betyder väldigt mycket. Claes-Erik, jag brukar ju återkomma till honom.

Caroline: Claes-Erik, din gamla mentor.

Jan: Ja, han är en 40-talist. Han sa alltid så här: den som har en eller två riktiga vänner, det är den som är rik på riktigt. Och jag hade vänner som hörde av sig, hur läget och sånt. Jag bara uppskattar det så himla mycket.

Den som har en eller två riktiga vänner, det är den som är rik på riktigt.

Caroline: Men över till ekonomin. Över till det viktiga i den här podden.

Jan: Ja, jag vet inte. Jag kan tycka att de här mjuka frågorna är mer och mer viktiga. Och framför allt tänkte jag ändå på att vi nördade ju ner oss i förra avsnittet, 96, med Henrik från Better Wealth. Det blev väldigt uppskattat. Men jag tänker att vi ska absolut köra igång.

Caroline: Vi ska bara ta våra ansvarsbegränsningar och villkor.

Ansvarsbegränsning och villkor

Jan: Ja, precis. Även om detta är frågor och svar är det inte att betrakta som finansiell rådgivning. Man behöver kontakta någon som är licensierad och som kan ta reda på hur det ser ut just för dig. Det här är inte mer eller mindre än en frågespalt i en tidning, vilket det är mer likt. Så vi har lite villkor kring att man behöver ta kontakt med en finansiell rådgivare, att alla värdepapper kan öka och minska i värde, att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning, och att man kan förlora alla sina pengar när man investerar, såklart. Och fullständiga villkor finns på rikatillsammans.se/villkor, helt enkelt.

Caroline: Bra. Då kommer vi till din omvärldsspaning.

Jan: Ja, precis. Inför det här avsnittet, nu när jag var i London, tittade jag igenom mycket av frågorna och svaren på bloggen. För det första måste jag säga att det är jättekul att läsa alla frågorna som kommer in, och att det är så många duktiga läsare som svarar. Det är många frågor där jag läser och bara tänker: nej, jag har inte så mycket att tillföra i det här svaret.

Caroline: Det var ett uttömmande svar som någon annan har gjort.

Jan: Ja, så många, precis. Så jag vill verkligen ha sagt att jag uppskattar att många av de läsarna skriver. Jag ser det, jag läser det, men bara för att jag inte syns där betyder det inte att jag inte finns där. Så det tycker jag är jättekul.

Räntefondernas försvarare

Jan: Dock en grej som jag har noterat framför allt är att många frågar: hur ska jag göra med mina pengar? Vi ska återkomma till det sen också. Men då kommer väldigt ofta det här tipset i betydelsen: ja, men på räntefonder förlorar du bara pengar. Och jag är väl lite bara... Alltså, jag upplever att det är en hets att vi ska maximera avkastningen hela tiden. Och där tycker jag faktiskt att förra avsnittet med Henrik från Better Wealth var väldigt bra, då vi pratade om fokus på risk i stället för avkastning.

Caroline: Ja, det blev liksom balanserat på något vis.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Gentemot hur det brukar diskuteras.

Jan: Ja, precis. Och det här resonemanget kommer, om man pratar om vilken jord blomman planteras i. Och vad är det som växer upp ur den jorden?

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och då påstår jag att när... För det är inte bara en läsare, det är många som skriver: räntefonder är dåligt, det är bara någonting du förlorar pengar på. Vi får jättemycket kritik för just det här att vi rekommenderar räntefonder. Och jag påstår: syftet med räntefonder är inte att tjäna pengar. Syftet, det vi pratade om i avsnittet "Allt du behöver veta om räntefonder", är att om du vill maximera avkastningen finns det inget bättre än aktier. Men det är som att köra en bil med bara gas. Och jag påstår att man behöver både gas och broms i en bil för att det ska fungera.

Att maximera avkastningen är som att köra en bil med bara gas. Man behöver både gas och broms för att det ska fungera.

Räntetrippeln och krockkudden

Jan: Och sätter man ihop en bra räntemix behöver man absolut inte förlora pengar. Vi har ju pratat till exempel om den här räntetrippeln, med Spiltan Räntefond Sverige, IKC Avkastningsfond och till exempel Spiltan Högräntefond. Man har 60 % i basen i Spiltan Räntefond Sverige, 30 % i IKC Avkastningsfond och till exempel 10 % i Spiltan Högräntefond. Då får du en bra räntespridning. Eller AMF Räntefond-mix, som också är ett bra alternativ. Då får man en bra spridning, och det är absolut inget man förlorar pengar på. Tvärtom: vi har ju nu haft en uppgång i många, många år. Och vi såg ju det i höstas, när börsen svajade till, att människor började plocka ut sina pengar. Och börjar man plocka ut sina pengar för att börsen faller lite, då har man för lite räntefonder.

Caroline: Vad händer då om man har räntefonder och det svajar till på börsen?

Jan: Ja, det blir ju som en krockkudde.

Caroline: Man förlorar inte så mycket då. Eller man känner inte att man behöver förlora så mycket. Är det det?

Jan: Ja, precis. Förlusten blir inte lika stor. Det blir som att du har en kudde som tar emot. Som att du kan bromsa i nedförsbacken. Så om till exempel aktier faller med 50 %, och du har räntefonder till 50 %, då kommer du bara falla 25 %. Så nej, jag vänder mig lite mot det här att det skulle vara något fel på att ha räntefonder i sin portfölj. Det är tvärtom en bra grej. Man måste naturligtvis, som vi kommer prata om i slutet av avsnittet, titta på det i förhållande till sina mål. Och jag påstår att om man har mål som gör att man bara ska ha 100 % aktiefond, då är det tveksamt.

Sällan rätt med 100 % aktier

Jan: Jag har pratat med flera finansiella rådgivare, och de säger att det är väldigt, väldigt sällan man rekommenderar till och med 100 % aktier, eller ens 90 % aktier och 10 % räntor. Det är väldigt sällan. Jag publicerade på Patreon till våra följare en länk till en artikel som en ganska känd trader, Jared Dillian, hade skrivit. Och han var ju inne på 35 % aktier, sen tror jag det var 55 % räntor, och sen 10 % annat, alternativa investeringar.

Caroline: Och du sa att han var en trader?

Jan: Ja, han är en av de mest aktiva.

Caroline: Vad betyder det, att han är aktiv?

Jan: Han är kontrarian, gör tvärtom mot vad alla andra gör. Väldigt duktig. Så jag blev väldigt förvånad när han rekommenderade en så pass låg andel. Så nej, jag är lite skeptisk till alla råd som är 100 % aktier, eller inga räntor, eller "maxa avkastningen".

Caroline: Avgiften, höll jag på att säga. Avkastningen.

Jan: Ja. Så det var lite mitt rant kring det. Det är inget fel på räntor. Jag får väl vara räntefondernas försvarare, trots att jag kommer få stryk för det.

Fondrobotar dyker upp överallt

Jan: En annan reflektion är att det dyker upp fondrobotar överallt nu. Det tycker jag är helt galet.

Caroline: Men är det lite som ett zoo, så att det kommer att rensa sig själv efter ett tag?

Jan: Rensa zoot sig själv efter ett tag?

Caroline: Nej, det var kanske en dålig liknelse. Men det var när Steve Jobs tog tag i det här med en MP3-spelare. Och vad var det de introducerade?

Jan: iPod.

