Vikten av samboavtal och testamente

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Intro: varför juridiken är en hygienfaktor
2. När man blir sugen på att uppdatera sina papper
3. Välkommen, Andreas Möller
4. Skillnaden mellan att vara sambo och gift
5. Ett levande dokument som måste undertecknas på nytt
6. Fallgropar när man skriver avtalet själv
7. Skuldebrev: vad ska vara med
8. Köpa hus med olika ekonomiska muskler
9. Särkullbarn och gemensamma barn
10. Vi leker med tanken: vem ärver vad
11. När barnet ärver ISK:et
12. Det är barnets pengar
13. Företag och tjänstepension i bodelningen
14. Ingår tjänstepensionen?
15. Äktenskapsförord: syftet
16. Äktenskapsförordet måste registreras
17. Olika ekonomiska muskler vid giftermål
18. Enskild egendom och det som träder i dess ställe
19. Hur pengar slutar vara enskild egendom
20. Testamentet: att vara ansvarig mot sina efterlevande
21. Hur ska ett bra testamente se ut
22. Var ligger testamentet?
23. Laglott och arvslott
24. Kan man trumfa laglotten?
25. Framtidsfullmakt
26. Låsta konton vid dödsfall
27. Fakturor och konton efter ett dödsfall
28. Vad händer med bolånet?
29. Smycken, design och saker man slåss om
30. Boutredningsman och testamente som löser knuten
31. Konflikter som seglar upp vid dödsfall
32. Gemensam bostadsrätt som sambo
33. Hur hittar man en bortgångens papper?
34. Engagemangsförfrågan till banken
35. Vem får öppna posten?
36. Att styra arvet med ålderstrappor
37. Någon måste veta att testamentet finns
38. Omyndiga barn och överförmyndaren
39. Enklare juridisk rådgivning
40. Ett schysst sätt att jobba
41. Rättsskydd och rättshjälp vid vårdnadstvist
42. Räkneexempel på rättsskyddet
43. Sammanfattning av avsnittet
44. Avslutning: de vanligaste frågorna
45. Gör rätt från början
46. En extra fråga om skattebiten
47. Hur pratar man med sina föräldrar om arvet?
48. Tack och adjö

Intro: varför juridiken är en hygienfaktor

Andreas: Om jag ärver fastigheten så är den enskild egendom. Men om jag skulle sälja den och få pengar, då ingår de plötsligt i vårt äktenskap. Det kan de göra, om det inte står att det ska fortsätta vara enskild egendom.

Jan: Oj. Det tror jag inte de flesta vet.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 150, och det är ett samarbete med Möllers Juridik. För idag ska vi äntligen, efter 149 avsnitt, prata om en ganska viktig del i privatekonomin som handlar just om det juridiska. Vad händer vid skilsmässa? Om man är sambo men inte gift, vad händer då? En läsare skrev så här: ja, men vi gör så att han betalar alla räkningar och vi sparar på hans konto. Hur kan vi skydda oss? Hur kan vi göra rätt? Vad händer om vi dör, och hur går pengarna till barnen? Och en massa, tyvärr måste jag ändå säga, lite hygienfaktorer. Som i alla fall inte jag har haft koll på.

Caroline: Nej, men vi tog upp det med sambo och samboavtal, och vad som skiljer om man är gift eller sambo. Och vi tog upp...

Jan: Äktenskapsförord.

Caroline: Ja, precis. Och testamente. Och framtidsfullmakt. Det var väldigt många saker som jag inte visste.

När man blir sugen på att uppdatera sina papper

Jan: Jag brukar alltid tänka så här när jag lär mig något nytt, och framför allt när jag blir sugen på att göra något efter ett avsnitt. Som här, att man faktiskt kunde... vi måste uppdatera våra papper. Till exempel, om vi båda skulle gå bort vill vi att pengarna ska fortsätta förvaltas på Lysa i ett antal år. Och att de bara får användas till studier eller lägenhet. Att de inte ska gå till en massa grejer. Man kan specificera sånt, och det visste inte vi. Man kunde till och med göra folk lite arvslösa. Det kom vi in på.

Caroline: Men vi pratar också om vikten av att vissa saker kan man göra själv i ett samboavtal. Bör man anlita en jurist?

Jan: För det är bättre att ta diskussionerna och göra rätt från början. Det kan bli så himla dyrt i efterhand. Det här är en intervju med Andreas Möller, som har en lång erfarenhet som jurist. Han driver tillsammans med sin fru Susanne Möllers Juridik. Vill ni ha hjälp av dem, vilket jag verkligen rekommenderar, så är det bara att googla Möllers Juridik. När ni kommer fram till en post där det står att detta är en firma i Västervik, då är det rätt.

Caroline: Så är det rätt.

Jan: De har också skrivit om hur de jobbar. Jag tycker, jämfört med väldigt många andra jurister, att de jobbar väldigt schysst och transparent. De säger verkligen: använd oss som bollplank, gör rätt från början, så att du slipper både kostnader och strul i efterhand. Så jag tänker att istället för att vi ska återberätta avsnittet kan vi släppa på Andreas. Vi hoppas att du gillar avsnittet lika mycket som vi.

Välkommen, Andreas Möller

Jan: Varmt välkommen, Andreas Möller. Du driver ju en egen juristbyrå tillsammans med din fru Susanne i Västervik. Ni har inriktat er på skattejuridik, familjerätt, civilrätt och migrationsrätt. Sen var det ganska roligt, för jag tror jag såg på LinkedIn att du hade skrivit att du var uppvuxen med skatterätt och processföring i förvaltningsdomstol. Och du har en lång erfarenhet, 12 år på Skatteverket, där du förde Skatteverkets talan i olika processer. Du är också den som, från flera oberoende kontakter när jag frågar vem man ska prata med om skatterätt eller juridik, alla säger: du ska prata med Andreas. Så varmt välkommen till podden.

Andreas: Tack så mycket. Tack, tack.

Jan: Vill du lägga till något? Missar jag något i presentationen?

Andreas: Nej, jag tycker att den stämmer ganska bra överens med vad jag gör. Framför allt är det skattejuridik jag koncentrerar mig på.

Jan: Ja, det kan vi säkert ha ett helt avsnitt om, skattejuridik och sånt. Men idag är detta ett av de mest önskade avsnitten från våra läsare och följare. De säger: Jan, kan vi inte prata om allt det där med hur det funkar med sambo, gift, vad händer om man dör, och ISK och sånt? Så jag tänker, om det är okej för dig, att vi hoppar rakt in i det.

Andreas: Absolut, det kan vi göra.

Skillnaden mellan att vara sambo och gift

Jan: Jag tänkte börja så här. Caroline, kommer du ihåg när vi hade Klas-Erik, min gamla mentor? När vi inte var gifta sa han alltid till oss: ni måste vara rika. Och vi fattade aldrig grejen. Sen sa han: ja, men eftersom ni inte är gifta måste ni vara rika, eftersom ni lägger så mycket pengar på jurister för att hålla alla avtal igång som man får gratis när man är gift. Så jag tänkte egentligen, kan inte du beskriva den stora skillnaden mellan att vara sambo och vara gift? Vad är det man får på köpet när man är gift?

Andreas: Ja, jag tror att det är enklare att gifta sig, just för den juridiska biten. Sen är det ju många som inte vill gifta sig. Men för att det ska bli enklare och lättare att reglera så är det framför allt lättare att vara gift än att ha upprättat ett samboavtal.

Jan: Ja, för om man ska ha ett samboavtal, då behöver det reglera varenda sån grej. Som du tog exemplet med bilarna, eller exemplet med ISK-konto.

Andreas: Precis. Det man ska ha i samboavtalet, då ska man i princip ta upp samtliga egendomar som ska omfattas av avtalet. Och ett ISK-konto är oftast knutet till en person. Det här kan Söderlind bättre än vad jag kan. Då är det svårare att reglera det i ett samboavtal jämfört med om man exempelvis är gift.

Jan: Men gör man det via en juridisk firma då, eller kan man skriva ett samboavtal själv?

