Vad fungerar på Stockholmsbörsen?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Magic Formula och 40 procent om året
2. Från fysik till ekonomi
3. Varför matematiken inte räcker
4. Varför du måste underprestera för att överprestera
5. Människor och enkla regler
6. All time high och anchoring
7. Att testa strategierna out of sample
8. Värde och momentum
9. Momentum funkar bättre i Sverige
10. När lämnar man en strategi?
11. Att följa Magic Formula i praktiken
12. Window dressing och kvartalseffekten
13. Privatspararens edge
14. Måste man slå proffsen?
15. Två kompletterande strategier
16. Disciplinen att inte röra portföljen
17. Kritiken mot kvantitativa strategier
18. Är det dags för en börskrasch?
19. Trendföljning och MA200
20. Att skydda sig mot krascher
21. Data från 1901 och bostadsmarknaden
22. Dual momentum
23. Golden Butterfly och guld i portföljen
24. Tankeexperimentet om en 22-procentsdag
25. Disciplin och känsla för data
26. Talang, övning och intuition
27. Enkelt men inte lätt
28. Hur ofta kollar man portföljen?
29. Diversifiering trots få aktier
30. Hur konstig är du?
31. Det få håller med om
32. Boktips och en favoritpodd
33. Avrundning och Börslabbet

Magic Formula och 40 procent om året

Henning Hammar: En av de kändaste kvantitativa strategierna är Magic Formula. Magic Formula gick i stort sett ut på att Joel Greenblatt, som var en jättebra investerare, fick 40 procent om året under en tjugoårsperiod.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 69, och gäst idag är Henning, investerarfysikern, Hammar. Henning, du doktorerar vid Uppsala universitet och driver börslabbet.se och bloggen investerarfysikern.se. Nu har du också börjat podda. Jag skulle säga att i sparvärlden är du väl den som är mest känd för sådana här som kallas kvantitativa eller mekaniska strategier. Jag tänkte att det är lite det vi ska prata om idag. Så varmt välkommen hit.

Henning Hammar: Tackar, tackar.

Jan: Är det något du vill tillägga i presentationen? Något jag missade?

Henning Hammar: Nej, jag tycker du tog med det mesta av det jag håller på med. Jag kan ju nämna att podden vi har heter Dataspaning. Den handlar om datateknik och företagande. Och investerande, självklart.

Jan: Ja, vad roligt. Jag tror vi kommer in på det också. Men du doktorerar i fysik. Då vill jag gissa utifrån namnet. Vad är det du doktorerar i?

Henning Hammar: Jag doktorerar i magnetiska molekyler, och vi inriktar oss på enstaka magnetiska molekyler. Det går i stort sett ut på att man minimerar, man tar bara en molekyl och försöker kontrollera den och se vad som händer. Mitt forskningsområde är just pulser. Vi vet nämligen inte riktigt vad som händer om vi skickar en puls genom de här magnetiska molekylerna.

Från fysik till ekonomi

Jan: Och hur blev det ekonomi? Det känns som att steget är ganska långt.

Henning Hammar: Ja, det är ganska långt. Men jag har alltid haft ett intresse för ekonomi. Jag läste faktiskt nationalekonomi vid Lunds universitet, fast på distans, när jag var på utbytesstudier. Och det var då jag fick intresset. Jag läste en kurs som hette finansiell teori, och då gjorde allting make sense ungefär. Så jag tänkte att när jag får ett jobb, då ska jag börja investera. Det var så det började. När jag började doktorera fick jag ju lön, och då började jag investera. Sen var jag väldigt intresserad av makroekonomi och allt sånt där. Så det var det jag gjorde på fritiden, läste på om makroekonomi, och sen om företagande och om företag, och så vidare. Och sen ledde det in mig på kvantitativa strategier.

Jan: Men det är ändå lite spännande. Min fru har ju doktorerat, och är det inte ändå lite konstigt att som forskare också vara intresserad av ekonomi? Du måste ändå sticka ut lite på institutionen.

Henning Hammar: Vi har faktiskt diskussioner om ekonomi med flera andra där. Jag vet att det är flera som är intresserade. I alla fall när man har en ganska matematisk grund, alltså man går in som matematiker lite i ekonomiintresset, så alla är intresserade av siffror. Eftersom jag håller på med teoretisk fysik, där jag bara sitter och räknar, är alla intresserade av siffror. Och man vill ju bara räkna på ekonomi på samma sätt. Sen är det ju en helt annan grundantagande.

Jan: Sen ska jag säga att det är mycket enklare att räkna på ekonomi än på fysik, många gånger.

Henning Hammar: Men det är ju mycket svårare på ett sätt. För du vet inte. Fysik handlar om att kan jag beskriva min boll här, så har jag mina lagar och då vet du att bollen alltid kommer studsa likadant hundra gånger i rad. Men med ekonomi studsar det kanske likadant 99 gånger. Och då blir det jättesvårt. Vad händer den hundrade gången? Den hundrade gången kan ställa till det. Då får man en svart måndag, till exempel.

Jan: Börskraschen 87.

Varför matematiken inte räcker

Henning Hammar: Ja, 87 eller någonting sånt. Precis. Det är väldigt intressant. Och det är också det som gör att det är så svårt att applicera matematiska formler på ekonomi. För man kan göra det, och jag läser på om det, men då börjar man prata om sannolikhetsdistributioner och slumpmässiga rörelser för att förutsäga priser. Och det är väldigt svårt.

Jan: Men kan vi inte gå in lite på det där? Din nisch är ju ändå de här mekaniska strategierna eller kvantitativa metoderna. För den som är nybörjare, kan du inte beskriva det? Det låter ju väldigt fancy, kvantitativa metoder.

Henning Hammar: Jo, det gör det, men i stort sett handlar det om att folk har observerat vad det är som funkar på börsen. Och sen kanske man tänkte: kan vi inte göra det här lättare? Kan vi inte hitta några regler så att vi kan investera på det här sättet utan att själva behöva analysera bolagen eller analysera vad som funkar? En av de kändaste kvantitativa strategierna är Magic Formula. Magic Formula gick i stort sett ut på att Joel Greenblatt, som var en jättebra investerare, fick 40 procent om året under en tjugoårsperiod. Han kom på det här som Warren Buffett säger, att det är väldigt smart, och frågade sig: hur kan jag göra det till enkla regler som gemene man kan investera efter? Och då tog han det att man ska köpa billiga bolag med hög avkastning på eget kapital, eller på investerat kapital. Han sorterade alla efter dels vilka som är billigast enligt ett mått, dels vilka som har högst avkastning på eget kapital. Och så investerar man i dem. I stort sett är det det man gör.

Jan: Du får det att låta sjukt enkelt. Men funkar det? Den vanliga frågan är: om det är så enkelt som du säger, varför gör inte alla det?

Varför du måste underprestera för att överprestera

Henning Hammar: Jo, och det är det som är så svårt. Den frågan har jag fått flera gånger. Och det är just att det inte är så enkelt. Investerar du i en indexfond, ja, då kommer den utvecklas som index. Det är ju stort sett grejen. När du investerar efter en kvantitativ formel kan portföljen utvecklas helt annorlunda. Du behöver inte alls få samma avkastning som index. Jag har ju investerat kvantitativt i flera år nu, och jag har haft perioder där kanske min portfölj gått ner 10 procent och index gått upp 10 procent. Det betyder 20 procentenheters underprestation, och det kan ske under en period på kanske några månader. Det är få som klarar det.

Du måste underprestera för att kunna överprestera.