Caroline: iPod, eller något sånt. Så sa han på deras konferens, Apples konferens. Och det var ju flera år sedan. Det är ett sorl där ute, av olika MP3-spelare. Jag har alltid tagit till mig det här uttrycket när det är liksom mycket och man inte vet vad man ska välja.

Jan: Och det är liksom inte lätt.

Caroline: Och så kommer det någon som bara "rule them all".

Jan: Okej, så blir det lite Sagan om ringen.

Caroline: Ja, men sen försvann alla dem när Apple kom med sin.

Bankerna går in i leken

Jan: Ja, ja. Anyway. Så kan det absolut bli. Senast när jag satt och förberedde det här hittade jag att Danske Bank har släppt någon som heter June, eller June, jag vet inte ens hur det uttalas. Nordea har ju släppt Nora. Och sen har vi alla de vi brukar prata om: Fundler, Savr, Opti, Lysa, Better Wealth och så vidare.

Caroline: Det är jättespännande att bankerna går in i leken. För de känner väl att nu börjar vi bli lite...

Jan: ...ställda kanske, i det här.

Caroline: Vi behöver modernisera oss och vara där pengarna flödar, och det är online.

Jan: Och man vill inte... Jag tycker att jag ser de här trenderna väldigt tydligt. Det som är ganska intressant är att Swedbank inte har släppt någonting.

Caroline: Nej, men de kanske har en helt annan strategi.

Jan: Ja, jag vet inte. Jag tror att de nog är i lite krismod fortfarande, efter den här penningtvättskandalen.

Caroline: Och det kanske Danske Bank också var.

Jan: Ja, kanske i och för sig. Nej, men jag upplever att det kommer väldigt mycket fondrobotar, det är hett nu.

Faktorfonder och passiva indexfonder

Jan: Faktorfonder är också hett nu, det här med att man ska ha till exempel värdebolag, som är bättre än tillväxtbolag, eller småbolag, som är bättre än stora bolag. Den här tiltningen, det som vi tog upp i avsnittet med professorn.

Caroline: Är det inte lite så att man diskuterar saker i olika branscher? Och det här är ju finansbranschen, och här har man kommit på att någon har sagt för länge sedan att småbolag är bättre än stora, och att man ska ha värdebolag och sånt. Och sen sprider det sig, det droppar ner till resten, men det tar lite tid.

Jan: Och nu har det skett. Ja, precis. Och aktiva fonder har det tufft. Så jag tror att pendeln sen kommer slå tillbaka. Det är också roligt att veta att vi har varit ute tidigt med passiva indexfonder. Vi har alltid legat lite före och fått lite kritik. Det var mest bara en spaning att det kommer mycket. Men jag vidhåller fortfarande att de vi har pratat om tycker jag har varit bäst hittills, bland annat Lysa och Opti. Better Wealth är en lite annorlunda fågel, kan man väl säga, men där har vi gjort ett helt avsnitt om dem.

Drabbas av panik först

Jan: En annan omvärldsspaning som jag tyckte var rolig: jag såg en kommentar på bloggen från Christer P. Han skrev så här: man ska aldrig drabbas av panik, men drabbas man, så ska man se till att drabbas först. Jag tyckte det var ganska kul, så tack, Christer, för det.

Man ska aldrig drabbas av panik. Men drabbas man, så ska man se till att drabbas först.

Caroline: Man får inte drabbas av panik hela tiden, för att vara först.

Jan: Ja, nej. Men vad betyder det här? Jag tänker så här, om man ska ta ut sina... Jag såg det väldigt tydligt med aktier. Att om man har en för hög riskexponering, som vi pratade om innan, och man säljer av vid en stor nedgång först, då kommer man inte åka lika långt ner.

Börsen befinner sig nästan alltid på ATH

Jan: Och sen var det en annan intressant kommentar, med en länk till en bild som jag inte hade sett. Och det var från Ananasen. Det känns konstigt att säga att Ananasen skrev på bloggen. Men du kan ju läsa.

Caroline: Ja, Ananasen skrev: problemet är att börsen nästan alltid befinner sig på ATH.

Jan: Ja, all time high. Alltså på det högsta värdet. Och jag ska faktiskt lägga upp den här bilden i anslutning till poddavsnittet, för jag gillar den jättemycket. Det är en bild av den amerikanska börsen mellan 1900 och 2016. Och så har de satt ut bara "this is the top, this is the top".

Caroline: På varenda liten topp står det "this is the top".

Jan: Ja, precis. Och så är det ju med börsen: börsen stiger mer än vad den går ner, och det betyder att över tid kommer den hela tiden nå nya toppar, den kommer gå högre och högre. Och det var också en av sakerna jag fick med mig från Carlssons, en halvdagskurs: att när börsen når ett nytt rekord är det inte som att den kommer falla från det rekordet, utan i genomsnitt tror jag att den följs av 42 nya rekord. Så det är inget konstigt att börsen slår nya rekord över tid.

Börsen befinner sig nästan alltid på sina högsta värden. Att den slår nya rekord är inte konstigt, det är så den ska bete sig över tid.

Var inte rädd för att köpa på toppen

Jan: Så ibland när man hamnar i den här felaktiga funderingen, att "det borde ju gå ner, för nu kan jag inte köpa, nu är det ju det högsta värdet" — så är det inget konstigt, för börsen ska många gånger ligga på sina högsta värden. Så det tyckte jag var en ganska illustrativ bild. Och sen rekommenderar jag även avsnittet "Investera allt på en gång eller sprida ut över tid", som också tar upp vissa av de här resonemangen. Man behöver inte vara rädd för att man köper på toppen, om man är långsiktig.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Så tack till Ananasen, som publicerade den här. Jag tänker att vi tar några av frågorna. Nu kör vi igång med frågorna.

Caroline: Ska du ta den?

Bos fråga: hur jobbar man praktiskt med hinkarna?

Caroline: Då kan vi ta så här, det är Bo som ställer en fråga, och den lyder: min fråga gäller hur man rent praktiskt jobbar med de fyra hinkarna, eller framför allt de tre första hinkarna. Låt oss säga att jag har satt dessa mål: bufferthinken 50 000 kr, mellanhinken 100 000 kr, passiva hinken resten minus lekhinken. Vi får gå in på sen vad det betyder. Om jag redan fyllt min bufferthink och mellanhink, ska allt mitt sparande direkt in i passiva hinken då?

Jan: Ja, men helt enkelt, vi kan ta där.

Caroline: För det var lite till han frågade där. Men vi tar där.

Jan: Precis. Nej, men så här är det. Fyra-hinkar-principen, vi pratar mycket om det i avsnitt 47. Och eftersom det är ett år sedan, 50 avsnitt sedan, ganska exakt idag, så tänker jag att det snart är dags för en uppdatering av den artikeln.

Fyra-hinkar-principen i korthet

Jan: Men fyra-hinkar-principen i korthet är ett sätt att lura hjärnan, för det är egentligen en mental bokföring. Man delar upp sitt totala sparande i fyra delar. Bufferthinken handlar om det första som ska vara låg risk. Det ska mer eller mindre vara...

Caroline: ...lättåtkomligt.

Jan: Lättåtkomligt. Det ska skydda mot oförutsedda händelser. Mellanriskhinken har som mål att ha en lite högre avkastning än inflationen, det vill säga skydda pengarna mot svängningar på marknaden. Och sen har vi den passiva hinken, som ska vara själva motorn, där vi tar ganska hög aktierisk, 80/20 eller 90/10. Och sen hade vi den sista, lekhinken, där vi säger att de flesta av oss tycker det är ganska kul med pengar, vill investera och vill göra lite udda investeringar. Då brukar jag säga att en lagom storlek på lekhinken är 10 % av den passiva hinken. Så har man 100 000 kr i den passiva hinken, då är en lagom storlek 10 000 kr på lekhinken.

