Bästa sparräntan – så hittar du den

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Bästa sparräntan, och alternativen till sparkonto
2. Claes Hembergs räntetrippel och vad som ska tas upp
3. Sammanfattningen: gör jag rätt sak eller rätt sak på rätt sätt?
4. Räntetrippeln och argument för bindningstid
5. Den vanligaste frågan: hur ska jag placera mina pengar?
6. Tumregeln om aktier per år, och typiska sparkontoscenarier
7. Att se det positiva i skatten
8. Ett sidospår om politik
9. Tillbaka till buffert och målsparande
10. Rätt sak på rätt sätt: 0,3 % på 100 000 kronor
11. Amortering som alternativ till sparkonto
12. Räkneexemplet: garanterad avkastning av amortering
13. Storbankernas nollräntor
14. Bundna lån och lagändringen 2014
15. Vad insättningsgaranti är
16. Insättningsgarantin är en överenskommelse, inte en naturlag
17. Inte 100 procent säkert, men 99,5
18. Insättningsgaranti per konto, och inte på ISK
19. Varför sparkonto utan insättningsgaranti ofta är högrisk
20. Kontrollfreaket dubbelkollar på Riksgälden
21. Rörlig eller fast ränta
22. Fast ränta och de nya, mjukare villkoren
23. En kort disclaimer om sammanställningen
24. Inget samarbete vid sammanställningen
25. Rörligt: konsensus runt 0,7 procent
26. Collector och Cliro som overall-vinnare
27. Avanza, Resursbank och Santander
28. Tre till sex månaders bindning
29. Tolv månaders bindning
30. Ett till tre års bindning, och Erik Penser
31. Saudiska kungafamiljens avkastningskrav
32. Skampålen: Avanza och Nordnets sparräntor
33. Logiken bakom de bakvända räntorna
34. Den sammanvägda vinnaren
35. Alternativ utan insättningsgaranti: Fyrspar
36. Det är egentligen en företagsobligation
37. Den känslomässiga poängen om var pengarna hamnar
38. Undantaget som bekräftar regeln: Akelius Spar
39. Skillnaden i affärsmodell
40. Högst avkastning är inte alltid bäst: TrustBuddy
41. Räntefonder som alternativ till bufferthinken
42. Riskskalan och IKC Avkastningsfond
43. En grön obligationsfond för det etiska sparandet
44. SPP och hållbart sparande
45. Carnegie Corporate Bond och räntetrippeln
46. Överkurs: att faktiskt låsa buffertpengarna
47. Konkreta tips: se över dina sparkonton
48. Smidighet, amortering och avsnitt att lyssna på
49. Helheten kring det kortsiktiga sparandet
50. Häng med, och tack till patronerna
51. Vad patron är
52. Framåtblick: peer-to-peer
53. Guld, silver och en gäst i Stockholm
54. Fler gäster, och en fika i Malmö
55. Sista frågorna och avslutning

Bästa sparräntan, och alternativen till sparkonto

Jan: Förutom att hitta sparkontona med den bästa sparräntan så finns det andra alternativ som man kan överväga, till exempel att amortera eller korta räntefonder. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 67, och idag ska vi prata om bästa sparräntan. Jag har faktiskt sett fram emot det här avsnittet lite.

Caroline: Du gör dig det med alla avsnitt.

Jan: Ja, men jag tycker att det är så roligt.

Caroline: Vad har du sett fram emot?

Jan: Jag tänker att det här är en fortsättning på avsnittet om buffert som vi hade. Och det är dessutom lite av en fortsättning på avsnittet vi hade om räntor, eller räntefonder. För buffert, räntefonder och sparkonto hänger liksom ihop. Var ska man ha sin buffert? Och var ska man lägga de där pengarna som man inte ska investera på börsen på kort sikt? Innan känns det som att vi har pratat om vad och varför. Nu pratar vi konkret hur. Okej, så var kan jag sätta de här pengarna? Jag tänkte att vi ska gå igenom bästa sparräntan per olika bindningsperioder. Alltså om man ska ha det rörligt, eller tre månader, sex månader, tolv månader och så vidare. Och sedan knyta ihop säcken där, sparkonto eller räntefonder. Och prata lite om det här med insättningsgaranti. Ska man ha det på sitt sparkonto?

Caroline: Du får förklara vad det är för någonting sedan.

Jan: Ja, absolut, vi kommer gå igenom det. Jag har dessutom mycket åsikter om den där insättningsgarantin.

Caroline: Ja, vad bra. Det ser vi fram emot.

Claes Hembergs räntetrippel och vad som ska tas upp

Jan: Och sedan ska jag också prata om Claes Hembergs räntetrippel. Claes Hemberg, det är ju han som är sparekonom och som tidigare var på Avanza. Han som alltid hade hängslen.

Caroline: Ja, det var hans grej. Men han har väl det fortfarande?

Jan: Jag vet inte. Vi fick ett tips från en läsare som sa, när vi pratade om vem vi ska bjuda in under hösten till podden: ja men kan ni inte bjuda in Claes Hemberg? Och nu när han inte är på Avanza längre så är det en av frågorna jag kommer att ställa till honom. Har du fortfarande hängslena på dig?

Caroline: Och ni får ta foto då.

Jan: Absolut, det tycker jag att vi ska göra.

Caroline: Då tar vi det vanliga. Vi introducerar sammanfattningen och de viktigaste punkterna att ta med sig från det här avsnittet.

Sammanfattningen: gör jag rätt sak eller rätt sak på rätt sätt?

Jan: Precis. För de som inte lyssnar mer än de här första fem minuterna får då veta: det här är kärnan som du ska ta med dig. Och precis som vanligt känner jag, efter din feedback, ett behov av att kratta lite för det här och säga att här går vi igenom resultaten mycket snabbt. Här förklarar jag inte, jag går inte på djupet, utan här kommer slutsatserna och fakta. Och sedan spenderar vi de kommande 50 minuterna på att gå igenom det i detalj.

Den första punkten när det gäller sparkonto, och man börjar lägga ner tid på det, det är att ställa sig frågan: gör jag rätt sak, eller gör jag saken på rätt sätt? Det vill säga, är det verkligen det som kommer ge mest resultat på den tiden jag ska lägga ner?

Om vi tittar på den bästa sparräntan per insättningsperiod så kan man säga så här: om man ska ha det rörligt, alltså om man inte binder pengarna, då kan man idag få ungefär 0,7 % ränta. På sex månader är det ungefär 0,9 %. På tolv månader är det ungefär 1,2 %. Och tittar vi på 24 månader så är det typ 1,6 %. Här kan också korta räntefonder vara ett alternativ till sparkontot. Det kan vara bra att veta. Då tittar man ofta på kanske mellan 1,5 och 3 %, och då är det inte heller någon bindningstid. Men annars, har du ett konto med insättningsgaranti så kommer du aldrig att få mindre. En räntefond, som vi pratade om i förra avsnittet eller förrförra, avsnitt 64, kan ju minska i värde om räntan går upp.

Räntetrippeln och argument för bindningstid

Jan: Vi kommer att titta på den här räntetrippeln som Claes Hemberg har tagit fram varje år. Det är tre stycken räntefonder som kan fungera som ett jättebra alternativ om man inte ska använda pengarna på tolv månader. Då är det Spiltan Räntefond Sverige, IKC Avkastningsfond och Carnegie Corporate Bond. Det här är lite favorit i repris, de var med i förra avsnittet också.

Och sedan, utifrån det resonemang vi hade i avsnitt 63 om buffert, så kan man faktiskt motivera att välja ett sparkonto med bindningstid. Eftersom de här oförutsedda händelserna inträffar inte så ofta.

Caroline: Nej, de inträffar inte så ofta som man tror.

Jan: Nej. Och då visade det sig att alternativkostnaden kunde bli alldeles för hög. Men det går vi igenom i avsnitt 63 i detalj.

Caroline: Ja, perfekt. Är det något mer?