Andreas: Ett samboavtal kan man skriva själv. Det kan man göra. Och det går att formulera på olika sätt. Det ska vara undertecknat av båda parterna.

Jan: Och bevittnat också, eller?

Andreas: Nej, det behöver inte vara bevittnat. Och så kan man lägga till grejer efterhand.

Jan: Jag tänker att det blir...

Caroline: Ja, men det låter omständligt.

Ett levande dokument som måste undertecknas på nytt

Jan: Jag fattar varför du tycker att man hellre kan gifta sig. För då löser man bara problemet. Det är det man vill.

Andreas: Ja, men det går ju att uppdatera. Det kan vara ett levande dokument. Det är bara att man måste underteckna det i princip varje gång man lägger till något.

Caroline: Vilket inte behövs om man är gift.

Jan: Ja, för som du säger. Det var ju också en annan kvinna, Rebecka, som kommenterade. Hon skrev att er nuvarande uppdelning är en jättestor genusfälla som ofta, tyvärr, sätter kvinnan i risk. Om jag förstår det rätt så är det just de här tillgångarna som vid en skilsmässa blir väldigt struligt, och vid dödsfall också väldigt struligt. För om man är sambo och jag dör, då får inte min sambo automatiskt hälften av tillgångarna, utan då får hon bara det som är specificerat. Typ.

Andreas: Vid samboavtalet, tänker du?

Jan: Ja, eller om jag förstod dig rätt, det som man kan hänföra till att det var det gemensamma hushållet. Vilket jag kan se framför mig, gud. Jag tänker, om man inte är överens med barnen. Om jag till exempel har barn, vi skulle vara sambo, och så inte kommer överens. Och så ska det vara en diskussion mellan barnen och änkan kring vad som tillhör vad. Alltså, det måste vara upplagt för katastrof.

Caroline: Ja, det låter ju hemskt.

Andreas: Jo, men det kan det absolut vara.

Fallgropar när man skriver avtalet själv

Jan: Men finns det några fallgropar med att försöka göra ett sånt här avtal själv? För man har ju lärt sig att juridiska avtal ska man låta proffsen göra. Men just när du säger att samboavtal är ungefär en Excel-lista, och så skriver man under varje gång man har lagt till något.

Andreas: Nej, men det kan du väl göra, för det är vissa delar som alltid måste finnas med i ett avtal. Missar man sådana grejer, då kan det innebära att avtalet i princip blir ogiltigt. Det kan vara, som vi pratade om tidigare, underskrifter, det ska vara daterat och sådana saker.

Jan: Men kan vi inte gå igenom dem? Vilka är sakerna som alltid ska vara med i ett juridiskt avtal, så att man inte gör bort sig som nybörjare?

Andreas: Det måste framför allt framgå vad det är för form av avtal, och sen vilka som omfattas av avtalet. Det behöver finnas information om ungefär från vilken tid avtalet ska gälla och hur långt framöver. Det måste finnas underskrifter från båda parterna, och i vissa avtal ska det även vara bevittnat. Det är de kraven som behöver uppfyllas för att avtalet ska vara komplett.

Jan: Så om jag och Caroline ska göra ett avtal, då behöver våra namn och personnummer vara med, när det är skrivet, hur lång tid det gäller, alltså att det gäller så länge vi är i en relation, och sen att det är påskrivet. Hur vet man om det ska bevittnas eller inte? Eller är det bättre att alltid få det bevittnat, så är man safe?

Andreas: Ja, precis. Vissa avtal behöver inte bevittnas enligt lag. Men för säkerhets skull, och för att i framtiden frångå eventuella tvister eller problemställningar, då tycker jag att det är bättre att bevittna samtliga avtal.

Jan: Och ska det vara två personer eller räcker det med en?

Andreas: Nej, det brukar normalt i avtal vara två.

Jan: Okej, bra.

Skuldebrev: vad ska vara med

Jan: Vi fick en fråga här av Andrea. Nu har vi pratat om ett samboavtal där vi skriver alla tillgångar. Men om jag till exempel har ett skuldebrev, att jag har lånat ut pengar, är det samma princip där? När det är skrivet, bevittning, vilka två parter, när det ska betalas tillbaka?

Andreas: Ja, precis. Det viktiga är egentligen vilka som är parter. Vad ska det omfatta? Om det exempelvis sker någon betalning i ett visst intervall, och vad som ska hända om avtalet bryts. Om det är exempelvis den som är låntagare som inte följer avtalet, vad ska hända då? Sådana saker.

Jan: Sådant brukar man inte ha med, väl? Jag har inte hört att någon som har skrivit skuldebrev har med det där, vad som kommer hända om den som har lånat pengar inte betalar tillbaka som det var tänkt. Vad kan man ha för konsekvenser då, tänker du?

Andreas: Det enklaste är att man kan formulera vad konsekvenserna ska bli, och på vilket sätt man ska gå tillväga för att få en rättelse om en part inte följer det som framgår av skuldebrevet.

Jan: Vad är det vanliga man skriver då?

Andreas: Man kan exempelvis hänvisa till att det ska avgöras i en viss domstol. Det brukar oftast vara där låntagaren finns. Det kan också vara att betalning ska ske inom en viss tid. Om betalningen inte sker inom den tiden, så kanske man ska häva skuldebrevet, eller lånehandlingen, och hela beloppet ska betalas tillbaka inom en viss tid. Sådana saker kan vara bra med ett skuldebrev.

Köpa hus med olika ekonomiska muskler

Jan: Vi fick en fråga här också, jag tror det var Andrea på Facebook. Hon skriver så här: om man till exempel ska köpa ett hus och man har olika ekonomiska muskler, att den ena parten har kanske 500 000 och den andra parten har bara 100 000, hur skulle du ha rått? Hur skulle man reglerat det? Man skulle kanske gjort ett skuldebrev, eller hur hade man gjort i ett sådant scenario när man inte går in med hälften-hälften?

Andreas: Ja, det går att reglera beroende på. Man behöver ju inte äga hälften-hälften när man köper en fastighet tillsammans. Så man skulle kunna säga: jag äger 80 procent av huset, du äger 20 procent.

Jan: Det kändes så enkelt.

Caroline: Ja, men då blir det också tydligt, eller blir det det, vem som ska bo kvar om det blir slut på relationen? Eller blir det tydligt då, att den som har betalat mest... nej, det blir det kanske inte.

Andreas: Nej, det behöver det inte vara. Men däremot, som sagt, det finns inga regleringar på att man måste äga hälften av huset var. Man kan äga olika procentdelar. Men en reell separation sen betyder inte att om en person äger 80 procent av en fastighet så har den rätten att bo kvar. Det är någonting man måste komma överens om.

Caroline: Är det det att man kan köpa ut?

Andreas: Precis.

Jan: Men du, jag gillade det där som du sa. Ibland är det de enkla lösningarna. För mig är det bara, ja, det är klart att man inte behöver äga det 50/50. Men där skrev hon också: hur ska man då göra ett samarbete med skuldebrev? För då kan man antingen säga, okej, vi äger huset 80/20. Eller så säger man, vi äger det 50/50, och så skriver man ett skuldebrev på resten av beloppet. Att okej, då lånar du 150 000 av mig för att vi ska ha lika. Och det var också en fråga: behöver man anteckna avbetalningar på skuldebrevet? Att, nu har vi avbetalat 50 000 kronor, eller hur gör man sånt?

Andreas: Nej, det behöver man inte göra. Däremot kan det vara bra att göra det. Just för att i vissa fall, exempelvis när betalningen sker kontant, då är det svårt att visa under exempelvis banköverföringar att man har gjort en avbetalning. Det kan även vara så att om man gör en överföring via en bank, så kan ena parten hävda att det här var en betalning för något helt annat, det var inte för att reglera skuldebrevet. Så om det görs noteringar att det är gjort som avbetalningar som följer ett skuldebrev, så tycker jag det är bättre än att det inte finns någonting alls.

Jan: Ja, det är klokt. Det är logiskt när vi pratar om det.

Särkullbarn och gemensamma barn

Jan: Sen kom det också en fråga. Är vi klara med huset, tror du?

