Om elpriser, elavtal, effektavgifter, elbilar & smarta hem

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Varför vi binder elpriset när det svänger så här
2. Vad vi går igenom i avsnittet
3. Vad vi tog med oss från samtalet
4. Därför är det här ett samarbete med Tibber
5. Välkommen tillbaka, Daniel Lindén
6. Vad ett digitalt elbolag faktiskt är
7. Frustrationen som blev ett bolag
8. Den fasta månadsavgiften och de smarta prylarna
9. De bästa tipsen för att sänka elkostnaden
10. Vad du faktiskt ska kolla på elavtalet
11. Elcertifikat och knepen som ser ut som skatt
12. Så ser elfakturan ut, post för post
13. Elnätsabonnemang, elöverföring och energiskatt
14. Energiskatt och moms på skatten
15. Importen från Norge och de fyra elprisområdena
16. Energiskatten är ofta dyrare än elen
17. De fyra elhandelsområdena och prisskillnaderna
18. Varför elpriset just nu är så högt: kärnkraft och vattenmagasin
19. Den europeiska kopplingen och naturgaspriserna
20. Nord Stream, Ryssland och gasen till Europa
21. Energikrisen i Storbritannien
22. Varför stängde vi ner kärnkraften?
23. Vi har energiöverskott, men effektbrist
24. Flaskhalsarna i elnätet från norr till söder
25. Lönar det sig att bygga överkapacitet?
26. Den politiska risken med ny kärnkraft
27. Effektavgiften i Göteborg
28. Så fungerar effekttariffen
29. Därför blir Jan förbannad på effekttariffen
30. Problemet: nätfakturan var redan för krånglig
31. Den positiva poängen med effekttariffen
32. Jans vrede mot E.ON och Svenska Kraftnät
33. Cornucopias spådom om 4–5 kronor per kilowattimme
34. Varför ett tyskt hem inte har samma elräkning
35. Hur högt kan en vanlig villa landa?
36. Hur prissättningen fungerar över ett helt år
37. Jans hämnd: att köpa E.ON-aktier
38. Att binda elpriset: en försäkring med en kostnad
39. Elbolag som gick i konkurs i Storbritannien
40. Batterier i hemmet: tekniken är i sin linda
41. Solel, Mars och batteriparken i Australien
42. Lönar det sig att installera solceller?
43. Att ladda elbilen med sin egen solel
44. Elbilar och elnätet: lärdomar från Norge
45. Smartladdning som flyttar effekten till natten
46. Tre prylar som pratar med varandra
47. När du behöver ladda bilen här och nu
48. Subventionerna på laddbox och solceller
49. Tre generationer av laddboxar
50. Avdraget hanteras automatiskt mot Skatteverket
51. Funkar elbil på påsklovet till fjällen?
52. Att bygga ut nätet är en lång process
53. Vilka aktörer bygger laddinfrastrukturen
54. Huvudsäkringen och väntetiden hos elektrikern
55. Därför byts alla elmätare i Sverige
56. Watty och Tibber Pulse
57. Pulsen kan man koppla in själv
58. Tjänar man in hemautomationen?
59. Smart belysning som bara funkar
60. Tre kategorier: besparing, komfort och teknikglädje
61. Uppkopplad teknik finns i nästan allt nu
62. Watty och laddbox: bäst av två världar
63. Värmestyrning och smart belysning
64. Teknikglädjen och early adopters
65. När elbolaget kan mer om värmepumpen än VVS-firman
66. Varför Tibber inte ser sig som ett elbolag
67. Tibber i framkant
68. Man sitter inte ensam med det
69. Tjänsten är för alla, även utan prylar
70. Ställ in rätt storlek på huset i appen
71. Tack, Daniel

Varför vi binder elpriset när det svänger så här

Jan: Men till och med jag funderar ju på att binda elpriset när det är så här volatilt och svänger så här mycket, nästan mer än vad aktier brukar göra.

Du lyssnar på Rika Tillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline.

Varmt välkommen till Rika Tillsammans-kanalen på YouTube, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. Vårt mål är att du varje vecka ska få konkreta tips, råd och inspiration för att ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå på ett enkelt och roligt sätt. Jag heter Jan Bolmeson och detta är min fru Caroline.

Caroline: Hej!

Jan: Idag är det dags för avsnitt 222, och det är ett samarbete med elbolaget Tibber, där vi intervjuar grundaren, medgrundaren och vd:n Daniel Lindén. Och det roliga var ju att Daniel faktiskt var med i ett avsnitt för typ två år sedan, avsnitt 128, där vi pratade om elräkningar.

Caroline: Ja, vi jämförde ju fakturor och han fick hjälpa oss, och vi blev förbannade. Inte på honom, men på elfakturorna.

Vad vi går igenom i avsnittet

Jan: Ja, precis. Så idag handlar det, återigen, vi gör en snabb sammanfattning för den som inte har lyssnat på avsnitt 128, om de bästa tipsen för att sänka elkostnaderna, hur man kan välja bättre elavtal. Ska man ta rörligt eller fast? Varför, just när vi spelar in idag, som är september 2021, är priserna så höga? Vad beror det på? Hur funkar det med kärnkraft och vindkraft i Sverige? Mycket om Storbritannien också.

Caroline: Ja, lite om Storbritannien. Man vill ju nästan dyka ner i det, varför de har en sådan energikris där. Men det ska vi inte.

Jan: Utan vi dök ner i det också. Hur man kan koppla upp sitt hem för att få smart elförbrukning.

Caroline: Ja, precis. Både spara pengar och sen skyllde vi på hemautomation för att det är bekvämt.

Jan: Och det är komfort, och hemautomation för att spara pengar, vilket man faktiskt kan göra. Sen pratar vi om de nya elmätarna som alla i Sverige kommer få. Hur man kan få bättre insikter från sitt hem genom att använda... Du bara skrattar.

Caroline: Nej, jag skrattar inte. Det är precis det vi pratade om.

Jan: Okej. Ja, och så lite elbil såklart. Eller rätt mycket om elbilen. Men det är ju för att vi också har skaffat en elbil, och det blir lätt ett fokus.

Caroline: Det kommer snart ta slut.

Jan: Det kommer snart ta slut, det intresset.

Caroline: Men det är aktuellt för väldigt många. Många umgås med tanken att skaffa sig en eller ha en.

Vad vi tog med oss från samtalet

Jan: Bra. Vad tog du med dig från avsnittet?

Caroline: Jag tog med mig det han sa när vi pratade om det här med Internet of Things. Att det finns olika nivåer där. Att man kan ha ett uppkopplat hem, lite grann, lite bara. För att kunna använda elen smart och se. Ta bättre beslut.

Jan: Ta bättre beslut, ja.

Caroline: Få hjälp med det. Eller så kan man gå upp ännu en nivå och ha mer sådana här komfortprylar. Som att lampor tänds när man går i hallen. Eller styr elementen. Så det finns olika nivåer. Det har jag inte tänkt på innan. Jag har bara klumpat ihop alltihop i mitt huvud.

Jan: Jag tyckte det mest intressanta var att, som nu till exempel Göteborg Energi, har infört effektavgift. Att det kommer komma ett nytt sätt att prissätta el och energi. Beroende inte bara på hur mycket man använder, utan när man använder den. Vilket jag blev lite förbannad över.

Caroline: Vi tar det i avsnittet.

Jan: Det tar vi i avsnittet.

Därför är det här ett samarbete med Tibber

Caroline: Eftersom detta är ett samarbete. Vi har ju varit kunder hos Tibber sedan 2016. Vi gillar deras tes att de inte tjänar pengar på hur mycket el vi använder. De har inget påslag, utan de har en fast avgift på 39 kronor i månaden. Så jag tycker att alla borde skaffa Tibber.

Jan: För jag upplever, som ni kommer höra i avsnittet också, att det är schysst på ett annat sätt. Deras mål är att vi ska minska vår förbrukning. Och det spelar ingen roll för dem. Och det går i linje med natur, det här med klimatomställning. Vi behöver förbruka mindre energi. Så du får jättegärna använda den sponsrade länken, som finns i beskrivningen till det här avsnittet. Det gör det möjligt för oss att fortsätta ha alla andra avsnitt, som inte är sponsrade eller samarbeten. För de finansieras ju av det här. Så om du använder vår sponsrade länk blir vi superglada.

Caroline: Man kan också kontakta Tibber i efterhand och säga: jag blev rekommenderad, jag lyssnade på den här intervjun med Daniel på Rika Tillsammans. Så vi blir jätteglada om ni gör det.

Jan: Med det sagt tänker jag att vi släpper på Daniel. Och så ses vi nästa vecka.

Välkommen tillbaka, Daniel Lindén

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Daniel Lindén. Du är ju medgrundare och vd på det digitala elbolaget Tibber. Och du har en lång bakgrund inom energiindustrin, där du har varit på E.ON, Tieto och Hansen. Och du har jobbat i över tio år med distributionsföretag på elmarknaden. Idag är det mycket fokus just på det digitala och smarta lösningar. Så varmt välkommen. Vill du lägga till någonting i presentationen?

Daniel: Tack så hemskt mycket. Nej, jag är väldigt glad att vara här, och vi hade ett väldigt bra avsnitt sist. Jag ser väldigt mycket fram emot de här diskussionerna.

Jan: Ja, precis. Det var ju två år sedan vi gjorde avsnitt 128. Och det som stack ut för mig då, det var ju att Tibber, ni är ett bolag som inte tjänar pengar på kundernas elförbrukning.

Daniel: Ja, det är väl därför vi startade bolaget, och därför det är spännande också. Jag har en lång brancherfarenhet att jobba med elbolag och hjälpt elbolag att bli smartare och bättre. Men någonstans under den resans gång insåg jag att det här kommer inte lösa sig. Inte med det sätt som det jobbas med idag. Och då tog vi saken i egna händer och skapade ett eget, vad vi kallar ett digitalt elbolag.

Vad ett digitalt elbolag faktiskt är

Daniel: Det betyder massvis med olika saker, naturligtvis. Dels, om man är ett digitalt bolag så har vi massa smarta tjänster och lösningar, så att man kan styra el och få kontroll över sin elförbrukning. Men det är också skillnad på affärsmodell, och det är det du är inne på. Vi är faktiskt inget elbolag som vill sälja mer el. Vi vill sälja mindre el, och det ska speglas hela vägen. Så vi tjänar inga pengar på den el vi säljer till konsumenter. Utan vi drivs istället av att hjälpa konsumenter att bli smarta med sin energianvändning.

Och det var en del som jag tyckte var ganska självklar när man började rita upp det här från början. För tittar man på hur vi kunder vill ha det, så är vi drivna av att förbruka mindre el, betala så lite som möjligt, vi vill vara smarta med att hushålla med de här sakerna. Medan ett klassiskt elbolag har egentligen en totalt motsatt agenda. De vill sälja mer el till dig, för det är det de tjänar pengar på.

Och det blir en paradox i bolagen också. För det är ju så här: om vi tjänar pengar på det här, hur ska vi med trovärdighet faktiskt bygga tjänster för att hjälpa dig använda energi smartare? Så för oss var det väldigt självklart. När vi grundade det här och ritade upp byggstenarna, var det här en av de fundamentala delarna. Vi vill inte bli lönsamma på att sälja mycket el. Vi vill vara duktiga på att hjälpa konsumenter att använda mindre, helt enkelt.

Frustrationen som blev ett bolag

Caroline: Var det det som gjorde att du var frustrerad när du jobbade på andra bolag? Att det finns en sådan paradox, att man vill sälja mer el, men samtidigt ska hjälpa kunden att förbruka mindre och smartare el?

Daniel: Det var en huvudgrundbult som jag tyckte var fel. Men sen blev symtomen av det här mycket värre. För ett elbolag säljer el, och du som konsument vill betala så lite som möjligt, men de måste tjäna så mycket som möjligt på det, marginaler. Och vi kunder är ju smarta idag. Vi klarar av att se igenom det här, och vi klarar av att fråga rätt frågor, vilket vi kanske inte gjorde för ett antal år sedan. Så nu måste elbolagen bli mer kreativa. Och det betyder att man oftast kör med rabattavtal, hittar klausuler, berättar inte hela sanningen i försäljningsdialogen, för kunderna är inte intresserade av det. Och istället, lika som i andra branscher, smyghöjs priserna ganska dramatiskt över tid. Och hela den mekanismen kring hur man driver den typen av affär kändes för mig väldigt bakvänd. Det var kanske den mest frustrerande biten.

Hela den mekanismen kring hur man driver den typen av affär kändes för mig väldigt bakvänd.

