Ramit Sethis 10 regler för ett rikt liv

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Du kan avgöra hur bra något är på vem som hatar det
2. Boken som bekräftade indexfonderna
3. Dagens innehåll: tio regler, avbetalningar och en lyckostudie
4. Indexfonden, den attraktiva kusinen i en oattraktiv familj
5. Han bryr sig inte om kritik
6. Fokus på det som funkar i Sverige
7. Bekvämlighet och frihet att bestämma själv
8. Ett rikt liv är individuellt
9. Regel 1: Spendera på det du älskar
10. Att lägga pengar på tjänster och bekvämlighet
11. Bil, resor och drömmen om att vara viktig
12. Skäms inte för det du lägger pengar på
13. Regel 2: Fokusera på de stora vinsterna
14. Drömavsnittet om jobb och löneförhandling
15. Du kan löneförhandla utan att byta jobb
16. Regel 3: Investera ska vara tråkigt
17. Var kommer investeringsfilosofin ifrån?
18. Regel 4: Du kan bara skära ner så mycket
19. Vi pratar hellre om att spara än att tjäna
20. Det är inte ett nollsummespel
21. Lägre skatt kan ge högre skatteintäkter
22. Regel 5: Lyssna inte på andra, följ din plan
23. Håll dig till en evidensbaserad plan
24. Regel 6: Definiera dina ramverk för utgifterna
25. Olika ramverk för olika saker
26. Regel 7: Fokusera på det enkla
27. Skillnaden mellan att vara sexig och att vara rik
28. Living with a Seal: det mest avancerade är att bara göra det
29. Vi vågar inte vara raka i Sverige
30. Regel 8: Du har kontrollen och det är ditt ansvar
31. Regel 9: Våga vara annorlunda
32. Att våga vara annorlunda är svårt
33. Att våga självförverkliga sig
34. Regel 10: Lev utanför kalkylbladet
35. Hur man prioriterar sina avbetalningar
36. 30-sekunderstestet: bra saker blir bättre över tid
37. Laget som ligger under i halvtid
38. Sluta optimera räntesatser, var inte en rate chaser
39. När man är uttråkad gör man konstiga saker
40. Studie: små vinster över tid slår enstaka stora risker
41. Värdet kan visas av vem som hatar det
42. Slytherin och visdomen i en barnbok
43. Gör pengar oss lyckliga?
44. Krypto, zombies och den shady rådgivaren
45. Den emotionella biten av pengar och relationer
46. Avrundning och tack

Du kan avgöra hur bra något är på vem som hatar det

Jan: Och då skriver han så här: du kan ofta avgöra hur bra något är beroende på vem som hatar det. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 114, och idag tänkte jag att vi skulle prata om Ramit Sethis tio regler för ett rikt liv.

Caroline: Kul. Det finns nog de som inte vet vem Ramit Sethi är, men du kommer att köra en sådan intro på honom väl?

Jan: Ja, det är klart att jag hade tänkt det. Det här är ju, vad var det, för tio år sedan? Minst tio år sedan var det. Vi läste hans första bok, eller hur? Ja, precis. För då var vi, jag tror vi var i Bangkok. Var vi inte det?

Caroline: Jo, vi var i Bangkok, och så kom vi till någon bokhandel. Och du hittade Ramit Sethis bok I Will Teach You To Be Rich.

Jan: Ja, med en sådan indisk kille på framsidan.

Caroline: Ja. Och vet du vad jag hittade? Det är ju lite pinsamt. Your Trump Card. Det var, vad heter hon, Ivanka Trump som hade skrivit någon bok.

Jan: Ja.

Caroline: Och så tänkte jag, men jag ska läsa den här och se vad det här är för någonting. Och det var inte skit, det som stod i den.

Jan: Nej.

Caroline: Men nu är det liksom så här, ska man ha den i bokhyllan eller inte?

Jan: Nej, precis.

Caroline: Men i vilket fall, vi har i alla fall Ramit Sethis bok i bokhyllan.

Boken som bekräftade indexfonderna

Jan: Ja, precis. Den heter ju I Will Teach You To Be Rich. Den var väl också en av de böckerna som för tio år sedan bekräftade för oss att vi var på rätt spår med indexfonder. Du har hållit på med det så länge? Nej, då hade jag börjat titta på det.

Caroline: Och så bekräftade han att det är det man ska hålla på med, att det ska vara tråkigt att investera.

Jan: Precis. Och sedan pratade han om en massa andra saker, som till exempel just den holistiska synen och den personliga utvecklingen och sådana saker. Och nu, för bara typ två månader sedan, kom det en tioårsjubileumsuppdatering av den boken. Och då tänkte jag så här att vi har ju inte ens pratat om den här boken, trots att den faktiskt har varit en av de viktigaste böckerna vi har läst. Ja, den har varit en grundbult bland böckerna vi har läst. Precis. Och det här är väl ett sådant avsnitt som jag egentligen längtar efter att få göra mer av, de här lite bokrecensionsavsnitten.

Caroline: Men det kommer att komma fler.

Jan: Jo, det kommer det göra. Men du kan ju...

Caroline: Berätta nu, Jan, hur enkelt du har för att läsa en bok för ett poddavsnitt. Det är inte så lätt.

Jan: Nej.

Caroline: För det är en massa annat som drar, eller hur?

Jan: Ja, det tar för lång tid, och då läser jag ändå snabbt. Men skitsamma, vi ska inte prata om mig och mitt förhållande till böcker. Jag vet att böcker är bra att läsa. Jag vet att böcker har förändrat mitt liv. Jag brukar kalla det att det finns Quake-böcker, livet blir sig inte likt efteråt. Det här är en av dem. Rich Dad, Poor Dad har vi tagit upp, Den rikaste mannen i Babylon har också varit en sådan, The 4-Hour Workweek likaså. Så jag har väl en ambition att vi ska göra fler sådana här avsnitt. Men inte en gång i månaden.

Caroline: Nej, det blir sällan, men det kommer.

Dagens innehåll: tio regler, avbetalningar och en lyckostudie

Jan: Ja, men jag tänker att vi kör igång då. Innehållet i dagens avsnitt blir de här två viktigaste frågorna att ställa sig, Ramit Sethis tio regler för ett rikt liv, hur man bör prioritera sina avbetalningar. Sedan har han ett sådant här 30-sekunderstest som jag tyckte var ganska roligt, att inte göra fel saker på rätt sätt. Och sedan något som jag tyckte var kul, han hade ett resonemang om att man ibland kan se värdet av något beroende på vem som hatar det. Spännande. Ja. Och sedan tänkte jag också, han refererade till en studie om huruvida pengar faktiskt gör oss lyckliga. Så det är väl lite dagens innehåll, tänker jag. Och precis som vanligt kan man läsa referatet och transkriberingen på bloggen. Jag tänker att eftersom vi idag ska prata om en bokrecension, då hoppar vi villkor och ansvarsbegränsningar. Så jag tänker att vi kör väl rakt in i det.

Caroline: Vi kör rakt in i det, men vi får väl säga vem Ramit Sethi är. Han är ju andra generationens invandrare, väl?

Jan: Ja, han är ju indier.

Caroline: Ja, han är indier och bor i USA. Och hans föräldrar har emigrerat från Indien.

Jan: Ja, precis. Och han är väl urtypen för en indier.

Caroline: Han berättar om att hans föräldrar förväntar sig att han ska ha A.

Jan: Ja, högsta betyg.

Caroline: Högsta betyg, A i alla betyg. Och att han ska vara bäst på de här stavningsproven. De har spelling bees.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Det var liksom så att han var förutbestämd att vara bäst på det, för han var ju från Indien.

Jan: Ja, precis. Det är också roligt att han tar upp det här. Han hade typ alla A och så hade han något A-minus, och då var det så här: bra att du fick bra betyg, men varför fick du ett A-minus? Vad är det här? Och så sa han så här, det är roligt för det verkar vara så här indiskt, man ska vara besviken på sina barn oavsett vad som händer. Och han sa: jag har inga barn, men jag är redan besviken på dem idag.

Caroline: Ja, det får man säga, stilen på hans bok är kul.

Indexfonden, den attraktiva kusinen i en oattraktiv familj

Jan: Han har ju väldigt... om vi ska sammanfatta boken, det är en väldigt bra bok. I stora drag säger den ju precis samma sak som vi säger, som vi pratar om på bloggen. Men jag tänkte att vi skulle göra nedslag, kanske inte så mycket i att prata indexfonder. Han är ju en stor fantast av indexfonder. Han kallar till och med indexfonder för den attraktiva kusinen i en annars oattraktiv familj, vilket jag tyckte var ganska...

Caroline: Ja, han har ett jätteroligt språk i boken, faktiskt. Och den är ju inte översatt till svenska.

Jan: Nej. Utan man får läsa den på engelska. Ja, den finns på Kindle. Vi läser ju den på Kindle. Men man kan tro att man kan köpa den via Adlibris.

Caroline: Men hur gammal är han nu?

Jan: Han är väl 37 eller något sådant. Jag får ju prestationsångest ibland. För att tänka så här, vi är lika gamla. Har inte det.

Caroline: Men han har också någon business där han hjälper människor, till exempel med löneförhandling.

Jan: Ja.

Caroline: Det finns ju en kurs i det liksom.

Jan: Det har han. Ja, han säljer kurser.

Caroline: Ja, han säljer kurser. Men den här boken är väl liksom som ett koncentrat, kan man säga, av hans filosofi kring hur man investerar pengar.

Han bryr sig inte om kritik

Jan: Och sedan har han en grej som jag skulle vilja ha mer av, det är det här att han inte bryr sig om kritik. Han brukar skicka ut de hatmejl han får ibland. Och så bara, ja, titta vilket... Han har ett nyhetsbrev, eller så skriver han om hatmejlen i boken. Det här fick jag från de här läsarna, och så skrattar han åt det. Och han drar sig inte för att kritisera folk. Det var ju ett citat som stack ut för mig. Han sa så här, det här med bitcoin och krypto: folk som investerar i krypto är lika mycket investerare som jag är en sjöjungfru bara för att jag kan simma. Jag vet att jag inte riktigt är inne på den stilen, men skitsamma. Jag tänkte att vi plockar ut våra höjdpunkter från boken. Sedan ska du veta att halva boken är väldigt amerikansk, den handlar om de här 401(k), alltså tjänstepensioner, pensionssystemen de har där. Så jag skulle säga att en tredjedel av boken kan man direkt bara hoppa över.

