Vikten av samboavtal och testamente | Viktiga frågor att ställa sig
Sök:

Vikten av samboavtal och testamente | Viktiga frågor att ställa sig

RikaTillsammans #150 - En intervju med Andreas Möller om familjerätt som en viktig del av privatekonomin

Ett väldigt vanligt misstag, som många av oss gör, är att inte vara insatta i hur lagstiftningen fungerar vid stora skiften i livet. Det kan vara lyckliga stunder som när vi får barn, gifter oss eller köper ett gemensamt boende. Men det kan också vara mindre roliga stunder såsom att man går isär, drabbas av dödsfall eller sjukdom där man inte längre är vid sina sinnes fulla bruk. Många gånger kan dessa skiften ha betydligt större ekonomiska konsekvenser på vårt liv och vardagssituation än vad t.ex. ett börsfall har. Därav också några tips på viktiga frågor att ställa sig själv samt nära och kära.

I det här avsnittet första avsnittet av två kommer vi prata om det som inom juridiken normalt kallas för familjerätt. Familjerätt omfattar frågor om äktenskap och samboende, förhållandet mellan föräldrar och barn samt arvsrätt. Idag har vi gjort ett samarbete med juristen Andreas Möller som tillsammans med sin fru Susanne driver en liten juristbyrå i Västervik. Vi pratar om vikten av tänka efter föra och att juridiskt reglera saker i samboavtal om man inte är gift, vikten av testamente (extra viktigt vid situationer med barn från tidigare relationer), framtidsfullmakt och övriga situationer. Han svarar även på många av era läsarfrågor (tack för alla dessa! 🙏)

Det här avsnittet är på intet sätt heltäckande – snarare en introduktion – och därför har vi valt att inte gå i den lockande fällan med att lägga ut mallar för t.ex. samboavtal, testamente eller liknande. Det är som Andreas säger i intervjun; samtidigt som ett samboavtal inte behöver vara mer komplicerat än en lista i Excel med underskrifter kan det ge en falsk trygghet och inte vara helt tillämpbart på just ens egna situation. Det är bara att kolla på t.ex. Lawlines sammanställning av 11 000+(!) frågor om arvsrätt och 2 400+ frågor om sambolagen och för att se att det finns galet många olika situationer och frågor.

Något som har överraskat mig och Caroline när vi förberett veckans och nästa veckas avsnitt, är hur riktigt stora konsekvenserna kan bli av att inte ha tänkt före. Konsekvenser som i princip skulle kunnat vara obefintliga om man hade fått hjälp och reglerat dessa i förväg. Det kan vara allt från en situation vid dödsfall där man inte bara ska hantera sin partners bortgång, men plötsligt reglera en skuld till dennes barn eller syskon som gör att man själv inte kan bo kvar.

Det kan vara en situation där man har ett företag tillsammans med kollegor, en av dessa dör och plötsligt får man in dennes partner eller barn på en stor ägandepost i bolaget. Det kan vara att man går skilda vägar och plötsligt spelar det ingen roll att man gått in med mer pengar i det gemensamma husköpet, eller att ens arv som var enskild egendom plötsligt inte är det längre och mycket mycket mer.

På många sätt är dessa situationer större privatekonomiska katastrofer än det börsfall eller förluster i vårt sparande som vi så många gånger är mer rädda för. Min upplevelse, i alla fall med mig själv, är att jag rationaliserar bort risken med att t.ex. att vi ska skilja oss (allt är ju bra) eller att Caroline skulle dö (jag kommer ju dö för henne) och så vidare. Dessutom är det lätt att känna att, tar man upp ett samtal om testamente, äktenskapsförord eller framtidsfullmakt är ju inte direkt som att romansmätaren slår i taket.

Jag upplever dock att det finns flera likheter med att investera i det här området. Exempelvis är det bästa tillfället att investera alltid när det känns fel. Ett annat exempel handlar ju investera om att avvara något idag för att få mer i framtiden. På samma sätt är det bättre att ta dessa obekväma samtalen idag för att minimera en eventuellt extremt jobbig situation i framtiden. Vi hoppas att vi kan inspirera dig (och ge dig en ursäkt) till att ha ett sådant värdigt samtal med dina nära och kära.

I nästa veckas avsnitt kommer vi att intervjua VD:n för ett försäkringsbolag för att se hur man kan komplettera med ett ekonomisk skydd i flera av dessa situationer. Vi kommer då också gå genom ett flertal vanliga situationer för att se vad som händer och vilket ekonomisk skydd man borde ha haft. Förhoppningsvis ses vi även då! 👍

Tack för den här veckan och på återseende nästa söndag!
Jan och Caroline
Artikeln är senast uppdaterad: 200426

Tips på frågor att diskutera med nära och kära

Min upplevelse är att många gånger är det kluriga att ställa sig rätt fråga snarare än att hitta rätt svar till den. Att ställa rätt fråga kräver nämligen att man är medvetet inkompetent i ett område. Men om man inte vet om att man inte vet (=omedvetet inkompetent) då vet man ju inte ens om vad man ska fråga. Några frågor som är riktigt bra att ställa sig är:

Vad vill jag ska hända med mina tillgångar om jag dör?
Jag tror att en av de första frågorna att fundera på är hur man vill ha det. Sedan behöver man naturligtvis ta hänsyn till lagstiftningen och dess lydelse om arvslott och laglott. I nästa avsnitt kommer vi prata mer om hur man kan ta höjd ekonomiskt för att få det exakt så som man önskar. Exempel här kan vara reglering mellan barn, partner/maka, välgörande ändmål och liknande. Man kan även reglera hur t.ex. barnen ska få tillgång till pengarna.
Ett bonustips i sammanhanget är att gå genom någon av de guider som finns för att t.ex. även berätta för efterlevande hur man vill ha sin begravning och liknande. Efter tips från er läsare har vi börjat använda den kostnadsfria tjänsten Livsarkivet (inget samarbete) som inte är knutet till ett specifikt bolag som t.ex. Vita Arkivet är (Fonus).
Hur vill vi dela upp våra tillgångar om vi väljer att gå skilda vägar?
Eftersom vi är i den åldern då många runt om oss skiljer sig (vi själva var också nära för ett par år sedan) har vi sett många situationer där det gått mindre bra. Det är diskussioner kring värderingar av företag, pensioner, boende där man gått in med olika summor eller hur man har prioriterat historiskt. Jag tror det är viktigt att diskutera oavsett om man är gifta eller inte. Min upplevelse är att det dessutom är ännu viktigare om man inte är gifta eftersom sambolagen verkar vara svagare än om man är gifta.
Vad vill jag ska hända om jag drabbas av sjukdom, en olycka eller inte kan föra min egen talan?
Man kan tyvärr hamna i en situation där man inte längre kan föra sin egen talan. Förutom, att som i Livsarkivet berätta för andra vad som är/var viktigt för en, är det viktigt att kunna ge andra människor en möjlighet att hjälpa en. Genom att teckna en framtidsfullmakt kan man underlätta väsentligt för sina anhöriga.
Vad vill vi ska hända med barnen i det fall att vi båda skulle dö?
En annan viktig, om än väldigt jobbig, sak att tänka på om man har minderåriga barn är att tänka på vad man vill ska hända med dem. I nästa veckas avsnitt kommer vi diskutera ett sådant scenario. Det är extra viktigt om man dessutom inte har släktingar eller någon självklar person som skulle stiga in i ens eget ställe.
Vet jag vilka försäkringar, investeringar och tillgångar som vi har idag?
Eftersom det inte finns något centralt register över vilka försäkringar, investeringar eller tillgångar man har är det viktigt att man har en sådan sammanställning (och att ens anhöriga känner till den). Egentligen gäller det inte bara ekonomiska tillgångar och försäkringar även utan kanske digitala tillgångar såsom användarnamn, lösenord och e-postkonton.
Finns det stöd i lagstiftningen för att ovanstående sker eller behöver jag komplettera med avtal som reglerar det?
När man har funderat på ovanstående är det viktigt att man kollar med en jurist att det finns lagstöd för ovan. Det går till exempel inte i Sverige att göra ett barn arvslöst. Genom att först fundera på blir det betydlig enklare (och billigare) för en jurist att nedteckna ens vilja i ett juridiskt bindande avtal.
Uppfyller de avtal som jag kompletterat med formalia-villkoren för att vara giltiga?
Hänger ihop med föregående punkt.

Om du tycker att vi har missat någon bra fråga som du har diskuterat eller tänkt på, återkom gärna! 👍

Lyssna eller titta på intervjun med Andreas

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning till avsnittet som du kan använda för att bläddra i artikeln.