Andreas: Ja, jag tror det. Eller, vi märker det om vi kommer tillbaka.

Jan: Men vi fick en fråga här om skillnaden mellan särkullbarn och gemensamma barn. Det var någon som... vi pratade med en kompis utomlands, ni har sådana här Swedish family. Och han var så här, det är så sjukt komplicerat ibland med svenska förhållanden. Så man har till exempel, om man är gift eller sambo, ett gemensamt barn, och den ena parten har ett barn som den har tagit med sig från ett...

Caroline: Från ett tidigare förhållande.

Jan: Hur blir det där reglerat, till exempel vid dödsfall?

Andreas: Om man är gift, menar du?

Jan: Ja, och om man är sambo.

Caroline: Folk har ju så komplicerade förhållanden.

Jan: Ja, men det är också därför det här avsnittet är viktigt. Jag tycker lite synd om dig, Andreas, som blir kastad från det ena till det andra.

Andreas: Ja, för det är ju skillnader om det finns ett gemensamt barn och ett särkullbarn, om man är gift och om man är sambo.

Jan: Ja, men kan vi inte ta den skillnaden först då?

Andreas: Just om man är sambo, så är det ju barnen direkt.

Jan: Så då blir det egentligen enklare?

Andreas: Ja, precis. Då blir det enklare.

Vi leker med tanken: vem ärver vad

Jan: Så vi leker med tanken här nu, så att det blir illustrativt. Om jag och Caroline inte skulle vara gifta, vi är sambo och vi har barn gemensamt, så kommer de få hälften av... om jag dör, så får de hälften av mina tillgångar. Är det korrekt? Vi är sambo och vi har gemensamt barn.

Andreas: Men de får nog allt från dig.

Jan: De får allt?

Andreas: De får allt, ja. Precis, och det är det som är nackdelen med sambo.

Jan: Just det. Så om vi tar andra exemplet då. Nu är vi gifta. Vi har våra två döttrar. Om jag dör, då får inte barnen någonting, utan Caroline får allt.

Andreas: Precis.

Jan: Okej. Om vi har gemensamma barn.

Andreas: Ja, vi har gemensamma barn.

Jan: Bra. Om vi nu skulle säga att vi har var sitt... nej, men vi har barn från tidigare förhållanden. Du har barn från ett tidigare förhållande, och jag dör, och vi är gifta. Då får inte ditt barn någonting, då får du det.

Andreas: Ja.

Jan: Men om vi skulle vara sambo, då får inte det andra barnet heller någonting.

Andreas: Nej.

Jan: Nej. För det är särkullbarn och så.

Andreas: Ja.

Jan: Jag börjar få kläm på det här nu. Hänger du med, Caroline? Bra.

När barnet ärver ISK:et

Andreas: Och det är här problemet uppstår också. För om vi då har sparat på, som vi hoppar tillbaka till Joel, om vi har sparat på ett investeringssparkonto i mitt namn och vi har barn, då får barnen alla pengarna och du får ingenting.

Caroline: Ja, men bra. Jag börjar fatta här. Men jag tycker ändå det är lite konstigt, för barnet äger sitt ISK då, med alla pengar som vi har sparat där. Men om barnet är sju år och jag är den som tar hand om barnet, så måste ju ändå jag ha tillgång till de pengarna.

Jan: Precis, fast det kan jag faktiskt svara på.

Caroline: Okej, vad är det?

Jan: Nu får du rätta mig här. Men om det blir mycket pengar, så får barnet en överförmyndare från kommunen.

Caroline: Jaha, det blir inte jag alltså?

Jan: Nej. Så då måste du kommunicera med överförmyndaren. Och det där gäller, det lärde jag mig i föräldrabalken, det gäller även om vi är gifta och har gemensamma barn. Om barnet har mer än åtta prisbasbelopp, så måste man anmäla det till kommunen i alla fall, även om vi båda lever.

Caroline: Om barnet har ett eget kapital?

Jan: Om man har ett sparande till barnen över 320 000 ish, åtta prisbasbelopp, så måste man blanda in den där överförmyndaren i alla fall.

Andreas: Det är nog inte så vanligt.

Caroline: Nej, men det är lite oväntat.

Jan: Du nickade, så jag tar det som att jag fick rätt på det där. Jag tror att det ligger runt 378 000.

Det är barnets pengar

Andreas: Ja, för om jag har förstått det där rätt, så är det så att enligt lagstiftningen, om man ger pengar till ett barn, så är det barnets pengar.

Jan: Och det är därför det blir så struligt ibland när vi sparar till barnen och sen inte kunde ta tillbaka pengarna till vårt eget konto. För då sa banken: nej, men det är barnets pengar. Och vi var så här, nej, men vi är förmyndare. Nej, nej, det är barnets pengar. Har du någon tanke om varför det är så?

Andreas: Nej, men det är rent generellt. Det är ett konto som tillhör barnet egentligen. Och det är oavsett om barnet är omyndigt eller inte, kontot tillhör barnet, och då är det barnets pengar. Det är inte mer med det, Jan.

Jan: Nej, men jag tror, när jag tänkte på det, så tänkte jag att detta måste vara från starten, att man vill skydda barnet, att inte du kan vara en girigbuk och ta barnets pengar. Typ.

Caroline: Det är jag som är girigbuk?

Jan: Det är jag som har dött ju.

Företag och tjänstepension i bodelningen

Jan: Men du, vi tar en fråga till här. Vi har Maria. Ska du läsa Marias fråga här?

Caroline: Jag läser. Att företag och privat tjänstepensionssparande ingår i äktenskapsskillnaden blev jag ganska nyligen varse om, när jag skulle skilja mig. Som tur var är företaget nystartat och kommer inte att värderas högt, men jag märker att jag inte är ensam om att inte ha haft kunskap om detta.

Jan: Så vad var frågan nu? Så frågan är, om jag startar ett bolag, ett aktiebolag, och vi är gifta, då äger du typ halva det bolaget. Kan man se det så?

Andreas: Det kan man göra. För det normala just när det gäller den frågan är att man har exempelvis ett bolag, man är två ägare i ett bolag, så har man ett aktieägaravtal. Och där brukar man reglera, oftast att man upprättar något äktenskapsförord, för att separera bolaget mot den andra parten.

Jan: Just det. För om du och jag, Andreas, skulle ha ett bolag på 50 procent var, och sen skiljer jag mig från Caroline, då är det plötsligt, äger jag 25 procent, Caroline 25 procent och du 50 procent, och så har vi en ny medlem på styrelsemötena.

Andreas: Ja.

Caroline: Vad sa ni att man skulle göra för att undvika detta? Då ska man skriva ett aktieägaravtal?

Jan: Nej, men då kan Andreas, då skriver man ett avtal, så säger Andreas, kräver, att vi två har ett äktenskapsförord, eller har reglerat det, så att inte du får dem. Så att inte jag får de 25 procenten.

Caroline: Brukar man inte reglera det där också, i händelse av dödsfall?

Andreas: Absolut. Då brukar man reglera, det gör man också i aktieägaravtalet, då reglerar man oftast hur förköpsrätten är. Att exempelvis inte dödsbodelägarna ska gå in och bli delägare i ett bolag, utan den andra parten i det ursprungliga bolaget får förköpsrätt och köpa ut dödsbodelägarens del.

Ingår tjänstepensionen?

Jan: Men har vi svarat på Marias fråga här?

Caroline: Nej, det var inte så mycket en fråga, utan mest att hon ville ge en heads-up, att det var så det funkade.

Jan: Men där tänker jag också, tjänstepension, ingår det också i äktenskapsskillnaden? Det tjänstepensionssparande jag har. Om vi skulle skilja oss, ska då Caroline ha rätt till halva min tjänstepension?

Caroline: Ja, det låter ju jättekonstigt egentligen.

Andreas: Ja, precis. Den frågan vet jag inte vad jag kan svara på.

