16 prepping-tips som skyddar din ekonomi (del 2)

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. En fortsättning på förra veckans avsnitt
2. Vanliga scenarier, inte domedag
3. Ansvarsvillkor
4. Tips nummer nio: minska skuldsättningen
5. Han som sålde glitter
6. Skulder tvingar fram dåliga beslut
7. Att binda räntan och leka i sin ekonomi
8. Tips nummer tio: planera för billöshet
9. Att ställa av bilen
10. Tips nummer elva: avtal, dokument och övrig info
11. Spara kvitton för försäkringen
12. Tips nummer tolv: var schysst mot de efterlevande
13. Östersjöproblematiken
14. Att dela lösenord digitalt
15. När vi kommer på att vi inte pratat om saker
16. Vita arkivet och Fonus
17. Hur Caroline vill ha det
18. Tips nummer tolv, sista delen: donationsregistret
19. Tips nummer tretton: likvida tillgångar
20. Att utvärdera portföljen ur likviditetsperspektiv
21. Tips nummer fjorton: jobba på relationen
22. Parterapeuten kommer ofta in för sent
23. Är ekonomin den stora skilsmässoorsaken?
24. Sanningar och känslor kring pengar
25. Den som vill ta risk och den som inte vill
26. Vi behöver göra ett avsnitt om detta
27. Parterapin som investering
28. Tips nummer femton: öka ditt humankapital
29. Att växla humankapital mot finansiellt kapital
30. Att vässa sågen
31. Tips nummer sexton: håll dig frisk och satsa på hälsan
32. Att bli utbränd och gå över sina gränser
33. Varför man kör på trots signalerna
34. Satsa på hälsan
35. Det vi medvetet inte pratat om: det finansiella preppet
36. Avrundning och hur du kan följa podden
37. Tack till våra Patreons
38. Har vi missat något? Kommentera gärna
39. Två olika diskussioner: bloggen och Youtube

En fortsättning på förra veckans avsnitt

Jan: De flesta skilsmässor är onödiga, och de är oftast en privatekonomisk katastrof. Du lyssnar på Rika tillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 113, och detta är en fortsättning på förra veckans avsnitt.

Caroline: 16 preppingtips för hushållsekonomin.

Jan: Ja, precis. Så för den som kommer in ny, hur skulle du sammanfatta förra avsnittet?

Caroline: Jag är sämst på sammanfattningar, Jan. Men hur man kan förbereda sin privatekonomi för om det skulle hända någonting. Är det en okej sammanfattning?

Jan: Ja, absolut. Det är lite så här: hur gör man sin ekonomi uthållig? Hur gör man sin ekonomi robust? Och då pratar vi för en gångs skull inte så mycket om investeringar, för det pratar vi alltid om i vanliga fall. Utan då handlar detta mer om hushållsekonomin. Vi pratade om det, kanske inte var på samma arbetsgivare. Vi pratade om att ha…

Caroline: Du tar det lite för snabbt. Men man kan ju säga avsnitt nummer ett i alla fall.

Jan: Ja, 112 är det. 112. Ja, precis. Men så att dagens avsnitt är helt enkelt en fortsättning på förra veckans. Det bygger på bloggrannen Cornucopias lista som han gjorde, jag tror det var 21 mars, där han kom med 10 tips. Och sen hade jag gått och klurat på den här och tyckte att den var skitbra. Men det var vissa saker jag inte höll med om, och sen var det vissa tips som jag tyckte att han hade glömt bort, så där har jag lagt till. Så istället för hans tio blev det sexton. Och i förra avsnittet gick vi igenom de första åtta, och idag tänkte jag att vi går igenom de sista åtta helt enkelt.

Caroline: Alltså, man blir ju nyfiken på vilka tips du inte höll med om riktigt. Men du kan ju ta det sen kanske, när de kommer.

Jan: Ja, men det kommer. Det var till exempel ett av dem jag inte höll med om, det var det här "gör dig oumbärlig på jobbet så att du inte kan få sparken". Att arbetsgivare har rätt att undanta människor från den där lasen. Men då är det för mig så att om man är ovärderlig på jobbet, då blir man ju fast i den positionen, man kan inte göra karriär då. För vem ska göra de uppgifterna om man är ovärderlig? Så det var till exempel ett av dem jag inte höll med om riktigt. Annars håller jag med om det mesta. Så detta är helt enkelt 16 tips för att ha en mer uthållig privatekonomi, hantera vissa scenarier. Det pratade vi också om i förra avsnittet, att detta inte är något zombie-apokalyps-scenario, att världen kommer gå under.

Vanliga scenarier, inte domedag

Caroline: Vad gör man då? För då är kanske inte privatekonomin det värsta?

Jan: Den viktigaste. Nej, precis. Vissa pratar ju om att man ska ha konserver och nedgrävt, men det är en annan grej, det är en helt annan sak. Det är doomsday. Detta handlar om ganska vanliga scenarier. Du kommer inte åt din bank för att internetuppkopplingen inte funkar, eller banken har IT-problem och Swedbank kan inte göra betalningar. Egentligen är detta saker som faktiskt har hänt under de senaste 10–15 åren.

Caroline: Förenkla livet, ja. Men ska vi först bara snabbt ta de första åtta, eller vad tänker du? Och så fortsätter man med nian sen och går lite mer på djupet.

Jan: Ja, men det kan vi absolut göra. Men jag tänker att först behöver vi bara ta ansvarsvillkoren. Och jag vill också säga det som vi sa i förra avsnittet, att detta inte är… jag hatar egentligen listavsnitt. "Tre tips för en platt mage till sommaren."

Caroline: Har tipslistorna funkat för dig?

Jan: Funkar tipslistor för någon? Alltså, antingen är tipslistorna på så låg nivå att alla redan känner till dem, eller så är de sådana att det går inte att göra det, för då ska man gå upp halv fem på morgonen och göra en timmes yoga och sen en timmes meditation och sen äta vegetariskt. Alltså, det är ingen som gör det.

Caroline: Nej.

Jan: Så mitt tips här är att se detta som en inspiration. Se det som att gör man en av grejerna på listan, så har man gjort mer än vad de flesta gör. Och sen kan man kanske komma tillbaka till det här avsnittet i framtiden. Så det är dagens avsnitt.

Ansvarsvillkor

Jan: Jag tänker ansvarsvillkoren. Precis som vanligt är avsnittet inte sponsrat, men vi kan ibland nämna sponsrade länkar. Då säger vi det, och då är länken i anslutning till avsnittet. Och det är så vi finansierar bloggen helt enkelt. Det kostar inte någonting för dig. Det är också viktigt att säga att innehållet och det vi pratar om inte ska ses som finansiell rådgivning, utan det är allmän information. Det ska inte uppfattas som finansiell rådgivning. Och sen naturligtvis att bara för att saker funkar historiskt, och historisk avkastning fungerar, så är inte det en garanti för framtiden eller för framtida avkastning. Framtiden innehåller alltid en osäkerhet. Och detta bygger ofta på information som vi har sammanställt och som vi bedömer tillförlitlig, men vi kan inte garantera det.

Så ska vi köra igång. Föregående veckas tips, de som du ville ha: det var att ha konton på flera banker, att det inte var begränsat till en bank. Det var att betala räkningarna direkt när de kommer, inte bara lägga in dem på betalning på förfallodatum, utan betala dem idag. Det var att ha kontanter i reserv, att ha lite i plånboken eller hemma eller kanske i bilen, om inte kort funkar. Att sprida, ha lite utländsk valuta, till exempel dollar eller euro är mest relevant för oss här. Sen var det det här "gör dig oumbärlig på jobbet", nummer fem. Nummer sex: minimera de passiva utgifterna så att du kan minska omställningstiden. Passiva utgifter är för många de här fasta kostnaderna man har. Och sen pratar vi om det här med buffert och buffertinkomst. Och sen slutligen att diversifiera arbetsgivarna i hushållet, att man kanske inte behöver jobba hos samma arbetsgivare i samma hushåll.