Och en sak till: innovation. Den här branschen är ju inte känd för att vara innovativ alls. Och det var någonting som brann hos mig, att jag ville göra någonting med all den nya smarta tekniken, med elbilar, solceller, uppkopplade hem och allting. Här fanns det en jättemöjlighet att ta vara på det här och göra det till någonting som finns i var mans hem. Men jag kunde inte för mitt liv se hur ett klassiskt elbolag ska kunna vända den här modellen, hur man tjänar pengar, bli mer agila och bygga smartare lösningar. Så det var bara självklart att vi måste göra det här själva, helt enkelt.

Den fasta månadsavgiften och de smarta prylarna

Caroline: Det roliga är att vi blev kunder hos er när vi flyttade till huset 2016. Så det har hänt jättemycket. Vi har ju hängt med er de här fem åren.

Daniel: Ja, det har hänt jättemycket. Och där ska det också sägas att ni tjänar pengar på att man betalar en fast månadsavgift, oavsett vilken förbrukning man har. På fakturan tror jag det står 31 kronor, men det är ex moms, 39 kronor. Så 39 kronor är det vi tar för tjänsten att köpa in el till dig. Men sen är vi ju ett elbolag. Vi är registrerade på elbörsen och handlar som alla andra elbolag. Skillnaden är att vi inte tjänar några pengar på själva elen.

Sen finns det en annan bit också. Det är att vi hjälper dig som konsument att få smart teknologi i hemmet. Så du kan köpa smarta prylar att ha i hemmet. Om det är för att ladda din elbil, koppla upp ditt värmesystem eller koppla upp dina solceller, så kan du köpa det genom oss. Så det är också en del i vår resa. Hur vi tjänar pengar. Det ska vi prata mer om sen.

Jan: Jag tänker så här, det där är så spännande.

Caroline: Ja, du har haft bonanza med det nu på sistone.

Jan: Ja, men det här med hemautomation. Men innan vi börjar nörda ner i det tänker jag så här, att i förra avsnittet pratade vi om några av de bästa tipsen. Om man vill sänka sina elkostnader och få bättre elavtal. Så om jag ställer frågan till dig idag, två år senare, vilka är dina bästa tips? Så kan jag komplettera med det du sa för två år sedan, för jag tror att det fortfarande är aktuellt.

De bästa tipsen för att sänka elkostnaden

Daniel: Det absolut första är såklart att se över sitt elavtal idag. Som jag förklarade tidigare så är det smygande konsekvenser av att elpriserna ändras, eller villkoren ändras. Och det är ju tyvärr någonting som inte bara gäller energi, men det är väldigt synligt här. Det är bra att se över sitt elavtal, om du inte väljer ett bolag som oss till exempel, som har en affärsmodell som bygger på transparens.

Den andra delen är att jobba med din energiförbrukning och hitta sätt att spara energi i hemmet. Och där finns det väldigt mycket att göra. Man kan energieffektivisera sitt hem i väldigt stor utsträckning. Smarta, nya vitvaror som är effektiva. Att jobba med sitt värmesystem, som oftast i hus använder väldigt mycket energi.

Jan: Jag kommer ihåg från förra episoden också, att det handlade om att titta över sin huvudsäkring till exempel. Man betalar ju för hur maximalt uttag man får ta av elnätet.

Daniel: Och elnätet är ju en betydande del av energikostnaden. Om du jämför en elfaktura mot en nätfaktura idag, så är nätfakturorna oftast större än vad själva elfakturan är. Så att se över att man har rätt anpassad storlek på den delen är väldigt viktigt också.

Caroline: Men är det bara i hus? Eller vad har man den här säkringen? Ofta pratar man om 16, 20 eller 25.

Daniel: Om man bor i lägenhet, då har det oftast en mindre inverkan. Det kan vara vissa nätbolag som har olika säkringsstorlekar än på lägenheter. Men de har oftast normaliserat det här för lägenheter, så man betalar ungefär samma. Men i villor är det väldigt tydligt och transparent: om du ökar din huvudsäkring, då går din månadskostnad upp helt enkelt. Och det kan faktiskt vara ganska många hundralappar man pratar om.

Vad du faktiskt ska kolla på elavtalet

Caroline: Men du, får jag bara hoppa tillbaka till det första du sa, att man skulle se över sitt elavtal. Vad är det man ska kolla?

Daniel: Egentligen är de två val som finns på marknaden idag antingen att man har ett rörligt, precis som man har rörligt på bolån och liknande produkter, då går priserna upp och ner över säsongen. Eller så kan man välja ett fastprisavtal. Och det är ett val man vill se över. Det är oftast mer lönsamt att ha ett rörligt prisavtal över tid. Men det finns också perioder då priset går upp, vilket just nu är en relativt hög prisperiod. Vi har en ganska extrem prissituation i Europa som gör att priserna drivs upp. Och då kan man som konsument välja vilken typ av prismodell man har. Men det är lönsamt över tid att ha ett rörligt elavtal.

Sen är det viktigt att titta på fakturan hos det elbolag man har, vad är det jag faktiskt betalar för. Ett elbolag som säljer el, de har oftast ett inköpspris på elen. Då köper man in själva elen ifrån elbörsen, och den kallas Nord Pool. Eller man kan också kalla det spotpris, som brukar vara terminologin som används. Och sen tillkommer det, beroende på hur elbolaget väljer att lägga sina marginaler. Är de väldigt tydliga och transparenta, så kallar de det ett prispåslag, rent uttryckt. Och det är ett extra påslag du betalar som marginal till dem.

Elcertifikat och knepen som ser ut som skatt

Daniel: Sen tillkommer det också elcertifikatsavgift. Och det framstår som en statlig avgift. Så det ser nästan ut som att den är som en skatt. Men det är inte riktigt så. En elcertifikatsavgift innebär att vi som köper in el måste köpa in elcertifikat. Men prissättningen av den är fri. Det vill säga, vi får prissätta den precis som den är. Eller så får man lägga påslag där. Och det är oftast ett klassiskt trick man gör på elbolag. Det känns som en statlig avgift, så låt oss höja kostnaden där. För då tror konsumenten att det här är någonting jag inte kan välja bort.

Och sen kan det vara extra påslag för miljömärkt el till exempel. Det kan tillkomma på fakturan också. Så det gäller att gå igenom så att man gillar räkningen och tittar: vad är det jag betalar till det här elbolaget? På ett fastprisavtal är det oftast bara ett fast pris som man ser. Det ska inte vara några ytterligare påslag, utan då har man bakat in allting i ett fast pris som löper under hela perioden.

Jan: För jag tänker också, det var ju en av grejerna vi gjorde i avsnitt 128, att vi överraskade dig lite. Vi tog fram en faktura från E.ON och fakturan från er, och så gick vi igenom dem. Och då tänkte jag att vi inte behöver ta fram fakturorna idag, men bara de olika sakerna man betalar för. Nu utgår jag från oss, så det här får du hjälpa till med, Daniel, om det är annorlunda för någon som bor i lägenhet.

Så ser elfakturan ut, post för post

Jan: Vi får ju en faktura från er, som är själva elen vi förbrukar. Det är det vi har använt, och vad det har kostat er att köpa in den. Så ni skickar det rakt över. Och det mäter man i kilowattimmar, ett antal öre per kilowattimme. Eller hur?

Daniel: Ja.

Jan: Och sen betalar vi till er, och eftersom ni inte får något påslag, betalar vi de här 39 kronorna. Och sen får vi en separat faktura från E.ON, eftersom vi bor i Malmö. Och då har jag förstått det som att i södra Sverige, Malmö, äger E.ON nätet. Så här har vi inget val, utan det är: grattis, du bor i Malmö, det är E.ON. Och det är ett monopol...

Daniel: Ett nät är ett naturligt monopol, för man bygger sällan upp parallella nät i ett område. Så det har blivit ett naturligt monopol. Men deras priser är också någonting som hela tiden ifrågasätts, hur mycket ett nätbolag får tjäna, i och med att man inte kan välja bort det här. Så det är en ständig fight mellan stat och monopol, hur man ska reglera det. Men sen finns det, under den här nätavgiften, massa avgifter som jag antar att du kommer in på.

Jan: Yes, precis. Och jag tänkte, för dem som inte bor i södra Sverige, typ i Stockholm, heter det Fortum då? Eller?

Daniel: Nej, då har Fortum sålt det här till ett annat bolag. Så det heter Ellevio idag, om man bor där. Det andra, tredje största nätbolaget i Sverige är Vattenfall, som täcker stora delar av inlandet, också uppe i norr. Och sen, bor man i Göteborg, finns Göteborg Energi som har nätbolaget där. Och det är de stora, kan man säga.

Elnätsabonnemang, elöverföring och energiskatt

Jan: Okej. Och till dem betalar vi något som heter elnätsabonnemang. Och det är för att vi är kopplade till deras nät?

Daniel: Det är en anslutning, att ni har rätt att använda el, kan man säga. Och den är beroende av hur stor huvudsäkring du har.

Jan: Ja, och där har vi då 25 ampere, man kan ha lägre eller högre. Sen betalar vi elöverföring. Och det är egentligen nyttjandet av nätet per kilowattimme.

Daniel: Så om du använder el, kommer du också få betala en extra avgift för all energi du använder. Så minskar du din energianvändning, går den direkt ner.

Jan: Ja, för det är ju detta också som... Nu fattar jag att detta låter skitdumt. Men jag upplever ibland att man betalar dubbelt. Får jag betala för samma kilowattimme hos er, som köper in själva elen, men sen betalar jag för samma kilowattimme till E.ON, för att jag fick hem den kilowattimmen? Kan man säga så?

Daniel: Ja, det är transportkostnaden hem till dig. En del är att vi har köpt in den, så att den har fysiskt producerats någonstans. Men sen måste den faktiskt skickas från en kraftstation någonstans i Sverige, via ledningar till ditt hem. Och den kostnaden är den här överföringsavgiften som man får på nätfakturan.

Caroline: Och man tycker att, varför ska man ha en sådan kostnad? Men är det inte att det försvinner el längs vägen? Eller hur?

Daniel: Ja, eller transporten.

Caroline: Jag tyckte det var en bra metafor, att ta sig från vindkraftverket hem till oss.

Daniel: Det beror ju på hur... Det här diskuteras, hur man ska ha nättariffer i framtiden. Vi kan komma in på det lite senare också. Det finns andra modeller som en del kunder kommer få betala framgent. Men det är den här överföringsavgiften. Ja, det finns en förlust i nätet. Den är inte jättestor. Men det är klart att det försvinner el under vägens gång, som ska betalas för. Men det är egentligen en nyttjandegrad av nätet du betalar för. Som överföring.

Energiskatt och moms på skatten

Jan: Ja, och sen betalar man energiskatt. Och det har varken E.ON eller någon annan. Det är staten som har bestämt att vi betalar skatt på den här energin, som också går på kilowattimmen.

Daniel: Ja.

Jan: Ja, så det var tredje gången man betalar för samma kilowattimme. Sen betalar vi något som heter elberedskapsavgift. Och det vet jag inte vad det är.

Daniel: Nej, och det är inte så stor kostnad i sammanhanget. Det är en avgift som kommer av att det finns en beredskap för allvarliga elsituationer i Sverige. För vi har vissa kraftverk som står stand by i Sverige, som inte alltid eldas med så bra energislag. Men de är snabba att dra igång, och det är en extra kraft vi har. Så om någonting händer, det vill säga att vi tappar en överföring från till exempel Norge, som vi importerar väldigt mycket el ifrån, så måste vi kunna hålla elsystemet levande. Och då finns den här extra reserven som man betalar för. Det är försäkringen för Sverige, att vi faktiskt har el.

Caroline: Ja, coolt. Då blev man ju lite positiv. Det var så här, hoppas man fick en fredagskaka.

Importen från Norge och de fyra elprisområdena

Caroline: Men vad sa du nu, att vi importerar mycket el från Norge?

Daniel: Ja, det gör vi i väldigt stor utsträckning. Elsystemet är uppbyggt så att vi för ungefär tio år sedan införde fyra prisområden. Och varför man gjorde det, jo, det fanns väldigt mycket kraft uppe i norr, och det fanns mycket användning nere i söder i Sverige. Men våra kablar som går från norr till söder är inte så välutbyggda som man kanske önskar. Så vi kan inte föra allt överskott vi har ifrån våra norska älvar ner till där ni bor. Och då var vi tvungna att dela in det i prisområden. Och det är därför elpriset är olika beroende på var du bor i landet.