Jan: Du, då pausar vi den frågan, och sen får vi kolla upp det tills vi publicerar avsnittet. För det visste inte jag. Tjänstepension är ganska intressant, för jag vet att den i vissa avseenden är konkursskyddad. Så om jag går i konkurs, eller kronofogden, så kan man inte ta tjänstepensionen. Men det kan vi ta med en tjänstepensionsexpert.

Äktenskapsförord: syftet

Jan: Bra. Sen hade vi en väldigt konkret fråga, men jag tror vi kan hjälpas åt att göra den lite mer generell. Matilda har en fråga här. Hon frågar: hur ska man göra vid äktenskap om den ena parten har en gård som paret ska bo på, men vill skydda gården mot att behöva säljas vid en eventuell skilsmässa?

Andreas: Det här är framför allt ett äktenskapsförord.

Jan: Men kan vi inte gå igenom äktenskapsförord, för nu har vi nämnt det? Det enda jag vet är att äktenskapsförord, det ska man prata om innan man gifter sig, men typ ingen vill prata om det innan man gifter sig. Kan du inte beskriva syftet med äktenskapsförord, varför och vad det är?

Andreas: Ett äktenskapsförord är en form av avtal som man tecknar mellan makarna. Och man bestämmer om det är något visst som ska vara enskild egendom till exempel. Man kanske går in i äktenskapet med en fastighet som man äger till 100 procent, och man vill fortsatt äga den till 100 procent ifall man skulle skilja sig. Då kan man ha ett äktenskapsförord om att den fastigheten ska vara enskild egendom. Det är ju sådana saker man reglerar.

Jan: Ja. Då skulle man kunna säga, som vi var inne på innan, att jag äger det här bolaget, det är min enskilda egendom. Då gör man helt enkelt så, då separerar man det från en eventuell bouppteckning sen i framtiden. Detta räknas inte in. Så vill man vara helt säker på att tjänstepensionen eller företaget inte ska vara med, då gör man det innan.

Andreas: Jag skulle bara säga att det går att upprätta äktenskapsförord även under ett äktenskap. Så det är inget krav på att man måste göra det innan.

Äktenskapsförordet måste registreras

Jan: Men är det inte något sånt här också, att det behöver registreras?

Andreas: Jo, det behöver registreras hos Skatteverket. Då gör man så att båda parterna, precis som i ett vanligt avtal, undertecknar det, sen skickar man in det till Skatteverket. De registrerar det, och det skickas in i original. Sen får man tillbaka det i original efter att det registrerats.

Jan: Okej. Om det inte registreras hos Skatteverket?

Andreas: Ja, då är det inte giltigt.

Jan: Okej. Väsentligt att veta, känns det som.

Även om man har ett äktenskapsförord som är upprättat av en jurist och underskrivet, men man sen glömmer bort att skicka in det till Skatteverket, så fyller det ingen funktion.

Jan: Men är det något så här, vad är din, och din frus, upplevelse när ni har jobbat med kunder? Borde man ha ett äktenskapsförord? Eller när?

Andreas: I vissa fall ska man ju ha det. Jag tycker framför allt att man ska ha det exempelvis om man går in i ett äktenskap och man har en fastighet, om man inte vill att den fastigheten ska ingå i en eventuell separation.

Olika ekonomiska muskler vid giftermål

Jan: Kan det vara också så, tänker jag, om man går in och har väldigt olika ekonomiska muskler? Alltså, till exempel att jag har tio miljoner och du har noll.

Caroline: Du får säga vem det är du menar.

Jan: Jag menar att den ena har mycket.

Caroline: Caroline har en miljon.

Jan: Ja, precis. Caroline, som har doktorerat, Caroline har tio miljoner, och jag har en fattiglapp, jag har noll. För det betyder, om vi gifter oss och sen skiljer oss, då får jag ju fem av dina miljoner. Eller hur? Medan om det är ett äktenskapsförord, då säger man, men detta, och kan man göra då precis som den här Excelfilen, man har då typ, ja men detta Nordnet-kontot med det här numret, eller de här kontona. Det kan man göra. Och så säger man, de räknas inte.

Andreas: Det kan man göra, det är ett sätt. Sen finns det vissa gånger som äktenskapsförord upprättas i samband med ett giftermål. Då kan man skriva att de tillgångar vardera part har vid giftermålet ska ses som enskild egendom till exempel. Och så får man lista upp vilka det är.

Enskild egendom och det som träder i dess ställe

Jan: Och det där med enskild egendom, det vet jag också att det har en speciell juridisk betydelse? Min mamma har pratat om att när vi ärver henne, att de har sagt: ja, men jag har skrivit att detta är enskild egendom. Kan man göra det, eller är det bara något hon har hittat på?

Andreas: Det kan man göra. Enskild egendom, den är just enskild, den ingår då inte vid exempelvis en skilsmässa. Det är inget giftorättsgods, som man säger. Många gånger kan man exempelvis i sitt testamente ha med att, vi kan ta som ett exempel, att Jan, min son, ska få den här fastigheten, och den ska vara enskild egendom, och även det som träder i dess ställe brukar kunna stå i testamentet. Då kan det vara så att du, Jan, du får en fastighet, men sen säljer du den och köper en ny fastighet, då ska även den ingå i den enskilda egendomen. Så den kan inte bli del av något giftorättsgods.

Jan: Aha. Okej, för detta var också något nytt jag lärde mig. Om jag ärver fastigheten, så är den enskild egendom. Men om jag skulle sälja den och få pengar, då ingår de plötsligt i vårt äktenskap.

Andreas: Det kan de göra, om det inte står att det ska fortsätta vara enskild egendom.

Jan: Oj, det tror jag inte de flesta vet.

Andreas: Nej. Förstår man inte sånt, då blir det giftorättsgods.

Caroline: Shit, vad intressant.

Andreas: Så då ingår det i det hela, om man säger att det sker en bodelning.

Hur pengar slutar vara enskild egendom

Jan: Ja, för det måste ändå vara ett ganska vanligt scenario. Man ärver ett hus av föräldrarna, och så står det att detta är enskild egendom. Och så tänker man, vi bor redan i ett hus, så vi säljer föräldrarnas hus och får ut pengar. Och sen sätter man dem på ett, ja, då sätter vi det på det gemensamma sparkontot som vi redan har. Och puff, så är det plötsligt...

Caroline: Då är de inte enskilda.

Andreas: Då är de inte enskild egendom. Nej, det stämmer.

Jan: Shit, pommes frites. Det är mycket man kan trilla dit på.

Testamentet: att vara ansvarig mot sina efterlevande

Jan: Men du, vi har ju börjat beröra det här med testamentet, för det är det stora andra tjocket. Om man ska ta det innan vi hoppar ner i läsarfrågorna. Om man vill vara ansvarig gentemot sin familj och sina efterlevande, vad ska man göra? Vad är de vanliga misstagen, eller tipsen, skulle du säga, gällande just testamentet?

Jan: Jag tänker så här, ofta är det till exempel, detta är så himla roligt, jag ska inte hänga ut min mamma, men när vi pratar med min mamma så säger hon: nej, men jag vill inte prata om det, för då är det som att man kallar på döden.

Caroline: Nej, men prata om testamentet.

Jan: Ja, man pratar om testamentet, eller man pratar om, du vet, Vita Arkivet eller något sånt. Medan jag tänker, nej men shit, om jag dör, då vill jag att Caroline mer eller mindre bara ska ta fram en pärm. Och så ska där...

Caroline: Vill underlätta för den andra, ja.

Jan: För det känns som det lätt kan bli kaos. Och man liksom dör. Och så ska man handskas med massa lösenord. Jag kan inte ens tänka mig in i vad det skulle vara. Så är det något från ett juridiskt perspektiv som du tänker, detta borde... om alla svenskar hade gjort detta, så hade vårt liv som jurister blivit mycket enklare. Eller ditt liv som efterlevande.

Andreas: Ja, men det är väl klart att har man ett testamente, då kan man också formulera, då framgår det oftast hur arvsordningen ska se ut. Det kan säkert minska riskerna för konflikter mellan exempelvis arvingar. Är det också oklarheter i ett testamente, så kan det innebära mer jobb för de jurister man har för att utreda dödsboet.