Caroline: Samma bransch.

Jan: Samma bransch, tänkte jag. Ja. Så det var förra veckans tips, och då tänker jag att vi tar tips nummer nio.

Tips nummer nio: minska skuldsättningen

Caroline: Som är: minska skuldsättningen.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Varför har du Göran Persson-citatet här? "Den som är satt i skuld är icke fri."

Jan: Ja, för den var… Du håller ju inte med om det.

Caroline: Nej.

Jan: För jag såg ett mycket bättre citat. Vet du vad det var? "Den som är satt i skuld är grek." Och det tyckte jag var väldigt roligt. Nej, men skämt åsido. Men vet du vad? Det är faktiskt inte Göran Perssons citat från början.

Caroline: Vem säger det?

Jan: Jag vet inte.

Caroline: Säg att det är Mark Twain, för alla tror att det kommer från honom.

Jan: Ja, det är Mark Twain. Nej, det är inte Mark Twain. Jag tror att det är någon som heter Hans någonting, som var finansminister eller liknande i början av 1900-talet, eller på 20-talet, så att det är mycket äldre. Men jag tror att det är Göran Persson som gjorde det berömt. Frågan är, eftersom det finns en bok med den titeln faktiskt.

Caroline: Vi behöver inte gå ner i det.

Jan: Men om jag skulle motivera det, så tänker jag att det finns en klassisk företagsregel som heter "utan skulder kan man inte gå i konkurs". Stämmer det? Ja. Nu blev jag så här helt ställd, apropå, är det klart att det stämmer, annars hade jag inte skrivit det.

Caroline: Nej, jag bara funderar.

Jan: Nej, men berätta.

Caroline: Nej, men jag bara tänkte, det var någonting som slog mig där. Alltså inte genomtänkt överhuvudtaget, men om man har ett företag.

Jan: Ja.

Caroline: Och man har, som han som sålde glitter.

Jan: Ja.

Han som sålde glitter

Caroline: "Send glitter to your enemies." Han fick ju så stor förfrågan.

Jan: Du får ju berätta vad det var. Det var en australiensare som hade som affärsidé att man skickade hem ett kuvert med sånt här glitter, som sätter sig överallt.

Caroline: Så det är svårt att få bort, även i duschen.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Skickar man det till sin fiende, så fick fienden det på sig. Och så visste alla att det är någon som hatar honom.

Jan: Och så var det så att det var någon amerikansk tidning som skrev om detta på nätet, och så fick han så sjukt mycket order. Så han kunde inte uppfylla det.

Caroline: Men då var det nästan som att han gick i konkurs.

Jan: Nej, han gick inte i konkurs. Han bara fick tacka nej, och han tyckte inte det var kul längre. Så han lade ner eller sålde företaget. Men konkurs är ju så här: om du driver ett företag, eller privatperson, för man kan gå personlig konkurs också, så handlar det om att du är skyldig folk pengar. Och de andra människorna får inte betalt, så de ansöker om konkurs. Så de sätter dig i konkurs. Oftast i Sverige tror jag det är Skatteverket som sätter företag i konkurs, för de betalar inte sina skatteskulder. Men är du inte skyldig någon pengar? Nej, då kan man inte gå i konkurs.

Caroline: Alltså, det är så sjukt bra att få den här undervisningen i samband med att man ville höra hur man själv ska minska sin skuldsättning.

Skulder tvingar fram dåliga beslut

Jan: Ja, precis. Bra sagt. Och då tänker jag så här, att det är alltid skulder, och framför allt ofta de höga räntorna, eller räntorna som hänger ihop med skulderna, som tvingar en till dåliga beslut. Och jag har varit med om detta i företag många gånger. Till exempel att man inte har haft likviditet, man har inte haft pengar på kontot i företaget när man var tvungen att betala sina räkningar. Och så vet man att det kommer in pengar om 30 dagar, men fakturorna förfaller om 10 dagar. Då måste vi sälja fakturorna. Då får vi bara 98 % av pengarna för fakturorna, men vi får dem idag. Man ser det i Lyxfällan och sådant också. Har jag inte pengar, har jag skulder, så får jag dåliga lån. Dåliga lån har högre räntor, som gör att jag får en sämre ekonomisk situation. Så det är det som man menar med att den som är satt i skuld inte är fri. För man är hela tiden ansvarig mot någon annan, eller någon annan kan ställa krav.

Och sen tänker jag också att detta med skuldsättning, det är en risk om till exempel inflationen och därmed räntorna drar iväg. Det pratar man ju mycket om nu. Vi har låga räntor. Vad händer om räntan går upp till 3–4 %, som borde vara en normal ränta? Vad händer om den går upp till 7 %? Så att skulder är ju så att om man bara tar det från ett riskperspektiv, så vill man inte ha några skulder. Men samtidigt har man ju det som vi pratar om, alternativkostnaden. Att om jag betalar ett lån idag, om jag tar till exempel en hundralapp och betalar mitt lån som har 1,5 % ränta, det betyder att jag tjänar bara 1,50. Alltså, jag slipper betala 1,50 nästa år. Men hade jag placerat dem långsiktigt i aktier, så kanske jag hade fått 8 %. Och detta har vi pratat mycket om i andra avsnitt, i det avsnittet som heter "investera, amortera eller till och med belåna". Så jag brukar säga att en bra balans här är att amortera kanske 1–2 % om året, att följa det här amorteringskravet. Vill man läsa mer om det eller lyssna, titta, så är det avsnitt 102 och 108.

Att binda räntan och leka i sin ekonomi

Jan: Och en klassiker att minska risken här, förutom att amortera, det är att binda de här räntorna. Och jag har varit med i många situationer, både vi har gjort det med vårt bolån, och jag har varit med i flera företag som har lånat pengar. Att man har delat upp lånet i tre delar, att man har bundit ett på fem år, en tredjedel på tre år och en tredjedel på rörligt. Eller till exempel 30–40. Det ser väldigt frågande ut.

Caroline: Men grejen är att jag zonade ut en stund där. Och sen kom jag tillbaka och tänkte så här, vad är det vi snackar om egentligen? Man ska bara minska sin skuldsättning. Kan vi inte bara stanna vid det, att man minskar sin skuldsättning genom att betala av sina lån? Och man ska absolut inte ha kreditkortslån, till exempel.

Jan: Precis, fast det är ju inte så svartvitt. Och det är det jag försöker säga. Man kan amortera, man bör amortera, men man behöver inte amortera mer än 1–2 % om man kan investera de pengarna istället. Det är mycket smartare. Så man kan inte bara säga "bara amortera och skita i allt annat". Då blir det den där tre-tips-listan i Expressen.

Caroline: Väldigt värdefull, ja.

Jan: Jag har i alla fall lite mer att säga här om minskad skuldsättning. Så jag tänker ta min sista grej här.

Caroline: Gör det.

Jan: Ett tips som vi fick från Henrik Tell, som är en finansiell rådgivare. Han berättade också om till exempel att leka i sin ekonomi, som att man har en ränta på 5 % när räntan kanske egentligen bara är 1,5. Och sen använder man de 3,5 % till en högre ränta, till att antingen extraamortera eller investera. För på det sättet, ökar då räntan till 5 %, ja, då kommer man inte märka någon skillnad i ens ekonomi. Så det tyckte jag var ett ganska smart tips. Okej, superbra. Är du med nu?

Caroline: Ja.

Jan: Okej, bra. Ska vi ta nästa? Tian.

