Guld – Tips till dig som vill köpa, sälja och investera i guld

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Dagens ämne: våra erfarenheter av guld och silver
2. Tre sätt att äga guld
3. Sammanfattning: guld skyddar mot inflation
4. Ett kontroversiellt ämne: barbarisk relik eller det enda du ska äga?
5. Silvrets industriella användning och guldbarnens nackdel
6. Guld som tillgångsslag, inte spekulation
7. Silver som guld i ett gummiband
8. Bullion, inte samlarmynt
9. Inflation: pengar som minskar i värde
10. Ett sidospår: allt har blivit bättre
11. T-Forden och guldets värdebevarande egenskap
12. Sidospår: Manhattan och indianerna
13. Guldet är begränsat: allt får plats i Eiffeltornets bas
14. Guld kontra kryptovalutor
15. Avkastning per tillgångsslag och guld i kriser
16. Guld som säker hamn och marknadens storlek
17. Portföljjämförelse: 60/40 mot en med guld
18. Oxford Economics: optimal andel runt 5 %
19. Min syn på guld: en värdebevarare
20. Generational wealth: guld att ge i arv
21. Feng shui, karpfjäll och flummiga pengatraditioner
22. De tre sätten att äga guld, fördelar med fysiskt
23. Nackdelar med fysiskt guld: spread, bluffar och lagring
24. Vad spread betyder i kronor
25. Leverantörer av fysiskt guld
26. Guld via värdepapper: fördelar
27. Motpartsrisken: äger du verkligen guldet?
28. Derivat avråds, och frågan om fysisk leverans
29. En guldtacka på 12,5 kilo
30. Värdepappersfonderna i praktiken
31. Tredje sättet: guld via specialmäklare
32. Nackdelarna med specialmäklare
33. Vad som händer i januari: guld in i portföljerna
34. Silvermynt som present
35. Konkreta tips och avrundning
36. Kommande avsnitt och sista frågorna

Dagens ämne: våra erfarenheter av guld och silver

Jan: Det är svårt att argumentera mot att ha en liten andel guld i portföljen. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 68. Jag tänkte att vi skulle prata om våra erfarenheter av att köpa, investera och spara i guld och silver. Det är de här mynten som vi faktiskt har framför oss. Hur mycket är de på? Guldmynten och silvermynten är på en oss, alltså sådana här troy ounce som är 31,1 gram. Ett sånt här guldmynt kostar ungefär 11 000 kronor styck. Silvermynten kostar ungefär 200 kronor styck.

Vi har konstaterat häromdagen att vi faktiskt har köpt sådana här i snart tio år nu. Så vi ska prata om vad vi har gjort bra, vad vi har gjort mindre bra, och sen några anledningar till att äga guld och silver. För- och nackdelar med de olika formerna att köpa det. Inte minst eftersom guld framför allt ingår i RikaTillsammans-portföljen. Vi kommer titta på de olika sätten att köpa guld och silver, för det finns faktiskt tre sätt att göra det. Det ena är att göra det precis som vi har här, i mynt eller sådana här små guldtackor. Man kan väl knappt kalla det guldtackor när det är på ett gram.

Caroline: De är som en liten lillfingernagel, var det en av dem.

Tre sätt att äga guld

Jan: Ja, precis. Fysiskt guld är det ena sättet. Det andra sättet är att handla det via Avanza och Nordnet. Det går faktiskt att handla det som värdepapper. Och sen finns det ett tredje sätt, som är via specialiserade mäklare som sköter själva köpen.

Caroline: Och de köper det ju fysiskt, men du äger det på distans.

Jan: Du är för snabb, Caroline. Jag tänkte att vi skulle prata om det sen.

Caroline: Förlåt, jag tycker bara att det ska vara klarlagt.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Mycket tidigare än du behöver, kanske.

Jan: Ja, precis. Nej men det är ingen fara. Och sen praktiska saker att tänka på, och inte minst RikaTillsammans-portföljen. Så det är väl vad dagens avsnitt handlar om.

Caroline: Och vi kommer väl också ta upp det där, vad gör man med sitt guld när man har det?

Jan: Ja, precis. Titta på det, smeka det. My precious. Eller vadå?

Caroline: Jag tänker mer, är det försäkrat när man har det hemma?

Jan: Ja, precis. Det är en av nackdelarna. Det är en av nackdelarna med att ha fysiskt guld.

Caroline: Ska vi börja med den här vanliga sammanfattningen som vi tar i varje avsnitt?

Sammanfattning: guld skyddar mot inflation

Jan: Absolut. Detta är för dig som bara lyssnar de första fem minuterna. Men om man skulle säga någonting så är det att guld skyddar mot inflation och har en negativ korrelation mot börsen. Det vill säga att när börsen går ner, så brukar guld snarare gå upp. Jag kommer visa lite tabeller på det där. Och det skyddar mot den här värdeminskningen på pengar.

Ett par procent guld i portföljen, och med ett par procent menar jag kanske mellan 5–8 eller 5–10, ökar faktiskt portföljens kvalitet. Det gör portföljen bättre, det ökar den riskjusterade avkastningen. En klassisk rekommendation, som jag var inne på, är just 5–8 %. Bland annat Oxford Economics hade det i en rapport där de hade gjort en stor undersökning. Jag vet att Handelsbanken förut också rekommenderade ungefär den här andelen guld i portföljen. Jag vet faktiskt inte om de gör det längre. Jag vet att jag aldrig fått det rådet på Swedbank eller någon annanstans. Men just Handelsbanken.

Caroline: Har du inte?

Jan: Nej, faktiskt inte. Och efter det här avsnittet: det är svårt att argumentera mot att ha en liten andel guld i portföljen.

Men om vi tittar på det som vi skulle prata om i detta avsnitt, våra praktiska erfarenheter, så kan man säga att fördelarna med att ha guld via värdepapper är att det är enkelt. Man kan göra det på sitt Avanza eller Nordnet, det funkar för små belopp, och det syns i portföljen direkt. Nackdelen är dock att det inte är säkert att guldet i pappersform och i fonder beter sig på samma sätt som guldet i allmänhet. Vi kommer in på det. Att handla guld via fysisk handlare, det är ditt guld. Du kan ha det hemma, precis som vi har det här. Men det är svårt med lagring, för normalt sett har vi det inte hemma utan i bankfack. Svårt vid försäljning, et cetera. Och tar man guld via specialmäklare, då har man alla fördelar med att ha det fysiska men undviker nackdelarna. Man har det i pappersform, men å andra sidan är det ofta ganska höga avgifter. Så det är sammanfattningen, och jag tänker att vi kommer gå in i detalj på alla de punkterna.

Caroline: Det låter bra. Då kör vi.

Ett kontroversiellt ämne: barbarisk relik eller det enda du ska äga?