På Youtube hittar du även tidsangivelser till innehållsförteckningen.

Transkribering av hela intervjun

— TRANSKRIBERING START —

Jan: Varmt välkommen, Andreas Möller. Du driver juristbyrån Möllers Juridik tillsammans med din fru Susanne i Västervik. Ni har riktat in er på skattejuridik, familjerätt, civilrätt och migrationsrätt. Jag tror jag såg på Linkedin att du skrev att du var uppvuxen med skatterätt och processföring i förvaltningsdomstol. Du har lång erfarenhet med 12 år på Skatteverket, där du förde Skatteverkets talan i olika processer.

Flera oberoende kontakter har också rekommenderat dig; om man behöver en expert på skatterätt eller juridik så säger alla att man ska prata med Andreas. Så varmt välkommen till podden. Det här är ett av de mest önskade avsnitten från våra läsare och följare. De vill att vi ska prata om hur det funkar när man är sambo/gift, vad händer om man dör, ISK, och så vidare.

Caroline, kommer du ihåg vad min gamla mentor Claes-Erik brukade säga när vi inte var gifta? Han sa ju alltid halvt på skämt och halvt på allvar:

Ni måste vara rika. Eftersom ni inte är gifta så måste ni vara rika som lägger så mycket pengar på jurister för att hålla alla avtal igång, som man får gratis när man är gift.

Min gamle mentor Claes-Erik

Kan inte du beskriva den stora skillnaden mellan att vara sambo och vara gift. Vad är det man får på köpet när man gifter sig?

Andreas: Ja, jag tror att det är enklare att gifta sig, sett utifrån den juridiska biten, sedan är det många som inte vill gifta sig. Men för att det ska bli enklare och vara lättare att reglera, då är det lättare att vara gifta än att upprätta ett samboavtal.

Skriv ett samboavtal för framtiden

Jan: Om man har ett samboavtal, vad är det man behöver reglera?

Andreas: I samboavtalet ska man i princip ta upp samtliga egendomar, som ska omfattas av avtalet. Ett ISK-konto är oftast knutet till en person – det här kan säkert ni bättre än vad jag kan – och då är det svårare att reglera det i ett samboavtal än om man är gift.

Caroline: Gör man det via en juridisk firma då eller kan man skriva ett samboavtal själv?

Andreas: Ett samboavtal kan man skriva själv och det går att formulera på olika sätt. Det ska vara undertecknat av båda parterna, men det behöver inte vara bevittnat.

Caroline: Kan man lägga till grejer efterhand? Det låter omständligt. Jag fattar varför du tycker att man hellre kan gifta sig.

Andreas: Ja, precis. Det går att uppdatera. Det kan vara ett levande dokument, men man måste underteckna det i princip varje gång man lägger till någonting.

Jan: Vi fick en kommentar av Rebecca på Facebook, som skrev att det ofta är en genusfälla som tyvärr sätter kvinnan i risk. Om jag förstår det rätt så är det vid händelse av en skilsmässa och i händelse av dödsfall som det blir väldigt struligt. Om det är så att man är sambos och jag dör, då får inte min sambo hälften av tillgångarna automatiskt, utan då får de bara det som är specificerat i avtalet. Jag tänker att om man inte är överens med barnen så blir det dessutom ännu mer krångligt. Då ska det var någon diskussion mellan barnen och änkan kring vad som tillhör vem. Det måste vara upplagt för katastrof.

Finns det några fallgropar med att försöka göra ett sådant här avtal på egen hand? Det har man lärt sig att juridiska avtal ska man låta proffsen göra. Men just när du säger att samboavtal det är typ en Excel-lista och så skriver man under varje gång man har lagt till någonting.

Samboavtalets viktigaste komponenter

Andreas: Det kan man väl göra, för det är vissa delar som alltid måste finnas med i ett avtal. Missar man på sådana grejer kan det innebära att i princip hela avtalet blir ogiltigt. Som vi pratade om tidigare, det ska vara underskrifter, det ska vara daterat och sådana saker.

Jan: Men kan vi inte gå igenom det då? Vilka är sakerna som alltid ska vara med i ett juridiskt avtal? Så att man inte gör bort sig som nybörjare liksom.

Andreas: Det måste framförallt framgå vad det är för form av avtal och sedan vilka som omfattas av avtalet. Det behöver finnas information om ungefär från vilken tid avtalet ska gälla och hur långt framöver det ska gälla. Det måste finnas underskrifter från båda parterna och i vissa avtal ska det även vara bevittnat. Det är väl de kraven som behöver uppfyllas för att avtalet ska vara komplett.

Jan: Om jag och Carro ska göra ett avtal då behöver våra namn och personnummer vara med, när det är skrivet och hur lång tid det gäller och sedan påskrivet. Hur vet man om det ska bevittnas eller inte? Eller är det bättre att alltid få det bevittnat för att vara på den säkra sidan?

Andreas: Precis, vissa avtal behöver inte bevittnas enligt lag, men för säkerhets skull och för att i framtiden frångå eventuella tvister eller problemställningar, då tycker jag att det är bättre att bevittna samtliga avtal.

Jan: Är det så att det ska vara två vittnen eller räcker det med en person?

Andreas: Det brukar normalt i avtal vara två.

Fråga från Andrea om skuldebrev

Jan: Vi fick en fråga här av Andrea. Nu har vi pratat om samboavtal, där vi skriver alla tillgångarna, men om jag har till exempel ett skuldebrev, att jag har lånat pengar, är det samma princip där? När det är skrivet, bevittning, vilka två parter och när det ska betalas tillbaka.

Andreas: Det viktiga är egentligen vilka som är parter och vad det skulle omfatta om det till exempelvis sker betalning i ett visst intervall och vad som ska hända om avtalet bryts på något sätt. Om låntagaren inte följer avtalet, vad händer då, och sådana saker.

Caroline: Jag har inte hört att någon som har skrivit skuldebrev har med vad som kommer hända om den som har lånat pengar inte betalar tillbaka som det var tänkt. Vad kan man ha för konsekvenser då, tänker du?

Andreas: Det enklaste är att man kan formulera konsekvenserna och på vilket sätt man ska gå till väga för att få rättelse om en part inte följer det som framgår av skuldebrevet. Man kan exempelvis hänvisa till att det ska avgöras i en viss domstol. Det kan också vara så att betalning ska ske inom en viss tid och om betalningen inte sker inom den tiden så kanske man ska häva skuldebrevet och hela beloppet ska betalas tillbaka inom en viss tid. Sådana saker kan vara bra att ha med i ett skuldbrev.

Man behöver inte äga gemensamma tillgångar till 50/50

Jan: Vi fick ännu en fråga från Andrea:

Om man till exempel ska köpa ett hus och man har olika ekonomiska muskler, att den ena parten har kanske 500 000 och den andra parten har bara 100 000. Hur kan man reglera det?

Läsarfråga från Andrea

Andreas: Exempelvis behöver man inte äga hälften var när man köper en fastighet tillsammans.

Caroline: Då blir det också tydligt vem som ska bo kvar om det blir en separation, eller?

Andreas: Nej, det behöver det inte vara. Men däremot finns det inga regleringar på att man måste äga hälften av huset var. Man kan äga olika procentandelar. Men vid en separation betyder det inte att om en person äger 80% av en fastighet så har den rätten till att bo kvar, utan det är någonting man måste komma överens om.

Jan: Jag gillar det du säger för ibland är det de enkla lösningarna som man inte tänker på i första hand, men det är klart att man inte behöver äga 50/50. Hon frågade också hur man ska göra med skuldebrev, men då kan man antingen säga så här att vi äger huset 80/20, eller så säger man att vi äger det 50/50 och så skriver man ett skuldebrev på resten av beloppet. Att då lånar du 150 000 av mig för att vi skulle ha lika. Det var också en fråga. Behöver man anteckna avbetalningar på skuldebrevet? Att nu har vi betalat av 50 000 kronor. Eller hur gör man?

Andreas: Nej, det behöver man inte göra. Däremot så kan det vara bra att göra det, just för att i vissa fall så kanske en betalning sker kontant och då är det svårt att visa med exempelvis en banköverföring att man har gjort en avbetalning. Det kan även vara så att om man gör en överföring via en bank så kan ena parten hävda att det här var en betalning för någonting helt annat. Det var inte för att reglera det här skuldbrevet. Så om det görs noteringar för avbetalningar som hänföljer ett skuldebrev så tycker jag att det är bättre än att inte ha någonting alls.

