Frågor om våra sparmål, pension och Avanza Global

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Inledning: dagens frågor och svar
2. Avanza Global: universums billigaste globalfond?
3. Hur många bolag en globalfond äger
4. Feeder-fonder och motpartsrisk
5. Sammanfattning om Avanza Global
6. Vad är målet med sparandet?
7. Trygghet och frihet som drivkrafter
8. Bufferten som aldrig blev nog
9. Frihet att välja, inte att sluta jobba
10. Friheten att välja livsstil
11. Pengar som förstärkare, inte lösning
12. PPM: kan man köra 100 procent aktier?
13. En fördjupning i sjunde AP-fonden
14. AP7 SÅFA och AP7 Aktiefond
15. Risken i pensionen som helhet
16. Riktlinjer för tjänstepensionen
17. Global fond först, Sverigefond i andra hand
18. Diversifiering med två globalfonder
19. Diversifiera mellan tillgångsslag
20. Marknadsneutrala fonder för riskspridning
21. Amortera eller öka sparandet?
22. Buffert först, sedan investera
23. Företagsobligationer och Carnegie Corporate Bond
24. En titt på Carnegie och Lysas High Yield
25. Carnegies skuldsedlar och avgift
26. Communityn och frågorna på bloggen
27. En fika tillsammans
28. Konkret tips: se över din PPM
29. Ingen koppling till sjunde AP-fonden
30. Avrundning och tack till patronerna

Inledning: dagens frågor och svar

Jan: Ja, jag tycker Avanza har gjort en bra grej med den nya globalfonden. Så jag är försiktigt positiv, men jag tycker inte heller att man ska överdriva betydelsen av den. Den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag ska vi prata om frågor och svar.

Caroline: Ja, en uppsamling av frågor och svar. Det har ju kommit in rätt mycket.

Jan: Ja, precis. Det var länge sedan vi gjorde ett sånt här.

Caroline: Ja, det var länge sedan. Det var ändå så vi började.

Jan: Precis.

Caroline: Att spela in tillsammans.

Jan: Precis. Det har kommit in mycket både på bloggen, men lite på YouTube och lite på Patreon och på andra ställen. Den vanligaste frågan på sistone har varit: vad tycker vi om den nya fonden Avanza Global? Vilka är våra sparmål? Hur ska man tänka i sin PPM? Hur kan man tänka i sin tjänstepension? Mycket tjänstepension, eller pension överhuvudtaget.

Caroline: Ja, det är inte bara gamla som ställer den frågan.

Jan: Nej, verkligen.

Caroline: Hur ska jag göra med min pension? Väldigt många yngre.

Jan: De flesta som följer oss på bloggen är ju mellan 25 och 45. Och sen var det en fråga om man verkligen sprider äggen när man köper. När det börjar bli mycket pengar i portföljen vill man gärna dela upp det på fler fonder, men gör det någon skillnad? Och sen är det också: vad ska man prioritera? Ska man prioritera amortering eller ska man prioritera att öka sparandet? Sen var det en lite mer avancerad fråga kring företagsobligationer, om vi har det i portföljen. Så det är lite dagens frågor.

Caroline: Obligationer. Det minns vi från förra avsnittet.

Jan: Ja, precis. Det avsnittet med räntefonder var jättekul. Och jag gillade avsnittet med Arne också. Arne Talving. Ja, Kavastu precis. Har du inte sett...

Caroline: Förra avsnittet var Arne.

Jan: Ja, precis. Så vi hoppar in.

Avanza Global: universums billigaste globalfond?

Jan: Jag tror att det var typ två veckor sedan som de flesta av oss som är kunder på Avanza fick ett mejl där det stod att de hade lanserat universums billigaste globalfond, skrivet av Avanza.

Caroline: Och vad kostar då den?

Jan: 0,1 procent. Jag vet inte om jag skulle säga universums billigaste, särskilt eftersom de själva placerar i en annan globalfond. Men det kommer vi till sen. Vad tänker vi kring det? Jag har försökt läsa på lite och sett vad andra läsare har skrivit. Jag måste ändå säga att jag gillar det jättemycket på bloggarna på Frågor och svar. För det var ju där frågorna kom från början. Och sen var det jättemånga läsare som svarade. Många mycket bättre kring den här globalfonden.

Caroline: Och vad sa du? Många mycket bättre?

Jan: Som ibland svarar mycket bättre än vad jag gör också. Så jag var bara: wow. Kudos till läsarna. Nej men jag skulle väl säga att jag är väldigt försiktigt positiv till den här Avanza Global. För när man väl har valt att man följer det här indexet, alltså globalt som man köper i hela världen, då är det inte jättestor skillnad mellan till exempel Länsförsäkringars Globalfond eller Norske Banks, den här DNB, eller Avanza.

Caroline: Vad menar du att det inte är så stor skillnad? Innehåller de typ samma?

Jan: De innehåller ju samma till 99 procent skulle jag säga. För man följer ju samma index, alltså samma sorts påse med alla bolagen.