Och vad som sätter priset, det är hur mycket det kostar att producera el i det här området, eller hur mycket som har importerats in i det här elprisområdet. Vi importerar väldigt mycket el ifrån Norge. Och det är en stabil bas vi har, med mycket vattenkraft i Norge som vi importerar. Men vi importerar också el ifrån norra delen av Europa, och det sätter väldigt mycket av prisbilden också.

Jan: Ja, precis. För jag tänkte precis, det ska vi prata om efter den sista avgiften. Vi var inte klara med fakturan. Och sen här hoppas jag också att någon fick en fredagskaka på staten. För detta var inte så bra. För på allt det vi har pratat om nu betalar vi dessutom moms. Så det blir...

Caroline: Vem skulle ha fredagskakan?

Jan: Ja, någon på staten, på skatterna. För de kom på att man ska ha moms på detta. För tänk att du betalar en skatt, och sen betalar du dessutom moms på skatten. Eller, jag hoppas att jag inte har missuppfattat, jag blir upprörd här över någon pappersgrej. Men visst är det så att vi betalar moms på skatten?

Daniel: Ja, det gör vi. Så är det. Och det är så man har satt upp det sen alla tiders tillbaka. Det här är en av de branscher man betalar skatt och moms på, tyvärr.

Jan: Det var den fakturan, ja.

Energiskatten är ofta dyrare än elen

Caroline: Jag ska bara fråga, var vi färdiga med de här tipsen? För jag vet att vi pratade om att titta på fakturan och kolla på sin el.

Daniel: Precis, kolla på sin el. Och vi ska prata om det också med timdebitering.

Caroline: Och sen ska vi prata om uppvärmning, smarta grejer. Så vi ska dyka ner i varje av de punkterna.

Jan: Men jag tänker så här, slutsatsen från detta blir egentligen att energiskatten ofta är dyrare än kostnaden för energin. Kan man nästan säga. Och det blir också klurigt där, för då tänker jag ibland när man räknar kilowattimme, så kommer det ofta från de här elområdena. Så man ser ett pris, till exempel i er app: nu kostar det en, liksom, 101 öre eller så. Men då tänker man inte på det vi betalar till E.ON. Så till exempel vi, som har dyrast el här i södra Sverige, då tänker jag ofta att man behöver multiplicera det med två. Eller så, för att få totalpriset. Är det rätt tänkt?

Daniel: Ja, det är ungefär så i alla fall. Sen beror det på vilken säsong vi är inne i. Just nu har vi väldigt höga elpriser, och det kan vi prata specifikt om. Men i en normal situation är det väl ungefär det dubbla du betalar på andra avgifter också. Eller kanske till och med lite mer.

De fyra elhandelsområdena och prisskillnaderna

Jan: Ja, och jag tänker så här. De här elhandelsområdena som du sa. Vi har fyra stycken, som går från norr till söder. Det är väl det här som kallas SE1, som är typ Luleå. Och sen SE2, som är Sundsvall, SE3 Stockholm och Göteborg. Och så SE4, som är Malmö. Men grejen är, jag kollade faktiskt just nu, om man till exempel skulle ha ett rörligt elavtal. Inte hos er, jag ville bara se spannet. Då var det så att i Luleå kostar det 49 öre per kilowattimme och 92 öre i Skåne. Så det är nästan dubbelt så mycket.

Och då kommer ju den här klassiska frågan, rörligt eller fast. Men kan vi inte dyka ner i det? Varför är det just nu så dyrt? Jag har sett prisrekord på elpriser. Det har varit över två kronor, till och med i Göteborg, över 200 öre per kilowattimme här för några dagar sedan.

Varför elpriset just nu är så högt: kärnkraft och vattenmagasin

Daniel: Det bygger egentligen på tre delar. Den första delen är att vår baskraft, som till stor del producerar kontinuerligt, är kärnkraft. Vi har en viss situation nu där vi har underhåll på kärnkraftverk, vilket gör att alla inte är fullt operationella. Vilket gör att den här naturliga baskraften som ska in i energisystemet är lägre. Vilket gör att det blir en lite mer utsatt situation.

Den andra delen, som är väldigt stor av elproduktionen i Sverige, är vattenkraft. Vi har våra norrländska älvar och områden där vi producerar vattenkraft. Men vattenmagasinen, för man samlar ju upp vatten i de här magasinen, och så mäter man nivåerna, hur mycket vatten man har i dem. Så optimerar de när de ska producera el. Och de är inte väldigt fulla just nu. De vill inte köra för full fart, för de har inte tillräckligt mycket vatten i magasinen helt enkelt. Och det återspeglas även i Norge, som kanske är det stora vattenmagasinet vi har i norra Europa. De har inte heller fulla vattenstationer, så de kan pumpa på fullt för att producera el.

Den europeiska kopplingen och naturgaspriserna

Daniel: Och sen kommer det som är lite mer komplext, som också påverkar väldigt mycket av priset i er region. Det är att vi har sammankopplat hela elsystemet i stora delar av Europa. Så om det blir tomt med energi i Europa, då kommer de att måsta importera el. Och då importeras den från länderna som har ett överskott av el. Och det har vi i Sverige. Så vi exporterar el ner till regionen. Men då är det så att en elproducent säljer där den får bäst betalt. Och om ett tyskt hushåll är villigt att köpa, eller den tyska marknaden är villig att köpa det till mycket högre priser än vad man normalt har i Sverige, då kommer den elen exporteras ner till Europa. Och det betyder att det priset kommer in i svensk marknad. Så prissättningen av el blir väldigt beroende av hur vi importerar och exporterar.

Och varför det är väldigt höga priser nere i Europa just nu, det är på grund av att vi har väldigt låga naturgasreserver. Europa använder gas för att värma sina hem, men också i väldigt stor utsträckning för att producera el i gaskraftverk. Och just nu har vi inte jättemycket gas i systemet, samtidigt som Tyskland har stängt ner sin kärnkraft i stor utsträckning, och det är inte jättemycket vind heller som vi kanske har balanserat upp det mot. Och så lägger du till att Norge och Sverige inte har så stora vattenmagasin. Så det blir som en perfekt storm här, där just nu är det väldigt ansträngt läge.

Det blir som en perfekt storm här, där just nu är det väldigt ansträngt läge.

Nord Stream, Ryssland och gasen till Europa

Jan: Det dras ju en gaspipeline från Ryssland till Europa. Vi har redan dragit en som heter Nord Stream 1, och nu drar man en till, Nord Stream 2. Och det är för att man ska kunna säkra leveranserna av gas till Europa. Och den var klar nu i förra veckan, men nu är det myndighetsgodkännande som ska till för att de ska få skicka rysk gas till Europa. Och det är oftast flera månaders papperstid.

Daniel: Och Ryssland har inte jättestora önskemål att skicka gas, för de har en pipeline genom Ukraina också. Men där är det politiska spänningar, som ni känner till, med Ryssland och Ukraina och allt som har varit. Så de vill inte skicka lika mycket gas till det här hållet, vilket gör att gasreserven i Europa har gått ner till ganska låga nivåer. Det här samlat blir en stor storm. Och vi blir påverkade, för vi är så anslutna i det här ur ett europeiskt perspektiv, så vi får de här priserna till oss också. Och det är därför vi ser sådana höga elpriser under de här perioderna.

Jan: Sen läste jag dessutom att asiaterna också... att mycket av den här flytande naturgasen går till Asien. Så jag såg någonstans, jag vet inte om det var sant, men att Norge hade exporterat till Storbritannien under vissa dagar för 30 kronor kilowattimmen. Och vi pratar normalt sett i ören. Alltså, 92 öre per kilowattimme blev 30 kronor.

Energikrisen i Storbritannien

Daniel: Ja, England är just nu i en typ av energikris. Vi i Europa har haft en väldigt tuff situation i närtid, men England och Storbritannien har en ännu tuffare situation, i och med att de inte har så mycket egenproducerad energikraft. Och sen, av en händelse, är nu den nya elkabeln mellan Norge och Storbritannien klar. Så nu kommer det börja skickas el ifrån Norge till Storbritannien, som har ganska dåligt med energiproducerande resurser, vilket gör att även där importeras helt plötsligt brittiska priser in i Norge också. Och det betyder att elproducenterna får bättre betalt. Och det gör att priserna har gått upp totalt sett.

Caroline: Får jag bara fråga, det låter ju som att det inte finns så mycket grön el där ute. Att det är gas och kärnkraft. Och vad mer? Kolkraftverken, antar jag.

Daniel: Det är så att den europeiska mixen består väldigt mycket av gas. Den består väldigt mycket av kolkraft, och har bestått också väldigt mycket av kärnkraft. Så det är den basen som Europa till viss del har stått på, som är den stora omställningen de gör nu, där de går och stänger ner kärnkraftverk, försöker bli fria från kolkraftproduktionen och bygga mycket med sol och vind. På samma sätt gör vi i Sverige också, vi har i praktiken pensionerat en del av våra kärnkraftsreaktorer till fördel för att bygga upp mycket vindkraft istället. Men vår energimix i Sverige, och speciellt den vi använder från Norge, är väldigt mycket vatten- och vindbaserad, vilket gör att vi har en bra situation här med mycket grön el. Men nere på Europakontinenten ser det sämre ut.

Varför stängde vi ner kärnkraften?

Caroline: Men, förlåt, nu kommer kanske en politisk fråga. Jag upplever, när jag sitter och kollar på det, varför har vi stängt ner de här kärnkraftverken? Jag upplever att det är...

Jan: Jag tror man vill gå över till något annat.

Caroline: Ja, men jag upplever att det var någon som skrev, så här i Storbritannien nu, när de importerade för 30 kronor kilowattimmen. Det var så här, det är billigare att ha ett dieselkraftverk och köra på diesel än att ta in den här kraften. Hade vi otur när vi tänkte? Men vi hade ju också en folkomröstning, va? Att vi skulle stänga ner kärnkraftverk.

Jan: Jo, men du vet, jag hade en kompis som var 55 år gammal. Jag fick inte rösta i den omröstningen. Det är kanske dags att vi bara inser att våra föräldrar kanske inte var så smarta. Eller, du behöver inte ta ställning i kärnkraft, för jag vet att den är infekterad. Men kan du säga något så här objektivt?

Daniel: Det är massvis med saker med svensk kärnkraft. Den är ju en basindustri, eller ett basproduktionssätt vi har i Sverige. Så den har fungerat väldigt, väldigt väl. Vi har också byggt väldigt mycket vindkraft i Sverige, som till viss del kommer att ersätta kärnkraften över tid. Det är det som är planen. Vi måste bygga ut vindkraft. Och då kan man fundera: men när vinden inte blåser, vad händer då? Men grejen är att när man bygger havsbaserad vindkraft, och man bygger vindkraft över hela landet, då fungerar den nästan som en basproduktion. Det vill säga att den producerar nästan hela tiden, för det blåser ju alltid någonstans, och speciellt om det är ute till havs. Så den kommer att ersätta det här över tid.

Vi har energiöverskott, men effektbrist

Daniel: Och vi har också en, man säger att man har en elbrist i Sverige. Det har vi inte. Vi har ett överskott av el. Vi har mer el än vad vi behöver i Sverige. Men vi har inte el på rätt timmar alltid. Så man har egentligen någonting man kallar effektbrist. Det vill säga att just på den här tidpunkten produceras det inte tillräckligt mycket el för att täcka hela vårt behov. Så då måste vi importera från vissa ställen. Men vi har tillräckligt mycket energi om du tittar över ett helt år. Då producerar vi mer än vad vi kan använda.

Vi har inte elbrist i Sverige. Vi har ett överskott av el. Men vi har inte el på rätt timmar alltid.

Jan: Men är inte det, nu ska vi inte gå in på politiska partier, men det är det där som jag upplever att man vinklar. Vi producerar mer el än vad vi behöver. Men det är ungefär som att säga: ja, men har du en fot i iskallt vatten och en fot i kokande vatten, så har du ett genomsnitt på 50 grader. Fast det är ju inte riktigt så det känns. Så jag upplever spontant, jag hade velat att vi inte hade någon effektbrist. Eller är det inget mål? Ungefär som man säger att vi ska ha en viss arbetslöshet.

Daniel: Ja, det är väl en resurseffektivitet. Om alla bygger upp elproduktion i alla länder i Europa som är över vad man behöver, så har vi naturligtvis använt pengar till dumma saker. Förutsatt att allting är grönt och hållbart. Men det är väl ingen dum idé, såklart, att vi har tillräckligt mycket energi i systemet som hanterar vår egen situation.