Jan: Nej, inte på de viktigaste punkterna. Jag tänker att vi hoppar rakt in i avsnittet då.

Den vanligaste frågan: hur ska jag placera mina pengar?

Jan: En av de vanligaste frågorna som faktiskt kommer, den är lite förklädd. Du bara skrattar.

Caroline: Berätta nu hur den är förklädd. Nej, men berätta vilken den är och hur den är förklädd.

Jan: Jo, men det är den här: hur ska jag placera mina pengar? Det är ju en rätt stor fråga. Och den kan komma så här: jag har x kronor, hur ska jag placera dem, vad ska jag göra, vilka är de bästa investeringarna? Och där brukar jag alltid säga att det beror på tidshorisonten. Tumregler är ju det enda man kan ge, de stora dragen. Då brukar jag säga att alla pengar som ska användas inom tolv månader, de ska in på ett sparkonto. För sparkonto är lägst risk, du har dem tillgängliga.

Caroline: Man kan ta ut dem när man vill. Man kommer inte att gå ner i värde.

Jan: Nej, precis. Nästan inget alls. Den enda risken med sparkontot är ju inflationen på lång sikt. Och det pratar vi om i avsnittet med Claudia Galli. Har du pengar på ett bankkonto över en tioårs- eller en trettioårsperiod, då mer än halveras de i värde. Inte att de blir färre, utan att du har 100 kronor där om 30 år men då kan du bara köpa för motsvarande 50 kronor. Det är det som är inflationen.

Tumregeln om aktier per år, och typiska sparkontoscenarier

Jan: Och jag brukar säga att pengar som ska användas inom ett till fem år, där kan man då använda till exempel räntefonder. Och där brukar vi använda den här tumregeln, som jag faktiskt tror är från Gunther Mårder, som tog upp det i något avsnitt av Sparpodden.

Caroline: Och han, vem är nu han? Bara en parentes.

Jan: Ja, han är en kommande gäst också. Det är faktiskt inbokat, men inte förrän typ i december. Han var sparprofil när han var vd för Aktiespararna, sedan var han stor sparprofil på Nordnet, och nu är han vd för Företagarna. Så jag ser jättemycket fram emot att göra en sådan intervju med honom.

Caroline: Vad har han sagt nu då?

Jan: Han sa så här: investera max 10 % på börsen, alltså i aktier, per år som du kan låta pengarna vara. Så kan du låta pengarna vara i fem år har du 50 %, kan du låta dem vara i tio år då är det 100 %. Och det är därför jag alltid säger: ha ett tioårigt perspektiv eller längre. De här resterande pengarna, om jag till exempel bara ska ha pengarna på fem år, då är det 50 % aktier. Vad gör jag med resten? Och det är här sparkontona och räntefonderna kommer in.

Typiska scenarier för sparkonto, det är till exempel att man sparar till ett boende. Alltså en kontantinsats till en bostadsrätt eller till ett radhus eller en villa. Det kan vara en kommande skatteinbetalning, som vi pratade om i buffertavsnittet. Att jag hade missat det och sedan fick veta: nästa vecka förfaller din skatt. Jag bara, oj.

Caroline: Jag kom på att jag precis har sett hur mycket jag ska betala i skatt. Det var inte heller så kul, jag vet inte.

Att se det positiva i skatten

Jan: Men vet du vad jag tycker? Man kan ha mycket åsikter om att betala skatt. Men jag är faktiskt av den åsikten att så länge man upplever att man får bra grejer för skatten, så tycker jag att det är helt okej. Och jag tycker att vi får bra grejer i Sverige för skatten.

Caroline: Ja, det tycker jag också. Det var bara min initiala reaktion, åh nej. Men visst, vi får ju fantastisk sjukvård faktiskt. Det har vi upplevt nu när vi fick våra andra barn.

Jan: Ja. Och en annan sådan grej, jag tror att det var Charlie Söderberg. Han kom till mig och sa, inte häromdagen, det var något år sedan: du vet, när jag gör deklarationen, då tänder jag och Andrea ljus och dricker vin. Och så sitter vi där och gör deklarationen tillsammans. För ska man betala skatt, ja då är det ett tecken på att man faktiskt har tjänat pengar. Och det är värt någonting. För betalar du skatt så har du ändå fått behålla en del.

Caroline: Jag gillar det, hur vi alltid försöker att se det positiva i något som kan kännas som att det inte var så roligt. För det finns alltid någon positiv grej.

Ett sidospår om politik

Jan: Gud ja, absolut. Jag tycker det särskilt nu. Vi ska inte gå in på valresultat och sånt. Jag har lite åsikter, jag pratade med mamma faktiskt. Nu blev det ett sidospår här. Något helt annat. Jag var och hämtade mamma, som ska sitta barnvakt medan vi spelar in. Och hon var så upprörd, hon tyckte att politikerna nu, att det var en sådan sandlåda. Hon som är lärare, och i skolorna jobbar man jättemycket med mobbning. Då sa hon: det som pågår nu i media, det är ju mobbning. "Nej, men den ska inte vara med, och är den med då ska inte den tredje vara med. Då vill inte jag vara med." Och hon sa, hade det här varit på en skola hade man ju inte accepterat ett sådant beteende. Eller hon sa, nu hade ju någon politiker gått ut på tv och sagt: ja men vi har inga fysiska möten, utan vi smsar med varandra bara. Och min mamma är ju 50-talist, hon är liksom äldre generation. Men jag håller med henne. De är ju vuxna människor. De är valda av väljarna. De ska ta ansvar för landet.

Caroline: Ja. Jo, men det är ett bra perspektiv att hålla. För er politiker.

Jan: Ja, precis. Då fick vi det sagt. Vi kanske ska hoppa tillbaka till...

Caroline: Vi kan hoppa tillbaka till vad du vill. Vi kan fortsätta med vad du vill.

Jan: Det är alltid så himla roligt.

Caroline: Det var det som smsade. Hoppas det inte var någon jag valde.

Jan: Jag vet inte. Jag vill inte ta så mycket ställning.

Caroline: Nej, vi gör inte det. Det är inte det vi poddar om.

Jan: Men det var generellt mot alla. Okej.

Tillbaka till buffert och målsparande

Jan: I alla fall, det jag skulle säga är att vi skulle prata om kommande skatteinbetalning, och sedan hamnar vi någon helt annanstans. Men vi kör. Buffert och buffertsparande, alltså att man sparar till en buffert för de här oförutsedda utgifterna. Och sedan naturligtvis sådant här målsparande, som till exempel nu. Som semester och... vad kan det mer vara? Jag tänker, till exempel nu sparar vi till att vi ska åka till London med Freja och barnen och gå på Harry Potter-landet. Och då är det typiskt att man kan spara på sparkonto. Förlåt, jag avbröt dig.

Caroline: Nej. Nej, vi kör på.

Rätt sak på rätt sätt: 0,3 % på 100 000 kronor

Jan: En av mina tankar, när man ändå jobbar med sparkonto och marginalerna är så låga på det här, då har jag det här med frågan som min mentor alltid ställde till mig. Tänk om du gör fel sak på rätt sätt. Hans käpphäst var att göra rätt sak på rätt sätt. Många gånger ägnar vi oss åt att göra saker på rätt sätt, men vi ställer oss inte frågan: är det här verkligen rätt sak att lägga ner tid på?

Om vi tittar på skillnaden mellan en bästa och kanske en lite sämre ränta på ett års sikt, då diffar det kanske 0,3 procentenheter. 0,3 procentenheter på 100 000 kronor i sparkonto, alltså 100 000 på sparkonto är mycket pengar, 0,3 procentenheter är 300 kronor.

Caroline: Det är ju inte så farligt, kan man tycka.

Jan: Nej, det är inte så mycket pengar. Och att lägga ner, som jag har gjort nu inför det här avsnittet, åtta timmar på jämförelse av sparkonto och gå in och läsa villkor och sånt, det är inte den mest effektiva användningen av ens tid. Och särskilt inte om man jämför det med till exempel att förhandla om sina bolåneräntor.