Jan: Ja, och jag tänker ändå en kort repetition här, om huruvida guldet ska vara eller icke vara i sparandet. Det är väldigt, väldigt kontroversiellt att prata om guld. Jag är lite rädd att vi kommer få ganska mycket kritik efter det här avsnittet, men jag tänker så här: vill man inte ha guld, så behöver man inte ha guld. Det funkar ju ganska väl. Men i finansbranschen brukar det pratas om det här, allt från att det är en barbarisk relik till att det är typ det enda du ska ha i ditt sparande.

Caroline: Ja, så det är mycket svart eller vitt.

Jan: Extremt, extremt svart eller vitt.

Caroline: Varför kan det inte bara få vara så att man har lite?

Jan: Jo.

Caroline: För riskjusteringen.

Jan: Ja, men precis. Och det är det argumentet som vi driver. Eller som jag driver.

Caroline: Du får absolut berätta vid tillfälle under avsnittet vad deras ståndpunkt är. De här som tycker att man absolut bara ska ha guld. Eller att det är en, vad sa du, en relik.

Jan: En barbarisk relik. Vi har ju pratat rätt mycket om detta med Erik Strand i avsnitt 51. Så jag rekommenderar, vill man lyssna mer på det, att gå in och lyssna på avsnitt 51. Men om man ska sammanfatta det, så är det ofta centralbankerna och bankerna i allmänhet som inte tycker att man ska befatta sig med guldet. De tycker att det inte har någon plats i dagens sparande. De vanligaste argumenten är att guldet inte växer. Har du till exempel aktier, så får du en utdelning på dem. Det får du inte på guld. Aktierna växer i värde på grund av att företaget växer i värde. Har du 31 gram i ett guldmynt i en låda och tittar i lådan tio år senare, så är det samma 31,1 gram. Det kommer inte ha hänt någonting med det.

Och sen är det många som säger att det inte har någon praktisk användning. Till exempel silver, eller andra metaller, har åtminstone en praktisk användning. Men det har inte guldet, utan det är verkligen så här att samla på hög. Du vet, som Joakim von Anka.

Silvrets industriella användning och guldbarnens nackdel

Caroline: Jag vet inte, silvret och guldet kan man ju använda till smycken. Men vad är det som gör att silvret har en praktisk användning?

Jan: Jo, men silver används mycket, mycket mer i industrin.

Caroline: Ja, i telefoner och så.

Jan: Ja, i telefoner, elektronik och massa saker. Så det är också därför, om man ska köpa till exempel silver, så får man betala moms. Men det är ingen moms på guldet. Så det gör det också väldigt svårt att köpa silver fysiskt, till exempel.

Och sen så de andra i andra änden, de som tycker att det är det enda du borde äga, det är ju typ sådana här Mike Maloney, Peter Schiff och lite sådana här domedagsprofeter.

Caroline: De tycker att man ska äga bara det, för att någon dag så kommer helvetet att braka löst.

Jan: Nej, de tycker att börsen är övervärderad och att skuldbubblan nu är mycket värre än under finanskrisen 2008.

Caroline: Jo, de pratar väl om det här med att man trycker pengar som om det inte fanns någon morgondag.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Och då kan det ju bara gå en enda väg.

Jan: Ja, ungefär så. Men de har också länkat till affärer som säljer ammunition och gevär och konserver.

Caroline: Ja, det blir lite så.

Jan: Det blir lite åt andra hållet. Okej, det blir åt prepper-hållet.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så nej, jag tror att man behöver ha någon sund balans i det.

Guld som tillgångsslag, inte spekulation

Jan: Och sen tänkte jag att fokusera lite i detta avsnitt på hur man gör om man väl har bestämt sig. Att snarare inte försöka ta ställning i vem som har rätt. Och samma sak även om silverpriset nu, det kom faktiskt en artikel bara för ett par dagar sedan på Avanzas Placera. Silverpriset är, tror jag, på sitt lägsta värde på de senaste fem åren. Kanske till och med de senaste tio åren. Så jag ser inte guld eller silver som en spekulation. Jag tänker framför allt att det är ett ytterligare tillgångsslag. Precis som vi har pratat om att man kan ha aktier som ett tillgångsslag och räntefonder som ett tillgångsslag, så tänker jag att vi har guld som ytterligare ett tredje tillgångsslag. Så det blir att man inte bara lägger alla äggen i samma korg. Det är väl där jag ser det.

Caroline: Men får jag bara fråga, när du hör att silvret har nått sin lägsta punkt på fem år.

Jan: Ja.

Caroline: Och du ändå har en strategi att du köper så mycket guld eller silver per år. Tänker du då, ja, nu borde jag slå till och köpa lite mer?

Jan: Nej, för då försöker man ju tajma marknaden igen. Och då är vi inne på det där avsnittet vi gjorde för ett par avsnitt sen, kanske 65 eller 66, om den finansiella spådomskonsten. Jag tror ju inte att man kan förutsäga framtiden, utan tvärtom kan silvret fortsätta sjunka ytterligare tolv månader eller kanske till och med 24 månader. Tar man i början av 2000-talet, så kostade silvret, jag tror det var 6 dollar per 31 gram, alltså per troy ounce. Nu ligger det på typ 14. Så det kan ju halveras också. Så nej, jag tror inte på marknadstajming. Jag köper guld och silver som en andel av portföljen för att jag vill att det ska skydda min portfölj, snarare än "åh, nu verkar det vara ett bra läge".

Det blir inte så ängsligt då. Helt ärligt kan jag säga att jag skiter i vad det kostar när jag köper det, för jag har ändå en långsiktig strategi. Och det får kosta det det kostar, helt enkelt. Sen kommer säkert många protestera mot det, att det är dumt et cetera, men då får man se avsnittet om finansiell spådomskonst för hur lidelsefritt det är.

Caroline: Men vet du varför det är så lågt nu?

Jan: Ingen aning.

Caroline: Nej?

Jan: Ingen aning.

Caroline: För man tänker ju att det behövs i industrin, som du säger.

Jan: Ja, precis. Nej, jag brukar inte engagera mig i sådana frågor faktiskt.

Caroline: Nej, det är bara jag som blir nyfiken.

Silver som guld i ett gummiband

Jan: Ja, det är säkert någon läsare som kan svara på det bättre än vad vi kan. En parentes man kan säga däremot är att man brukar säga att silvret beter sig som guldet, fast i ett gummisnöre.

Caroline: Gummisnöre.

Jan: Gummisnodd, ja förlåt. Så när guldet går upp, då går silvret mer upp. När guldet går ner, då går silvret mer ner. Så det är som att man skulle knyta ett gummiband runt guldet. Så det är väl liksom större risk, eller högre volatilitet som man brukar säga.