Hur det fungerar med barn och särkullbarn som gift eller sambo

Jan: Klokt. Sedan kommer det också en fråga om skillnaden mellan särkullbarn och gemensamma barn. Vi pratade med en kompis utomlands som sa att vi har en grej som kallas ”Swedish family” som kan vara väldigt komplicerade. Om man är gift eller sambos och så har man ett gemensamt barn och den ena parten har ett barn, som den har tagit med sig från ett tidigare förhållande. Hur blir det där reglerat till exempel vid dödsfall, om man är gift eller sambo?

Andreas: Det är skillnader om det finns ett gemensamt barn och ett särkullbarn om man är gift och om man är sambo. Om man är sambo så är det barnen direkt, då blir det enklare.

Jan: Om vi leker med tanken för att göra det illustrativt: Om jag och Caroline är sambos och vi har då barn gemensamt och då kommer de få hälften av mina tillgångar om jag dör. Stämmer det?

Andreas: Nej, då får barnen allt från dig. Det är det som är nackdelen med att vara sambos.

Jan: Om vi istället är gifta och vi har våra två döttrar. Om jag dör, då får inte barnen någonting, utan Carro får allt?

Andreas: Precis. Om ni har gemensamma barn.

Jan: Om vi nu skulle säga att Carro har barn från tidigare förhållande och jag dör och vi är gifta. Då får inte Carros barn någonting, utan då får bara Carro ärva. Stämmer det?

Andreas: Precis, och om ni skulle vara sambos då får inte det andra barnet heller någonting, för att det är särkullbarn.

Jan: Det är här problemet uppstår då också, för om vi har sparat på ett investeringssparkonto i mitt namn och vi har barn, då får barnet alla pengarna, och du får ingenting. Bra, jag börjar fatta här.

När du spar i barnets namn är det inte längre dina pengar

Caroline: Barnet äger sitt ISK då, med alla pengar som vi har sparat där. Men om barnet är sju år och jag är den som tar hand om barnet, så måste ändå jag ha tillgång till de pengarna?

Jan: Är det mycket pengar så får barnet en överförmyndare från kommunen. Då måste du kommunicera med överförmyndaren. Det där lärde jag mig i Föräldrabalken, att det gäller även om vi är gifta och har gemensamma barn. Om barnet har mer än åtta prisbasbelopp så måste man anmäla det till kommunen i alla fall, även om vi båda lever. Om man har ett sparande till barnen på över 378 400 kronor, åtta prisbasbelopp, så måste man blanda in den där överförmyndaren i alla fall.

Om jag har förstått det där rätt också så är det så att enligt lagstiftningen om man ger pengar till ett barn så är det barnets pengar. Det är därför det också blir struligt ibland när man sparar till barnen och sedan kan man inte ta tillbaka pengarna till sitt eget konto. Då säger banken att det är barnets pengar. Har du några tankar kring varför det är så?

Andreas: Ja, det är ett konto som tillhör barnet egentligen och det är oavsett om barnet är omyndigt eller inte. Kontot tillhör barnet och då är det barnets pengar.

Jan: När jag tänkte på det så tänkte jag att det måste vara staten som vill skydda barnen, att du inte kan vara en girigbuk och ta barnets pengar. Vi tar en till fråga från Maria:

Att företag och privata tjänstepensionssparande ingår i äktenskapsskillnaden blev jag ganska nyligen varse om när jag skulle skilja mig. Som tur var är företaget nystartat och kommer inte att värderas högt, men jag märker att jag inte är ensam om att inte ha haft kunskap om detta.

Läsarfråga från Maria

Så om jag startar ett aktiebolag och vi är gifta då äger min fru typ halva det bolaget, kan man säga det så?

Andreas: Ja. Det normala just när det gäller den frågan är att man har exempelvis ett bolag. Man är två ägare i ett bolag så har man ett aktieägaravtal och där brukar man reglera oftast i form av att man upprättar ett äktenskapsförord för att separera bolagen mot den andre parten.

Jan: Just det, för om du och jag, Andreas, skulle ha ett bolag på 50% och så skiljer jag mig från Caroline, då äger jag plötsligt 25%, Caroline äger 25% och du äger 50%. Då har vi en ny medlem på styrelsemötena. Men då kan man skriva ett avtal där Andreas kräver att vi två har ett äktenskapsförord och har reglerat så att inte du får 25%. Brukar man inte reglera det där också vid händelse av dödsfall?

Om äktenskapsförord

Andreas: Jo, absolut. Det gör man också i aktieägaravtal. Då reglerar man oftast hur förköpsrätten är, att exempelvis inte dödsbodelägarna ska gå in och bli delägare i ett bolag, utan att den andra parten i det ursprungliga bolaget ska ha förköpsrätt att köpa ut dödsbodelägarens del.

Jan: Ingår tjänstepension också i äktenskapsskillnaden? Mitt tjänstepensionssparande som jag har, om vi skulle skilja oss, har Carro då rätt till halva min tjänstepension?

Andreas: Den frågan vet jag faktiskt inte svaret på. [Uppdatering: verkar inte vara helt självklart, då det beror på avtalets utformning.]

Jan: Då pausar vi den frågan så får vi kolla upp det tills vi publicerar avsnittet, för det där visste inte jag. Tjänstepension är ganska intressant, för jag vet att den i vissa avseenden är konkursskyddad. Om jag går i konkurs så kan inte kronofogden ta tjänstepensionen.

Sedan hade vi en väldigt konkret fråga, men jag tror att vi kan hjälpas åt och göra den lite mer generell.

Hur ska man göra vid äktenskap om den ena partnern har en gård som paret ska bo på, men vill skydda gården mot att behöva säljas vid en eventuell skilsmässa?

Läsarfråga från Matilda

Andreas: Där är det framförallt ett äktenskapsförord man behöver. Ett äktenskapsförord är en form av avtal som man tecknar mellan makarna och man bestämmer om en viss del ska vara enskild egendom till exempel. Man kanske går in i äktenskapet med en fastighet som man äger till 100% som man vill fortsätta äga till 100% ifall att man skulle skilja sig och då kan man inkludera i sitt äktenskapsförord att den fastigheten förblir enskild egendom.

Jan: Då skulle man kunna säga, som vi var inne på innan, att jag äger detta bolag, det är min enskilda egendom. Separerar man då det från en eventuell bouppteckning i framtiden, så att det inte räknas in?

Andreas: Precis. Det går att upprätta ett äktenskapsförord även under ett äktenskap, så det finns inget krav på att man måste göra det innan. Det behöver registreras hos Skatteverket och det ska undertecknas av båda parter. Sedan skickar man in det till Skatteverket. De registrerar det, pappren ska skickas in i original och sedan får man tillbaka originalet efter att det är registrerat. Om det inte registreras hos Skatteverket så är det inte giltigt.

Behöver man ett äktenskapsförord?

Jan: Vad är din och din frus upplevelse när ni har jobbat med kunder? Borde man ha ett äktenskapsförord? Och om ja, när?

Andreas: I vissa fall ska man ha det och jag tycker framför allt att man ska ha det om man går in i ett äktenskap och har en fastighet till exempel. Om man inte vill att den fastigheten ska ingå i vid en eventuell bouppdelning vid separation.

Jan: Gäller det också om man går in med väldigt olika ekonomiska muskler? Om jag har 10 miljoner och Caroline har en miljon. Eller, Caroline som har doktorerat har 10 miljoner och jag har noll. Det betyder att om vi gifter och sedan skiljer oss då får jag fem av hennes miljoner. Kan man då ha en Excelfil och skriva ner exakt vad det är man vill ska förbli enskild egendom? Typ ett Nordnetkonto.

Andreas: Ja, det kan man göra. Det är ett sätt. Sedan finns det vissa gånger när ett äktenskapsförord upprättas i samband med ett giftermål som man kan skriva att de tillgångar vardera parten har vid giftermålet ska ses som enskild egendom, till exempel. Då får man lista upp vilka de är.

Jan: Det där med enskild egendom, det har väl en speciell juridisk betydelse? Min mamma har pratat om att när vi ärver henne så har hon skrivit att det är enskild egendom. Kan man göra det eller är det någonting hon bara har hittat på?

Andreas: Enskild egendom ingår inte vid skilsmässa. Det är inget giftorättsgods, som man säger. Många gånger så kan man i sitt testamente ha med att till exempel ”min son Jan ska få den här fastigheten och den ska bli enskild egendom och även det som träder i dess ställe” brukar det kunna stå i ett testamente. Då kan det vara så att du Jan får en fastighet och sedan säljer du den och köper en ny fastighet, då ska även den ingå i den enskilda egendomen. Den kan inte bli del av något giftorättsgods.