Tips nummer tio: planera för billöshet

Caroline: Tian. Planera för billöshet.

Jan: Mm.

Caroline: Bilen innebär, jämte boendet, den absolut största utgiften i privatekonomin.

Jan: Mm, precis. Och då tänker jag så här att bil är den största kostnaden som de flesta har. Oftast är den ganska enkel att göra sig av med i normala tider. Men i en kris, när många har kris samtidigt, så kan det bli tufft att sälja bilen på Blocket, eller att få ett schysst pris i inbyte eller så.

Caroline: Jag tänker att det är säkert en del som sitter och tänker att de skulle aldrig kunna klara sig utan bilen.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Och så kan det vara att man behöver den för att åka till jobbet och så.

Jan: Precis. Alltså, saken är ju den att det handlar om att balansera. När vi flyttade var ett av våra krav att vi vill ha allt inom tusen meter. Vi vill ha barnavårdscentral inom tusen meter, ICA inom tusen meter, skolan inom tusen meter. Egentligen är det så här, vi skulle klara allt på gångavstånd, eller hur? För att vi bor ganska centralt. Men å andra sidan har vi fått betala en premie för det. Genom att betala ganska mycket, minst två, tre miljoner extra i huskostnad, vilket ska jämföras med att vi hade kunnat ta ett billigt boende ute på landet. Men då kanske vi hade behövt två bilar och alla kostnader det innebär. Så där är en balans som man måste balansera, framför allt boendet och behovet av bil. Men där tänker jag också att är bilen betald, som den tyvärr inte är för de flesta, så kan man bara ställa av den, och då har man inga kostnader.

Att ställa av bilen

Caroline: Vad gör man när man ställer av? Ställer man in den i garaget och sen…

Jan: Ja, man behöver inte ha den i ett garage. Det betyder bara att man… gud, vad jag inte kan sånt här.

Caroline: Ställa av låter liksom som att…

Jan: Nej, men man kontaktar någon myndighet, jag tror det är bilregistret eller Transportstyrelsen. Och så säger man att jag kommer inte använda min bil, den kommer inte vara ute i trafik. Och sen får den inte vara ute i trafik. Och då slipper man betala skatt och försäkring och alla de grejerna. Värdeminskning kommer du fortfarande ha, men sådant. Bra. Jag tror inte det är så mycket mer att säga om det. De som äger elbil, det är många nu som tänker på det där också, att det är billigt med el, det är mycket billigare än bensin. Men där tänker jag också på sikt, alltså mesta kostnaden för bensin är ju skatt. Och när vi inte tar ut skatt på bensin, så kommer vi ta ut skatt på el. Så att, ja, man får räkna med att även en elbil kan innebära andra kostnader. Ja, precis. Ska vi ta nästa?

Tips nummer elva: avtal, dokument och övrig info

Caroline: Elvan. Avtal, dokument och övrig info. Talande rubrik, verkligen. Ha bra ordning på dina viktiga papper, såsom avtal, dokument och kontaktuppgifter.

Jan: Ja, och detta tänker jag, detta har vi haft nytta av flera gånger, framför allt på resor. Och här handlar det om att idag kan man ta kort med mobiltelefon, alltså ta bilder. Och då tänker jag så här, att fotografera alla sådana här viktiga papper och dokument, alltså typ passet, körkortet, försäkringar, ha allting digitalt. Och jag tror, alltså, det är inte många…

Caroline: Man kan ha det i molnet, man kommer åt det var som helst.

Jan: Exakt. Att ha det i sin mejl till exempel, eller i Dropbox eller Google Drive eller iCloud, vad man nu använder, så att man kommer åt det. Och detta har jag varit med om, när jag blev av med… jag var utomlands och hade inte med mitt körkort, så kunde jag ta fram det digitalt, titta, här är det, så här ser det ut. Nej, men det kan jag inte läsa allt, men blir du av med passet så är det bättre att ha en digital kopia på passet än att inte ha passet alls. Så tänker jag kring det.

Och sen på samma sätt tvärtom, att ha utskrivna kopior på dina viktigaste digitala dokument. Det är saker du bara har, till exempel ett försäkringsbevis. De skickas idag bara digitalt. Så då kan det vara bra att ha med det på papper, till exempel. Och faktiskt någonting att spara. Det var ju när vi hade, jag tror här i avsnitt 106–107, så hade vi Pontus Kopparberg som hade jobbat i mäklarbranschen hela sitt liv. Och då sa han också att om du säljer en bostadsrätt eller en villa och har alla dina dokument på alla renoveringar, alla investeringar…

Caroline: Allt man har gjort i huset.

Jan: Så höjer det värdet på bostaden vid försäljningen. Så det är också en sån där sjukt smart grej att göra. Så detta hade jag kunnat prata hur mycket som helst om. Jag älskar att ha ordning på papper. Jag är värdelös på papper i fysisk form, men digitalt har jag alla papper och kvitton och sånt sedan flera år tillbaka. Det finns jättebra appar. Jag gillar en app som heter Scanner Pro.

Spara kvitton för försäkringen

Caroline: Ja, den använder vi mycket. Men jag tänker också, det som jag inte visste, att om ditt hus brinner ner och alla dina prylar försvinner, då får man inte ut så mycket från försäkringsbolaget om man inte har kvitto på grejerna som man har köpt. Så allt som är lite dyrare, det skannar vi de kvittona också.

Jan: Ja, precis. Så det är ju så att försäkringsbolagen vill ha kvitto på att man har köpt det. Annars kan man säga "men jag köpte den soffan och den kostar väl 53 000". Alltså, vem köper en soffa? Ja, men titta, här är kvittot, vi har faktiskt köpt en soffa för 3 000. Vet jag inte ens om det finns soffor för 53 000. Det finns. Så det tror jag är viktigt. Det som är digitalt, skriv ut det, ha i din pärm. Det som är på papper, skanna det. Helt enkelt. Då är du safe. Bra. Är det något mer vi ska säga kring det där?

Caroline: Nej. Jag tror vi har uttömt dig. Någorlunda.

Jan: Ja.

Caroline: Tips nummer 12.

Tips nummer tolv: var schysst mot de efterlevande

Jan: Nu är vi inne på de här tipsen som inte Cornucopia hade på sin lista.

Caroline: "Var schysst mot de efterlevande." Dödsfall har en enormt stor påverkan, redan innan man måste bli detektiv.

Jan: Jag tänker så här, jag har ju varit med om det, när min pappa dog när jag var tretton. Och jag minns att mamma fick leta efter massa papper, och det var… alltså, hade de inte… jo, men pappa hade pärm, papper, men en sån, vet man, den är aldrig komplett, om det ens finns en sån pärm. Du vet, bara du och jag har pratat om testamentet. Det är jättemånga som är så här, "nej, men jag vill inte skriva testamente, för då är det som att jag skriver under min egen dödsdom".

Caroline: Eller sådana saker. Ja, det kan jag känna.

Jan: Ja.

Caroline: Jag har inte lust att fundera på efterlivet.

Jan: Är det inte intressant…

Caroline: …att det brukar vara en person i ett hushåll som har koll på alla grejerna för det mesta? Och sen den andra har det. Men det är inget konstigt egentligen, därför att den positionen kan egentligen bara hållas av en person.

Jan: Ja, ja.

Caroline: Eller att man alternerar. För vi har alternerat vem som betalar räkningar ett tag. Men det behöver vara en person som tar fullt ansvar, så att det inte är delat ansvar. För då kanske vissa räkningar…

Jan: …hamnar mellan stolarna.

Caroline: Ja, man har inte riktigt koll på papperna. Personen tror att den andra…

Jan: Delat ansvar, men det har inte funkat för oss.

Caroline: Nej.