Hur ska ett bra testamente se ut

Jan: Så hur ska ett bra testamente se ut? Vad ska där stå?

Andreas: Ett bra testamente ska vara tydligt. Det ska framgå vem som ska få vad. Det ska också framgå, just det här som vi pratade om tidigare, om det ska vara enskild egendom och så vidare, att det ska träda i dess ställe. Det är ganska ofta en person upprättar ett testamente, och sen kanske 3–4 år senare gör ett nytt testamente, och kanske börjar bli lite gammal och glömmer bort att de har upprättat ett till testamente. Då är det bra om man, när man upprättar ett testamente, skriver sådana saker som att det här testamentet ersätter tidigare testamenten. Så det måste även vara daterat förstås. Det är vissa formkrav som måste vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt.

Jan: Vad är det för formkrav?

Andreas: Det behöver bland annat vara daterat och bevittnat.

Jan: Kan man bara skriva sitt testamente på datorn och sen...

Andreas: Ja, i alla fall underskrivet.

Jan: Jo, underskrivet. Men man behöver inte använda sig av jurist eller så?

Andreas: Man kan bara skriva det och sen få det bevittnat och skriva under det själv.

Var ligger testamentet?

Jan: Men behöver det också registreras?

Andreas: Nej, testamentet behöver inte registreras.

Jan: Men hur kan man då veta om någon har gjort ett testamente, om det bara ligger någonstans? Jag hittar testamentet och jag gillar inte det. Det försvann.

Andreas: Ja, nej, men det är ju svårare förstås. Men det finns vissa företag, tror jag, som man kan registrera hos, eller som bevarar testamenten och bevakar de olika testamentstagarnas rätt vid ett dödsfall till exempel. Men annars skulle det kunna vara så att det ligger ett testamente någonstans som ingen har någon aning om.

Jan: Nej, men det verkar ju oerhört problematiskt egentligen. Det kan bli mycket konflikter då också.

Laglott och arvslott

Jan: Men jag tänker också, kan man säga, säg att man har tre barn och så har man typ 300 000 kronor som ska gå till arv. Kan jag sätta så att det ena barnet får 150, det andra får 100 och det tredje får 50? Alltså, förstår du, nej men jag gillar inte det där sista barnet. Det finns ju sådana case.

Andreas: Ja, jo, det gör det. Man kan skriva så i testamentet, men alla arvingar har rätt till något som heter laglotten. Och skulle det vara så som du sa, att man har, var det 300 000?

Jan: Ja, precis.

Andreas: Så då skulle det egentligen... nu ska vi se så att jag inte tänker fel. Laglotten är hälften av arvslotten, och arvslotten är det som du har, de här 300 000. Så, ja, precis. Det tredje barnet skulle kunna få 50 000.

Jan: Jaha, okej. Men vänta, jag bara hittade på. Det kändes som att du började räkna. Kan du inte förklara med arvslott och det där, för det har jag aldrig hört talas om.

Andreas: Nej, arvslotten, det är det som är kvar efter att du har gått bort, de här 300 000 till exempel. Och laglotten är hälften av arvslotten.

Jan: Okej. Och av den så måste de få lika mycket?

Andreas: Ja, de har rätt till sin arvslott. Och är det tre barn, ja, då har de en tredjedel av arvslotten.

Jan: Ja, precis. Det var inte meningen att jag skulle sätta dit dig på de där 50 000.

Andreas: Nej, nej. Men det var ju helt rätt.

Kan man trumfa laglotten?

Jan: Men kan man trumfa den här arvslotten och laglotten med ett testamente då? Kan man säga att det ska se helt annorlunda ut för barnen? Eller kan man inte? Det var ju så jag förstod, att det var ett minimum.

Andreas: Precis. Laglotten kan man inte frångå i testamentet.

Jan: Nej, okej. Så om jag förstod detta rätt, säg att efter att vi dör så är det en miljon kronor kvar, och vi har två barn. Så då är det en halv miljon som de kommer få hälften av var. Det kan vi inte förhandla bort. Men den där resterande halva miljonen, den kan vi fördela precis hur vi vill, med testamentet. Den kan vi skänka bort till Barncancerfonden.

Andreas: Ja, okej, bra.

Jan: Men då kan man... vad tänker du?

Caroline: Nej, men jag tänker på alla dåliga filmer. Jag ska göra dig arvslös. Och så trodde jag i Sverige att man inte kan göra någon arvslös.

Jan: Men du kan ändå sabba ganska mycket i ett arv.

Andreas: Ja, visst.

Framtidsfullmakt

Jan: Ja, men vad bra. Vi hade här också någon som pratade om framtidsfullmakt. Vill du också säga vad en framtidsfullmakt är och varför man skulle vilja ha en sådan?

Andreas: En framtidsfullmakt kan man ha för att eventuellt reglera hur man vill att... exempelvis om man inte kan ta vara på sin egen rätt längre, att man lämnar över en framtidsfullmakt till en person som man litar på, som ska kunna fatta de mest korrekta besluten för ens egen rätt.

Jan: Om jag skulle bli sjuk eller dement eller något sånt, så kan man ha en framtidsfullmakt. Men är den sån också, för det var någon som skrev här på Facebook att pengar eller massa konton hade låsts när den andra hade gått bort. Och har man inte någon framtidsfullmakt, så blir det väldigt stökigt. Så kan man använda det så, att om jag dör, alltså villkoret för denna fullmakt är att jag är död, om jag är död, ja, men då får Caroline göra alla de här grejerna? Är det vad en framtidsfullmakt är? Eller har jag missuppfattat?

Andreas: Ja, alltså, det normala med framtidsfullmakter är att man upprättar den när man själv inte kan ta hand om sina exempelvis ekonomiska angelägenheter. Oftast är man fortfarande vid liv då.

Låsta konton vid dödsfall

Jan: Men den här frågan som du pratar om, jag får läsa den. Det var Susanna, och hon skrev så här: "Nu är fullmakten ganska ny. Tror inte att det är många som vet att gemensamma konton blir låsta om en går bort, tills allt med dödsboet är klart." Och sen skriver hon: "Har man mina, dina och våra barn, då kan det ta en stund innan dödsboet är klart." Så om jag tolkar Susanna rätt, så betyder det att om vi har ett gemensamt konto och jag går bort, då kan inte du använda det kontot på banken, fram tills dödsboet är färdigt. Och det kan ta lång tid.

Andreas: Ja, onekligen. Särskilt om det är ett komplicerat dödsbo.

Jan: Ja.

Andreas: Jag vet inte riktigt hur jag ska svara på den frågan. Men själva tanken med framtidsfullmakten är att den ska vara ett alternativ till att exempelvis utse en god man eller förvaltare. Och den ska framför allt vara gällande när personen fortfarande är vid liv.

Jan: Just det.

Caroline: Nej, jag tror egentligen inte att det var så mycket en fråga, utan det var mer ett konstaterande att det verkar som att hon hade varit med om detta. Att alla inte vet vad det är.

Fakturor och konton efter ett dödsfall

Jan: Så för mig, okej, men det betyder... och det får man kanske kolla upp med banken egentligen.

Andreas: Precis, det kan ju vara så att det är olika från bank till bank. Men man kan säga, just när det gäller det här konstaterandet om konton och så vidare efter någon som har avlidit, det kommer ju fortfarande oftast fakturor till en sån person. Och för att reglera de fakturorna kan man, om man har möjlighet att komma åt kontot till en avliden, så tar man oftast och betalar fakturor och kostnader via de kontona. Men det går att reglera så att man som exempelvis dödsbodelägare betalar en faktura. Då kan man justera det vid ett arvsskifte senare, för då har man haft en utgift som är gemensam för hela dödsboet.

Vad händer med bolånet?

Jan: Och där också en sån här dum fråga. Men om man dör, och till exempel nu har vi bolån som är hälften på mig och hälften på Caroline. Om jag dör, hur räknas det då, försvinner skulden, eller sätts den över på Caroline, eller räknas den av mot dödsboet? Vet du hur det funkar?