Caroline: Men kan vi bara klargöra en sak? Vi pratar om de här fyra hinkarna som att de ska hålla hela ens sparande. Men vad ingår där? Är det bara pengarna man sätter undan?

Vad ingår i hinkarna?

Jan: Ja, alltså, där ingår till exempel i första bufferthinken... Då brukar jag säga att storleken på den ska vara ett års utgifter minus alla garanterade inkomster. Alltså minus inkomstförsäkring, a-kassa och allt det där. Så försäkringar ingår absolut i bufferthinken. Mellanriskhinken, det kommer en fråga på det sen, men där tycker jag det är ganska rimligt att räkna in sin bostad. Inte hela värdet, utan bara det man äger själv. Är bostaden värd en miljon, och man har lån på 700 000 kr, ja, då är det 300 000 kr man äger själv, då sätter man bara in 300 000 kr, för resten äger ju banken så att säga.

Jan: Och sen i passiva hinken är det mest... Alltså, mellanriskhinken är ju också det vi pratar om som nybörjarportföljen, alltså 60 % aktier och 40 % räntefonder. Så där är det både aktie- och räntefonder i mellanriskhinken. I bufferthinken kan man också ha räntefonder, det är inget konstigt. Passiva hinken är mest aktiefonder. Och sen lekhinken kan vara precis vad som helst. Det kan vara alternativa investeringar, som till exempel Tessin eller peer-to-peer-lån, eller guld eller skog, eller precis vad som helst.

Svaret: ja, sparandet går till passiva hinken

Jan: Så frågan här: om man har fyllt på sin bufferthink och sin mellanriskhink, ska allt sparande gå till den passiva hinken? Svar: ja. Man tänker på det som hinkar, att när den ena hinken svämmar över, då rinner det över till den andra hinken, och när den är full, då rinner det över till den tredje. Jag brukar ibland tänka på det som att man står med en slang och spolar vatten in i dem, och så flyttar man slangen. När hinken är full, så flyttar man. Och sen blir den tom, en av de tidigare, ja, då kan man flytta tillbaka slangen. Eller så tar man vatten från en av de nedre hinkarna och fyller på. Så tänker jag.

Caroline: Bra. Jag tror Bo skrev lite till här: jag blev konfunderad när jag såg ett av era senare avsnitt, tror det var 92, där ni visade att det kontinuerliga månadssparandet var viktigt för portföljens avkastning. Borde man i så fall fortsätta att spara i alla tre hinkarna, och sedan ombalansera dem någon gång per år?

Spara i hinken du är i

Jan: Jag vidhåller mitt svar: man ska fylla på den hinken man är i. Sen pratar vi absolut om att de andra kan vara fulla.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Det är ju ändå den passiva hinken som kommer att svänga mest. Så månadssparande i den är bland det bästa man kan göra, det skulle jag absolut påstå. Det finns inte så mycket mening att... Man fyller inte på bufferthinken, för den är ju full.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och sen att ombalansera, det kan man absolut göra en gång, om man tycker att nu behöver vi ändra storleken, eller att det är för mycket pengar i en av hinkarna, då kan man lägga över, absolut. Men min upplevelse är, om vi ska ta en spaning, att de flesta antingen har alldeles för stor bufferthink, eller så har man alldeles för stor lekhink. Enskilt direktägande i aktier är för mig också i lekhinken. Jag tycker att direktägande i aktier är alldeles för hög risk.

Caroline: Varför tror du det är så? Jag tänker att det finns en psykologisk aspekt i det. Att antingen är man superförsiktig och tänker att det är där vi ska lägga massa pengar. Eller så vill man leka. Eller så är det jobbigt att tänka på att det finns tre eller fyra olika hinkar.

Två psykologiska fällor

Jan: Jag tror inte de flesta tänker så, utan jag tror att om vi bara tar människor i vår närhet, så är det antingen så att man tycker att aktier och fonder är något konstigt, för hög risk, att man bara förlorar pengar, och så har man alltid bufferten. Eller så är man så här att aktier och fonder, det är jättekul, det är en hobby. Och man känner att man är bättre än andra, man har liksom overconfidence, och då kör man med alldeles för hög risk. Det är samma sak som jag sa apropå det där. Samma slinga, där jag sa att räntefonder bara förlorar pengar. "Sätt 30 % av din portfölj i utdelningsaktier, 30 % i investmentbolag och 30 % i en global fond." Och jag var bara: jag personligen tycker att det är ett helt galet råd, faktiskt. Utdelningsaktier är också en sån grej som jag upplever är enormt hajpat.

Caroline: Vad är det för någonting egentligen?

Vad är utdelningsaktier?

Jan: Utdelningsaktier, det är aktier som ger en utdelning. Och så har man många gånger satsat på hög utdelning. Men utdelningen mäts ju ofta i procent i förhållande till aktiekursen. Om aktiekursen är 100 kr och utdelningen är 10 kr, då är det 10 % utdelning. Minskar aktiekursen då till 50 kr, och de fortfarande delar ut 10 kr — för att till exempel låna pengar till utdelningen — då är det helt plötsligt 20 % utdelning. Och titta nu, som sagt, jag följer inte aktier, men jag gissar att Swedbanks aktiekurs fortfarande är nere mot vad den var innan, men den beräknade utdelningen är densamma. Plötsligt har utdelningen ökat procentuellt sett i Swedbank, vilket gör att många som bara tittar på utdelning tänker "åh, jättebra, nu är ju utdelningen hög i det här bolaget". Eller Ratos var också ett sånt här, det är alltid hög utdelning, men man lånade till utdelningen i många år, och jag tycker inte det känns sunt.

Utdelningsstrategins dolda mekanism

Jan: Så jag säger inte att utdelningsaktier är dåligt, för det är många... Vi hade till exempel Marcus Hernhag här, som verkligen har det som en viktig aspekt i sin strategi. Men jag tror att många blandar ihop det. För att ett bolag ska kunna dela ut pengar, så bör de ha gått med vinst. Och anledningen till att många lyckas bättre med utdelningsstrategin än med sin vanliga strategi, är helt enkelt att genom att välja en utdelningsstrategi måste du ha bolag som visar vinst. Och då lämnar man all den skit som man många gånger har ägt innan. För många bolag, särskilt på de mindre listorna i Sverige, de går ju inte med vinst.

Caroline: Nej.

Jan: Andelen bolag på de olika listorna som går med vinst ökar ju större listan är.

Caroline: Vad är det för listor?

Jan: Nej, men det handlar om hur stora bolagen är. Så de största bolagen, den största listan, large cap. Jag tror att 80 % av bolagen där går med vinst. Och sen minskar andelen som går med vinst ju mindre bolagen är, då blir det mycket förhoppningsbolag. Så ibland upplever jag att det blir så svårt att prata med folk. För folk säger att utdelningsstrategin är så bra. Och jag tänker: ja, för att du har sorterat bort bolag som inte går med vinst.

Caroline: Ja.

Jan: Ja, det var mitt lilla rant.

Att se att kejsaren är naken

Caroline: Ja, men det känns som att du behöver få ut lite grann här idag, Jan.

Jan: Jag sa det. Det är spännande att höra det med dig som vill komma ut.

Caroline: Ja.