Jan: Om jag ärver fastigheten så är den enskild egendom, men om jag skulle sålt den och få pengar, då ingår det plötsligt i vårt äktenskap?

Andreas: Det kan det göra, om det inte står att det fortsatt ska vara enskild egendom. Annars bli det giftorättsgods.

Jan: Det måste ändå vara ett ganska vanligt scenario, att man ärver ett hus av föräldrarna och då står det att det är enskild egendom, sedan säljer man det huset och får ut pengar, som man sätter på det gemensamma sparkontot som man redan har. Då är det inte enskild egendom längre. Shit, det är mycket man kan trilla dit på.

Tips gällande testamente

Jan: Nu har vi börjat beröra testamenten, som är det stora andra sjoket.

Om man vill vara ansvarig gentemot sin familj och sina efterlevande, vad ska man göra? Vad har du för tips där?

Detta är så himla roligt – jag ska inte hänga ut min mamma – men när jag tar upp testamente med henne då säger hon att hon inte vill prata om det för att det är som att kalla på döden. Men jag tänker att om jag dör så vill jag att Caroline och mina barn bara ska ta fram en pärm där allting är förberett. För det känns som att det lätt kan bli kaos om man dör. Är det någonting från ett juridiskt perspektiv som du kan dela med dig av? Att om alla svenskar hade gjort detta så hade vårt liv som jurister blivit mycket enklare.

Andreas: Det är klart att om man har ett testamente så framgår det oftast hur arvsordningen ska se ut. Det kan säkert minska riskerna för konflikter mellan arvingar. Är det oklarheter i ett testamente kan det också innebära mer jobb för juristen att utreda dödsboet.

Jan: Så hur ska ett bra testamente se ut?

Andreas: Ett bra testamente ska vara tydligt och det ska framgå vem som ska få vad. Det ska också framgå det där som vi pratade om tidigare, om det ska vara som enskild egendom och så vidare att det ska träda i dess ställe. Det är ganska ofta en person upprättar ett testamente och sedan gör ett nytt testamente tre, fyra år senare. Kanske börjar man bli lite gammal och glömmer bort att man rättade till testamentet. Då är det bra om man upprättar ett testamente och att det här testamentet ersätter tidigare testamenten, så det måste även vara daterat förstås. Det är vissa formkrav som ska vara uppfyllda för att ett testamente ska vara giltigt. Det ska bland annat vara daterat och bevittnat, framför allt.

De här grejerna är bra att ha med i ett testamente:

  • Vem som ska ärva vad, tydligt formulerat
  • Datum
  • Underskrift och bevittningsunderskrift
  • Om du har skrivit testamente tidigare är det bra att skriva ”Detta testamente ersätter tidigare testamenten”

Caroline: Kan man bara skriva sitt testamente på datorn och sedan få det bevittnat och skriva under det själv, utan att använda sig av en jurist?

Andreas: Ja.

Jan: Behöver det också registreras?

Andreas: Ett testamente behöver inte registreras hos någon.

Caroline: Men hur kan man då veta om någon har gjort ett testamente om det bara ligger någonstans?

Andreas: Det är svårare förstås, men jag tror att det finns vissa företag där man kan registrera eller som bevarar och bevakar testamenten. Annars skulle det kunna vara så att det ligger ett testamente någonstans som ingen har någon aning om.

Caroline: Det verkar oerhört problematiskt egentligen. Det kan bli mycket konflikter då också.

Barnen har alltid rätt till laglotten; hälften av arvslotten

Jan: Säg att man har tre barn och så har man typ 300 000 kronor som ska gå till arv. Kan jag sätta så att det ena barnet får 150, det andra barnet får 100 och det tredje barnet får 50?

Andreas: Ja, man kan skriva så i ett testamente men alla arvingar har rätt till något som heter laglotten, som är hälften av arvslotten. Skulle det vara så som du sa att man har 300 000 då skulle man egentligen kunna få bara 50 av de 300. Arvslotten är det som är kvar efter du har gått bort, dessa 300 000 till exempel Laglotten är hälften av arvslotten, 150 000. Då har alla tre barnen rätt till sin del av arvslotten, det vill säga 50 000.

Caroline: Men kan man trumfa laglotten med ett testamente? Kan man säga att det ska se helt annorlunda ut?

Andreas: Laglotten kan man inte frångå i ett testamente, men resten av arvslotten, det vill säga den andra halvan, kan man göra som man vill med.

Om framtidsfullmakt

Jan: Vi hade också någon som pratade om framtidsfullmakt. Vad är det och varför skulle man vilja ha en sådan?

Andreas: En framtidsfullmakt kan man ha exempelvis om man inte kan ta vara på sin egen rätt längre. Att man lämnar över den makten i framtiden till en person som man litar på kommer kunna fatta de mest korrekta besluten för sin egen rätt.

Jan: Om jag skulle bli sjuk eller dement eller så, då kan man ha en framtidsfullmakt. Det var någon som skrev här på Facebook att pengar eller en massa konton hade låsts när den andra hade gått bort. Och har man inte någon framtidsfullmakt så blir det väldigt stökigt. Kan man skriva att villkoret för denna fullmakt är att jag är död, och om jag är död då får Caroline göra alla de här grejerna. Är det vad en framtidsfullmakt är?

Andreas: Det normala är att man upprättar en för när man själv inte kan ta hand om sina exempelvis ekonomiska angelägenheter. Oftast är man fortfarande vid livet då.

Jan: Susanna skrev:

Framtidsfullmakt är ganska nytt. Tror inte att det är många som vet att gemensamma konton blir låsta om en går bort tills allt med dödsboet är klart. Har man mina, dina och våra barn då så kan det ta en stund innan dödsboet är klart.”

Läsarfråga från Susanna

Som jag tolkar det menar Susanna att om vi har ett gemensamt konto och jag går bort då kan inte du använda det kontot på banken framtill dödsboet är färdigt. Det kan ta lång tid, särskilt om det är ett komplicerat dödsbo.

Andreas: Jag vet inte riktigt hur jag ska svara på den frågan, men själva tanken med framtidsfullmakten är att den ska vara ett alternativ till att utse en god man eller en förvaltare. Den ska framförallt vara gällande när personen fortfarande är vid liv. Men hur det fungerar med bankkontona kan variera från bank till bank.

När någon har avlidit kommer det fortfarande oftast fakturor till en sådan person och för att reglera de fakturorna kan man – om man har möjlighet att komma åt kontot till den avlidne – betala fakturor och kostnader via de kontona. Men det går att reglera så att man som exempelvis dödsbodelägare betalar en faktura. Då kan man justera det vid ett arvskifte senare, för då har den haft en utgift som är gemensam för hela dödsboet.

Jan: Jag har en annan dum fråga:

Nu har vi bolån som är hälften på mig och hälften på Caroline. Om jag dör, hur räknas det? Försvinner skulden eller sätts den över på Caroline eller räknas av mot dödsboet? Vet du hur det funkar?

Andreas: Skulden till fastigheten är fortfarande kvar och den löses oftast om man säljer en fastighet. Om den andra parten tar över fastigheten tar den även över lånen.

Jan: Det är därför man brukar prata om att ha en livförsäkring. Så har vi gjort för vi fick tipset att ta en livförsäkring på samma summa som bolånet. Om jag dör så får Caroline den motsvarande summan, så att hon kan lösa ut min del av skulden på huset.

Eventuella konflikter mellan arvingar

Caroline: Jag tänker på det här att det inte alltid handlar om pengar på bankkonton eller skulder och så, när någon går bort. Utan det kan vara smycken och designmöbler som barnen slåss om när föräldrar har gått bort. Där undrar jag om det kan regleras på något vis om det inte finns ett testamente?

Jan: Säg att vi är syskon och våra föräldrar har haft en sommarstuga som vi båda vill ha och så kan vi inte komma överens om vem som ska få sommarstugan. Då kommer vi till dig, Andreas. Vad hade du sagt till oss?

Andreas: I det fallet skulle jag väl råda er att först och främst göra en värdering eftersom båda av er vill ha sommarstugan. För det är ingen av er som har mer rätt till sommarstugan än den andra. Jag skulle rådge er till att försöka komma överens och kan ni inte göra det då är nog valet att göra en värdering och sälja sommarstugan.