Caroline: Där det kan röra sig om många tusenlappar.

Amortering som alternativ till sparkonto

Jan: Ja, precis. Eller till och med att faktiskt välja att amortera. Där man får, det kommer vi prata mer om sedan, typ en garanterad avkastning. Så även om vi nu har ett helt avsnitt om sparkonto, bästa sparräntan, låt oss fortfarande hålla i minnet rätt sak. Det här är för mig egentligen: välj ett av de bästa sparkontona och sedan get it over with. Det är liksom det.

När vi ändå var inne på det här med amortering, så tänker jag att vi tar det stickspåret också. Amortera är ett jättebra alternativ till sparkonto.

Caroline: Oftast rör det sig väl om huslån?

Jan: Har man andra lån än huslån när jag pratar om lån? Kreditkort. Jag brukar säga allt över 3 % i ränta. Då ska man inte spara i aktier. Du ska inte spara i räntefonder. Du ska knappt spara alls, utan amortera på det. Det är lite som i det här avsnittet vi pratade om. Vad heter det? Den rikaste mannen i Babylon. Han sa liksom: amortera helt och hållet på de här dåliga lånen. Alternativt, om du sparar 30 % av din inkomst, 10 % till dig själv och 20 % till amorteringen. Det är typ det man kan sträcka sig till. Och anledningen är att en amortering faktiskt ger en garanterad avkastning.

Räkneexemplet: garanterad avkastning av amortering

Caroline: Ja, hur tänker du då? Jag tror jag fattar vad du menar. Alltså, för att jag äger ju större och större del av mitt hus då, till exempel. Helt själv, och det är inte banken.

Jan: Absolut, det är ju ett sätt att se på det.

Caroline: Ja, men jag kan ju ha missat det.

Jan: Nej, du har inte missat det. Det är snarare att jag är mer nördig. Jag tänker så här: om jag har en låneränta på 1,3 %. Om jag lägger då 100 000, för att det ska bli enkelt att räkna. Och 1,3 % på de 100 000 i lån, då ska jag varje år betala 1 300 kronor. Om jag då amorterar de 100 000 kronorna, då kommer jag nästa år slippa betala 1 300 kronor. Eller hur? Och då kommer jag att kunna behålla dem själv. Då har jag fått en garanterad avkastning på de 100 000 kronorna på 1,3 %. Det är ingen risk.

Caroline: Nej, det är det ju inte.

Jan: Och tittar man särskilt på de högre lånen med högre räntor, typ kreditkort och billån och de här konsumentkrediterna, där kan man få en garanterad avkastning på 15 % om man betalar av ett sådant lån.

Caroline: Ja, och det här har vi pratat om innan i något annat avsnitt, men jag tycker ändå att det tål att sägas.

Jan: Ja, det är upprepande särskilt det här.

Caroline: Det kommer inte till mig helt naturligt, nej.

Storbankernas nollräntor

Jan: Nej, såklart. Och tittar vi då på sparkonto, där vi nu kommer prata 0,7 %. Lägger du de hundratusen på ett sparkonto. De flesta har ju noll, alla storbankerna har ju noll i ränta. Till och med, nu kommer jag ge en liten kritik till en bank som jag älskar och är jätteförtjust i, Nordnet. De har också noll på sina sparräntor. Så det betyder att har du hundratusen på ditt nollräntekonto, då får du ingenting. Har du då hundratusen på ditt banklån, ja då har du i alla fall fått 1 300 kronor. Och du har inte tagit någon risk.

Så en vanlig rekommendation, jag vet att Jonas Lindmark på Morningstar brukar prata så här: ha inte pengar på sparkonto eller i räntefonder så länge du har lån. Det är bättre att amortera, tycker de.

Bundna lån och lagändringen 2014

Jan: Och idag faktiskt, vi satt på ett styrelsemöte häromdagen där vi pratade om belåning i det företaget. Då hade vi bundna lån. Och då är det många som minns att det var väldigt dyrt att lösa bundna lån. För så var det innan 2014, jag tror det var första juli 2014, då gjorde staten om lagstiftningen. För innan dess fick bankerna ta betalt för räntan. Alltså om du löste ett femårigt lån efter ett år, då fick de ta betalt för räntan det faktiskt kostade dem, men även för den vinst de förlorade på dig de kommande fyra åren. Är du med?

Caroline: Precis, ja. Då kan man nästan räkna ut vad det är för vinst de gör på dig.

Jan: Ja, precis. Vad jobbigt för dem egentligen. Medan efter 2014, de flesta lån efter 2014, då får de inte ta av vinsten. Utan då får de bara ta den faktiska kostnaden det kostar dem att lösa det här lånet.

Caroline: Är det stor skillnad i hur stora belopp det blir?

Jan: Jättestor, jättestor skillnad. Innan, du vet, nu har jag inte förberett några räkneexempel. Men jag räknade, vi har ju rätt mycket lån på vårt, jag tror vi har fyra miljoner bundet. Och att lösa det kostade typ 20 000 kronor. Och hade vi fått det här enkla som vi funderade på att byta till, då hade vi tjänat på det. Även med att man hade löst ut, att betala 20 000. Så det kan faktiskt vara ett extra tips. Det kan vara värt att titta om man fortfarande har bundna lån. Och då kan man faktiskt bara skicka ett mejl till banken och fråga: vad kostar det mig att lösa ut det här lånet om jag skulle lösa ut det idag? Och det måste de svara på, och det betalar man ingenting för.

Vad insättningsgaranti är

Caroline: En vanlig fråga är ju det här med insättningsgaranti.

Jan: Precis. Jag har ju lite hatkärlek till det där med insättningsgaranti.

Caroline: Jag trodde bara det var en bra grej, att det finns insättningsgaranti. Men vi kanske ska gå in på vad det är också.

Jan: Ja, men insättningsgaranti är ju att staten garanterar upp till 100 000 euro, typ 950 000 eller cirka en miljon kronor. Det vill säga, om du har pengar på konto på en bank och banken går i konkurs och du inte får ut dina pengar, så garanterar staten att du får ut dem. Du kan liksom inte förlora pengarna, och jag tror att staten ska betala ut dem inom sju dagar också. Så det är ett väldigt schyst skydd för oss konsumenter.

Det är som en försäkring, att man betalar i förväg, men sedan när det väl inträffar någonting så är det alltid något villkor eller någon paragraf som gör att garantin inte faller ut för en.

Insättningsgarantin är en överenskommelse, inte en naturlag

Jan: Och det där, eftersom jag är fysiker, eftersom insättningsgarantin inte är en naturlag, så är det ju bara en överenskommelse som man har gjort. Och eftersom det bara är en överenskommelse, då kan man ju göra en annan överenskommelse. Och det är det jag är rädd för. För titta på under finanskrisen, du sitter och ler åt mig. Vad tänker du?

Caroline: Nej, jag tänker bara att jag håller med dig. Man tror att garanti är någonting väldigt bra, och sedan så bryter du ner det till att det kanske inte betyder någonting egentligen.

Jan: Ja, men tittar vi på vad som hände under 2008, under finanskrisen på Cypern, då var man så här: nej, men vi plockar bort insättningsgarantin. Man gjorde inte det, men man pratade om det. Och då tänker jag: okej, men skulle det verkligen inträffa? Om vi säger så här, att det är en svensk bank, den blir misskött, den går i konkurs, ja då kommer insättningsgarantin att funka. Men skulle vi hamna i något katastrofläge, att många skulle behöva utnyttja den här insättningsgarantin. Jag kan ge mig tusan på att då, som till exempel i Grekland, då behöver vi verkligen begränsa uttag ur uttagsautomater. Du kan inte ta ut så mycket du vill. Ganska vanligt med kapitalrestriktioner. Du får inte flytta pengar utomlands i länder där det blir kris.

Caroline: Det händer andra grejer. När krisen slår till, då blir det andra regler som gäller.

