Aktiesparande med Nicklas ”Investeraren” Andersson

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. En procent mer i avkastning slår en hel livslön
2. Kan man slå index eller inte?
3. Index är som ett fotbollslag
4. Tid är den viktigaste edgen
5. Vad kännetecknar bolag som lyckas
6. Faktorerna att titta på som långsiktig
7. Ägarbilden och avkastningen historiskt
8. Sparande som hobby kontra för att tjäna pengar
9. Hur mycket bör man spara?
10. Vad som driver – frihetskapital, inte pengarna
11. Att tänka på portföljen som kapital, inte pengar
12. När sårbarheten slår till – mindset är största hotet
13. Vad startade intresset – jultidningar och det orangea kuvertet
14. De stora vinsterna i en privatekonomi
15. Ränta på ränta – och varför räntor är fel för en ung
16. Ränta-på-ränta, avgifter och psykologi
17. Varje procent i avgift har enorm betydelse
18. Vad 0,65 % kostar över tid
19. Två frågor som kokar ner alla investeringsstrategier
20. Amazon och vinster som investeras för framtiden
21. Börsen som drama queen – psykologi och magont
22. Tolkningsföreträde och H&M:s online-tillväxt
23. Handelskonflikter och varför börsen tolkar olika från dag till dag
24. Bästa och sämsta aktieaffären
25. Köpstrategin och varför aktierna inte delas öppet
26. Bolag på bevakningslistan – gaming och politisk risk i Kina
27. Fler bolag på listan – ägarfamiljer och innovation
28. Fastigheter, Balder och H&M-vändningen
29. Marknadspsykologi i realtid – Tesla och Saudi Aramco
30. Entreprenörsdrivna bolag och människorna bakom
31. Storytel och konsten att gilla en aktie som går ner
32. Hemmabias och varför man ändå väljer Sverige
33. De utländska innehaven – Adobe och repetitiva intäkter
34. Hur många svenskar äger egentligen aktier
35. Om man bara har en till tre aktier – byt till indexfond
36. Indexfond som bottenplatta plus cherry-picking
37. Streaming-trenden och digitalisering
38. Positiv screening – välj till i stället för bort
39. Avrundning – tack och fler avsnitt

En procent mer i avkastning slår en hel livslön

Nicklas Andersson: Om jag får en procent mer i avkastning från idag till jag går i pension, så kommer det vara mer pengar än vad jag har tjänat in på hela mitt yrkesverksamma liv.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 70, och idag har jag tagit mig till Avanza för att träffa Nicklas, investeraren, Andersson. Jag tänker att vi i detta avsnitt kommer prata lite om vardagsekonomi, och vi kommer prata om läsarfrågor. Men för dem som inte känner dig, Nicklas, ska jag säga att vi båda är ganska passionerade ekonominördar. Jag känner att du har tagit det ett steg längre, för jag har inte blivit kallad Mr. Google än på en sån här uppesittarkväll. Du driver podden Investeraren, du jobbar på Avanza, har varit på SEB som rådgivare och varit engagerad hur länge som helst i Unga Aktiesparare. Vill du lägga till någonting?

Nicklas Andersson: Nej, men till att börja med: kul att få vara med på ditt 70-årsjubileum. Eller 70-avsnittsjubileum. Finansiellt yrväder från Norrbotten, flyttade ner till Stockholm för finansbranschen två veckor efter Lehman Brothers kollaps. Fantastisk tajming. Men annars har jag det ganska bra. Det är så. Ja.

Kan man slå index eller inte?

Jan: Du, vet du vad? Jag tänker att vi hoppar rakt in i det. Den frågan som flest läsare vill ha svaret på. Du och jag har gjort det här ganska länge, både poddat och investerat, och vi har ju ganska olika strategi. Så den frågan som flest vill lyssna på: kan man slå index eller inte?

Nicklas Andersson: Shoot. Min bild är att du definitivt kan slå index, det är liksom ingen fråga om saken, det går. Problemet är att du behöver vara confident, du behöver jobba hela tiden, följa börsen, förstå hur och vad som är värdeskapande i ett bolag. Bara senast idag var jag på en lunch med ett fondbolag, där det stod att i litteraturen till Swedsec-licensen står det att en aktivt förvaltad fond inte får ha för låg omsättningshastighet. När jag såg det tänkte jag att det här ska jag prata med Jan om i eftermiddag. Man betalar ju för en aktivt förvaltad fond, för aktivitet. Men att man inte gör affärer, det är inte samma sak som passivitet om det är bra bolag. För du måste ju fortfarande ha koll på bolagen, vad som händer, marknadsförutsättningar och konkurrens, allt möjligt. Så bara för att du inte gör affärer och har en hög omsättningshastighet och bränner en massa pengar i courtage, betyder inte det att det är en passivt förvaltad fond. Det tyckte jag var intressant.

Någonting annat jag tänker på när det kommer till indexförvaltning, det är: vad är ett index egentligen? I USA har vi fler index än vad vi har aktier, vilket också är ganska fascinerande. Det finns någonstans 10 000–11 000 aktier där borta. I Sverige, ta OMXS30, de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Det är 29 aktier till antalet, eller 29 bolag, för Atlas Copco har både A och B. Och det är 60 % av Stockholmsbörsen börsvärdesmässigt. Det intressanta här, det vi i dagligt tal kallar Stockholmsbörsen, det är de 30 mest omsatta aktierna. Det är det vi följer i mångt och mycket när vi har en indexprodukt. Men är det så att de 30 mest omsatta aktierna, bara för att de handlas mest, betyder det att det kommer vara de bolagen som är mest värdeskapande över tid? Det är en sån grej jag har klurat på de senaste dagarna. Nej, självfallet är det inte så.

Index är som ett fotbollslag

Nicklas Andersson: Det finns vissa faktorer när man tittar på det långsiktigt som är viktiga när det kommer till vilka bolag som lyckas och vilka som inte gör det. För tar man index är det som ett fotbollslag. Ibland pratar man om att toppa laget. Och ibland säger man att att spela är det som är det roligaste, inte att toppa, allas lika värde. Jag var back när jag spelade fotboll. Jag var nog inte jättebra, men jag gillade att tacklas.

Jan: Man sätter dem i handbollsmålet.

Nicklas Andersson: Ja, precis. Vissa är bättre och vissa är sämre. Telia kom in på börsen 13 juni 2000. Den har med nöd och näppe nu förmodligen genererat en positiv avkastning inklusive återinvesterad utdelning. Annars glöm det. Den var värd 1 800 miljarder år 2000 och stod för 48 % av index. Nu är den risken lite mindre, för att det finns kappningsregler, vilket innebär att den inte fick utgöra 48 % av en indexfond. Men det gör också att de här, det vet vi, de har inte alls varit speciellt roliga investeringar. Så det här med passiv kontra aktiv förvaltning: jag är inte emot passiv förvaltning och indexfonder. Vi hade en lyssnare också som skrev här för en tid sedan. Och då kanske man tänker att vi tar varsin ringhörna. Så tror jag inte riktigt. Du får säga till när jag får sluta sväva ut, eller hur länge jag får prata.

Jan: Nej, jag tycker det är jättebra.

Tid är den viktigaste edgen

Nicklas Andersson: Det som är intressant är att det inte behöver vara ett motsatsförhållande. Jag vet att de flesta människor inte lägger ner den tiden och den energin som krävs. Men handlar det bara om tid och energi? Tiden är en extremt viktig faktor. Tiden är en jätteviktig edge, alltså att man har tiden på sin sida. För många säger att jag är långsiktig med sparande. Jag säger: våga vara långsiktig. För de flesta är långsiktiga tills det blir jobbiga tider på börsen, då säljer man ur. Så egentligen den största risken, om det står och väger mellan att ska jag in på börsen överhuvudtaget, gillar jag det här eller inte: ta passivt förvaltade indexfonder. Det är ett jättebra komplement för att skippa madrassen som urgröper pengarnas värde över tid, och komma in och få en exponering mot börsen.

Men är det så att man blir extra intresserad, så kan man antingen behålla indexfonden som en bottenplatta och cherry-picka på bolag. Eller så säger man att det här är så pass roligt att jag dedikerar lite tid och energi och tycker att det är kul, jag bygger min aktieportfölj. Det är också det här med att försöka toppa laget. För som sagt, indexet, ja, det är ju hur snittet går. Det finns många bolag där man ser att det går inte speciellt bra. Ta Ericsson som exempel, man har haft jättemycket konkurrens och jobbiga utmaningar från Kina exempelvis. Jag såg senast idag en Huawei-dator. Ta Telia som exempel, där har vi också ägarstyrningsmässigt och att koka människor i andra länder där korruptionen är ett stort problem. Det är ingen smart grej att göra. För det första ska man inte göra det överhuvudtaget, det låter inte speciellt trevligt. Och de riskerna ska man inte underskatta heller. Eller att staten är ägare, det brukar sätta lite käppar i hjulet. Försök hitta de bolagen där man tror att här finns det faktorer som faktiskt är värdeskapande. Jag har sett historiskt att de har lyckats, för de är intresserade, som har lyckats öka sin försäljning, som har goda marginaler. Jag ska bara säga jättekort.

Jan: Nej, kör, kör.