Henning Hammar: Joel Greenblatt visar på att de bästa aktiva förvaltarna är de som under en tioårsperiod låg några år i den lägsta kvantilen. Så du måste underprestera för att kunna överprestera. Och de som låg i den lägsta kvantilen, där förlorar ju alla investerare i fonden. Den bästa fonden mellan 2000 och 2010 — snittinvesteraren förlorade pengar i den fonden. Det är ett känt exempel på att personer, på grund av sitt beteende, köper det som har funkat senaste året och är så kortsiktiga. Så man måste uthärda de här underprestationerna. Men när man kan göra det, då kan man hitta smarta regler och investera kvantitativt.

Jan: Jag tänker på den där filmen. Vad heter den?

Henning Hammar: The Big Short. Och det är roligt, för han som är The Big Short har faktiskt förvaltat pengar åt Joel Greenblatt. Han som sitter med trummorna.

Jan: Precis, det var precis scenen med trummorna jag tänkte på. Där var det ju så att han bara stängde fonden, och folk ville ta ut sina pengar, och han bara nej, och folk hatade ju honom.

Henning Hammar: Verkligen.

Jan: Men sen var det ju så att han hade rätt. Och sen stängde han väl fonden, tror jag, efteråt också.

Henning Hammar: Jag tror det är just han, en av de förvaltarna där man i snitt förlorade.

Människor och enkla regler

Jan: Ja, det är skithäftigt. Men det var ju en annan grej. Jag läste någonstans ett citat du hade skrivit: "Jag insåg att vi människor ofta gör beteendemisstag när vi investerar, men vi lyckas ofta bättre när vi följer enkla regler."

Henning Hammar: Ja, och det finns ju jättemycket forskning på att om du har en enkel checklista och följer den, till exempel om du ska diagnostisera en person, så kommer även professionella utövare klara sig mycket bättre om de har en bra genomtänkt checklista och går efter den, än om de själva skulle göra en bedömning. Det är samma här. Om jag har en enkel checklista som går igenom mina aktier, och jag kommer fram till mina regler för aktier, och sen investerar efter checklistan i stället för att själv plocka ut aktierna. Det finns ju något som heter broken leg problem. Det kommer i stort sett från frågan: hur stor är sannolikheten att en person går på bio? Och sen får du göra om det. Hur stor är sannolikheten att en person går på bio om du får veta att den har brutit benet? Problemet är att oftast ligger ursprungssannolikheten närmare sanningen än bedömningen du gör när du fick veta att personen hade ett broken leg. Många hittar de här felen och säger: jag kan inte investera i det här företaget, för det gör det här felet. Jag kan inte investera i det, för det gör det felet. Eller: aktierörelsen senaste månaden har varit stor i det här företaget, vilket kan vara en helt ologisk förklaring, eftersom mycket av marknadsrörelserna är ologiska. Men det kan ändå vara något som spelar rollen av ett broken leg. Så man har i stort sett bättre av att investera efter enkla regler. En indexfond är ju egentligen det. En kvantitativ strategi är bara en smartare indexfond.

All time high och anchoring

Jan: Jag tänker på det där med beteendemisstag, när du sa att kursrörelserna är ologiska. Jag pratade ju med Kavastu, Arne Talving. En av de stora insikterna jag fick när jag gick hans utbildning var att en all time high på en aktie ofta följs av 42 eller 43 nya all time highs. Det är ju så statistiskt. Och det känns ju jättefel att köpa något när det har nått sin högsta punkt. Är det den typen av beteendemisstag?

Henning Hammar: Jo, det är den typen av beteendemisstag man går efter. Och det är det som är så intressant med börsen. Jag har liknande statistik. När det kommer till index säger man att Stockholmsbörsen är på all time high. Det kommer ju bli massor av dagar, jag tror det är runt hundra dagar efter den första all time high, som blir nya all time highs. En ny cykel. Det kommer ju gå upp till slut, så det måste bli en dag som är en ny all time high. Om inte aktien är jättevolatil och går upp en dag och ner en dag, men det är ju få aktier som är så.

Man har en idé om vad företaget är värt, och man har ett pris. Det kallas anchoring.

Henning Hammar: Grejen är att man oftast har en idé om att företaget är värt något sedan tidigare, och man har ett pris. Det kallas anchoring. Mycket av det här är ju dokumenterat, till exempel i Daniel Kahnemans bok, att man har ankare vid tidigare priser. Man gör många beteendemisstag. Ett stort är att man säljer det som går upp och behåller det som går ner. Det är dubbelt fel. Jag gjorde exakt samma grej. När jag höll på att investera aktivt — jag är ju värdeinvesterare — tänkte jag att jag ska behålla de billiga aktierna och sälja dem när de blivit dyra.

Jan: Jag kan säga att jag gjorde det misstaget i kanske tio år. Och sen fick jag det förklarat av en person som sa: men Jan, tänk hästar. Du har en häst som vunnit de senaste 21 loppen, och en häst som förlorat de senaste 21 loppen. Vilken häst satsar du på i det 22:a loppet? Och så sa han: den som har vunnit, så klart. Varför gör du tvärtom med aktier? Och just det här med 21 dagar — det var då över 70 procents sannolikhet att en aktie som gått upp i 21 dagar fortsätter upp den 22:a dagen. Men du, om det är så här, vad är det för typ av kvantitativa strategier som du använder?

Att testa strategierna out of sample

Henning Hammar: Jag spenderade några år på att läsa på om allt det här. Jag läste igenom tusentals bloggar, massa böcker och all forskning som gjorts i USA om det. Det har ju inte funnits så jättemycket forskning i Sverige. Och det var då jag kände att okej, jag vet vad som funkar där, och det borde funka här. Det bästa sättet att testa något är ju out of sample. Alltså att man tar något som funkar på ett ställe och implementerar det på ett annat, som till exempel Stockholmsbörsen. Som tur är har jag fått tillgång till Börsdatas databas över alla aktier på Stockholmsbörsen, och då kunde jag testa de här strategierna. Jag tog fram nya strategier utifrån vad som har funkat på Stockholmsbörsen, och vad som funkar bäst här. Och det är så jag investerar en stor del av mina egna pengar nu, enligt de här. Men innan jag kunde göra det här testet använde jag i stort sett de strategier som fanns i USA, och det gick lika bra. Det var lite ändringar som...

Jan: Jag har ju också testat sådana strategier. Och jag har sett på Twitter att vi följer ganska mycket samma personer, Faber och massa sådana. Men jag tyckte det var ganska komplext när jag skulle testa de här strategierna, alltså göra de här dataanalyserna. Kan en dödlig person som inte doktorerar i fysik göra sådana här tester?

Henning Hammar: Jag skulle säga att en dödlig person kan doktorera i fysik, bara man lägger ner tillräckligt mycket tid och energi. Det kan man göra med det här också. Men jag kan säga att jag själv tog och lärde mig Python och Pandas, som är programmeringsspråk, och lärde mig att göra allting. Jag var ju van, det är ju det jag gör i jobbet, så för mig var det ganska lätt, och jag är van att arbeta med siffror. Men det är ju för att jag har gjort det i fem år nu, och fem år i utbildning innan dess. Så det är i stort sett det vi utbildas för. Alla skulle ju vara experter på maskininlärning. Det är lika svårt som att komma igång med att jobba med databaser eller något med data.

Värde och momentum

Jan: Men kan vi dödliga som inte vill göra allt det där — om jag ska pick your brain — vad är slutsatserna du har dragit av allt det här?

Henning Hammar: Jag gjorde ju allt det här för att sen skriva ihop det i en studie. På börslabbet.se finns den här studien som heter Börslabbet studie. Den heter "Vad funkar på Stockholmsbörsen". Jag tog det namnet från Jim O'Shaughnessy, som skrivit en liknande bok som är som en bibel ungefär för amerikanska börsen, och som heter "What Works on Wall Street". Där tar jag fram de här strategierna. Utifrån det alla andra gjort i USA har jag testat strategierna i Sverige och sett vilka som varit bäst. Och i stort sett har värde en effekt, momentum är en effekt.

Jan: Du får förklara både värde och momentum.