Inte 100 procent säkert, men 99,5

Jan: Ja, precis. Så det låter ju fint. Och nu ska jag inte vara bitter. Jag tror att insättningsgarantin är bra. Jag rekommenderar att man bara ska välja konton med insättningsgaranti. Men jag menar att man inte ska se det som 100 % säkert. Man kan se det som 99,5 % säkert. Jag ogillar att lägga ett helt ansvar i någon annans händer. Jag är för mycket skolad i att om du inte gör det själv, så har du inte 100 % koll.

Caroline: Du är en kontrollfreak. Som de flesta av oss säger.

Jan: Tack för att du försöker rädda upp det där. Nej, men det är sant. Jag har ett kontrollbehov. Och därför är jag så här: jag tror inte på att jag kommer ha pengar när jag går i pension. Jag tror inte på att insättningsgarantin kommer gälla den dagen jag behöver den. Så därför tycker jag att den är en jättebra grej, men nu går vi vidare.

Insättningsgaranti per konto, och inte på ISK

Jan: En spännande grej dock. Norge har två miljoner. Så där finns ett sparkonto, jag kommer prata om Bank Norwegian.

Caroline: Alltså två miljoner som insättningsgaranti.

Jan: Ja. Sverige och EU har en miljon. Det gäller per konto. Så har jag Swedbank, en miljon, så kan jag öppna ett konto på SEB och sätta in en miljon. Alltså, om man nu skulle vilja ha en miljon på ett sparkonto, vilket jag inte rekommenderar, så går det. En annan grej där också: folk tror ibland att man har en sådan här insättningsgaranti på sin ISK, eller när man har köpt aktier eller räntefonder. Det har man inte. Den gäller bara likvida pengar på vissa sparkonton. Så det är viktigt att tänka på. Slutsatsen, kontentan, är att jag rekommenderar insättningsgaranti. Välj inte sparkonto utan insättningsgaranti. Punkt.

Caroline: Jag tänker också det, om man skulle hitta ett sparkonto där det inte finns någon insättningsgaranti, ska man inte kolla lite då varför det inte är så? Och vad det är för bank egentligen man sätter in sina pengar på.

Varför sparkonto utan insättningsgaranti ofta är högrisk

Jan: Exakt. Många gånger, vi kommer att prata om det, jag kommer att ge några exempel på sparkonto utan insättningsgaranti som ändå är någorlunda okej. Men ofta när det inte finns insättningsgaranti, så finns det en anledning till att den inte finns. Och då är risken ofta väldigt hög. Eftersom de kallar det för sparkonto så tror man att det blir låg risk. Och så sätter man in det för man tror att det är ett sparkonto. Men egentligen har man tagit lika hög risk som aktier, eller högre.

Så jag säger inte att de här sparkontona utan insättningsgaranti inte är bra. Jag säger snarare att det är högriskplaceringar. De kan ha en plats i ett sparande, men då är det mer i aktiva hinken, alltså du vet, den här sista hinken med högst risk, snarare än den första lågrisk-bufferthinken som vi pratar om. Du hamnar helt annorlunda på riskskalan om du inte har insättningsgarantin. Så det ska vara insättningsgaranti på det du väljer. Och det här med insättningsgaranti kan du också kolla på riksgalden.se.

Caroline: Okej, så man går in där och kollar vilka sparkonton det finns.

Kontrollfreaket dubbelkollar på Riksgälden

Jan: Ja, som du sa fint, så är man kontrollfreak. Och om de skriver på sin hemsida att vårt konto har insättningsgaranti, så brukar jag gå in och kolla på riksgalden.se.

Caroline: Du tar inte deras ord för det alltså. Är du mer kontrollfreak än de flesta? Vilket är bra!

Jan: Du behöver inte ta hand om mig. Jag tycker att det är roligt.

Caroline: Det är ändå bra att du då går in på riksgalden.se och dubbelkollar det här.

Jan: Jag har faktiskt dubbelkollat det, särskilt när vi pratar om det till andra.

Caroline: Ja, men det är klart. Men tar du också en skärmdump? Så att du kan säga, ni sa ju att ni hade insättningsgaranti?

Jan: Att ni hade...

Caroline: Fast det är ju något annat än att vara kontrollfreak. Då är det någon slags... jag ska ställa folk till svars.

Jan: Nej, det har jag inte. Men det kan man göra. Om vi går vidare.

Rörlig eller fast ränta

Jan: Om man tar rörlig eller fast ränta, så tänker jag så här. Rörlig ränta, precis som rörliga bolån, det brukar vara det som är bäst över tid. Men det kan göra att räntan går både upp och ner och är oförändrad. Och det är ofta bra när man behöver pengarna med kort varsel, alltså som till exempel buffert.

Caroline: Men jag undrar, spelar det så stor roll om det är en rätt liten ränta vi pratar om? Får man ha sina pengar på ett sparkonto och räntan är väldigt låg, spelar det då så stor roll om den går upp eller ner några enheter?

Jan: Nej, det blir kanske hur mycket pengar man har. Då tror jag att vi är tillbaka på rätt sak eller rätt sätt. Man behöver i alla fall inte ha ett nollräntekonto. Det är nog det det handlar om. Men tittar vi på de rörliga, lite egenskaper: har du ingen bindningstid så är räntan lägre än om du binder dem, såklart. Du betalar en premie för att ha pengarna tillgängliga.

Fast ränta och de nya, mjukare villkoren

Jan: Tittar man på fast ränta, då är räntan densamma under hela bindningsperioden. Men de är ofta inte tillgängliga. Och här behöver man också kolla, för de senaste åren har det faktiskt skett ett skifte. Innan var pengarna låsta så var de låsta, och då fick du inte ut dem. Nu har jag faktiskt sett i villkoren, när jag har läst dem, att hos vissa aktörer är de låsta, du får inte ut dem tidigare. Hos andra får du ut dem, men du får ingen ränta. Var det bundet på tre år och du har haft dem i två, men du tar ut dem efter två år, då får du ingen ränta. Då är det som att ha haft dem på ett nollräntekonto.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och sedan är det vissa som ger ränta, men du får en uttagsavgift. Så man får kolla. Men ofta är det inte kört så som det var innan, och det blir jag ändå positivt överraskad av.

En kort disclaimer om sammanställningen

Jan: Innan vi ska gå in och nämna de specifika kontona, så tänkte jag bara göra en kort disclaimer för att vara tydlig. Det här är inte en komplett sammanställning. Vi kommer inte visa alla olika typer av sparkonto, utan det här är en samlad bedömning. När jag har tittat, på bloggen har du en lista på de 40 sparkonton som jag har jämfört. Och det jag har tittat på var det som jag tyckte var bäst, alltså bäst ränta. Det som hade minst insättning. För vissa är så här: du får en bra ränta men du måste minst sätta in 25 000. Andra var så här: du kan få en bra ränta men du får max ha 50 000. Så jag har försökt titta på beloppen, jag har försökt titta på villkoren, om man kan ta ut det. Och naturligtvis insättningsgaranti. Alla de här har insättningsgaranti, om jag inte uttryckligen säger att de inte har det.

Caroline: Det är ju också dubbelkollat.

Jan: Ja, det är dubbelkollat. Sedan är det också lite olika antal insättningar. Vissa får du bara sätta in en gång, vissa får du sätta in löpande. Så det är också en faktor som vi gjort en bedömning på.

Inget samarbete vid sammanställningen

Jan: När jag gjorde sammanställningen så hade vi inte något samarbete med någon. Och faktiskt nu när vi spelar in har vi fortfarande inte något samarbete med någon. Men mellan att vi spelar in idag och tills det här publiceras, så kommer jag att ta kontakt med några av de här som jag tycker är bra och säga: kan inte ni sponsra det här avsnittet, för att vi ska kunna göra det vi gör? Så om det på bloggen eller här under står som en sponsrad länk, använd gärna den länken, för då tjänar vi ett par kronor och det kostar inte dig någonting. Och du kan vara helt hundra procent säker på att det inte har påverkat när vi gjorde sammanställningen, utan vi gjorde sammanställningen först för att få fram det som är bäst. Har jag mot förmodan missat någonting i sammanställningen, kommentera gärna, så hjälps vi åt. Det är verkligen lite det här RikaTillsammans. Så, let's go.