Det andra jag skulle säga är att jag ser guld som en försäkring. Och när jag pratar guld, då är det guld och silver. Men då brukar jag säga att man ska ha 70 % guld och 30 % silver. Men det väljer man ju lite själv. Så jag ser det som en försäkring, att det är okorrelerat. Det är en annan korg än börskorgen, så att säga. Och sen är det också faktiskt så att det är ett skydd mot börskrascher, eller vid inflation som vi har pratat om. Och som jag också var inne på i sammanfattningen, att det är svårt att argumentera mot att ha guld. Jag vet inte hur argumenten mot att ha 5–8 % guld i portföljen faktiskt skulle låta.

Anledningen till att vi inte har haft det i portföljen hittills har varit att det för nybörjare inte funnits något bra sätt. Det är först de senaste åren som det funnits bra och enkla sätt att köpa guld och silver för gemene man.

Jag ser inte guld eller silver som en spekulation, utan som ett ytterligare tillgångsslag. Så man inte bara lägger alla äggen i samma korg.

Bullion, inte samlarmynt

Jan: Och sen en parentes som jag kom på nu, som jag inte har med på slidesen: när jag pratar om guld här, då pratar vi bara metallvärdet. Och även om vi nu har visat mynt och bilder på dem, så är detta bara, det är inga samlarmynt, utan det är vanliga, det som kallas för bullions på engelska.

Caroline: Jaja, okej. Du tänker att man också kan samla sådana här mynt som är guld men som är gamla och sällsynta?

Jan: Ja, eller som är olika sällsynta. Och då betalar man, då är myntets värde metallen plus samlarvärdet. Och de här mynten som vi köper i den fysiska formen, då är det noll samlarvärde.

Caroline: Man kan ju säga att när man håller på med sådan här numismatik, heter det väl?

Jan: Ja, det heter det.

Caroline: Då kanske det är hink nummer fyra, den här hinken.

Jan: Nej, jag skulle inte säga att det är en investering, det är en hobby. En hobby till och med. Nej, samlarmynt har inget med detta att göra, skulle jag säga.

Inflation: pengar som minskar i värde

Jan: Och jag tänker framför allt på inflationen. Det har ju varit ett kärt ämne som brukar komma upp. För det är ju inte så bra för sparandet, eftersom inflation betyder att pengar minskar i värde. Och, herregud, jag hittade de här bilderna från 30-talet. Detta är faktiskt helt sjukt. För dig som bara lyssnar, så finns det på bloggen en bild där man eldar med pengar. Alltså att pengarna hade mindre värde än ...

Caroline: Man sopade dem från rännstenen.

Jan: Ja, man sopade pengar från rännstenen. Det är ganska absurt faktiskt. Men då är det lätt att tänka att det var ju bara sånt som skedde förr i tiden, på 30-talet, när folk var lite dumma. Det är lätt att tänka så. De startade andra världskriget.

Caroline: Då ändå, men nu.

Jan: Nej, precis.

Caroline: Men vi har ju Venezuela-situationen.

Jan: Exakt, avsnitt 64 då vi pratade om Venezuela. Där hade precis samma sak hänt, att du får gå med en skottkärra för att köpa ett kilo kött.

Ett sidospår: allt har blivit bättre

Jan: Apropå det där, nu kommer det ett helt sidospår. Jag lyssnade på Claes Hallberg igår.

Caroline: Och han är ju en föreläsare som pratar om ekonomi.

Jan: Nej, han brukar säga så här, filosofisk humorshow. Det är hans grej. Jag skrev ju om detta. Jag fick ju ett erbjudande att kunna fixa biljetter till de som var i Malmö. Så jag vet att några av er läsare var där, för vi hälsade. Det var jättekul. Men i alla fall, en av hans poänger var att allt som går att mäta från 1900 till 2000 har blivit bättre. Att medellivslängden 1900 var 30 år, medellivslängden 2000 var 71 år. Det är ganska coolt faktiskt. Typ kanske det enda som inte har blivit bättre som man kan mäta är miljön. Men i princip allt annat. Sen 1950, andelen som svalt i världen, då var det 50 % typ 1958. Nu 2018, typ 60 år senare, är det mindre än 10 % som svälter.

Caroline: Det är väldigt skönt faktiskt att också få vara lite optimistisk och säga att det var inte bättre förr. Allt var inte bättre förr.

Jan: Allt var verkligen inte bättre förr. Och det var ganska roligt. Jag gick därifrån och var så här, gud, positiv. I alla fall, det var ett litet sidospår. Och poängen var: allt som går att mäta har faktiskt blivit bättre. Det här är coolt.

T-Forden och guldets värdebevarande egenskap

Jan: Men om vi ska ta inflation, tillbaka till det här med inflation, och sätta det i jämförelse med guld, så blir det ganska intressant. För detta tog mig ganska långt.

Caroline: Ja, detta är det coolaste jag har hört om guld faktiskt. För det hörde jag för ett tag sedan, det här som du ska berätta nu.

Jan: Ja, precis. Så lyssna nu noga. Lyssna noga. Det kommer i nästa avsnitt. Nej, men så här. En T-Ford 1910 kostade 260 US-dollar, eller 450 gram guld. Och då kostade guldet 19 US-dollar per troy ounce, alltså per 31 gram. 2017 kostade en Ford Focus 169 000 kronor eller 20 761 US-dollar. Så vi har gått från 260 US-dollar till 20 761 US-dollar. Men räknar vi om det till guldpriset, så kostade den Ford Focusen 2017 också 480 gram.

Caroline: Så skillnaden i guld?

Jan: Ja, gramguld ja. Så skillnaden på en bil 1910 och 2017 var typ över 20 000 dollar i skillnad. Men i skillnad på guld, så kostade det 1910 450 gram guld och 2017 480 gram guld. Det var bara 30 grams skillnad. Så det visar just på det här värdet, att skulle man bevara pengar från 1910 till 2017, hade det varit mycket smartare att ha det i guld än att ha det i US-dollar.

Caroline: Därav guldets förmåga att skydda mot inflation.

Jan: Precis, där man brukar prata om guldet som värdebevarare. Det bevarar sitt värde.

Sidospår: Manhattan och indianerna

Jan: Nu kommer jag på ett annat sidospår. Gud, vad jag känner mig ofokuserad idag. Nej men det finns ju den där historien. Nu vet jag inte ens om det är sant. Men att indianerna sålde Manhattan.

Caroline: För lite glaspärlor, var det inte så?

Jan: Nej, men lite glaspärlor och några dollar. Det har jag också hört. Och det är kul. Berätta nu. Nej, men man brukar ta upp det som att det var världshistoriens sämsta ...

Caroline: Sämsta affär, ja. De blev så jävla screwed, de här indianerna.

Jan: Precis. Men grejen var, sen var det någon annan, jag läste på någon blogg, jag har som sagt inga källor på det här, men jag får kanske kolla upp det efteråt. Men då var det tydligen så att om de hade placerat de pengarna i aktier, så hade de kunnat köpa tillbaka hela Manhattan idag.