Henning Hammar: Värde betyder köp billiga aktier. I stort sett går man på P-tal. P-talet är pris mot vinst, och PS-talet är pris mot försäljning för en aktie. Man kan säga så här: har ett bolag en halv miljard i försäljning och värderas till en miljard, ja, då har det ett PS-tal på två. Och så kan man ranka alla bolag efter de här talen. Ett PS-tal på två är ju mycket billigare än ett PS-tal på fyra, för då betalar du dubbelt så mycket för samma omsättning. Det kan ju variera med vinsten. Men i alla fall brukar man överskatta förhoppningsbolag. Bland de dyraste bolagen på amerikanska börsen finns ju väldigt kända namn som Netflix och Amazon, de som är väldigt hypade. Men då finns ju också den förväntningen inbyggd i aktiekursen. Man tar egentligen det motsatta. Jag tror att förväntningarna är överdrivna bland aktörerna på aktiemarknaden, och det är i stort sett så det brukar vara. Det är ju det som till exempel Warren Buffett tjänar pengar på. Vad handlar aktiemarknaden om, om du ska slå den? Jo, du måste köpa där förväntningarna inte är de som ligger i aktiekursen. Du köper en aktie billigare än vad den är värd. Och det är vad värdeinvestering handlar om.

Apple byggdes inte på en dag. Apple blev Apple efter lång tid.

Henning Hammar: Momentum är just det här vi nämnde tidigare. En aktiekurs går upp i pris, och när aktiekursen går upp finns det större sannolikhet att den fortsätter upp. Problemet är att man snarare tror tvärtom. Om nyheter prissattes effektivt av marknaden, då skulle hela marknaden plötsligt inse att aktien är värd så här mycket mer. Den kanske skulle gå upp flera hundra procent vid en nyhet. Men det gör inte aktier. Det tar ett tag innan en förändring införlivas. Jag brukar säga: Apple byggdes inte på en dag. Apple blev Apple efter lång tid. Ett intressant exempel på svenska börsen var ju Fingerprint. Det tog lång tid, folk var väldigt skeptiska, men sen gick det upp och det blev lite bubbelbeteende. Grejen med momentum är att du i stort sett hänger med på resan upp. Sen tar det lång tid innan folk börjar ändra åsikt, och så hoppar du av innan det vänder ner. Hade du bara haft en momentumportfölj på svenska börsen, där Fingerprint gick upp väldigt mycket, så tror jag en sådan portfölj skulle gå upp 100 procent, bara på grund av att Fingerprint gick upp typ 1 000 procent. Om man bara satsar på de här bolagen. Så de två är det som funkar på svenska börsen. Och på amerikanska börsen, och alla börser i hela världen egentligen. I USA funkar de ungefär lika bra, och kanske är värde lite bättre än momentum.

Jan: I Sverige är det tvärtom.

Momentum funkar bättre i Sverige

Henning Hammar: Momentum funkar mycket bättre än värde. Sen vet man inte, vi kanske är bättre på att värdera bolagen här. Men det tror jag inte riktigt är fallet. Det kan handla om att rörelserna i bolagen är mycket större, för momentum innebär ju också att man utnyttjar rörelsemönstren i bolagen. Och nu nämnde du Kavastu, han använder jättemycket momentum. Jag har analyserat att utifrån mitt test, skulle du bara investera i aktierna som gått upp mest på Stockholmsbörsen under perioden 2011–2016, skulle du ha fått över 30 procent om året.

Jan: Och det känns ju som en no-brainer.

Henning Hammar: Ja.

Jan: Men då säger jag: okej, om jag sammanfattar det så säger jag att det är en no-brainer, man hade kunnat göra det här. Och då blir svaret på "om det är så enkelt, varför gör inte alla det?" att det är för att du får de här rörelserna mot index. Du kan ligga back i några år.

Henning Hammar: Det är det. Jag var själv jätteskeptisk mot momentum till en början. Jag tänkte att det måste ju finnas ett värde, man kan inte bara gå utifrån kursrörelser, det är ju inte det som bolagsvärdering och aktiemarknaden handlar om. Men sen kollar man på det. Under det här året som var väldigt bra för Fingerprint — kollar man året efter, då tror jag portföljen gick ner kanske 30 procent. Under vissa korta perioder kan den gå ner 30 procent samtidigt som börsen står still.

Jan: Och då gäller det att inte sälja.

Henning Hammar: Ja, det gäller att inte sälja.

När lämnar man en strategi?

Jan: Men det där är också en av läsarfrågorna. Hur vet du? Säg att du följer den här strategin, och sen rasar det 30 procent, och sen rasar det 10 procent till. När lämnar man en sådan strategi?

Henning Hammar: Det är ju det som är så svårt. Vissa, nu i USA, har det funkat lite sämre med momentum de senaste tio åren. Och då är det så här: jaha, är tio år en tillräckligt lång period? Många som forskar inom det här i USA säger att det är ungefär efter 20 år man kanske kan utvärdera att något har slutat funka.

Jan: Så du ska ta de där förlusterna i 20 år?

Henning Hammar: Grejen är att du försöker hitta strategier där underprestationen inte är så lång. De flesta, om man har en tillräckligt koncentrerad strategi, brukar inte ha mer än tre år.

Jan: Okej. Så tre år behöver man låta det vara?

Henning Hammar: Jo.

Jan: För mig känns det skitjobbigt.

Henning Hammar: Jo, jo, det är jobbigt. Och det är därför man måste vara tjänstemannamässig och kall när man investerar efter sådana här strategier. Men det bästa, det som jag insett och som många andra insett, är: kör inte på bara en. Det är många som försöker sälja in att de tog fram den här strategin, det är den bästa. Men på samma sätt som det inte finns den bästa fonden eller det bästa tillgångsslaget, finns det inte den bästa strategin. En strategi som funkat bra de senaste tio åren behöver inte funka bra nästa tio år. Det bästa är att kombinera. Ha kanske fyra olika strategier och göra en kombinerad. Då blir underprestationen klart mycket mindre.

Jan: Alltså typ ha en sådan här multistrategi.

Henning Hammar: Ja, multistrategi.

Att följa Magic Formula i praktiken

Jan: Jo, men det är lite så. Jag tänker också så här: du sa att man kan plocka fram de här nyckeltalen som Magic Formula. Jag är ju passiv investerare, och jag har varit inne på både Börslabbet och Börsdata. På Börsdata kan du ju, om jag inte minns fel, trycka på en knapp för Magic Formula-bolagen och få fram en lista. Så egentligen, om jag som nysparare skulle vilja testa det här, då är det så att jag kan öppna ett ISK-konto, föra över lite pengar, och sen börja läsa: okej, hur ser den här kvantitativa strategin ut, till exempel Magic Formula? Och sen bara lite slaviskt följa, köpa precis de bolag som sorteras ut på de här nyckeltalen.

Henning Hammar: Ja, och det är ju jätteenkelt. Det är ju det Börslabbet handlar om. Börsdata har ju de här vanliga strategierna. Det jag gjorde med Börslabbet var egentligen att ta fram vilka som är bäst för svenska börsen utifrån en femtonårsperiod. Köper man medlemskap på Börslabbet får man tillgång till listor på 20 aktier av varje strategi. Och så kan man investera i topp 10 av varje, och byta ut efter ett kvartal eller ett år. Det finns faktiskt en säsongseffekt som gör att det är ganska bra att investera kvartalsmässigt.

Jan: Och vad är det för säsong?