Caroline: Om man vill. Jag fick ändå behållning av att läsa om det här med hur man, om man jobbar på ett företag som är kopplat till 401(k), 401(k) heter det pensionssystemet, så kan man kolla hur mycket det här företaget vill att jag ska sätta undan per år. För då lägger de till lika mycket.

Jan: Det har vi ju inte i Sverige på samma sätt.

Caroline: På det viset tyckte jag det var väldigt kul och intressant att läsa om hur det funkar. Det är ingenting man behöver. Man kan inte använda sig av det.

Fokus på det som funkar i Sverige

Jan: Nej, man kan inte använda det. Och därför tänkte jag, låt oss fokusera på det som vi kan använda och som funkar här i Sverige. En sak som jag gillar är att han fokuserar på vad som är viktigt, vad som ger mest resultat, och så gör 80 procent av det. Han skriver på en av de första sidorna så här: 85 procent av jobbet är bara att komma igång. Det är viktigare att komma igång än att vara en expert, att spara och sätta undan, än att vara en expert. Han börjar också boken med de två viktigaste frågorna att ställa sig, som han säger att många av oss bara hoppar över eller skippar. Det är så här: varför vill du bli rik, eller varför vill du vara rik? Och sedan, när man väl har svaret på den, vad innebär då ett rikt liv? Och jag tänkte att vi kan reflektera lite. Caroline, varför vill du vara eller bli rik, och vad innebär ett rikt liv för dig?

Caroline: Ett rikt liv för mig innebär ju att jag har det ganska bekvämt. Vi bor i ett bra hus, det är nära till skolan, det är nära till tandläkaren, nära till BVC, nära till ICA. Alltså, det innebär ett bekvämt liv. Och att jag inte behöver vara orolig för att saker ska hända som jag inte kan kontrollera, som att värmepannan går sönder. Ja, men okej, vi har råd med en ny eller vad det nu behövs. Och sedan finns det en sådan aspekt också att jag vill kunna köpa härliga kläder och resor och sådant. Bekvämt liv och najsa grejer.

Jan: Och vad är det för najsa grejer?

Caroline: Ett dagbesök och så.

Bekvämlighet och frihet att bestämma själv

Jan: Ja. Vad är ett rikt liv för dig då? För mig är det lite också bekvämlighet. Det delar vi ju, vilket är väldigt praktiskt. För mig innebär det att kunna göra saker, att inte behöva göra saker jag tycker är tråkiga, alltså typ städa, en sådan typisk grej. Visst trädgårdsarbete, hantverk, det outsourcar vi ju nästan allt. Våra kompisar var ju här och skrattade. Vi försökte ju sätta upp bilder. Jag försökte sätta upp en bild på en bokhylla och fästa den i väggen, och jag försökte sätta gipskruv, sa Sanne, i en stenvägg. Och det gick ju sådär. Sedan använde jag fel borr.

Caroline: Ja, och jag vet inte, Sanne fick hjälpa oss lite med detaljerna. Ni kan inte göra så, ni måste göra det här.

Jan: Ja, precis. Och jag var otrevlig. Jag var frustrerad. Det är ett rikt liv för mig, att inte behöva göra saker jag inte kan och inte tycker är kul. Men sedan handlar det också för mig mycket om att våga bestämma själv. Det handlar inte om att ha tio miljoner på kontot, utan om att kunna prioritera projekt och tycka det är kul. Att kunna jobba när jag vill, med vem jag vill, hur jag vill. Den friheten handlar det ju mycket om för mig.

Caroline: Jag kan lägga till en grej som egentligen är en no-brainer, men som jag tycker är svår att implementera i livet. Ett rikt liv för mig är att jag ska kunna vara med mina barn och ha tid med dem. Och hur mycket tid har man egentligen när man har ett hundraprocentigt jobb, ska pendla, laga mat, städa? Allt det tar tid från uppfostring och umgänge. Och sedan får man skörda frukterna av att barnet inte pratar med en, drogar eller någonting annat. Så ett rikt liv för mig är också att ha utrymme för umgänge med mina barn.

Ett rikt liv är individuellt

Jan: Precis. Och jag tror egentligen att det viktigaste här är att se att ett rikt liv är nog helt och hållet individuellt. Vi har ju kompisar som ett rikt liv för dem var att de var ute och seglade i den danska skärgården i fyra veckor. Eller andra kompisar som har lägenhet i Spanien och är där. Så jag tror att det är viktigt att svara för sig själv.

Caroline: Så att det inte blir någon annans svar?

Jan: Ja. Och jag tror att om man inte vet varför, då spelar det liksom ingen roll vad man gör eller hur man gör det. För oss har det alltid varit så här, vi vill kunna jobba tillsammans. Det har ju varit ett sådant mål i många år. Vi vill kunna jobba hemifrån, vi vill kunna ha ett hus där vi inte behöver pendla 30 minuter för att hämta och lämna på förskolan eller skolan.

Caroline: Så det är inte en Ferrari då?

Jan: Nej, nej, nej. Verkligen inte. Och jag tror att vi kommer in på detaljer också när vi går igenom de här tio reglerna som han har. Sedan kan vi säkert ha sagt saker som vi tar helt för givna.

Caroline: Som vi har, ja.

Jan: Som vi inte fattar i ett rikt liv. Men för oss är det till exempel inte resor, nu sa ju du resor.

Caroline: Inte nu, men jag ser fram emot det.

Jan: Okej, ja.

Caroline: När vi inte har en toddler.

Jan: Ja, precis. Ja, men vad bra.

Regel 1: Spendera på det du älskar

Jan: Men om vi tar hans första regel. Här har jag försökt översätta fritt från honom så att vi slipper de här engelska texterna som vi har haft folk som har skrattat åt oss i podden för. Men jag tänker att du kan få läsa både rubriken på den första regeln och beskrivningen, så kan vi prata om det sedan.

Caroline: Så första regeln är: spendera på det som du älskar. Och så här säger Ramit Sethi: ett rikt liv innebär att du kan och bör spendera pengar på ett extravagant sätt på de saker som du älskar, så länge du obarmhärtigt skär ner på det som inte ger dig energi. Och det håller vi väl med om?

Jan: Ja, helt och hållet.

Caroline: Hur lätt tycker du att det är att göra så?

Jan: Jag tycker det är mycket enklare nu än vad det var förr. Vi kan ju ta till exempel i Malmö, jag vet inte om det är där du bor, men då finns det en app som heter Jeppstar till exempel, där man kan få trädgårdsarbete för ungdomar mellan 14 och 19 år, eller vad det är. Det har vi ju använt ganska frekvent för att hjälpa till med att klippa gräset och dra ut, vad var det, sådana här som växer på väggarna. Murgröna. Murgröna och sådant. Men där vet jag att du tyckte det var ganska tufft i början.

Caroline: Ja, att arbetsleda. Men nu är det inte så tufft.

Jan: Inte arbetsleda, men att ens använda att vi ska betala för att någon ska göra det här.

Caroline: Ja, jo.

Jan: När vi egentligen kan göra det själva.

Caroline: Eller hur? Ja, det var tufft i början. Det är en vanesak.

Att lägga pengar på tjänster och bekvämlighet

Jan: Ja, samma sak med städning. Det var ju också en sådan grej för oss. Ska man verkligen lägga pengar på städning? Det kan man ju göra själv. Och barnvakt. Vi har ju till exempel nu i somras haft ganska mycket barnvaktstimmar, så att jag ska kunna jobba och att du ska kunna få lite avlastning, den typen. Så jag tycker att vi är ganska duktiga på att lägga extravagant mycket på att köpa in tjänster, att skapa den bekvämligheten.

Caroline: Ja, i vårt gemensamma liv tycker jag att vi får det att funka ganska bra. Men jag tänker så här, om du hade varit singel, vad hade du absolut inte lagt pengar på?

Jan: Ja, vad lägger jag inte pengar på? Kläder. Du bara skrattar åt mig, men jag hatar ju att köpa kläder.

Caroline: Ja, för jag är tvingad ibland att tänka så här, om jag hade varit helt själv nu, vad hade jag inte lagt pengar på? För att liksom komma närmare det i vårt gemensamma liv. För du vill ju lägga pengar på sådant som jag inte är så intresserad av.

Jan: Ja, så vad tänker du då?

Caroline: Nej, men så jättemycket kött till grillning. Det hade jag kunnat bara slasha i obarmhärtigt. Nu har vi ett gemensamt liv, middag ibland med folk, vilket är trevligt.

Jan: Jag gillar ju att köpa ryggbiff och köra den sous vide.

Caroline: Jag tror också att man ska diskutera med sin partner. Vad vill jag slasha i obarmhärtigt i kostnader, och vad vill jag lägga pengar på, så att jag vill köpa kashmirtröjor till exempel.

Jan: Det är dyrt. Vad jag hade slashat totalt, det är ju sådant där schampo.

Caroline: Ja, men du får ju Head and Shoulders.

Jan: Jag använder Head and Shoulders för 24 spänn, och du kan väl ha ett schampo, jag tror vi hade som dyrast 700 spänn.

Caroline: Nej, det tror jag inte. Nej, det tror jag faktiskt inte. Det kanske är kombinerat schampo och balsam. Jag har aldrig köpt ett schampo för 700. Det stämmer inte.

Jan: Okej, men schampo och balsam för 700.

Caroline: Ja, det kan vara.

Jan: I alla fall 24,90, får man dubbeldusch med. Ja, skitsamma.

Caroline: Nej, men det är så, man har ju olika grejer som man inte vill betala för.

Bil, resor och drömmen om att vara viktig

Jan: Någonting vi inte lägger pengar på som har återkommit i många avsnitt, bil är ju en sådan typisk grej. Vadå, du verkar tveka?