Caroline: Jag har också hört det, och det känns också bra. Detta är ett positivt avsnitt, känner du?

Jan: Precis.

Caroline: För indianernas skull.

Jan: Ja, men precis. Nej, men jag tänker ändå att man ska må lite bättre när man har lyssnat på oss än innan.

Caroline: Ja, jag hoppas det.

Guldet är begränsat: allt får plats i Eiffeltornets bas

Jan: Så guldet, tillbaka till avsnittet, är ändå en värdebevarare. Och sen det andra som guldet har som egenskap, det är ju att det bara finns en begränsad mängd. Där brukar man säga att allt guld som har brutits får plats i basen på Eiffeltornet. Det är också ganska coolt. Och då har man brutit 187 000 ton, varav två tredjedelar sedan 1950. Så det är de senaste 50 åren som vi har brutit det mesta guldet.

Caroline: Brutit det mesta guldet, precis.

Jan: Tittar man på fördelningen, så skulle man kunna få detta i en kub som är 21 meter åt alla håll. Och då brukar man säga att av de här 200 000 tonnen, typ, så är 89 000 ton smycken. Privatsparande, så här som vi pratar om guldmynt et cetera, 40 000 ton. Statligt sparande, alltså de flesta har ju guld i riksbanker. Även den svenska Riksbanken har guld, det användes förresten under finanskrisen då man växlade det till US-dollar. Så statligt sparande är typ 32 000 ton, och sen är resterande typ över 26 000 ton. Och sen räknar man med att det finns ungefär 57 000 ton kvar.

Caroline: Kvar i naturen?

Jan: Ja, precis.

Caroline: Ja, okej. Jag undrar bara hur man kan veta det. Men det har man väl säkert.

Jan: Det har väl dina kompisar på universitetet, på geologi, säkert koll på. Det är väl en prognos som man har gjort. Och sen varje år bryts det ungefär 1 500 ton.

Guld kontra kryptovalutor

Jan: Och detta är också det när man pratar om kryptovalutor. Då pratar man om att ett av värdena är att det finns i begränsad mängd. Problemet med kryptovalutor, som vi pratade om i bitcoin-avsnittet, det är ju så här: ja, det finns en begränsad mängd av den specifika kryptovalutan. Men du kan ju skapa en ny kryptovaluta. Och det märker man nu, att det finns över tusen kryptovalutor.

Caroline: Så det blir så utspätt.

Jan: Det blir så utspätt. Det är inte som guld.

Caroline: Nej.

Jan: Så på det sättet är guld ändå helt unikt.

Caroline: Helt unikt.

Avkastning per tillgångsslag och guld i kriser

Jan: Tittar vi vidare på det, så finns det en sån här på bloggen också. Jag har lagt upp en karta där man har haft avkastning per tillgångsslag sedan 1977 till 2017. Och här kan man ofta se hur guldet slår mot de andra tillgångarna. Att i dåliga år, så ligger guldet som bäst i avkastning. I bra år för börsen, så ligger guldet som en ganska dålig avkastning. Så det är här man bland annat kan se att guldet svänger i motsatt riktning mot de andra tillgångsslagen.

Och framför allt blir det intressant om man tittar på några olika kriser. Och då har Bloomberg, det här finansiella magasinet eller finansiella dataleverantören, gjort en sammanställning från oktober 2017. Det var en person som tittade på olika kriser. Och så tittade han under de här olika kriserna hur den amerikanska börsen betedde sig, hur räntorna betedde sig och hur guldet betedde sig.

Han började till exempel med kraschen 1987, där den amerikanska börsen, alltså S&P 500, de 500 största amerikanska företagen, backade med 33 % och guldet under samma period steg med 5 %. Ganska coolt. Tittar vi till exempel på 11 september 2001, då sjönk börsen med, jag tror det var 22,3 %, guldet under samma period steg med 16,6 %. Sen går man igenom finanskrisen till exempel, 2007–2009, då gick amerikanska börsen ner minus 54 %, guldet gick upp 25,6 %.

Tittar vi mer i närtid, till exempel Brexit, då har jag inte jämfört S&P utan tittat på svenska börsen. Under Brexit backade svenska börsen med 6,6 %. Guldet ökade med 2,5 %. Tittar vi till exempel nu i början av året, så hade vi volatilitetens återkomst, kallades det, där börsen sjönk. Också där tappade börsen 8 % på några veckor. Guldet gick 1,2 % upp. Så vi ser egentligen att i de flesta tider av oro på börsen, så tenderar guldet att behålla sitt värde eller till och med gå upp.

Caroline: Och det beror på att folk köper mer guld för att få lite mer stabilitet?

I de flesta tider av oro på börsen tenderar guldet att behålla sitt värde eller till och med gå upp.

Guld som säker hamn och marknadens storlek

Jan: Ja, ofta brukar man se guldet som en säker hamn. Helt enkelt som en stabilitet. Sen handlar det också om att, jag tog faktiskt inte med det i detta avsnitt, men jag tror att totala marknadsvärdet på guld är typ 50 miljarder dollar. Alltså några av världens största företag, då är värdet på företaget mer än allt guld som finns i världen. Jag tror att den amerikanska börsen är värderad till 20 000 miljarder. Och jag tror att det finns kanske 50 miljarder eller 100 miljarder i guld. Så då är den 200 gånger större. Så det räcker att en liten andel procent av pengarna flyttar sig från börsen till guld, för att det ska bli trångt i ingången. Och då ökar priset, helt enkelt.

Men i alla fall, han fortsatte i den här artikeln där han jämförde en nybörjarportfölj, alltså en 60/40-portfölj, mot vad han gjorde, en 55/30/5/10-portfölj.

Caroline: Nej, det är bara förvirrande med de här siffrorna.

Portföljjämförelse: 60/40 mot en med guld

Jan: Nej, men 60/40-portföljen, det är 60 % aktieindexfonder och 40 % räntor. Så som vi har pratat om, en klassisk nybörjarportfölj, så som vi har det. Men då säger han så här: okej, men vi vill ha 10 % guld. Och då sänker han 5 % från 60 till 55 och från 40 till 35. Alltså blir den 55/35/10. Så 55 % aktier, 35 % räntor, 10 % guld. Och då visar han att framför allt i tider av kriser, så blir den här portföljen bättre med guld. Och på årsbasis, även om man äger guldet hela tiden, även när det inte är kriser och då det blir ett sänke, så gör skyddet man får i kriserna att den genomsnittliga riskjusterade avkastningen ökar med ungefär 0,55 %.

Och det kan man ju tycka, 0,55 % i avkastning är inte så mycket. Men på lång sikt och med ränta på ränta, så blir det faktiskt pengar. Det blir pengar att räkna med. Och inte minst den här psykologiska faktorn att man ligger bättre än index.