Vad kännetecknar bolag som lyckas

Nicklas Andersson: Goda marginaler, vettig lönsamhet. De har någon form av vallgrav. Är de prissättare snarare än pristagare? Fundera kring varför de är prissättare. Är det här rimligt och hållbart över tid? Och hur har track record varit? Hur har de levererat på sina mål tidigare? Vissa branscher har vi sett att affärsmodeller förändras, så att någonting som är jättebra ena dagen kan försvinna andra dagen. Men jag tror att någonting annat som är jätteviktigt kring bolagen också, det är ägarbilden. Den här lunchen jag var på idag med ett fondbolag, då pratade de om sin globalfond. Det här är ett av, jag vet inte om vi får göra reklam här. Men då säger jag kanske att inte göra det.

Jan: Jo, men det får vi här. Det är inte betalt, så vi bjuder på det idag.

Nicklas Andersson: Ja, det var Didner & Gerges globalfond. Och där sa de att de bolag som går allra bäst, det är när vi ser att vd:n har varit där i mer än 15 år, det hade de sett någon studie på. Och det är klart, har man en vd som har varit i bolaget jättelänge, som känner bolaget, då kan vi säga att de inte är lika hungriga som de har varit från start. Man känner bolaget. Kolla på ägarfamiljen, vi pratar ju pilotskolan, alltså vilka bolagsvd:ar har skin in the game. Ta de bolagen som har det. Vi har Mats Qviberg, vi har Erik Selin på Balder, och vi har Stefan Persson på H&M. Det har varit jobbigt, för det har varit en tråkig utveckling sedan mars 2015 när det vände, men det har förmodligen varit en av Sveriges mest värdeskapande investeringar genom tiderna. Att hitta de här bolagen, eller familjen Wallenberg, eller Stenbecksfären. Alla de här har genererat avkastning som är bra mycket högre än index. Familjen Gustaf Douglas som är en familj med Latour. Det finns väldigt många bolag där man hittar att det här är människor som kan sina bolag. De är där år efter år, de har skin in the game, och då gör de uppenbarligen någonting annat än breda massan.

Så kan man slå index? Ja, man kan slå index. Kan alla göra det, och vill alla lägga ner den tiden och energin? Nej. Och därför är indexfonder ett fantastiskt instrument för att få en exponering mot börsen.

Vi ska komma ihåg att det här med börsen och sparande absolut inte har varit en självklarhet historiskt. Dina föräldrar och mina föräldrar, det är ganska stor sannolikhet, eller de som tittar på och lyssnar på det här, det är ganska stor sannolikhet att den möjligheten absolut inte fanns på samma sätt som den faktiskt gör idag.

Faktorerna att titta på som långsiktig

Jan: För oss, absolut. Vilken utläggning, Nicklas. Så här lätt intervjuad. Men om du skulle sammanfatta det du sa, så skulle du säga att det finns ett antal faktorer man kan titta på om man lägger ner tid. Om du bara skulle lista dem. Du var inne på ägarbilden, vem är det som äger, är det en familj som har ägt det länge? Vad skulle du mer säga av sådana faktorer, om jag nu vill lägga tiden? Vad är det jag ska titta efter?

Nicklas Andersson: Dels kan man titta på nyckeltalen och multiplarna, om man säger så. Sen går vi in på lite mjuka värden också. Men då är det att titta historiskt. Det är ingen garanti för framtiden, men titta ganska långsiktigt, fem eller kanske till och med gärna tio år. Hur har försäljningen utvecklats? Hur har marginalerna utvecklats, alltså bruttomarginal och rörelsemarginal? Hur har vinsten utvecklats? Utdelningen är också någonting som är ganska statiskt över tid. Under finanskrisen var det tre bolag i OMXS30 2008 som slopade utdelningen. Det är ganska ovanligt att de gör det. Kolla på vad vd:n har sagt i vd-orden. Kolla bakåt några år. Levererar man på det man lovar? Man ska inte underskatta förtroendekapital i den här branschen. Om du säger någonting och levererar på det, så kommer du också få ett förtroende. Ordföranden brukar också vara ut och prata. Kolla på branschen. Växer branschen mycket? Vi pratar ofta om branscher med strukturell tillväxt, eller megatrender. En strukturell tillväxt kanske skulle kunna vara gaming, som växer jättemycket just nu, eller e-sport. En megatrend skulle kunna vara urbanisering. Att vi blir äldre, att vi får mer sjukdomar, att vi behöver...

Jan: Lite omvärldsspaning. Lite omvärldsspaning också.

Ägarbilden och avkastningen historiskt

Nicklas Andersson: Sen ägarbilden, jätte-, jätteintressant. Hur har avkastningen varit historiskt? Det säger ingenting om framtiden, men man får ändå någon form av bild. Jag har inte nog betonat den där ägarbilden. Ta Investor från 1987 när jag föddes. De har levererat 14–15 % i avkastning. Investor så långt jag kan blicka bakåt har levererat 16 %. Latour har levererat 23 %. Berkshire Hathaway har levererat kring 20 %, Warren Buffetts bolag. Alla de här bolagen. H&M har levererat långt över 20, nästan 30 % innan de pikade. Och det är klart, det här är förändrade marknadsförutsättningar. Det här är också en supertanker, det tar tid att vända, och det har gått blixtsnabbt. Det är konsumentförändringar och det förändrade konsumentbeteendet som nu sker. Men man kan fundera lite kring vad det är som gör att de här bolagen över tid kan lyckas leverera sådana enorma avkastningssiffror i snitt år efter år. 20 % är dubbelt så mycket som börsen.

Jan: Om jag ska vara... jag gillar egentligen jättemycket det du sa. Egentligen handlar det inte om att vara i olika ringhörnor. Jag tror på någon nivå, jag brukar säga, jag tror när jag pratar med Caroline om det här också, att tricket måste ändå vara att först bör man få samma avkastning som börsen i genomsnitt. Sen när man får samma avkastning som börsen i genomsnitt, då kan man börja lägga till bolaget. Du som lyssnar känner igen detta från min fyra-hinkar-princip. Men jag tänker också så här: borde man inte skilja lite på om jag har mitt sparande som hobby eller sparar för att tjäna pengar? För jag skulle säga att det är en skillnad på de två. Vad tänker du?

Sparande som hobby kontra för att tjäna pengar

Nicklas Andersson: Det är en sån skillnad. Jag håller med till 137,5 %.

Jan: Nej, men det är en sån skillnad.

Nicklas Andersson: För har du det som hobby, så tror jag att man kan ta på sig en lite mer långsiktig hatt. I mitt fall, likväl som i ditt fall. Du gillar det här också. Jag tycker att det är fantastiskt roligt, jag har en livslång horisont framför mig. Men det innebär också att jag har sparande på annat håll. Man har bostaden, man har en amortering, antingen vald själv eller påtvingad.

Jan: Statligt tvångssparande.

Nicklas Andersson: Statligt tvångssparande, även om det är en dålig sparform. Om man är strängt kalkylerande nyttomaximerande, så är det fortfarande något som sänker risken i hushållet. Och sen att man ska ha buffert. För bufferten, nu kommer det med mitt finansiella husmorstips som är klassiker och klyschor. Men har du en buffert, en kinesisk mur kring din ekonomi, det innebär att du på riktigt kan ta den här långsiktiga investeringshorisonten i ditt sparande. För du kommer inte behöva nalla där om du behöver pengar.

Min buffert ser jag som en försäkring mot att inte ta ut pengar från portföljen när de egentligen borde vara där och jobba.

I min ekonomi, du vet Richard Thaler som pratade om det här med behavioral economics, då tänker jag att man sätter det här med pensionspengar. Nu är ju pensionssparande inte ens bundet, så vad hindrar dig egentligen från att ta ut alla pengar på det där kontot som heter pensionspengar och åka till Liseberg? Jo, för att du vet att det är pensionspengar, för att du har satt en post i en lapp, eller bara en titel på det där kontot.

Jan: För att jag vill till Gröna Lund istället.

Nicklas Andersson: Exakt. Jag menar, jag har gjort samma sak, jag har ju sparat 50 % av min lön hela livet.

Jan: Vänta, vänta, vänta, hur mycket har du sparat av din lön hela livet?

Nicklas Andersson: Jag har sparat 50 % av lönen hela livet. Och i det här fallet är det så här, du vet att det inte är normalt? Nej, det är inte normalt, det är därför det är roligt att vi spelar in den här podden nu. För jag har haft en tid då jag inte fick prata ekonomi hemma, sen hittade jag en podd, och nu står det en annan podd med ett trevligt sällskap och kan fortsätta prata om det här. De som lyssnar gillar det här mer än vad man på hemmaplan gillade det förut. Så det är högre verkningsgrad.

Hur mycket bör man spara?

Jan: Ja, grejen är, jag håller helt med dig. Så normalt sett brukar man prata, jag tror du också skrev i din blogg, 10 %. Idag skulle jag säga att 10 % är väl någon slags hygienfaktor. Men ska man vara med på riktigt, så tror jag att man behöver spara mer. Jag tror att man behöver spara 10–20 %. Sen tror jag också att det där förändras lite. Nu har vi ju båda barnperioder. Men sen spara avkastning. Jag är lite äldre än dig, så jag har hunnit ha mina pengar arbetandes ett tag till. Det är också tricket. Jag läste någonstans att man sa att tricket för framgång var att inte spendera pengarna trots att du har råd. Att man behåller sin sparkvot.