Caroline: Nej, men det stämmer. Vi lägger inte mycket pengar på vår bil.

Jan: Så att jag tror att resor också är en sådan grej. Alltså faktiskt, jag som innan hade en mycket större dröm kring att resa, men det har jag inte.

Caroline: Okej, men risk för att det blir lite konflikt. Nej, privat samtal här nu. Vi ska snart gå vidare till nummer två. Men du vill ju resa i tjänsten och känna dig viktig, medan jag vill resa nöjesresor. Hur är det att ta tåget till Paris? Det är ju ingen sådan resa som det är så mycket prestige i.

Jan: Och det har du väl kunnat gilla? Kanske. Jag är ju en hemmakatt. Jag måste bara förtydliga det där, det är inte riktigt sant. När jag var 18 eller pluggade, då hade jag en syn på, tänk när man är så viktig. Jag har ju ett stort ego, det börjar jag känna. Ja, det har du. Så då var det så här, tänk när man är så viktig att man blir flugen till ett möte och mötet börjar inte förrän man kommer. Och jag kan säga så här, efter att ha haft den här appen Wallet på iPhone, den visar ju varenda flygbiljett, för jag använder ju de här när jag checkar in. Det är ju lite en sådan här scroll of shame, hur mycket jag har flugit i tjänsten. Jag kan ju fråga mina kollegor nu hur ovan jag är vid att flyga till Stockholm för att ta möten. Så nej, jag vill inte ha resor. Jag vill vara hemma, jag vill ha min data, jag vill ha min familj. Mina grillkvällar. Mina grillkvällar med ryggbiff. Ja, vad bra.

Caroline: Ja, bra.

Skäms inte för det du lägger pengar på

Jan: Men i alla fall, poängen är, som han skriver i boken, älskar man skor, lägg extravagant mycket pengar på skor.

Caroline: Ja, och skäms inte för det.

Jan: Och skäms inte för det.

Caroline: Han gav exempel också på någon kille som spenderar 21 000 dollar om året på att vara ute och äta och dricka. Och hur levde han? Han hade ingen inredning, det spelade ingen roll för honom. Han var singel, han ville inte lägga pengar på inredning, han ville vara ute. Och jag tycker det är så himla skönt att man kan få lov att strunta i vissa delar av livet, och det gör ingenting för någon annan, det är ingen som lider av det. Och man kan bara lägga pengar på det som man vill.

Jan: Och det är väl en av undertitlarna till boken, som är så här: Drink how many lattes you want. Ja, men det är ju också för att man ofta...

Caroline: Säger så att sättet att spara pengar är att inte köpa kaffe på stan.

Jan: Och då är han så här, vill du lägga 200 spänn på en kaffe, gör det, så länge du har medveten konsumtion.

Caroline: Medveten konsumtion, ja.

Regel 2: Fokusera på de stora vinsterna

Jan: Ska vi ta regel nummer två?

Caroline: Ja, vänta. Regel nummer två: fokusera på the big wins. Tror du att du hade tagit bort engelskan?

Jan: Nej, men det var i formatet. Anyway.

Caroline: Fokusera på de stora vinsterna. De fem eller tio sakerna som kommer att ge disproportionellt stora resultat. Det inkluderar att automatisera sparande och investerande, att hitta ett jobb som du älskar och att löneförhandla. Få rätt på de stora vinsterna, så kan du köpa hur många fikor som du vill.

Jan: Det här är också så här, gör det som gör störst skillnad. Det jag kallade 80/20-regeln, den här Pareto-principen. Och jag tror mycket på det här. Kom igång tidigt, så fort som möjligt. Automatisera det. Inse att du är dina pengars största fiende.

Caroline: Automatisera betyder ju att ha autogiro.

Jan: Att ha till exempel det här autosparet, att lägga direkt när lönen kommer in, 10 procent brukar vi säga, direkt till en fondrobot. Låt dem investeras. De flesta av oss spenderar åtta timmar om dagen eller mer på våra jobb. Låt oss då välja ett jobb som vi tycker om. Det som kommer spela störst roll, eller göra störst skillnad i din privatekonomi över lång sikt, är ju den lönen du har. Eller som jag skulle säga i Sverige, jag skulle lägga till så här: förhandla bolåneräntan. Det är också en oproportionerligt stor besparing.

Caroline: Anledningen till att han säger att man ska löneförhandla, det är ju för att det kan göra väldigt stor skillnad i hur mycket man kan lägga undan, hur tidigt i livet. Och ju tidigare man förhandlar om lönen, desto större lön kan man få genom livet, för den hänger ju med på något vis.

Drömavsnittet om jobb och löneförhandling

Jan: Ja, det där är ju faktiskt fortfarande ett drömavsnitt jag vill göra. Jag håller ju på att värva vår kompis Niklas till att vara med i ett poddavsnitt om just det här med att hitta rätt jobb, att utnyttja sina superkrafter och att löneförhandla. För det kommer göra så stor skillnad. Det är från lönen de flesta av oss kan spara, det är från lönen vi kan investera våra pengar. Och jag vet ju också att när vi läste den här boken för någon vecka sedan, så kom du till mig och var helt begeistrad över hur mycket mer pengar det blev om man sparade extra. Eller var det inte så?

Caroline: Jo, det var det. Han har ju sådana här tabeller också, han visar hur mycket mer pengar det kan bli om man sparar mycket tidigt i livet.

Jan: Och framför allt att det är där extrasparandet gör jättestor skillnad. Och det kan man ju kolla, vi har ju en sådan här ränta-på-ränta-räknare, det kan gå en länk. Där kan man slå in, säg att du har 8 procents avkastning och du sparar 1 000 kronor i månaden, men kolla vad det blir om du sparar 2 500 kronor i månaden. Det är enormt stor skillnad.

Caroline: Ja, och det tror man inte, för det är inte intuitivt.

Jan: Nej. Och det där är också en sådan grej med jobb. För jag har alltid fascinerats över, jag har alltid stått lite på sidlinjen, jag har aldrig haft ett riktigt jobb på det sättet. Jag har alltid drivit eget eller varit i bolag där jag har haft ägarintresse. Men varför slutar folk söka jobb när man väl har fått ett jobb? Det verkar som att när man väl har fått ett jobb, så ska man inte fortsätta söka.

Caroline: Förklarar du för mig varför du tror att det är så?

Jan: För jag har aldrig hört någon som har sagt att de gör det.

Caroline: Nej, jag hade nog fokuserat på det jobb jag har tills jag blev uttråkad, och då söker jag nytt jobb. Det är väl det som alla gör?

Du kan löneförhandla utan att byta jobb

Jan: Jo, precis. Men det är ju en fantastisk grej. Man behöver inte ens byta jobb, utan man kan ju säga till sin arbetsgivare: jag älskar det här jobbet, jag har blivit erbjuden 5 000 mer i månaden på det här andra företaget, jag vill jättegärna stanna kvar här, men kan vi inte bara titta på lönen? Ja, så kan man ju löneförhandla. Och är det en smart arbetsgivare... nu ska jag inte ge några tips till, nu har jag inte så många anställda, i och för sig, så nu kan jag ge det tipset. Men det är så dyrt att rekrytera. Så det är mycket, mycket bättre att ge den personen 5 000 mer i månaden, om den personen naturligtvis är duktig och värdefull, än att försöka rekrytera en ny och lära upp en person. Sedan kommer jag att bli hatad av alla arbetsgivare här i Sverige.

Caroline: Nej, men jag tror de håller med dig.

Jan: Bra. Ska vi ta nästa?

Regel 3: Investera ska vara tråkigt

Caroline: Att investera ska vara tråkigt. Att investera ska vara väldigt tråkigt och lönsamt över en lång tidsperiod. Jag blir mer inspirerad av att äta tacos än att se hur det går för mina investeringar.

Jan: Och det är inte du eller jag som äter tacos, utan då Ramit Sethi.

Caroline: Ja, men vi är inte inspirerade av tacos. Nej. Men vi är ändå mer inspirerade av att äta tacos än av att titta på investeringar.

Jan: Du är ju det. Ja, fast ändå inte. Jag kan inte säga när jag loggade in på vårt Lysa-konto sist. Nej. Och jag är inte inne på Nordnet. Vanligaste anledningen till att jag loggar in på Nordnet är för att svara på frågor på forumet. Så nej, men jag brukar ju, vi har ju sagt det i så många avsnitt, att investera ska vara som att se målarfärg torka. Det ska vara så tråkigt som att se gräs växa.

Caroline: Och varför ska det vara så tråkigt?

Jan: För att vi är våra pengars största fiende. Pengarna ska jobba över tid. Och sedan har du dessutom en annan ganska intressant statistisk aspekt på det. Eftersom börsen går upp i 6 av 10 fall, alltså 60 procent av dagarna, så ju längre period du inte loggar in på ditt konto och håller på och meckar med pengar, man ska absolut inte mecka med det, det är bara dumt, men ju längre mellan de dagar du loggar in, desto större är sannolikheten att det kommer ha gått upp, eftersom det är fler utfall av de där 60 procent positiva dagarna. Så absolut, nej, det ska vara tråkigt. Pengarna får vara i fred, och lev ditt liv utanför.

Var kommer investeringsfilosofin ifrån?

Caroline: Jag kan inte minnas att jag har sett det i boken, men har han nämnt exakt vad han har fått sin investeringsfilosofi från?

Jan: Nej, jag vet inte.

Caroline: Det ska jag kolla lite. Jag kan inte minnas. Det känns som att han har haft någon äldre mentor.

Jan: Eller så är han bara indier, jag vet inte. Vi hade ju en sådan här entreprenörsmiddag, apropå grillning och kött, med det här nätverket Founders Alliance som vi var med i. Då var det en indisk företagare som var här och hälsade på hemma hos oss när vi hade den här grillkvällen, och han var ju jätterolig, för han var också så här, jag är i indexfonder och liksom Bogleheads-forumet och sådant här. Bogleheads? Ja, men det är Jack Bogle, han som startade, eller John Bogle, Jack Bogle, han som startade Vanguard. Så han heter Bogle, efternamnet.