Jan: Men det är så här, jag går och funderar mycket: vad är det som händer egentligen? Och jag har verkligen blivit... Alltså, jag har länge haft det här att jag tycker ibland att kejsaren är naken. Och ibland står jag och stirrar på det.

Caroline: Du är det lilla barnet som pekar och säger att kejsaren är naken.

Jan: Nej, jag pekar inte längre, utan jag står och stirrar. Och så blir jag så konfunderad: vänta, ser inte människor att kejsaren är naken? De första gångerna har jag pekat ut det, och så har jag fått slag på fingrarna.

Caroline: Ja, för vissa har ju inte gillat att få det utpekat.

Jan: Nej, precis. För man har väldigt mycket investerat i att det är på ett visst sätt. Och då känner jag mycket att jag har blivit så himla rädd och försiktig på sistone. Och så känner jag att det har blivit lite mellanmjölk av alltihop.

Att våga säga vad man ser

Caroline: Men vet du vad? Jag tycker det är faktiskt härligt när du säger vad du tycker att du ser. För det kan man ha en diskussion om. Ja. Och man ska inte behöva smälla någon på fingrarna för att man diskuterar vad man ser för någonting. Det kan vara helt fel, det kan vara något annat. Det är ju det som är spännande, att säga: jag ser detta nu, vad ser ni för något?

Jan: De senaste åren har vi pratat om indexfonder. För mig har det varit på gång länge. Vi ser det här med fondrobotar. Vi har också börjat styra mer och mer pengar. Det här med faktorfonder, etiskt och hållbart sparande, räntefonder för att inte tala om, eller den här FIRE-grejen. Jag blir så fascinerad, och så tänker jag: ser inte andra det också?

Caroline: Nej, men det är ju lite så att man lever i sin egen bubbla. Du har ju din bubbla, och det kan vara så att den bubblan är större eller mindre. Det vet vi inte.

Jan: Nej, men så är det nog, för jag umgås mycket med människor där vi pratar mycket om sånt här. Alltså, vad är det som händer egentligen? Vad är det som driver oss?

Caroline: Så ni har ögonen inställda på det? Och då kanske, om jag skulle vara en trader, så skulle jag inte ha haft ögonen inställda på det alls.

Att lyssna på andra åsikter

Jan: Nej. Jag såg den här Ricky Gervais på Netflix, komikern, hans show "Humanity". Jag tyckte den var jättebra. Där han också tar upp det här att vi liksom slutar att prata med varandra. När någon uttrycker någonting, så tittar man först: är den här med i samma grupp, samma åsikt som jag? Då kan jag lyssna. Har de en annan åsikt? Nej, då byter vi. Så det var ett sidospår. Men jag tror att det kommer bli mer av sånt på bloggen. Jag är lite trött.

Caroline: Härliga tider.

Jan: Ja, vad bra att du tycker att det är bra. Så får jag helt enkelt vara så. De som inte gillar det, de får följa en annan. De får byta. De får följa en annan blogg.

Caroline: Eller säga vad man tycker.

Jan: Ja, man får följa en annan blogg. Så ska vi ta nästa fråga?

Kristoffers fråga: Avanza Emerging Markets

Caroline: Då tar vi Kristoffers fråga, som lyder: jag är i början av mitt sparande, och det hade varit roligt att få en analys av fonden Avanza Emerging Markets. Vad är det för något?

Jan: Avanza Emerging Markets är en ny fond som Avanza har släppt, som går in i deras familj med billiga fonder. Jag ska inte säga gratisfonder, men billiga fonder. Det är en tillväxtmarknadsfond. Den årliga förvaltningsavgiften är 0,15 %, och den totala avgiften ligger på 0,29 eller 0,30 %. Så den är mycket billigare än de flesta andra tillväxtfonder. Till och med billigare än den här Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index, som vi brukar rekommendera, eller den här DNB Emerging Markets.

Caroline: Brukar de vara dyra, tillväxtfonderna?

Jan: Ja, precis.

Caroline: Varför är det så? Får jag bara fråga?

Jan: Nej, för att det har varit enklare att ta betalt för det. För att det är typ asiatiska bolag, eller ett asiatiskt index, eller tillväxtmarknader, helt enkelt. Det är mycket Asien i de här.

Caroline: Ja, för jag har ju haft någon tillväxtfond för länge sedan, Indien var det kanske. Och min känsla, om jag får prata om det ändå, var att jag kommer tjäna mycket pengar, och då kommer jag behöva betala för det också.

En bra konkurrensutsättning

Jan: Nej, men så har det väl varit. För det har inte funnits så många fonder, jämfört med Sverigefonder eller globala fonder. Så det är superbra att Avanza konkurrensutsätter den. Så jag skulle säga så här: en nackdel är att den finns bara hos Avanza. Och det andra är att detta är ingen helig graal eller någon magisk kula, utan jag skulle säga att den på sin höjd ersätter Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index, eller den här DNB Emerging Markets.

Caroline: Vet du vad som finns i den här?

Jan: Nej, men den följer ett index. Det är en indexfond. En fond för tillväxtmarknader. Så jag skulle säga att den tar ändå bara upp ett par procent i portföljerna. Så har man sin portfölj hos Avanza, och har en annan tillväxtmarknadsfond, då kan det absolut vara något att titta på. Men annars: inget pinne upp till Avanza, som konkurrensutsätter de andra fonderna.

Caroline: Pinne upp?

Jan: Eller poäng, eller jag vet inte vad jag ska säga. Ska vi ta nästa fråga?

Martins fråga: storebror, lillebror och lillasyster

Caroline: Vi tar den här om storebror, lillebror och lillasyster. Det är Martin som ställer frågan: vill du utveckla kring storebror, lillebror och lillasyster? Hur väljer man jobb på lång sikt, jobb i storebror? Hur kan man resonera kring hur man väljer lillebror och lillasyster?

Jan: Ska vi hålla där?

Caroline: Vi håller där, ja.

Jan: Så detta är en metafor som jag fick från Claes-Erik, min mentor sedan många år tillbaka. Han pratade alltid om... Han var ju en industrialist, drivit företag i många, många år. Jag såg något registreringsbevis som han hade, som var äldre än vad jag var. I alla fall, då sa han alltid så här, att kloka företag, kloka företagsledare, har tre stycken affärsområden, kallar han det, eller olika projekt inom bolaget.

Caroline: Inom bolaget, liksom.

Jan: Och storebror är då det som man tjänar pengar på idag, som kanske står för majoriteten av intäkterna. Och det förtjänar 60 % av resurserna. Så investerar man tid, pengar och energi, så ska 60 % gå till storebror. Och det ska ge pengar kanske på 0–3 års sikt eller 0–5 års sikt. Alltså, pengar in nu, på kort sikt. Sen ska lillebror ha 30 % av resurserna. Det var det som skulle ge pengar kanske om 3–5 år.

Caroline: Så det kan vara produktutveckling man gör.

Metaforen i privatekonomin

Jan: Produktutveckling, eller tjänster. Men detta är väldigt viktigt för oss som privatpersoner också.

Caroline: Ja.

Jan: Och tanken är att när storebror flyttar hemifrån, då ska lillebror bli storebror, och ta över, så man får flytta hela det där. Så 60 % till storebror, 30 % till lillebror, och sen 10 % till lillasyster. Och lillasyster ska vara ett projekt som kanske blir någonting om fem år, alltså fem till tio år. Och jag gillar det här. Jag bara tänker: gud, så här kan man tänka i en privatekonomi också. Att jag har någonting i mitt liv där jag tjänar majoriteten av mina pengar, som jag lägger 60 % av min energi på. Och då pratar jag inte om 60 % av en arbetstid på 40 timmar i veckan. Utan jag har mitt heltidsjobb, och då får det vara kanske storebror. Men sen har jag ett annat projekt, som kanske kommer ge mig pengar om två eller tre år. Och sen har jag en lillasyster som är ett långskott.