Nicklas Andersson: Det som också är när du har ett sparande, det är att du kan säga att jag kan köpa det här om jag vill, men jag måste inte. Men om du inte har ett sparande och säger jag kan inte köpa det här, jag kan inte följa med mina vänner på den här resan, jag kan inte göra det här som de kommer ta sig för att göra, då får du ont i magen istället. Så bara känslan av, om du har byggt upp ett sparkapital, det är ett värde i sig. Den tryggheten det ger. Att du kunna känna att jag kan om jag vill, men jag måste inte.

Jan: Det har ett värde i sig. Absolut. Men du blir ju... nu går jag helt off script här.

Nicklas Andersson: Ja, vad trevligt att man får en liten utsvävning.

Jan: Ja, men vad är det som driver dig då?

Vad som driver – frihetskapital, inte pengarna

Nicklas Andersson: Ja, det som driver mig, dels är det den ekonomiska tryggheten, att veta att det finns finansiella muskler om och när jag i livet vill ta mig an någonting. Jag känner att jag vill kunna leva livet på det sätt jag vill, inte måste. Jag vill inte att ekonomin ska stå som en trång sektor och sätta käppar i hjulet, utan jag vill kunna ha möjligheter. Förmodligen, om vi blickar fram till när jag lämnar jordelivet, så är jag ganska säker faktiskt på att jag kommer fortsätta vara kvar på det här bolaget, fortsätta göra det jag gör idag. För jag tycker att det är fantastiskt givande. Det betyder inte att det är givande för att jag har mat på bordet eller får pengar jag kan spara i min portfölj, det är viktigt i och för sig. Men det viktiga är att känna att man gör någonting, att man lämnar ett avtryck. Min dotter säger: pappa, du älskar det här med finans, men vad gjorde du för avtryck här på jorden då? Ingen kommer komma ihåg mig sen ändå. Men jag känner personligen att man får någonting tillbaka. Det som driver mig är inte pengarna.

Samma sak med de här bolagen som jag har i portföljen, man lär känna dem. Ta någon människa som går på museum. Vad är det som driver dem att bli så exalterade och få gåshud och bli alldeles varm i kroppen när de ser gamla föremål hundra år tillbaka? Vad är det som driver oss, vad är det som gör att vi får gåshud och blir alldeles varma i kroppen? Nu läser man på bolagen, historien, avkastningen, familjerna, värdeskapandet, svenska exportsuccéer, vad de har gjort och allt sådär. Det är intressant. Det är samhällsorienterat, det är allmänbildande, det är kul att följa bolagen, och också kul i efterhand med backspegeln att säga att jädrans vad bra investering det här blev, och att det också blir den här ekonomiska tryggheten.

Att tänka på portföljen som kapital, inte pengar

Nicklas Andersson: Jag vill bara sväva ut och säga att det här med att jag har buffert, det gör att jag tänker på min portfölj som kapital, inte pengar. Vad är skillnaden då? Det är en ganska stor skillnad. Vi går tillbaka till Thaler. Jag ser kapitalet i portföljen som... om jag säljer någonting, om börsen går ner och jag får ont i magen och säljer, men vad ska jag göra då? Jag ska ju inte ta ut dem. Jag har aldrig tagit ut pengar från portföljen. Jag har alltid återinvesterat utdelningen. Jag har alltid haft det sparande som jag pratade om. Ja, men vad ska jag då göra? Vilken annan kapphäst springer snabbare om börsen går ner under en finanskris? Det gör att jag är ganska iskall i magen när börsen går ner, och tänker: aha, vad kan jag cherry-picka nu med Mr. Market och allt det där, om vi får en överreaktion. För börsen överreagerar ofta, fel att säga, men ofta upp och ner. Vi ser det ganska ofta. Jag är lugnare i magen än om jag hade tänkt att det här skulle kunna vara en resa, det skulle kunna vara en bil, det skulle kunna vara en lägenhet.

Nu köpte jag en lägenhet i veckan. Jag hade inte ens finansieringen färdig när jag köpte den. Där skänkte det mig ett lugn. För jag visste att det spelar ingen roll, för att jag vet att det löser sig, för att jag har sparat. Jag hade ändå ont i magen lite grann, det hade jag faktiskt. Men just den känslan, att jag kunde vara lugn, den har ett värde på riktigt. Den var jag så fruktansvärt tacksam för, även när jag gick och la mig på kvällen. Och då får jag ut ett värde ur portföljen, även fast jag inte har sålt den. Nu har jag löst det, så nu behöver jag inte ta ut de här pengarna i portföljen. Nu kan jag tänka fortsatt långsiktigt, för nu är det ganska långt till vi köper bostad nästa gång.

När sårbarheten slår till – mindset är största hotet

Nicklas Andersson: Men samma sekund som jag satt och skrev på det här avtalet: du är fullständigt dum i huvudet som gör det här nu, vad håller du på med? Det är också känslomässiga beslut när det är bostäder, det är ju annars lite konstigt. I samma sekund börjar jag tänka: aha, jag har en portfölj som jag nästan aldrig pratar om, som är en spread case. Mellan att jag har lånat upp pengar och investerat i preffar för snart fem år sedan, där jag kunde låna till 0,25 och jag hade ett kassaflöde på 7 % då, och kunde ta mellanskillnaden. Jag tog risken. Jag tog risken för att inflationen stiger, för att räntan stiger, för att jag skulle pressa kurserna. Samma sekund som jag skrev på avtalet hände det någonting. Nu tänkte jag inte på de där pengarna som kapital längre, helt plötsligt tog jag av mig rustningen och blottade mig och blev extremt sårbar. Det är för att någon gång i tiden visste jag att de där pengarna skulle jag använda, för det är en kontantinsats i en framtida lägenhet. Då vill jag ju sälja direkt. Om det rör sig 5, 10, 15, 20 procent om dagen, har jag aldrig rört mig i ryggen i just den portföljen. Men nu rör det mig som tusan i ryggen, för det blir reda pengar på riktigt. Sen när jag fick finansieringen på plats, nu är riddarrustningen tillbaka, nu bryr jag mig inte igen, nu är finansieringen på plats.

Det absolut största hotet mot en långsiktig portfölj, det är mindset, det är du själv, det är din psykologi, det är hur du agerar i dåliga tider.

Hur fascinerande det kan vara, bara mindset. Jag brukar säga att förutom det vi har pratat om, de här bolagen och vad som driver dem över tid, det absolut största hotet mot en långsiktig portfölj är mindset. Vi pratade här innan vi började spela in om det här också. Du sa att, kommer du ihåg IT-kraschen? Du kommer ihåg IT-kraschen, ni gjorde fantastiska investeringar med skolpengarna. Du har varit med i finanskrisen, jag också, jobbig tid. Det är nyttigt.

Jan: Jag påstår till och med att innan man har upplevt en kris, så är man inte investerare på riktigt. Alltså det är ingen konst att investera i en, vad är det, nioårig uppgång vi har haft? På den amerikanska börsen i alla fall.

Nicklas Andersson: Man måste, alltså, jag hoppas att någon som lyssnar på det här som kanske skulle få lite ont i magen om det går ner, att man tänker sig att de bästa affärerna verkligen gör sig i de sämsta av tider. Det är skillnad på om ett bolag går ner mycket av bolagsspecifika skäl, kontra om börsen går ner mycket. Finanskrisen var det 473 dagar, vi pratade om finanskrisen tio år senare, den gick ner från 13 juli 2007 till 27 oktober 2008. Sen har det varit en uppgång sedan dess. En del av det är faktiskt återhämtning, och en del är stigande vinster.

Vad startade intresset – jultidningar och det orangea kuvertet

Jan: Vad var det som gjorde att du började?

Nicklas Andersson: Jo, förlåt. Det som gjorde att jag började: jag har alltid sparat pengar, jag har alltid varit galet intresserad av det här. Sålde jultidningar över hela Bodens kommun när jag var liten.

Jan: Men det är skönt att han flyttade till Stockholm.

Nicklas Andersson: Ja, exakt. Och sen fick pappa köra runt med dem, vi ska leverera det där. Så just rörelsekostnaden, rörelsemarginalen i min lilla business, kunde man alltid ifrågasätta. Hade jag cyklat hade man kunnat skjuta upp rörelsemarginalen jättemycket. Sen började jag jobba när jag var 13–14 för 30 spänn i timmen och flippade burgare. Det var inte jättebra, men sen under gymnasietiden jobbade jag heltid på kvällarna vid sidan av studierna, och då fick jag en inkomst. Ni förstår, jag fick ingen pensionsavsättning på att flippa burgare, jag var ganska liten där också. Men när det orangea kuvertet kom, det kom vid årsskiftet, det här var 2003, då fick jag det orangea kuvertet och tänkte, herregud, vad är det här för något?

Jan: Du är född 87. Ja. Hur gammal var du då?

Nicklas Andersson: Jag är född ett halvår innan den stora kraschen den 19 oktober där, Dow Jones föll 508 punkter. Nu står den i 26 000. 508 punkter, det var drygt en fjärdedel av börsen då. Det var en stor nedgång.

Jan: Så att intresset har funnits där. Det får vi prata mer om.