Caroline: Det kanske är något i den indiska investeringskulturen.

Jan: Nej, men indier och kineser och sådant, de är ju grymma på att spara, men det är ju också för att de aldrig har haft något samhälle som tar hand om dem. Så jag tror att, det var någon som sa till mig att de sparar 30–40 procent av sina inkomster, vilket är så här mycket mer än vad vi gör här hemma i Sverige.

Caroline: Det kan man ju göra som en liten övning här. Se hur mycket man skulle behöva spara en månad om man tog 30 procent.

Jan: Om man tog 30 procent. Jag tänkte att du skulle säga så här någon rasistisk grej, gå och träffa en indier och hör hur de...

Caroline: Nej, men hur mycket ska du spara om du tar 30 procent av alla dina inkomster?

Jan: Ja, jag tänker, om du hade gjort det i tio år.

Caroline: Du har gjort det i tio år, ja.

Regel 4: Du kan bara skära ner så mycket

Jan: Ska vi ta nästa?

Caroline: Då tar vi nummer fyra. Du kan bara skära ner så mycket. Och det är väl en direkt översättning av you can only cut so much. Det finns en gräns för hur mycket du kan skära ner på i utgifter, men det finns ingen gräns för hur mycket du kan tjäna. Säg något mer.

Jan: Ja, men det här var väl en grej som jag fattade för ett par år sedan. Jag tror det var vår kompis Filip som har varit med i ett av avsnitten, jag tror 40-någonting, som affärsängel. Och då sa han så här, en sak jag insåg ganska tidigt var att jag ville bli rik, men jag insåg att jag kan ju bara spara max 100 procent av mina inkomster. Och det funkade inte, sa han. Så då var jag liksom tvungen att titta på hur jag kan tjäna mer pengar i stället. Och där finns det ingen gräns. Nej, precis. Och jag vet ju, det här har ju varit min invändning mot FIRE, som vi hade i avsnittet med Jimmy Arstillion, och som jag gjorde med Joacim med halva internet, där jag sa att hellre fokus på att tjäna pengarna. Men jag tror att för de flesta är det mycket svårare. Och vi lever i ett samhälle där vi alla har lärt oss att spara pengar. Vi har sett de här artiklarna, så här sparar du, så här förhandlar du bästa bolåneräntan, så här drar du ner på kaffekoppen och så här.

Caroline: Det är lite fint att spara, är det inte det?

Jan: Ja, och det passar med det lutheranska som vi har, att du ska inte sticka ut och sådant.

Caroline: Men det är lika fint att tjäna pengar egentligen. Nej. Inte i Sverige kanske, men i...

Jan: Inte i andra länder heller. Jag tror att ibland pratar vi om att vi har den här jantegrejen här i Sverige.

Caroline: Den finns ju överallt, visserligen. Men i USA är det ju fint att tjäna pengar till exempel.

Vi pratar hellre om att spara än att tjäna

Jan: Ja, jag skulle nog också säga att det är en sanning med modifikation. Det är i alla fall... och jag tänkte ju på det här när jag skrev den här rubriken, att vi är ju några som bidrar till det. Vi pratar också hellre om att spara och investera än att tjäna pengar, trots att vår framgångsfaktor egentligen inte har varit så mycket att vi har varit duktiga på att spara, utan att vi har varit ganska duktiga på att tjäna pengar. Men de två kombinerat, tror jag. Ja, och det sticker ju i ögonen, och ibland är jag så här att jag pallar inte den kritiken. Till exempel, om vi tar för typ två veckor sedan, så la jag ut på Facebook, när vi skickade ut nyhetsbrevet, jag tror det var 8 augusti, så la jag ut det här tipset om Revolut, det här kreditkortet. Och då skrev jag så här, om du använder den här länken så tjänar både jag och du, Caroline, 200 kronor, men du som utnyttjar det tjänar också 200 kronor. Och det är ju bara att kolla i de kommentarerna vad folk skriver. Liksom så här, ditt giriga svin, och du har sålt dig bara för att kunna tjäna lite pengar. Och då är jag så här, om jag hade sålt mig, då hade bloggen bestått av kasinoreklam och en massa andra aktivt förvaltade fonder, som jag tackar nej till varje månad. Och då är jag så här, om folk reagerar så starkt på en så neutral grej, där både de och jag tjänar pengar, där det inte finns någon nedsida, för gillar man inte det, så kostar det inte ens någonting, då tänker jag så här, okej, men hur är det då om vi skulle börja prata om de grejerna som vi ibland gör för att tjäna pengar? Som är verkligen så här, nej, vi gör grejer som inte 95 procent av befolkningen gör. Men å andra sidan ger det också resultat som inte 95 procent av befolkningen får.

Caroline: Ja, och det handlar om att vi gör grejer där det inte är att någon annan blir fattigare för att vi tjänar pengar. Nej. Det är inte så det funkar. Jag tror att anledningen till att vi inte pratar så mycket om hur man tjänar pengar, det är för att det finns en kultur kring det, att det är dåligt. Att det är dåligt för andra när någon tjänar pengar.

Det är inte ett nollsummespel

Jan: Att det är ett nollsummespel. Och det är inte så det funkar. Nej. Och det roliga är, jag pratade med en kompis om det där bara för någon dag sedan, att den insikten, när den kom på 1600-talet, var första gången den insikten kom.

Caroline: Om nollsummespelet.

Jan: Ja, att det inte är ett nollsummespel. För innan var det ju så att kungen var den som ägde allting, och då ville inte kungen att folk hade företag eller att de tjänade pengar, för då var det implicit att om de tjänade pengar, så tjänade kungen mindre. Det var först när man fattade så här, om folk tjänar mer pengar själva, så kommer alla bli mycket rikare, för skatteintäkterna kommer också bli större. Och det är så här, det är 2019, men vi har fortfarande en hel politisk sida som inte fattar att skatteintäkterna blir högre för att man sänker skatterna. Är du med? Så jag får... låt nu blev jag engagerad här. Men de flesta fattar inte det, och det är inte trivialt, man måste tänka lite ett par steg. Hur kan lägre skattesatser innebära en högre skatteintäkt?

Caroline: Och då tänker du specifika skatter, ju.

Jan: Ja, eller generellt.

Caroline: Generellt? Det har jag inte satt mig in i, Jan. Vi ska inte ta det nu heller.

Lägre skatt kan ge högre skatteintäkter

Jan: Det är samma princip. Jag kan plocka fram det till något kommande avsnitt. Men grafen under Reinfeldt-regeringen, då sänkte man skatterna i jobbskatteavdraget och vänstern gick i taket. Men varför avskaffade inte vänstern de här skatteavdragen när de kom till makten efter alliansen? Nej, för att skatteintäkterna blev ju högre under den perioden. Så de tjänar ju mer pengar på att sänka skatten, för då jobbar folk mer och det blir mer intäkt och kakan blir större. Men som sagt, jag märker att vi kommer behöva ha ett avsnitt om det här med att tjäna pengar och företagande.

Caroline: Och att alla kan ha ett mindset där man tjänar lite mer pengar. Och alla blir gladare faktiskt av det. Det handlar inte om att man ska bli någon slags entreprenör. Vem som helst, vilken svensson som helst, kan tillägna sig ett sådant mindset.

Jan: Ja, och det handlar ju om, jag är uppfostrad, och det här är ju Claes-Erik och många andra som jag har haft i min närhet i 20 år, som jag liksom har blivit indoktrinerad av, det heter så här: skapar du värde för andra människor, hjälper du andra människor att få det som de vill ha, så kommer andra människor att hjälpa dig att få det som du vill ha. Och det är grunden i allt företagande. Hjälp andra människor att nå sina mål, så hjälper de dig att nå ditt mål. Och sedan handlar det om att kunna kapitalisera på det. Men det är ju också bara att titta så här... nej, vi lämnar det. Vi får komma tillbaka till ett annat avsnitt. Vi är bara på fyran. Jag har mycket att säga på det här ämnet, märker jag.

Caroline: Vi tar ett avsnitt om det.

Regel 5: Lyssna inte på andra, följ din plan

Caroline: Så går vi vidare till regel nummer fem. Lyssna inte på andra, följ din plan. Dina vänner och din familj kommer ha många tips på hur du ska genomföra din ekonomiska resa. Lyssna, var artig, men håll dig till din plan.

Jan: Och det här skrev jag ju om för första gången i vår egen bok, Gör ditt barn rikt, där vi skrev att särskilt våra föräldrar ska dela med sig av sina fantastiska ekonomiska tips. Men många gånger får man ju titta på hur mycket substans det är i de tipsen.

Caroline: Oavsett vem det är, hur har det gått för den personen som kommer med tipset?

Jan: Ja, och framför allt, var det tur eller var det skicklighet? Är det repeterbart? Många äldre pratar ju så här, köp ditt hus, du betalar till dig själv och huset kommer alltid stiga i värde. Ja, det har det gjort från 1990 fram tills nu, men det är ingen naturlag. Tittar du från 1915 till 2015, så har du ingen prisutveckling.

Caroline: Hur ska man veta sådant?

Håll dig till en evidensbaserad plan

Jan: Håll dig till en plan som vi pratar om, som är evidensbaserad, som är vetenskapligt beprövad, som står i flera böcker. Det är också en sådan grej. Den konstigaste kommentaren är så här: wow, det är ju ingenting nytt, det där som du säger, det kan man läsa om i andra böcker. Och jag är så här, skitbra. Ta inte det jag säger vid face value. Det är väl en bra grej, att du kan läsa Ramit Sethis bok och bara så här, det här säger ju RikaTillsammans också. Eller läsa Allan Roths How a Second Grader Beats Wall Street, och så här, han pratar ju precis samma siffror som de gör. Absolut. Så jag är så här, alla människor som delar med sig av sina tips, eller jag ska säga så här, titta på vad de har för resultat innan du följer någons tips. För det är inte säkert att du vill vara där de är.