Tre projekt samtidigt

Jan: Så har jag alltid funderat. När jag var på Ekotek, som var mitt första företag, då var det storebror. Och då gjorde jag det. Och parallellt med det så var Balansekonomi lillebror, som jag började på, som jag tyckte var väldigt roligt. Och bloggen var lillasyster. Sen efter det så blev Balansekonomi storebror, jag var anställd där i många år, fick en lön, och hade bloggen, som gick från att vara lillasyster till lillebror. Och sen hade jag ett nytt projekt som fick vara lillasyster. Och poängen här är att man driver alla tre projekten samtidigt. Det är inte så att jag först gör storebror, utan tricket är att göra alla. Och då undviker man också det här som jag ibland hör folk säga: nu ska jag säga upp mig från jobbet, och så ska man börja med något nytt. Och jag tänker: gud, det hade jag aldrig...

Caroline: Börja med något nytt som inte har varit flytande?

Jan: Alltså, som inte har flutit på, som inte har varit lillebror.

Caroline: Nej, som inte har fått vara lillebror.

Jan: Utan jag påstår att detta är mycket bättre, för då kan man överlappa på ett mycket, mycket bättre sätt. Och tricket är att alltid göra alla tre samtidigt. Så då har vi definierat storebror, lillebror och lillasyster.

Likheten med BCG-matrisen

Jan: Det är roligt, bara ett sidospår: jag berättade det här på en workshop, där vi går igenom det och pratar lite om det. Då var det någon som bara "Jan, du, detta låter som BCG-matrisen". Och jag bara "va?". Och då är det så att ett av mina favoritbolag är BCG, Boston Consulting Group, som är såhär fancy managementkonsulter.

Caroline: Som kommer med rapporter.

Jan: Omvärldsrapporter.

Caroline: Det är lite det de gör, och de gör ett gediget jobb.

Jan: Ja, precis. Det är som McKinsey eller Bain eller Vinge eller sådana här. Och då har de en modell som egentligen är ganska lik, där de pratar om kassakor, som är de man tjänar pengar på idag. Sen har man stjärnor, som kan bli något helt fantastiskt i framtiden, men det kräver mycket investeringar, mycket tid. Och sen har man byrackor — jag tycker det är så taskigt — byrackor som kostar pengar, kostar tid och energi, som ska avvecklas. Och sen har man frågetecken, saker och projekt som kan bli en stjärna, eller kan bli en kassako. Så det var ungefär samma grej. Jag gillar storebror, lillebror och lillasyster. Sen vet jag också att jag pratade med en kompis om det här, som bara "jag gillar inte storebror, jag vill ha alfa, beta och omega". Kalla det vad du vill, principen är densamma.

Caroline: Ska du fortsätta?

När ska man lägga ner ett projekt?

Caroline: Ja, jag fortsätter. Mitt problem är att jag ofta börjar med ett projekt, men de leder ofta inte vidare till en intäkt, utan läggs ner efter cirka 6–12 månader. Andra möjligheter dyker upp och intresset falnar. Hur vet man att det är dags att lägga ner, och hur länge bör man försöka innan man tillåter sig en ny riktning eller ett nytt projekt? Det är en väldigt bra fråga.

Jan: Jag har inget superbra svar.

Caroline: Kan man utvärdera under tiden, men ändå vara på väg åt rätt håll?

Jan: Jag skulle nog säga, som jag alltid brukar säga: ingen människa har blivit framgångsrik på egen hand. Man behöver hjälp av andra människor. Ett: man ska nog inte fatta det beslutet själv. Sen tror jag också att man behöver vara ganska rak med sig själv. Vad är man bra på? Vad är man inte så himla bra på? Vilka kompetenser behöver jag?

Caroline: Jag kan säga att det är mycket i mitt liv som jag har gjort för att jag har trott att det här behöver jag göra. För man behöver jobba, såklart. Och sen har jag kanske inte varit superbra på det. Och det har kommit på i efterhand, att det var ju tur att jag inte jobbade på labb längre, för jag var inte så duktig på att labba.

Jan: Och då finns det labbassistenter.

Caroline: Ja, och det finns de som är riktigt duktiga på det. Och det ska de göra. Jag ska göra något annat, som faller mig mer naturligt.

Gör det du tycker är roligt

Jan: Ja, och där tror jag att du har poängen. Verkligen, jag tror att vi ska göra det vi tycker är roligt. För om jag tycker att något är roligt, då lägger jag tid på det. Lägger jag tid på det, så blir jag bra på det. Blir jag bra på det, så kan jag tjäna pengar på det. Kan jag tjäna pengar på det, så kan jag lägga tid på det. Och så är vi inne i en positiv spiral.

Caroline: Absolut.

Jan: Sen tror jag också att man behöver ha hjälp. För ofta är man kanske inte så himla duktig på den här kapitaliseringsbiten. Alltså, hur kan jag tjäna pengar på det här projektet? Det vanligaste misstaget som jag har sett när jag har hjälpt folk — för detta är egentligen företagsutveckling eller affärsutveckling — är att man tänker "men detta kan jag ju inte ta betalt för, detta gör jag ju för att jag tycker det är kul", eller "detta kommer ju enkelt för mig". Och så glömmer man bort att bara för att det kommer enkelt för dig, så kommer det inte enkelt för andra. Vi är ofta väldigt dåliga på att värdera det som vi själva är duktiga på.

Bara för att något kommer enkelt för dig, betyder det inte att det kommer enkelt för andra. Vi är ofta dåliga på att värdera det vi själva är duktiga på.

Caroline: Men det är ju också det där att man oftast inte vet att man har en talang, för att det är så enkelt. Man fattar inte att det är svårt för andra.

Jan: Exakt.

Caroline: Man måste nästan prata med någon som känner en väl och som vill en väl.

Drivkraften före pengarna

Jan: Ja, och tycker man att det är roligt och att det ger energi, då kommer det inte vara ett problem att man lägger ner. Så jag skulle säga att man fortsätter så länge man tycker att det är roligt och verkligen behöver göra det för sin egen skull. Jag tror att det är jättesvårt att tänka "vad kan jag tjäna pengar på?", "ja, men detta kan jag nu tjäna pengar på, så då ska jag göra det".

Caroline: Det är tråkigt om man kommer från det andra hållet.

Jan: Ja, precis. Det måste vara så roligt att jag hade gjort det även om jag inte fick betalt för det. För då tror jag att det andra kommer. Du har ju massa exempel med författare. Var det inte du som sa det där om en helt fel film? Han som vandrar med sin dotter?

Caroline: Ja, "Vägen".

Jan: "Vägen", ja.

Caroline: Cormac McCarthy. Han har skrivit "Vägen", som är en av de bästa böckerna jag har läst. Jag läser den en gång om året, och det har hänt mer. Han var ju utfattig vid något tillfälle. Han höll på att publicera böcker, och så ville någon journalist prata med honom. Han var den typen som "jag vill fan inte prata med någon, jag vill bara skriva mina böcker". Så han pratade inte med journalisten. Och han fick inte betalt heller, för den intervjun. Och då var hans fru vansinnig på honom. Men han höll fast vid det: jag vill skriva mina böcker, jag vill inte prata om dem.