Nicklas Andersson: Men det är premiepensionen, bara jättekort. För då insåg jag att jag kan sätta pengarna i arbete, jag kan låta pengarna jobba för mig samtidigt som jag själv jobbar. Och det öppnade upp en helt ny värld. Sen dess har det varit en blodad tand, och liksom bara förkovrats mer och mer.

Jan: Men hade du föräldrar som pratade med dig om det här?

Nicklas Andersson: Om jag säger så här utan att vara politisk: jag kommer från ett rött fäste. Norrbotten är väldigt rött, Boden och Luleå är där Vänsterpartiet är väldigt starka, och du vet vad de tycker om vinster i välfärden, och kanske att aktiemarknaden ska privatiseras och sådär. Så jag kan säga så här: nej, det här med aktier. Jag är ändå det svarta fåret, och kanske därför jag flyttade.

De stora vinsterna i en privatekonomi

Jan: Okej. Ja, vad bra. Jag tänkte att vi ska ta några andra grejer här. För som sagt, jag tror att den som lyssnar nu fattar varför du brukar kallas Mr. Google. Men om vi skulle titta på en privatekonomi, så är det, påstår jag, vissa saker man ska göra rätt. Till exempel skrev du om det här med buffert. Det vill säga, att byta sparkonto och få 0,2 % högre ränta, kanske inte är det som kommer göra mest skillnad i livet. Så vilka skulle du säga är de stora vinsterna? The big wins. Det här behöver du få koll på, eller göra rätt.

Nicklas Andersson: De stora vinsterna, tänker du över tid, för hur man bygger upp en...

Jan: Ja, men alltså i en privatekonomi. Till din dotter: det här är de tre grejerna du behöver få rätt på.

Nicklas Andersson: När det kommer till sparande, dels är bufferten urviktig. Anledningen till att bufferten är urviktig är för att den är skyddet för oförutsedda kostnader och utgifter, som också skyddar dig från att nalla i ett långsiktigt sparande. För börsen, aktiemarknaden, är det tillgångsslag historiskt som är det absolut bästa för att skapa och generera värden över tid. Det finns inget annat tillgångsslag historiskt, det är det absolut bästa stället att ha sina pengar över tid. Jag ser, som Börje Ekholm, att den största risken långsiktigt är att stå utanför marknaden. Så det som är viktigt, dels, nu kanske det inte gäller för dottern när de är små, men för en själv: att ha bufferten så att man inte nallar på det långsiktiga sparandet.

Jan: Som buffert.

Ränta på ränta – och varför räntor är fel för en ung

Nicklas Andersson: Som buffert, nummer ett. Annars kommer du nalla. Annars nallar du på det långsiktiga och blir kortsiktig. Och sen får du inte den här värdeökningen över tid. Jag vill bara säga här, jag brukar säga att Warren Buffett byggde upp större delen av sin förmögenhet efter 60. På den här föredragningen som jag var på lunchen, då sa de 70, så hade de lite stapeldiagram på det. För tar man en krona dag ett och fördubblar den. Jag har sagt det några gånger förut. En krona, fördubbla den varje dag i 30 dagar. En krona, två, fyra, åtta, sexton, trettiotvå, sextiofyra. Ni förstår, 128, 512. Det är en miljard sjuttio miljoner efter 30 dagar. Det kan man inte riktigt få, men bara för att förstå vad ränta-på-ränta-effekten faktiskt gör över tid. Bufferten, långsiktigt sparande, och låt det vara långsiktigt på riktigt i aktier. Är man ung, så känns det nästan fel att ha för stor andel räntor. Jag har 0 % räntor. Jag skulle aldrig få för mig att ha räntor i min dotters placeringar.

Jan: Vad spännande. Det ska vi prata om.

Nicklas Andersson: Jag har en kollega vars far parkerade i en penningmarknadsfond i 20 år. Jag sa till henne, säg inte till din far vad han placerade i. De senaste 20 åren har börsen gått upp 500 %, inklusive återinvesterad utdelning. Utdelningen över tid är en jätteviktig faktor. Jag tar Investor igen, det är ett folkkärt innehav. Två tredjedelar av totalavkastningen sedan 1987 kommer från utdelningarna. Så man förstår vad det gör över tid.

Jan: Så: spara långsiktigt i aktier. Tredje. Vad är tredje grejen?

Ränta-på-ränta, avgifter och psykologi

Nicklas Andersson: Tredje. Spontant skulle jag kunna ha tio. Men om jag nu måste välja, så skulle jag vilja säga det här med ränta-på-ränta-effekten, världens åttonde underverk som Einstein lär ha sagt. Om han sagt det. Han har nog inte sagt det.

Jan: Jag har sett en bild, en meme på nätet, en bild på Albert Einstein: "I haven't said half the crap people say I said."

Nicklas Andersson: Det är förmodligen så, det är förmodligen så. Jag skjuter in en fjärde, en bonus bara, och det är att på den här föredragningen idag, igen, så pratar man mycket om Warren Buffetts olika citat. Där var ett av de här klassiska, att aktiemarknaden är ett perfekt... vad blir det på svenska? Det är ett sätt att föra över värden, kapital, pengar, från de som är kortsiktiga, och bara kliar i fingrarna och håller på att handla hela tiden, till de som är långsiktiga. From the impatient to the patient. Den är ganska intressant, för det är ju så. I Sverige, tittar vi på statistik från Fondbolagens förening, så ser vi att folk köper aktier när börsen har gått upp, när grannen byter bil och allt det där, och säljer när det gör jätteont i magen av Thailandsresan.

Jan: Jag kan publicera en bild i samband med den här artikeln. Jag har gjort en egen undersökning på det här. Det är perfekt negativ korrelation mellan insättningar och börsens utveckling.

Nicklas Andersson: Som jag sa: psykologi. Lär känna dig själv. Det viktigaste. Det får vara femte då.

Jan: Lär känna dig själv.

Varje procent i avgift har enorm betydelse

Nicklas Andersson: Ja, det får vara femte då. Men fjärde då, det är ränta-på-ränta-effekten. Och så gäller avgifter. Det är för att om jag får en procent mer i avkastning från idag till jag går i pension, det kommer vara mer pengar än vad jag har tjänat in på hela mitt yrkesverksamma liv. Så varje procent har betydelse. En och en halv procent från att du är 25 till 65, en och en halv procent mer i avgift, fördubblar ditt kapital på 46 år. Inte 40, utan 46. Får du tre procent mer, det fördubblar ditt kapital på 24 år. Och får du 4 procent mer, så har du tre gånger så mycket pengar efter 30 år. Så det har betydelse. Och nu blir det en lång utsvävning. Men skalavgifterna som storbankerna har, det är direkt bedrövligt värdeförstörande. Jag har ingen förståelse överhuvudtaget.

Jan: Du får säga någonting om vad skalavgifter är, för dem som inte vet vad det är.

Nicklas Andersson: Jo, det kommer jag. Om en kvart är jag där. Nej, men det är jätteviktigt. Tänk så här. Man går till mataffären och köper ett tuggummi, och då betalar man 2,50 för den här plastkassen, som förut kostade 1,50. Okej. Men går du och köper en oxfilé, då får du betala 50 spänn för den här plastkassen. Det är ganska orättvist. Och inte nog med det, det är för att du kommer få betala för den här plastkassen för resten av ditt liv. Och de här oxfiléerna ynglar av sig, så att du kommer få betala 250 kronor, eller 500 kronor, eller 1 000 kronor om några år. Det ligger och dras avgifter hela tiden, för en plastkasse. Så det är skalavgiften. Det är alltså en procentuell avgift man tar ut för depån eller kapitalförsäkringen, som tittar på vad är det för värde här i, hur mycket har du sparat, hur mycket pengar har du lyckats generera. Ja, men då vill vi ha en liten andel av det. Vi tar ingen risk, utan vi vill bara ha en andel, för att du har en depå.

Jan: Och det är ofta de avgifterna som är typ 0,65 %, eller liksom den typen.

Vad 0,65 % kostar över tid

Nicklas Andersson: Och då kan man undra, vad gör 0,65 % då? Jo, det ska jag berätta. Om jag har ett tjänstepensionssparande på 3 000 i månaden och skulle nå 10 % om året i totalavkastning. Stockholmsbörsen idag ger en direktavkastning på 4,2. Säg 4. Du behöver säga att kurserna ska gå upp 6 %, utdelningen där till 4, då är vi uppe på 10. Vi har sagt att många bolag är uppe på 12, 13, 14, 15, investmentbolag på 20, 22, 23, latour. Det blir ännu större effekter, men vi håller oss lite moderata. Många skulle säga att 10 nästan är att ta i. Men låt oss vara där. Det är 3 miljoner i kostnader för den där 0,65. Jag vill inte betala 3 miljoner för en plastkasse när jag köper en oxfilé. Glöm det. Hur viktigt tycker du att det här är, Jan? Folk förstår ju inte.

Jan: Jag håller helt med dig.

Nicklas Andersson: Jag tror inte att ens folk på banken vet vad det här gör över tid.

Jan: Är det någon som vet? Låga avgifter, ränta på ränta länge. Det har jag tjatat om sedan 2008.