Caroline: Nej. Och sedan har vi väl pratat om det tidigare, att man ska ha en plan och inte hålla på och hatta från den planen heller, utan man bestämmer sig för hur planen ska se ut långsiktigt.

Jan: Ja, precis. Och det är det man kör på. Jag brukar använda det på workshopparna som går ut på att man ska skapa sin egen plan. Då brukar jag prata om det här att det är väl som att man står i kön på ICA. Man står i kön på ICA, och sedan ser man att den andra kön verkar gå snabbare, så går man och ställer sig i den kön. Och vad är det som alltid händer mig då? Att om jag bara hade stått kvar i den första kön, så hade det gått fortare. Och tanken är att om man bara byter kö tillräckligt många gånger, guld är intressant, indexfond är intressant, räntefonder, det där Trine är intressant, bitcoin är intressant, alltså om man byter kö väldigt många gånger, så kommer du aldrig fram till kassan. Så håll en plan, håll dig till den, och det behöver inte vara svårt. Det är avsnitt 99, that's it, vi har gjort den, kom igång med ditt sparande. Det är all den plan du behöver. Det är 85 procent av jobbet. Jag vet inte varför jag blir så engagerad i de här avsnitten, eller de här reglerna.

Caroline: Ja, men det är spännande.

Regel 6: Definiera dina ramverk för utgifterna

Caroline: Men vi kan gå vidare till regel nummer sex nu då. Definiera dina ramverk för utgifterna. Sätt ihop en samling ramverk för dina utgifter som du kan använda när du överväger att köpa något. De flesta har bara restriktiva regler, som till exempel: jag behöver dra ner på att äta ute. Men du kan göra tvärtom. Bestäm dig för vad du alltid ska spendera pengar på. Till exempel, om du funderar på att köpa en bok, köp den. Spendera inte ens fem sekunder på beslutet. Att tillämpa en idé från en bok kan vara värt det. Vad var kontentan här nu egentligen? Att man ska ha medveten konsumtion.

Jan: Medveten konsumtion och att definiera regler och ramverk för vissa saker. Och det här är roligt, för han satte ord på en grej som jag gör och har insett. Till exempel, jag har en regel kring böcker. Får jag ett tips på en bok, jag köper den. Vi var ju inne på det här med Quake-böcker, det räcker med en idé så kan det förändra livet. En annan sådan grej är att jag tittar inte på prislapparna när jag är på ICA. Nej. För mig är det lyx idag.

Caroline: Du har ett ramverk som säger att det är okej.

Jan: Ja, det är okej.

Caroline: Om du vill ha det, så kan du få det.

Jan: På ICA, på livsmedel. Vi köper ekocitroner, vi köper de grejerna vi vill ha. Jag går inte runt och tittar.

Caroline: Du har ju de ramverken. Jag kollar på prislappen på ICA, jag vet inte varför. Jag har nog inte satt upp några ramverk riktigt.

Jan: Sedan däremot, till exempel hantverkare, jag kan tycka att det är jobbigt. Fan, kostar det 500 spänn? Vissa sådana saker. Så jag märker att jag är väldigt olik.

Caroline: Som du säger, man har ramverk. Och olika ramverk ger olika utgifter.

Olika ramverk för olika saker

Jan: Precis. Så det kan också vara sådana här kring restaurang eller skor eller gym. Vissa har hälsa, vitaminer och sådant, det kan få kosta hur mycket som helst, för det är viktigt. Och sedan vissa andra, som till exempel kläder, nej, men jag lägger inte pengar på kläder, jag tycker inte det ger mig någon energi.

Caroline: Nej, det är ju konstigt det. Jag tycker det är så roligt. För du hade något i din garderob som var dåligt, och så sa jag så här, ja okej, de har 40 procents rea här nu, det är någon sådan här mismatch. Så jag bara köpte det till dig.

Jan: Ja, det var kalsonger.

Caroline: Och nu är det så här, vad skönt att ha riktiga, ordentliga kalsonger.

Jan: Ja, tack så här, 25 000 människor vet att jag hade gamla kalsonger.

Caroline: Ja, det var du som sa det. Jag nämnde inte ens vad det var, utan jag sa bara an item in your wardrobe.

Jan: Ja, men absolut.

Caroline: Så det är roligt att du liksom, men du är osugen på att handla kläder. Absolut, det är inte jag. Så jag kunde göra det åt dig.

Jan: Ja, precis. Tack, älskling. Det är väl bra att vi kompletterar varandra.

Regel 7: Fokusera på det enkla

Caroline: Ska vi ta regel nummer sju då?

Jan: Ja.

Caroline: Fokusera på det enkla. Var uppmärksam på att inte hamna i fällan att söka efter de avancerade överkurstipsen. Väldigt många människor letar efter avancerade och detaljerade svar för att kunna undvika att göra det som alltid har fungerat, att faktiskt steg för steg göra jobbet över lång tid med inkrementella förbättringar. Så det är enklare att drömma om att vinna Boston Marathon än att gå ut och jobba tio minuter varje dag.

Jan: Jogga, inte jobba.

Caroline: Nej, jogga. Ibland är det mest avancerade du kan göra att hålla dig till de grundläggande sakerna, men att göra det konsekvent över lång tid.

Jan: Precis. Och jag gillar det här jättemycket.

Caroline: Men är det inte ett sätt att prokrastinera lite? Att skjuta upp det? Jag ska bara ta reda på lite mer om det här, i stället för att bara gå och göra någonting som man vet att man borde.

Jan: Jag kan ju få sådana här frågor som ibland är så här, ska jag ha det i ett ISK-konto eller en kapitalförsäkring? Och jag är så här, det spelar ingen roll. Men vad är skillnaden på kapitalförsäkring? Jag har läst att i en kapitalförsäkring så är det inte du som äger det, utan då är det försäkringsbolaget som äger det. Och jag är så här, kom igång med sparandet, det är långt mycket viktigare än att välja rätt på kapitalförsäkring eller investeringssparkonto. Så jag säger så här, big wins, gör det enkla, håll det, keep it simple. Och många gånger gillar jag ju det som man säger där i slutet, att många gånger är det mest avancerade du kan göra att göra det enkla över lång tid. Och jag tror att det där faktiskt är...

Caroline: Men varför vill vi inte det? Varför vill vi heller inte räta upp någon?

Skillnaden mellan att vara sexig och att vara rik

Jan: Ja, för att det är tråkigt och det är inte sexigt. Han skriver det i början, jag har inte tagit med det i slidsen. Han säger att det är skillnad på att vara sexig och att vara rik. Att vara sexig i form av att man har en bra historia, om man köpte den där PowerCell eller om man var med på Fingerprint eller om man fångade bitcoin eller vad det nu var. Och jag tror att, om jag skulle säga väldigt tydligt skift, om jag skulle dela upp min investeringskarriär i två delar, den första delen var ju så här, jag skulle göra det avancerade, jag skulle göra analyser, teknisk analys, fundamental analys, läsa, följa nyheter, alltså göra en massa grejer, de här avancerade överkurserna. Jag har lagt med en tio år på att jaga de avancerade lösningarna. Så jag är den första som är skyldig till det här. Jag är inte bättre än någon annan. Men i den andra delen, de senaste tio åren, då har jag varit väldigt duktig faktiskt på att köpa de här indexfonderna varje månad och sedan inte göra någonting med dem. Att köpa fondrobotar.

Caroline: Men det är ju ändå hoppfullt att du kan vara en sådan dålig kolsyrare och sedan förändra ditt sätt.

Jan: Ja, jag har ju nog gjort fler misstag än de flesta. Jag har ju förlorat mer pengar än de flesta, definitivt.

Living with a Seal: det mest avancerade är att bara göra det

Caroline: Jag gillar det där att man kan förändra sättet man är på. Jag måste bara ge ett litet tips här på en bok som jag läser, som du också gillar. Det är den här Living with a SEAL, en Navy SEAL, av Jesse Itzler. Och där är det en kille som vill att en SEAL, en Navy SEAL...

Jan: En sådan här... USA, de är de bästa, mest vältränade militärerna som finns.

Caroline: Förberedda för vad som än kan hända. Han vill att en sådan kille ska komma och bo hos honom...

Jan: Och bara säga till honom precis vad han ska göra.

Caroline: I 30 dagar. Och han menar på att det är också det där, det mest avancerade du kan göra är att bara göra det. För han behöver ut och jogga mitt i natten...

Jan: Och sådana saker. Och bada i is.

Caroline: Och sånt, i isvatten. Och från början har han ett liv där allting drar i honom. Och efter 30 dagar med Navy SEAL:en så är han så att det finns vissa saker som man bara gör. Och det är så skönt att det är så enkelt. Och där är det ju också så att han förändras. Man kan förändras ganska snabbt.

Jan: Ja, gud.

Caroline: Från att vara en sådan som ska ta reda på allting och inte kan bestämma sig. Ja. Till att bara göra det.

Get your shit together and get shit done.

Jan: Absolut. Och det är så här, ifrågasätt.

Caroline: Vem som helst kan göra det.

Vi vågar inte vara raka i Sverige

Jan: Ja. Men du vet, ibland kan det vara så här, de enda jag vågar vara det här med är mina vänner. Där är jag så här, vad är det du säger, att jag är så rak? Alltså jag är så här, gör det här, ifrågasätt inte, det här är bra grejer, gör det, gör det, och sedan är vi färdiga. Men du vet, vi vågar inte vara så raka i Sverige med det där. Vi vågar inte vara obekväma. Jag gillar ju den där boken jättemycket av många anledningar, men det var ju något stycke där de skulle springa fyra miles var fjärde timme i 48 timmar. Och han var ju helt knäckt, are you kidding me? Och det var bara så här, nej, bara bit ihop, nu gör vi det här, har ingen åsikt om det här, ifrågasätt inte. Vad var det du gillade med det då? Det som min coach Tacky sa till mig för tio år sedan, så här: innan du har gjort någonting 10–100 gånger enligt instruktionen, har du ingen rätt att ifrågasätta det.