Window dressing och kvartalseffekten

Henning Hammar: Det beror på att vi har aktiva förvaltare som vill window dressa. Vid varje kvartalsbokslut ska man skicka ut kvartalsrapporten till sina investerare. Det här är mycket vanligare i USA, för där måste de visa sina innehav varje kvartalsslut. Och då vill du ju visa: visst, jag underpresterade, men jag var ändå smart, jag hade ju Amazon i min portfölj. Grejen var att du inte hade Amazon hela tiden. Du köpte Amazon sista tiden, när du visste att den gått bra, och du sålde dem du förlorade på. På det sättet visar man en annan bild för omgivningen än vad du egentligen haft i din portfölj. En liknande effekt funkar i Sverige. Det innebär att man köper aktier som gått upp mest, och den här momentumeffekten blir förstärkt i slutet av kvartalet.

Jan: Men en läsarfråga då. Om man kan göra det här på Börslabbet, varför startar du inte en fond?

Henning Hammar: Ja, jag har gått i de funderingarna, men det kostar en del att starta en fond. Det är väl där barriären ligger.

Jan: Men finns det inte andra fonder som gör sånt här?

Henning Hammar: I USA finns det sådana fonder, men inte på svenska börsen. Det vore ju väldigt intressant att starta något sånt. Sen handlar det också om skalningsproblem. Det är en viss mängd kapital som kan köras i de här strategierna. Men just nu är det ju så lite på svenska börsen som investerar så här.

Jan: Så du menar att skulle man ha 20 miljarder...

Henning Hammar: Då är det svårt.

Jan: För då kanske de här effekterna inte uppstår på alls samma sätt.

Privatspararens edge

Henning Hammar: Nej, men det är ju svårt för en stor förvaltare. Jag har sett det. Det är ju många privatpersoner som är bra på att förvalta som säger att de inte startar fonder. För de vet att de inte kan förvalta andras pengar med samma avkastning som de skulle kunna förvalta sina egna med. Jag tror samma sak gäller Kavastu, till exempel. Skulle han ha flera miljarder att förvalta skulle han inte kunna göra liknande. Han skulle kanske kunna förvalta dem på ett bra sätt, men inte med samma avkastning.

Jan: Nej, det tror jag också. Han slutar ju publicera sina innehav. Redan nu driver han ju kurs i det där. Det är en annan sådan fråga som kom på Twitter, som jag tyckte var ganska rolig: "Ni är två profiler som ofta hävdar att studier stödjer era sätt att investera, och ändå ligger ni så olika. Vad hindrar er från att anamma den andras strategi?" Så, Henning, varför inte indexfonder?

Henning Hammar: Det enkla svaret är att när jag började investera hade jag läst finansiell teori. Ja, men marknader är effektiva, och jag investerar efter indexfonder. Jag började min blogg med att skriva att indexfonder är det enda rätta. Jag minns det.

Jan: Det var typ 2014–2015.

Henning Hammar: Ja, 2014. Sen började jag intressera mig för aktier. Det känns ju, om man kollar på en graf över it-bubblan, som att marknaden inte är så effektiv. Och det var lite det här med momentum jag insåg. Bara genom att använda en enkel grej som trendföljande regler kan jag komma ut ur börsen och in i börsen igen, lite beroende på. Jag utforskar ju allt själv: kan jag göra det här? Kan jag göra det här bättre? Det var lite så jag kom in på det, och satte mig i Excel och bara testade runt. Sen insåg jag att det finns ju mycket forskning om det här, och många andra har lyckats bra. Det var den här Magic Formula. Det var precis när Börsdata hade implementerat Magic Formula på sin sida. Jag gick in där och såg: det står ju att de får 20 procent om året. Det är inte omöjligt. Men det här är ju helt falskt, tänkte jag, eller något sånt. Så det fick in mig att läsa på om det här, och sen dess i stort sett. Sen dess har jag bara läst mer och mer och insett att okej, det går att slå börsen, för att vi människor inte är helt rationella.

Måste man slå proffsen?

Jan: Men om jag ska vara lite kritisk, jag spelar djävulens advokat här. Jag fikade faktiskt med Jonas Lindmark på Morningstar i morse, han som skriver krönikan där, och då sa han en klok grej som jag inte tänkt på. De flesta sparare tror ju att det räcker att man slår den genomsnittliga spararen. Men grejen är att det inte räcker att du slår alla privatsparare, du måste dessutom slå alla proffsen. Och nu låter det ändå som att du brinner för det här. Kan man göra det här som en normal person?

Henning Hammar: Det är ju det. Proffsen har också svårt, för de har yttre investerare. De förvaltar ju andras pengar, och de andra agerar ju likadant som vi privatpersoner. Den fonden jag nämnde tidigare som var den bäst presterande, det största kapitalet han förvaltade kom ju inte från privatpersoner. Det var oftast andra förvaltare, eller privatpersoner med väldigt mycket pengar. De presterade lika dåligt, de. Det gör ju att man inte kan ha en fond som plötsligt går ner 20 procent mot index. Det är ju det som Joel Greenblatt, som jag nämnde tidigare, gjorde. Han lämnade tillbaka alla pengar för att han inte ville förvalta andras pengar. Han visste att det kunde gå ner 30 procent på en vecka. Det är ju som Warren Buffett mitt i it-bubblan. Då gick Berkshire Hathaways aktiekurs ner med 50 procent, och allt annat gick bra. Han skulle ju aldrig fått behålla pengarna. Men det var i stort sett under hans kontroll, så han skötte det och fortsatte med det han var bra på.

Jan: Så du säger egentligen att vi sparare har en edge i att vi kan unna oss att göra saker som professionella förvaltare inte kan, för att vi springer under radarn.

Henning Hammar: Ja, ja. De har ju massa yttre mått. Det är alltid folk som utvärderar. Till och med institutionella förvaltare anställer ju folk som fysiker för att utvärdera utifrån matematiska mått, vilken risknivå. Det heter value at risk, att man utvärderar vad risken i fonden är, hur min fond korrelerar med andra fonder och sådana saker. Det blir väldigt inrutat på ett sätt, vilket man inte behöver tänka på som privatsparare.

Två kompletterande strategier

Jan: För om jag skulle försöka svara på den frågan så skulle jag säga att jag tror att momentum är en av få grejer som forskningen faktiskt stödjer att du kan överprestera med. Jag skulle säga att forskningen till och med är ganska entydig. Som du säger, marknaden kan på ett sätt anses effektiv, och på ett helt annat sätt är den inte det. Men hur jag löst det här för mig själv, det är ju att jag har den här fyra-hinkar-principen. Första hinken är buffertpengar, andra hinken är mellanrisk och tredje hinken är passivt sparande. När den ena hinken är fylld fyller man den andra. Och den sista hinken, den aktiva hinken, där är det väl jättebra att köra till exempel en sådan här strategi eller att testa. För jag tänker ändå att som sparare bör man åtminstone få börsens avkastning i genomsnitt över en längre tidsperiod innan man börjar försöka överprestera mot den. Så som svar till läsaren här tänker jag egentligen inte att vi ser så mycket emot varandra, utan att det är två kompletterande strategier. Man behöver ju inte välja det ena eller det andra.

Henning Hammar: Jag tror också att man kan använda en liten del av sitt sparande till att vara aktiv. Men det finns ju en stor del av varför 80 procent underpresterar börsen, och det är just de här känslomässiga delarna. De kommer ju vara lika mycket kvar när du har en kvantitativ portfölj som när du har en aktiv. Det är ju som att ha en aktiv fond. Den kommer ju underprestera ibland, och då kommer man fortfarande kanske hoppa och byta.

Jan: Men hur gör du för att hålla dig till de regler du satt upp?

Henning Hammar: Det bästa är att starta ett företag som säljer det här. Om man har flera tusen som följer ens Twitter och blogg och hela tiden utvärderar det.

Jan: Precis, så ska du köra det här behöver du tusen Twitterföljare.