Idag är det ju lite överkurs i avsnittet. Jag funderade på om jag skulle spara det till slutet. Men jag tänker att vi får ta med det, eftersom det är svårt att separera ut det. Men i alla fall vad han säger, om jag citerar honom fritt översatt, så säger han så här: det visar sig att en portfölj som innehåller guld överpresterar en 60/40-portfölj med ungefär 0,55 % per år, trots att den har en lite högre kostnad och en lite högre volatilitet. Över en 30-årsperiod, så blir en halv procent per år ganska mycket pengar. Så det tycker jag är ganska intressant.

Oxford Economics: optimal andel runt 5 %

Jan: Om man tittar på en rapport som släpptes av Oxford Economics, som jag länkar till på bloggen, så säger de så här, om jag översätter det fritt: vår slutsats är att på grund av den saknade korrelationen med andra finansiella tillgångar, det vill säga att guldet inte har någon korrelation, så har guldet en användbar roll i att stabilisera värdet på en portfölj, även om man säger att det har ett marginellt ökande värde. Och vår slutsats är att guldets optimala fördelning i en portfölj bör vara runt 5 %, givet att man har en tillväxt på 2 % och 2 % årlig inflation. Och det är precis samma som vi har i Sverige. Så jag tycker att man kan översätta det direkt rakt av.

Så jag menar, där finns verkligen ett vetenskapligt stöd för att ha 5–8 % guld i sparandet.

Min syn på guld: en värdebevarare

Jan: Så ska man sammanfatta min syn på guld och silver, så är det att det är en värdebevarare. Vid 2 % inflation, över en 18-årsperiod, då tog jag exempelvis ett barnsparande, så får ett barn 100 kronor i doppresent och det ska använda de 100 kronorna när det fyller 18 vid studenten. Då har man förlorat ungefär 30 % i värde, så den 100-lappen är typ värd 74 kronor, lite drygt. Tittar vi på 100-årssikt, som vi tog den här T-Forden som exempel, då har 100 kronor förlorat 97 % av sitt värde. Så en 100-lapp 1900 är värd 3 kronor år 2000.

Det där är viktigt att veta, inte minst när vi pratar om guld, men även det här är argumentet mot att inte ha pengar på ett vanligt sparkonto, så som vi pratade om i avsnitt 67. Guld finns bara i en begränsad mängd, det har en negativ korrelation mot börsen, och det gör en 60/40-portfölj cirka 0,55 % bättre per år.

Och sen tänkte jag faktiskt på dig när jag skrev den här sista punkten, att det faktiskt är lite så här generational wealth.

Caroline: Förklara lite.

Generational wealth: guld att ge i arv

Jan: Nej, men jag tänker, vi har ju ingen avsikt att sälja de här guldmynten, utan det kommer Freja och Elsa få, de får dem i arv. Precis som jag faktiskt fick ett guldmynt i arv av mina föräldrar. Så det är någonting som ...

Caroline: Som man kan ge vidare.

Jan: Ja, precis. Och sen skrev jag faktiskt så här, fint att titta på, eller fint att äga.

Caroline: Ja, man kan ändå känna sig lite rik när man har sådana här.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Fint mynt.

Jan: Så guldmynten har vi inte hemma, men jag har ju några silvermynt på skrivbordet. Jag gillar att ha dem där vid dataskärmen att titta på.

Feng shui, karpfjäll och flummiga pengatraditioner

Caroline: Vi ska göra en sån här feng shui-översikt över hemmet. Där man har rikedomshörnet. Där ska de ligga.

Jan: Var ligger rikedomshörnet? Jag vet inte. Hur hittar man rikedomshörnet?

Caroline: Man ska kolla vilka väderstreck man har i huset. Och sen ska det, enligt feng shui, vara på olika ställen i huset. Det är svårt, det är när jag inte har läst på. De olika väderstrecken i huset innebär olika speciella ställen. Men det känns ... förmögenhet eller familjen eller, jag vet inte, harmoni och sånt.

Jan: Det känns lite som min mamma. Vi har ju tradition att på julen äter vi karp istället för julskinka. Och då har mamma, sen vi var små, tagit fjäll från de här karparna och slagit in det i ett litet papper. Och sen ska man ha de här karpfjällen i plånboken.

Caroline: Ja, för då ger det ...

Jan: Lycka med pengar. Lycka med pengar, ja.

Caroline: Och det är samma flum som med feng shui-grejen. Men det känns ändå lite kul, det är som du säger, det är kul att ha det. Man känner sig lite rik och man kanske inte slösar lika mycket med pengar som man brukar.

Jan: Och då är det automatiskt ...

Caroline: Då blir det ju automatiskt sant.

Jan: Ja, precis. Alltså jag vågar ju inte att inte ha de där jävla fiskfjällen i plånboken.

Caroline: Nej, man vågar inte det. Man har dem.

Jan: Ja, precis. Det är tips till alla. Hemlig fråga så här: vad har jag nu i plånboken? Fiskfjäll från en karp.

Caroline: Inte kontanter i alla fall.

Jan: Nej, precis. Det känns som att vi spårar ut idag. Men tillbaka till avsnittet.

De tre sätten att äga guld, fördelar med fysiskt

Jan: Så jag säger så här, att det finns egentligen bara tre sätt att äga guld. Det ena är att äga det i fysisk form, i mynt, tackor eller smycken. Det andra är att äga guld i värdepappersform, och då i form av fonder eller börshandlade fonder eller derivat eller index eller något sådant här. Och sen det tredje sättet är att äga det fysiskt, men ha outsourcat förvaringen och handeln.

Och om vi börjar med fysiskt guld och fördelarna. Den första fördelen är att du äger det. Verkligen. Det är ingen som kan göra anspråk på det. Det är ditt, helt enkelt. Det är väldigt mycket värde på liten vikt, det vill säga att det är väldigt transportabelt. Det finns få sätt idag att ta med sig 10 000 kronor än i ett sånt här litet guldmynt. De är ganska fina att titta på. De går alltid att använda. Har du ett guldmynt, så kommer du alltid kunna använda det. I många kriser och sånt har det använts guld et cetera. Och sen också att det är sådan här generational wealth. Det är alltså fördelarna med den fysiska formen.

Nackdelar med fysiskt guld: spread, bluffar och lagring

Jan: Tittar vi på nackdelarna, så är det väldigt dyrt att köpa och sälja. Jag kommer visa några exempel sen på just det här med kostnader, med spread som det heter. Man behöver ha tillit till leverantören man köper från. Det har funnits många sådana här bluffar där folk har skickat annan metall än guld.

Caroline: Som har sett ut som guld?

Jan: Ja, och vägt i princip. Det finns någon metall som väger nästan lika mycket som guld. För guld är ju ganska tungt. Det är ju bara att jämföra storleken på de här två mynten. De väger lika mycket, men de är väldigt olika stora.