Caroline: Det använder jag ibland på dig, ju. När du klagar över en sak, så kan jag fråga, har du gjort det hundra gånger? Och jag använder det för mig själv också. Det är sjukt empowering, vad heter det? Stärkande. Att veta så här, nej, jag har faktiskt inte gjort det här särskilt många gånger, jag har inte gett det någon chans riktigt, faktiskt. Nej, precis. Fokusera på det enkla, och gör det.

Regel 8: Du har kontrollen och det är ditt ansvar

Caroline: Då kommer vi till åttan. Du har kontrollen. Du har kontrollen, och det är ditt ansvar. Det är inte en Disneyfilm där någon kommer att rädda dig. Tack och lov kan du ta kontroll över din ekonomi och bygga dig ett rikt liv. Det här är vad Ramit Sethi säger. Det är inte en Disneyfilm. Man har det där språket.

Jan: Vi gillar det. Ja, jag gillar det. Man är ansvarig. Och det här är väl också ett sådant perspektiv att ha i livet. Det jag fick med mig från balansekonomi: du är ansvarig för allt som händer och inte händer i ditt liv. Att du inte är miljonär idag, det är ditt ansvar. Det är en följd av att du har gjort vissa saker i ditt liv, och en följd av att du inte har gjort vissa saker i ditt liv.

Caroline: Och det kan vara ganska skönt att veta det. För då vet man också att allting beror på mig, och då har man all makt.

Jan: Ja, och det kan också vara jäkligt jobbigt. För i vissa avseenden var ju livet mycket enklare när man kunde ligga på soffan, käka glass och dra täcket över sig och tycka att Reinfeldt är dum, och Stefan Löfven.

Caroline: Jag tror att det är sjukt jobbigt att vara ett offer. Och vi är ju det ibland. Det är jättejobbigt att vara ett offer. Någon annans fel, och jag har inte makten i mitt liv.

Jan: Ja, precis. Förutom då när du gör fel. För då är det ditt fel.

Caroline: Jag ska inte ens kommentera det. Vill du säga något mer om att du har kontrollen?

Jan: Nej, men det är väl som du säger, det är stärkande. Vi kan göra någonting åt det. Det är möjligt. Det är inte för sent. Det är klart att ibland var det så att, bästa tillfället, du skulle gjort det här för 20 år sedan, men du gjorde inte det för 20 år sedan. Näst bästa tillfället är idag. Lite no frills. Så här är det. Bra.

Regel 9: Våga vara annorlunda

Caroline: Vi går vidare till näst sista, då är det nio. Våga vara annorlunda. En del av att skapa sig ett rikt liv är att vara villig att vara annorlunda på ett oursäktande sätt. När pengar inte längre är en primär begränsning, då har du friheten att designa ditt eget rika liv. Med stor sannolikhet kommer du vara annorlunda jämfört med den vanliga personens liv. Omfamna det. Det här är den roliga biten.

Jan: Här tänker jag faktiskt, det spontana är faktiskt kring dig. Vad tänker du då? När du slutade på Lunds universitet, då sa vi så här, nu tjänar vi tillräckligt mycket pengar för att kunna jobba tillsammans och för att du ska kunna vara ledig en viss tid. Och då var ju din kommentar så här, men Jan, jag har inte doktorerat för att bli hemmafru.

Caroline: Men när man är hemmafru är man inte ledig, då jobbar man ju hemma.

Jan: Vad var din tanke kring det?

Caroline: Nej, men jag vet ju att vi har haft det här samtidigt, vi har ju andra vänner som är i samma situation, som inte behöver jobba lika stor del, men det kommer ju en skam i det.

Jan: Ja, det gör det.

Caroline: Innan man har... ja, jag är inte igenom den, så jag kan inte säga så mycket om det. Man vill inte vara en slacker och hela den biten. Jag kan prata om det sedan när jag är igenom, på andra sidan, och ser vad som finns där.

Jan: Över skammens kulle.

Caroline: Ja, precis.

Att våga vara annorlunda är svårt

Jan: Nej, men det handlar ju om, och jag menar att det här egentligen handlar om problematiken, att det är svårt att våga vara annorlunda. Det är svårt. Jag kommer ihåg när vi åkte till Thailand för några år sedan med våra kompisar. Då var vi tre familjer med barn, och då hyrde vi en båt, jag vågar knappt säga det, men den kostade ju 200 000 att hyra för de där två veckorna. Och det var ju jättesvårt, och det är fortfarande svårt, att säga, nej, men vi betalade 80 000 per familj för att vara två veckor på en segelbåt med en kapten och någon som lagade mat åt oss, alla måltider. Ja, men det var ju sjukt lyxigt. Det var det, det var ju ett rikt liv liksom. Upplevelse för livet. Så jag tror att det handlar om att våga vara annorlunda på det sättet.

Caroline: Jag tror också att man behöver vara medveten om vad man vill då. Och då måste man lyssna inåt och inte utåt. För annars kommer man inte åt sin egen röst. Den viskar bara.

Jan: Och sedan behöver man inte vara dryg heller. Man behöver inte ta med kompisar som man vet kanske kämpar med ekonomin och bara så här, vi går och käkar på den här restaurangen där det kostar 5 000 spänn per skalle. Alltså då är man lite dum i huvudet.

Caroline: Nej, men det är precis, man behöver inte vara dryg. Jag upplevde det som att diskussionen var lite högre upp. Vad vill man med sitt liv?

Jan: Säg någonting mer om det då?

Att våga självförverkliga sig

Caroline: Jo, för det kan vara så att jag inte vill åka iväg till ett jobb varenda dag. Och låt säga att jag vill lära mig kalligrafi, och det är någon som kommer och säger, vad sysslar Jans fru med egentligen? Jag vet inte, hon håller på med några tuschpennor eller något. Och det är den kulturen vi har här i Sverige, att man får inte självförverkliga sig, för det sker på någon annans bekostnad. Hon lever på honom, eller ja, whatever det kan vara. Och det är nog det som det handlar om också, för min del, att våga vara annorlunda.

Jan: Ja, precis.

Caroline: För jag har ju möjligheten. Skita i de kommentarerna.

Jan: Ja, och inte be om ursäkt. Det var det han sa, explicit skrev han det, in a non-apologetic way. Så absolut. Jag tänker väl att det här är en utmaning, och det hänger ihop med att man behöver våga ställa sig den här frågan: vad är ett rikt liv för mig? Vad är det vi vill göra, faktiskt? Ska vi ta den sista?

Regel 10: Lev utanför kalkylbladet

Caroline: Vi tar den sista. Lev utanför kalkylbladet. Lev ditt liv utanför kalkylbladet. När du väl har automatiserat ditt sparande kommer den viktigaste delen av ditt liv pågå utanför Excel. Det handlar om relationer, nya upplevelser, om att ge tillbaka. Du har förtjänat det.

Jan: Ja, jag tyckte att det var jättefint. Och det handlar ju mångt och mycket om, hur ska jag säga, jag har ju själv suttit där med världens största Excel-filer och räknat att om vi får 6 procents avkastning, då kommer vi ha så här mycket pengar om 20 år, och räknat sparkvot och räknat ekonomisk frihet, och nej, men jag ska inte spendera det där, för då kommer det bli 20 000 mindre. Kommer du ihåg det här som jag sa?

Caroline: Ja, han undrar sig ju rätt mycket över det här nya sättet att räkna på sin ekonomi. När man säger... nej, Ramit Sethi i sin bok, så undrar han sig över det nya sättet att räkna på sin ekonomi. Att jag ska inte köpa den här mössan nu, för den kommer att kosta 10 000 för mig om 20 år, då kommer den att ha kostat mig så mycket. Det här har vi ju pratat om. Det handlar ju också om medveten konsumtion, på det sättet att det kommer att vara värt det. Men jag tycker han har rätt i sak faktiskt.

Jan: Sedan tror jag återigen att det handlar om att ha en balans. Jag håller ju nu på med en sådan här app för att styra och ha koll på sin ekonomi. Men det handlar ju mer om en hygienfaktor, snarare än att alla beslut ska tas utifrån Excel. Jag tror att det viktigaste här är också att tänka på, kanske inte så mycket att prata om Excel eller kalkylbladet, utan att säga att det som är viktigt, vi är människor, vi är djur, det som är viktigt för oss, det är ju flocken, det är ju relationer. Det hade vi i det avsnittet, jag tror det var 111, med Tommy Waldau, vår parterapeut, som sa att det är en tydlig koppling mellan välmående och hälsa och att ha en partner. Och sedan tror jag också, som han pratade om, jag såg en definition på lycka som var så här: lycka är upplevelser tillsammans som man delar med andra människor, eller minnen man delar med andra människor. Och naturligtvis Maslows behovstrappa, liksom självförverkligande, om att ge tillbaka, att lära andra det man själv kan.

Caroline: Det är högst upp på Maslows behovstrappa.

Jan: Självförverkligande. Nej, självförverkligande är högst upp. Men att ge tillbaka är en stor del av självförverkligande. Så jag vet inte om det är så mycket mer att säga kring det.

Caroline: Nej, jag tror inte det. Jag tror att alla förstår det här.

Hur man prioriterar sina avbetalningar

Jan: Jag tänker att det här egentligen för mig var de tio stora guldkornen, alltså de här reglerna och resonemanget. Men sedan var det ytterligare några detaljer som stack ut, så jag tänker att vi tar det också innan vi avrundar avsnittet. Det som stack ut för mig var det här, hur prioriterar man avbetalningar? Alltså om man har en skuld på kreditkort, eller om man har skulder, konsumtionskrediter, hur ska man göra för att amortera? Och då har jag alltid sagt, amortera på det lånet som har högst ränta, eftersom det är det som du kommer betala mest för. Du kommer spara mest genom att först ta bort lånet med högst ränta. Det är ganska sunt. Och då skriver han om det här, att det är en metod och den fungerar såklart, för det är ren matte, det är inte så mycket jag har åsikt om. Men då är det en annan amerikan som heter Dave Ramsey, som Ramit Sethi pratar om, som också har skrivit en bok om det här att ta sig ur skulden. Och han pratar i stället om snöbollsmetoden.