Disciplinen att inte röra portföljen

Henning Hammar: Nej, men jag vet inte. Men försök att inte kolla så mycket. Jag kan vara ärlig. Senaste, nu under sommaren, gick det inte jättebra för portföljen. Det gick jättebra i höstas, och jag var jätteglad. Det första året, det var den första juni, hade Börslabbet följts ett år, och då hade Börslabbets portfölj överpresterat index med 20 procentenheter. Jag var jätteglad över det. Sen, nu, har det inte alls gått lika bra. Man överpresterar med 20 procentenheter och så underpresterar man med 10 procentenheter. Det är det som händer, och det är det man får leva med. Om jag skulle investera aktivt skulle det vara lika jobbigt. Men hade jag investerat aktivt, då skulle jag börja tänka att jag måste ändra något. Och jag tyckte det var bra i Kavastus avsnitt också: man måste inte ändra något, man får inte göra röra, helt enkelt. Den värsta perioden av underprestation för en av mina portföljer var precis innan Trump valdes. Jag tror den gick ner 20 procent mot index. Och sen blev Trump vald, och det visade sig att alla de här bolagen, det var en amerikansk portfölj, skulle få jättemycket skattesänkningar och allt möjligt. All den här oron i bolagen försvann plötsligt, och det gick upp 30 procent. Så man bara: ja, okej, effektiva marknaden. Men det är det som är det svåra med att investera kvantitativt.

Kritiken mot kvantitativa strategier

Jan: Så vad är kritiken mot kvantitativa strategier och momentum?

Henning Hammar: Dels det jag sa, att det är svårt. Men en annan kritik är att när det blir allmänt känt så kommer alla implementera det, och då blir det svårt. Det här måste man ändå ha koll på. Jag tror fortfarande att momentum i Sverige funkar bra, och det finns mycket som talar för att momentum på marknader inte kommer försvinna. Ta momentum på USA-börsen, USA-börsen är 50 trillion dollars.

Jan: 60 gånger större än svenska börsen.

Henning Hammar: Ja, och det är extremt mycket pengar. Visst kan det väl komma en förvaltare som är tillräckligt stor och påverkar hela det här. Men i stort sett sätts hela tongångarna av världshandeln, av världsekonomin och allting. Så där kommer det fortfarande vara en trend och liknande. Sådan trendföljning har man gjort i nästan tusen år. Man har i alla fall gjort bra studier på 200 års sikt. Sen kan enskilda aktier vara svårare. Men vi har fortfarande en ganska väl fungerande momentumeffekt på Stockholmsbörsen. På USA-börsen har det varit en period där det varit lite dåligt, men det kan komma tillbaka. Sen har man P/B-talet. Det innebär att man köper bolag billiga efter eget kapital. I stort sett vill du investera i bolag som har mycket eget kapital. De kanske har fyra gånger mer eget kapital i sina böcker än vad du köper aktien för, och det känns ju jättebra. Men oftast är de mycket belånade, eller har något annat problem. Det här var det som var populärt och kallades värde, och som slog igenom för 30 år sedan. Sen startade Vanguard, tror jag, och massa andra sina smart beta-fonder, där man justerar efter värdeaktier och investerar mer i de här värdebolagen. Det här är faktiskt historiskt den sämsta faktorn. Kollar man nu sedan år 2000 har den faktorn försvunnit, på grund av att det blev ett så stort intresse, och ett institutionellt intresse. Så i stort sett är det inte bra längre att investera efter P/B-tal. Dels på grund av det stora intresset, men också för att det egna kapitalet i bolagen har tappat sin betydelse. Du kan skapa ett it-bolag — hur mycket spelar det roll vad Facebook har på sitt bankkonto i stort sett? Du kan göra så mycket annat. Du kan leasa ut dina lokaler, och då får du plötsligt mycket lägre eget kapital, och då får du mycket högre P/B-tal.

Jan: Så om du ska sammanfatta det...

Henning Hammar: Kritiken är väl att om för många följer strategin, då tappar den effekt. Det kan vara svårt att följa, och vissa nyckeltal kan sluta fungera.

Jan: Och så skulle jag lägga till det som du är inne på också, beteendebiten. Du måste palla att genomföra strategin fullt ut.

Henning Hammar: Du kan inte sluta när det är...

Jan: ...minus 30, utan du behöver hänga kvar.

Är det dags för en börskrasch?

Jan: En bara spännande fråga. Om jag tittar på amerikanska börsen, den har väl gått upp konstant sedan 2009, tror jag, 320 procent ish. Svenska börsen, det beror på om man räknar med dippen 2011 eller inte, har också gått upp i 6, 7, 8 år. Är det inte dags för en börskrasch?

Henning Hammar: Vad tänker du? Jag försökte studera det och tänkte, det här är 2015: ja, men nu blir det en riktig börskrasch. Det blev ju en krasch. Vi såg nedgångar på 30 procent på Stockholmsbörsen. Men det var inget som... Jag vet inte, om man investerar i småbolag, som jag som investerar i kvantitativa aktier, fick jag ju jättebra avkastning. Småbolagen blev knappt drabbade. Det var de stora bolagen. Det blev lite skakigt, men allmänt gick det upp efteråt.

Jan: Men kan man göra en variant, tänker jag, på det här med trendföljning? Berätta för mig i stora drag.

Trendföljning och MA200

Henning Hammar: Det här med trendföljning. Det finns två regler som jag har gått efter. Det är glidande medelvärde, där man egentligen bara tar senaste årets utveckling, eller 200 dagars utveckling. Det är den här MA200. Man tar ett streck genom det, medelvärdet för det, och så frågar man sig: befinner vi oss över eller under det här glidande medelvärdet? Är vi över, då behåller jag mitt innehav. Är vi under, då säljer jag. På samma sätt kan man göra det men kolla senaste årets avkastning. Då frågar man sig: okej, vad är alternativkostnaden? Den är att jag investerar mina pengar direkt på ett sparkonto och får ränta. Och så jämför jag mot det: har jag fått högre avkastning eller inte? Idag säger man ju bara mot noll. Men på 70-talet var det ju ändå stor skillnad, då kunde du få många procent på sparkontot. Båda två har funkat väldigt bra, och de har testats på ungefär 100 till 200 år. På det sättet kan man hela tiden kolla om trendföljning funkar, och vad trenden på marknaden är. Det gör att man kommer ut ur till exempel it-bubblan, man kommer ut ur alla sådana bubbelscenarier. I alla fall om man tror att det kommer hända en bubbla på marknaden, då är de här trendföljande reglerna jättebra. Om man inte tror att det kommer hända en bubbla, ja, då är man ganska fine.

Jan: Det är ju där jag tänker. Om jag tar för egen räkning, nu har jag faktiskt inte kollat MA200 — det kan man väl också bara göra. Nordnet och Avanza har det i graferna.

Henning Hammar: Man kan bara klicka i dem.

Jan: Och få det här. Då ser man hur det är när MA50 går under MA200, då ska man sälja, och om MA50 går över MA200...

Henning Hammar: Man kan skippa det här med MA50. Det räcker med bara aktiekursen, och det brukar funka mycket bättre. Bara kolla: går aktiekursen under MA200, sälj. Går aktiekursen över MA200...

Jan: Aha. Så man behöver inte ens ha...

Henning Hammar: Nej, man behöver inte ha det här gyllene korset, som det kallas. Utan jag kollar bara. Och det är ju roligt, man måste kolla väldigt långa tidsserier.

Att skydda sig mot krascher

Jan: Men om jag skulle kolla nu, till exempel, för jag har ju globala barnportföljer, nybörjarportföljen, som är indexportföljer. Så skulle jag kunna säga: om jag kollar globalt index, MSCI World, MA200, så om det sjunker undan, då skulle man kunna säga att, okej, sannolikt. Och om jag gör det tillräckligt många gånger att jag säljer av när det gått under, så kommer det bespara mig de här krascherna.