Flaskhalsarna i elnätet från norr till söder

Daniel: Här kommer det lite grann an på att det nu börjar pratas om överföringseffekt mellan de här prisområdena. Och det är egentligen, hur grova kablar ska vi ha från norr till söder för att kunna täcka vårt eget behov. Och här har vi investerat för lite i Sverige. Vi skulle ha tagit den här kraftsamlingen för länge sedan och byggt motorvägar, stora motorvägar med ledningar, som hade kunnat flytta el från norr till söder, så hade vi kunnat täcka vår situation betydligt bättre. Men nu har vi flaskhalsar. Och det är speciellt synligt nere i de absolut mest södra regionerna.

Men för att ta tillbaka det på kärnkraftsfrågan. Tyvärr är det så idag att kärnkraften är, det är lite för sent nu. För våra kärnkraftverk har blivit för gamla. Och det är inte så att myndigheterna har sagt att nu ska ni stänga ner det här kärnkraftverket, för ni får inte ha kvar det längre. Utan det är de som äger kärnkraftverken som har tagit beslutet att det inte är lönsamt längre. För det är så gammalt, det här kärnkraftverket. De investeringar vi måste stoppa in för att kunna ha kvar det och fortsätta producera är så stora, och vi får inte ta ut den vinsten. Så vi måste stänga ner dem. Och det är det som har skett nu. Man har liksom dragit på det här, kärnkraft ja eller nej, och det har blivit lite nja. Det leder till ett slut nu. Man har inte investerat i kärnkraften. Så nu måste man stänga ner den oavsett, och det går inte att vända.

Lönar det sig att bygga överkapacitet?

Caroline: Får jag bara fråga, du sa att det var dumt om vi alla producerade för mycket el.

Daniel: Ja, det är ju inte dumt såklart om vi har ett stort överskott.

Jan: Men jag tänker ur ett ekonomiskt perspektiv, om du ska bygga... Att du inte räknar hem det.

Daniel: Nej, det blir svårt att räkna hem det om du har kraftverk som inte används i full utsträckning. Du bygger ett vindkraftverk, du vill sälja all el som du producerar. Om du måste bygga vindkraftverk men inte kan sälja all el, så blir det ett dåligt business case, helt enkelt, vilket gör att folk inte vill bygga mer än vad man kan få tillbaka pengarna på. Så det kommer inte byggas en överkapacitet om det inte finns en betalning för det. Men då ska den betalas på något annat sätt.

Jan: Men du, är det inte så att finländarna bygger ett kärnkraftverk som är superförsenat och superdyrt? Är det inte då?

Daniel: Jo, absolut. Uppe i Finland bygger man kärnkraftverk, och det är stora projekt. Det pekar lite grann på hur svårt det här är. Att bygga nya kärnkraftverk, även om de har beslutat det, så är det först och främst enorma kapital som ska in för att bygga det. Och det är enormt mycket säkerhetsrutiner kopplat till det, och regelverk kring det här för att bygga det idag. Det är nästan svårt att räkna hem.

Den politiska risken med ny kärnkraft

Daniel: Och skulle du lägga på att du också har en politisk risk i Sverige. För om ett stort energikolossbolag skulle säga: okej, låt oss bygga kärnkraft i Sverige, men så går det fem, sex, sju år mitt i byggnadsfasen, och så säger man: nej, det ska vi nog inte ha i Sverige längre, och så ska man stänga ner det. Den politiska risken vill ju ingen bära heller. Så i Finland har man ansett att det är tillräckligt säkert, finländarna vill ha kärnkraft, men i Sverige är det fortfarande osäkert.

Jan: Men du, det här som jag hörde i någon debatt, politisk debatt, som någon avfärdade, typ moderater, så sa de: ja, men Kristersson vill ha någon kvarterskärnkraft. Nu har jag inte satt mig in i det överhuvudtaget. Jag vet inte vad det handlade om.

Daniel: Man pratar om olika generationer av kärnkraftverk. Man har den första och andra generationen av kärnkraftverk, beroende på hur de är byggda. Så nu finns det tredje generationens kärnkraftverk som är mer effektiva. Och de kan också använda kärnbränsle, sådant som vi har satt i slutförvar idag. När vi använt det till en viss längd, så måste vi sen sätta det på långtidshantering, för att det ska sluta vara radioaktivt. Nu är det så att de nya kärnkraftverk man tagit fram med nya tekniker klarar av att använda betydligt mer bränsle, mycket, mycket längre. Så egentligen kan man köra de här kärnkraftstationerna med det bränsle vi har i vårt slutförvar. Och de är mycket mer effektiva ur det perspektivet. Och de behöver inte vara lika stora heller. Så man kan bygga små kärnkraftverk som är lättare och inte lika omfattande projekt att bygga. Så det har hänt enormt mycket på kärnkraftsteknologin också i utveckling här. Och det är väl den stora debatten. Ska vi satsa på det eller inte.

Effektavgiften i Göteborg

Jan: Men du, jag tänkte på det här med, och här får du hjälpa mig. Trots att jag har läst fysik, det är pinsamt att jag inte kan det här. Men vi mäter ju effekten i watt och kilowatt. Och nu var det så att i Göteborg, det kallar man väl för effekt? Eller?

Daniel: Ja.

Jan: Och i Göteborg har man infört effektavgift. Och jag har varit inne och läst på deras hemsida, jag tror det var på Göteborg Energis hemsida. Och då var det så här, de försökte visa att du kommer få betala för den timme du kör maxeffekt. Du får förklara detta bättre än mig. Men poängen de ville göra var: du ska inte dammsuga, köra tvättmaskin, torktumla och ladda bilen samtidigt, för då får vi en spik. Utan istället för att göra dem parallellt, vill de att du ska göra det efter varandra. Så först laddar du bilen, sen torktumlar du, sen dammsuger du. Kan du förklara detta bättre än mig?

Daniel: Ja, man kallar det effekttariff. Och vad det egentligen betyder är att den där överföringsavgiften, transportkostnaden du hade, den är oavsett när under dygnet du använder den i ditt hem densamma. Du har en fast öreskostnad för det kontinuerligt. Så använder du en kilowattimme klockan åtta på kvällen eller klockan åtta på morgonen, så är det samma kostnad. Det är så det är idag.

Så fungerar effekttariffen

Daniel: Nu vill man införa någonting som kallas effekttariff. Och det här har varit på studier ganska länge i Sverige, man har tittat på det många gånger och försökt hitta en modell för det. Och några nätbolag går nu i bräschen och vill införa det här till alla sina kunder. Och det betyder egentligen, precis som du säger, att det är maxeffekten du tar ut som du ska betala för. Det vill säga, du betalar inte bara för hur mycket el du har använt i ledningen, utan du betalar också för hur mycket du har ansträngt ledningarna för att ta ut den här energin.

Och det är då tidsbaserat. Så skulle du starta diskmaskin, tvättmaskin, elbilsladdning och köra fullt på varmvattenberedaren, då kommer du få en peak. Det vill säga den högsta effekt du har tagit ut i ditt hem under den timmen. Så har du förbrukat, låt säga 15 kilowattimmar under en specifik timme, och alla andra timmar under dygnet är 10, då kommer du få betala för den högsta av de här, 15. Då kommer du få betala en maxeffekttaxa för det. Det är ganska komplicerat att ta till sig, och kanske ännu svårare att vara smart med. Men det handlar om att man inte ska använda all el på samma tidpunkt, för då belastar vi nätet som hårdast.

Därför blir Jan förbannad på effekttariffen

Jan: Men jag vet inte, nu kanske jag återigen slåss mot väderkvarnar. Men jag blir förbannad. Och då bor jag inte ens i Göteborg.

Caroline: Men vänta här, jag förstår inte ens varför du är förbannad. För nu pratar vi om att köra tvättmaskinen klockan två på natten här i detta hemmet.

Jan: Ja, men det är för att elen är billigare.

Caroline: Ja, det förstår jag. Vi ska också prata om. Vad blir du förbannad för?

Jan: Ja, men jag blir förbannad. För vi är ju kunder hos Tibber, och då får jag: så här kommer priset se ut under morgondagen. Och så får jag en kurva. Och till exempel, då har vi köpt en av era smarta elladdare till vår nya Tesla. Och då vet den, okej, klockan två till klockan halv sex på morgonen, på natten när ingen annan jävel använder el, då kör vi max och laddar elbilen. Men nu kommer det straffa mig, för att jag använder elen när ingen annan använder den. Och sen kommer de räkna, ja, mellan två och tre på natten använder du 16 ampere, eller 10 kilowattimmar. Och då kommer jag få betala alla andra timmar för det där. Det kan väl inte stämma?

Daniel: Jo, det är maxuttaget som du får betala för. Så då får du en högre nätavgift, för att du har tagit ut en väldigt hög peak, kan man säga.

Caroline: Okej, jag förstår varför du är arg. Man försöker vara smart, och så blir man straffad.

Daniel: Så vi måste bli ännu smartare, helt enkelt, och nyttja elen ur en ännu mer komplicerad dimension.

Problemet: nätfakturan var redan för krånglig

Daniel: Det som är problemet med just den här frågan, det är att nätavgiften och nätfakturan redan var komplicerad. Det är för mycket avgifter, för mycket saker man ska sätta sig in i. Om man då också inför någon sorts tidsperspektiv och maxeffekt i det här, så blir det jättesvårt för en konsument att sätta sig in i. Vi kunder kan ju bara ta till oss visst mycket information. Om elpriset nu varierar över dygnet, och så ska du ha en nättariff som också varierar på ett annat sätt, så blir det en komplicerad affär att sätta sig in i.

Jan: Det känns som att det här är en vind som blåser i den här riktningen. Vi kommer få fler nätbolag som inför det.

Daniel: Och det kan till och med bli så att det regleras in, så att samtliga nätbolag ska ha en sådan här modell. Om inte alla tvingas över i det i slutändan, för att vi ska få ner de här maximala pikarna vi har i elnäten.

Caroline: Men har du redan sörjt? För jag har fortfarande inte kommit till fasen. Jag är i förbannad-fasen. Och då har vi inte ens fått det i Malmö.

Daniel: Men jag har varit med och debatterat om det här och stött och blött det i flera år med branschen. Så för mig har det någonstans kanske sjunkit in. Men jag förstår din frustration kring frågan. Att den är liksom bakvänd.

Den positiva poängen med effekttariffen

Daniel: Men det finns en poäng med det. Och det kanske ska lyftas fram, varför man gör det. Det är att om Göteborg nu ska dimensionera elnätet utifrån att alla ska ladda sina elbilar eller använda el på samma timme, det vill säga när elpriset är som billigast, om vi kallar det så, då kommer vi hamna i en situation där Göteborg måste göra ganska betydande nätinvesteringar. De måste bygga mycket mer kablar. Och det betyder att din nätavgift kommer behöva gå upp. Och det vill man inte. Så då vill man börja nu i en övergångsfas och säga: ja, men okej, om vi med ekonomiska instrument försöker få det att inte nyttjas på det här sättet, så kanske vi inte behöver bygga elnät, och då kanske inte din elräkning behöver gå upp. Det har en positiv effekt, men den är komplicerad att ta till sig.

Caroline: Men hur ska vi själva hantera det, undrar jag.

Daniel: Ja, man får ju dra ner laddningen på elbilar, om vi tar det konkreta exemplet. Nu använder ni Tibber, och vi jobbar också med den här frågan, för att säkerställa att det ska vara en del i all smarthet som kommer användas av hela hemmet. Och jag tror att det är enda lösningen. Att vi som teknikbolag kommer lösa det här åt er. Ni ska inte behöva tänka på det här. Förhoppningsvis kanske vi klarar av att spara ännu mer energi, ännu mer kostnad för dig som konsument, tack vare det här. Men att du själv ska göra det utan någon som hjälper dig med teknik, det kommer bli svårt.

Jans vrede mot E.ON och Svenska Kraftnät

Jan: Okej, så att, jag vet inte, men detta är väl något sådant att jag är förbannad på E.ON, att jag tycker så här, och Svenska Kraftnät, de har inte byggt den här motorvägen, elnätet är underdimensionerat.

Caroline: Ja, för du är väldigt elektricitetsintresserad just nu.

Jan: Ja, men detta var ju, jag vet inte om vi har berättat detta för dig, Daniel, men efter förra avsnittet, när vi gick igenom det, så konstaterade vi, då var jag lite omedvetet inkompetent, jag var så här, 33 000 kilowattimmar på ett år.

Caroline: Ja, men det har väl alla som har hus.

Jan: Jag fick så mycket mejl, bara: nej, det är inte normalt. Vi hade till och med en läsare som kom hem till oss och sa: alltså, detta funkar inte, jag jobbar med de här grejerna, jag får komma och kolla på ert hus. Och så tänker jag, okej, vi förbrukar mycket. Sen är det för att vi har ett stort hus, vi har kontor hemma, nu har vi elbil etcetera.