Jan: Och snöbollsmetoden går ut på att du, precis som med att betala högsta räntan, betalar det minsta möjliga på alla skulder som du kan komma undan med. Men i stället för att betala resterande belopp på det med högsta ränta, så betalar du mest på den minsta skulden. För genom att betala mest på den minsta skulden, så kommer den försvinna. Och när den har försvunnit, så tar du nästa minsta skuld, och så jobbar du dig uppåt. Och så säger han så här, fördelen med det här systemet är inte matematiskt det mest lönsamma, men det är psykologiskt det mest framgångsrika. Man blir av med skulder, och så känner man att man har gjort en framgång, att man har tagit ett steg, och så får man energi till att ta nästa steg. Och den energin kan på mångt och mycket vara mer lönsam, och du tjänar mer på det i längden, så du betalar av snabbare, än den andra där det kan kännas hopplöst att hela tiden betala på det här 300 000-kronorslånet, när man egentligen med 15 000 hade kunnat betala av fyra skulder på det andra. Så det tyckte jag var en sådan här parentesgrej.

Caroline: Vad är det för någon, du har ju en sådan här liten tabell här. Det är snöbollsmetoden, högst ränta först.

Jan: Och så gå igenom det jag sa, det var så här, varför fungerar det och hur fungerar det?

Caroline: Det kan man läsa på bloggen då, om man vill.

30-sekunderstestet: bra saker blir bättre över tid

Caroline: Sedan är det 30-sekunderstestet. Vad är det för något?

Jan: Jo, han skriver i någon del så här att han säger, min tes är att de 30 sekunderna på ett ställe ofta säger allt man behöver veta. Att om jag är på en restaurang och blir dåligt mottagen de första 30 sekunderna, så blir det inte bättre under kvällen. Nej. Och han säger så här, dåliga företag blir inte bättre, än dåliga aktier blir inte bättre, över tid. Och på samma sätt, bra företag blir oftast bättre över tid. Och jag har tänkt på det här mycket. Jag har till exempel kompisar som äger Tesla, och de säger ju så här, Tesla-aktien eller Tesla-bilen? Bilen, bilen, bilen. Och de säger så här, det är första gången jag upplever att en bil blir bättre över tid. För Tesla skickar ut de här uppdateringarna så att bilen blir smartare, den får nya funktioner. Så är det ju med iPhone också. Eller till exempel nu med betalkortet Revolut, vi har haft det i sex månader och upplevt att det är ett mycket bättre kort nu än vad det var för sex månader sedan, jag har fått fler nya funktioner. Ta till exempel Avanza, det är ett företag som bara har blivit bättre över åren. Avgifterna har blivit lägre, de har lanserat fonder utan avgifter, de har lanserat bättre produkter. Så det som är bra tenderar att fortsätta bli bättre. Det som är dåligt tenderar att fortsätta vara dåligt.

Caroline: Men hur funkar 30-sekunderstestet? Alltså hur kommer det in här? Är det att man ska avgöra vad som är värt något?

Jan: Nej, men jag tror att 30 sekunder bara sa det som en restaurangmetafor.

Caroline: Men det handlar väl om att göra sig en uppfattning på kort tid?

Laget som ligger under i halvtid

Jan: Ja, och lita på den och inte sitta och hoppas, att jag inte litar på att det kommer bli bättre. Om jag tar något helt annat vid sidan av, så är det en annan finansiell rådgivare som heter Allan Roth, som jag har skrivit om, han skrev How a Second Grader Beats Wall Street, och i augusti månads nyhetsbrev skrev han en rätt intressant grej. Han ställde frågan så här, om man tittar på sport, säg basket, om ett lag ligger under i halvtid, hur stor är sannolikheten för att de kommer att vända matchen och vinna i slutet?

Caroline: Inte så stor.

Jan: Om du skulle gissa? 30 procent. 30 procent. Han sa så här, att när han ställde frågan har han fått höra uppemot 80 procent, eller 50/50. Och så sa han att i realiteten är det mindre än 20 procent, för att det laget som ligger under, det är sämre, och det kommer fortsätta vara sämre i andra halvlek.

Caroline: Och det ligger mentalt under också.

Jan: Så jag tror att här handlar det om att man ser det här ibland, att vissa företag, jag ska inte nämna några namn, men de tar bort bonusen, de höjer avgifterna, och då blir det inte bättre. Och då tror jag att det är bättre att hålla sig till dem som blir bättre över tid. Det var bara en sådan här parentes.

Caroline: Man kan läsa själv om det i boken.

Jan: Ja, men det var lite otydligt, jag vet inte. Men det där verkar det ju vara, och då bara tänkte jag, jag tänkte Tesla, jag tänkte Revolut, jag tänkte Avanza, jag tänkte Lysa. Det är ju sådana här företag som, ju längre jag har lärt känna dem, desto bättre blir de. Och det är väl liksom positivt.

Sluta optimera räntesatser, var inte en rate chaser

Jan: Ska vi ta nästa?

Caroline: Nästa grej du har skrivit är, sluta optimera räntesatser.

Jan: Ja, och där pratar han mycket så här, don't be a rate chaser. Och det här är väl också en sådan grej som jag har tänkt på, så det här är väl mer så här confirmation bias, alltså det är saker jag känner igen. Vadå, känner du dig inte träffad då? Nej, för jag har gjort det här tidigare, att jagat räntor. Ja, man var så här, åh, nu gör de där, det sparkontot ger 0,2 procent mer, så kan man flytta pengarna. Och sedan fick jag också så här tuff feedback från någon så här, vad är timlönen på att göra det? Vad tjänar du på att flytta de pengarna när du tjänar 150 kronor? Var det värt det jobbet? Och det här är så här, du vet, den vanligaste frågan eller kritiken jag också får är så här, men Jan, varför har du räntefonderna i ett ISK? Det är ju inte det som är mest optimalt. Nej, det är inte mest optimalt, men det kostar 300–400 kronor extra. Ja, det är lätt värt det i energi, det är lätt värt det på andra områden. Jag har människor som åker runt halva stan för att handla, tanka billigare bensin på ett ställe, och då blir jag så här, tänk om du la den halvtimmen på att byta till AP7 Såfa i ditt PPM-sparande, i stället för att lägga en halvtimmes körning, så har du tjänat 300 000 extra om du är 40 år gammal. Och du kan tanka ganska många gånger för 300 000. Så det är liksom så här, fokusera på att göra rätt saker. Men jag tror att i bristen på andra saker, så börjar vi fokusera på de här detaljerna, överkursavsnitten i stället.

Caroline: Menar du att vi kanske är lite uttråkade till och med?

När man är uttråkad gör man konstiga saker

Jan: Ja, det skulle jag absolut säga. Så är det för mig, när jag är uttråkad, då gör jag konstiga grejer.

Caroline: Du måste sysselsätta hjärnan med någonting.

Jan: Ja, och då blir det knäppighet. Men det är som nu, den här sommaren, jag sitter och programmerar nu, och då är det en massa andra saker i mitt liv som plötsligt blir mindre viktiga, liksom så här som nyheter. Jag har inte sett nyheter sedan jag kom hem från, bara varit. Men innan, då var jag uttråkad, ja, då såg jag Rapport och Aktuellt och TV4-nyheterna. Bra. Ska vi ta de sista två punkterna?

Caroline: Ja, är det den här?

Jan: Den här, studie of US Trust.

Studie: små vinster över tid slår enstaka stora risker

Caroline: Studie of US Trust. 83 procent av alla förmögna människor i USA säger att deras förmögenhet snarare har byggts upp av många små vinster över tid, än av att ha tagit enstaka stora risker.

Jan: I love it.

Caroline: 83 procent av alla förmögna människor i USA.

Jan: Ja, det är så här, de har inte blivit rika på att de investerade i bitcoin och det gick upp 500 procent. Eller de investerade i Fingerprint eller PowerCell, och det gick upp. Utan de har snarare gjort det i små steg över lång tid. Flit och systematik.

Flit och systematik slår allt.

Jan: Flit och systematik slår allt. Så det var en sådan här kul faktagrej. Sedan var det en annan sådan här som jag tyckte var lite rolig.

Värdet kan visas av vem som hatar det

Caroline: Ja, värdet kan visas av vem som hatar det.

Jan: Ja. Och då skriver han så här, du kan ofta avgöra hur bra något är beroende på vem som hatar det. Ja, ta något exempel. Och då tar han ett exempel, till exempel storbanker hatar nätmäklare. Så här, Avanza och Nordnet är ju inte jättepopulära hos Swedbank eller SEB eller de där. Nätmäklare hatar fondrobotar. Avanza och Nordnet försökte göra varsin fondrobot, det har aldrig riktigt lyft, och de är ju inte jätteförtjusta i Lysa till exempel, där folk tar ut sina pengar och sätter in dem. Finansiella rådgivare hatar fondrobotar. Aktiesparare, folk som köper enskilda aktier, ja, men att köpa en fondrobot, det är dumt, varför ska man göra det, vi hade ju kunnat ta en Excel-fil och bara sätta ihop det och köpa. Och de flesta andra i sociala medier som är ekonomiintresserade hatar fondrobotar. Och det tycker jag är ganska kul. Fondrobotar kanske är något man borde ha. Och det här är naturligtvis något som vi idag också pratar om i avsnitt 1999. Så det där är ganska kul, inser jag, att det är roligt att se de som kritiserar saker. Varför kritiserar de det? Vad är det som gör att det slår an?

Caroline: Vad är det det slår an hos dem? Och är det någonting som jag håller med om? Det gäller oftast inte.

Jan: Nej. Vi kan ju prata mycket om det där med media. Men jag har ju varit med om grejer så många gånger, att det som är common opinion, den allmänna uppfattningen, är väldigt sällan rätt. Och det gäller allt från kompisar som jobbar på elbolag till oss själva, som har fått kritik i sociala medier för räntefonder och fondrobotar och allt möjligt.

Slytherin och visdomen i en barnbok

Caroline: Det är ju också väldigt roligt. Nu läser vi Harry Potter igen.

Jan: Med Freja.