Östersjöproblematiken

Jan: I styrelser som jag arbetar i har vi kallat detta för Östersjöproblematiken. Alla är ansvariga för Östersjön, och därmed blir ingen ansvarig. Utan det behöver vara en part. Sen behöver den parten, och här är jag inte så himla duktig, vara på att inkludera de andra i det som har gjorts. Som att inkludera det i, ja men nu har vi gjort de där grejerna.

Caroline: Vi får ta det efter avsnittet, vad det är du vill inkludera mig i. Jo, men kan du utveckla, hur kan man vara snäll? Förutom att inkludera.

Jan: Jag tänker så här, att ha bra ordning på papperna, det var ju det förra tipset, tips elva. Och då tänker jag också till exempel det här med livförsäkring som vi pratade om i tips sju. Och så testamente. Jag tror på att om jag skulle dö, så kommer det vara en så stor förändring i ditt och tjejernas liv, att då dessutom börja sitta och leta efter "okej, vilka försäkringar hade vi nu, och hur var det Jan hade tänkt där"… alltså, det är inte att du vill sitta och ringa runt i tio försäkringsbolag. Då tänker jag, då är det ju schysst att bara, vi har den här pärmen, viktiga papper, och där är en försäkringssammanställning. Eller att vi har det digitalt, och då kan man bara gå in där och kolla, alltså det är de här försäkringarna, det är de här livförsäkringarna, det är de här bolagen som behöver kontaktas, och sen är det färdigt. Eller man kan be om hjälp med någon.

Caroline: Det känns som att du är så utzonad idag.

Att dela lösenord digitalt

Caroline: Nej, jag är inte utzonad, jag tänker mer på att det finns en annan grej. Det där att har man det digitalt, så måste man ju på något vis dela något slags lösenord med den andra.

Jan: Ja, absolut.

Caroline: Man kan inte bara ha saker digitalt och sen så är det svårt att komma åt det.

Jan: Ja, nej, men precis. Där använder vi LastPass, det gillar jag jättemycket.

Caroline: Och vad är det för någonting?

Caroline: Skeleton key, passwords man har.

Jan: Ja, men precis. Det är en app. Det finns ju många, typ 1Password och massa andra. Men att man loggar in på ett ställe, och sen därifrån hämtar man alla sina andra lösenord. Det funkar på iPhone eller i webbläsaren, eller sådant. Så att, när någon frågar mig så här, ja, vad har du för inloggning till Gmail? Så säger jag, jag har ingen aning. Vad har jag för inloggning till Nordnet? Ingen aning. Så det enda är att ha en aning om mitt lösenord till LastPass. Där finns alla andra lösenorden.

Caroline: Ja, och den gör ganska komplicerade lösenord, för att det ska vara svårt att knäcka dem.

Jan: Ja. Men sen är det också, blir det en dataläcka, att Nordnet blir hackat och alla lösenorden kommer ut, ja, men då är det bara lösenordet till Nordnet som har gått förlorat. Det är inte samma lösenord jag har på Avanza och på alla andra ställen. Det som jag därmed tycker är coolt med LastPass, det är att de har en sån här funktion, där jag har lagt till dig som en sån här nödkontakt. Och då kan du ansöka när som helst, "jag vill ha tillgång till Jans konto", och om jag inte tackar nej till det, så kommer du få det om 14 dagar. Så på det sättet funkar det i den situationen, att om jag skulle gå bort, så får du tillgång till alla mina lösenord. Sen är det ganska smart, sen har vi gjort så att vi har även skrivit ut det lösenordet och lagt det i bankfacket, så att man kan åka dit.

Caroline: Jag inser att jag inte har koll på bankfacksnyckeln. Vi får ta det sen. Jag hade säkert hittat den.

När vi kommer på att vi inte pratat om saker

Jan: Ja, men jag tycker ibland det är så roligt när vi gör de här poddavsnitten, för när vi sitter här och pratar, så kommer vi på så här, ja, nej, det där har vi inte pratat om. Det har vi gjort. Nej, det har vi inte pratat om. Och då tror jag dessutom att sannolikheten, vi som är lite nördiga på det här, så är väl sannolikheten större att vi inte är ensamma. Eller så är vi bara ensamma i världen, när alla andra har pratat om det här. Bra, så det var LastPass. Vi har inte ens någon affiliate-länk eller någon sponsrad länk till det, så att det finns andra sådana tjänster också. Vi gillar LastPass.

Bra. Och i den här pärmen tänker jag också att man ska ha en sammanställning, då förutom på viktiga papper, försäkringar och testamente, så tänker jag att man ska ha en sammanställning av sina tillgångar. Skulder, då kommer någon annan alltid att ha koll på åt dig. Men tillgångarna, särskilt om man har lite sådana här övriga tillgångar, alternativa, alltså om man till exempel har Trine, eller om man har Better Globe, eller om man har guld någonstans. Alltså sånt som inte dyker upp i svenska register på ett enkelt sätt. Så det vill man också ha en sammanställning på: det är det kontot, det är den inloggningen, eller det är det stället.

Vita arkivet och Fonus

Jan: Och sen slutligen, näst sist, så tror jag också att det finns ett sånt här dokument, Fonus. Jag gillar Fonus, begravningsbyrån.

Caroline: Vad har du? Utveckla.

Caroline: Är det för att de också hjälper folk att ha ordning?

Jan: Ja, de har ordning, de har det som kallas för Vita arkivet, som jag ska prata om strax. Men framför allt för att jag tycker att de har världens bästa slogan. Och det är så här, "vi finns här om du behöver oss". Och det är skönt att det är valbart om man ska dö eller inte. Och sen har jag sett att de senaste åren har börjat ändra det till "vi finns här när du behöver oss". Men jag tyckte just det när de hade det förut, jag tyckte det var ganska roligt. Skitsamma.

De har i alla fall något som kallas för Vita arkivet. De har det både som digital tjänst och som papper. Och det här pappret kan man då fylla i. Och detta är schysst mot dem som är efterlevande. För där står det så här: så här vill jag ha min begravning, så här vill jag att klädseln ska vara, den här musiken vill jag ska spelas, det ska vara så här, ska det vara kremering eller jordfäst, ska det vara ceremoni? Ja, men så här. Där är typ 50 frågor.

Caroline: Men måste man också logga in där för att få säga detta?

Jan: Ja, det kan man göra. Eller så kan man gå till dem. Men man kan även ta det i pappersform och bara skriva, googla så, Vita arkivet. Eller jag lägger ut en länk till det. Och då tänker jag också så här, för det här, apropå att inte prata, jag vet inte hur du skulle vilja ha det.

Caroline: Nej.

Jan: För vi har inte riktigt pratat om det.

Hur Caroline vill ha det

Caroline: Nej, men jag har sagt det någon gång, när vi kom från ICA och skulle öppna dörren. Så sa jag, jag vill förresten bli kremerad. Och så vill jag att två läkare, två olika läkare, ska dödförklara mig. Jag vill inte att det ska…

Jan: Tänk om jag har misstagit mig.

Caroline: …vilken mardröm, när man ligger där och ska skjutsas in i spisen och man inte är…

Jan: Där.

Caroline: Jag vill inte lägga några visuella bilder på folk. För mig var det så att det skulle vara skönt om två olika kunde verkligen säga, hon har inte någon slags superkoma.

Jan: Ja, men vad bra. Så jag har sagt det.

Caroline: Vi skulle hemförsäkra…

Jan: Det räcker väl. Ja, nu kommer jag komma ihåg det i alla fall.

Caroline: Du är ju så orolig av dig, du kommer inte ihåg det.

Jan: Nej.

Caroline: Okej, jag får väl skriva in i Vita arkivet hur det ska vara då.