Cornucopias spådom om 4–5 kronor per kilowattimme

Jan: Men jag tänker till exempel, jag läste hos någon, blå Cornucopia, som skriver mycket om energifrågor också. Han sa att på kontinenten är det mer normalt med kanske 2–3 kronor per kilowattimme. Och hans spekulation var: ja, det kanske inte är omöjligt att vi kommer hamna på 2–3 kronor oskattat. Det vill säga att vi kommer hamna på kanske 4–5 kronor per kilowattimme inklusive skatt. Ser du det som...

Caroline: Det låter helt sjukt.

Jan: Ja, men fattar du? 150 000 per år för oss.

Caroline: Ja, då kan vi inte bo här.

Daniel: Det är det jag berättade tidigare, det vill säga att vi kopplar ihop alla de här systemen med varandra, så att el överförs mellan ett område och ett annat. Och då blir effekten att om någon är villig att betala 3 kronor per kilowattimme konstant, och vi har ett överskott, eller vi vill skicka el dit, men vi har inte själva så pass mycket att vi klarar att vara självförsörjande, då kommer de priserna komma hit också. Vi har enskilda timmar i Sverige då det är så här högt också. Men frågan är om det här kommer bli en bestående fas, eller om det kommer byggas upp tillräckligt mycket kapacitet i alla andra länder.

Varför ett tyskt hem inte har samma elräkning

Daniel: Men de europeiska priserna, det är en helt annan prisbild än vad vi ser. Men det ska man också, värt att nämna, är att ett tyskt hem använder inte el som vi använder det. Det finns ingen tysk villa idag, eller det kanske finns någon, men gemene man värmer ju med gas där. Så de använder inte el för att värma upp sina hem. Så de har en helt annan elräkning också. De gör av med, i en stor villa, kanske 4 000–6 000 kilowattimmar per år. Och sen använder de 20 000 kilowattimmar gas istället. Som en helt annan energikälla. Så de har inte samma kostnad för el som vi har.

Om man använder 30 000 kilowattimmar och elpriset blir så pass högt som du pratar om, ja, då blir det en betydande effekt. Men då kommer vi måsta kraftsamla för att verkligen bygga kraftproduktion i Sverige, för det kommer inte hålla för industrin heller. För industrin är lika beroende av det här också. Att vi har fabriker som kan rulla, och vi kan använda grön el för att bygga batterifabriker, bilfabriker, pappersmassafabriker och allting. Att det här finns. Och skulle elpriset bli så högt som du pratar om, då måste vi hitta en annan... Då måste politikerna kraftsamla kring det. No pun intended.

Jan: Ja, precis.

Hur högt kan en vanlig villa landa?

Caroline: Vad skönt, för jag tänker så här, okej, jag fattar att vi har valt att bo i ett hus, men jag blev så här...

Jan: Nej, men det blir ju orimligt. Och jag upplever, vi kan ju inte vara de enda som har en värmepanna.

Caroline: Tror du att i ett sådant läge, till exempel fjärrvärme, blir mer attraktivt? Eller kommer det också...

Daniel: Fjärrvärme prissätts, det är också en monopolmarknad, så fjärrvärme prissätts utifrån vad andra energislag kostar. Ungefär: hur mycket kan vi ta betalt för fjärrvärmen? Det är inte prissatt utifrån en perfekt marknad, där tillgång och efterfrågan styr det. Fjärrvärme är prissatt ur ett annat perspektiv. Så den kommer att följa med. Om det skulle kosta 150 000 kronor att värma ett hem, då kan vi nog se att de också kommer att tälja guld på fjärrvärmesidan, för då kommer de anpassa sina priser utifrån det. Det kommer inte vara betydligt billigare.

Jan: Men även om du har en normal villa, skit i vår villa, säg 15 000 kilowattimmar...

Daniel: Det är vanligt, ja.

Jan: ...gånger fem. Om vi säger att vi kommer upp i fyra kronor, det är 160 000. Det är ju ändå ganska mycket pengar för en vanlig...

Hur prissättningen fungerar över ett helt år

Daniel: Men kom ihåg att vi har ett energiöverskott. Det betyder att det finns vissa timmar då det finns en kritisk situation, där vi måste importera energi, vilket gör att de timmarna blir så här höga. Men sett över ett helt år har vi väldigt billig produktionskraft i Sverige. Om man tittar på kostnaden för att producera en kilowattimme i en vattenkraftstation, den är nära på noll. Så när de får sälja den till 100 öre, så är det 99 % vinst på den här, nästintill. De tjänar enorma pengar när de säljer el ur de här vattenkraftstationerna och kärnkraftverken.

Så när det här börjar gå tillbaka, så att vi inte har en så ansträngd situation och vi har ett energiöverskott, då fungerar marknaden så att priskurvan är så här. Och på toppen, den dyraste kilowattimmen som vi importerar eller producerar, den prissätter hela priskurvan. Så det blir samma pris för alla producenter som producerade elen. Men när det inte är så hög effekt, utan det går ner, så vi bara behöver så här mycket energi, då droppar elpriset dramatiskt i Sverige.

Den dyraste kilowattimmen vi importerar eller producerar prissätter hela priskurvan.

Och det är därför du såg att för ett par månader sedan var vi nere på 10 öre kilowattimmen, och nu kan vi enskilda timmar vara uppe över 200. Och det beror bara på var på den här priskurvan vi är någonstans. Och just nu är vi uppe och peakar på den, för vi har lite el i systemet, och elpriserna runt om oss är väldigt höga, och då blir det väldigt dyr totalel. Men sett över ett helt år ser jag ingen anledning att tro att vi ska ha så här höga elpriser kontinuerligt. Men över enskilda perioder blir det så.

Jans hämnd: att köpa E.ON-aktier

Caroline: Bra.

Jan: Bara ett sidospår. Note to self, Caroline. Jag har en sådan här beef med banker. Jag hatar att betala avgifter till banker. Så jag äger så pass mycket aktier i banker att jag går plus minus noll. Och det känns så bra. E.ON är väl noterat på tyska börsen? Så då är det så här, okej, jag ska köpa E.ON-aktier. Så att du kan tjäna åtminstone. Det blir min hämnd mot kraftbranschen. Nu har jag två branscher jag kan vara upprörd på.

Daniel: Jag kan dock tänka på det att E.ON inte har varit en raket på börsen de senaste åren. De har ju fått stänga ner kärnkraftverk överallt. De måste ställa om och göra sig av med kolkraftverk och bygga massvis med nya energislag. Så de har gått igenom ett stålbad, de här bolagen också, där man inte vill ta ut lika mycket vinster ur näten. Och mycket av energiproduktionen man äger, det är sådant man måste göra sig av med, och klockan tickar. Så ett energibolag i Europa är inte oftast världens bästa affär idag heller.

Jan: Alltså, jag vet inte, ibland i mina dåliga stunder, när man varit på ett ställe och fått dålig service, så tänker jag ibland: fan, man skulle bara köpt det här stället och bara lagt ner det. Så kan jag ibland känna med E.ON. Man bara köpt det.

Att binda elpriset: en försäkring med en kostnad

Caroline: Men Daniel, jag tänkte fråga dig...

Jan: Nej, nej, förlåt. Du får hålla den tanken. För det jag tänkte säga, när vi nu är i det här högsta läget som du ser på priskurvan, vi är på prisrekord, då är det väldigt lätt att man blir irrationell. Eller att jag blir irrationell. Och så börjar jag titta: jag kanske ska binda. Och så börjar jag titta på sådana grejer. Men då skulle du ändå säga: nej, stå kvar i ett rörligt pris och stå kvar i timdebitering, det är fortfarande över tid bättre än att binda. Till exempel, nu såg jag att man kunde binda på 106 öre på fem år. Och det låter så billigt om jag jämför med 200.

Daniel: Men när jag ändå sansade mig, så var jag så här, alltså, 106 är ganska högt. Om du tänker efter och inser att för någon månad sedan var elpriset nere på rekordlåga 10–15 öre. Om du i den situationen skulle sitta och betala 106 i fem års tid framöver, så tror jag att det skulle kännas väldigt emotionellt jobbigt också att sitta på det avtalet. Det är klart att det finns en poäng att binda. Det är en försäkring man köper. Men som allt annat har en försäkring en kostnad. Så den som ska ställa ut det här fastprisavtalet, den har sett till ett och prissatt det så att det ska ligga mer än vad man tror att elen i snitt kommer vara under hela perioden. Men sen måste de också ha en riskaffär i det hela. Så de måste lägga på en riskmarginal som är så stor att de faktiskt kan hantera det här också.

En försäkring har en kostnad. Ett fastprisavtal kan vara lönsamt om du tajmar det, men det är oftast dyrare över tid.

Så ett fastprisavtal, om du lyckas tajma det, du hittar någon som ställer ut ett fastprisavtal som ser väldigt attraktivt ut, och du lyckas binda det på det här sättet, så kan det vara lönsamt över tid. Men tänk på det, att det är någon på andra sidan som har räknat på det här. Och de gör det varenda dag. Och de är smarta individer också, som har som jobb att räkna på vad de tror sig kunna tjäna pengar på elen över tid. Och de har säkrat det här i sin resa och lagt på en ganska stor riskmarginal. Så fastpris är en försäkring, men den är oftast dyrare över tid.

Elbolag som gick i konkurs i Storbritannien

Jan: Jag tyckte du var väldigt fin och diplomatisk. De är lika smarta som du bara, nej, de är smartare. De är bättre på det här. Men bara också, du ska få din fråga, Caroline, alldeles strax. För i Storbritannien nu var det tydligen fyra elhandelsbolag som gick i konkurs, med 600 000 eller 700 000 kunder. Och var det just så att de hade prissatt fel, och så kom det jättedyr el, och så gick de i konkurs?

Daniel: Ja, det är förmodligen inte den sista konkursen i England just nu. I fjol gick, eller köptes upp, nästan 30 energiföretag i England. De gick i konkurs eller köptes upp. Och det är en väldigt speciell marknad på grund av att de har så stor prisvolatilitet. Men just i England är det speciellt. För de har också någonting som kallas pristak. Man pratar mycket om energy poverty i England. Att det finns grupper av människor som inte har råd att betala energi, och på det sätt som energisystemet är utformat. Så då har man satt in lagstadgade maxtak, vad ett elbolag eller energiföretag får sälja sin råvara för. Och just nu är elpriset, eller energipriset, naturgaspriserna, högre än vad pristaket är. Så de förlorar pengar på det här. Stora pengar. Och det gör att det är ohållbart. Så då går några i konkurs, helt enkelt, och klarar inte av situationen.

Batterier i hemmet: tekniken är i sin linda

Daniel: Nu får du ställa din fråga.

Caroline: Får jag ställa den nu? Jo, jag tänkte på det här med att privatpersoner vill skaffa sig batteri. Och det är väl solcellsenergi man vill lagra och så. Hur stort är det egentligen? Typ som Tesla-batteriet? Eller Northvolt, eller vad det nu finns.

Daniel: Northvolt är ju till för att bygga primärt bilbatterier för bilindustrin.

Caroline: Okej, det hade jag inte koll på. Man har inte byggt någonting för den här sidan av marknaden? Inte för hemmet då?

Daniel: Inte än, i alla fall. Sen kan de batterierna nyttjas till det. Men den stora planen är att sälja det till stora bilindustrier, för att mätta det behovet i Europa. Batterier är inte jättestort idag. Det är såklart på frammarsch. Det har installerats batterier i Sverige. Men det är inte en jättestor marknad än idag. Det beror på att batterier fortfarande, i sin linda, är ganska dyra. Det är svårt att räkna hem ekvationen. Om man tittar i Sverige, när man producerar el på sitt tak, så får du elpriset som vi kan sälja det för till andra kunder. Så du får det här marknadspriset. Men sen ger också staten en skattesubvention på 60 öre per kilowattimme till dig. Det tar bort effekten av att du kan tjäna pengar på att nyttja din egen solel i hemmet.

Så emotionellt kan du spara din egen solel och nyttja den. Men ekonomiskt går inte riktigt ekvationen ihop idag på de här batterierna. Så tekniken är lite i sin linda, och ingen har lyckats paketera det på ett sätt som gör att alla vill köpa det här. Och även Tesla Powerwall. Jag har inte sett ett sådant installerat någonstans i mina områden. Så jag skulle säga att det är en relativt liten andel.

Solel, Mars och batteriparken i Australien

Caroline: När vi ändå är inne på sol. Jag ska bara säga att man kommer använda det på Mars. Det är väl det som är den stora grejen.