Caroline: Kan du inte bara säga till mig vad det är de innehåller, inte specifikt så, är det tekniska fonder?

Jan: Men det är fonder i alla fall. Vad en globalfond gör är att den följer ett index som kallas MSCI World. Det är ett företag som har sagt: okej, det här är en bra representation av hela den globala världsmarknaden. Oftast går de på det som man kallar market cap, vilket betyder det totala börsvärdet. Alltså hur stort är värdet? Och det är därför till exempel 60 procent hamnar i USA, eftersom USA är den största ekonomin. Sen är det ett visst lagg i det där, så att man kan tycka att Kina borde ha större andel. Man tittar lite i backspegeln när man konstruerar de här indexen. Men jag brukar säga att det är typ alla bolag, eller de största bolagen i de största branscherna, helt enkelt.

Hur många bolag en globalfond äger

Jan: Jag har inte kunnat hitta det exakt för den här Avanza-fonden. Men normalt sett brukar en globalfond ha mellan 1 200 och 2 000 bolag. Ofta någonstans runt 1 500 bolag. Och då är det ofta till exempel 2 procent i Apple och sen 1 procent i Facebook. Och sen går det liksom mindre och mindre. Så är det 0,1 procent i de minsta bolagen. Men är de lite samma? Ja, de är samma. Precis, och det är därför man säger att en av de grejerna som skiljer är avgiften. Det är ju det som Avanza försöker marknadsföra sig med nu, att de har den billigaste globalfonden, vilket de verkar ha.

Caroline: Sätter alla pengar i den nu då?

Jan: Nej, man ska inte sätta mer pengar i den, utan man får följa de instruktioner som vi har i globalportföljen. Där tror jag att det är 60 procent globalfonder, och då skulle detta kunna vara ett alternativ. Det är några grejer som jag tänker att man ska tänka på. Länsförsäkringar, som vi har rekommenderat länge, har ju typ 0,2 i avgift och den här har 0,1. Så man kan säga att avgiften är dubbelt så hög i Länsförsäkringar. Och det låter ju mycket.

Caroline: Det låter mycket.

Jan: Men vi pratar 0,1 procent. Vi pratar så tio öre på en hundralapp. Men inte att förringa.

Caroline: Nej, det handlar om mycket pengar.

Jan: Jag tror att jag såg att någon läsare räknat ut. Nu har jag inte dubbelkollat detta, men det lät rimligt: om man sparar 1 000 kronor i månaden, jag tror det var i 20 eller 30 år, så motsvarade det 30 000 kronor mer. Och det är ju inte att förringa, verkligen inte.

Det är inte att förringa, verkligen inte. Tio öre på en hundralapp kan ändå bli 30 000 kronor mer över ett långt sparande.

Feeder-fonder och motpartsrisk

Jan: Problemet för oss, varför jag inte kommer att rekommendera den här rakt upp och ner, är att den bara är tillgänglig på Avanza. Och jag vet att hälften av våra lyssnare har kontot på Nordnet. Så har man Avanza är det absolut ett alternativ. Sen vet jag att det är många som har kommenterat att det är en så kallad feeder-fond.

Caroline: Vad är det för något? Det låter helt travesterat på något vis. Feeder för mig är något annat. Det är en sån här man som ger mat till en kvinna så att hon ska bli tjock. Jag vet inte, jag har sett det på Outsiders för länge sedan.

Jan: Tydligen gjorde det ett bestående intryck.

Caroline: Ja, det var sjukt. Nej, men berätta nu, vad är en feeder-fond?

Jan: Det är så här. Det är inte Avanza som har själva den här globalfonden, utan de använder en fond från Amundi, eller Amundi eller vad det bolaget heter. Avanza samlar in pengarna och sen sätter de pengarna i den andra fonden.

Caroline: Och vad är det för fel med det egentligen?

Jan: Det är inget fel. Det är så Lysa gör också, och många andra. Så det bör man vara medveten om. Men där är en minimal motpartsrisk skulle jag säga.

Caroline: Vad betyder det när det är motpartsrisk?

Jan: Det är att man litar på en annan part att de gör det de ska. Och i detta fallet är det ett jättestort företag. Avanza är ett kvalitativt bolag. Så jag personligen upplever inte det som något större hot.

Caroline: Förlåt för alla mina frågor.

Jan: Nej men det är väl jättebra.

Sammanfattning om Avanza Global

Jan: Om jag ska sammanfatta det: jag är positiv. Jag tycker det är jättebra. Avanza inledde ju hela den här prissänkar-matchen genom att lansera sin Avanza Zero för många år sedan. Den hade dock en begränsning på 25 000 kr på engångsinsättning. Här var det ingen max. De tar typ 0,05 för förvaltningen och 0,05 för transaktionerna, så typ 0,1. Så nej, jag är positiv, bra idé, kudos till Avanza. För de kunderna som har Avanza tycker jag att det är absolut ett alternativ. Och vill man inte köra all in från början, jag brukar säga att man ska vara försiktig med det, men ska man ha typ 60 procent globala aktier och man är kund hos Avanza, varför inte köra 20 procent Länsförsäkringar, 20 procent SPP, och den här Avanza-fonden också? Men det är samma, det kommer vi återkomma till. Så nej, bra initiativ av Avanza, ska bli roligt att följa. Men jag tror inte det är något mer vi ska säga om det.