Rörligt: konsensus runt 0,7 procent

Jan: Om vi tar det rörliga, där det inte är bundet, så är just nu konsensus någonstans mellan 0,65 och 0,7 %. Det är det du kan få av att inte binda pengarna. Och det ska sättas i kontrast till till exempel de vanliga bankerna, typ Swedbank som vi är kunder hos. Där är det noll. Alla deras sparkonton har noll i ränta.

Caroline: Nej men jag har fått för mig att någon gång i tiden så hade bankerna någon typ av ränta.

Jan: Ja, men det var när räntan var lite högre. Men det var länge sedan.

Caroline: Det var ett tag sedan, ja.

Jan: Tittar vi på de som hade högst, så var det Avida Finans, det var GCC, och de låg på 0,75 %. Det här är lite sådana nischbanker.

Caroline: Jag har faktiskt aldrig hört talas om dem.

Collector och Cliro som overall-vinnare

Jan: Nej, inte jag heller. Och därför rekommenderar jag inte heller dem. Men de hade högst, och de hade insättningsgaranti. Så rent logiskt var de bäst i det här intervallet. Men om jag tittar på en samlad bedömning över alla tidsperioder, så kommer faktiskt Collector Bank och Cliro. Jag kommer att prata om overall-vinnaren sedan, men jag kan hinta redan nu att det är Collector och Cliro som har bäst erbjudande rakt över.

Här känns det som att de här, GCC och Avida, de har tittat: vad ligger högst på marknaden? Ja, det är 0,7 på Collector, för det är ganska många som ligger på 0,7. Ja, men vi sätter 0,75 och då hamnar de ju högst. Men vi pratar 0,05 procentenheter. Så på 100 000 kronor pratar vi 50 kronor. Så jag själv skulle faktiskt inte sätta pengarna där, utan jag skulle gått på Collector och Cliro. Bank Norwegian har också ett bra alternativ där på 0,7. Och då är det fria uttag, jag tror det är från mellan 0 och 500 kronor. Några av dem har att man kan, det finns ingen minsta insättning. Jag tror att Collector hade 500 kronor.

Avanza, Resursbank och Santander

Jan: Sedan efter det kommer Avanza, där de har ett sparkonto tillsammans med Resursbank som låg på 0,65 %. Och det är bra. Jag kommer att prata om varför jag tycker att just det är bra. För när vi tittar på de andra i de bundna, så har de ganska dåligt. Sedan har de faktiskt Santander, som har något som heter Mitt Sparkonto Plus, där du kan få 0,85 %. Men då måste du sätta in 100 000 kronor eller mer. Då är inte pengarna låsta mer än 30 dagar.

Caroline: Men kan det vara vettigt för vissa som sparar till sin handpenning till exempel? För då brukar man ju ha fått ihop en stor summa.

Jan: Ja, då kan absolut den här Santander, Mitt Sparkonto, vara ett alternativ. Och det är samma sak, Santander och Collector, det är ju stora företag. Santander är ju jättestort, det är en av Spaniens största banker.

Caroline: Är det en av Spaniens största? Jag trodde också att de jobbar mer globalt.

Jan: Ja, precis. Så det är bra, men man måste ha hundratusen. Så därför blev det en parentes på listan. De här listorna, allt finns ju på bloggen också. Så att du kan klicka på länken under och få sammanställningen.

Tre till sex månaders bindning

Jan: Tittar vi på bindningsperioder på tre till sex månader, så kan du få mellan 0,8 och 1 %. Det är där spannet ligger, där ligger typ 80 % av alla erbjudandena. Collector, då tre månaders bindningstid, minsta insättning 10 000 kronor, då har du 0,8. Collector Bank igen, sex månader, samma minsta insättning på 10 000 kronor, då har de 1 %. Och sedan kommer faktiskt Erik Penser, som är en av de här rika familjerna eller entreprenörerna i Sverige, han har en bank, Erik Penser Bank, och de har också bra räntor. Men där är minsta insättning 25 000.

Caroline: Har du lite bättre koll på vad man gör på Erik Penser Bank? Alltså, sätter man bara in pengar och har dem?

Jan: Nej, alltså de har mycket tjänster för rika människor. De är så här family office och wealth management och sånt. Så att vi vanliga dödliga gör oss icke besvär.

Caroline: Så du skulle bara ha minsta belopp 25 000.

Jan: Minsta belopp 25 000 för deras sparkonto. Och det är här jag har Collector jättebra bland topp tre på rörligt. De är topp tre på tre till sex månader.

Tolv månaders bindning

Jan: Tittar vi på sparkonto med tolv månaders bindningstid, så är det mellan 1 och 1,2 %. Där har vi Cliro på 1,2 % och Collector på 1,2 %. Skillnaden där, varför Cliro är lite bättre, det är för att de inte har någon minsta insättning för de här 1,2 %, medan Collector har 10 000 kronor. Sedan finns det faktiskt en estnisk bank som heter Bigbank som hade 1,1 %, så de var typ näst bäst. Men samma sak här, jag tänker: varför gå på de här nischbankerna? Om du har Collector Bank, som jag ändå skulle säga är rätt, jag upplever att de varumärkesmässigt är rätt starka, det är inget konstigt, och de har ett bra erbjudande i hela spannet.

Ett till tre års bindning, och Erik Penser

Jan: Tittar vi på bindningsperioder på ett till tre år, då kan man ligga mellan 1,3 och 1,7 %. Och det är nästan i paritet med korta räntefonder. Men en kort räntefond är ju inte bunden, medan här binder man mellan 12 och 36 månader. Här ligger Erik Penser på 1,7 %, men vi har samma minsta insättning på 25 000. På 24 månader har Erik Penser 1,6 %. Och här har också den där Bigbank 1,7 %. Så typ 1,6 till 1,7 % om man binder.

Caroline: Okej, så de har ett minsta belopp, men har de ett högsta belopp?

Jan: Det är lite olika. Ofta är det en miljon, på grund av den här insättningsgarantin. Sedan anser jag så här: om man funderar på att lägga en miljon på ett sparkonto, då är det lite fel. Det ska inte behövas.

Saudiska kungafamiljens avkastningskrav

Caroline: Jag hörde någon gång för länge sedan om att det var en arab som hade väldigt mycket pengar, oljepengar, att de hade så mycket pengar att de ville ha minsta möjliga risk men ändå en avkastning på det. Och då blir avkastningen stor för dem även om de bara lägger in...

Jan: I absoluta tal, ja. Men avkastningen i procent är låg. Vi hade en kompis som jobbade i London. Hon jobbade med förvaltning av saudiska kungafamiljens pengar, en av de här fonderna. Och deras avkastningskrav, det är en rätt intressant fråga, du vet, de som är bäst i världen, vad har de för avkastningskrav? När jag har ställt frågan på en föreläsning så är det många som säger 10 % eller så. Och jag säger typ, nej, mellan 1 och 3 % om året. Men de hade kravet att de absolut inte fick förlora pengar.

Caroline: Nej, så ingen risk?

Jan: Ingen risk i det där.

Skampålen: Avanza och Nordnets sparräntor

Jan: Så det här var Erik Penser. Det här har ju inte Collector eller Cliro något erbjudande på. Här blir det så här skampåle faktiskt. Jag brukar undanhålla kritik. Om det är någonting jag inte gillar så är jag hellre tyst och pratar inte om det, än att lyfta upp grejer och klaga. Men eftersom jag alltid pratar så positivt om de här två bankerna, Avanza och Nordnet, så ska de få skämmas lite. Avanza och Nordnet är ju där de flesta av oss har våra pengar. Men då, till exempel på Nordnet, får man 0 % ränta på sina sparkonton. Och det tycker jag är ganska dåligt.