Henning Hammar: I alla fall krascherna, ja. Det är så här: man kanske får en nedgång på minus 20 eller minus 30 procent i stället för minus 50 procent. Så det skyddar inte helt, och det funkar inte varje gång. 2015–2016 var det så här att börserna gick ner, men sen vände de upp direkt. Och då var det att man säljer, och sen köper man tillbaka. Men då kanske man köper tillbaka för en lägre kurs. Där tappade man typ 10 procent i avkastning, om man implementerar dem.

Jan: Men hur ska du argumentera mot mig då, som säger: nej, men det är bättre att skita i allt det där och bara sitta kvar i båten?

Henning Hammar: Man kan sitta kvar i båten. Men man kan satsa på två sätt. Man kan ju ha diversifiering, men man kan också diversifiera genom att ha olika strategier. Om man har trendföljning på en del av portföljen — jag kör det, jag har trendföljning på en tredjedel av min portfölj. Då skippar jag det här, jag kör kvantitativa strategier på ungefär halva min portfölj, och en tredjedel är trendföljning. Och då kör jag hela världens marknader, och investerar i de marknader som gått upp mest senaste året. Det här är ju bara att utnyttja de jättestora flödena av pengar och investera i det hetaste området. Det har gett en bra överavkastning mot mycket lägre risk. Jag testade det från 1970, och det gav, många har gjort sådana här tester, ungefär runt 20 procent om året. Och då har man största nedgången på minus 20 procent någonstans där, minus 20 till 25. Sen har det funkat mindre bra de senaste 20 åren, men det har fortfarande slagit börsen.

Data från 1901 och bostadsmarknaden

Henning Hammar: Man kan ju diversifiera mellan olika strategier, i alla fall för att få ner risken. Och det jag gjort med de här studierna är att jag också kunnat testa reglerna på Stockholmsbörsen sedan... ja, nu ska jag komma ihåg. 1918, tror jag. Nej, 1901. Jo, 1901. För Riksbanken har dataserier från 1901. Ja, det är han Fransson. Det är imponerande hur de samlat all data, det är jätteroligt. De har också så långa dataserier för bostadsmarknaden. Jag testade det här på bostadsmarknaden också. SCB har sådana data för bostadsmarknaden. Vad händer då under 90-talsbubblan? Skulle man kunna komma ur den och sen investera och inte förlora så mycket pengar? Ja, det hade man, i likhet med USA-bubblan. I stort sett hoppar man ur bostadsmarknaden. Det är lite svårare, och intressant nog kommer vi precis nu tillbaka genom MA200, från att ha legat den längsta perioden under MA200 sedan... ja, vad blir det, sedan 2005, när Valueguard typ började ha månadsdata.

Jan: Så vi ligger över den nu?

Henning Hammar: Vi ligger över den nu igen.

Jan: Så nu får man bo igen.

Henning Hammar: Ja, men man kan också säga att det här bara är den ena trendföljande regeln som säger så. Den andra trendföljande regeln säger att vi fortfarande har negativ avkastning på ett år, vilket talar för att det ska gå ner. Så hälften säger upp, hälften säger ner. Vi vet inte. Det är hösten som kommer avgöra. För det är det som är nackdelen med de här. Det kan ju gå upp nu, ligga över i två, tre månader, och sen dyka ner igen. Det är då man brukar kalla det bull trap. Att man fångar in de som blivit positiva igen, för att sen förlora alla pengar.

Jan: Precis. Du ska inte tro att du kommer undan din...

Henning Hammar: Ja, precis.

Dual momentum

Jan: Roligt. Gud, det går så fort när det är roligt. Är detta, när man har de här två olika trendföljarna, det som kallas dual momentum?

Henning Hammar: Ja, dual momentum baseras i... det är det jag sa. Han som tog fram det heter Gary Antonacci. Han tog fram det genom att kolla på USA, som är egentligen halva världens börsvärde, och så kollade han på resten. Och då såg han att det finns stora kapitalflöden. Ibland har vi tioårsperioder där USA går bäst, och tioårsperioder där andra delar går bäst. Så i stort sett investerar vi i de här två, och så jämför vi med ränteläget, och investerar i de som går bäst. Man roterar bara mellan de här. Och så visar han att i stället för att få 10 procent om året, som båda börserna hade gett, får han 15 procent om året. Det är ju en liknande princip som det jag sa med global trendföljning, som jag tog fram på Börslabbet. Har man ännu fler marknader kan man få ännu högre. De marknader man har är Sverige, eller Norden, och Europa, Asien och USA. Det är ju jättemarknader. Om man bara jämför de här jättemarknaderna, vissa tider går det bra för en marknad. Det är ju det de stora förvaltarna sitter och debatterar: ska vi satsa i Europa eller ska vi satsa i USA?

Jan: Alltså, hur hinner du göra något annat än detta?

Henning Hammar: Det har varit lite stressigt. Men jag blir klar i februari, och då kanske jag har mer tid.

Jan: Jag gör detta på heltid.

Henning Hammar: Jo, förhoppningsvis.

Golden Butterfly och guld i portföljen

Jan: Lite så här två, tre sista frågorna. Jag vet ju också att du har skrivit om Golden Butterfly. Använder du den?

Henning Hammar: Nej, men jag använder... det jag skulle säga är att jag gillar RikaTillsammans-portföljen, eller permanenta portföljen som vi kan kalla den. Men jag tyckte att den är alldeles för defensiv. Man har bara 25 procent aktier. Så jag tänkte: okej, vad finns det för andra alternativ? Och så kom jag in på den här portfoliohemsidan, där de hade testat massa olika strategier sedan 1970. Då visade det sig att Golden Butterfly var väldigt bra. Golden Butterfly betyder att man har ungefär 40 procent aktier, men det är small cap, large cap, guld, och sen har den 20 procent guld och 40 procent räntor, där det var hälften. Så den är väldigt lik RikaTillsammans-portföljen. I alla fall visar det att har du guld i portföljen, så får du en bättre riskjusterad avkastning. Du får en bättre sharpekvot. Du kan egentligen skippa guld, men då får du större nedgångar. Guld har varit väldigt bra i portföljen. Jag har inte mycket guld, jag har 5 procent guld i min portfölj, bara för att jag vill mer mot aktier. Men det visade väldigt bra på det. Jag gjorde ett test på svenska börsen, hur Golden Butterfly jämförde sig mot permanenta eller RikaTillsammans-portföljen. De hade gett ungefär lika stor avkastning, men det var större risk. I USA var det mycket bättre med Golden Butterfly. Men i Sverige var faktiskt permanenta portföljen nästan bättre om man kollar på riskjusterat. För nedgången där var minus 10 procent i stället för minus 20 procent, och avkastningen var i stort sett samma.

Tankeexperimentet om en 22-procentsdag

Jan: Ja, spännande. Du hade på Twitter häromdagen, tror jag, det här med tankeexperimentet om din portfölj gick ner 22,6 procent, för det var ju vad som hände 87. Så ställde du frågan: vad skulle du göra om din portfölj i morse gått ner 22,6 procent på en dag? Vad skulle du göra?

Henning Hammar: Oj. Jag lyssnade ju på er i en tidigare intervju med Kavastu. Jag tyckte hans svar där, med Trump, när Trump blev vald, var bra. Han gick och gjorde något helt annat. Jag tror det är det jag skulle göra. Jag skulle läsa. Jag har faktiskt, när Trump blev vald och när vi hade Brexit...

Jan: Brexit var ändå 7–21.

Henning Hammar: 7–21, eller någonting.

Jan: Det är sjukt att man kan det i huvudet.

Nu ska jag mentalt träna mig själv att förlora pengar. Och jag älskar det.