Caroline: Nej, det kommer väl frågor i så fall.

Jan: Det kommer väl frågor, tänker jag. Ska du ta nästa fråga?

Vad är målet med sparandet?

Caroline: Ja, och den lyder så här: "Jag skulle gärna höra ett avsnitt om vad ni har för mål med ert sparande."

Jan: Jag tänker att du kan börja, Caro. Vad tänker du? Vad är målet med vårt sparande?

Caroline: Vi kör ju enligt den här fyra-hinkar-strategin. Där har vi ett mål att spara till en buffert. Och sen har vi de andra hinkarna, som är på olika lång tid och i olika risk, va?

Jan: Precis.

Caroline: Och sen har vi den fjärde hinken där man kan få ha lite roliga grejer.

Jan: Roliga grejer, absolut. Som dina Tesla-aktier, som har gått fantastiskt. Du ska behålla dem, det är roligt. Jag kör ju defensivt och sånt, och Caro hade en portfölj och körde bara Tesla-aktier.

Caroline: Om jag bara ska ta långt tillbaka, när jag sparade helt själv innan vi hade slått ihop våra ekonomier, då hade jag sparat något i Swedbank på någon indisk Indian equity, någonting på den indiska marknaden. Och den gick upp 22 procent på ett år, och du var helt: wow. Det var innan vi visste bättre. Jag tror jag tog ut de pengarna också, och då kände du så här.

Jan: Jag minskar risken när jag köper en Tesla-aktie.

Trygghet och frihet som drivkrafter

Caroline: Men vad tänker du kring våra sparmål?

Jan: Det är lite roligt att du frågar så här, att du berättar hur vi gör, snarare än vad målet är.

Caroline: Jo, men jag tycker detta är en svår fråga faktiskt. Vad säger du om vårt mål?

Jan: Det är ju ganska pinsamt, Caro, det känns som om vi borde ha haft det här samtalet och kanske inte live.

Caroline: Vi kan ha det här framför lyssnare och tittare.

Jan: Ja, men jag tänker att målet för mig är liksom tvådelat. Jag brukar säga att mina drivkrafter, det är ju det omedvetna beslutet jag tog när jag var tretton. När min pappa dog och vi inte visste om vi kunde bli kvar i huset.

Caroline: Du vill ha trygghet?

Jan: Jag vill ha trygghet. Så ett stort mål är ju trygghet.

Caroline: Verkligen. Har du nått det målet nu?

Jan: Rationellt, ja. Känslomässigt tveksamt.

Caroline: Men kommer du någonsin?

Jan: Att det känns att nu är det tryggt? Nej. Där är man lite damaged goods. Men jag har ju fattat det om mig själv. Halva grejen med sparandet är ju att lära känna sig själv. Jag kommer ihåg när vi var studenter. Det var 25 000 bara, du vet när man har det på kontot. Och sen ökade det till 50 000. För det skrev ju Bröderna Sederholm i sin bok, Vägen till ekonomisk frihet, att man ska ha 50 000 som bara är sådana pengar. Och sen var det att man kanske ska ha sex månadslöner, det var typ 200 000.

Caroline: För du pratar om siffror, men du pratar också om känslan av trygghet.

Halva grejen med sparandet är ju att lära känna sig själv.

Bufferten som aldrig blev nog

Jan: Men grejen var att känslan ville hela tiden ha större och större buffert. Och jag kommer ihåg, det blir aldrig nöjd. När vi hade 250 000 på sparkontot, alltså så här skitdumt, så var det fortfarande så här: nu tänker jag att jag ska ha 500 000. Alltså allvarligt talat. Då bodde vi ju i hyresrätt.

Caroline: Du förstod att du var sjuk?

Jan: Min sjukdomsinsikt har väl aldrig... Vad det nu var för fel på mig.

Caroline: Nej. Men ändå har du fortsatt.

Jan: Vad är det med dig idag? Du verkar också glad.

Caroline: Jo precis.

Jan: Så i alla fall, för de som fortfarande orkar lyssna: trygghet har varit och är fortfarande jätteviktigt. Och sen frihet. Alltså frihet, som jag tror Elisabeth Hedmark på Länsförsäkringar sa, det här med frihetskapital. En möjlighet att tacka nej till olika situationer och kunna fokusera på det man vill. Det var till exempel ett stort mål att vi skulle jobba tillsammans. Att du gjorde din doktorandtjänst och sen jobbade på universitetet och sen trappade ner. Nu är det ett mål att du är mycket hemma med Elsa, med vår dotter. Att du inte behöver säga: när går föräldradagarna ut?

Caroline: Jo, men det tror jag ändå kanske omedvetet har varit vårt mål. Med det här ekonomiska jobbet vi har gjort. Att kunna ha friheten och kunna bestämma själva över vår tid.