Nicklas Andersson: Och det är så jäkla viktigt, och det är så bra att du gör det. Jag blir skogstokig. Varför ska de ha tre... Jag ska berätta en till grej. Jag var i Almedalen 2016, så var det en väldigt namnkunnig aktör inom pensionsbranschen där. Det var mycket snack om det här med provisionsförbud, och så tyckte de att, ja, då hade de tagit in en internationell specialist där som sa att jo, 3 % i avgift för finansiell rådgivning, det tycker vi är bra. Ja, man dör. 3 %? Ja, 3 %, jag ljuger inte. Man dör en gång, man gifter sig en eller några gånger, man får barn en eller några gånger, alltså de här juridiska spörsmålen. Och då var vi där, en samling människor, och jag kan absolut inte vara tyst när det är så där.

Tror du på fullaste allvar att en människa som är 25–65 skulle köpa eran rådgivning om man dag ett sa: det här kostar 4,5 miljoner?

Jag sa: en människa som är 25–65, har ganska bra lön från början, det har inte alla, men vi säger en 25–45-åring, tror ni på fullaste allvar att den här personen skulle köpa eran rådgivning om man dag ett sa: det här kostar 4,5 miljoner? Nej, jag tror inte det. Det var ganska tyst. De ville gå vidare till nästa fråga. Det var bara det att ingen ville ställa nästa fråga, utan alla ville höra svaret. Och sen kom folk fram, då var det folk från pensionsbranschen.

Två frågor som kokar ner alla investeringsstrategier

Jan: ...som sa, du, jäklar vad bra! Ja, men det är jättebra. Jag läste en bok, jag tror den heter Asset Allocation, de var inne på att du egentligen kan koka ner alla investeringsstrategier till två frågor. Den ena frågan är, kan du hitta undervärderade bolag? Ja eller nej? Och den andra frågan är, kan du förutsäga marknadsrörelser? Ja eller nej? Så hur ska du svara på den första? Kan du hitta undervärderade bolag, eller bolag som du tror kommer ha en bra utveckling?

Nicklas Andersson: Att hitta undervärderade bolag, jag är inte sådär jättemycket för någon form av värdestrategi. Vad jag menar med det är att jag inte är för att hitta bolag som har ett price-to-book under ett, alltså man kan köpa tillgångar under bokfört värde, om vi nu gissar att det bokförda värdet är det korrekta värdet, eller att något p-tal är under det ena eller det andra. Jag investerar snarare i bolag där jag tänker att de här kommer vara med och driva förändring, de här bolagen kommer kanske ha den här strukturella tillväxten, eller någon form av megatrend, eller en extremt duktig ägarfamilj som historiskt har bevisat att de har stenkoll på det de gör. Om inte de vet hur man skapar värde framåt i det här bolaget, så vet ingen annan det heller. Så hellre att jag köper på det långsiktiga temat. Sen är värderingen inte oviktig.

Jan: Men värderingen är inte...

Nicklas Andersson: ...det viktigaste heller. Och låt mig tona ner det här med att, jaha, Nicklas, menar du att värderingen inte är viktig överhuvudtaget? Kan man köpa Amazon på P/E 200? Det kom faktiskt upp på lunchen idag också. Ja, det kan man. Det är ett jättebra exempel på att folk inte riktigt, alla inte riktigt, förstår vad som händer där. Det är så här, P/E 200, nej. Det är för att någon har sagt att P/E-talet ligger 14–15 i det historiska snittet, så ska man ha ett P/E på 20, då ska det vara ett tillväxtbolag, så ska man ha PEG-tal på två. Ja, men det är ju sådana fall, om man har P/E-talet på 20, då måste ju vinsttillväxten vara på 10 % i alla fall. Alltså P/E-talet kan vara dubbelt så högt som vinsttillväxten, och då ligger man på PEG max två då, helt enkelt.

Amazon och vinster som investeras för framtiden

Nicklas Andersson: Men i det här bolaget, de vill ju inte göra någon vinst. De tjänar pengar, de köper en massa skjortor till sin skjortkollektion hela tiden, och så finns det inga pengar kvar. Men det är som hon säger, en kompis: jaha, jag får lön varje månad, men jag köper godis för allting, så jag tjänar inga pengar. Jo, men du tjänar ju pengar. De här investerar bara i nya marknader, nya vertikaler, nya områden hela tiden. Det kommer en dag när de kommer tjäna pengar. Det är det jag vill säga. Jag ska inte stå och prata Amazon, men de tjänar jättemycket pengar, dels på e-handeln som växer, sen har de Amazon Web Services som är cloud-verksamheten, och sen börjar de tjäna pengar på marknadsföring. För varannan produktsökning i USA går via Amazon. De här trenderna tycker jag att man inte riktigt ser. Och sen råkade vinsten skjuta upp 1 200 % i Q2. De här tjänar fruktansvärt bra med pengar och omsatte 1 600 miljarder i fjol, men de väljer att investera för framtiden. Då måste man som investerare tänka, vad är det som skrapar under ytan? Hur mycket pengar kommer de tjäna där framme?

Jan: Precis. Så jag skulle ändå tolka den frågan, inte så mycket... felformulerat av mig, eller slarvigt underlag, men du tror på bolag som kommer ha en bra utveckling framåt. På den här frågan nummer två, kan du förutsäga marknadens rörelser?

Nicklas Andersson: Definitivt inte. Nej, nej, men definitivt inte. Grejen är...

Jan: Det är jätteroligt, för jag pratade med Henrik, investerarfysikern, i förra avsnittet, och han var precis tvärtom.

Nicklas Andersson: Ja, då blir det ju extra intressant.

Börsen som drama queen – psykologi och magont

Nicklas Andersson: Superkort, några andra bolag, Netflix och Storytel också, jättesvåra case för marknaden. Man kan ta att värderingen är hög, men marknaden växer snabbt, och det är svårt som lekman att veta hur stor den här penetrationen kommer vara i framtiden. Amazon, sen gick de upp hundratusen procent fram till idag. Någon som hade fått tio gånger pengarna 1997 när de kom in på börsen, jag skulle inte vara arg, jag skulle inte tycka att de var dumma genom att ta hem det. Jag hade inte gjort det, men man fattar ju att vissa kan sälja och sen inte ser skogen för alla träd.

Men den här frågan med att förutspå marknadens svängningar, nej. Anledningen till varför jag säger så, det är för att börsen är din egen onda magkänsla multiplicerad med några miljoner magar. Vi är bara människor, det är mycket psykologi, det är mycket magont. Marknaden överreagerar ofta åt båda håll, både upp och ner. Man brukar säga att börsen är lite grann en drama queen. Så i det korta perspektivet, nej.

Ta H&M som exempel. Nu får du säga till när jag får sluta sväva ut. Men, där sa man nu i rapporten som kom, då var ju försäljningssiffrorna såklart redan kända sedan tidigare, och lite uppköpsrykten och sonderande av terrängen i London. Det har kommit lite rykten och sådär. Jaha, då när rapporten kom: nej gud, herregud, mardrömssiffror. Jag har nämligen tagit en printscreen i min telefon också. För när jag såg olika pushnotiser från olika finansmedia i Sverige: mardrömssiffror. De där rubrikerna ställer också till det för långsiktiga sparare. Nu pratar inte jag om H&M specifikt, utan jag pratar generellt om börsen. Man måste hela tiden haka upp att det händer något, man behöver rubriker. Ja, mardrömssiffror. Och sen kom det från ett annat hus, vad heter det nu, när börsen har stängt: superrusning 11 %. Det var den största uppgången på 17 år. 24 procent av kapitalet är blankat, det kan bli en short squeeze, det är kanske lite överblankat. I alla fall, då sa man så här: nej, den här ska ner i källaren. Och den steg 11 procent. Den adderade 24,5 miljarder på börsvärdet.

Tolkningsföreträde och H&M:s online-tillväxt

Nicklas Andersson: Då tycker man, jaha, men det beror också på tolkningsföreträde. Vad är det som tolkas positivt här och nu? De ökade varulagret ganska mycket, det tyckte de, det här var inget bra. Online växte 39 procent. Den som kommer ihåg kapitalmarknadsdagen i februari i år vet att 12,5 % av försäljningen då var online, och 22 % av rörelseresultatet utgjorde det. Då tänker man, online växer, online är mer lönsamt. När driver det igenom? Jo, då sa de så här, 2022, då tror vi att online kan omsätta 75 miljarder. H&M omsatte 200 miljarder ex moms i fjol. Det är alltså en rätt stor andel av hela H&M:s försäljning som kan utgöras av online 2022. Om de når det där, på senare tid har de ju inte så bra track record på att leverera på det de säger. Men marginalerna är mycket, mycket högre. Mellanskillnaden mellan vad man trodde att den skulle öppna på, fram till vad den stängde på, var en 15–16 %. Det visar hur svårt det faktiskt är.

Som sagt, det är mycket psykologi, och marknaden, det här är det sista jag ska säga, marknaden kan ofta bara fokusera på en sak samtidigt. Ta en sån sak som mellan Donald Trump och Kim Jong-un, att de bråkade om vem som hade den största nukleära knappen på skrivbordet och huruvida den funkar eller inte, och så här, kärnvapenkrig, vi som spränger bort planeten, det var inte så jobbigt. Men desto jobbigare är det kanske om vi får lite sanktioner mot lite ryska högt uppsatta personer, vilket gjorde att den ryska börsen föll tvåsiffrigt. Eller ta Brexit, eller ta Italien. Brexit kan man ju förstå i och för sig, men ta Italien då, det är en stor ekonomi i EU förvisso, men hur mycket stök det där kan få. Eller dåliga siffror från Kina den 4 januari 2016 när vi vaknar på morgonen och känner, vad är det som händer? Men det här med att vi spränger bort planeten, det spelar inte så stor roll.