Henning Hammar: Men det var en jättestor rörelse. Och jag sitter där: nu ska jag förvarna, nu ska jag mentalt träna mig själv att förlora pengar. Och jag älskar det. Jag måste sitta och uppdatera, kolla hur mycket jag förlorar. Gud, det här är det som man utmanar. Det är som... jag har sprungit maraton. Jag har faktiskt sprungit ett halvmaraton precis utanför här. Inför det, det är ju så här, intervallträning. Du vill ju döda dig själv för att bli bättre. Man måste trycka, trycka. Det är så jobbigt. Men det känner jag med investeringar också. Man kan väl blunda för förlusten, men jag brukar alltid kolla på procenten, då slipper jag tänka på pengarna. Men så försöker jag kolla på pengarna, speciellt när det går ner. Då tänker jag på hur mycket jag förlorar. Men det är ju tvärtom mot vad man borde göra.

Jan: Ja, precis. Nej, men jag kommer ihåg det. Det var en dag jag hade förlorat typ 20 000. Jag tänkte: ja, lönt jag gick till jobbet de här två veckorna. Det var verkligen min tanke.

Disciplin och känsla för data

Jan: En av läsarfrågorna var ju också den här: vad är skillnaden på det som du gör och till exempel det Arne Talving, Kavastu, gör? Vi pratade ju om det precis när vi tog en liten paus. Jag tänker att ni investerar egentligen väldigt likt, att det är väldigt, väldigt kvantitativt. Men sen tror jag att hemligheten hos både dig och Kavastu — du får se om du håller med här i min tes — är att ni är väldigt disciplinerade. Och jag blir nyfiken: var kommer den här disciplinen ifrån?

Henning Hammar: Jag tror, faktiskt när jag började komma in i det här, det var precis när Kavastu började bli stor, och man fick höra talas om den här personen som investerade väldigt bra. Jag försökte implementera hans strategi. Men han gör det väldigt kvantitativt, och han gör det med känsla, och har den här disciplinen att få ner allting i ett Excel-dokument, varje vecka från börsen, eller text-tv. Det är helt sjukt. Jag har insett det, dels från min fysikbakgrund, men också nu när jag gör tester. Att sitta och gå igenom jättestora dokument, bara sitta och arbeta med data — då får man känsla för datan. Du förstår vad det här betyder. Så jag förstår varför han gör det, och varför det gett honom framgång. Han får en bra känsla. Jag försökte själv implementera en del, bara genom att läsa hans blogg, och sen insåg jag att nej, jag har inte den där känslan. Jag har inte den här disciplinen att på egen hand bolla runt med hur marknaden känner. Det är ju det många traders använder sig av. De känner av hur folk agerar på marknaden, och så agerar de efter det. Det var det som gjorde att jag följde med kvantitativa strategier. För det är så här: strategin säger en gång i kvartalet att köp de här aktierna, sälj de här. Sen behöver jag inte tänka på det. Jag behöver inte reflektera över om jag gjorde rätt. Då kan jag följa mina regler helt strikt, utan att blanda in några känslor.

Talang, övning och intuition

Jan: Det finns ju en jättebra bok om det där. Blink, av Malcolm Gladwell. Jag vet inte om du har läst den.

Henning Hammar: Nej, jag har inte läst den, och inte hört talas om den heller.

Jan: Den handlar precis om det här med känslan. För det kan ju låta lite magiskt, det här med känslan. Jag tror han inleder boken med att det kommer in en konstkännare på New Yorks museum, och så säger han: men den där statyn är falsk. Och alla är bara så här: nej, den är ju äkta, vi har köpt den i provenansen. Och han: ja, men den är falsk. Men hur vet du? Jag vet inte, jag har bara en känsla av att den är falsk. Och mycket riktigt var den ju falsk. Sen handlar hela boken om den här intuitionen, som är så här 20 års erfarenhet, eller att sitta, som du säger, och nöta data.

Henning Hammar: Jag tänkte säga, jag har läst två böcker i det här ämnet. Jag läste dem för ett år sedan, tror jag. En av böckerna heter Talent Is Overrated. Den är jättebra. Den går igenom varför, egentligen. Man säger att Mozart inte var något underbarn, utan han började när han var tre och spelade piano. Det gjorde att när han var 16, eller 20, kunde han komponera, för andra börjar ju när de är 15, 20. Så de hamnar så mycket längre efter. Att man verkligen bygger upp den här förståelsen. Jag tror man gör det både när man håller på professionellt med aktier, men också med andra grejer, som sporter. Många jag har sett pluggar extremt mycket. De jag ser klarar nog det här, de kan ändå investera på aktiemarknaden och de lyckas. Jag har varit ganska skeptisk till att det ska gå, men utvärderar man, nej, de här har hittat något. Och då ser man det gemensamma: de lägger enormt mycket tid. Det är ju någon som sa, lägg 10–15 timmar i veckan i 10 år, ja, men då kan du börja slå index.

Jan: Ja, precis. Jag håller helt med. Apropå det, Talangkoden av Daniel Coyle, fantastisk bok.

Henning Hammar: Precis på samma ämne.

Enkelt men inte lätt

Jan: Och det är ju det jag tror jag säger också. Inte att det inte går, för det gör det, men det kräver något extraordinärt. Det är väl det som någonstans är poängen: som sparare behöver man fatta det där beslutet. Vill jag lägga fyra timmar per år, köpa en indexportfölj och låta det vara? Eller vill jag lägga de där 10–15 timmarna i veckan i 10 år? Då kommer jag bli rikligt belönad för de där timmarna jag gjort. För det är det som är hindret som gör att inte alla andra gör det också.

Henning Hammar: Sen kan man ju alltid fråga sig: de där 10–15 timmarna du lägger i veckan, skulle jag kunna lägga dem på något annat och kanske bli — jag är ingen musikartist och tjäna pengarna. Nej, men oavsett vad man lägger mycket tid på så kan man bli bra.

Jan: Ja. Jag tänkte att vi ska börja runda av här. Så en kort läsarfråga hade jag här, en till. Hur ofta kollar du portföljen? Ärligt, inom parentes, utropstecken, utropstecken.

Hur ofta kollar man portföljen?

Henning Hammar: Det är en så jobbig fråga. Eftersom jag precis nu i veckan kollat den flera gånger. Men faktiskt, jag har så många portföljer att jag inte orkar kolla. Och jag delar upp dem. Nu har jag företagets portföljer för Börslabbet, som jag visar där på sidan, och så är det mina egna. Det är jättemycket olika portföljer, och det är svårt att ha koll på alla. Jag har en sammanställning en gång i slutet av månaden, och då kan jag se det. Och då gör jag bara pengamässigt. Då säger jag: ja, nu har jag mer eller mindre pengar. Har jag mindre pengar, ja, då får jag jobba mer. Men det kan ju mest vara att börsen gick ner.

Jan: Så hur många portföljer har du?

Henning Hammar: Oj. På ISK försöker jag ha en för varje portfölj.

Jan: Och därför behöver man väl bara ha sex på Avanza, eller något sånt? Vad sa du? Jag tror man bara får ha sex på ISK.

Henning Hammar: Jag har nog en tio på Avanza. Det måste vara någon ny regel, för förra gången var det inget.

Jan: Okej, så tio på Avanza. Och sen har du några på Nordnet.

Henning Hammar: Jo, jag har på tre kanske på Nordnet. Och så kapitalförsäkringar, tre stycken tror jag. Och så använder jag lite Giro.

Jan: Så typ 20 ish.

Henning Hammar: Ja, men grejen är att jag avslutar några portföljer. Det är ISK-konton som egentligen borde stängas. Jag mejlar ibland Avanza: kan ni stänga ner dem här?

Jan: Men hur många portföljer har du aktivt då?

Henning Hammar: Okej, så jag har fyra aktiestrategier på svenska börsen. Sen har jag Börslabbets portfölj, Börslabbets nordiska portfölj. Sen har jag min trendföljningsportfölj med guld också. Och sen har jag en portfölj som är, ja, sparkonto kan man säga. Sen har jag två amerikanska portföljer. Ja, men nu är vi uppe i tio. Så jag tror det är dem. Alltså, gud, jag har en portfölj åt mina syskon som jag ger. Jag gör en insättning, och det är den som finns på Sharevill. Det är en av Börslabbets strategier som jag investerar åt dem.