Frihet att välja, inte att sluta jobba

Jan: Precis. Men sen ska det också sägas att många använder det för att sluta jobba. Jag jobbar ju just nu mer än de flesta. Just nu snittar jag liksom 60-80 timmars veckor. Och jag tycker att det är jättekul. Men det är ju det som gör det möjligt. Jag hatar ju ekonomisk press. Jag mår skitdåligt. När jag drev företag för några år sedan var det så att som företagare betalar man alltid de anställda först, och leverantörerna, och blir det något över så tar man ut åt sig själv. Det var ju månader jag inte kunde plocka ut någon lön. Och det var skitjobbigt. När jag hamnar i ekonomisk stress blir jag lite dum.

Caroline: Vadå, tänker du?

Jan: Nej men det blir som att man tappar halva sin intelligens. Jag tar dumma beslut i stress.

Caroline: För att du hamnade i en liten bubbla.

Jan: Jag hamnade liksom där det inte går att tänka utanför.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och det blir fullt fokus på det där problemet. Jag tror att folk kanske kan känna igen sig i det. Så det är mycket att undvika. Sen vet jag, jag har ju gått hos tillräckligt många coacher och författare, att det är skitdåligt med mål som "vad vill du?". Jag vill inte ha en ekonomisk grej. "Vart vill du åka på semester?" Jag vill inte åka till Paris. "Jag fattar, vart vill du?" Det är ju ett himla fokus på Paris, jag vill ju inte dit. "Ja, men vart vill du då?"

Pengar är inte lösningen, utan pengar är bara en förstärkare. De förstärker de beteenden man redan har.

Friheten att välja livsstil

Jan: Så jag tror att det handlar mycket om friheten att få välja, att upprätthålla den livsstil vi har. Sen kommer mycket av vår livsstil från vårt företagande i dagsläget. Men också att kunna ha det i framtiden. Så att kunna få välja, att ha en valfrihet, det är det absolut viktigaste målet. Sen var det länge ett mål för oss att köpa vårt hus.

Caroline: Ja, det var det ju.

Jan: Att vi ville kunna bjuda hem folk och ha stora middagar. Sånt som inte riktigt var möjligt när vi bodde i vår hyresrätt.

Caroline: Ja, det är ju din idé vad vi skulle göra med huset.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Du är väldigt extrovert och jag är lite mer introvert. Men det är skönt med trädgård.

Jan: Ja, precis. Och sen är det praktiskt också, nära barnens skola. Så man sparar pendlingstider. Det där hänger ihop också som egenföretagare. Som egenföretagare säljer man ju sin tid många gånger, och då blir man ganska varse: ska jag sitta en halvtimme på morgonen i bilen, en halvtimme på eftermiddagen? Det är en timme om dagen, det är fem timmar i veckan. Det är fem faktureringsbara timmar. På en månad är det tjugo timmar. Det är rätt mycket pengar. Det är tre-fyra dagar i månaden. På ett år är det 36 dagar.

Caroline: 36 arbetsdagar. Egentligen har vi betalat för att slippa, eller för att få ha de här fakturerbara timmarna.

Jan: Ja, men lite så. Så har jag nog tänkt mycket. Jag önskar att jag hade kunnat säga något så här fantastiskt annat mål, men så är det. Det är det härliga svaret.

Pengar som förstärkare, inte lösning

Jan: Sen insåg vi också någonstans längs vägen att livsstilen inte förändras jättemycket.

Caroline: Vad tänker du?

Jan: Jag tänker att till exempel med lön: någonstans vill de flesta av oss att lönen eller pengarna inte ska vara ett problem. Men sen finner man inte jättemycket mer glädje om det är 10 000 eller 100 000.

Caroline: Det finns kanske en sån här termometer.

Jan: Ja, precis. Jag brukar säga finansiell termometer.

Caroline: Den ska upp till en viss nivå. Men sen spelar det ingen roll om den är över den nivån. För då kan man skaffa sig det man behöver.

Jan: Exakt. För att kunna ha sitt liv. Vi bara spånar helt, kanske så här: om man fick ihop 20 miljoner till. Jag tror inte vår livsstil hade varit annorlunda.

Caroline: Nej. Det kan vi ju säga nu, men jag tror inte vi hade uppgraderat särskilt mycket.

Jan: Nej, precis. Jag tror att det är viktigt, det här avsnittet, jag tror det är avsnitt 24 med Moa, att fundera på att pengar inte är lösningen, utan pengar är bara en förstärkare. Pengar förstärker de beteenden man har. Är man inte, ja, typiskt buffert-grejen, så gjorde det det bara värre. Ja, vi lämnar det.

Caroline: Vi bjuder in dig som är läsare och lyssnare att kanske själv också berätta. Dela med dig i kommentarerna: vad är ditt sparmål?

Jan: Ska vi ta nästa?

Caroline: Ja.

PPM: kan man köra 100 procent aktier?