Caroline: Men är det inte för att de vill att man ska lägga pengar där utan att man hellre...

Jan: Kanske, men det finns ju ändå tillfällen när de vill ha pengar på ett sparkonto. Här är ju Avanza lite bättre än Nordnet, för de har ett samarbete med Resursbank där man kan få 0,65 obundet. Men sedan är det också så att jag får 0,65 obundet, men om jag binder det på tre månader, då får jag 0,35.

Caroline: Det är lite så här, jag går baklänges.

Jan: Och binder jag på sex månader, då får jag 0,4. Det låter ju märkligt.

Caroline: Finns det någon logik bakom det här?

Jan: Nej. Någon hade otur.

Caroline: De vill bara inte att man ska komma med sina pengar till dem.

Logiken bakom de bakvända räntorna

Jan: Ja, lite så. Jag tänkte först säga att det var någon som hade otur när de tänkte. Men det är klart att det finns en logik. Och logiken ligger i att de har olika samarbetspartners. Resursbank erbjuder 0,65, medan Nordax erbjuder 0,3. Och sedan har de någon annan samarbetspartner som erbjuder 0,4. Men det blir ju jättekonstigt. Allvarligt talat. Så här tycker jag ändå att man kunde unna sig att ha ett bra sparkonto faktiskt.

Caroline: Så bra, då har vi i avsnitt 67 bashat lite dina favoriter.

Jan: Mina favoriter och samarbetspartners. Men jag tycker att de ska äras när de äras bör. Och sedan tycker jag att man kan kritisera lite, med saklig kritik som jag tycker att det här är. Och hoppas att det tas emot. Det brukar alltid göra lite extra tryck när man har sagt, nu har vi tagit upp den här kritiken i ett poddavsnitt, och gör någonting åt det.

Den sammanvägda vinnaren

Jan: Tittar vi då på den sammanvägda vinnaren, tycker jag. Vi tittar på de här olika perioderna. För mig är det Collector Bank, jag tycker det är Cliro, jag tycker det är Erik Penser. Det är de som har bäst erbjudanden i flest intervall. Så även om de inte hade högst, till exempel på tre månader, alltså Erik Penser erbjuder inte ens något rörligt, så tycker jag ändå att det är de tre som jag gillar.

Alternativ utan insättningsgaranti: Fyrspar

Jan: Vi hade ju det här med insättningsgaranti. Om vi tittar på alternativ utan, alla de här tidigare hade ju insättningsgaranti. Tittar vi på dem utan, så är det som vi var inne på. Det finns ett företag som heter Fyrspar, och de har Fyrspar Sparkonto. Och då låter ju det här som att det är typ som Collector Bank eller som Cliro.

Caroline: Det låter...

Jan: Ja, att det bara är ett annat företag som råkar heta Fyrspar. Men grejen är, om man läser i det finstilta, så står det så här: ingen insättningsgaranti, och pengarna används för expansion av Fyrspar-koncernen.

Caroline: Så de använder det för att expandera?

Det är egentligen en företagsobligation

Jan: För att expandera sin verksamhet. Så det här är egentligen en företagsobligation. Jag lånar ut pengar till företaget, och då ska jag på någon nivå, för nu betalar de jättebra, det är typ mellan 6 och 10 % jag får i ränta, vilket är sex gånger mer än vad jag får på de andra. Men då ska jag också bedöma hur stor sannolikheten är att Fyrspar kan genomföra en expansion, som är något av det svåraste du kan göra i ett företag, på ett så lyckosamt sätt att de faktiskt kan betala tillbaka pengarna till mig.

Caroline: Man blir helt plötsligt intresserad av: vad är det för expansion de ska göra med mina pengar? Hur bra kommer det att gå för dem? Kan jag hjälpa dem? Jag har ju satt in mina pengar här nu, tydligen, och sedan ska de expandera. Alltså du vet, man blir intresserad av deras företagsidé. Om den är bra liksom.

Jan: Ja, då kan jag säga att de lånar ut konsumentkrediter. Liksom korta sms-lån och sådant. Ofta.

Caroline: Och då blir det helt plötsligt väldigt ointressant för mig.

Den känslomässiga poängen om var pengarna hamnar

Jan: Att sätta mina pengar där. Och nu vet jag inte om det är så, jag tror att det är konsumentkrediter, men jag ville bara kasta i oss. Jag var lite taskig mot dig, så att du blev entusiast, och plötsligt så kom det ju in känslor och massa annat i bilden.

Caroline: Ja, och det vill jag ju inte ha kring mina pengar.

Jan: Nej, inte på det sättet. Och särskilt inte när det är sparpengar som ska vara till exempel buffert. Det kan absolut vara ett alternativ till aktier. Alltså, jag intresserar mig för den här investoraktien, eller jag intresserar mig för företaget Fyrspar, det är galant, men då behöver man veta att det är det jag gör. Och inte som en Collector Bank. Sätter jag in pengarna på Collector Banks sparkonto, så behöver jag inte oroa mig för hur Collector går. För skulle de missköta sin verksamhet och gå i konkurs, då får jag i värsta fall tillbaka pengarna av staten. Så mängden research jag behöver göra är ju helt obefintlig. Jag behöver egentligen bara gå in på riksgalden.se och kolla att de har en insättningsgaranti. För Fyrspar, hamnar de på obestånd, så förlorar du pengarna. Punkt.

Undantaget som bekräftar regeln: Akelius Spar

Jan: Så det man ska sammanfatta utifrån den här fyrhinkarsstrategin som vi pratar om, det är aktiva hinken för den här typen av högriskinvestering. Förutom undantaget som bekräftar regeln, och det är då Akelius Spar.

Caroline: Ja, där har jag haft mina sparpengar för flera år sedan.

Jan: Ja, precis. Jag gillar Akelius. Där är det precis samma sak, hamnar Akelius på obestånd så förlorar du pengarna. Dock skulle jag säga att det är en viss skillnad, till exempel mellan Fyrspar, som ska expandera sin verksamhet och göra en massa andra grejer, och Akelius som har typ 30 000 hyreslägenheter i Sverige och ett stort fastighetsbestånd. De har över 30 års historik. Så då kommer man in på det här med att bedöma.

Caroline: Men varför har de då inte insättningsgaranti?

Skillnaden i affärsmodell

Jan: Nej, för att de använder pengarna också för att finansiera sin verksamhet. Men det är skillnad på att finansiera en verksamhet som består av att köpa hyreshus med hyreslägenheter i Sverige, där vi har brist på hyreslägenheter, och att driva en expansionsbusiness på det sättet. Så jag rekommenderar inte det här. Jag brukar säga att ska man göra det här, så ska man veta vad man gör. Men om jag ändå skulle sortera ut någonting som är värt att titta närmare på, förutom saker utan insättningsgaranti, då är det Akelius. Sedan kan man gå in på de här listorna, till exempel hos Compricer, där man kan få konton utan insättningsgaranti. Då kommer de här Fyrspar, Upplandsspar och massa andra. Och jag är så här, jag hade inte lagt mina pengar där. Inte mina buffertpengar där.

Högst avkastning är inte alltid bäst: TrustBuddy

Jan: Och det märks ju också, Akelius, eftersom det är så pass känt, så har de mellan 1,5 och 4 %. Medan de här andra, Upplandsspar och Fyrspar, de behöver ge mellan 4 och 10 %, för att det ska vara värt för människor att låna ut. Så det här är, för en gångs skull, gå inte på det som har högst avkastning. Det kan göra ont.

Vi kommer göra ett avsnitt om det där vi själva brände oss jättemycket, på TrustBuddy, där vi förlorade över 100 000 kronor.

Räntefonder som alternativ till bufferthinken

Jan: Vill man då hellre ha en högre ränta, då skulle jag säga att det är bättre att titta på räntefonder. Och räntefonder, det är ju ett superbra alternativ till buffertkonto och till bufferthinken. Jag ska inte repetera hela avsnittet vi hade om räntefonder, men det handlar om att du lånar ut pengarna indirekt till svenska staten, eller till kommuner, eller till stora företag. Jag tror det var avsnitt 64, ja det var det, där vi pratade om det.