Diversifiering trots få aktier

Jan: Alltså gud, du vet, det kliar. Vi har redan pratat en timme här nu, Henning. Men borde inte det där, att ju fler portföljer och strategier, borde inte det gå mot index?

Henning Hammar: Hur, alltså totalt aggregerat? Men det är så lite pengar i vissa portföljer. Då har jag fem aktier i dem. Och jag menar, om du har som Stockholmsbörsen, vi har 300 bolag, om jag har fem i snitt på Stockholmsbörsen, så har jag 15 till 20 bolag. Och det blir ju få procent. Jag har ungefär 20 bolag på amerikanska börsen, och där är det 5 000 bolag. Så det är väldigt liten andel. Även om det är många portföljer är det lite aktier.

Jan: Okej, ja, men bra. Så en sådan här fråga jag brukar ställa till alla mina gäster: på en skala 1 till 10, hur konstig är du?

Hur konstig är du?

Henning Hammar: Det här tycker jag var en jätterolig fråga. Jag skulle säga åtta.

Jan: Okej.

Henning Hammar: Jag tänker mig ofta att jag är helt normal. Det är bara det att jag har ett jätteintresse för data och siffror. Jag kan sitta en hel kväll och sammanställa grejer från att kolla på Avanza och ta fram en massa siffror. Det är inte helt normalt att ha det här jätteintresset samtidigt som man håller på och forskar i fysik. Men jag vet inte. Det var en ekonomstudent som frågade mig, aha, ni som håller på och studerar fysik, är ni alla som i The Big Bang Theory? Och jag tyckte det var så roligt, för jag tänkte: det finns en viss likhet. Jag tycker de är konstiga, men jag tycker de också är jätteintressanta.

Jan: Jag älskar det.

Henning Hammar: Och jag vill hellre umgås med dem än med dem som inte har de här intressena.

Jan: Jag älskar det. Jag brukar säga att jag älskar nörderi i alla former, och det spelar ingen roll vilket ämne det är. Är det något som är sant för dig som nästan ingen annan håller med om?

Det få håller med om

Henning Hammar: Oj. Den där var en svår fråga. Sant för mig. Ja, det är väl det här med att man med enkla regler kan slå börsen. Det tycker jag. Jag har pratat med folk i branschen, och de himlar med ögonen och tittar åt ett annat håll. Och så säger jag: men det finns ju massa forskning på det. Ja, ja, ja, då skulle alla ha gjort det, för det är så lätt.

Jan: Jag brukar tänka: det är enkelt, men det är inte lätt.

Investera på börsen är enkelt, men inte lätt.

Henning Hammar: Och det är som... jag tror Warren Buffett har det citatet också. Att investera på börsen är enkelt, men inte lätt. Och jag tycker det är samma med investering i en kvantitativ strategi. För egentligen tar du bara Warren Buffetts regler och säger att det här är dem, och sen tar du och investerar så. Det är enkelt, men inte lätt.

Jan: Precis. Om du skulle tipsa om en bok, vilken som helst, vad skulle du tipsa om för bok då?

Boktips och en favoritpodd

Henning Hammar: Oj, oj, oj. Det finns så många som är intressanta. What Works on Wall Street var ju en, som jag sa innan, men den är, om man gillar att läsa tabeller. Kanske, ja, Magic Formula-boken, The Little Book That Beats the Market. Sen finns det flera andra böcker. En som jag också gillar är The Acquirer's Multiple, som handlar om att man egentligen köper billiga bolag. Han jämför lite med Magic Formula. Det är han, Patrick O'Shaughnessy, som har en enormt bra podd. Den podden ska jag rekommendera, Invest Like the Best. Enormt intressanta personer som de intervjuar. Han är själv en kvantperson och investerar kvantitativt, men han vill inte intervjua sådana personer, så han intervjuar alla aktiva, alla som är typ hedgefondförvaltare. Han har haft ett om kryptovalutor, pratar mycket om sånt. Vad var det han hette? Patrick O'Shaughnessy.

Jan: Och podden hette?

Henning Hammar: Invest Like the Best.

Jan: Men är det inte någon... han känns som någon som har en podd och läser sjukt mycket böcker?

Henning Hammar: Han läser jättemycket böcker. Det är han, det är samma person. Han skickar ut ett nyhetsbrev, och jag tror han läser en bok om dagen.

Jan: Ja, det är så här 20 böcker förra månaden, och så blir det: har du gjort något annat än läst böcker? Och han skriver, revisit. Men de är ju skitbra, de nyheterna. Det är ett av få nyhetsbrev. Roligt att vi har hittat samma nyhetsbrev.

Henning Hammar: Han är så här Meb Faber och alla de här, det är lite samma community. Han intervjuar folk som är från Wall Street, Jason Zweig som är känd med ZW. Så jätteintressant. Nu har den varit aktiv i lite mer än ett år, och det är nästan den enda podden jag lyssnar på, nästan på varenda avsnitt.

Avrundning och Börslabbet

Jan: Coolt. Sista frågan, är det någon fråga du önskar att du hade ställt?

Henning Hammar: Oj, jag vet inte. Nu tyckte jag vi tog allting. Man brukar ju bara prata om kvantitativa aktiestrategier, men jag tyckte vi tog bra med global trendföljning också. Så vi tog det mesta. Det som rör Börslabbets strategier, det kanske jag missade nämna. Börslabbets strategier går på utdelning, hög avkastning på eget kapital, hitta de billigaste aktierna, och momentum. Och sen kombinera allt det här. Så utdelningsaktier är väldigt bra.

Jan: Det är lite roligt, för vi hade inte pratat om det här innan vi spelade in podden.

Henning Hammar: Så jag tänkte faktiskt inte på det där.

Jan: Men kan du inte bara kort, om du skulle pitcha Börslabbet, hur låter det då?

Henning Hammar: Ja, men slå börsen utan att spendera massa tid. Du får egentligen all den här forskningen, och du bara blir medlem på Börslabbet, signar upp dig, köper de här aktierna, byter ut en gång i kvartalet, en gång per år. Lika enkelt som att köpa en indexfond. Och sen, egentligen, det bästa är: kolla inte på portföljen under året, utan bara låt det vara. För över tid kommer man få bättre avkastning. Och det finns ju en bra korrelation också, mellan de som kollar få gånger i sin portfölj och den avkastning de får.

Jan: Precis. Och vad kostar det?

Henning Hammar: Det kostar från 199 kronor per månad. Och sen kan man få 25 procent rabatt om man är medlem på Börsdata, för vi har ett nära samarbete. Sen finns det också lite mer, det finns amerikanska aktier och sånt, och det är lite dyrare.

Jan: Och jag tror vi kan ordna en sponsrad länk, så att man kan använda det antingen i anslutning till podden, eller på Youtube eller på bloggen, så man kan klicka. Snyggt, jättekul, Henning, att du ville vara här och nörda dig tillsammans med mig. Hoppas att du vill komma tillbaka vid ett annat tillfälle, så att vi kan prata mer.

Henning Hammar: Tack så jättemycket.

Jan: Tack, tack. Tillsammans.

---

Föreslå nästa steg:

1. `/skapa-toc` — bygg kapitelförteckning från råtranskriptet (det har tidsstämplarna).

2. `/text-artikel` — bygg en H2-strukturerad artikel om kvantitativa strategier, momentum och trendföljning i Jans röst.

3. `/skapa-reel-manus` — extrahera reel-kandidater (t.ex. "du måste underprestera för att överprestera" eller "enkelt men inte lätt").

4. `/text-faq` — bygg PAA-förankrad FAQ kring momentum, Magic Formula och MA200.