Caroline: Efter att ha sett alla filmerna. Och alla hatar ju den här gruppen av elever på skolan, som är med i elevhemmet Slytherin. Och jag vill inte spoila någonting, så man får ju hålla för öronen nu om man inte har läst det. Men de är ju inte så dåliga som man tror. Alla hatar Slytherin. Det är inte så dåligt, egentligen. De får ju upprättelse på slutet, kan man säga.

Jan: Ja, precis. Nej, men det är därför jag är skeptisk, nu var det också... när jag får två.

Caroline: Jag tycker bara det är skönt att det är till och med i en barnbok. Eller vad ska man säga? Ja, det är en barnbok, så får man den visdomen.

Jan: Ja, precis.

Gör pengar oss lyckliga?

Jan: Ja, ska vi ta nästa?

Caroline: Nästa grej är, gör pengar oss lyckliga? Och du har någon studie här som visar att pengar...

Jan: Ja, han refererar, det är ju inte jag.

Caroline: Han refererar till en studie som visar att pengar bara gör oss lyckliga upp till en viss nivå. Som han säger, det är 75 000 US-dollar per år.

Jan: Ja, i årsinkomst. Och vad kan det vara i svenska? 750 000 in i skatt. Jag tror att den svenska studien var på typ 50 000 eller 40 000 i månaden. Att upp till det. Men här är det rätt intressant. Då säger han så här, att det här är en av de mest misstolkade studierna som gjorts. För ja, det stämmer att om man tittade på emotional well-being, som var frågan, alltså hur bra man mår i förhållande till sin lön, då pikade det någonstans vid 75 000 US-dollar, säg en miljon svenska kronor. Men om de frågade om life satisfaction, hur nöjd är du med ditt liv, så fanns det ingen platå. Det fanns ingen platå vid 75 000 dollar, eller 50 000 dollar, eller en miljon US-dollar, utan den ökade.

Jan: Så deras slutsats i studien, vi måste ta fram den här studien och läsa den och ta upp den i ett annat avsnitt, men då säger man så här, i studien, ju mer du tjänar, desto mer nöjd är du med ditt liv. Och studien visade också att de som spenderade pengar på att köpa sig själva tid, genom att outsourca uppgifter de inte gillade, rapporterade en högre nöjdhet än de som tjänade mindre. Så ja, pengar höjer life satisfaction, och ju mer pengar, desto högre life satisfaction. Och helt ärligt, skulle vi göra en helt ovetenskaplig undersökning bland vårt umgänge, så skulle jag absolut säga att det går i linje med det.

Caroline: Ja, alltså du får ju ut en grej från den här sliden, jag får ut det här: att man måste vara källkritisk, att man aldrig kan lita på vad media säger. Never! För de tolkar vetenskapliga studier lite som de vill.

Jan: Ja, nu vet jag att det där är en av dina hjärtefrågor.

Krypto, zombies och den shady rådgivaren

Jan: Ska vi... liksom, sedan de sista grejerna som stack ut, det har vi redan sagt, han var ju inte jättepositiv till krypto. Han skriver till dem så här, jag trodde zombies bara fanns i filmer.

Caroline: Hans bok är ju läsvärd bara på grund av hans språk och hans åsikter. Det är kul.

Jan: Ja, precis. Sedan pratade han också om ett hemskt exempel. Han var så här, om man är en finansiell rådgivare som är shady, hur visar man, shady betyder då lite skum, hur visar man att man har hundra procent rätt?

Caroline: Mot en sådan?

Jan: Nej, hur visar en sådan gentemot sina klienter att de har haft hundra procent rätt? Berätta, berätta, berätta. Och då sa han så här, säg att du har hundratusen personer på en e-postlista, och sedan gör du ett aktieråd som du skickar ut. Till hälften skickar du ut att de ska köpa den, till hälften skickar du ut att de ska sälja den. Sedan går aktien upp, det betyder att du har haft rätt till 50 000, så de kan köpa den. Sedan gör du samma sak, sedan delar du upp den listan i nästa aktie, och så tar du köpa, skickar du till 25 000, sedan skickar du sälja till 25 000. Vad är det, den gick ner, då hade de 25 000 som fick säljbudet rätt. Så tar du bort de andra 25 000, och sedan gör du så här, 12 000, 6 000, till slut så kan du ha liksom 1 000 personer kvar, där du kan säga så här, titta här, jag har haft rätt tio gånger, jag har 100 procent track record. Och jag är så här, shit vad enkelt, och shit vad hemskt. Jag vet inte vad jag ska säga. Och han var så här, lita inte på finansiella rådgivare, det var väl en av hans poänger, och med just det där exemplet. Så det var bara en sådan, ja just det, så kan man också göra. Sedan, var det något mer som stack ut för dig? Nu har jag mest pratat.

Den emotionella biten av pengar och relationer

Caroline: En sak som han har lagt till i den här versionen av boken, det är ju...

Jan: Äktenskapsförord. Nej, förlåt.

Caroline: Varför säger du så? Du förstör hela min poäng.

Jan: Nej, förlåt.

Caroline: Det var inte det jag tänkte säga. Det var den här emotionella biten av att ha pengar, eller att hantera pengar, som har att göra med hur vi liksom, vilka sanningar vi har om pengar, vilka vi tar med oss in i förhållande med varandra, hur vi inte pratar om pengar med varandra. Han insåg att han inte hade pratat med sin blivande fru Cass om pengar, och vad han ville göra med dem, och vad de betyder för honom.

Jan: Hur mycket han tjänade.

Caroline: Hon visste inte hur mycket han tjänade. Hon visade sina siffror till honom, men han visade inte sina. Han bara, shit vad dum i huvudet jag är. Och sedan skulle de ju skaffa ett äktenskapsförord, för han kom in med sin business i äktenskapet, och hon hade precis startat sin, som verkar jättebra faktiskt, måste jag säga. Hon jobbar med människor som vill uppgradera sina garderober, och hon har en business som heter Next Level Wardrobe, och jag följer hennes Instagramkonto, superbra. I vilket fall som helst, och då, när de pratade om sitt äktenskapsförord, och nu kommer det här, då insåg han att han inte alls hade diskuterat pengar med henne. Och att det är nog inte, vi gör inte det bara, vi pratar inte så mycket. Han som har skrivit boken I Will Teach You To Be Rich var en lika dålig kolsyrare som vem som helst annan. Och han är med om det i boken. Och han har bra tips där också kring hur man pratar om pengar med sina nära och kära.

Jan: Ja, det är kanske sådär äktenskapsförord, det är kanske en sådan grej vi borde prata om vid tillfälle. Vi hade ju det.

Caroline: Vi hade det, men det var ju rätt litet.

Jan: Det var rätt litet, ja. Men det är också en sådan...

Caroline: Det var att du inte skulle kunna ha tillgång till mina tillgångar.

Jan: Ja, så var det.

Avrundning och tack

Jan: Bra. Men vet du vad? Nu har vi pratat långt över en timme igen. Men jag tyckte så här att det här var ju superkul. Och det är kanske också så här för att vi inte har spelat in ett poddavsnitt på två veckor, så vi har saker att säga. Vet du vad? Tack för att du har lyssnat eller tittat på det här. Och precis som vanligt, om du inte prenumererar på poddavsnitten, gör det gärna i din poddspelare. Tittar du på det här på YouTube, klicka på prenumerera, klicka på den här lilla klockikonen, eller ringklockikonen, för att få notiser. Vi släpper alltid nya avsnitt på söndagar, ofta vid 8–9-tiden på söndagskvällarna. Nyhetsbrevet skickar vi ut en gång i månaden, kan man anmäla sig till på rikatillsammans.se. Och de är ofta ganska matnyttiga, där kommer de bästa artiklarna. Och senast kom det två tips, bland annat hur man skulle göra en inställning i Klarna-appen för att undvika att bli, ja, säkerhetsinställningar. Så det är lite högt och lågt, naturligtvis. Sedan kan man följa oss, vi hänger lite på Facebook, inte så mycket på Twitter. Men faktiskt där vi hänger mest, det är ju på Patreon. Och Patreon kan man säga, det är en liten community för personer som gillar det här. Vi tycker alltid väldigt RikaTillsammans, att vi är flera som gör det. Så vi är ungefär lite drygt hundra personer, och det är människor som tycker så här, det vi gör är kul, de stödjer oss. Man väljer själv om vi sponsrar sig med en kopp kaffe i månaden, eller en fika. Och sedan försöker vi då, alltså motsvarande. Motsvarande.

Caroline: Vi tar inte fikor med folk. Nej, utan det är motsvarande. 25 kronor, eller 50 kronor kostar en fika idag.

Jan: Och då lägger vi ut i utbyte också där, så lägger vi ut extra material. Det var någon som skulle säga, de här digitala fikorna tillsammans, det är ju som en livepodd, och man kan vara med och ställa frågor. Och så var det någon så här, måste man ställa frågor för att vara med? Och så har vi bara, nej, men jag bara lyssnar med. Så vi har haft ganska roligt på de här digitala fikorna tillsammans.

Caroline: Ja, och det har mest varit du som håller i det, men ambitionen är att jag ska vara med någon gång.

Jan: Ja, precis. Och då har det varit 15, kanske 15, 20, 25 personer. Och vi kommer också göra så att några av gästerna kommer vara med i de här fikorna. Så jag tror 5 september är det dags för Erik Strand, som har varit med och pratat om guld, så du kan prata med honom lite. Ja, så har vi en frågestund på kvällen via nätet, det är som en fika tillsammans. Jag tror att i höst kommer vi nog inte köra fika tillsammans live, så som vi gjorde i våras eller förra hösten på plats, utan vi kommer köra de här digitala. Och då är det självklart för de som stödjer via Patreon, så är det utan kostnad såklart. Så patreon.com snedstreck rikatillsammans, eller bara titta på länken i anslutning till avsnittet. Med det så återstår det egentligen bara att säga, stort tack för den här veckan, och hoppas att vi ses nästa söndag också. Du får ju säga tack.

Caroline: Tack.

Jan: Tack. Tack till elever och personal vid Säkerhetssäkerheten.