Caroline: Okej. John, en patron vi har, han undrar, eller han skriver så här: "Jag har förstått att ni kör en 90-10-portfölj med AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Kan inte inkomstpensionen betraktas som en marknadsoberoende del av allmänna pensionen?"

Jan: Marknadsoberoende del?

Caroline: Kan du förklara frågan?

Jan: Ja, det kan jag absolut. Detta handlar om PPM, alltså premiepensionen, det som vi alla har. Där betalas en del ut, alltså 2,5 procent av den årliga lönen. Jag tror det är upp till 7 000 kronor eller vad det är per år, lite mer än så. Och det är den som alla har och där kan man välja sina pengar. Vi pratade i ett avsnitt för länge sedan att vi har en 90-10-portfölj. Det stämmer att vi har sjunde AP-fonden med aktiefond, AP7 Aktiefond, och en räntefond. Dock hade vi inte AP7 Räntefond, utan vi har faktiskt Spiltans Räntefond Sverige.

Caroline: 90-10-portfölj betyder ju...

Jan: 90 procent i aktiefonden med hög risk, hög avkastning, eftersom tidsperioden är så lång.

Caroline: Ja, tidsperioden är lång, för då kan man kosta på sig risk.

Jan: Precis. Och då resonerar han så här: borde man inte kunna tänka på hela pensionen? För man har ju inte bara PPM, utan man har sin tjänstepension och sin inkomstpension också. Så att man kan investera resten i 100 procent aktiefonder. Så det är egentligen det som är frågan. Borde man inte kunna köra 100 procent aktier i PPM? Och sen kan man ju minska detta efterhand. Grejen är att jag satt och funderade på vad vi skulle prata om vid denna fråga. Och jag tror faktiskt att han har rätt och vi har fel.

Caroline: Okej, så man kan ha 100 procent aktier?

Jan: Ja, det kan man ha.

En fördjupning i sjunde AP-fonden

Jan: Men jag tror till och med att man bör ha det. Jag läste på här om sjunde AP-fonden, och jag tänkte att vi skulle göra en liten kort fördjupning i den. Sjunde AP-fonden ingår i det här valet. Om du inte gör ett val i din PPM, då får du det som kallas AP7 SÅFA. Alltså statens förvaltning. Det är staten som tar hand om den. Och oftast när staten gör någonting så är det inte jättebra. Men i detta fallet är det riktigt, riktigt, riktigt lysande.

Caroline: Men vem är det som har satt ihop detta lysande?

Jan: Ja, men det är staten, det är Pensionsmyndigheten. Bra fråga, jag vet inte exakt. Det är ju statliga fonder, så det är staten skulle jag säga. Och det roliga är att sjunde AP-fonden är ju en globalfond, precis som vi pratade om med Avanza Global. Jag tror till och med den har 2 500 bolag, så den har fler bolag. Och det roliga är att den kostar också 0,1.

Caroline: Va? Där hör ni, Avanza.

Jan: Ja, precis. Den är ju superbra. Och det som är lite intressant är att jag på bloggen har lagt upp en bild från 2015, för Pensionsmyndigheten har inte gjort någon ny. Vad den visar är att de flesta börjar i sjunde AP-fonden, alltså när man börjar sin premiepensionskarriär, och sen kan man byta till sina egna fonder. Men den här grafen visar att de som har valt att byta och välja själva har underpresterat mot sjunde AP-fonden, där SÅFA-alternativet.

Caroline: Vad har den presterat?

Jan: Jag tror mellan 1994 och 2015 har spararna i genomsnitt, de som har valt en egen portfölj, haft i genomsnitt 6,3 procent. Och medianen för de som har varit i sjunde AP-fonden är 9,6 procent. Så det är ju jättemycket bättre, nästan 50 procent bättre.

Jag brukar akta mig för att ge konkreta ekonomiska råd. Men ett av de råden brukar vara: ge verkligen sjunde AP-fonden en chans.

AP7 SÅFA och AP7 Aktiefond

Jan: Där kan man välja AP7 SÅFA. Det som är med AP7 SÅFA är att den anpassas efter din ålder. Är du under 55 är det 100 procent aktier. Sen när du är 56 får du 3 procent räntefonder. Och tills du är 75 har du 67 procent aktiefonder och 33 procent räntefonder. För att minska risken, för man behöver använda pengarna då helt enkelt. Så den är ju liksom superbra. Problemet är dock att man inte kan kombinera AP7 SÅFA med andra fonder. Utan antingen har du AP7 SÅFA eller så har du andra fonder. Men om man vill ha bara AP7 Aktiefond, alltså inte SÅFA-alternativet som skiftar, så kan man ha bara den sjunde AP-fonden. Precis som vi har gjort nu.

Caroline: Men då resonerar ju läsaren, Johan tror jag det var.

Jan: Att borde man inte köra 100 procent aktier i sin PPM? Och jag har innan varit så här att man alltid ska köra 90-10.

Caroline: Man ska göra 100-0. Men har vi inte också kommit fram till att det har varit väldigt bra att ha 10 procent...

Jan: Vad är de 10 procenten?