Jan: Ja, och detta är också schysst. För att, du vet, då slipper den andra fatta en massa beslut. Och det är ett engångsjobb, det är färdigt, om man inte ändrar sig. Och återigen, inget samarbete med Fonus eller någonting sådant. Finns det någon annan sån tjänst? Jag tror att det skulle finnas någon sån här digital tjänst. Att det var någon startup som skulle göra det. Men jag minns inte om den kom igång.

Caroline: Det känns inte riktigt som en startup.

Jan: Jo, men det var så här.

Caroline: Det skulle vara bra om en startup höll på med sådana här grejer, som folk vill fylla i flera år framåt.

Jan: Ja, jag vet inte.

Caroline: Med tanke på hur bra det går för startups.

Jan: Ja, men jag tror att det var så här. Om det är någon av er som tittar och lyssnar, kan ni inte kommentera om det finns någon sån här tjänst? En annan tjänst än Vita arkivet, eller som gör allt sånt här. Och då kan man idag också skriva så här, hur vill jag att min Facebook ska tas bort, ska det bli en minnessida och så vidare.

Tips nummer tolv, sista delen: donationsregistret

Jan: Bra, sista punkten här, och det var "schysst mot dina efterlevande". Uppdatera dina uppgifter i donationsregistret. Där kommer en åsikt. Oavsett om du tackar ja eller tackar nej, så ta ett beslut.

Caroline: Får man tacka nej till att bli donerad?

Jan: Organ och donator, ja, precis. Och jag vet inte, där har vi nog olika åsikter. Är jag död, kan jag rädda livet på någon, då är det väl skitbra.

Caroline: Ja, men jag kan också tänka mig det. Men det får vara två olika läkare som bara fastställer att jag är järndöd då. Eller vad det är för någonting.

Jan: Nej, men senast igår åkte jag med en taxichaufför som hade fått nya njurar, här i Malmö. Och han var ju liksom helt supertacksam och sånt för det.

Caroline: Ja, det kan man inte leva utan.

Jan: Så jag tycker att det ska man göra. Det kan väl vara en grej man kan göra när man lyssnar. Allt går att göra digitalt med bank-id. Så om man loggar in med sitt bank-id, så är det färdigt. Bra, detta var ett långt utlägg.

Tips nummer tretton: likvida tillgångar

Caroline: Långt, kring att vara snäll mot de efterlevande. Men om vi går vidare till punkt 13. Likvida tillgångar. I en kris är ofta likviditeten det som tar slut först. Inte ovanligt att det är svårt att avyttra tillgångar.

Jan: Och då tänker jag, detta är ungefär lite som kontantgrejen, fast vi tittar på sparandet och investeringarna. Och här skulle jag säga så här, att frågan att ställa sig är, kommer jag kunna avyttra, alltså kommer jag kunna sälja mina tillgångar i en kris? Till exempel under finanskrisen 2008 gick inte det, så då var det svårt att sälja.

Caroline: För du menar, så, aktier?

Jan: Aktier, fonder, strukturerade produkter. Alltså, Riksbanken kunde inte ens sälja svenska kronor för att få dollar. Det var ingen i hela världen som ville ha svenska kronor. Så de var tvungna, det var det Erik berättade i ett av de här avsnitten, att Svenska Riksbanken var tvungen att sälja delar av vårt guld för att få US-dollar. För då var guld superlikvitt. Det är det som menas. Det går alltid att sälja och få någonting annat för det. Men om jag till exempel, säg jag tar Trine, jag älskar ju Trine, det där med att finansiera solpaneler, klimatsmart, vem ska köpa mina andelar? Det är ingen som kommer att göra det. Det är ingen som köper dem ens idag. Då är det inte ens kris, utan jag måste vänta mina två år tills projektet har löpt ut. Och det är det som är ett stort problem med många alternativa investeringar. Tessin är ett sådant, SaveLend etcetera.

Att utvärdera portföljen ur likviditetsperspektiv

Caroline: Vad ska man göra istället då?

Jan: Att utvärdera sin portfölj även ur det perspektivet. Är detta en likvid tillgång eller inte? Och då kan man se till exempel, ju större aktier, ju större fonder, desto enklare att få likvida. Men små udda aktier, ingen hit. Bra. Sen tänker jag också sådana här stora tillgångar som man ofta har material i, som hus, sommarstuga, bil, båt. Det kan ju bli omöjligt att sälja. Det har jag sett i flera kommentarstrådar och sånt, att folk har försökt sälja, men det går inte i vissa perioder.

Caroline: Under kris?

Jan: Under kris, men även i vanliga perioder. Det ser man på, om man har sett Lyxfällan. Det är som att man köpte en stereo och sånt, och sen hamnar man i en kris och ska sälja stereon, och du får tillbaka en tiondel.

Caroline: Det är mycket dåligt andrahandsvärde på grejer man har hemma.

Jan: Ja, och det var det vi pratade om innan också, där det är dyrt att vara fattig. Eller det är dyrt att ha mycket skulder, för att du måste sälja en bil till vrakpris. Lyxfällan är ett fantastiskt teveprogram att titta på, om man vill se det där när man har kniven mot strupen, hur även kloka ekonomiska beslut i den situationen är dåliga ekonomiskt. Bra, det har vi pratat om. Och sen, ja, jag tror inte det är så mycket mer att säga om likvida tillgångar. Ska vi ta nummer 14?

Tips nummer fjorton: jobba på relationen

Caroline: Punkt 14, jobba på relationen.

Jan: Där hade vi ju vår parterapeut i avsnitt 111, som pratade så att de flesta skilsmässor är onödiga, och de är oftast en privatekonomisk katastrof. Så att det tror jag, att vill man verkligen skydda sig mot den största privatekonomiska katastrofen, så är det så här, jobba på ditt förhållande.

Caroline: Och det tänker folk att det är… behöver man väl inte? Är man förälskad, eller gillar man varann, så gillar man varann. Men så enkelt är det ju inte.

Jan: Nej. För det är så mycket…

Caroline: …som kan komma i vägen för det där.

Jan: En relation.

Caroline: Jag tänker så, tillsammans i flera år, man kanske till och med har barn, och så oavsett, så är livet liksom… man är upptagen, man hinner kanske inte prata så mycket som man borde. Vi har ju till och med lagt in en middag i månaden för att vi ska hinna snacka ordentligt, och det är vårt sätt att jobba på relationen. Vi gör andra grejer också, för att det är liksom, förr eller senare kommer det saker som förstör liksom…

Jan: Det låter lite hemskt.

Caroline: Men så är det.

Parterapeuten kommer ofta in för sent

Jan: Nej, men, vi hade ju, som någon listade ut så här, man går kanske inte till en parterapeut det första man gör. Men efter att vi gick där för något år sedan, när vi hade en kris, så tycker jag att det är bra, alltså att gå till parterapeuten lite då och då.

Caroline: Menar du?

Jan: Alltså, jag tror att man gör det ofta för sent. Att man inte ser, eller jag har nog inte sett.

Caroline: Ja, man drar sig för att gå dit och boka tid, och nu, ja, då är det kanske för sent.

Jan: Nej, men jag rekommenderar verkligen att lyssna på avsnitt 111. Och det var ju roligt, det var inte han Tommy som sa också så här, alltså ibland är det ofta så att man är negativ, ofta mannen är negativ när man kommer hit, men som han sa, efter ett samtal så brukar det sen vara bra.

Caroline: Ja, för han menade ju att mannen tror ofta att han ska få skulden för allting. Men det händer inte hos en parterapeut.