Jan: Nej, men det används ju. Det finns en jättestor park i Australien. En solcellspark.

Caroline: Nej, nej, nej. En batteripark.

Jan: Elon Musk och Tesla satte upp en jättestor park för att ha, vad kallas det, reglerkraft?

Daniel: Ja, i princip. Det blir ännu mer tekniskt kanske, men nätet har ju en frekvens som måste hållas. Vi har 50 hertz i vårt elsystem. Så vi får inte ha en obalans mellan produktion och förbrukning i Sverige. Det måste förbrukas lika mycket som det produceras, i samma momentansekund, hela tiden. Och det här har Svenska Kraftnät som ansvar att se till att det är i balans. Om det skulle bli 49 eller 51 hertz, då går saker och ting sönder hos oss. Då finns det risk att våra datorer och lampor och allting går sönder. Så de måste hålla det i balans. Och då har man installerat stora batteriparker för att snabbt skicka ut och ladda energi, för att säkerställa att det här ligger i balans hela tiden. Och det kallas frekvensreglering. Och det är det de hjälper till med.

Jan: Och sen tjänar de pengar på det där också, visade det sig.

Caroline: Nej, men de kunde ju handla upp och skitsamma.

Lönar det sig att installera solceller?

Caroline: Fråga från våra läsare, och från oss också. Solpaneler, den eviga frågan. Är det värt att installera eller inte, eller är det så här, det beror på?

Daniel: Frågan om det beror på är kanske lite, hur stort tak har du? Är det skugga där? Har du en bra förutsättning för att sätta upp solceller? Men har du bra förutsättningar, så att du har sol på taket och det kanske är vinklat i en bra vinkel? Söder är ju såklart bra, men har du ett bra väst- eller östläge kan det också fungera väldigt bra. Då är det lönsamt i Sverige. Så det är en lönsam affär idag att installera solceller. Och det har blivit väldigt mycket billigare också. Priset på solceller har gått ner ordentligt. Och idag finns det väldigt mycket installatörer och solceller. Så det är lätt att få tag på, och det har blivit ekonomiskt fördelaktigt att göra det. Så det är en bra affär att sätta upp solceller. Förutsatt att du faktiskt har ett tak du kan sätta upp det på, att det är i relativt bra vinkel, och inget, liksom, massvis med träd som skuggar eller ett berg framför.

Caroline: Och hur funkar det om man kör, för vi har ju inte det, vi har precis fel vinkel och ett stort träd. Men då har man er som leverantör, och sen skickar man ut. Så ibland förbrukar man, och ibland producerar man.

Daniel: Ja, så det kan man följa med i appen och se hur mycket man förbrukar, hur mycket man producerar, och se hur mycket av den här elen jag faktiskt har använt i mitt eget hem. Så man får ut det mesta möjliga av det. Och om du sen inte använder all el till hemmet och skickar ut det på nätet, då får du betalt vad marknadspriset är för elen hela tiden, när den går till dina grannar och andra kunder runt omkring som köper den elen.

Att ladda elbilen med sin egen solel

Daniel: Och sen, om man till exempel har en elbil, så kan man ladda elen med den här solelen. Och man kan ställa in att jag vill maximera och använda min egen solel till att ladda min bil. Så då kan man göra det. Istället för att bara optimera mot elpriset, så kan man säkerställa att man får så mycket av sin solel i sin tank också.

Jan: Ja. För det där har jag också förstått på vissa forum, att det är cred, det är status, att man har kreditfakturor från sitt bord. Jag har en minusfaktura.

Daniel: Det är en härlig känsla att se minussummor på sin elräkning varje månad, istället för att du betalar pengar för det.

Jan: Ja, precis. Men jag tänker också att det här med elbilar är ett kärt ämne. Särskilt för oss. Vi har gjort tre avsnitt och precis köpt vår egen elbil. Kommer det funka med allt detta vi har pratat om, energibrist och att fler och fler skaffar elbil? Eller vad är din take inifrån branschen?

Elbilar och elnätet: lärdomar från Norge

Daniel: Ja, det vi har sett är, lillebror bredvid oss, Norge, har ju fått enormt mycket mer elbilar än vad vi har och varit mycket tidigare ute. Och har också ett betydligt mer skakigt energisystem i form av nät. De har väldigt mycket el som de producerar. Så de har ett stort överskott. Men näten är i ännu sämre skick än vad kanske svenska elnät är, på grund av alla dessa fjordar och dalar och berg de har runt omkring. Det är svårt att dra linor, helt enkelt. Men där har det fungerat relativt bra, skulle jag säga. Det vill säga att de har inte hamnat i en storm där de inte klarar av att leverera el ut till konsumenter.

Så till viss del tror jag att vi har överhaussat frågan kring elbilsladdning. Sen är det klart att det måste finnas laddpunkter och tillgång till att ladda, om du inte har det hemma så att du kan ladda. Och det är kanske lite underbyggt idag. Men det kommer med marknaden, skulle jag säga. Alla bensinstationer måste göra någonting annat när vi inte ska... De kan ju inte bara leva på korv. De måste göra någonting annat också i framtiden. Så förmodligen kommer vi se en helt annan laddinfrastruktur kopplat till det här.

Smartladdning som flyttar effekten till natten

Daniel: Sen är poängen att vi vill använda det här på ett smart sätt också. En elbil fungerar väldigt enkelt, så att om du pluggar in en elkontakt i den, precis som alla andra grejer, så börjar den ladda. Och det vi har utvecklat är det vi kallar smartladdning, som förflyttar laddningen till billigare timmar. Så du kopplar in din elbil, vi kollar i stort hur mycket av ditt batteri du har använt, och så räknar vi ut när det är dags att använda, och så flyttar vi effekten till det här. Och det gör också att väldigt mycket av energianvändningen helt plötsligt kommer på natten. Och natten har vi lägre energianvändning än vad vi har på dagarna. Så då börjar vi balansera ut det här, efterfrågan på det.

Sen blir det tillbaka till Göteborgsexemplet. Om alla kopplar in elbilen och laddar på exakt samma tidpunkt, så kommer det bli ett problem för näten, kanske. Men då kommer vi få andra prissignaler, så får vi flytta det. Istället för att kanske börja klockan två, som ditt exempel var, så kanske vi börjar klockan elva på kvällen istället, för det var ännu mer lönsamt.

Jan: Men vad sa du nu, att ni kollar hur lite el man har kvar i sitt batteri i bilen? Så är det lite kvar, så fattar ni att de behöver ladda förmodligen nu?

Jan: Jag har ju inte berättat det för dig, men jag har kopplat bilen till Tibber-appen.

Daniel: Jo, men det vet jag.

Tre prylar som pratar med varandra

Jan: Nej, men vet du att Tibber kan se hur mycket el vi har i vårt batteri i bilen?

Daniel: Ja, jag förstår det.

Jan: Och sen, laddboxen kommunicerar också med Tibber, och sen har vi dessutom den här Watty-grejen. Det ska vi också prata om. Som mäter hur mycket huset förbrukar i realtid. Så alla de tre grejerna pratar med varandra. Så hittills, nu när vi inte har någon effektavgift i Malmö, då kan vi ju kräma på när inte annat används i huset. Och skulle vi köra på något annat, så sänks det. Det är korrekt uppfattat?

Daniel: Det är korrekt uppfattat. Med ett undantag, och det är att du har en huvudsäkring. Och om den, i ditt fall, är på 25 ampere. Så vad den här Wattyn gör, som är en lastbalansering, det betyder att om du nu skulle råka tvätta och använda spisen och bilen behöver ladda samma stund, då går säkringen. För den tål ju bara visst mycket effekt. Sen går den sönder. Men det den här gör, det är att den håller koll på det här och sänker laddhastigheten, så att du alltid ligger under din maxeffekt. Och så förflyttar vi det till en längre period.

När du behöver ladda bilen här och nu

Jan: Men jag behöver ju ladda bilen nu. Kommer det vara så att den laddas nu, eller kommer den inte att...

Daniel: Du kan overrida det i appen. Du kan trycka i appen. Det absolut enklaste man gör, det är precis så. Ibland behöver man ha bilen laddad här och nu. Och det finns faktiskt en knapp på laddboxen som ni har installerat också, som man kan trycka på. Och då ställer den om till "ladda just nu". Och då börjar den bara ladda direkt, för att du ska iväg någonstans. Så det är faktiskt väldigt smidigt. Du kommer dit, du pluggar in bilen. Du kommer att se att okej, nu är den pausad, men jag behöver det just nu. Då går man fram och klickar till på laddboxen, och då säger den klick, och så kör den igång och laddar. Men om du inte behöver ladda mycket mer nu, då går det bara därifrån. Och sen kommer bilen laddas när det är smart.

Jan: Perfekt.

Subventionerna på laddbox och solceller

Jan: Det där också tänkte jag på. Det var vår process i somras att vi köpte bil. Men dessförinnan, jag tror jag pratade med någon av dina kollegor, så var de också så här: ja, men vet du vad, det finns en poäng, till exempel att sätta upp laddbox. För det är subvention på det, om jag förstod det rätt. Och sen är det också sådant som har börjat efterfrågas, när man säljer hus eller köper. Finns det en laddbox? Är man förberedd för laddbox, att det är ett värde? Kan man vara så hård att man säger att även om du inte har en elbil, så kan det vara förmånligt, om du ska sälja huset, att sätta upp en sådan medan vi har de här subventionerna? Kan man säga det så?

Daniel: Absolut. Det gäller både solceller och elbilsladdning, men man ska också titta över sitt energisystem såklart. Det påverkar försäljningspriset på huset. Men jag skulle säga att det finns nästan ingen tidpunkt som är så bra som att installera en laddbox just nu. För subventionerna är stora. Du får 50 % tillbaka på både installation och material när du idag installerar en laddbox. Och priset på laddboxar har gått ner dramatiskt sedan ett par år tillbaka.

Tre generationer av laddboxar

Daniel: Från början fanns det första generationens laddboxar, och de var väldigt dyra och inte så smarta. Och så för ett antal år sedan kom andra generationens laddboxar, oftast av motorvärmartillverkare, som har gjort sådana stolpar. Då hade de bättre tekniska komponenter, men ingen smarthet alls. För något år sedan introducerade vi, tillsammans med en partner, och nu kommer en våg av sådana laddboxar, som vi kallar tredje generationen. Som är uppkopplad med 4G, med wifi, som är smart, som klarar det här med lastbalansering och allting, och priset har gått ner dramatiskt. Så nu är det verkligen tidpunkt att köpa de här grejerna.

Caroline: Hur länge kan man få den här subventionen?

Daniel: Det är så länge som pengarna räcker, kan man väl konstatera. Det här bidraget har funnits en period, det har tagit slut i flera omgångar. Sen behövs det politiska beslut för att fortsätta ha det. Så det är bra tajming att nyttja det nu medan det finns.

Jan: Och här kanske visar jag min okunskap. Men jag tror vi betalade 11 000. Och då var det laddbox, installation, kabel, kabelhållare och Watty. Och detta var subventionerat med nästan 10 000 kronor. Och det var också så här, vi frågade, jag skulle kanske tagit med support, men jag behöver inte skicka in någon sådan ansökan, utan ni gör det åt mig. Så får jag klicka dit: ja, jag vill ha det för halva priset på er hemsida. Det finns en ruta.

Avdraget hanteras automatiskt mot Skatteverket

Daniel: Och missar man den, too bad. Den är förifylld, så det vill man ju såklart att man ska göra. Och vi sköter allt sånt, det stämmer. Vi hanterar det mot Skatteverket. Det blir som rot egentligen. Det är ett nytt typ av rotavdrag, fast på 50 %, för energismarta saker. Så du får det här avdraget rakt på fakturan. Och en laddbox med installation, om du ska ha allt med kabelhållare och lastbalansering och allting, kostar ungefär 6 000–7 000 kronor. Och sen, om du vill ha kablar och allting, så går kostnaden upp. Men ungefär där ligger det. Och det är väldigt attraktivt jämfört med en laddbox, bara för något år sedan kostade ju strax över 20 000.

Jan: Ja. Och detta var också med installation. Ja, för det var också så här super. Jag var så här, shit, elektriker i Malmö, det är en månads väntetid. Och sen ringde ni och bara: ja, du har beställt en Tibber Easybox. Vill du att vi ska komma på onsdag, torsdag eller fredag? Jag bara, menar ni på riktigt? Så att, ja, det var smidigt.

Funkar elbil på påsklovet till fjällen?