Caroline: Räntefonder.

Jan: Precis. Men här tror jag att man kan göra ett undantag. För de här pengarna kan du inte ta ut. Det är svårt att göra panikgrejer.

Risken i pensionen som helhet

Jan: Och sen var det faktiskt en grej när jag läste på här som var väldigt intressant. Om man slår ihop, tittar på hela pensionen, alltså inte bara PPM utan inkomstpensionen, så trots att man skulle köra den här SÅFA som har hög risk, för det är 100 procent aktier fram till man är 55, och den har dessutom en hävstång på 25 procent, så det är egentligen 125 procent aktier, så är det ändå riskklass 3 av 7. Så sammantaget är risken ändå begränsad, men man har redan räntefonderna trots att de egentligen inte syns. Förstår du? För att de ligger i den inkomstpensionen som man inte kan förvalta. Tittar man bara isolerat på den här AP7 Aktiefond så har den riskklass 6 av 7. Så då fattar man, ensam har den hög risk. Men om man tittar på det i kombination med inkomstpensionen, så är det ganska begränsad risk.

Caroline: Så om man bara vill chilla och inte göra så mycket, så ska man ha AP7 SÅFA?

Jan: Ja, precis. Men man kan alltså välja AP7 Aktiefond också.

Caroline: Och den är helt annorlunda?

Jan: Nej, alltså fram tills du är 55 är det precis samma sak. Att ha AP7 SÅFA eller 100 procent AP7 Aktiefond är exakt samma grej.

Caroline: All right.

Jan: Ja. Så jag tror faktiskt att...

Caroline: Att Johan, Johan eller John.

Jan: Ja, precis. Att Johan har rätt. Och att jag tror att jag kommer byta till 100 procent AP7 Aktiefond, bort från det här SÅFA-alternativet. Så det var väl bra att man fick sätta sig in i det.

Riktlinjer för tjänstepensionen

Jan: Sen var det faktiskt en, jag tror det var samma Johan som på Patreon fortsatte ställa frågor.

Caroline: Och då fortsätter han så här: "Finns det några generella riktlinjer man kan tänka på kring avsättningarna till sin tjänstepension, som ändå är på 4 procent av lönen för många av oss?" Några generella riktlinjer man kan tänka på kring avsättningen till sin tjänstepension? Vad tänker du, Jan?

Jan: Jo, men jag tänker precis som vi alltid brukar tänka. Att tänka långsiktigt, få ihop en bra tillgångsfördelning, låga avgifter, långsiktigt sparande. Det svenska pensionssystemet består ju av tre delar. Det består av den här inkomstpensionen.

Caroline: Och den pratade vi om i förra frågan.

Jan: Precis, och den tror jag är 16 procent av en årslön. PPM är 2,5, och sen kan man ha kollektivavtal eller överenskommelse med sitt företag som ger en tjänstepension. Detta är då tjänstepensionen. Problemet här är att många bolag har avtal med andra pensionsbolag. Och då är det inte alla som har det med Nordnet eller Avanza, utan det kan vara lite mer eller mindre skumma bolag. Och problemet, nej, inte skumma, det var dumt sagt. Alltså typ SEB. SEB har något som kallas SEB Trygg Liv. Jag hade ju det på det ena företaget jag jobbade. Problemet är att då har du typ 15 eller 20 fonder att välja på.

Caroline: Så det är inte så många?

Jan: Det är inte så många. Och så är man låst, man kan inte flytta pengarna därifrån. Det var ju det vi pratade om i avsnittet med Per Bolund. Att vi vill ha den här flytträtten. Att vi vill kunna flytta det dit vi vill ha det.

Global fond först, Sverigefond i andra hand

Jan: När jag hjälper kompisar eller tittar själv, då brukar jag försöka välja en globalfond. Billigaste möjliga globalfond, för då brukar det ingå en global fond. Ingår det inte en globalfond, då tar jag den billigaste Sverigefonden, gärna en indexfond. Alltså som inte är någon aktiv förvaltning, utan den köper alla bolagen. Så i första hand så mycket som möjligt en billig globalfond, i andra hand en Sverigefond. Och sen tänka på det i helhet med sitt sparande. Och sen, eftersom tjänstepensionen ofta är låst fram till man är 55, då ska man ha en hög risk. Här kan man ha en 90-10-lösning. Så det skulle jag säga är de generella riktlinjerna kring tjänstepension. Sen har vi ju skrivit en artikel om löneväxling. Det är också sånt som brukar dyka upp.

Caroline: Vad är det för någonting?

Jan: Att man kan ta en del av sin lön i pensionsavsättningar. Och det brukar jag inte rekommendera under 40 000. Så har man en lön under 40 000 så är svaret nej. Över 40 000 så kan man börja titta på det.

Caroline: Vad är fördelen egentligen med det där med löneväxling? Är det att man undviker någon skatt?

Jan: Nej, jag vågar inte. Det får vi ta. Då måste jag läsa på mer, jag vågar inte uttala mig. Men det är väl jättebra att spara det till nästa avsnitt. Ska vi ta nästa fråga?