Det andra problemet man får är lagring och säkerhet. Nu har ju vi valt att ha de få guldmynten vi har i bankfack. Men det kostar ju tusen spänn om året att ha ett bankfack. Det är till och med svårt att skaffa sig ett bankfack idag. Det är inte alla banker som har det.

Caroline: Nej, det är inte alla banker som har det, nej.

Jan: Och sen är det hela försäkringsfrågan. Att det bara är viss begränsad försäkring på bankfacken. Och de vill inte att man ska ha kontanter och sådant. Och det var ju struligt, bara hela den diskussionen.

Caroline: Men gud, vad ska man ha i sitt bankfack då?

Jan: Ja, det undrar jag också.

Caroline: Så menar de att man bara ska lägga sina diamanter där?

Jan: Det är inte ens det kanske. Nej, viktiga papper eller något. Jag vet inte, det känns konstigt.

Ett annat problem, det är svårt att hitta köpare. Skulle vi vilja sälja detta guldmyntet, så är det bökigt att hitta någon som vill köpa det. Och då kommer man ofta få betala för det också. Det är svårt med växlingen till kronor, alltså försäljningen. Och köper du silver, så är det 25 % moms.

Caroline: Förr kunde man köpa det via Estland, men där satte ju Skatteverket stopp för det.

Jan: De märkte det?

Caroline: Nej, jag vet inte.

Jan: Men sen 2017 så har det inte gått att köpa det här silvret utan moms. Och det gör det mer eller mindre omöjligt att köpa fysiskt investeringssilver. För det betyder att köper du silver för 100 kronor, så har du betalat 125. Men silvret är bara värt 100 kronor.

Caroline: Ja, det blir ingen bra startsträcka.

Jan: Du är liksom 25 kronor back, eller 25 % back redan vid köpet, så att säga.

Vad spread betyder i kronor

Jan: Tittar vi då på vad jag menar med att det är dyrt vid spread, så tog jag från nätet lite siffror. Om vi tar en amerikansk Gold Eagle, sån som vi har här, det är det mest klassiska guldmyntet. Det väger då 31 gram. Guldpriset per oss, alltså vad är själva guldet värt just idag? För guldpriset ändras ju varje minut, helt enkelt. Då är det värt 10 662 kronor. Det är vad guldet är värt. Men om jag ska köpa detta myntet, så köper jag det inte för 10 662 kronor, utan jag kommer till butiken behöva betala 11 297 kronor. Så jag kommer behöva betala 600 kronor mer. Och de 600 kronorna är butikens påslag, och också tillverkningskostnaden för att jag får det i fysisk form. Så jag betalar 6 % extra för att få det i guldmynt, plus frakt och försäkring och massa andra grejer. Så det är dyrt.

Om jag säljer tillbaka det, så kan jag sälja tillbaka för 10 450 kronor. Och då är det återigen plus frakt plus försäkring. Och jag får inte spotpriset. Om jag till exempel köper en aktie för 100 kronor, så kan jag sälja tillbaka den för 100 kronor, och då har jag bara betalat courtaget, kanske 19 kronor. Men här, om jag köper och säljer tillbaka, så har jag gjort en förlust på ungefär 7–8 %. Så det är det jag menar med att det är dyrt.

Och detta kan man ofta se. De duktiga leverantörerna, till exempel Liberty Silver som vi använder, de skriver ju ut detta på hemsidan. Vad kostar det, vad är premien, och vad säljer de tillbaka till. Så det är inget man upptäcker i efterhand, utan man kan kolla på det.

Köper du en aktie för 100 kronor kan du sälja tillbaka den för 100 kronor. Köper och säljer du fysiskt guld har du gjort en förlust på 7–8 % bara på spreaden.

Leverantörer av fysiskt guld

Jan: Tittar vi på leverantörer, så när vi har handlat fysiskt guld har vi använt Liberty Silver. Och vi har ...

Caroline: De säljer också guld.

Jan: Ja, precis. Jag tänkte att det var ett sidospår. Nej men dem kan jag verkligen rekommendera. Vi har ju också, för tydlighetens skull, ett affiliatesamarbete. Så vi har en sponsrad länk. Så vill du använda dem, så får du väldigt gärna använda vår sponsrade länk. Då utgår det en liten, alltså jätteliten, ersättning till oss. Det finns inte så mycket marginaler på det där med guldet.

Och sen har vi även testat goldsilver.com, den här Mike Maloney, han som är typ guldgud.

Caroline: Där man också kunde köpa vapen.

Jan: Ja, precis. Nej, men seriöst, hur var det då?

Caroline: Det var bra, men det var dyrt.

Jan: Det var dyrt, och anledningen till att jag köpte det var att man då fick tillgång till hans exklusiva insiderprogram.

Caroline: Och vad var det för något?

Jan: Nej, men att man skulle få hans mejl, speciellt utvalda. Jag fick känna mig lite signifikant.

Caroline: Jaja, men jag har inget emot det.

Jan: Ja, men jag tyckte inte det var värt det. Alltså inte när det finns så bra leverantörer här hemma i Sverige. Det tog lång tid innan vi fick det och sånt. Jag har inte dålig erfarenhet, men jag kommer inte använda dem igen, så skulle jag säga. Däremot rekommenderar jag den sajten om man vill läsa på om guld, och man kan vara med i den här lite konspiratoriska grejen. Det är mycket bra information. Han gör jättebra Youtube-klipp, han har en jättebra blogg och skriver mycket. Så ibland när jag vill komma up to date på guld och silver, så brukar jag läsa på hans goldsilver.com. Där finns ju han, Peter Schiff säljer ju också. Alla de här säljer ju eget guld och silver. Men honom har jag inte testat.

Annat som förtjänar att nämnas här, men som jag inte har handlat från själv, är Tavex och Guldcentralen, som är två andra svenska företag.

Caroline: Det låter som om de har mycket guld.

Jan: Ja, precis. De har ändå hållit på i 50 år enligt hemsidan. Men jag kan inte gå i god för dem. Liberty Silver kan jag säga att dem har vi handlat hos under många år. Och det har aldrig varit något strul.

Guld via värdepapper: fördelar

Jan: Tittar vi på guld och silver via värdepapper, så är fördelarna med att äga det som värdepapper, det vill säga fond eller sånt, att det är väldigt enkelt. Du använder ditt vanliga Avanza eller ditt Nordnet-konto som du redan har. Du kan till och med använda det för din tjänstepension. Annars kan du inte använda din tjänstepension för att köpa fysiskt guld för pengarna i lådan. Så det är en jättestor fördel. Det är lätt att handla, och du slipper de här problemen med det fysiska guldet. Med bankfack och var ska jag ha det och hela den biten.

Caroline: Men kan man köra alla sina 5–8 % där?

Jan: På Avanza? Ja, absolut.

Motpartsrisken: äger du verkligen guldet?