Handelskonflikter och varför börsen tolkar olika från dag till dag

Nicklas Andersson: Folk tänker att det där är bara käbbel, att det aldrig blir något, det kommer aldrig leda till någonting. Turkiet, det är ett land med 80 miljoner invånare, det har inte heller påverkat sådär speciellt mycket, men det skulle kunna göra det. Mycket tolkningsföreträde. Hur tolkar börsen det här? Tycker vi idag att det är bra eller inte? Ta somras handelskonflikten som skulle kunna eskalera till ett handelskrig. Tittar vi på depressionen på 30-talet, Smoot-Hawley finns det, det kan ni googla på om ni vill. Då var det den här protektionismen och tarifferna som gjorde att man gick så pass långt att världshandeln sjönk med 70 %. Det tror vi kanske inte riktigt att det är idag, utan Trump har snarare sagt att hans taktik är att skrämma och sen backa. Men det jag menar här är att vissa dagar har handelskonflikten gjort att vi har varit jätterädda, och vissa dagar så här, nej, men det här är inte så stor fara, då går börsen upp. Och dagen efter, då är vi jätterädda, och sen dagen efter, nej, det här är inte så himla viktigt. När det gått sådär hela tiden, så kan man få perspektiv. Jag ska inte gå stick i stäv med vad han sa, men på lång sikt, då är ju bolagen sina egna lyckas smeder, och vilka som lyckas generera mest värde och skapa mest vinster över tid, då tenderar börskurserna att hänga med.

Bästa och sämsta aktieaffären

Jan: Jag tycker det är jättekul, för det här visar vad vi egentligen skiljer oss åt på. För jag svarar nej på båda frågorna. Och svarar man nej på båda frågorna, så är en strategi passiva indexfonder, och skiter i hur marknaden går överhuvudtaget. Du tittar mycket på bolagen. Jag tänkte vi tar några snabba läsarfrågor här. Din bästa och sämsta aktieaffär?

Nicklas Andersson: Oj. Min sämsta brukar jag nog säga var BlackPearl Resources, när jag lyssnade på en god vän för tio år sedan. Det var en liten förlust i pengar räknat. Men det var sådär att inte göra sin egen hemläxa, utan tycka, ja, men absolut, då kör vi på det då. Nu har jag inga oljebolag i portföljen, och varför det har blivit så vet jag faktiskt inte. Men ja, det får jag säga, det är en liten kuriosa. Saudi Aramco har jag förstått är den aktör i världen som har lägst produktionskostnader, den är alltså på 4 dollar fatet nu, och Brent ligger väl på 80. Jag gör det här i Closing Bell varje måndag, och då var det just en sån här fråga kring oljebranschen, och varför aktiekurserna gick upp så mycket. Och det är klart, har du en produktionskostnad på 4 dollar fatet, och oljepriset går upp fyra eller fem dollar, man förstår att det trillar ganska rakt igenom ner på sista raden. Man förstår var hävstången kommer ifrån.

Jan: De ska ju tydligen också vara världens bästa på att jobba i konfliktområden. Sen kan man ju värdera om det är positivt eller negativt.

Nicklas Andersson: Exakt. Men det bästa, det är lite svårt faktiskt att säga. Anledningen till varför det är svårt: det bästa, kanske som jag vet idag, det är investmentbolaget med Spiltan. Det är ett bolag som är upp 1 500 procent.

Jan: Jag kan säga att det är min bästa affär.

Nicklas Andersson: Ja, det är det. Problemet är att jag köpte mycket Spiltan-aktier när den stod i början, 36 kronor eller något sånt där. Då fick vi matchning också, så det dubblade antalet aktier. Det var väl ner på 18. Så det har också varit en bra investering. När jag jobbade på banken gick jag personligen runt med anmälningsblanketten till varenda kollega på kontoret och sa att nu ska ni teckna. Jag ville att folk skulle vara med på det där.

Jan: Om du inte tecknar, så tecknar jag.

Köpstrategin och varför aktierna inte delas öppet

Nicklas Andersson: Ja, jag frågade om det var möjligt. Nej, men det jag tänker här, eftersom att jag köper de bolagen som jag tänker är spännande över tid, det här kommer skapa så mycket värde i de här bolagen, så ligger jag på köpsidan. Jag har i princip ingen förlust i portföljen, jag har någon på något nyare jag har gått in i, men i princip inte. Det är för att om en aktie går ner när jag har köpt den, perfekt. Jag har bestämt mig för caset, jag har bestämt mig för aktien. Går den ner, då köper jag på mig mer, och sen så minskar...

Jan: Kan man följa dina aktier någonstans? Vilka du har? Nej, det kan man inte.

Nicklas Andersson: Nej. Anledningen till det: jag har faktiskt funderat lite grann på om jag skulle lägga ut den, men sen kommer marknadsmissbruksregelverket också, som har kommit på senare tid, som är implicit och explicit rådgivning. Och ett problem är att tillräckligt många människor kopierar rakt av. Jag säger inte att jag är någon guru som man ska lyssna på, att man kommer få världens bästa avkastning när man följer mig, men jag säger att tillräckligt många människor i det här landet är så pass ointresserade, men vet att spara är bra, så att man kopierar rakt av. Och det gäller definitivt även dig.

Jan: Gud ja, men jag kör bara indexfonder, så jag är lite mer safe.

Nicklas Andersson: Ja, och det där är både läskigt och lite utmanande. Då gör det ju också att om jag skulle säga allt jag har, så skulle människor höra av sig om det kommer en sämre rapport från ett bolag och säga, men hur tänker jag nu, det här var ju inte bra, det här var ju jättedåligt. Det är lite utmanande att förklara att det kan bli en diskrepans mellan bolagets långsiktiga fundamentala utveckling, kontra aktiekursen, som egentligen bara är ett derivat på en riktig verksamhet. Ta Avanzas aktiekurs som exempel. Vi ligger idag på 420 kronor kanske. Vi har varit ner på runt 300, en bit under 300. Och vi har varit upp på 480, förmodligen det senaste året. Var vi ett övervärderat bolag på 480, eller en övervärderad aktie då? Eller var vi en undervärderad aktie på 296–297? Ja, det kan man kanske tycka. Men det har ju egentligen ingenting förändrats i bolaget. Jag fortsätter gå hit på morgonen och känna att jag gör ett viktigt jobb. Men börsen och aktiemarknaden svänger ju. Så man måste skilja på aktier och bolag.

Jan: Absolut.

Nicklas Andersson: Och det är väl det där som är lite grann utmaningen. Och det är inte alla med på.

Bolag på bevakningslistan – gaming och politisk risk i Kina

Jan: Och jag gissar att du tänker inte dela med dig. Jag tänker inte pressa dig.

Nicklas Andersson: Jag kan dela med mig av vissa bolag som jag tycker är spännande. Och då får man ju inte köpa dem rakt av.

Jan: Detta är inte tips, utan det är så här, kolla upp, ha det på...

Nicklas Andersson: ...bevakningslistan. Avanza behöver jag ju inte säga, det känns väl självklart. Activision Blizzard har jag, gamingbolag i USA. Didner & Gerge hade den också i sin globalfond, enda gamingbolaget. Jag fick inte riktigt ur dem exakt varför de hade valt det, och inte kanske Electronic Arts eller Take-Two. Men varför jag valde det här, det är dels för att jag har förstått att det är en extremt lojal spelarskara. Det är ju två bolag, Activision och Blizzard. Men Blizzard har 18 titlar, jag tror 19 kanske. World of Warcraft, jag tror att det var 12 miljoner människor globalt som betalade 120 spänn i månaden på toppen. Jag förstår att de fortfarande investerar pengar i alla de här titlarna. Jag tycker att det är fascinerande, när man kan ha en så stark kultur, så stark fanskara, det är ett värde i sig.

Jag har lite Alibaba, men på senare tid har jag blivit lite orolig. Anledningen till varför jag har blivit lite orolig, det är för att jag ser vad som händer med exempelvis Tencent, och hur den här våta filten, den politiska risken i Kina, har bubblat upp till ytan lite grann. Där sa man till Tencent, nu godkänner vi inga nya spel, ni får inte göra det här och det här. De föll 200 miljarder dollar. Apple och Amazon tillsammans har nästan samma börsvärde som hela Hang Seng-index i Kina.

Jan: Det är jättemycket.

Nicklas Andersson: Men den där risken, i alla fall.

Jan: Du behöver inte motivera dem.

Fler bolag på listan – ägarfamiljer och innovation

Nicklas Andersson: Latour. Trelleborg. Ska vi se om vi har några fler godingar att dela med oss av.

Jan: Än så länge har jag inte blivit förvånad.

Nicklas Andersson: Nej, det är bra. AAK. Assa Abloy, kanske inte konstigt heller. Tittar man där, en tredjedel av omsättningen kommer från produkter som inte fanns för tre år sedan. Innovation, det skapar också, det är så man kan ta betalt. Atlas Copco.