Jan: Inte hos en duktig parterapeut i alla fall. Och det är ju bara så, skilsmässa, och detta hänger ihop med många av de andra riskerna, att säga så här, okej, man skiljer sig, och så måste man sälja huset, och så är huset överbelånat. Ja, det kan ju ställa till ekonomin för 20 år framåt. Eller att man inte… det har jag också hört från kompisar som har jobbat som rådgivare på bank, att det är en av de vanligaste frågorna de får, oftast tyvärr av kvinnor. Det är ju så här, har jag råd att skilja mig? Och det är ju ganska tragiskt på sätt och vis, tänker jag. Så att där handlar det om, jag tror det var Länsförsäkringar som pratade om att man vill ha ett frihetskapital. Och att man är tillsammans för att man vill, inte för att man måste, framför allt inte av privatekonomiska skäl.

Är ekonomin den stora skilsmässoorsaken?

Jan: Bra. Och sen var det också roligt, för jag kom ihåg att när vi hade Tommy här, så ville jag ju så gärna att han skulle säga så här, ja, ekonomin är den stora anledningen till att folk skiljer sig.

Caroline: Ja, men det läser man ju. Jag vet inte, kvällstidningar. Att det är den största anledningen till att det blir bråkigt.

Jan: I förhållanden. Men det roliga var att han ville inte gå dit, utan han var ju så här, det är ju den här, som du pratar om, distans och otrygghet, att det är det som leder till. Och det var ju så skönt, i det avsnittet också, att allt handlade egentligen, kommer tillbaka till, problem i ekonomin, att man inte pratade, var egentligen en feedback på att man inte hade en trygghet i ekonomin. För har man en trygghet i förhållandet, så kan man prata om ekonomi, eller prata om de olika sakerna.

Caroline: Jag tycker inte det är så superenkelt. Därför att kring ekonomi så har vi allihop olika sanningar som vi tar med oss, från att vi är små kanske. Pengar växer inte på träd. Och sen är det dessutom så att man kan ha känslor kring pengar.

Jan: Ja.

Caroline: För att man kanske var dålig på att hantera det när man var yngre. Och då tror man att man är det alltid.

Sanningar och känslor kring pengar

Caroline: Som jag har haft en… jag har inte lärt mig hur man hanterar pengar när jag växte upp.

Jan: Ja.

Caroline: Och sen har jag dessutom ett sånt här beteende där jag tycker om att komplettera saker i huset, och för mig själv och barnen och för dig hela tiden, så kan man inte ha hål…

Jan: …i tröjorna liksom, sådana saker.

Caroline: Och då går det åt pengar. Jag vet hur man spenderar pengar. Plus att jag har en sanning om mig själv, hade i alla fall, att jag inte är duktig på att hantera pengar. Men det är ju ingenting som jag har gått och berättat för dig i första läget. Jag har inte ens fattat det själv. Så att det är större, det här med att prata om ekonomi med sin partner, än vad man tror. Det är inte som att man bara kan säga "så, tycker det är obehagligt att ha massa pengar på kontot", eller "pengar ska rulla". Man går inte dit, utan det är liksom, man vet inte ens hur man ska förklara hur det känns kring pengar.

Jan: Absolut.

Caroline: Så det gäller att lära känna sig själv, och inte skämmas för sitt beteende kring pengar. Då kan man prata.

Jan: Ja, jag håller med, och det har ju för oss varit en process i många år. Jag ville ju skicka dig på kurs för att du skulle lära dig att hantera pengar.

Caroline: Men du tyckte inte att jag var dålig på att hantera pengar. Du visste bara att jag hade ett väldigt ansträngt förhållande till pengar.

Jan: Ja, precis. Nej, men alltså, grejen, och det har vi alla på ett eller annat sätt.

Caroline: Ja, det är som ett tvångsbeteende på något vis. Antingen vill man spara, eller så ska pengarna rulla. Är det någon som är mitt emellan? Det är det säkert.

Den som vill ta risk och den som inte vill

Jan: Jag tror att det handlar om att man ofta… jag upplever att om vi tittar i vår omgivning, en vanlig utmaning folk har, är att den ena vill investera och ta risk, och den andra vill inte göra det. Och så blir det konflikt. Och då tänker jag att lösningen på den konflikten är många gånger, så, vad är målet? Jo, men båda vill ha ett bra liv, eller hur? Och det är den gemensamma faktorn. Den som vill investera och ta risk, vill ju göra det för att uppnå mer pengar, för att kunna ha ett bra liv. Och den som inte vill investera, har egentligen samma mål också, ett bra liv, och man vill bara inte ta risk så att det ska bli sämre än det man har. Och jag tror, kan man bara enas om att man har samma mål, om att vi vill båda ha ett bättre liv, så kan man säga att sanningen ligger inte hos någon av dem, utan den ligger i mitten. Och egentligen är det en stor fördel att de par har egentligen båda sidorna. De har den som skulle kunna utvärdera det utifrån ett negativt riskperspektiv, och de har den som kan utvärdera det från ett möjlighetsorienterat perspektiv.

Caroline: Och då måste man ju prata. Låt oss nu bara etablera en sak. Vi har ont om tid. Det är alltid någonting annat som ska göras än att man ska prata med sin partner. Men då får man ju ta sig tid. Alltså, ta en ostbricka, och vad det nu är man vill dricka till, och snacka. Vi är inte superduktiga på det där, för vi har fått lägga in det i kalendern, för att det är alltid något annat som ska göras.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Men då måste man ju snacka, och inse att man kompletterar varandra.

Vi behöver göra ett avsnitt om detta

Jan: Ja, precis. Och att egentligen, jag tror mycket på att det handlar om att komplettera varandra. Detta låter ju som att…

Caroline: Det blev jättelångt här, kring jobba på relationen.

Jan: Jag tror att vi behöver göra ett avsnitt om detta. Och så prata med någon. Eller om det är du som lyssnar och tittar, som känner någon som är jätteduktig på det här. Man skulle gärna vilja ha någon psykolog, eller någon så här. Jag vet inte vem man skulle kunna, någon parrelation, pengepsykolog. Jo, men vi har ju pratat, men vi hade ju Elin Helander, men hon var ändå inte riktigt inne på det här heller.

Caroline: Nej, det var mer beteende.

Jan: Hur vi vill, att jobba tillsammans med vår hjärna. Detta är ett avsnitt…

Caroline: Vi inser det, att vi behöver göra ett avsnitt. Det kanske bara är en halvtimme långt, men i vilket fall, behöver vi gå in på det här, hur man jobbar tillsammans i ett förhållande kring pengar.

Jobba på relationen är det bästa skyddet mot bostadsbubblan. För krisen där är att så länge man inte behöver sälja, så är det inte ett problem.

Jan: Ja, precis. Och jag brukar också säga så att just att jobba på relationen, det är bästa skyddet mot bostadsbubblan. För att krisen där är att så länge man inte behöver sälja, så är det inte ett problem. Men om du hamnar i en skilsmässa, så måste du sälja. Och jag sa någonstans att väldigt många hus säljs ju till följd av skilsmässor. Vi köpte ju vårt hus av ett par som renoverade järnet och gjorde det jättefint, och sen skilde de sig. Trist, men liksom bra för oss.

Parterapin som investering

Jan: Och sen, slutligen, den sista punkten för just det här. Det är att för oss har det verkligen varit värt att ta den tiden och pengarna och energin, att investera i parterapin. Och då, jag kommer ihåg att du också tänkte på det efteråt, när vi ändå hade löst vår grej, att det är ju så, även om man kan tycka att det kanske kostar 1 500 spänn, och vad dyrt det är, den där timmen hos den där parterapeuten, ja, men å andra sidan, att dela upp ekonomin och sälja huset till förlust för flera hundra tusen, så är 1 500 ganska billigt. Alltså, att man verkligen kan se det som en investering.

Caroline: Då ska vi gå vidare till näst sista punkten, 15. Öka ditt humankapital.

Tips nummer femton: öka ditt humankapital

Jan: Bra, ska du läsa också vad jag har skrivit?