Jan: Men du, en sådan här fråga som vi har fått, som folk invände mot elbil. Det var så här, ja, men på påsken då ska man upp till fjällen eller någonting. Och det funkar ju skitbra att jag kan ladda i Malmö, men tänk när alla bilarna kommer till Åre samtidigt, eller de ska upp till Sälen, eller du vet, det här sjoket, den onormala användningen två veckor om året. Kommer det funka på sådana ställen?

Daniel: Ja, det är ju tillgång och efterfrågan även här, så det kommer måsta byggas mycket mer laddstolpar, och det måste byggas mer elnät för att kunna hantera allt det här. Men idag fungerar det relativt väl. Om hela svenska befolkningen skulle köpa en elbil imorgon, så finns det inte en infrastruktur för det. Så det måste byggas upp. Sen är ju att ladda på en sådan här snabbladdare lite dyrare. Det är inte lika billigt och fördelaktigt som att ladda hemma. Men det mesta av laddningen gör man ju hemma. Så det här är mer en sådan engångskostnad man gör då och då, när man måste resa långt. Och idag är snabbladdare snabba. Med 10–15 minuter i en snabbladdare får du mycket kräm.

Jan: Precis, men det jag menar är så här utifrån ett elnätsperspektiv. Kan de dra, finns det sådana ledningar ut i någon sådan här fjällhaman? Jag bara hittade på något här. Förstår du hur jag menar? Att det är mer utifrån ett nätperspektiv.

Att bygga ut nätet är en lång process

Daniel: Det är ju sådant som måste dras. Det finns oftast elproduktion i de här regionerna du pratar om just nu. Där finns det oftast kanske vattenkraftstationer och sådant. Så det finns bra el i området. Men nätinfrastrukturen kommer måsta byggas ut, så att det hanteras mer av de här delarna. Det första du gör när du bygger en snabbladdare, det är att se till att du måste få tillgång till nätkapacitet. Att hitta mark är en sak, men sen måste du bygga ut näten. Det kan vara en lång processtid för dem att bygga det här. Tesla var tidigt ute och gjorde mycket laddinfrastruktur tidigt. Så de tog väldigt mycket av en del av marknaden där. Det positiva här är att laddinfrastrukturen förmodligen kommer öppna upp sig i framtiden. Så att alla typer av ägare av olika bilar kommer kunna ladda på alla olika typer av stolpar.

Caroline: Men vem är det som bygger ut de här laddstationerna, laddstolparna?

Jan: Ja, men ofta... Det är ju Tesla, men sen är det så här Ionity, som är Volkswagen och massa andra bilar.

Caroline: Så det är företag? Bensinstationerna har ju också börjat. Och E.ON gör ju så att det känns som att alla...

Vilka aktörer bygger laddinfrastrukturen

Daniel: Bilindustrin är jätteintresserad av det här och vill att det ska bli en bra upplevelse för sina kunder som köper bilar. Och sen har du, som du just säger, en stor mängd bensinstationer och oljebolag som har insett att vår affärsmodell håller på att försvinna. Så vi måste ställa om det här. Och sen har du stora energiföretag också, som har insett att driva med elförsäljning var jättejobbigt, kunderna söker oss för någonting annat. Och då vill vi bygga andra affärsmöjligheter. Då bygger de ut stora infrastrukturer. För det är de duktiga på.

Jan: Jag tänkte att vi skulle prata sista här om elmätare. Är det någonting mer du tänker att vi borde ha frågat kring elbilar? För det är ett kärt ämne, och elbolag.

Daniel: Nej, men det är väl tillbaka till det med huvudsäkring. Att när man har en huvudsäkring som normalt... Om du har en nybyggd villa, så får du normalt sett mellan 16 och 20 ampere. Och det klarar bara visst mycket el. När man kommer hem med en elbil, så kan det vara så att det här inte är dimensionerat alls. Så en bra sak att tänka på när man köper en elbil är också att se över vilken typ av huvudsäkring man har hemma. Klarar vi av att ladda den här? Har du ett nybyggt hus och det är 16 ampere, då kommer du använda nästan all den elen till hushållsel och värme. Skulle du sen ha en elbil som drar som en Tesla, då finns det knappt något utrymme att ladda på i slutändan.

Huvudsäkringen och väntetiden hos elektrikern

Daniel: Med lastbalansering ser man ju till att huvudsäkringen inte går. Men du kanske också vill ladda klart över natten. Så det kan vara smart att se över den, när man väl tar dit en elektriker så kan man fundera på huvudsäkringen, är den tillräckligt stor eller inte? Och det kan en elektriker hjälpa till med.

Jan: Och det ska också sägas att där är flera månaders väntetid. För det kollade jag upp, jag var ju rädd att vår säkring går då och då på vintern, när det är riktigt kallt. Och då sa de: ja, men då behöver du kanske byta kabel in till huset, och sen måste en elektriker göra en ansökan, och sen ska huvudsäkringen bytas. Så det kunde ta flera veckor. Så vi hade ju ett tag bara, shit, nu har vi köpt en elbil och vi kommer inte kunna ladda den. Men sen löste vi det.

Daniel: Men det tar ju lastbalanseringen hand om, så att ni kan ladda den, och det kommer finnas utrymme till den i stor del. Men det är klart att under en väldigt kall period, och ni använder mycket el för den perioden, då kanske det inte är så mycket kvar i huvudsäkringen. Så då kommer det gå långsammare att ladda elbilen.

Jan: Ja, precis.

Därför byts alla elmätare i Sverige

Jan: Jag tänker så här, det är någonting jag också pratat... jag måste faktiskt uppskatta er kundtjänst. Ni har ju i appen eller på hemsidan, och jag har varit i kontakt med flera av er, och varit skitjobbig på sistone. Så är det så här, det kommer bytas elmätare, har jag förstått, i alla svenska hushåll. Om det inte redan har gjorts. Kan du säga ett varför, och två, eller bara varför?

Daniel: Ja, 2009 bytte vi alla elmätare i Sverige till vad vi kallar smarta elmätare vid den tidpunkten. Och det var för att, innan hade man en sådan elmätare där man skulle rapportera sin mätarställning manuellt, och man kunde få en stor korrigeringsfaktura i slutet av ett år, som kunde vara jättehög. Och det här var ett problem. Samtidigt såg man också att om man kan visa energianvändning på ett smartare sätt, då kan man också reagera på det. Så då ville vi byta alla elmätarna i Sverige, så det gjorde vi 2009.

Men den mätarparken började bli gammal, och man har också insett att nästa generations elmätare kan ge mycket mer möjligheter. Så då har man satt igenom ett nytt lagkrav, som gjorde att till 2025 ska alla elmätare vara bytta igen. Men den här gången ska den också innehålla ett gränssnitt, en liten port på den. Det ser ut som en nätverksport. Och den nätverksporten kommer kunna ge dig realtidsdata över din energiförbrukning. Så det är syftet. Det är sättet att vi ska byta ut till en modernare mätarpark, men också för att vi får tillgång till det här lokala gränssnittet, så att du kan koppla upp och styra det.

Watty och Tibber Pulse

Daniel: Nu har du fått hem en Watty, och den kopplas in med sådana här klämmor runt kabeln. Så den mäter effekten. Men när man får en ny elmätare, då kommer man också kunna koppla in en annan produkt som vi har utvecklat, som heter Tibber Pulse. Som är en sådan här kontakt man kopplar in. Och den fungerar likadant. Den mäter din elförbrukning i realtid på alla tre faser och berättar för oss, så vi kan styra din maximala effekt. Och du får möjlighet att se energiförbrukningen i appen och allting. Så att när man har fått en elmätare, så finns det stor möjlighet att du kan göra din energianvändning ännu smartare.

Jan: Ja, och den upplevde jag också så här, för den här Wattyn, jag vet inte om jag lät er installera den i laddboxen. Man får väl inte installera en sådan själv?

Daniel: Nej, du ska ju öppna upp säkringsskåpet och komma åt kablarna. Det är en elektriker som ska göra det. Och det är inte så att man måste in och klippa kablar och så vidare. Utan man knäpper på den här. Men du ska in i elskåpet, och därav finns det en risk och en fara med det. Så det är någonting vi rekommenderar, att du kontaktar en riktig elektriker när du gör det.

Pulsen kan man koppla in själv

Jan: Ja, för jag upplever att, får man det nya, den här Tibber Pulse, jämfört med Wattyn och installationen, så kändes det som att det var billigt, det kostade bara några hundralappar, var det inte så? Och den kan du koppla in själv, med bara kabel. Så du behöver inte ens ha elektrikern.

Daniel: Nej, precis. Så du klickar bara in den, och sen får den ström av elmätaren. Det sitter ett litet wifi-chip i den, och så får den ström av elmätaren, och så pratar den sen med internet. Så det kommer rulla ut över hela Sverige, och de stora nätbolagen är redan igång. Full huggning med att byta elmätare.

Caroline: Jag måste säga att för några år sedan, säkert mer än fem år sedan, så var jag någonstans på något sådant här mediacenter, där man hade föreläsning om internet of things och sånt. Som vi upplever nu. Och elmätare och så. Och massa andra grejer. Och då tänkte jag: ja, det låter bra, men det kommer nog dröja skitlänge innan vi har smarta prylar i vårt hem och sådana saker. Men vi har det nu. Man kan ha det om man vill. Jag bara tycker det är fint.

Tjänar man in hemautomationen?

Jan: Ja, och det är precis det vi ska prata om nu. För jag har gått bananas. För jag vet att du tycker också det där är kul. Jag vet att du har en kollega, Niklas, det är han jag har pratat väldigt mycket med, och vi verkar vara lika nördiga på att koppla ihop grejer. Men om jag ska vara så här, tjänar man in det? Det är min fråga. När man skaffar sig alla de här hemautomatiska prylarna.

Caroline: Kan du inte berätta vad du har skaffat?

Jan: Jo, om jag tar så här. Den här elmätaren, Watty, tycker jag är jättebra, för den visar exakt förbrukning just nu. Och första steget är någonstans, om du vet vad du förbrukar, då kan man få den där ångesten och plötsligt börja leta efter vad det är som går igång.

Caroline: Ja, Jan har kommit till mig och sagt: vad har du igång nu? Har jag spisen och vattenkokaren igång? Ja, det är det. Säg till när det stängs av, så ska jag kolla här.

Smart belysning som bara funkar

Jan: Så här, okej, men då ger jag min bild, Daniel, och sen får du ge din. Men jag upplever att lampor idag funkar asbra. Vi kör Philips Hue, som ni har i er store också, och det tycker jag är så här sjukt bekvämt. Vi går ju inte och slår på en kontakt i vårt hus längre.

Caroline: Nej, det tänds när man kommer in i hallen. Vi har sensorer, och lamporna tänds och släcks. Är det ingen i rummet på tio minuter, ingen rörelse, så släcks det. När man går igenom huset så tänds det och släcks.

Jan: Det tycker jag funkar skitbra. Sen är det så, ibland blir jag sugen på att mäta vad vissa grejer drar. Och då har jag till exempel kopplat på min kontorsplats. Och det är jättespännande, för jag insåg plötsligt, men den drar ju ändå nästan ett par hundra kilowattimmar per år.

Caroline: Du tänker din dator.

Jan: Ja, men då kostar en sådan här smart elkontakt typ 500 spänn. Och då upplever jag så här, det är ändå ganska många kilowattimmar jag kan använda för 500 spänn, särskilt, för det räcker ju inte med en. Jag tror jag är uppe i sex, sju, åtta stycken nu.

Caroline: Över hela huset?

Jan: Ja, och så är jag så här, vill jag köpa en, jag vill veta det där kylskåpet också. Hur gör du, Daniel, eller hur tänker ni?

Tre kategorier: besparing, komfort och teknikglädje

Daniel: Nej, men det går väl i cykler. Det är klart att det finns ett visst teknikintresse som gör det här spännande också. Det kan man inte komma ifrån. Det finns en viss kittlande känsla, jag vill testa ny teknik, det är roligt att göra. Och det kan förenkla ens vardag. Det kan bli en sådan grej, som till exempel med den här Wattyn, att din huvudsäkring, att du inte vaknar upp av någon trygghet.

Jan: Ja, min elbil har inte bränt på den huvudsäkringen, så det var ju smart och skönt.

Daniel: Och den kan man ju vilja betala för. Sen har du produkter som kopplas på värme, och det är klart att där finns det en komfortfaktor. Det vill säga, klarar den av att hålla bättre balanserat hus, så att man har jämnare temperatur, det är mer energieffektivt, då sparar de här sakerna in själva. När du åker bort på semesterläge, så sätter du in det, och så sänks temperaturen i hemmet och så vidare. Så det finns energibesparande saker.