Andreas: Skulden till fastigheten är ju fortfarande kvar. Och den löses oftast om exempelvis man säljer en fastighet, eller om den andra parten tar över fastigheten, då tar den över lånen.

Jan: Och det är därför man brukar prata om till exempel att ha en livförsäkring. Vi har gjort så, vi fick tipset, okej, ta en livförsäkring på samma summa som bolånet. Så att om jag dör, så får Caroline den motsvarande summan, så du kan lösa ut skulden på huset. Din del i alla fall.

Caroline: Ja, min del.

Smycken, design och saker man slåss om

Jan: Du såg fundersam ut.

Caroline: Jag satt och tänkte på det här med att det inte alltid handlar om pengar på bankkonton eller skulder och så när någon går bort. Utan det kan vara smycken eller design eller, jag vet inte, som barn slåss om när föräldrar har gått bort. Och där undrar jag också, hur kan det regleras på något vis om det inte finns ett testamente?

Andreas: Du tänker på hur man ska bestämma värdet av sakerna?

Caroline: Ja, och vem som ska ha vad och sånt. Det verkar ju sjukt svårt.

Jan: Jag har nuddat vid tanken och tänkt, ja, ja, men det reglerar de säkert, de som har de problemen. Men jag kan tänka mig, vi testar. Säg så här, att nu är vi inte gifta, nu är vi syskon. Det är många konstiga Swedish family som är här. Men vi är syskon och våra föräldrar har haft en sommarstuga som vi båda vill ha. Och sen kan vi inte komma överens om vem som ska få sommarstugan. Och så kommer vi till dig. Vad hade du sagt till oss?

Andreas: I det fallet skulle jag väl råda er att först och främst göra en värdering, eftersom båda nu vill ha sommarstugan. För det är ingen av er som har mer rätt till sommarstugan än den andra. Så... nej, jag vill inte ha er som klienter. Nej, men jag skulle nog framför allt råda er att antingen försöka komma överens, och kan ni inte göra det, då är nog valet att göra en värdering och sälja sommarstugan.

Boutredningsman och testamente som löser knuten

Jan: Men är det någon dödsboexekutor? Eller någon som bestämmer så, ni kommer inte överens, då säljer jag den? Alltså typ Lyxfällan-Charlie, som kommer och bestämmer detta.

Andreas: Nja, om man inte kommer överens, så kan man ju ha en boutredningsman som gör en reglering. Men den personen försöker oftast göra om tillgångar till pengar, som fastigheten. Man säljer fastigheten, sen fördelar man pengarna från fastigheten, det man fått från försäljningen, på dödsbodelägarna. Men det finns ingen som kan säga att du ska ha mer rätt till den här sommarstugan än den andra parten.

Jan: Men om våra föräldrar hade kunnat säga i ett testamente att, om den är värd 500 000 och de har 500 000 på konton, så hade de kunnat säga: Caroline, du får sommarstugan, och Jan, du får 500 000. Och sen hade jag bara behövt suck it up.

Andreas: Ja, det hade varit bra.

Caroline: Men jag tänker också att när man är ovänner och syskon och föräldrarna dör och lämnar efter sig en sommarstuga, det är då man ska se till att bli vänner igen.

Andreas: Ja, absolut.

Caroline: Vilken chans, liksom. Kom överens igen.

Konflikter som seglar upp vid dödsfall

Jan: Alltså, jag tror inte det är så stort problem. Men jag tycker det är ganska roligt när det blir så här entydigt. För det är inte så många andra situationer i livet. Då gör man så här och så här, och så är det färdigt. Och så är det bara att förhålla sig till det.

Andreas: Men det är ganska ofta det, just som du sa, att man inte alls är överens. Och även vid dödsfall brukar inte det med automatik innebära att alla kommer överens igen.

Caroline: Jag tänker snarare att det kan komma upp konflikter som har legat länge, att man känner att man har varit orättvist behandlad, eller du har alltid fått si och så. Men det är just då som man kanske ska...

Jan: Lägga det åt sidan. Fast det är svårt. Fast å andra sidan, då tänker jag faktiskt så här, att det är bättre, apropå det jag pratar om att vara ansvarig mot sin familj, alltså, att du och jag bör ju reda ut det där med Elsa och Freja innan vi dör. För då slipper de en massa stök sen.

Andreas: Ja, då blir det mer att de får respektera era viljor. Det är ett förslag som är klart mycket bättre än att låta efterarvingarna själva avgöra hur föräldrarna har tänkt. Vilket inte alltid är så lätt.

Jan: Nej, precis.

Gemensam bostadsrätt som sambo

Jan: Bra. Är det någon... om man är sambo och har gått in lika mycket i en gemensam bostadsrätt, hur reglerar man enklast att partnern ärver den andras del av lägenheten och kontantinsats om den ena partnern går bort? Jag tror vi redan har svarat på den, på Filippas fråga, väl? Vi ska se om vi kommer ihåg rätt. Eftersom de är sambo, så är de inte gifta, men eftersom de har ägt den tillsammans, så går hennes del till hennes barn, eller i hennes dödsbo, så att de måste reglera det med ett testamente, eller ett samboavtal.

Andreas: Testamente, sambo.

Jan: Jag börjar få koll på det här. Jag kanske söker jobb hos dig sen, Andreas.

Hur hittar man en bortgångens papper?

Jan: En fråga från Pernilla. Hur hittar man, om någon har gått bort och inte har koll på sina papper eller konton, hur brukar det gå till?

Andreas: Ja, bra fråga.

Jan: Hur ska man göra?

Andreas: Det vanliga är att bankerna får information från Skatteverket om att någon har gått bort, via offentliga register. Och det går även att kontakta banker som anhörig. För det är inte så att bankerna själva tar kontakt med dödsbodelägare, utan en bank får exempelvis information från Skatteverket om att en person har dött, och då brukar det oftast skickas ut något saldobesked på dödsdagen och sådana saker.

Jan: Till vem då?

Andreas: Precis, det skickas oftast till den avlidnes adress. Sen är det oftast någon dödsbodelägare som har eftersändning på posten, så att den kommer till den personen. Och sen är det många tjänster som bankerna med automatik avslutar när de får information om ett dödsfall.

Jan: Vad kan det vara som de avslutar?

Andreas: Ja, telefonbanken, mobilt BankID, kontokrediter, olika former av betaltjänster kanske. Internetbanken brukar också... men det är lite olika från bank till bank, och vilka tjänster som avslutas.

Engagemangsförfrågan till banken

Jan: Men just den här frågan om hur man hittar en bortgångens konton?

Andreas: Det brukar finnas tjänster man kan köpa i samband med att man exempelvis anlitar en jurist för att göra en bouppteckning. Då blir det juristens jobb att kontakta banken, och då skickar man en form av engagemangsförfrågan. Man skickar en fråga till banken om den avlidne personen haft ett konto i den banken. Och är det så att det finns konton, då informerar man samtidigt om att personen avlidit, om de inte har fått information från Skatteverket, och att man vill att ett saldobesked ska skickas ut till den adress som finns på dödsboet.

Jan: Men det finns liksom inget sånt här register? Det trodde jag, typ som äktenskapsförord, att det fanns ett testamentsregister. Men det finns det inte?

Andreas: Nej, det kan vara lite detektivarbete. Man får helt enkelt söka information via banker. Nu finns det mängder av mindre banker som man kan ha konton i. Det finns ju Coop, man kan ha konto i Ica och så vidare.

Jan: Så det låter som en sån där punkt i det där att vara ansvarig mot sina efterlevande. Att ha en lista med alla konton och avtal.

Vem får öppna posten?

Jan: Men vem får öppna det här saldobeskedet egentligen?

Andreas: Du menar det som kommer på posten, exempelvis från Ica-banken? Ja, dödsbodelägarna kan öppna det.

Jan: Caroline har nämligen jobbat på posten.

Caroline: Det var länge sen. Men man får inte öppna någons post hur som helst. Det var tydligen väldigt reglerat. Det visste inte jag.

Andreas: Nej, det brukar oftast vara adresserat till dödsboet efter den personen. Och den som är kvar där, den kan öppna posten.