Och då har jag plockat fram fyra fonder som jag tycker är bra alternativ. Då har jag tagit dem från vår lista med bästa räntefonderna 2018 och gjort en liten komplettering. Jag har valt att ta med Spiltan Räntefond Sverige, som vi också hade i det avsnittet, som lånar ut till svenska staten på kort sikt. Risk 1 av 7. Så extremt låg risk för att vara en räntefond. Men högre risk än ett sparkonto med insättningsgaranti. Så lägst risk och lägst avkastning, sparkonto med insättningsgaranti. Lite, lite högre risk och lite, lite högre avkastning, räntefonder.

Riskskalan och IKC Avkastningsfond

Jan: Och då har vi Spiltan Räntefond. Sedan har vi nästa, som är lite ännu lite högre risk, på riskskalan ett snäpp till. Så nu pratar vi, om vi ska säga, sparkonto har en risk 0 på en skala 0 till 7. Spiltan Räntefond har 1 på en skala 1 till 7. Aktier har typ 6 och 7. Sedan kommer den här IKC Avkastningsfond. Den har då 2 av 7.

Caroline: Men de har en avgift också ju.

Jan: Ja, de har också en avgift.

Caroline: Men spelar det så stor roll i sammanhanget?

Jan: Nej, de brukar ju leverera en avkastning över det. När vi pratar om avkastningarna på räntefonder, så är det efter avgift. Så att på exempelvis Spiltanfonden kan man räkna kanske 1 till 1,5 %. Så att den ligger ungefär runt det där med ett års bindningstid, och det är därför jag också säger att man bör ha räntefonder i minst ett år. Men det hade vi också i den här tabellen, räntekänslighetstabellerna.

Caroline: Ja, det gör jag. Vad var det vi såg där egentligen?

Jan: Jo, men det var ju hur värdet förändrades om räntan ökade. Tänk att vi har associerat räntekänslighetstabell till något så positivt att vi skrattar.

En grön obligationsfond för det etiska sparandet

Jan: Sedan misstänkte jag att du, som alltid håller det etiska sparandets flagga högst, ja. Då har jag faktiskt hittat en räntefond där som kanske kommer med i nästa års rekommendation på bästa fonderna. Det är SPP Grön Obligationsfond.

Caroline: Ja, vad är det i den då?

Jan: Ja, men de ställer ut sådana gröna obligationer. Eller, de handlar med sådana gröna obligationer. De ställer inte ut dem, de handlar med dem precis som vanligt. Nej men så här, projekt som uppfyller de här kraven, att det ska vara miljövänligt. Där finns så här, nu står det helt still i huvudet. Nej men vi återkommer. ESG. Jag minns inte vad det heter. Corporate Social, att det är governance, att man driver de företagen man påverkar att gå i rätt riktning. Det ska vara environmental, alltså miljömässigt, och det ska vara socialt ansvarigt. Så man buntar ofta ihop dem.

Caroline: Man buntar ihop ganska mycket där, tycker jag. Jag vet inte om det är rätt eller något.

SPP och hållbart sparande

Jan: Vi kommer göra ett avsnitt om just det där specifikt, med hållbart. Jag ska faktiskt hålla föreläsning om det också i höst, om hållbart sparande. Så det kan vara ett alternativ, SPP Grön Obligationsfond, och SPP är ju jätteduktiga som fondbolag, så jag blev lite glad när jag såg det. Och de har fått fem stjärnor på Morningstar också.

Caroline: Hur länge har de hållit på med det här gröna?

Jan: Jag tror tre år. 2016 tror jag de började, eller 2015. Så det kommer mer. Men det kan vara något att titta på.

Carnegie Corporate Bond och räntetrippeln

Jan: Och sedan den sista, som vi fick lästips på i förra avsnittet med frågorna, det var den här Carnegie Corporate Bond. Ett alternativ där som jag själv brukar prata om är Spiltan Högräntefond. Och det här var lite roligt, för jag tog fram de här fonderna för att jag tyckte att de var bäst, och sedan googlade jag lite och då hittade jag Claes Hembergs räntetrippel, att han hade skrivit på sin blogg på Avanza om det där. Och då beskriver han det som att man kan kombinera ihop dem som ett ankare som håller fast så att det inte svajar för mycket, och då är det Spiltan Räntefond Sverige. Och sedan vill man ha lite motor på det, ja då tar man den här IKC Avkastningsfond. Och sedan vill man ha en liten turbo, och då tar man den här Carnegie-fonden. Och då skulle fördelningen vara 50-30-20.

Caroline: Varför kallar han det inte för sin båttrippel?

Jan: Jag vet inte. Räntebåten. Jag vet inte, vi kan fråga honom det sedan. Och då säger han att det här borde ge mellan 1,5 och 3 % om året. Så det här är liksom väldigt kvalitativt och ett bra alternativ.

Överkurs: att faktiskt låsa buffertpengarna

Jan: Om vi skulle ta lite överkurs.

Caroline: Ja, det behöver vi alltid.

Jan: Ja, precis. Jag skulle säga så här, normalt rekommenderar man ju alltid att i buffert, eller de här kortare pengarna, inte ha det tillgängligt på kort sikt. Men utifrån det vi pratade om i avsnitt 63, att man inte alltid behöver pengarna på kort sikt, så är det faktiskt en poäng i att låsa pengarna. Jag har i princip aldrig låst mina pengar på bufferten, för jag känner, men tänk om man behöver dem. Men jag börjar skifta den synen. Jag tror att det är många som kanske har resonerat som jag, nej, man ska inte låsa sina pengar. Så det var inte mycket till överkursavsnitt idag.

Caroline: Jag tänkte, så var snabbt det gick.

Konkreta tips: se över dina sparkonton

Jan: Ja, jag vet. Ibland har vi speciella grafer och sånt, men det är inte så mycket att säga. Det är ganska straightforward här med sparandet, sparkontona. Om jag skulle säga konkreta tips: se över var du har dina sparkonton. Har du alla dina sparpengar på Swedbank eller på din vanliga bank? Öppna ett sådant här konto med högre ränta än noll. Alltså, procentuellt sett blir det jättestor skillnad.

Och där märkte jag också att vi hade varit slarviga. Vi hade det på Avanza, men vi hade ett av de där 0,35-kontona. Så jag bytte faktiskt till 0,65. Och då kan man säga att vi dubblade avkastningen, vilket vi gjorde, men sedan gick det bara från 0,35 till 0,70 eller 0,65. Men i alla fall, det är en sådan där, det tar seriöst fem minuter att göra. Så det är en bra timlön på de där fem minuterna.

Smidighet, amortering och avsnitt att lyssna på

Jan: När du väljer, väg ihop den här smidigheten, skulle jag också säga. Var du vill ha pengarna. Det kan vara värt att ha dem på Avanza även om du har 0,65, och det finns 0,75 på något annat udda ställe. För då vet man, Avanza, det funkar, man har dem på samma ställe. Eller Nordnet där man nu kör.

Överväg verkligen att amortera som ett alternativ. Att ha pengar på ett sparkonto och lån samtidigt, då betalar du mellanskillnaden mellan de två räntorna helt i onödan. Har du dessutom lån som du kan variera lite, så behöver man ju inte vara rädd för det heller. För skulle någonting gå sönder, ja då kan man plocka ut pengarna på huset.

Och det sista tipset, då tänker jag att titta eller lyssna eller läsa avsnitt 59 om kreditkort, avsnitt 63 om buffert och buffertsparande, och 64 om räntefonder. För det känns ändå som med det här avsnittet om bästa sparräntan, att vi på något sätt har knutit ihop säcken, hoppas jag. Eller hur känns det för dig?

Caroline: Jo, absolut. Det känns alltid bra när vi kan säga att flera avsnitt kompletterar varandra till en helhet.