Caroline: Ja.

Diversifiering med två globalfonder

Caroline: Okej, vi har en annan patron, Hugo, som frågar: "Jag sparar i 90-10-portfölj. Där börjar det bli mycket pengar. Då vill man gärna sprida risken mellan olika fonder. Men är man verkligen diversifierad om man har två globalfonder som äger liknande aktier? Vad gör man för att diversifiera en sådan portfölj?"

Jan: Och detta känns ändå som att det är lite temat just nu, det här med globalfonderna. Så svaret är att om jag har Avanza Global och Länsförsäkringar Global, båda indexnära, så har jag ingen riskspridning. Mellan de två är det samma företag som ägs av de här fonderna. Så nej, den riskspridningen är högst marginell. Eller, inte obefintlig.

Caroline: Obefintlig.

Jan: Så nej, det är man inte. Om man ska diversifiera en sådan portfölj, alltså den största, jag brukar på bloggen visa den här pyramiden. Där visar jag att basen i en portfölj, alltså avkastningen i en portfölj, ges till 80 procent av tillgångsslaget. Det vill säga om jag har aktier eller räntefonder till exempel. 15 procent av avkastningen ges av vilken typ av fond. Alltså är det en globalfond eller en Sverigefond? Och sen typ 5 procent av den totala avkastningen ges av vilken fond det är. Om det är Länsförsäkringars fond eller Avanzas fond eller något sånt.

Diversifiera mellan tillgångsslag

Jan: Så det viktigaste, om man ska diversifiera, det vill säga inte lägga alla äggen i samma korg, för det är vad diversifiering betyder, att sprida riskerna, då är det inte att tänka olika globalfonder, utan då skulle jag snarare tänka olika tillgångsslag. Att fundera på hur stor andel aktier och hur stor andel räntor jag ska ha. Och där brukar vi säga att det är 90-10 som är långsiktigt sparande, alltså 10 år. Vill man ha mellanlångt sparande, alltså runt 5 år, då är det nybörjarportföljen, då är det 60 procent aktier och 40 procent räntefonder. För att jag skulle säga att när det börjar röra på sig, till exempel att vi får den där börskraschen som jag pratar om från tid till annan, då kommer alla aktier dras med i fallet. Så det är svårt att diversifiera en aktieportfölj mer.

Caroline: Men kan man inte pyssla med andra grejer, som guld till exempel?

Jan: Ja, absolut. Det kommer vi prata om i ett kommande avsnitt. Men då är det överkurs. Och då börjar man verkligen veta vad man gör. För det kan kosta dig jättemycket avkastning och sånt. Så jag brukar faktiskt avråda nybörjare från det. Sen har vi ju RikaTillsammans-portföljen som är 25 procent aktier, 25 procent korta räntefonder, 25 procent långa räntefonder och 25 procent guld, av just den anledningen. Men där är det då en väldigt beprövad strategi som har visat sig fungera i över 30 år. Men det blir redan mer komplext och jättedyrt. Jag brukar säga att man ska ha ett par hundra tusen innan man börjar med RikaTillsammans-portföljen, så att man ska vara insatt.

Marknadsneutrala fonder för riskspridning

Jan: Så nej, ingen riskspridning genom att välja två Sverigefonder eller två globalfonder, utan riskspridningen får du framför allt mellan olika tillgångsslag, räntefonder och aktiefonder. Men du har ändå en poäng, vill man risksprida lite, då skulle jag faktiskt rekommendera att titta på det här avsnittet 50 tror jag det är, om hedgefonder och marknadsneutrala fonder. Det här avsnittet med Erik Strand, där han pratar om just att ha en del i portföljen som är marknadsneutral. Det ska ge en viss avkastning oavsett om marknaden går upp eller ner. Så det är väl den bästa riskspridningen jag skulle kunna komma på i en sådan.

Caroline: Där tycker jag också att det kan vara svårt att veta, okej, vad ska jag välja här i hedgefondvärlden?

Jan: Ja, och hedgefonder är också supersvårt. Vi behöver inte återskapa hela avsnittet.

Caroline: Nej, det behöver vi inte göra.

Jan: Men det finns olika typer av hedgefonder, med jättehög risk och med jättelåg risk. I detta fallet pratar vi om sådant som är låg risk, som egentligen investerar i räntefonder på ett sådant sätt. Bra. Tar vi nästa?

Amortera eller öka sparandet?

Caroline: Johan, en patron.

Jan: Detta är roligt, för det är en annan Johan.

Caroline: Det är en annan Johan, ja. Han skriver så här: "Vad ska man prioritera med de pengarna man får över varje månad? Ska man amortera på bostadslånet eller öka sparandet i fondportföljerna?"

Jan: Jag skulle säga så här: vilken tur att man inte behöver välja, utan att man kan göra både och. Sen brukar jag tycka att man ska amortera på sitt lån.

Caroline: Jag får en känsla av att frågan är: vad gör pengarna mest nytta i så fall?