Caroline: Ett jobb över tid är att skifta vårt humankapital när vi är unga, till ett finansiellt kapital när vi blir äldre.

Jan: Ja, och då tänker jag så här, att vi gjorde ju det här avsnittet, avsnitt 87, med Paolo Sodini, som är professor på Handelshögskolan. Och då introducerade han ju det här konceptet humankapital. Att humankapital är värdet på alla dina färdigheter, kunskaper, erfarenheter…

Caroline: Utbildning.

Jan: Utbildning, och den framtida inkomsten du kommer kunna ha till följd av det här. Och då sa han att en genomsnittlig 25-åring i Sverige har ett humankapital på 9–11 miljoner, ungefär 10 miljoner.

Caroline: Vad betyder det? Att man skulle kunna få ihop så mycket pengar under sin…

Jan: Det är den mängden pengar man kommer få ihop under sin livstid, till följd av sin utbildning och det man kan och hela det där. Och det är det humankapitalet som vi använder som garanti när vi går till banken för att låna till vår bostad. Det är ju därför du får låna pengar till en bostad när du är 30.

Caroline: Fast man går till ett jobb och omvandlar sitt humankapital till pengar.

Att växla humankapital mot finansiellt kapital

Jan: Eller, för man kommer få lön. Medan en 70-åring inte får ett lån på banken, för att humankapitalet är lågt. Och då ser jag det som att man börjar med, då man är 25 år gammal, man har ett högt humankapital på 10 miljoner, och man har typ noll i tillgångar, för man har till och med studieskulder. Och så är mitt jobb att fram tills jag är 65 eller 90 år, går i pension, då kommer mitt humankapital vara värt noll, och då ska jag ha ett finansiellt kapital, kanske på 10 miljoner. Så att jag ska växla det här humankapitalet mot ett finansiellt kapital.

Och värdet på det här humankapitalet förändras ju över tid. Alltså, säg att jag har lärt mig jättemycket på ett verktyg som heter Mammut, och så är jag skitgrym på det. Men sen, om fem år, så går Mammut i konkurs, och då finns inte Mammut längre. Och då är värdet på de färdigheterna och den erfarenheten noll. Då skulle jag behöva lära mig något nytt verktyg för att kunna öka värdet på mitt humankapital. Så jag tror på det som Stephen Covey pratade om i boken "Seven Habits of Highly Effective People", jag tror på svenska heter den "De sju goda vanorna, att leva och verka till 100 %". Han pratade om det här konceptet att vässa sågen. Att kontinuerligt vässa sågen, vässa yxan. Så att du inte bara står där i skogen och hugger ditt träd, utan vässa sågen så att det går effektivare att hugga ner det där trädet.

Att vässa sågen

Caroline: Vad är det att vässa sågen? Han tar ju det som att man tar rast. Han tar det exemplet, att man tar rast en stund.

Jan: Ja, det kan det vara. Men det kan också vara så att jag går utbildningar, jag lär mig nya saker, jag läser facklitteratur, jag skaffar mig andra erfarenheter, jag går kurser i andra ämnen. Jag tror det handlar mycket om utbildning, testa på olika saker, testa byta jobb, testa nya hobbier, massor av sådana saker. Så jag tror till exempel att det är det som har gjort mig framgångsrik i många grejer. För att jag gillar, och det är vi definitivt, att vi gillar att lära oss nya saker hela tiden. Vi har ju alltid en kurs inbokad varje år, vi gillar alltid att läsa böcker etcetera. Så det tror jag verkligen är en sån här, för blir det då kris, ju bättre humankapital, eller ju högre humankapital du har, desto lättare kommer du få jobb. Jag vet inte, är det något att tillägga på detta, tänker du?

Caroline: Nej, jag tänker också att det var väl bra sagt. Sista punkten, 16. Håll dig frisk och satsa på hälsan. Som frisk har man tusen önskningar, som sjuk har man bara en.

Tips nummer sexton: håll dig frisk och satsa på hälsan

Jan: Jag tyckte den var jättebra. Jag tänkte att denna skulle vara right up your alley också.

Caroline: Jo, men det är det väl.

Jan: Nej, men där tror jag också så här, att många som har ekonomiska problem har ju ofta en sjukdomsbild med. Alltså, det är ju sjukdom och skilsmässa som förstör en privatekonomi. Det är på många gånger en katastrof. Men sen är det också det här perspektivet, vad är det för mening att ta en massa pengar, om man inte kan använda dem? Och dessutom, som vi pratade här i förra punkten om humankapitalet, så är det dessutom att vår förmåga, alltså det vi kan göra, de problem vi kan lösa, det är ju det som vi använder som inkomstkälla, det är det vi använder för att tjäna pengar.

Caroline: Så om man är sjuk då, eller vad tänker du?

Jan: Ja, precis. Då har jag inte det, då kan jag inte göra det. Eller, så här klassiker, nej, men nu jobbar jag 80-timmarsveckor, och jag har inte tid att träna, eller jag har inte tid att äta bra, för att jag måste jobba.

Att bli utbränd och gå över sina gränser

Caroline: Jag tänker också på att man kan bli utbränd. Det är också bra för ekonomin, om vi ska ta det från den vinkeln. Vad kan man själv göra för att inte bli utbränd? Det är ju den stora frågan. Jag tror, nu riskerar jag att göra mig ovän med halva Sveriges befolkning, men man får inte gå över sina egna gränser. Det är lite det det handlar om när man blir utbränd. Man har gått över vissa gränser som kroppen har sagt ifrån, eller hjärnan har sagt ifrån. Man är för trött, man går över den gränsen och pushar på ändå. Eller liksom vilar inte på ett sätt som gör att man återhämtar sig.

Jan: Tony Robbins brukar ju säga, en amerikansk coach, han brukar säga så här: först kittlar livet dig med en fjäder. Om du inte lyssnar då, så kommer du få en tegelsten i huvudet. Om du inte lyssnar när du får tegelsten i huvudet, stå inte i vägen för tåget. Och det är väl så det går till.

Caroline: Ja, man får ju olika tecken. Först subtila kanske, på att man borde ta det lite lugnare, eller vad det nu kan vara. Man behöver kanske ägna sig åt några hobbier eller någonting, för att kunna helt koppla bort saker. Men lyssnar man inte på de signalerna, då kommer man till slut gå in i någon slags vägg. Vad jag har förstått, så är det väldigt svårt att komma tillbaka sen, för vissa.

Varför man kör på trots signalerna

Jan: Men jag tror att det där är också jättesvårt. För det handlar också om vad som ligger under. För det där pratar vi om i avsnitt 92 eller 94. När jag bara hade varit på den här meditationsretreaten. För jag är ju skitdålig på det här. Jag kör ju 110, och jag körde 110 i 20 år. Men då har ju delvis det beteendet kommit ifrån att det har varit för jobbigt att känna efter, och kan jag då jobba på, så behöver jag ju inte känna efter, är du med? Och då blir det ju så här, ska jag då ta det lugnt, för att jag blir hellre utbränd än att jag känner efter, och så blir det liksom…

Caroline: Ja, det kan du tycka nu, men sen när du är utbränd, behöver du ändå känna efter.

Jan: Plus att du inte orkar någonting.

Caroline: Nej.

Jan: Men vi har ju haft människor i vår omgivning som är utbrända, och det är ju läskigt, alltså att liksom, som säger så här, men jag vet, hjärnan säger någonting, och kroppen orkar inte, eller gör inte.