Jan: En stor fråga där, nu kommer detta från det konspiratoriska hållet, så jag bedömer sannolikheten och risken som ganska låg, men jag behöver ändå nämna den. Jag kan inte komma bort från den. Och det är så här: äger du guldet? Anledningen till det är att många av de fonderna man köper, de äger inte guldet själva. Utan då har de en skuldsida, någon annan är skyldig dem guldet. Och då har du en sån här motpartsrisk, som du inte alls har annars. Har jag guldmyntet här på skrivbordet, så är det ju mitt, det är ingen risk i det. Men här är det att någon annan har lovat någon annan guldet, som har lovat guldet till mig.

Caroline: Ja, det låter som skolgården ungefär.

Jan: Ja, men precis. Och det funkar i vanliga fall, men i händelse av kris. Om det skiter sig som 2008, att ingen litar på ingen, för det var det egentligen finanskrisen var. Det var en stor tillitskris. Då kan det hända att den här guldfonden man köpte, för att den skulle öka i värde i krisform, den kanske inte alls ökar i värde.

Caroline: Så det faller inte alls ut på det viset man vill i kris, som man tänkte sig?

Jan: Ja, precis. Nu är det en marginell risk, men jag vill ändå ha den nämnd. Det är ingen showstopper för mig, för vi äger ju guld i värdepappersform. Men detta gör ju, särskilt när vi börjar prata om de sista specialmäklarna, att det finns. För större summor så rekommenderar jag att man faktiskt tar en sån här specialmäklare.

Derivat avråds, och frågan om fysisk leverans

Jan: Sen finns det mycket så här skuldsedlar och derivat. Alltså att man inte ens, detta är ändå fonder som ska äga guldet, men sen finns det sådana där du spekulerar i förändringen på de här guldfonderna. Och det avråder jag från, guldderivat och sådant. Det har vi varit inne på, svårt att förutsäga beteende i kris.

Svårt med fysisk leverans. Du kan inte få guldet fysiskt. Om du skulle behöva, för det är ju i fonden. Det finns en fond som heter Zürcher Kantonalbank, någon guldgrej. En schweizisk.

Caroline: En schweizisk.

Jan: Det låter redan bra, tycker jag.

Caroline: Jo, det är jättebra.

Jan: Förutom ett par grejer. Jag har dem faktiskt i min tjänstepension. Det är en schweizisk fond. De äger guldet fysiskt, har det i sitt valv. Problemet är att det kostar 800 spänn i courtage att köpa den fonden. Så Avanza eller Nordnet vill ha 800 kronor för att köpa den åt dig.

Caroline: Varför det?

En guldtacka på 12,5 kilo

Jan: För att den ingår inte i deras normala utbud. Så då måste de ringa till någon mäklare i Schweiz och fixa pappret. Det kostar dem pengar. Men i alla fall, den här fonden ger fysisk leverans. Och när jag hittade det, så tyckte jag att det var coolt, att man kan få ut sina fondpengar i fysisk leverans. Ända tills de skrev så här: minsta leverans är en guldtacka som är standardiserad.

Caroline: Och hur stor är det då?

Jan: En standardiserad guldtacka enligt LBMA, alltså London Bullion Market Association, är 12,5 kilo.

Caroline: Okej, så det är liksom en sån här ...

Jan: Ja, det är roligt. Jag har sett såna i verkligheten. De är inte så stora som man tror. De är ganska små faktiskt. Som en stor iPhone skulle jag säga. Men då ska man veta att ett kilo guld kostar 350 000. Så 12,5 kilo, det är då fyra miljoner. Så äger man andelar i deras form för fyra miljoner, så kan du få den hemlevererad.

Caroline: Och är den försäkrad då? Får man fri port?

Jan: Jag har inte pratat. Det borde ingå, tycker jag. När de sa 12,5 kilo, så tappade jag intresset för det där. Ja, det var ett sidospår. Men det var ett ganska intressant samtal.

Caroline: Det kanske var någon som intresserade sig för detta.

Jan: Nej, precis. När jag pratade med dem, så var det så.

Caroline: Visst, du pratade i telefon med dem?

Jan: Jag pratade i min telefon med dem. Och så försökte jag bara hålla uppe. Så bara, det låter bra, jag ska ta det i övervägande. Och då hade jag typ 100 gram eller någonting.

Värdepappersfonderna i praktiken

Jan: Det var guld och silver via värdepapper. Du använder Nordnet, Avanza, precis som vanligt. Och då kan man köpa vanliga fonder eller börshandlade fonder. Derivat rekommenderar jag inte. Av vanliga fonder, då rekommenderar jag Pacific Precious. Det är den här fonden som vi hade, som drivs av Erik Strand. Han var här i avsnitt 51 tror jag att det var, och pratade om guldets vara eller icke vara i portföljen. Han kommer förresten tillbaka i oktober, då ska vi prata om vad pengar är och om börskris.

Caroline: Det blir lite mer så filosofiskt.

Jan: Det blir lite mer filosofiskt och konspiratoriskt. Vissa jublar.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Jag tror att det blir kul. Så Pacific Precious är en sån här UCITS-fond, så det är liksom så här supertryggt. Eller inte supertryggt, men superreglerat för att tryggheten ska vara där.

De som har RikaTillsammans-portföljen vet ju att i början av året så rekommenderar jag ETF Physical Swiss Gold. Den finns på Nordnet. Man kan köpa den via Avanza också. Då kan man googla det här, eller inte googla, men när man är inne, det heter GZUR. Eller en annan som heter Xetra-Gold, och då är det 4GLD som är kortkoden. Så då kan man hitta den.

Tredje sättet: guld via specialmäklare

Jan: Det sista sättet. Nu har vi pratat om det fysiska guldet, vi har pratat om värdepapper. Och det är ju det här med guld via specialmäklare. Detta har vi inte tyckt har varit ett problem, utan man har sett de stora fördelarna med fysiskt guld, och de stora nackdelarna med värdepappersguld, och nackdelarna med förvaringen av det fysiska guldet. Så då är det aktörer som har kommit på att säga: men vet du vad, vi kan ju ta hand om det där. Köpa, sälja och förvara åt andra.

Så du får fördelarna hos en sån här specialmäklare. Du äger guldet själv, fysiskt. Det är så att du äger det. Bara att det är någon annan som sköter lagring och alla transaktioner. Det blir väldigt lätt att handla med sådant, för då kan du sälja guld. För då köper de egentligen bara de här stora 12,5-kilos standardiserade guldtackorna, och sen är vi kanske tusen personer som delar på en sådan. Man kan få hemleveranser, ofta ända ner till 100 gram. Så då kan man säga: nu vill jag ta ut mina 100 gram jag har hos er och få fysisk leverans. Sen får man betala för leveransen, men du kan få hem det.