Jan: Vet du varför jag står här och ler? Nej. För att när jag började investera när jag var 16, så fick jag de här tipsen, precis de här bolagen, av min dåvarande flickväns pappa. Och jag kommer ihåg, men det är ju skittråkiga bolag. Och SKF var med där då också. Jag var så här, men det finns ju Framfab, och det fanns ju Carl Lamm. Sen vet vi hur det gick. Gammal är äldst. Ja, shoot, jag ska inte avbryta.

Nicklas Andersson: Nej, nej, nej, jag har pratat på så mycket, så jag är bara glad att höra din djupa stämma också. Epiroc, alltså jag har en avknoppning, så här noteringen från Atlas Copco. En spännande grej är att halvledare är någonting som boomar. Då vet vi AMD och Intel och sådär, och Nvidia med grafikprocessorer. Atlas Copco är världsledande egentligen, eller en av världsledarna. Jag har inte giftat dem med världsledande, men i alla fall i den ligan. På vakuumlösningar, alltså deras affärsområde är vakuumlösningar, som man behöver i framställande produktion. När man gör halvledare behöver man vakuum. Det får liksom inte vara lite sand och damm och grejs när du köper din processor. Där är de världsledande, jag tror att de är världsledande, men väldigt vassa i alla fall. Och det växer på jättekraftigt med AI och big data och deep learning och allt det där. Det trycker bara på. Det är strukturell tillväxt i affärsområdet.

Fastigheter, Balder och H&M-vändningen

Nicklas Andersson: Fabege, mycket kontor. Det där förstår jag inte... Jag ska inte motivera alla. Men där tror jag inte man pratar om den här bostadsbristen i Stockholm i mångt och mycket, men man pratar inte om bristen på kontorsyta, och att gamla kontor görs om till bostäder. Nu har bostadsutvecklingen varit lite jobbig, så det kanske är lugnare just nu. I alla fall. Balder, Erik Selin, pilotskolan, nästan halva bolaget äger han. Jag har H&M, jag tror på en vändning, men jag tror att det kan vara andra grejer som springer snabbare än H&M. Jag tror fortfarande på en vändning, de är upp nästan 50 % nu från 117 och 10, där de vände i slutet på mars.

Jan: Hexagon med Ola Rollén.

Nicklas Andersson: Jag vet faktiskt inte hur det går, vi har grader.

Jan: Men vi behöver inte hoppa in i Olas rättegång.

Nicklas Andersson: Den ska tas upp i nästa instans, men det ligger lite latent just nu, och jag vet inte hur en sån våt filt påverkar psyket, för det är jobbigt för alla människor när man har något sånt hängande över sig.

Marknadspsykologi i realtid – Tesla och Saudi Aramco

Jan: Det är som idag, Elon Musk, SEC. 11 % föll Tesla, för att han blev anklagad för otillbörlig marknadspåverkan, som det så fint heter på svenska.

Nicklas Andersson: "420, funding secured." Finansinspektionens motsvarighet tyckte alltså inte om det där. Castellum, de får ju lite skit för att det är lite för låg belåning i det där. Intrum, har jag haft i många år. Jag var lite besviken på de senaste turerna, sen kom Mikael till min podd och jag fick en bättre känsla. Om de levererar på det de säger till 2020, så är det extremt lågt värderat. Med ett stort om. Stora bokstäver, OM. Investor. Kinnevik. Latour. MTG fick jag från Kinnevik. Jag har Nibe, Gerteric Lindquist är också på topp 10-listan över piloterna, han har 2 miljarder i bolaget själv, varit vd i 30 år. Jag har Spiltan sedan en tid. Jag har lite Skanska, de får sluta med de här nedskrivningarna. Jag har haft Volvo också, sen vändningen på 70 kronan. Vi går lite tillväxt. AQ Group. Bahnhof. BioGaia. Jag har Cloetta, det vet ju folk. Jag har haft lite Concentric. Lite Dometic. Norrland, Fenix Outdoor.

Jan: Fjällräven.

Entreprenörsdrivna bolag och människorna bakom

Nicklas Andersson: Fjällräven, Tierra, Hanwag, påverkas inte i lika stor utsträckning av retail, The Death of Brick and Mortar som man pratade om i fjol, för de har sina butiker specialiserade, specialiserad kunskap, man går in där och så vill man ha god hjälp när man ska upp på Kebnekaise eller Kaisa, så man är beredd att betala lite mer och allt sånt där. Fortnox har jag haft i många år. Kopparbergs. Ja.

Jan: Jag bara skrattar, vissa av de här bolagen är man kund till och stör sig varje gång de skickar en faktura, så man fattar att de tjänar pengar.

Nicklas Andersson: Ja. Kopparbergs, man kan minnas Ronny och Ragge-reklamen. Det var ju för att de inte hade någon marknadsföringsbudget.

Jan: Men det är ändå rätt roligt, för du har ganska många entreprenörsdrivna bolag.

Nicklas Andersson: Ja, människorna bakom är otroligt viktiga i min mening. Och även företagskulturerna. Det går inte nog. Peter Bronsman på Kopparbergs, han köpte det där tillsammans med sin bror Dan, nästan när de var 29 bast, och nu är han, han har hållit på med det här livet ut och kommer vara det livet ut. Jag gillar det, för jag är sådan själv. Jag sa ju det här nyss, att jag förmodligen, när jag blickar tillbaka på mitt liv, kommer säga att jag var nog här på Avanza resten av mitt liv. För det är inte bara ett lönekuvert som är viktigt, det finns andra ställen som betalar mer. För mig är det viktigt vilket avtryck jag gör, att jag känner att jag gör någonting viktigt, och att de människorna som mer eller mindre uppenbarligen viger sitt liv åt ett bolag, jag har en djup, enorm respekt för det.

Storytel och konsten att gilla en aktie som går ner

Nicklas Andersson: Sen har jag Storytel, jag köpte in nyligen. De har gått ner lite grann, de var upp 8 % när jag köpte dem, och sen är de ner 9 % nu. Jag gillar att de är ner 9 %, för de har gått upp väldigt mycket. Jag köpte lite Paradox också, det har jag i investmentbolaget. De köpte sin andel för 30 miljoner, nu är det 15–16 miljarder, det har varit en fenomenal resa. Storytel, jag tycker det är jättebra att den går ner. Hur kan man köpa en aktie och tycka att det är bra när den går ner? Jo, för att jag köper ju en liten post, och sen ska jag skala upp den där posten över tid. Och ingen kommer ihåg P/E-talet om tio år, det första jag köpte.

Jan: Jag har ett avsnitt i podden med Filip Larsson, en affärsängel. Han var en av de första som investerade i Storytel, när det hette BokiLur. Just det, de var med i Draknästet också. Jättekul. Men det där var ju väldigt mycket svenska. Hur är fördelningen i din portfölj mellan utländska och svenska? I procent.

Nicklas Andersson: Jag har ungefär 10 % utländska innehav.

Jan: 90 svenska.

Hemmabias och varför man ändå väljer Sverige

Nicklas Andersson: Det man måste komma ihåg, det här med home bias, jag tror faktiskt inte på det här med att gå över ån efter vatten bara för riskspridningens skull.

Jan: Det är jättekul, vi har helt olika avsnitt.

Nicklas Andersson: Nu skiter jag i det blåskåpet, eftersom att vi har en globalfond vi nu har lanserat. Men det jag tycker med utländska marknader, det är att det finns andra typer av bolag som inte finns i Sverige. Ta tech-sektorn, den utgör 26,5 % i USA. Ja, nu har man gjort om sektorviktningen lite grann här bara för en vecka sedan. Men ta ett annat bolag som William Demant, som jag inte äger, i Danmark. De gör sådana här hörlurar, eller Carl Zeiss, om man får dålig syn och sådär. Det är verkligen något som spelar på den här trenden med åldrande befolkning, och de tar betalt för de här grejerna, bra. Men man har väl kanske lite home bias, och jag vill påminna om att vi är ett litet, öppet, exportberoende land, så att man får en väldigt stor utländsk, global exponering i våra svenska börsbolag. Det är ingen ursäkt, och det är inte för att smeta över eller sopa faktum under mattan, men lite så är det ju. Så jag vill hitta de här spännande bolagen, jag vill inte gå över till USA för riskspridningen per se, utan för att det finns spännande bolag.

Jan: Lite så. Ja, för du vet, mitt favoritexempel där brukar vara så här, att den holländska börsen är ungefär lika stor som den svenska. Men det är få av oss som skulle lägga 90 % på den holländska börsen.

Nicklas Andersson: Jättebra poäng. Och det är egentligen bara mycket psykologi. När man tänker på det, varför lägger vi 90 % i Sverige då? Ja, vi ser de bolagen, vi känner igen dem, de är på börsen, vi ser dem på nyheterna, i tidningarna, vi jobbar där, våra vänner jobbar där. Men så ska man någonstans sätta det i relation och perspektiv. Ja, det är ju inte jätterimligt egentligen.

De utländska innehaven – Adobe och repetitiva intäkter

Jan: Så vilka var då de utländska bolagen?

Nicklas Andersson: Ja, Activision Blizzard har jag pratat om. Adobe gillar jag också.

Jan: 600 spänn i månaden för det lägsta abonnemanget. Kan du berätta, jag betalar till dem också.