Satsa på hälsan

Jan: Och jag tror att detta handlar också om, utifrån ett hälsoperspektiv. Vi hade ju Jonas här, som är vd på Opti, den här fondroboten. Han sa ju också, att när han hade sålt sitt ena företag, så fick han, som han sa, det hade vissa privatekonomiskt positiva konsekvenser. Och då spenderade han tid med äldre. Och han sa att det rådet alla äldre gav honom var så här, satsa på hälsan. Och det där är väl jag lite rädd för. För att allt i min kropp funkar ju. Och så är jag så här, tänk om det kommer en dag då det inte funkar.

Caroline: Men det kommer komma en dag när det inte funkar.

Jan: Ja, jag vet, och det är lite läskigt. Och ändå tar jag inte hand om det. Ja, det får vara en…

Caroline: Vi jobbar på det nu.

Jan: Ja, vi får ta hit en PT.

Caroline: Nu när jag ska börja träna, så känner du dig lite inspirerad.

Jan: Gör jag.

Caroline: Ja, jag upplever det som att det är. Att du är öppen för…

Jan: Jag är alltid öppen.

Caroline: …bättre leverne.

Jan: Absolut, jag är alltid öppen. Sen får vi se.

Det vi medvetet inte pratat om: det finansiella preppet

Jan: Jag tänker så här, det var det sista. Det här är ju några saker vi inte har pratat om. Vi har med flit inte pratat om det finansiella preppet, alltså portföljer och riskspridning och andel räntor och aktier och sånt. Hur förbereder man egentligen sin portfölj för en 50-procentig nedgång? För att det kommer komma en 50-procentig nedgång.

Caroline: Men du, vänta här nu. Ska man inte och köra på som vanligt?

Jan: Jo, det är ju det…

Caroline: Jag lärde mig någonting.

Jan: …precis, som är min poäng. Du har lärt mig någonting.

Caroline: Ja, ja.

Jan: Det är ju så att med en stor sannolikhet, så under en femtonårsperiod, så ska portföljen falla i världen med 50 procent två gånger. Så under en femtonårsperiod, två gånger, det är inget konstigt, den ska falla med 50 procent. Men det går inte förutsäga när det kommer att ske, det går inte att förutspå framtiden. Och därför behöver man ha en annan strategi, och det är det som vi pratar om då i avsnitt 47, om fyrahinkarprincipen. Vi har pratat om det i avsnitt 99, som är "kom igång med ditt sparande". Vi har pratat om detta i avsnitt 75, som är "gult ljus på marknaden". Vi har pratat om detta i avsnitt 91 och 89, som är om portföljerna, globala barnportföljer och nybörjarportföljer. Och naturligtvis även ganska nyligen så gjorde vi det avsnittet om Rika tillsammans-portföljen, avsnitt 105, som verkligen pratar om det här, att ha en finansiell prepperportfölj.

Caroline: Du backslodde mig nu.

Rika tillsammans-portföljen är ju en riktig preppingportfölj. Det är nog därför jag gillar den så mycket.

Jan: Rika tillsammans-portföljen är ju en riktig preppingportfölj. Det är nog därför jag gillar den så mycket.

Avrundning och hur du kan följa podden

Jan: Så då tänker jag att där är vi väl klara med dagens avsnitt. Och precis som vanligt, gillar du det här avsnittet, titta gärna då på 112 med de första åtta tipsen, om du inte har sett det. Eller lyssna på.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Lyssnar du på avsnittet, så tryck gärna på prenumerera i din poddspelare, så får du notiser i din telefon till exempel, eller i din app. Tittar du på detta på Youtube, så får du gärna trycka på prenumerera. Tryck gärna på den här lilla klockikonen eller ringklockikonen, så att du får notiser. Vi släpper ju nya avsnitt varje söndag kväll vid åtta. Åtta–nio brukar de alltid vara ute. Nyhetsbrevet naturligtvis, rikatillsammans.se, överst så kan man anmäla sig till nyhetsbrevet, det är gratis såklart.

Och sen brukar vi ibland hänga på Facebook, på Rika tillsammans, facebook.com. Där brukar jag ofta ställa frågor, eller tipsa, nu kommer denna gäst, är det något du undrar, är det någon fråga du skulle vilja ställa, så här tänker vi kring den här frågan, hur är era åsikter, och lite tips och tricks.

Tack till våra Patreons

Jan: Sen naturligtvis, jag vill uppskatta våra Patreons, eller våra patroner, som sponsrar bloggen. Och det är då patreon.com snedstreck Rika tillsammans. Och hur skulle jag enkelt beskriva det? Det är en liten community, för er som gillar det som vi gör, vill liksom sponsra oss lite, med kanske 30, 40, 50 kronor i månaden. Jag brukar säga så här, som en fika. Det är liksom schysst, det är många bäckar små för oss. Men framför allt så kan vi också dela med oss av lite andra tips, som vi inte alltid kommer med på bloggen. Ibland för att möjligheten inte är att det funkar för flera tusen människor, men ibland också att ha, till exempel, vi har haft digitalt fika tillsammans, där vi har en onsdagkväll kopplat upp oss och varit 25 personer som pratat om ekonomi, ställt frågor och diskuterat. Och vi har till exempel bjudit in till lite specialprojekt som vi har haft. Vi försöker göra det lite mer exklusivt, alltså runtomkringsgrejer, men naturligtvis, vårt mål är alltid att själva innehållet med avsnitten ska alltid vara gratis och vara tillgängligt.

Har vi missat något? Kommentera gärna

Jan: Bra, så jag tänker så här nu, när vi har gått igenom de här 16 tipsen, tycker du att vi har missat något? Är det någonting, så här, detta borde ha varit med på listan? Eller tänker du lite annorlunda, eller hur gör du? Det är ju en jättespännande fråga, hur gör du med vissa av de här punkterna kring din ekonomi? Bra. Och där kan du också, så här, när du kommenterar, kommentera gärna då antingen helst på bloggen, för då kommer det flest till nytta. Eller på Youtube. Där tror jag vi har fått två kommentarer på alla våra avsnitt på podden.

Caroline: Ja, poddspelaren är inte så…

Jan: Poddspelaren är inget bra ställe att kommentera på. Men på bloggen, på avsnittet, eller på Youtube, är det alltid diskussion. Och det roliga är att det är ofta två helt olika diskussioner på Youtube och på bloggen, vilket jag har noterat. Så att ibland har jag fått referera, så här, men läs mer kommentarer på bloggen, för där har vi diskuterat.

Två olika diskussioner: bloggen och Youtube

Caroline: Om du får generalisera lite, vad är det för diskussion på bloggen som skiljer sig från Youtube?

Jan: Nej, men man fångar upp olika saker. Det känns som att de som är på bloggen, tittar inte så ofta på avsnitten eller lyssnar på dem, utan de bara läser transkriberingen. Och då dyker det upp andra typer av frågor, medan där kan det vara så här, men där sa du det där, hur tänkte du då? Medan jag får aldrig en sån fråga på bloggen, utan på bloggen är det mer, jag kan säga, så här resonerar jag.

Caroline: Eller på Youtube, menar du?

Jan: Ja. Nu blev det förvirrat här.

Caroline: Ja, får du säga, att på bloggen så läser de mest transkriberingen.

Jan: Ja. Och blir mer så här sakfrågor.

Caroline: Sakfrågor.

Jan: Medan på Youtube så är det mycket mer schyssta samtal. Det är inte så mycket så här, vilka är de tio bästa fonderna? Det är väldigt sällan en sån fråga kommer på Youtube. Jag tycker det är jättekul. Jag läser alla kommentarer. Alla kommentarer. Sen svarar jag inte på alla, för det är inte möjligt, men jag läser allting i alla fall.

Så det var ju ett långt utlägg här. Stort tack. Tack för att du hänger med oss varje vecka. Tack för att du gör detta möjligt, och vi hoppas att du hittade något värdefullt i det här avsnittet. Och så ses vi på nästa söndag. Tack så mycket.