Så jag brukar säga att fördelen är att du får fördelen med fysiskt guld men slipper nackdelarna, och du får fördelen från värdepappersguldet och slipper nackdelarna.

Nackdelarna med specialmäklare

Jan: Nackdelarna, dock, för allt är inte guld och gröna skogar, tänkte jag. Det är lite administrativt jobb. Det är ganska dyrt vid mindre belopp, för de tar ju betalt för att göra den här tjänsten åt dig. Sen är det samma fråga, äger du verkligen guldet? Många besvarar den frågan genom att ha externa revisorer och publicera en lista varje dag på alla som äger vilken guldtacka. Så man kan se sitt eget alias publicerat i en superlång Excel-fil varje midnatt.

Sen är det avgifter för köp, lagring och försäljning. Och ibland kan det vara svårt att jämföra olika aktörer, för man räknar på olika sätt. Vissa tar betalt när du köper men du betalar ingenting för försäljningen. Andra tar betalt när du köper och lite när du säljer. Sen är lagringen olika dyr et cetera. Men jag brukar säga att det inte ska kosta mer än 1–1,5 %, som en vanlig fond.

Den vi använder idag är BullionVault. En brittisk specialmäklare, som Avanza fast för ädelmetaller kan man säga. Där har vi också ett affiliatesamarbete, så vi har en sponsrad länk. Så gillar du dem, så får du gärna använda vår länk.

De vi har testat förut är att vi har testat goldmoney.com också, men det var lite för mycket bells and whistles för mig. För du vet, de skulle ha kreditkort och du skulle kunna föra över pengar till andra användare, det var tusen andra grejer.

Caroline: Det blir alltså alltid lite förvirrande. Det känns konstigt.

Jan: Ja, så jag var så här, nej men vi har ett konto där men det är inte det vi använder. Jag gillar BullionVault mycket mer. Det är bara så här, köp och sälj. Även om tröskeln att fatta deras hemsida är lite högre. Men de är jätteduktiga.

En annan som förtjänar att nämnas är Perth Mint. Som jag inte har testat själv, men jag har läst mycket gott om dem. Jag har varit inne på deras hemsida. Det är det australiensiska myntverket. Och det de har som fördel är att de garanteras av den australiensiska staten. Men det känns väldigt långt bort, helt enkelt. Så de förtjänar också ett omnämnande.

Vad som händer i januari: guld in i portföljerna

Jan: Om vi avslutningsvis ska börja titta. Jag skulle säga att det är stor sannolikhet att när vi balanserar om i januari, för jag påstår ju att det är ingen panik med att man ska ändra sin strategi, utan vi har vår avstämningspunkt i början av året, då kommer vi sannolikt lägga till 5 % guld. Mellan 5 och 10 % guld i alla portföljerna. Sannolikt kommer vi göra om nybörjarportföljen som är 60/40 till 60/35/5. Globala barnportföljen kommer sannolikt bli från 90/10 till 85/10/5. Eller något sådant.

Så du som vill vara lite ahead kan faktiskt göra detta redan nu. Och annars, du som lyssnar och är nöjd, vänta till januari, så kommer vi med klara instruktioner. RikaTillsammans-portföljen har ju redan 25 % guld enligt den vanliga fördelningen.

Silvermynt som present

Caroline: Och sen ett annat tips. Det är ju ganska roligt att ge bort de här silvermynten.

Jan: De här silvermynten. Vi har ju gett bort dem som present. Faktiskt eller när man går bort. Det kostar ju typ 200 kronor hos oss. Och det blir ju ett kul samtalsämne. Och framför allt till barn som har allting. Barn tycker det är jättekul med silvermynt. För det är ju som skatterna.

Caroline: Ja, det är verkligen som en skatt det här.

Jan: Och så har de många olika tryck. Så nu har vi så här Queen Elizabeth. Men de finns med pandor och med koala och massa andra sådana grejer.

Konkreta tips och avrundning

Jan: Så konkreta tips. Jag skulle säga så här, ta den här perioden fram till januari. Börja läsa på lite om guld. Gå och sug på karamellen, om det kan vara någonting för dig. Du behöver inte göra någonting med portföljerna före dess. Är det så att du ändå inte följer våra portföljer, överväg det här med 5–10 %, kanske 8 % guld. Jag tror att det kan vara en bra grej.

Gillar du det här avsnittet, så som vanligt, tryck prenumerera gärna i din poddspelare eller i Youtube-kanalen eller på nyhetsbrevet som vi har på rikatillsammans.se, överst på sidan. Eller på sociala medier där vi finns, det är mest Twitter, Facebook och Patreon som vi hänger på. Och på Patreon, det är ju det stället där man kan stödja oss. Vi brukar säga att man kan bjuda oss på motsvarande en kopp kaffe i månaden. 25 kronor. Ja, typ 3–4 dollar. Och det är det som gör det möjligt för oss att kunna ha många av de här avsnitten där det inte är någon som står bakom själva avsnittet. Det ser vi, vi är jättetacksamma för att det är faktiskt över hundra personer som gör det. Det är jättekul. Det tackar vi jättemycket för.

Caroline: Ja, men precis, och det är ett förtroende som förpliktigar, du vet. Ibland när man känner så här, söndag ska vi lägga ut den nya artikeln, och så bara, gud, det är många människor som väntar. Så tack för det.

Jan: Och då är det patreon.com snedstreck RikaTillsammans, helt enkelt.

Kommande avsnitt och sista frågorna

Jan: Kommande avsnitt, på fredag, eller i fredags, för du kommer ju se detta på en söndag, så har vi träffat Henning Hammar, investerarfysikern, som är en av de riktigt tekniska investerarna i Sverige. Så kommer jag göra en intervju med honom. Det är synd att du inte kommer vara med, Caroline, du hade nog behövts i det avsnittet, men jag kommer försöka hålla din flagga högt.

Caroline: Och vad är min flagga här nu då?

Jan: Att göra det förståeligt. Att göra det förståeligt, för jag kan ju lätt, särskilt med andra nördar, springa iväg i detaljer. Sen kommer vi göra en intervju med Nicklas Andersson, investeraren som jobbar på Avanza. Har pratat pengar på den, och så vidare. Så att det ska bli kul. Det kommer lite intervjuavsnitt här framgent, helt enkelt.

Så att, sista två frågorna till dig som har tittat eller lyssnat. Äger du guld idag? Om ja, hur har du gjort? Var köpte du dina? Har vi missat något i artikeln? Är det någon leverantör som du har bra erfarenhet av som du vill puffa för? Så gör gärna det. Ett tips, kommentera gärna på bloggen, för det är många som tittar på Youtube eller som ser detta i sin podd, och det är svårt att få kommentarer på ett ställe. Så jag brukar säga så här, kommentera på bloggen, rikatillsammans.se, så kommer det flest människor till gagn.

Och med det återstår egentligen bara att säga tack för idag.

Caroline: Tack.