Nicklas Andersson: Vilket jag har. Fantastiskt. Förr i tiden betalade du jättemycket för en licens. Nu är det så här, 600 spänn i månaden, och då får du med Creative Cloud, 30 program. Då betalar du mer än vad du gjorde innan, vilket är bra, för då går ARPU:n upp, alltså genomsnittliga intäkter per användare eller per kund. Audition har jag för mina poddar. Premiere har jag för video, Photoshop har jag för bilder. Jag dansar ju hellre än bra, jag har ingen designer, det ser ju förjävligt ut, men jag gillar att hålla på med det.

Jan: Vad sa du? Adobe?

Nicklas Andersson: Adobe. 72 % av intäkterna är repetitiva. Marknaden älskar det repetitiva. Alphabet har man ju. Amazon har jag också. Apple, det här var ju P/E 9 bara för Q1 2016, och Warren Buffett gick ju in där i slutet på Q1 2016. Då trodde man att det var en one trick pony och mycket hårdvaran. Men om man börjar förstå mer om ekosystemet och mjukvaran och allt vad det är. Berkshire Hathaway är väl en sån där lågoddsare, det är kanske nästan pinsamt att säga, men den ligger i mångas portfölj. Jag gillar den.

Hur många svenskar äger egentligen aktier

Jan: Men det gör den ändå inte. Vet du vad, jag tror inte det. Eller du har ju bättre siffror än vad jag har, men jag upplever ändå att...

Nicklas Andersson: Även om det är runt 20 % av svenska befolkningen som äger aktier, så är folkaktierna Ericsson och Telia, Telia är den mest ägda med en halv miljon. Så även om vi säger att var femte svensk äger aktier, då räknar man med kapitalförsäkringar, så innebär det inte att så många är aktiva, för det där kan vara reliker.

Jan: Men jag vet ju att när jag skrev boken, jag har ditt barnbidrag, så fick jag jättemycket hjälp av Alexander. Och vi kom nog fram till att 40 % av kunderna hade en till tre aktier.

Nicklas Andersson: Jättekul att du säger det, för det nämnde Euroclear-rapporten där, det den visade. Och det som egentligen talar till din favör, jag är ju inte emot indexfonder, men det som talar till din fördel där lite mer, det är att anledningen, tror jag, till varför man kanske inte lyckas slå index över tid: dels är man inte långsiktig, man säger att man är långsiktig men man är det inte. Man köper aktier när börsen har gått upp, och man säljer om det har gått ner och man får ont i magen. Och sen siffrorna: 3,8 bolag i portföljen är snittet. 48 % av aktieägarna i Sverige är med en aktie i portföljen. En. Vet du hur många människor som ägde bara Ericsson när det begav sig? Jag har haft kollegor tidigare på storbanker som sa att de hade jättemånga kunder som jobbade på Ericsson, de hade bara Ericsson. De visste exakt ticksize, de visste exakt aktiekursen den stod i, och hade hela sin ekonomi där.

Om man bara har en till tre aktier – byt till indexfond

Jan: Och det spelade liksom ingen roll. Vi hoppar till de utländska bolagen, man blir bara mörkrädd. Man kan säga så här, har du bara en till tre aktier, byt till en indexfond.

Nicklas Andersson: Ja.

Jan: Det kan vi vara överens om.

Nicklas Andersson: Ja. Och sen har du Kone, Kone står på finska. Nej, alltså hissbolaget. Jaha. Det är Finlands rikaste man. Vet du vad Kone betyder? Nej. Maskin. Det är inte svårare än så. Vet du vad Kone Cranes betyder? Maskinkranar. Det är ett annat finskt bolag. Jag har Netflix. Det var intressant när jag köpte det, det är några år sedan. Då var det så här, ja, teknikrisken är ganska hög. Den är inte lika hög idag, nu är det snarare innehållet, och att man fortsätter att addera användare. Den var ner 50 %, nu är den upp 200 %.

Jan: Det är roligt att du har samma aktier som min dotter. Ni väljer dock på lite olika kriterier. Jag kan ju berätta.

Indexfond som bottenplatta plus cherry-picking

Nicklas Andersson: Och det är jättekul. Du får gärna berätta mer om din dotter och aktier, för det där tycker jag är spännande. Jag har också en dotter. Men just det här med att det behöver inte heller vara jättesvårt, för man kan ju ha en indexfond som en bottenplatta, och sen cherry-picka på lite aktier om man tycker att det är lite roligt. Ta gaming, eller spel och dobbel snarare, när det boomade. Sen får man ju fråga sin moraliska kompass om man vill ha det eller inte. Nej, jag har inte heller det faktiskt. Jag sålde bort Betsson. Nej, jag har inte det heller, och det känns faktiskt bra. Inte ur ett fundamentalt perspektiv, utan snarare övergivande. Det är bara casino och spelreklam hela tiden nu.

Men om man då köpte de här aktierna när det boomade, om alla skulle spela poker 2001, 2002, 2003, det är några tusen procent man har kunnat få. Om man köpte Apple när iPhone kom och alla vänner skulle ha en iPhone, ja, det är också några tusen procent. Om man köpte Electronic Arts när alla spelade FIFA och NHL i vår ungdom, ja, du är ju NHL, du är ju en gammal gubbe snart. Tack, Nicklas. Det är samma sak där. Ta Kopparbergs, nu var det ett litet bolag då, men det fanns en tid när, om man ville dricka cider, fantastisk kaka, tusentals procent där också. Eller Netflix, alltså 2012 när jag var hemma i Boden, i Sävast, i somras, då var jag in i affären, och så ser man den här lilla stackars utfrysta hörnan med filmer, alltså fysiska filmer, där man kunde stå och så kom det ut en liten cd-skiva. Kommer du ihåg när man gjorde det här?

Streaming-trenden och digitalisering

Nicklas Andersson: Jag kommer ihåg när man gick till en Bra Mat dygnet runt, tyckte det var jättehäftigt, det såg ut som en Bra Mat, och så sa man vilken film man ville ha, och så kom det ut ett VHS-band, och så var man tvungen att komma tillbaka vid en viss tid dagarna efter, och så fick man straffavgift på 40 spänn. Then there was streaming, typ 2012, när alla skulle börja ha streaming, det är också där.

Jan: Vad har du mer?

Nicklas Andersson: Då har vi Paypal, jag gillar också det här med digitaliseringstrenden så att säga. Nu höll jag på att prata finska, det är inte, det är norska, Tomra. Walt Disney också, för rättighetsbiten ska in på Netflix, eller ska lansera sin egen streamingplattform också, det är det marknaden...

Jan: ...vill ha. Ska inte de köpa Comcast?

Nicklas Andersson: Jo, det är lite budstrid. Jo, det ska de. Tomra är jättespännande, är det någonting, de har gått upp jättemycket tyvärr, men man kan väl ha dem, man får väl tänka lite sunt om man nu vill köpa långsiktigt och bygga upp en position, eller om någon skulle gå ner.

Positiv screening – välj till i stället för bort

Nicklas Andersson: Men Tomra är ett spännande bolag som rider på en positiv trend. Det finns en term numera som är extremt intressant tycker jag, och det är positiv screening. Tar man indexfonder, så kan man säga att många exkluderar pornografi och vapen och klusterbomber, och spel och dobbel och alkohol, och tobak och sådär, allt möjligt. Och det är väl bra. Men man kanske kan vända på steken och säga så här: välj till. Välj till istället. Ta de bolagen som rider på en trend, det här med hållbarhet och en planet och allt vad det är.

Tomra sa på sin kapitalmarknadsdag: om vi inte gör någonting åt det här, så kommer det vara mer plast än fisk i världshaven 2050.

Och ska vi bli 10 miljarder människor innan jag går i pension, så behöver vi mer resurseffektivitet, och vi behöver deras sorting solutions för att kunna få ut mer mat, öka avkastningen på den jordbruksyta vi har. Det här är spännande bolag. Tomra, Beijer Ref, Nibe, det är tre sådana här case. Nibe med värmeteknik, och Beijer Ref med den här politiska omställningen i Europa, där man inte får de här skadliga växthus-, eller skadliga gaserna, kylaggregat och allt vad det är. Och det är politikerna som säger att det här måste ni, och så har alla väntat till sista minuten. Det här är bolag som rider på trender som är bra för klimatet, planeten, och som tjänar riktigt bra med pengar, och som har varit riktiga, riktiga gullegrisar i investerarkollektivet. Så varför inte kombinera de där två? Skitbra.

Avrundning – tack och fler avsnitt

Jan: Grymt. Nu har vi pratat långt över en timme. Så det känns som att vi behöver göra fler avsnitt, för annars kommer till och med de mest inbitna lyssnarna... Men så här, vi kan inte lägga ner nu, det finns mycket mer att prata om. Det får vi nästa gång. Jag får komma tillbaka till din studio här i källaren på Avanza en fredag kväll.

Nicklas Andersson: Det är nog ingen kvar på bolaget just nu.

Jan: Men jag brukar vara här nu.

Nicklas Andersson: Det är den mysigaste tiden.

Jan: Precis. Ja, men du, ett fantastiskt stort tack. Tack för att du är så generös och delar med dig av all din kunskap och dina aktier och sånt. Det har varit ett nöje.

Nicklas Andersson: Tack själv. Kul att du kom hit också.

Jan: Tack så mycket. Tack till elever och personal vid säkerhetssäkerheten!