Caroline: Var kom nu det här ifrån?

Jan: Kontentan är detta: att göra det man tror på, och göra det för att man tycker att det är kul, och för sin egen drivkraft. Sen gick det bra för honom också, för jag gissar att han tog hjälp. Annars hade vi inte suttit och pratat om hans bok.

Caroline: Nej, han är väldigt framgångsrik.

Jan: Så kontentan: ta hjälp. Gör det så länge du tycker det är kul, och du får energi av det. Och var inte rädd för att ta hjälp av varandra. Framför allt: hur kan jag tjäna pengar på det här?

Caroline: Ja, det är väl den senare frågan, när man väl har kommit in i den här positiva spiralen.

Jan: Ja, precis. Bra, tar vi nästa.

Martins fråga: huset som mellanriskinvestering

Caroline: Martin frågar: jag inser nu att huset är en mellanriskinvestering. Ska jag tillåta mig att minska mellanriskportföljen, eftersom jag har huset och tidigare trodde att jag egentligen hade för lite mellanrisk, men nu inser att den är för stor? Eller ska jag vänta på raset och omvandla mellanriskportföljen till globala fonder då? Det vore intressant med en utveckling av scenarier där sparandet inte är optimalt mellan hinkarna, och en typisk strategi för att lösa det. Till midsommar, på direkten, vid nästa euro på marknaden, annat? Det kändes som att det blev lite kast, men det var i alla fall frågor som Martin ställde där på slutet.

Jan: Ja, precis. Detta är fyra-hinkar-strategin igen. Jag tror att upplever man obalans, ändra direkt. Lite samma princip som det här "investera allt på en gång eller sprida ut över tid", där man ska göra det på en gång. Och jag påstår att det ska ändras egentligen bara när målet ändras. Vi kommer att prata om det också i slutet. Egentligen är det bara så att en strategi ska man bara ändra när målet ändras.

Huset är klurigt

Jan: Och hus, jag ska vara helt ärlig, jag tycker det är klurigt med huset. För de flesta av oss är huset en så oproportionerligt stor tillgång. Jag känner folk som inte räknar med huset överhuvudtaget i sin ekonomi, utan man tittar på sparandet. Men det blir också snedvridet, för man har ju ofta kanske flera hundratusen bundet i huset. Och sen att säga att det inte funkar i mellanriskhinken, för hur ska jag ta ut pengar om jag behöver till bufferthinken? För teorin är ju att om bufferthinken tar slut, eller någon annan, då ska man ta av mellanriskhinken. Ja, men man kan ju belåna huset och få ut pengar, och sen sälja av kanske den passiva hinken för att amortera vid ett senare tillfälle på huset. Så förflyttningen är inte lika enkel som om man har en fondrobot eller en Avanza eller Nordnet. Men det går ju ändå att flytta pengarna. Och det är inte som att huset är konstant i värde heller, utan det varierar ju ofta. Så jag tror att om man tittar på risk och svängningar, så är det ganska rimligt att ha huset eller boendet i mellanriskhinken. Men jag skulle absolut inte sitta och vänta på raset. Att sitta och vänta på ett ras, eller sitta och vänta på någonting, det är en dålig strategi.

Caroline: Det är ganska trist också, att sitta och vänta och hålla koll. Men nu kommer det! Man märker inte när raset kommer egentligen, på det viset. Börsen kan gå ner lite.

Jan: Jag rekommenderar att lyssna på avsnittet "Investera allt på en gång eller sprida ut över tid", där vi refererar också till flera andra artiklar. Jag tror egentligen inte det är så mycket mer att säga. Ska vi ta nästa?

Emmas fråga: bästa dagen för månadssparandet

Caroline: Vi tar nästa fråga, som kommer från Emma: min fråga är om det finns någon statistik eller forskning som visar på bästa dagen att ställa in sitt månadssparande på, i stället för den förvalda på Nordnet, som hon då verkar ha.

Jan: På Avanza kan man nämligen ställa in vilken dag i månaden man vill. Och på Nordnet får man en förutbestämd dag. Jag har ett svagt minne av att för typ tio år sedan, nio år sedan, runt 2010–2011, var jag på en presentation hos Carnegie, där de hade någon strukturerad produkt och hade just undersökt det här. Och vad de kom fram till var att de flesta månadssparar i slutet av månaden, och alla PPM-pengar sätts in i slutet av december.

Caroline: Men det här har jag också ett svagt minne av nu när du säger det.

Jan: Jag tror att du var där med mig, vi var där nog tillsammans. Och då hade de visat att genom datumtajming kunde man uppnå 0,5 till 1 % högre avkastning per år.

Caroline: Men var det inte också så att i och med att alla de pengarna susade in på marknaden, så höjdes priserna?

Jan: I slutet av månaden, ja.

Caroline: Ja, och då handlar man på en högre nivå än man egentligen skulle behövt.

Spelar nog ingen roll längre

Jan: Ja, men grejen är att detta var för, som sagt, tio år sedan. Jag har försökt undersöka det sedan dess, och jag har inte hittat att det finns några bevis för att det där fungerar. Så kanske någon läsare har sett någon studie, eller sett något marknadsföringsmaterial. Men i dagsläget tror jag inte det spelar någon roll.

Caroline: Jag tänker också så här att pengar susar från ena stället till det andra.

Jan: Egentligen. Fast grejen är också att man behöver sätta det i relation. Det finns så många miljarder kronor där ute, så de pengarna som kommer in är marginella.

Caroline: Ja, de kanske är lite.

Jan: Jag tror inte det spelar någon större roll. Ja, det lät bra i alla fall. Det lät bra, och Emma är ju varken först eller sist med den tanken, att till och med Carnegie hade en presentation och bjöd på mat och hela paketet för att prata om just det här. Men som sagt, det är nästan tio år sedan. Med det sagt, jag ställer alltid in vårt månadssparande på den femtonde.

Caroline: Det kan ni också göra.

Jan: Om man har det på Avanza, eller liksom.

Caroline: Men man kan inte göra det på Nordnet?

Jan: Nej. Jag vet faktiskt inte ens om man kan göra det på Lysa, man kan välja vilken dag som dras. Jag vet inte. Men i alla fall, om jag ändå ska välja någon dag, då kan jag lika gärna välja mitten av månaden.

Caroline: Absolut.

Petras fråga: vilken hink för guld?

Caroline: Med det sagt. Då tar vi nästa fråga, som är från Petra.

Jan: Jag har två frågor från Petra.

Caroline: Hur, slash vilken hink, räknar jag med det som finns sparat i guld? En del av bufferthinken?

Jan: Vi tar den frågan först, det är två separata frågor. Lite beror på hur man gör. Nu har vi i både nybörjarportföljen, som är i mellanriskhinken, alltså vår 60/40-portfölj, och i passiva hinken, som är 90/10, så har de 5 % guld. Så på det sättet kommer guld in i alla portföljerna. Om man bara köper extra guld, då skulle jag säga att det är lekhinken, för då är det en spekulation, precis som allt annat.

Det är bara en hög med pengar

Jan: Och sen, kom ihåg att fyra-hinkar-principen bara egentligen är en metafor. Eller liksom ett manuellt... vad ska jag säga. Ett sätt att beskriva det. Det var någon som skrev så här: jag har öppnat konton på Lysa, till mina barn, till mig själv och ett långsiktigt. Så jag har typ ett 90/10, ett 60/40 och ett 20/80. Och så var det någon annan där som skrev: ja, det betyder att du har en 53/47-portfölj. Och det kan stämma i det specifika fallet. Men poängen är att om jag har en 53/47-portfölj, så är det mycket svårare att tänka på än att tänka att jag har en bufferthink, en mellanriskhink och så vidare.