Jan: Men är det någon exekutor som bestämmer att om ni inte kommer överens då säljer jag den? Alltså typ Lyxfällan-Markus som kommer och bestämmer detta.

Andreas: Om man inte kommer överens så kan man ha en boutredningsman som gör en reglering, men den personen försöker oftast göra om tillgångar till pengar. Att man säljer fastigheten och sedan fördelar man pengarna. Men det finns ingen som kan säga att du ska ha mer rätt till den här sommarstugan än den andra parten.

Jan: Men om våra föräldrar hade ett testamente och skrev att Caroline får sommarstugan och Jan får 500 000, då hade jag väl bara fått acceptera det?

Andreas: Ja.

Caroline: Jag tänker också att om man som syskon är ovänner och föräldrarna dör och lämnar efter sig en sommarstuga, det är då man ska se till att bli vänner igen. Vilken chans att komma överens igen.

Andreas: Det är ganska ofta det är just som du sa, att man inte kommer överens och även vid ett dödsfall så brukar det inte betyda att alla automatiskt kommer överens igen.

Caroline: Jag tänker snarare att det kan komma upp konflikter som har legat länge, till exempel att man känner att man har varit orättvist behandlad, eller du har alltid fått si och så. Men det är just då som man kanske ska lägga det åt sidan, fast det är svårt.

Jan: Då tänker jag faktiskt – apropå detta jag pratade om att vara ansvarsfull mot sin familj – att du och jag börjar reda ut det där med Elsa och Freja innan vi dör. Då slipper de en massa stök sedan.

Andreas: Precis, då blir det mer att de får respektera er vilja. Det är ett förslag som är klart mycket bättre än att låta arvingarna själva avgöra hur de avlidna föräldrarna har tänkt.

Jan: Vi har en läsarfråga till:

Om man är sambos och har gått in lika mycket i en gemensam bostadsrätt, hur reglerar man på enklast sätt att partnern ärver den andras del av lägenhetens kontantinsats om den ena partnern går bort?

Läsarfråga från Filippa

Jag tror att vi redan har svarat på Filippas fråga där. Nu ska vi se om jag kommer ihåg rätt. Eftersom de är sambos så är de inte gifta, men eftersom de har ägt den tillsammans då går hennes del till hennes barn, så de måste reglera det med ett testamente eller samboavtal.

Andreas: Stämmer bra. Framförallt testamente.

Jan: Jag börjar få koll på det här. Jag kanske söker jobb hos dig sedan, Andreas.

Hur man hanterar bankkonton och tjänster för den avlidne

Jan: Pernilla undrar:

Hur ska man göra om någon går bort som inte har koll på sina papper eller konton?

Läsarfråga från Pernilla

Andreas: Det vanliga är att bankerna får information från Skatteverket om att någon har gått bort via offentliga register. Det går även att kontakta banker som anhörig, för det är inte så att bankerna själva tar kontakt med dödsbodelägare. Får en bank exempelvis information från Skatteverket om att en person har dött, då brukar det oftast skickas ut ett saldobesked på dödsdagen till den avlidnes adress. Sedan är det oftast någon dödsbodelägare som har eftersändning på posten så att den kommer till den personen.

Sedan är det många tjänster som bankerna automatiskt avslutar när de får information om ett dödsfall. Det kan röra sig om telefonbanken, mobila bankID, kontokrediter, olika former av betaltjänster kanske, internetbanken brukar också stängas ner. Men det är lite olika från bank till bank och vilka tjänster som avslutas.

Men just den här frågan om hur man kan hitta sin bortgångna anhörigas konton, det brukar finnas tjänster man kan köpa i samband med att man exempelvis anlitar en jurist för att göra en bouppteckning. Då blir det juristens jobb att kontakta banker. Då skickar man en fråga till banken om den avlidna personen haft ett konto i den banken och är det så att det finns konton.

Då informerar man samtidigt att personen har avlidit om de inte redan fått den informationen från Skatteverket och att man vill att ett saldobesked ska skickas ut till den adress som finns på dödsboet. Det kan vara lite detektivarbete. Man får helt enkelt söka information via bankerna. Nu finns det ju mängder av mindre banker som man kan ha konton i.

Jan: Det låter som en punkt till allt lägga till på listan ”att vara ansvarig mot sina efterlevande” att ha en lista med alla konton och avtal.

Caroline: Vem får öppna det här saldobeskedet egentligen?

Andreas: Dödsbodelägarna kan ju öppna det. Det brukar vara adresserat till dödsboet efter den personen.

Diktera hur arvet ska delas ut över tid med ett testamente

Jan: Jag tänker att vi ska ta en fråga från Jennifer, som vi själva också har ett egenintresse i.

Om man dör då, säg att både jag och Caroline skulle gå bort och barnen lever. Då ärver de alla våra tillgångar. Men då får de en överförmyndare fram tills de är 18. Men när de fyller 18 så kan de gå bananas, typ.

Kan man reglera i ett testamente och skriva att jag vill att vår kompis Nicklas eller Magnus förvaltar pengarna fram tills våra döttrar fyller 25?

Andreas: Ja, det kan man göra. Man kan upprätta ett testamente där man har någon form av föreskrift om särskild förvaltning av en fastighet och att man säger att från att barnet blir 25 så ska det få ta över själva fastigheten och därmed få fri förfoganderätt över den. Ibland kan det också vara så att man fördelar att ett barn ska få ut delar av arvet i olika åldrar – 20, 25, 30 och så vidare.

Jan: Så vi kan skriva in i vårt testamente att du får en tredjedel när du fyller 18, en tredjedel när du 21 och så vidare.

Andreas: Ja, precis. Det kan man göra.

Jan: Men då är det också viktigt att någon vet om att det finns. För det är ingen som kommer fråga eller kolla i något centralt register att det finns.

Andreas: Ja, precis. Det är exempelvis om man skulle ha en vän eller någonting som man vill ska förvalta en summa pengar till exempel. Att man informerar dem om att det finns ett testamente och förklarar vad som ska framgå av testamentet och att jag vill att du ska förvalta det och att mitt barn ska få så och så mycket vid den och den tiden. Det gör det mycket enklare förstås.

Jan: Skitbra, för då kan man säga att vi vill att de här pengarna ska förvaltas på Lysa. De ska vara så och så och sedan är det någon som utför det där åt barnen. Coolt. David frågar på Facebook:

Hur är det generella tillvägagångssättet som tillgångar hanteras på om man har omyndiga barn?”

Läsarfråga från David

Är det den här överförmyndaren?

Andreas: Precis. Det är överförmyndarmyndigheten som bevakar och förvaltar barnens arv. Det är precis som tidigare att man kan skriva ett testamente om man vill att någon annan ska förvalta pengarna och specificera hur det ska ske. Man kan upprätta ett testamente om man vill att en viss person ska dela ut tillgångar när barnet har uppnått en viss ålder, och så vidare.

Ta hjälp så att det blir rätt

Jan: Jesper frågar:

Vad finns det för möjligheter för enklare juridisk rådgivning?

Att det finns många situationer där man kanske vill ha tips på traven eller ha någon att bolla med, för att man känner sig osäker. Hur funkar det hos er? Kan man ringa till er eller skicka ett mejl? Hur funkar det?

Andreas: I vår byrå har vi sagt att enklare frågor det tar vi och svarar på direkt. Vi erbjuder då 15 minuters gratis rådgivning. Det är oavsett om det kommer en fråga per telefon eller mejl. Sedan kan det vara så att det leder till svårare frågeställningar och då brukar jag oftast nämna någon form av tidsuppfattning om hur lång tid vi behöver för att svara på en viss fråga och vad vi kan hjälpa till med.

Jan: Vilka är de vanligaste frågorna ni får? Jag vet ju att du egentligen är skattespecialist. Det är där du har din spetskompetens. Men vilka frågor kan man komma med till er?

Andreas: När det gäller familjejuridiska frågor då kan det vara så att de kanske har upprättat ett eget testamente och bara vill bekräfta att det fungerar att skriva en viss mening. Om det är tydligt vad som är syftet med meningen. Sådana frågor kan vi svara på direkt. Just när det gäller exempelvis skattejuridik då är det oftast hjälp med att driva processer mot Skatteverket.

Då har vi som policy i vår byrå att vi tar inget betalat för att klienten skickar in sitt beslut till oss och jag går igenom beslutet, gör en uppskattning om jag tror att det finns möjlighet att nå framgång i ärendet och sedan lämnar jag något prisförslag på hur mycket tid jag kommer att behöva.