Helheten kring det kortsiktiga sparandet

Jan: Ja, och den delen som jag har haft för avsikt med de här fyra avsnitten, det är att ta hand om hela det här med buffert, sparande, kort sikt. Alltså inte det långsiktiga sparandet, utan det kortsiktiga. Och det var ändå rätt skönt, måste jag säga, hur jag tyckte det kom på plats med kreditkortet och bufferten, och att man faktiskt kan använda en del av bufferten och placera både kort- och långsiktigt. Så det känns som att det sista vi ska ta, vid något tillfälle, är bolån. Så det kan vara ett sådant höstavsnitt, tänker jag.

Häng med, och tack till patronerna

Jan: Annars återstår det väl bara för oss att säga som vanligt: om du gillade det här avsnittet, häng gärna med oss genom att trycka prenumerera i poddspelaren, eller prenumerera på YouTube eller nyhetsbrevet. Det finns ju ingen sådan här prenumerera på bloggen, utan då är det typ nyhetsbrevet. Och då kan man gå in på rikatillsammans.se, så kommer det upp direkt bland det första man gör. Sedan hänger vi lite på Twitter och Facebook också. Där kommer lite, oftast är det inte så mycket egna artiklar, utan där pratar jag ofta mest om andras artiklar och tipsar och retweetar.

Caroline: Eller visar något kul som du har stött på.

Jan: Ja, precis. Sådant som egentligen inte riktigt får plats.

Caroline: Och som ändå kan vara värt att nämnas.

Jan: Ja, precis. Och det är verkligen högt och lågt, måste jag säga. Det kan vara allt från en vetenskaplig rapport, som jag skickade häromdagen, Dalbar, amerikanska rådgivares årliga utvärderingsrapport på 38 sidor, som jag tyckte var jättespännande, vilket jag kanske var ensam om, till en kul tecknad serie eller någonting.

Vad patron är

Jan: Jag vill också säga tack till våra patroner, som gör det möjligt för oss många gånger att inte behöva känna den här stressen att vi måste hitta samarbetspartners. Att man kan göra ett avsnitt som det här. Och sedan är det så här, okej, vill något företag som nämns vara med och sponsra, då gör de det. Så stort tack.

Och för dig som inte vet vad patron är, så är det ett ställe som hjälper folk som oss som försöker skapa bra content och utbilda. Att man kan sponsra dem med den summa som man tycker att det är värt. Många av våra läsare bjuder oss på en kopp kaffe typ, 3 dollar till 9 dollar, typ ett Spotify-abonnemang. Och då kan man kolla på patreon.com snedstreck rikatillsammans. Där försöker vi också ge lite extra material, som i förra avsnittet där vi tog vanliga frågor, då var ju hälften av frågorna från våra patroner. Så de får lite extra tid med oss. Nej men, jag vill uppskatta dem som ändå tar sig tiden.

Framåtblick: peer-to-peer

Jan: Om vi tittar lite framåt, det är ju alltid svårt med en exakt planering, men jag tror att vi kommer att göra ett avsnitt om peer-to-peer. Alltså just det här, sparkonton typ utan insättningsgaranti.

Caroline: Vad är då peer-to-peer? Vad betyder det?

Jan: Att man lånar ut istället för att banker lånar ut. Istället för att jag lånar in mina pengar till banken och banken lånar ut dem till någon annan, så lånar jag ut dem till dig direkt. Och så finns det ett datasystem som sköter det. Så man tar bort bankerna. Det har blivit jättestort i USA. Och det finns ju många sådana företag. I Sverige, Lendify och Savelend och massa andra. Och jag har fått flera mejl av er läsare och följare: kan ni inte prata om Lendify? Det känns som om de har sponsrat varenda podd och varenda blogg, så i bloggar är det svårt att få en åsikt. De har inte sponsrat oss i alla fall. Så det är väl vi som ska göra det. Vi ska titta på dem. Så det kommer väl i ett avsnitt.

Guld, silver och en gäst i Stockholm

Jan: Vi kommer prata om erfarenhet av att köpa guld och silver, för det är mycket frågor om det där. Guldet och silvret. Jag tror att silvret är på sitt lägsta värde på flera, flera år. Jag tycker att guld och silver bör finnas med som en liten försäkring. Jag som har kontrollbehov och är rädd.

Caroline: Jo, men det tycker väl jag med.

Jan: Sedan ska jag till Stockholm nästa vecka. Där ska jag träffa Henning, som är...

Caroline: Berätta vem Henning är.

Jan: Henning, jag vet inte om jag får lov att säga att han är nörd, men jag tycker att han är nörd som jag, och vi har jättekul. Och det är ett positivt uttryck i det här huset.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Vi har jättekul tillsammans de gångerna vi har träffats. Han är oerhört teknisk, han pratar mycket om teknisk analys av olika strategier och aktier och fonder och sånt.

Caroline: Är det någonstans man kan läsa om vad Henning gör?

Jan: Googla "investerande fysikern". För han är också fysiker. Bor i Uppsala. Jätte, jätte, jättetrevlig.

Caroline: Teknisk analys, visst är det när man undersöker ett företags, vad ska man säga...

Jan: Kurs, börskurs.

Caroline: Hur det har gått och hur det kommer att gå.

Fler gäster, och en fika i Malmö

Jan: Ja, precis. Och sedan kommer vi i höst ha en hel del andra gäster också, men det kommer efterhand. Det här är det som ligger i närtid, några veckor fram. Är det något annat som du skulle vilja att vi tog upp, eller att vi bjöd in en gäst, så säg gärna till. Till exempel Gunther Mårder, som vi avhandlade lite som gäst idag, det var ju ett läsartips. Så det är jättekul att kunna agera på det.

Caroline: Det finns många önskemål som kanske inte...

Jan: Når oss riktigt. Och sedan kan jag faktiskt läcka en liten grej till. För dig som bor i Malmöregionen, så är det den 25 oktober, en torsdag, då kommer vi ha en sådan här fika tillsammans i Malmö. Tillsammans med Arne Talving och Alexander Gustavsson och Marcus Hernhag och ett helt litet gäng sådana här sparprofiler.

Caroline: Ja, okej, så man kan komma och fika och prata om pengar.

Jan: Ta en after work och prata om sparande och träffa oss. Så det blir lite så här lättsamt. Men det kommer mer info.

Caroline: Ja, det är spännande ju.

Jan: Men det är också ett läsarinitiativ, det här med fika tillsammans. Tack, läsare.

Sista frågorna och avslutning

Jan: Ja, jag tycker att det är det som är så fantastiskt, att vi gör det här tillsammans. Så de sista två frågorna, att låta oss hjälpas åt: vilket sparkonto använder du själv? Och har vi missat något sparkonto som du tycker att vi skulle haft med? Har vi gjort en tabbe, så får vi korrigera det på bloggen. Och då kan man alltid gå in på rikatillsammans.se och titta på det här avsnittet. Då ska man kommentera, kommentera och se listorna och sånt. Där kommer alltid bra kommentarer. Kreditkortsavsnittet har jättebra kommentarer, jättebra saker som jag inte ens visste själv, att man kunde kombinera ihop. Så ni läsare är jättevärdefulla. Eller följare. Så med det återstår bara för mig att säga tack för idag.

Jan: Tack för idag. Hoppas vi ses nästa söndag.

---

Föreslå nästa steg:

1. `/skapa-toc` — bygg kapitelförteckning från råtranskriptet `transkribering-260618.md` (det har tidsstämplarna; den här bearbetade versionen har dem inte).

2. `/text-artikel` — bygg en H2-strukturerad artikel i Jans röst om bästa sparräntan, sparkonto kontra räntefonder och amortering.

3. `/text-faq` — bygg PAA-förankrad FAQ utifrån frågorna avsnittet besvarar (insättningsgaranti, rörlig vs. bunden ränta, amortera eller spara).

4. `/skapa-reel-manus` — extrahera reel-kandidater, t.ex. "garanterad avkastning av amortering" eller "var otrogen mot din banks nollränta".