Att styra arvet med ålderstrappor

Jan: Bra. Jag tänker att vi ska ta en fråga som vi själva faktiskt har ett egenintresse i. Men som Jennifer också skriver: hur kan man, om man dör, säg att jag och Caroline båda skulle gå bort och barnen lever, för då ärver de ju alla våra tillgångar, men då får de en överförmyndare fram tills de är 18, eller hur? Men från och med 18, ja, då kan de gå bananas. Typ. Så kan man liksom reglera i ett testamente eller något sånt, skriva, nej men jag vill att vår kompis Niklas eller Magnus, fram tills du är 25, får du inte röra de här pengarna, utan de ska förvaltas på det här sättet, eller av den här finansiella rådgivaren? Kan man liksom hindra barnen, till exempel mellan 18 och 25? Förstår du vad jag menar?

Andreas: Ja, det kan man göra. Man kan upprätta ett testamente där man har någon form av föreskrift om särskild förvaltning av en fastighet. Man säger att från att barnet blir 25 ska det få ta över själva fastigheten, och därmed få fri förfoganderätt över den. Ibland kan det vara så också att man fördelar, om det är pengar till exempel, att ett barn ska få ut delar av arvet i olika åldrar, 20, 25 och 30 och så vidare.

Jan: Så att vi kan skriva in i vårt testamente att du får en tredjedel när du fyller 18, du får en tredjedel när du fyller 21. Coolt.

Andreas: Precis. Det kan man göra.

Någon måste veta att testamentet finns

Jan: Men då är det också så här viktigt att någon vet om att det finns. För det är ingen som kommer fråga eller kolla i något centralt register om att det finns ett sådant.

Andreas: Ja, precis. Det är exempelvis om man skulle ha en vän eller någon som man vill ska förvalta de här pengarna, att man gör den väldigt informerad om att det finns ett testamente, och vad som ska framgå av det. Jag vill att du ska förvalta de här pengarna, och att mitt barn ska få så och så mycket vid den och den tiden. För det gör det mycket enklare förstås.

Jan: Ja, men skitbra. För då kan man säga så här, vi vill att de här pengarna ska förvaltas på Lysa, de ska vara så och så, och sen är det bara någon som exekverar det åt barnen. Ja, coolt.

Omyndiga barn och överförmyndaren

Jan: David här har en fråga på Facebook. Jag är också, som Jennifer, intresserad. Så hur är det generella tillvägagångssättet, och hur hanteras tillgångar om man har omyndiga barn? Är det då den här överförmyndaren?

Andreas: Precis, det är överförmyndarmyndigheten som bevakar och förvaltar barnens arv. Och det är precis som tidigare, att man kan skriva ett testamente, att man vill att någon annan ska förvalta pengarna, och hur det ska ske.

Jan: Kan man bypassa den där överförmyndaren?

Andreas: Precis, man kan upprätta ett testamente. Precis som i förra fallet. Man vill att en viss person ska kunna dela ut tillgångar i viss ålder, när barnet har uppnått en viss ålder och så vidare. Så man behöver inte gå via överförmyndarmyndigheten, utan man kan i ett testamente utse en annan person.

Jan: Okej. Hur förvaltar de barns pengar egentligen? Vet du det?

Andreas: Du tänker på överförmyndarnämnden, eller myndigheten? Ja, alltså, jag har väl ingen full vetskap om hur det går till. Men det är tänkt att de inte ska låta barnet i princip bestämma fritt över vad de ska använda pengarna till. För då finns det ju inget syfte med att ha en överförmyndare. De har säkert vissa regler om vad barnet kan ha för utgifter och vad de ska hjälpa till med. Men jag vet inte riktigt hur det ser ut. Det kan jag inte svara på tyvärr.

Jan: Det kan vi ta reda på. Det är spännande, att vi ringer till en sån här överförmyndare.

Enklare juridisk rådgivning

Jan: Bra. Jag tänker, nu börjar vi på upploppet. Vi har en fråga här från Jesper. Han skriver: vad finns det för möjligheter till enklare juridisk rådgivning? Att det finns många situationer då man kanske vill ha tips på traven eller ha någon att bolla med, för att man känner sig lite osäker. Så till exempel, hur funkar det hos er? Kan man ringa till er eller lägga ett mail?

Andreas: I vår byrå har vi sagt att enklare frågor tar vi och svarar på direkt. Vi erbjuder 15 minuter gratis rådgivning. Det är oavsett om det kommer en fråga per telefon eller mail. Sen kan det oftast vara så att det leder till svårare frågeställningar. Då brukar jag oftast lämna någon form av tidsuppfattning om hur lång tid jag behöver för att svara på en viss fråga, vad jag kan hjälpa till med.

Jan: Och vilka är de vanligaste frågorna ni får? För jag vet att du egentligen är skattespecialist, det är där du har din spetskompetens. Men vilka frågor kan man komma med till er?

Andreas: När det gäller familjejuridiska frågor, då kan det vara att de kanske har upprättat ett eget testamente, bara vill bekräfta att det fungerar att skriva en viss mening, om det är tydligt vad som är syftet med meningen. Sådana frågor kan vi svara på direkt. Och just när det gäller skattejuridik, då är det oftast hjälp med att driva processer mot Skatteverket. Då har jag som policy att i vår byrå tar vi ingenting betalt för att klienten skickar in sitt beslut till oss och jag går igenom beslutet. Jag gör en uppskattning om jag tror att det finns möjlighet att nå framgång i ärendet. Sen lämnar jag något prisförslag på hur mycket tid jag kommer behöva. Och är det så att klienten inte tycker att det är värt att betala det beloppet i förhållande till exempelvis hur mycket mindre skatt man kan få, så kostar det inte någonting, utan då stannar man där.

Ett schysst sätt att jobba

Jan: Så det tycker jag är ett bra sätt, dels för nya klienter. Jag kan säga så här, jag har lite erfarenhet från lite större byråer, så detta är ett väldigt schysst sätt att jobba på. För annars känner man, när man går in på, jag ska inte nämna några, men det känns som att klockan tickar, eller taxametern tickar bara man har sagt hej i receptionen. Men där är det så att man kan lägga småfrågor och bolla det med er. Och på er hemsida, det är då mollersjuridik.se, man kan googla. Hittar ni en hemsida som hänvisar till Västervik, så är ni rätt.

Andreas: Precis. Jag tror inte det ska finnas fler hemsidor. Men det stämmer.

Rättsskydd och rättshjälp vid vårdnadstvist

Jan: Bra. Jag tänkte också, jag fick faktiskt en kommentar här från Erika också på Facebook. Hon skrev så här, gällande vårdnadstvister: rättsskydd i hemförsäkringen gäller oftast bara om det har gått över ett år sedan separation. Rättsskydd, kan du säga något kort om hur det funkar?

Andreas: Ja, men det stämmer som frågeställaren har skrivit där, att det finns en karenstid i hemförsäkringen. Och det är så att ibland kan man söka om rättshjälp. Och det gör man hos Rättshjälpsmyndigheten för att kunna få hjälp med ersättning, om man vill anlita ett juridiskt ombud i en vårdnadstvist. Så det stämmer precis som i frågeställningen där. Men annars får man betala själv.

Jan: Så rättsskydd, när träder detta in? För jag tror att detta är en sån där grej som man har sett i alla villkor på hemförsäkringen. Jag vet inte ens vad det är för något.

Andreas: Exakt, men man vet inte ens vad det är. Jag kan ta som exempel skatteärenden. Ett rättsskydd i en hemförsäkring avseende en privatperson, då täcker inte den kostnader för att ha ett ombud i ett skattemål. Men har man exempelvis hemförsäkring och ska driva en process om att man ska klandra ett arvskifte, då brukar oftast hemförsäkringen täcka kostnaden för ombudet till en viss del. Det brukar vara rättshjälpstaxan, och sen får man betala självrisken själv. Risk om 20 procent ungefär av själva beloppet. Eller, man säger att självrisken i sig är 10 000 kronor. Den beror lite på vilken premie man betalar också. Betalar man en lägre premie, så är självrisken högre.