Caroline: Det är ett sätt att underlätta för sig själv, än att ha koll på sin...

Jan: Det finns inget rätt svar, utan det är ett sätt att underlätta själva tänkandet. För till slut är det ändå bara en enda hög med pengar. Så det är mental bokföring, använd...

Caroline: ...till sin egen nytta.

Jan: Bra.

Till slut är det ändå bara en enda hög med pengar. Hinkarna är mental bokföring du använder till din egen nytta.

Petras andra fråga: kreditkort i bufferten

Caroline: Bra. Då går vi vidare med Petras fråga: en del av bufferten i hink 1 tänker jag utgörs av mitt kreditkort, med 10 000 kr. Funkar det?

Jan: Jag älskar det. Vi har försökt introducera den här fyra-hinkar-principen. Den heter passiva hinken och hink 1 och bufferthinken. Alltså, för någon som lyssnar och bara tänker "vad är det för snack om de där hinkarna?".

Caroline: Då ska man lyssna på avsnitt 47.

Jan: Jag kallar det ibland principen och ibland strategin. Men i alla fall, för att svara på frågan: ja, det är helt okej. Vi har ett avsnitt som handlar bara om buffert, där vi gör just det här resonemanget, kring att kan man få lån på ett enkelt sätt, så är det många gånger mer lönsamt att ta lånet i bufferthinken och sen återbetala det i framtiden från någon av sina andra hinkar. Så jag skulle rekommendera att titta på det avsnittet som handlar om buffert. Jag kan tyvärr inte det avsnittsnumret i huvudet.

Caroline: Nej, men man kan använda sitt kreditkort?

Jan: Ja, absolut. Under förutsättning att man kan betala tillbaka det.

Caroline: Ja.

Jan: Jag tror att vi i det avsnittet räknar på ett år.

Kreditkort som buffert

Caroline: Man måste ju betala sin räkning på en gång, annars får man ju ränta.

Jan: Precis, det är en högre ränta. Men om man jämför med att ha 10 000 kr, och sen behöver du inte de 10 000 kronorna på fem år, ja, då har du missat en massa avkastning. Och då kan man räkna. Jag kommer ihåg att jag gjorde en sån här överkurs, en tabell, som visade vilken ränta du kan betala under ett år för att det fortfarande ska vara mer lönsamt att ta ett skitlån, alltså ett kreditkortslån, än alternativavkastningen du förlorar. Så det är lite överkurs.

Caroline: Ja, det är absolut överkurs.

Jan: Men vi går igenom det, så nej, det är inte fel. Men man behöver veta, som med allt annat, vad man gör med det. Det finns ju människor som säger så här: kreditkort är djävulens påfund. Och så står jag där som den där lilla ungen igen, bara "va?". Vi fortsätter.

Caroline: Ja, är det Petras andra fråga här?

Jan: Nej, det är en annan. Detta är egentligen flera frågor som jag har sett som är liknande.

Arv och större summor pengar

Caroline: Okej, kör på. Hej, jag har nyligen ärvt en miljon efter min mormor. Jag har ingen tidigare erfarenhet av investeringar.

Jan: Och sen stod det en massa andra grejer. Och sen är det flera andra som skriver: jag har ärvt de här pengarna, de har sparat ihop två miljoner, och så vidare. Så jag tänkte faktiskt att vi ska göra i nästa vecka, vi ska göra lite specialavsnitt, så det är inte ett sånt här vanligt avsnitt, utan det ska vara: okej, om du har en stor summa pengar, så här gör du.

Råd ett: sluta stressa

Jan: Men några goda råd längs vägen. Nummer ett: sluta stressa ett dåligt samvete. För jag upplever att många som hamnar i den här situationen har ett dåligt samvete eller stress. "Jag borde göra någonting, jag borde ta bättre hand om mina pengar." Du behöver inte stressa. Det brinner inget. På tjeckiska finns ett ordspråk som heter, liksom, "pengarna brinner i fickan".

Caroline: Ja, det känner jag igen på svenska.

Jan: Okej. Jag vet inte hur det låter på svenska.

Caroline: Jag kan säga så att pengarna brinner i mina fickor, ibland. Eller de bränner. De måste ut därifrån.

Jan: Ja, precis. Och det är så här: stop it. Man behöver inte stå i resan. Nej, utan lägg dem på... Det gör ingenting om de ligger på ett konto med insättningsgaranti i både ett och två år, gärna med en ränta på kanske 0,4–0,5 %. Ta inga förhastade beslut. Har du ingen erfarenhet av att placera de här pengarna, då är sannolikheten stor att du ramlar rakt ut. För det som Claes-Erik också brukade säga: när en person med erfarenhet träffar en person med pengar, händer alltid samma sak. Personen med pengar får erfarenheten, och personen med erfarenhet får pengarna. Så sannolikheten är ganska stor att du kommer bli av med de pengarna. Så ta det lugnt. Det är verkligen mitt första råd. Du som lyssnar, har du någon som är i den situationen, bara hjälp dem att ta det lugnt. Det spelar ingen roll om det är ett år eller två år. Gör ordentligt arbete med det här.

När en person med erfarenhet träffar en person med pengar, händer alltid samma sak. Personen med pengar får erfarenheten, och personen med erfarenhet får pengarna.

Råd två: kontakta rådgivare och coach

Jan: Sen skulle jag säga så här: kontakta en oberoende finansiell rådgivare och en coach. Inte eller. Och en coach. Man behöver två.

Caroline: Ja, och specifikt för det.

Jan: För att identifiera målet. Vad är syftet med pengarna? Vad är målet i ditt liv? För här upplever jag, även på bloggen och i finansiella råd, apropå att kejsaren är naken: alla börjar ge råd om hur man ska placera pengarna. Men det beror ju på vad människan har för mål.

Caroline: Är det inte många som ställer den frågan?

Jan: Nej. Vad har du för mål med pengarna? Till exempel, min mamma har vitt skilda mål från vad jag har. Vi är ju i en uppbyggnadsfas av vårt kapital, medan till exempel min mamma är i en avvecklingsfas. Hon ska gå i pension, hon ska använda pengarna för att leva resten av livet. Två helt olika saker, vad vi ska göra med pengarna. För henne handlar det inte om att vare sig maximera någon avkastning eller någonting sådant. Medan för oss handlar det om att hålla en balans mellan konsumtion nu och konsumtion i framtiden. För det är ju ingen mening, till exempel för oss, att skjuta upp all konsumtion till framtiden. Och nu när vi har småbarn och har våra föräldrar i livet, att inte använda pengar nu... Dumt att åka till London ur ett ekonomiskt perspektiv, men väldigt bra ur ett livsperspektiv.

Målen är superviktiga

Jan: Så jag menar, målen är super, superviktiga. Och detta är något man missar jätteofta. Och detta är varför vi pratar om det så mycket på workshoparna. Skapa en investeringsplan. En plan utan mål är ju helt värdelös. Och det är därför jag säger också: finansiell rådgivare och en coach. För coachen är ofta mycket bättre på att hjälpa en hitta målen. Sen kan man med målet gå till en finansiell rådgivare: jag har de här målen i mitt liv, detta är det som är viktigt. Detta är också det vi pratar om i avsnitt 24 eller 27 med Moa Diseborn, kring att pengar inte är lösningen, pengar är bara en förstärkare. För när man då har målet, ja, då kan man gå till en finansiell rådgivare och berätta: här är jag, jag har de här pengarna, detta är mina mål, se till att pengarna räcker.