Men sen är det klart, om du har köpt en vanlig LED-lampa jämfört med en Philips Hue, så har du inte sparat några mer pengar på Philips Hue, utan du sparar upplevelsen att det fungerar mycket bättre. Den komfortkänsla att du kan få det här att tändas automatiskt och allting. Så jag tror att man får balansera de där mot varandra. Vissa saker finns det en tydlig insparningsförmåga på. Vissa saker är väldigt kul att testa och göra med, och vissa saker är en ren bekvämlighetsfaktor. Och det är väl det där skärningslandet som är.

Uppkopplad teknik finns i nästan allt nu

Daniel: Sen är det som är spännande med det du sa, det var det här med internet of things. Skillnaden jämfört med för ett par år sedan är att om du skulle gå och köpa ett elelement idag till exempel. Om du ska handla det, så finns det nästan inga utan wifi-uppkoppling idag. Det är liksom dit marknaden är på väg. Så allting, även vilket du väljer, så är de inte så mycket dyrare. Men helt plötsligt är de uppkopplade, mäter energianvändningen, du kan styra i din app och så vidare. Så där tror jag den stora skillnaden har blivit, att mycket av de grejer vi köper idag har massa uppkopplad teknik i sig redan, utan att du behöver göra ett aktivt val för det.

Jan: Men du, jag älskade den, för jag har inte tänkt på den definitionen. Och då har jag ändå hängt i massa hemautomationsforum. Okej, vi kan dela upp det. De som är besparande, och sen de som är nice. Som gör mitt liv roligt. För det vet jag också att vi har lyssnare som är så här, extrem, liksom så här, sparad krona. Det är ju en hashtag på Twitter. Vilka sådana här hemautomationsgrejer skulle du säga, men detta räknar du hem? Och vilka räknar man inte hem, så kan jag berätta vilka jag inte räknar hem.

Watty och laddbox: bäst av två världar

Daniel: Jo, du har redan nämnt den här Wattyn.

Jan: Watty och laddboxen, upplever jag så här, klockren.

Daniel: Ja, det är ju en, dels så är det säkert med laddbox. Man kan ladda i ett vanligt eluttag, men det är inte tryggt. Det vill säga att man kan överhetta kablar så att det tar eld, och det har hänt många fall redan. Så man ska ha en laddbox om man har en elbil och ett hus. Det är liksom rekommenderat. Så det är en bekvämlighetsfaktor, att du kan vara trygg med det här. Men den här produkten i sig själv sparar pengar också, för den kan ladda när elpriset är billigast. Så den är liksom bäst av två världar.

Värmestyrning och smart belysning

Daniel: När det kommer till värmestyrning, så är det till viss del bäst av två världar här också. För den hjälper till att sänka energiförbrukningen genom att använda energin smartare i hemmet. Men den är också en komfortfaktor. Det vill säga att du kommer få en stabilare inomhustemperatur, och det finns en poäng med att när man åker bort, så glömmer man att göra det, för de allra flesta, åker man på en veckas semester någonstans så kommer värmen vara på max ändå. Men om man har ett klick i en app för att säkerställa när man är hemma, då gör man det mycket vanligare, och då sparar man energi på det här sättet. Så även värmestyrning finns det en effekt på.

Smart belysning är en bekvämlighetsgrej. Du sparar inte pengar på smart belysning, om du inte byter ut halogen eller ännu äldre lampor mot LED. Då finns det en ren besparing att bara göra det. Men då kan man ju fråga sig, behöver den vara uppkopplad eller inte? Och att den ska vara uppkopplad har en kostnad med sig, men det har också en bekvämlighetsfaktor i det hela. Jag skulle säga att de är huvudkategorierna.

Teknikglädjen och early adopters

Daniel: Allt som finns på hemautomationsforum, det är ju väldigt mycket glädje för tekniken i sig själv också. Att när du får brev så tänds en lampa någonstans, eller när någon ringer på din dörr så händer det någonting, eller att du kan automatisera de här vägguttagen och allting. Det är klart att saker och ting som står standby kan du spara energi på. Men det kommer inte betala sig själv på samma sätt som de andra delarna. Men där finns det mer, om du har ett teknikintresse, så är det här väldigt kul. Och det är till viss del beroendeframkallande också. Speciellt om man är en sådan early adopter.

Caroline: Har ni någon pryl nu som kommer komma snart?

Jan: Nej, men jag har sett att Hue har börjat med utomhuslampor. Det hade de inte innan. De har en hel utomhusserie. Men jag har sagt till mig själv, nästa år.

När elbolaget kan mer om värmepumpen än VVS-firman

Jan: Men du, där måste jag också ge cred till er. För grejen är, nu har jag testat de här smarta termostaterna. Men sen blir det också så här att...

Caroline: Vad är det nu för någonting?

Jan: Nej, men de här elementen, att man kan styra elementen.

Caroline: Ja, för vi har gamla element.

Jan: Vi har gamla element, men det är också ganska komplext. Om man har en värmepump och att de ska synka. För då har jag lärt mig att det handlar om flödet i vattensystemet i huset och sådant. Men där blir jag också förvånad. Jag har genuint ibland fått mer hjälp av er som är ett elbolag än min VVS-firma, som liksom inte kan de här grejerna. Det kanske är så att de inte har uppdaterat sin kunskap? Eller?

Jan: Nej, men jag upplever, innan har jag sett Tibber mycket bara som ett elbolag. Vi köper el. Medan nu, när jag nördat ner i hemautomationen, så upptäckte jag till exempel, ni har ju ett API. Man kan hämta en massa data, så här, när kommer elen vara billig? Och så kan det styra i sin tur, tänd... Alltså nu skulle det kunna tända.

Caroline: Men vad är det som VVS:arna inte kan då?

Jan: Nej, men det blir koppling, hur de här grejerna hänger ihop. Att okej, hur ska jag koppla, göra min värmepump smart? Det känns konstigt att jag behöver ringa till Tibber för att få tips om hur jag ska göra min värmepump smart, och inte ringer till min VVS-firma.

Varför Tibber inte ser sig som ett elbolag

Daniel: Men det är ju den stora skillnaden här, att vi ser oss kanske inte primärt som ett elbolag. Det är ju det vi har blivit, genom att köpa in el till dig. Men vi är ett bolag som ska hjälpa dig att spara energi. Så vår affärsmodell och vår kunskap, och vad vi är entusiastiska kring, och våra medarbetare och supportrarna jobbar med, det är ju, vi drivs av det. Vi tycker att det är jättekul. Och det är därför vi hjälper konsumenter att bli smartare med det här. För det här kommer leda till att ni förbrukar mindre och smartare, och det blir ett hållbart samhälle. Desto fler som kan ta till sig den här tekniken på ett bra sätt, kommer leda till så många positiva effekter. Och det var det här som vi såg.

Det här kommer aldrig hända om du ringer till E.ON:s kundtjänst, för att vara rakt ut sagt.

Jan: Men vad är det för folk ni har som kan allt detta? Ja, jag vet inte, men Niklas verkar i alla fall vara lika mycket nörd som jag. Han var så här, åh gud, vad roligt. Nu ska jag kanske inte säga så, att han får skäll av dig för att han sitter och hjälper mig med min värmepump. Men när jag satt inne på er hemsida, jag har aldrig varit så mycket inne på er hemsida som nu sista tiden, så insåg jag, shit, ni har vissa teknikprylar som inte ens Kjell & Company har. Eller de här andra. Så jag har blivit helt error i hjärnan. Nej, men jag ska inte handla för mycket på Tibber.

Caroline: Du har begränsat dig själv.

Tibber i framkant

Caroline: Men man kan väl säga att ni ligger i framkant då.

Daniel: Absolut. Så är det. Och vi är entusiastiska kring det här. Det här är ju det vi brinner för. Så vi hjälper alla så mycket vi kan för att ta till sig den här tekniken. För den är bra. Den är riktigt bra.

Jan: Det är grymt. Nu har vi pratat nästan en och en halv timme. Daniel, är det någon fråga du tänker så här, shit, detta borde ni... Jag har suttit och väntat på den här frågan, och ni har inte ställt den.

Daniel: Nej, nu har vi pratat om elbilar, vi har pratat om smarta grejer, och varför elpriserna är höga, och vad man kan göra som konsument. Så jag tycker vi har täckt ganska mycket av frågan kring energi i hemmet, och hur man kan ta bäst möjliga nytta av det i den här tiden när elpriset är högt. Men också i tider där många funderar på att köpa en elbil, och där man funderar på vad man ska göra med sitt hem för att bli bättre för klimatet och få mer nytta av sin vardag också. Så jag tycker att vi har fångat väldigt mycket av de här frågorna.

Man sitter inte ensam med det

Caroline: Jag tycker också att vi har fångat lite, att om man nu är intresserad av att göra sitt hem, eller sin elförbrukning i alla fall, lite smartare, så är ni väldigt hjälpsamma.

Daniel: Ja.

Caroline: Det kan vi också säga, vi kommer säga det i företaget. Man sitter inte ensam med det. Det är en app man laddar ner, och man får gärna använda vår sponsrade länk, eller så kan man ange det i appen. Och sen kan man börja koppla ihop alla grejerna i själva appen. Och det är väldigt enkelt. Men jag tänker, om jag skulle göra det själv i ett hus, så hade jag nog känt mig ganska osäker, och jag tycker om att få hjälp och service, det är det som ni är excellenta på.

Daniel: Ja, precis. Och sen finns det produkter som kräver en elektriker, men då ser vi till att du får en sådan hem. Om du vill ha en laddbox till exempel, så får man hjälp med de bitarna.

Tjänsten är för alla, även utan prylar

Daniel: Sen, det är värt att nämna, att även om tekniska prylar man kan koppla upp i hemmet är väldigt bra och ger ett bra värde. Så är vår tjänst också för alla. Du har möjlighet, utan att behöva koppla upp din värmepump, ha en elbil eller sätta solceller på taket. Med den här tekniken, där vi hämtar data från en elmätare utan någon sorts installerad produkt, utan du bara byter med appen, så får du tillgång till insikter i din energiförbrukning. Du ser per timme hur mycket du använder, du ser kostnaden, du ser vad det är som drar i hemmet, och du får också jämförelse med andra hem.

Så även om man känner att det är ett visst steg att komma in i det här med att koppla upp sitt hem och göra saker smartare, för att spara pengar och energi, så finns det ett mellansteg, och det är att man får tillgång till all den informationen. För det är väldigt många kunder också som idag bara får en elfaktura och har väldigt lite kontroll på vad förbrukar jag i mitt hem, vad kostar saker och ting, vad ska jag göra som nästa steg. Och där kan man få råd och vägledning med hjälp av att kunna se det här på ett bra sätt. Så jag skulle säga att det är det absolut bästa steget, om man känner att nu är vi på väg in i det här, så har man möjlighet att få ett elbolag som hjälper med de här frågorna, utan att man behöver koppla upp allting. Sen kommer nästa steg.

Ställ in rätt storlek på huset i appen

Jan: Det ska jag faktiskt säga. Det är roligt för i appen står det förbrukning, jämförelse, vad förbrukar mest. Och sen kan man bläddra i månaderna bakåt, vilket är sjukt smidigt, och sen kan man sätta det mot temperatur och sätta det mot din graf. Och då behöver man inte ha en enda pryl, utan det får man bara av att vara kund.

Sen ska jag dock säga ett tips till folk. Ställ in rätt storlek på huset. För jag insåg vid något tillfälle att jag hade alldeles för litet hus i appen som jämförelse. Så jag var så här, tillhör typ de 10 % sämsta i din kategori. Jag kände så här, skitjobbigt. Och sen la jag in rätt storlek. Och nu är det så här, du förbrukar 1 % mer än snittet. Så nu är det så här, okej, jag tillhör inte syndarna.

Caroline: Med de nya greppen kanske vi kommer bättre än snittet här nu då.

Tack, Daniel

Caroline: Du, Daniel, ett fantastiskt stort tack. Det har varit jätteroligt. Men lite så här allmän vardagskunskap. Och sen kan man ju ladda ner appen. Ni finns både på iPhone och i Google Play. Så det kan man göra. Och vill man komma i kontakt med er, så är det enklast via appen eller hemsidan. Och så trycka där på chattikonen. Ni är snabba på att svara där.

Daniel: Absolut.

Caroline: Stort tack. Vi hoppas få bjuda tillbaka dig om, kanske inte två år, men kanske tidigare. Det kanske kommer jättemycket frågor.

Jan: Tack så mycket, Daniel.

Daniel: Tack själv. Jättetrevligt. Tack så mycket.