Räkneexempel på rättsskyddet

Andreas: Vi säger att man har ett ombud i ett arvskifte. Man har haft en kostnad som uppgår till 100 000 för ombudet. Då täcker oftast hemförsäkringen 80 procent av kostnaden plus självrisken. Så det kan absolut vara värt att försöka använda hemförsäkringen om man har en tvist och man behöver hjälp av ett ombud. I många fall vet man inte om försäkringen täcker eller inte. I vår firma hjälper vi till med att upprätta en ansökan om rättsskydd som skickas till försäkringsbolaget, som oftast svarar efter några dagar om den täcker eller inte. Och då får man även veta vad som är självrisken. Det brukar oftast finnas något tak på hur mycket försäkringen täcker, exempelvis 200 000 kronor.

Jan: Jag brukar säga att jag tycker juridik är väldigt klurigt. Särskilt jag som har förhållningssättet till regler att det bara är överenskommelser. Men jag vill verkligen säga till dig som lyssnar och tittar, jag kan personligen uppleva att det är lätt värt det. Vi har tagit hjälp med både att upprätta testamente och sådant.

Det är värt att lägga de tusenlapparna i början för att slippa en massa strul i framtiden.

Jan: Så jag hoppas att du håller med på den synen, att det är bättre att göra rätt från början när det är billigt och man är överens, än att försöka reda ut saker i efterhand när man är oense, och dessutom har svårt att prata med varandra.

Andreas: Jo, men så är det ju. Det är just det, att är man inte överens sen, då kostar det. Då är det ganska dyrt att ha det här ombudet, och man riskerar även att förlora ett mål, och inte bara stå för sina egna kostnader. Man kan även i vissa fall stå för motpartens ombudskostnader, som kan vara minst lika höga. Så ett tips är att försöka ha någon form av avtal och överenskommelser redan innan något eventuellt dyker upp.

Sammanfattning av avsnittet

Jan: Så det vi har pratat om egentligen, bara för att runda av och sammanfatta. Är man sambo, så behöver man verkligen reglera det här i ett samboavtal. Det har vi lärt oss nu, Caroline. Tillgångarna, det ska vara underskrivet, och man behöver skriva under och datera varje gång man lägger till. Och att det många gånger kan vara värt att gifta sig, även bara för den juridiska biten. Och sen också, i testamentet, att göra det enkelt för de efterlevande. Och att det funkar alldeles utmärkt att göra som vi pratade om innan, att säga att barnen inte ska ha det från 18 till 21. Vi pratade också om äktenskapsförord, att det måste registreras. Var det inte så?

Andreas: Jo, det stämmer bra.

Jan: Det kändes som en viktig grej.

Andreas: Ja, för annars fyller det ingen funktion. Även om man har ett äktenskapsförord som är upprättat av en jurist och underskrivet och så vidare, men man sen glömmer bort att skicka in det till Skatteverket, så fyller det ingen funktion helt enkelt.

Avslutning: de vanligaste frågorna

Jan: Jag tänkte att vi skulle avsluta med två frågor här. Jag fick en från Per, från Facebook. Fråga gärna vilka de vanligaste frågorna är som ni får i vardagen. Så jag tänker, har vi missat något, vad är de vanligaste frågorna?

Andreas: Ja, de vanligaste frågorna, jag tror vi har gått igenom dem redan, men en vanlig fråga kan vara: varför ska jag anlita en jurist för att upprätta ett, vi kan ta ett äktenskapsförord, när jag kan gå in och fylla i ett formulär som finns på nätet? Och skälet till att anlita en jurist i det fallet är att de här formulären är så standardiserade, så att det ofta kan vara så att man exempelvis missar något i äktenskapsförordet som kan ha en avgörande skillnad när man väl ska tolka det här sen. I en kontakt med jurist är det inte ett standardiserat formulär, utan då är det framför allt upprättat precis utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. Så nu är ju jag jurist också och får betalt för sådana här tjänster. Men jag tycker väl ändå att risken med de här formulären är att de är så standardiserade, för att de ska passa så många olika former, att de kan förlora lite i betydelse i jämförelse med ett upprättat dokument från en jurist.

Gör rätt från början

Jan: Ja. Som jag sa innan, jag brukar alltid rekommendera att ta kontakt med en jurist, så att man vet att det blir rätt. För jag har varit med och försökt lösa en konflikt i efterhand. Och det var ett helvete. Jag lovade mig själv då, från och med nu ska jag alltid göra rätt från början, även om det känns lite surt. För det tar lite mer tid, och man tycker, jag får ju ett dokument här som jag kanske inte ens kommer att använda. Men vi skaffar ändå en hemförsäkring, även om ingen av oss tror att vårt hus kommer att brinna, tänker jag.

Jan: Bra. Jag tänker, är det någon fråga som du önskar att vi hade ställt?

Andreas: Nej, jag tror inte det egentligen.

En extra fråga om skattebiten

Jan: Jag blir lite nyfiken, då ställer jag en extra fråga. Det här med skattebiten, är det mest privatpersoner eller? Det känns som att, som privatperson har jag aldrig haft några problem med Skatteverket. Men som företagare är det ganska ofta jag har både fått överklaga beslut, och jag har fått rätt. Så är det mer för företag, eller är det för privatpersoner också?

Andreas: Nej, men vi har nog processer både gällande privatpersoner och företag. I många fall har jag ärenden där det är fåmansföretag. Då kan det ha varit transaktioner som har skett mellan företaget och den enskilde. Då drabbar det båda två. Men sen är det andra tillfällen då en privatperson exempelvis har köpt och sålt ett par stycken bostadsrätter på ett fåtal år. Då kanske Skatteverket har sagt: det här är ingen vanlig försäljning som ska redovisas som kapital, utan det är en form av näringsverksamhet som man har drivit. Då övergår den här privatpersonen till att bli i princip beskattad som ett företag. Så det är lite blandat.

Jan: Så när man får ett sånt här jobbigt brev från Skatteverket, då kan man bara skicka det till dig, och så tar man ett samtal, och sen säger man: kan du hjälpa mig med detta? Och sen kan jag bara leva mitt liv som vanligt?

Andreas: Precis.

Hur pratar man med sina föräldrar om arvet?

Jan: En sista fråga. Om man är i en situation där man ser den här komplexa bouppdelningen i framtiden framför sig, hur ska man prata med sina föräldrar? Du vet, ni borde nog upprätta ett testamente, för detta kommer bli kaos sen, jag pratar inte med min bror. Hur skulle du resonera kring en sån där potentiell framtida stökig situation?

Andreas: Jag tror inte man ska vara rädd för att ta upp den frågan med den här personen som efterlämnar ett arv. Det är bättre att ta den diskussionen med personen innan han avlider, än att man sitter och gissar som arvingar om hur man tror att han vill ha det. Den här avlidne kan göra det mycket enklare för efterarvingarna om man själv upprättar ett testamente där hans vilja framgår.

Jan: Jag bara ser framför mig så här, du vet att man ska ha släktmiddag och sen bjuder man in en stackars jurist, så bara, kom in här nu, nu ska vi reda ut det här. Och så är det åratals av konflikt som bara seglar upp.

Andreas: Fast de konflikterna, de dyker upp vid ett senare tillfälle annars. Då blir juristkostnaderna ändå inblandade.

Jan: Ja, eller hur.

Tack och adjö

Jan: Du, jag tänker så här, Andreas, jag tror vi kommer få möjlighet att återkomma både med fler frågor, och kanske vi till och med tar ett sånt här avsnitt där vi dyker ner i skattejuridik. För där finns det säkert massor av frågor. Så ett fantastiskt stort tack för att du ville ta dig den här tiden. Vill man komma i kontakt med dig, så lägger vi ut hemsideadressen, så att man kan lägga ett mail till er. Och tack så hemskt mycket. Hoppas att vi får bjuda tillbaka dig vid ett senare tillfälle.

Andreas: Absolut, det var jättekul att vara med. Tack så mycket.

Jan: Tack så mycket.