En plan utan mål är helt värdelös. Pengar är inte lösningen, pengar är bara en förstärkare.

Jan: Och det är mycket det jag försöker göra med den här appen, som jag nu har hintat om i snart ett år, som jag jobbar på att försöka jobba mer med. Så man behöver identifiera sitt mål. Och under tiden, innan man har identifierat sitt mål, vad man vill i sitt liv, och vad pengarna behövs till, då ska pengarna vara på ett bankkonto. Alltså mer eller mindre, basta.

Från mål till strategi

Jan: Sen när man identifierar målet, då kommer egentligen det som är viktigt: tillgångsfördelningen. Och då har man, okej, jag har en miljon nu, jag behöver tio miljoner, och det ska ske på sex månader. Och då kommer förhoppningsvis en finansiell rådgivare säga: det är omöjligt. Medan coachen ska säga: hur tycker du att det ska gå till? Så där vill man inte ha coachen längre, utan coachen ska hjälpa en att identifiera målen, och den finansiella rådgivaren, som ska vara oberoende, kan då hjälpa till med att skapa en strategi. Och då kommer han eller hon säga: ja, men detta går, detta är rimligt, eller detta är orimligt i förhållande till den risk du är villig att ta. Och då får man i så fall gå tillbaka till coachen, ändra sina mål eller revidera sin strategi.

Jan: Och när man då har målet, och har fått hjälp av en finansiell rådgivare att skapa strategin, ja, då använder man en fondrobot, en billig fondrobot, för att hålla den här strategin. För då kommer strategin från den finansiella rådgivaren med stor sannolikhet säga: då ska du ha 60 % aktier, 35 % räntefonder och 5 % guld. Eller: du ska köpa en fastighet och göra så och så. Så man får en strategi. Och sen håller man antingen strategin själv — och det ska vara en enkel strategi, det är därför jag säger fondrobot — och det slutliga: sen ändrar man inte den strategin om inte ens mål ändras. Så notera att jag här inte säger: om börsen faller, då ska du ändra strategi. Utan du håller din strategi oavsett vad som händer, så länge dina mål inte har förändrats.

Notera: du håller din strategi oavsett vad som händer på marknaden, så länge dina mål inte har förändrats.

Caroline: Ja, men kan du bara ge exempel på mål där? Är det så att...?

Exempel på mål

Jan: Ja, ett av mina mål är att när jag går i pension ska jag ha lika mycket i lön som jag har idag. Medan det är liksom helt orealistiskt för väldigt många. Normalt sett tror jag man kommer ligga på 40 % eller 60 % av sin lön. Så det kan vara ett sådant mål. Det kan vara mål om att man bara ska jobba tre dagar i veckan. Eller att man vill kunna göra en... Vi har ju många gånger pratat om att vi vill göra en skidresa och en annan resa om året. Det kan vara konsumtion, att man vill ha en Porsche eller en bil. Vi hade ju många år ett mål om att vi ville flytta till ett hus som skulle ligga i ett visst område i Malmö, för att det skulle vara nära till skolan. Och vi sa så att allt ska ligga inom tusen meter: Ica inom tusen meter, skola inom tusen meter, vårdcentral inom tusen meter. Allt skulle vara på gångavstånd. Sommarhus utomlands. Vi har vänner nu som säger att de ska vara utomlands på hösten och på våren och på vintern, och då ska de vara i ett riktigt varmt land, för ett hus i Spanien räcker inte på vintern, där blir det för kallt. Så det kan ju vara samma.

Caroline: Jag tänker på alla de här sex punkterna nu, och rubriken är "om du har en eller flera miljoner", men många av punkterna passar ju...

Jan: ...vem som helst.

Caroline: ...oavsett. Man kan ju ha det som en checklista, det här.

Jan: För sina pengar.

Caroline: Alltså, man måste ju ändå ta reda på sina mål, oavsett om man har pengar eller inte.

Ett specialavsnitt på gång

Jan: Absolut. Och det är därför jag säger att detta kommer bli ett specialavsnitt, för jag märker att den här frågan återkommer så ofta, och själv vill jag kunna läsa eller lyssna på det här. Så det får bli ett 15-minutersavsnitt.

Caroline: Den absoluta guiden.

Jan: Ja, för det finns inte så himla mycket mer att säga än det här. Problemet här är att de som har ett kapital på under 10 miljoner egentligen inte har något bra ställe att få hjälp på. Inte ens hos de här oberoende finansiella rådgivarna. Vi brukar ju skriva den artikeln om vilka vi har använt och vilka vi rekommenderar, men många av dem säger också: tyvärr, en kund med 5 miljoner i kapital, en sån som kund... Och på de här private banking-avdelningarna, på Swedbank eller på de här bankerna, det tar inte jag i med tång. Man är liksom lite lämnad. Man är sjukt lämnad. Medan du får riktigt bra hjälp när du har 10, 20, 30 miljoner. Då får du riktigt kvalificerad, professionell hjälp.

Caroline: För att man måste betala rätt mycket för att få den hjälpen.

Råden skiljer sig inte så mycket

Jan: Ja, ja. Så är det tyvärr. Men grejen är att de råden du får där, de skiljer sig inte så mycket från detta. Men då har de till exempel ofta en duktig coach, det är som Moa, som har jobbat med många rika, och är grym på att hjälpa människor att ta fram sina mål. Men sen när målen är framme, då är det enkelt för en finansiell rådgivare att bara bygga en strategi. Och det intressanta är att avgiften inte blir så himla viktig då.

Caroline: Nej.

Jan: Men som sagt, det får bli ett specialavsnitt. Kanske redan nästa vecka.

Caroline: Ja, kul.

Avrundning

Jan: Då tänker jag så här: detta var konstigt. Jag trodde att detta avsnitt skulle bli kort.

Caroline: Jag tänkte också det, men vi har hållit på en timme nu.

Jan: Ja, precis. Så jag tänker att det är dags att sluta. Jag vill verkligen säga tack till alla läsare som skickar in frågor, så att vi har de här diskussionerna på rikatillsammans.se under frågor och svar. Och jag vill rikta ett superstort tack till Robin och Thales, CLC och Indexpatronen. Alla som tar sig tid att svara. Emil, det är jättemånga. Det var de som kom på ur huvudet. Jag har säkert glömt någon. Mästor är också en sån, fast han har lovat att han försöker sluta. Jag uppskattar det jättemycket. Det är oerhört kvalitativt. Det ger också möjlighet att prata om sådana här saker som är viktiga, eller som jag tror berör fler.

Jan: Jag hoppas att vi ses nästa vecka igen. Vi har lite olika på gång. Vi ska försöka prata om det här med klimat. Vi ska ha en gäst och prata om: kan man klimatkompensera på riktigt? Och sen ska vi prata om det här specialavsnittet. Och sen ska vi göra det här med kreditkort och försäkring och pension. Det ska vi också prata om de kommande veckorna. Det finns mycket spännande som ligger i pipen.

Caroline: Absolut.

Jan: Så tack än en gång.

Caroline: Och hoppas att vi ses nästa söndag.

Jan: Tack. Tack till elever och personal vid Säkerhetssäkerheten.