Är det så att klienten inte tycker att det är värt att betala det beloppet som det kostar för att få hjälp i förhållande till exempelvis hur mycket mindre skatt man kan få, så kostar inte det någonting. Då låter man det bara vara.

Jan: Jag kan säga, jag som har lite erfarenhet från större byråer, så är detta ett väldigt schysst sätt att jobba på. Annars känns det som att taxametern tickar bara man har sagt hej i receptionen. Så man kan lägga små frågor och bolla det med er. Er hemsida finns på www.mollersjuridik.se.

Hemförsäkringar som täcker 80% av juridisk kostnad i en vårdnadstvist

Jan: Jag fick en kommentar gällande vårdnadstvister från Erika:

Rättsskydd i hemförsäkring gäller oftast bara om det har gått över ett år sedan separation. Rättsskydd, hur funkar det? Kan du säga någonting kort om det?”

Läsarfråga från Erika

Andreas: Det stämmer det som frågeställaren har skrivit där, att det finns en karenstid i hemförsäkringen. Ibland kan man söka om rättshjälp och det gör man hos Rättshjälpsmyndigheten för att kunna få hjälp med ersättning om man vill anlita ett juridiskt ombud i en vårdnadstvist.

Jan: Annars upplever jag att man får betala själv, så när träder detta in? Jag tror att detta någonting man har sett i alla villkor på hemförsäkringen, men man vet inte ens vad det är.

Andreas: Jag kan ta som exempel i ett skatteärende. Ett rättsskydd i en hemförsäkring avseende för en privatperson, då täcker inte den kostnaden för att ha ett ombud i ett skattemål. Men har man exempelvis hemförsäkring och ska driva en process om att man ska klandra ett arvskifte, då brukar oftast hemförsäkringen täcka kostnaden för ombudet till en viss del. Det brukar vara rättshjälpstaxan och sedan får man betala en självrisk på ungefär 20%.

Om man säger att självrisken i sig är 10 000 kronor. Den beror lite på vilken premie man betalar också. Betalar man en lägre premie så är självrisken högre. Vi säger att man har ett ombud i ett arvskifte, man har haft en kostnad som uppgår till 100 000 för ombudet, då täcker oftast hemförsäkringen 80% av kostnaden plus självrisken. Så det kan absolut vara värt att försöka använda hemförsäkringen om man har en tvist och man behöver hjälp av ett ombud.

I många fall så vet man inte om den täcker försäkringen eller inte och i vår firma hjälper vi till med att upprätta en ansökan om rättsskydd som skickas till försäkringsbolaget, som oftast svarar efter några dagar om den täcker eller inte. Då får man även veta vad som är självrisken och det brukar oftast finnas något tak på hur mycket försäkringen täcker. Exempelvis 200 000 kronor.

Jan: Jag tycker att juridik är väldigt klurigt, särskilt jag som har förhållningssätt till regler att det bara är överenskommelser. Men till dig som lyssnar eller tittar vill jag säga att jag kan personligen uppleva att det är lätt värt det. Vi har tagit hjälp med både att upprätta testamente och sådant. Det är värt att lägga de tusenlapparna i början för att slippa en massa strul i framtiden.

Andreas: Så är det ju och det är just det att är man inte överens sedan då är det ganska dyrt att ha det här ombudet och man riskerar även att förlora ett mål och inte bara stå för sina egna kostnader, utan man kan i vissa fall få stå för motpartens ombudskostnader som kan bli minst lika höga. Så ett tips är att försöka ha avtal och överenskommelser redan innan någonting eventuellt dyker upp.

Kort sammanfattning av dagens avsnitt

Jan: För att sammanfatta här och avrunda, så är det så att är man sambo så behöver man verkligen reglera det här i ett samboavtal, med tillgångar och det ska vara underskrivet och daterat varje gång man lägger till. Och att det många gånger kan vara värt att gifta sig för den juridiska biten.

Sedan också att i testamentet göra det enkelt för de efterlevande och att det funkar alldeles utmärkt att göra så som vi pratade om innan, att man kan bestämma när barnen får tillgång till olika delar av sitt arv.

Caroline: Vi pratade också om äktenskapsförord, att det måste registreras.

Andreas: Det stämmer bra. För annars fyller det ingen funktion. Även om man har ett äktenskapsförord som är upprättat av en jurist och underskrivet och så vidare, så fyller det ingen funktion om man glömmer bort att skicka det till Skatteverket.

Ska man betala för jurist eller använda gratis formulär från nätet?

Jan: Jag tänkte att vi ska avsluta med två frågor. Per på Facebook skrev:

Vilka är de vanligaste frågorna ni får i vardagen?

Läsarfråga från Per

Andreas: De vanligaste frågorna har vi nog gått igenom redan, men en vanlig fråga kan vara: varför ska jag anlita en jurist för att upprätta ett äktenskapsförord när jag kan gå in och fylla i ett formulär som finns på nätet? Skälet till att anlita en jurist i det fallet är att formulären är så standardiserade så det kan ofta vara så att man exempelvis missar någonting i äktenskapsförordet, som kan ha en avgörande skillnad när man väl ska tolka det längre fram.

När du anlitar en jurist får du inte ett standardiserat formulär, utan då är det uträttat precis utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. Nu är jag jurist också och får betalt för sådana tjänster, men jag tycker väl ändå att risken med just de här formulären är att de är så standardiserade för att de ska passa så många olika former, att de kan förlora betydelse, i jämförelse med ett upprättat dokument från en jurist.

Jan: Som jag sa innan, jag brukar alltid rekommendera att ta kontakt med en jurist, så att man vet att det blir rätt. Jag har varit med och försökt lösa en konflikt i efterhand och det var ett helvete.

Jag lovade mig själv då att från och med nu så ska jag alltid göra rätt från början, även om det känns lite dyrare och värre för att det tar lite mer tid och man tycker att jag får ett dokument här som jag kanske inte ens kommer att använda, liksom. Men vi skaffar ändå en hemförsäkring även om ingen av oss tror att vårt hus kommer att brinna, tänker jag.

Det här med skattebiten, är det mest privatpersoner? Som privatperson har jag aldrig haft något problem med Skatteverket, men som företagare så är det ganska ofta jag har fått överklaga beslut och fått rätt. Är det mer för företag eller är det för privatpersoner också?

Andreas: Vi har processer både gällande privatpersoner och företag. I många fall har ärenden där det är fåmansföretag och då kan det ha varit transaktioner som har skett mellan företaget och den enskilde och då drabbar det båda två.

Men sedan är det andra tillfällen då en privatperson har köpt och sålt ett par stycken bostadsrätter på ett fåtal år och då kanske Skatteverket har sagt att det här är ingen vanlig försäljning som ska redovisa kapital, utan det är en form av näringsverksamhet som man har drivit, och då övergår den här privatpersonen till att i princip beskattas som ett företag. Så det är lite blandad där.

Jan: Så när man får ett jobbigt brev från Skatteverket, då kan man bara skicka det till dig och ta ett samtal.

Andreas: Precis.

Bäst att prata om testamentet innan det är för sent

Jan: Toppen. En sista fråga. Om man är i en situation att man ser den här komplexa bouppdelningen i framtiden framför sig. Ska man prata med sina föräldrar och säga att de borde upprätta ett testamente för annars kommer det att bli kaos. Om man inte ens pratar med sina syskon till exempel. Hur skulle du resonera kring en sådan potentiell framtida stökig situation?

Andreas: Jag tror inte att man ska vara rädd för att ta upp den frågan med den här personen som efterlämnar ett arv. Jag tror det är bättre att ta den diskussionen med personen innan de avlider än att man sitter och gissar som arvingar om hur man tror att de vill ha det. Den avlidne kan göra det mycket enklare för arvingarna om man själv upprättar ett testamente där ens vilja framgår.

Jan: Jag bara ser framför mig att man ska ha släktmiddag och så bjuder man in en stackars jurist och säger kom in här nu, vi ska reda ut det här, och så är det åratals av konflikt som bara seglar upp.

Andreas: Ja, men de konflikterna dyker upp vid ett senare tillfälle annars och då blir ändå juristen inblandad.

