Sparpsykologens tips och perspektiv för ett klokare sparande

Därför är avsnittet viktigt

Vi tror ofta att mer kunskap om ekonomi automatiskt leder till bättre ekonomiska beslut. Men Sveriges första sparpsykolog avslöjar att det som faktiskt får oss att förändra vårt beteende är något helt annat - förenkling, rätt triggers och tydliga möjligheter. Dessutom får du konkreta tips på hur du både sparar smartare och använder pengarna för maximal lycka.

Med Niklas Lanninge

Niklas är utbildad psykolog och Sveriges första sparpsykolog på fondroboten Opti. Han har skrivit tre böcker om beteendeförändring och hjälper människor att både börja spara och använda sina pengar på ett sätt som faktiskt ökar livskvaliteten. Hans perspektiv skiljer sig från traditionella sparekonomer genom fokus på psykologi snarare än matematik.

Tre faktorer för beteendeförändring

För att faktiskt börja spara krävs tre saker: förmåga (veta hur), motivation (vilja) och möjlighet (triggers och socialt stöd). Överraskande nog är förenkling ofta viktigare än motivation - att göra det lätt att spara ger större effekt än pepptalk om varför man borde spara.

Goal-posting - när tillräckligt aldrig räcker

Vi flyttar ständigt målstolparna för vad som är 'tillräckligt'. Först tänker vi att en miljon räcker, sen blir det två, sen fem. Även miljardärer jämför sig uppåt. Lösningen? Jämför dig med ditt tidigare jag istället för med andra, och sätt datum för mål istället för belopp.

Kvalitetstid är en myt

När det gäller relationer med barn och familj finns ingen genväg. Det handlar inte om kvalitetstid utan kvantitetstid - mängden tid tillsammans är det som bygger starka relationer. Pengar kan köpa dig tid, men inte ersätta den.

Happy Money - så använder du pengar för lycka

Forskning visar tydligt vad som ger mest lycka för pengarna: Spendera på upplevelser (inte prylar), spendera på andra, betala nu och njut senare (motsatsen till Klarna), samt ge till välgörenhet. Upplevelser ger långvarig glädje medan prylar snabbt blir vardagsmat.

Kontrovers: Pausa sparandet ibland

Vi förespråkar att faktiskt pausa sparandet ibland för att njuta av livet. Alternativ syn: Många sparare ser detta som att bryta mot heliga regler och fruktar att de aldrig kommer igång igen om de pausar.

Kunskap överskattat för beteendeförändring

Forskning visar att ökad finansiell kunskap sällan leder till bättre ekonomiskt beteende. Precis som alla vet hur man går ner i vikt men få gör det. Istället är det förenkling, socialt stöd och rätt triggers som faktiskt förändrar beteenden.

Arv - hjälpa eller stjälpa?

Balansen mellan att ge barnen en bra start och låta dem känna stoltheten av att klara sig själva. Kanske räcker det med två tredjedelar av kontantinsatsen? Viktigast är att lära barnen sunda ekonomiska vanor, inte bara ge dem pengar.

När börsen kraschar - minska triggers

Vid börsoro: Ta bort appar, undvik push-notiser, sluta kolla saldot. Forskning visar att de som kollar mindre ofta får bättre avkastning. Det är inte strutsmentalitet utan smart beteendestrategi för långsiktigt sparande.

Fira dina framgångar

Vi är experter på att fokusera på det negativa. Sandra som sparat på sparkonto i 10 år till barnen ångrar 'fel' val, men borde fira att hon överhuvudtaget sparat. Mediansvensken har bara 78 000 kr på ISK - de flesta sparar inte alls.

Minnesvärda citat

"Det finns inget som heter kvalitetstid med barnen. Det finns bara kvantitetstid"

"Pengar skruvar bara upp volymen på allting. Mer pengar, mer du"

"Alla är människor och att vara människa är svårt"

Viktiga nyanser att komma ihåg

• Beteendeförändring handlar mer om förenkling än kunskap

• Det som fungerade på 30-talet (Graham) fungerar inte idag

• Pausa sparandet är inte samma sak som att sluta spara