Jan: Eller hur. Du, jag tänker så här Andreas, jag tror vi kommer få möjlighet för att återkomma både med fler frågor. Vi kanske till och med tar ett avsnitt där vi dyker ner i skattejuridik. Det finns säkert en massa frågor om det. Fantastiskt stort tack för att du ville ta dig den här tiden. Vill man komma i kontakt med dig så finns du på www.mollersjuridik.se och man kan mejla till andreas.moller@mollersjuridik.se.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Nästa vecka kommer vi prata liv- och omställningsförsäkringar

Nästa vecka kommer vi att fortsätta på det här temat genom att prata om liv- och omställningsförsäkringar. Det vill säga hur kan man göra rent praktiskt för att lösa en sådan situation då man t.ex. behöver köpa ut en släkting så att man kan bo kvar i sitt boende.

Eftersom vi inser att du inte hänger på bloggen varje dag så kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev. Då får du varje månad vårt kostnadsfria nyhetsbrev med månadens artiklar och tips. Dessutom får du våra guldkorn från mer än 10 års bloggande. 😎

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, då kommer du nog även gilla följande:

Låt oss hjälpas åt – är det något som vi har missat?

Jag ska vara helt rak (om det inte redan framgått av artikeln ovan 🤣) med att juridik är inte direkt mitt starka område. Därför har vi garanterat missat att ställa någon fråga eller inte tagit upp något som vi borde ha gjort. Låt oss därför hjälpas åt i kommentarsfältet. Vilket är ditt bästa tips, kommentar eller fråga?

Jag kommer även be Andreas att i veckan ta en titt i kommentarerna nedan. 👍


Den här artikeln publicerades 2020-04-26 klockan 20:08 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Rikatillsammans-podden, Vardagsekonomi.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

23 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej!

    Väldigt bra och nyttigt avsnitt!
    Ni brukar vara duktiga på att ge bra boktips. Har ni något boktips om familjerätt som tar upp dessa saker och lite till?

    Tack på förhand!
    Erik

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erik Karlsson
  2. Vit pil

    Hej! Hur ska ett testamente registristreras om man skriver in att det ska vara enskild egendom för barn som ärver att det inte kan delas av en partner vid en skilsmässa? Var ska testamentet förvaras

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Gunnar Nilsson
    1. Vit pil

      Hej,

      Testamenten registreras ingenstans, utan det är upp till var och en att säkerställa att testamentet hittas (av rätt person!) efter ens frånfälle. Själv använder jag tjänsten Dokumentförvaring hos Sveriges Begravningsbyråers Förbund, se länk https://www.begravningar.se/familjejuridik/dokumentbevakning-bevaka-dina-viktiga-dokument

      Det känns som en rätt bra tjänst då de skickar ut testamentet i original till den person man pekat ut efter att man dött.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Andréa
  3. Vit pil

    Jag förstår inte alls det här med att det är krångligt att inte vara gift. Tycker det är precis tvärtom. Det är ju när man gifter sig en massa lagar och konstigheter kickar in. Dessa måste man ha koll på och värja sig emot med olika avtal och grejer. Är man inte gift så är lagarna mer logiska även om samboreglerna är helt sjuka. Tycker det är helt rätt att mina barn ska få ärva det som är mitt. Mina barn är en del av mig, det är hälften jag. Min sambo är någon helt random om man ska hårddra det. Det är inte alls säkert att jag vill att sambon ska ha mina egendomar ifall jag dör och vid separation/skilsmässa är det ännu mindre troligt att jag vill att hon ska ta halva min egendom. De enda som jag med säkerhet vet har ett band till mig och som jag vill hjälpa ekonomiskt är min avkomma eller andra som jag till hög grad delar DNA med.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Joppa
    1. Vit pil

      Jag vet inte om din avkomma med schimpansen delar omkring 99% av sin DNA med människan.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Tale
      1. Vit pil

        Just den kommentaren försökte jag eliminera genom att skriva ”hög grad”, men det räckte tydligen inte. Man kan aldrig vara nog tydlig för att slippa dryga kommentarer. Finns det en lite liten lucka där någonstans så kan man ge sig den på att någon pressar sig in där.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Joppa
    2. Vit pil

      Joppa, om du tänker ett steg längre förstår du varför reglerna ser ut som de gör. Syftet med reglerna är att skydda barnen. Om ett minderårigt barn ärver (dvs om du som sambo, utan att ha skrivit att du vill att din sambo ska ärva går bort) har barnet inte rätt att förfoga över pengarna, utan i de flesta fall sätts de in på ett låst konto som övervakas av Överförmynarnämnden. Pengarna tillfaller barnet på 18-årsdagen. Visst är alla barn unika, men man får väl anta att de flesta barn inte skulle klara att hantera en stor summa pengar på 18-årsdagen (vi jurister kallar det ibland för Ibiza-effekten).

      En annan viktig sak att ta hänsyn till är att barn i regel inte kan ärva belånad egendom. I dagens läge är de allra flesta bostäder belånade. Går en förälder bort är det inte alltid den andra föräldern klarar att betala av eller ta över lånet själv. Finns inte tillräckligt med pengar för att lösa lånet behöver bostaden säljas och barnens pengar sättas av enligt ovan. Familjen riskerar alltså att bli bostadslös, vilket väl knappast kan anses ligga i barnens intresse. Men, alla gör som de vill. Det viktiga är att man känner till och tar ställning till konsekvenserna av sitt handlande – eller icke-handlande.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Andréa
      1. Vit pil

        Absolut! Jag är fullt medveten om att barnet kommer ärva en påse pengar när barnet blir 18.. ungefär på samma sätt som när vuxna sparar åt barn i barnens konton. Det verkar inte bekymra särskilt många men att barnet ska få arv vid 18 är tydligen ett problem av någon anledning. Det finns absolut risk att barnet slänger pengar på skit men det också risk att sambon gör det om han/hon ärver. Om barnet får pengarna så har det iaf gått till skit åt sin egen avkomma. Det här med boende är det många som gör stor sak av men jag tänker att det inte är svårare än att den som bor kvar helt enkelt får flytta om hen inte har råd. Det är ju klart att om man bor i en stor dyra villa som singel så kanske det är lite över ens ekonomi och då får man ju flytta till något billigare. Svårare än så tycker jag inte det är. Det är ju inte så att man blir uteliggare bara för att ens sambo dör.. iaf inte om man är en vuxen som tar ansvar för sitt liv, framtid och eventuella scenarier. Jag står i massor av bostadsköer för hyresrätter både där jag bor och på andra orter. Har 10+ års kötid trots att jag har sambo, bor i hus och inte alls har för avsikt att flytta.

        2+
        Gravatar ikon för användaren
        Joppa
  4. Vit pil

    Hej!

    Jättebra och nyttigt avsnitt!
    Jan, du brukar vara duktig på att ge bra boktips. Har du ett boktips inom familjerätt som innehåller alla nödvändiga grunder och lite till?

    Tack på förhand!
    Erik

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erik
  5. Vit pil

    hej!

    Om man flyttar ihop i en lägenhet som den ene ägde sedan innan. Behövs då samboavtal för vara helt på det säkra med att lägenheten är enskild egendom inköpt av ena parten?

    mvh

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    xerxes
    1. Vit pil

      Hej xerxes
      Jag är inte riktigt säker på det nu Men för 20 år sedan var det följande
      Om någon flyttar in hos dig så är det din lägenhet om ni inte är gifta
      Men om ni köper en ny lägenhet gemensamt och du betalar så äger
      din partner halva oavsett om du betalat den
      OBS Kolla detta jag är inte riktigt säker på att det är rätt nu
      VH
      LASSE

      10+
      Gravatar ikon för användaren
      Lars Håkansson
      1. Vit pil

        Hej,
        Lars har rätt. Om ena sambon ägde en bostad innan samborna blev ett par ska den inte delas vid en separation eller vid dödsfall. Observera dock att bostaden inte blir enskild egendom som är något annat, utan den är ”inte samboegendom”.

        Gifter ni er blir bostaden så kallat giftorättsgods som ska delas lika vid skilsmässa. Vill man att den make som köpte bostaden ska behålla den vid skilsmässa kan man skriva ett äktenskapsförord.

        3+
        Gravatar ikon för användaren
        Andréa
  6. Vit pil

    Intressant och viktigt ämne men jag tycker tyvärr inte det kommer till sin rätt i detta format. Förutom svårigheterna med Skype och taskig ljudkvalité behövs mer research och tydlig struktur tillsammans med visuella hjälpmedel. Ett utbildande avsnitt snarare än denna introduktion till ämnet. Jag önskar ett avsnitt om äktenskapsförord, samboavtal och skuldebrev. Ett annat om testamente, vitt brev och arv. Ett tredje om avtal, affärsförbindelser och annan företagsjuridik. Principer, tumregler, tips, vanliga misstag etc. Ni vet det där ni brukar göra så bra i vanliga fall?

    12+
    Gravatar ikon för användaren
    Oskbollen
  7. Vit pil

    Stämmer nedan citat som Jan och Andreas säger verkligen?

    Citat
    Andreas: Det kan det göra, om det inte står att det fortsatt ska vara enskild egendom. Annars bli det giftorättsgods.

    Jan: Det måste ändå vara ett ganska vanligt scenario, att man ärver ett hus av föräldrarna och då står det att det är enskild egendom, sedan säljer man det huset och får ut pengar, som man sätter på det gemensamma sparkontot som man redan har. Då är det inte enskild egendom längre. Shit, det är mycket man kan trilla dit på.

    Enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 2 § är även det ”som trätt istället för” enskild egendom att se som enskild egendom. Så om du säljer en fastighet så träder pengarna du får för den i dess ställe, och även pengarna är enskild egendom om fastigheten var det. Däremot är avkastning av enskild egendom (t ex utdelning på aktier) som huvudregel giftorättsgods, om det inte föreskrivits i rättshandlingen (t ex testamentet) att även avkastningen ska vara enskild egendom.

    Utdrag från https://lawline.se/answers/enskild-egendom-surrogat-och-risk-for-sammanblandning

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    John
  8. Vit pil

    Ni ser så söta ut när ni sitter där framför datorn :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fotvårtan
  9. Vit pil

    Tack för att ni lyfter frågan om familjerätt. Jag vill slå ett slag för att INTE rekommendera eller använda mallar när det kommer till testamenten, samboavtal, äktenskapsförord och liknande. Ta hellre hjälp av en duktig jurist som skräddarsyr vad just du behöver. I mitt arbete har jag alltför ofta sett att folk antingen tankat ner något från nätet som de inte förstår eller att de till och med kopierat vänners och bekantas juridiska dokument rakt av.

    Konsekvenserna av att ha dokument man inte förstår eller som i värsta fall är felaktiga kan både bli ekonomiska och känslomässiga. Ett fall minns jag särskilt väl: en man hade gått bort och efterlämnade sin fru, deras gemensamma barn och ett särkullsbarn. Mannen och hans fru hade laddat ner en mall för ett testamente och ett äktenskapsförord från någon hemsida och aldrig låtit en jurist titta på det. När jag tog hand om dödsboet och förklarade för familjen vad testamentet innebar (att särkullbarnet i princip inte skulle få en spänn efter sin far) frågade särkullbarnet mig ”tror du att pappa inte tyckte om mig?”.

    Bespara er själva och era närstående den typen av situationer och känslor genom att gå till en riktig familjerättsjurist. Visst, det kostar en slant men vad är väl några tusenlappar när det handlar om familjens väl och ve?

    Mvh,
    Fd Familjerättsjurist

    9+
    Gravatar ikon för användaren
    Fd Familjerättsjurist
    1. Vit pil

      Hej,
      Hur kom det sig att särkullsbarnet inte fick något, hen har väl alltid rätt till laglotten på 50% av arvet? Jag är själv ett särkullbarn och har börjat fundera på hur det ligger till med allt sånt här.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Josefine
      1. Vit pil

        Hej Josefine,

        Det stämmer att barn har rätt till sin laglott (dvs hälften av det en förälder lämnar efter sig). I det här fallet hade dock pappan och hans fru ett äktenskapsförord med total egendomsskillnad (dvs allt det de ägde var deras enskilda egendom och skulle därmed inte delas lika mellan dem när mannen gick bort).

        Testamentet var formulerat på så sätt att frun skulle ärva allt och när hon gått bort skulle arvet fördelas mellan hennes barn och inte tillfalla mannens särkullbarn. Som grädde på moset hade de skrivit alla tillgångar av värde på frun, medan mannen stod som ensam låntagare på bolånet.

        I praktiken innebar det att värdet på arvet som mannen lämnade efter sig och därmed värdet på särkullbarnets laglott blev mycket lågt: ett par hundra tusen kronor att jämföra med det frun ägde på flera miljoner.

        Det jag tyckte var sorgligt var att det var omöjligt att avgöra om det faktiskt var vad mannen hade avsett skulle hända, eller om det bara råkat bli så att barnet i praktiken blev arvlöst på grund av att de skrivit ut och skriver under papper de inte visste vad de betydde. Den ende som hade kunnat förklara hade ju precis gått bort.

        Lägg till lite halvtaskiga relationer och känslor i svallning på grund av sorg och du får en tråkig soppa som leder till sårade känslor för alla inblandade.

        Mitt tips till dig är att lyfta de här frågorna med din förälder. Försök att fråga hur hen ser på att skriva testamente eller fundera på vad hen vill ska ske efter personens bortgång. Så här i pandemi-tider kan det vara en god idé för alla att se över de här frågorna, och nu har man kanske mer tid än vanligt att stanna upp och fundera. Att prata om det är en omtanke om sina nära.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Fd familjerättsjurist
  10. Vit pil

    Bra och intressant avsnitt, men en skype-intervju är ingen höjdare. Jättesvårt att höra vad Andreas säger.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Zaphod
  11. Vit pil

    ”Flera oberoende kontakter har också rekommenderat dig; om man behöver en expert på skatterätt eller juridik så säger alla att man ska prata med Andreas.”

    Inget mot sponsrade avsnitt, och det är ett angeläget ämne. Men det här avsnittet var kanske inte det bästa. Vi fattar att han har betalat för att vara med i podden, och det är inget fel med det. Men det är inte trovärdigt att alla dina kontakter, Jan, rekommenderar en liten byrå i Västervik.

    22+
    Gravatar ikon för användaren
    Joel
  12. Vit pil

    Hej Jan
    Det var ett bra program det är såna frågor alla ställs inför
    ex Företagande-Aktier- Fastigheter-Seperation
    Själv gick jag med i Skattebetalrnas Förening för 40 år sedan
    då kan du ringa dit och få gratis hjälp Behöver du få papper
    utskrivit på något så får du juridisk hjälp jättebilligt
    Det var bara en sak ni glömde det var när den ena köper ut
    halva Huset vid en seperation blir det reavinst på 22% på
    vinsten för den som blivit utköpt
    ex köpt Hus för 5000000 och värde nu 10000000
    Blir vinsten 2500000 tusen skatt blir då ca 550000
    VH
    LASSE

    22+
    Gravatar ikon för användaren
    Lars Håkansson
  13. Vit pil

    Hej! Har en fråga om följande: ”… eller att ens arv som var enskild egendom plötsligt inte är det längre och mycket mycket mer” Hur skulle det bli så?

    Om en person fått eller ärvt något som står som enskild egendom, så gör det väl det även om personen senare gifter sig (om den inte säljer eller annat som gör att det ändras då, men om ett hus är enskild egendom så kan ju inte själva huset plötsligt inte vara det om man gifter sig). Det är hur jag har fått det förklarat, och en anledning till att ge bort något som ”enskild egendom”.

    Eller menade du ”är menat att vara enskild egendom”?

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    nummerskivan
    1. Vit pil

      Hej nummerskivan, även om en person ärvt något som enskild egendom innebär inte det att arvet garanterat alltid är enskild egendom (ee). För det första kan en givare eller testator formulera sig på två sätt när det gäller enskild egendom: villkoret om enskild egendom är antingen strikt eller inte strikt. Är villkoret inte strikt kan mottagaren av gåvan/arvet skriva bort villkoret om enskild egendom i ett äktenskapsförord.

      Oavsett om villkoret om ee är strikt eller inte, kan egendomen ändra karaktär över tid. Ärver du exempelvis pengar som placeras på ett bankkonto där du även har pengar som ägs av dig och din respektive finns en risk att medlem ses som sammanblandade och därmed inte längre som enskild egendom. Likaså kan arvet/gåvan förlora sin karaktär av enskild egendom om man inte längre kan följa en ”röd tråd” från gåvan/arvet till var värdet av det finns idag. Exempel: du ärver en fastighet som enskild egendom. Fastigheten säljer du och för pengarna köper du fonder. Fonderna säljs av efter en tid och pengarna sätts in på ett bankkonto du har ihop med din respektive. Ni lägger en del av pengarna på en resa, en del på löpande utgifter och en del på renovering i den gemensamma bostaden. Nu har det blivit svårt att se exakt vilka pengar som kommer från det ursprungliga arvet och vilka som tillkommit därefter, och arvet riskerar därmed att inte längre ses som enskild egendom.

      Mvh
      Fd Familjerättsjurist

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Fd Familjerättsjurist

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.