Jan: Ja, fast den frågan är ganska enkel. De gör mer nytta i ett långsiktigt fondsparande än i en långsiktig amortering. Men du har ju en mycket högre risk. Återigen detta som vi pratar om. Att amortera på bostadslånet är ju som att få en garanterad avkastning på den räntan som bostadslånet har. Om jag amorterar 100 kronor och jag har en ränta på 2 procent, det betyder att nästa år behöver jag inte betala 2 kronor. Så jag har garanterat sparat 2 kronor. Men eftersom vi också säger att börsen i genomsnitt, till exempel en 90-10-portfölj, ska göra kanske 7-8 procent över tid, så vet man ju att det är bättre att tjäna de där 7-8 kronorna, betala 2 kronor till banken och behålla 5 till sig själv.

Caroline: Ja, det låter ju totalt vettigt.

Buffert först, sedan investera

Jan: Ja, men å andra sidan, gör man det, ska man vara medveten om att på en 15-årsperiod kommer du förlora 50 procent av pengarna två gånger. Så jag brukar säga att först och främst, det viktigaste är buffert. Har man buffert så att man klarar sig ett tag, då kan man börja investera. Vi har ju själva landat i att vi amorterar på amorteringskravet på de här två procenten. Och sen tänker man också: hur långt behöver man amortera? Jag har en privat åsikt att jag tycker att det inte är så värt att amortera bortom 50 procent. Nu ligger vi på typ 70 procent, 73 procent tror jag. Så vi kommer amortera ner till 50 procent och sen tror jag att vi kommer pausa det och spara pengarna på Nordnet till exempel. Sen är det också en fördel när du har 50 procent belåning. Då kan man gå till Avanza eller Nordnet och ofta låna på bostaden hos dem. De tar över bolån. För då ser de: titta, du är kund hos oss, du har sparade fonder och du har ett bolån på 50 procent. Vi bedömer dig som en ganska låg risk. Och så får du ett mycket lägre bolån.

Caroline: Än vad man skulle få på banken.

Jan: Avanza och Nordnet är ju banker.

Caroline: Jo, men jag tänker också, på en vanlig bank.

Jan: Absolut, traditionell bank. Jag tror jag har sett räntor på typ 0,69-0,79 beroende på hur mycket kapital du har sparat. Så ju mer kapital du har sparat, desto lägre ränta betalar du. Så överspara inte i amorteringar, men se till att inte konsumera pengarna. Det är det viktigaste, utan investera. Kör man den här fyra-hinkar-principen, då är man ganska safe skulle jag säga faktiskt. Bra, ska vi ta sista frågan?

Företagsobligationer och Carnegie Corporate Bond

Caroline: Ja. Oh, företagsobligationerna kommer nu.

Jan: Ja.

Caroline: Johan frågar: "En räntefond som endast investerar i företagsobligationer har du inte med, vad jag vet, i någon portfölj. Varför inte? Vad tänker du om Carnegie Corporate Bond A?"

Jan: Det är ju ett engelskt namn. Okej, du har rätt. Nej men det stämmer. Och jag tror att detta också är ett misstag faktiskt. Vi har ju korta och långa räntefonder i portföljerna och en realräntefond. Men vi har faktiskt inte valt en företagsobligationsfond.

Caroline: Och det har vi inte gjort för att det är högre risk?

Jan: Det är högre risk. Tittar vi på den här så är det 3-5 år. Så den hamnar ju mitt emellan en kort och en lång. Alltså detta är typiskt mellanlång.

Caroline: Om man nu inte hänger med riktigt.

Jan: Så kan man titta på avsnitt 63, eller något sånt, om räntefonder, eller 64.

Caroline: För lite mer bakgrund till kort och lång.

Jan: Precis. Det handlar lite enkelt om hur länge man lånar ut pengarna och vem man lånar ut pengarna till. Och vi har inte lånat ut till företag. Vi har lånat ut till kommuner på kort sikt och länder på lång sikt. Men vi har inte lånat ut till företag. Och företag ger ju ofta en lite högre ränta tillbaka.

Caroline: Ja, precis.

En titt på Carnegie och Lysas High Yield

Jan: Så jag tittade upp denna, och detta verkar vara ett bra förslag. Carnegie Corporate Bond A. Tittar man på Lysa så har de ju också en företagsobligationsfond, dock i euro, via Deutsche Bank, som heter iBoxx Euro High Yield 1 till 3.

Caroline: Men du, de där High Yield har vi ju beslutat oss för att undvika.

Jan: Ja, undvika, precis.

Caroline: Men det kan väl inte alla vara som är dåliga?

Jan: Nej, precis. Jag tror att detta är en sån här grej. Jag tar Johans tips här, tackar för det och säger att jag återkommer i januari. När vi ska balansera om portföljerna. För jag har ändå som strategi att inte ändra strategi under året. Så nu löper vi, man gör det i januari, tittar på hur det har gått etcetera. Men det är mycket möjligt att där dyker den upp. Där finns några andra kandidater.

Caroline: När man väljer en sån här företagsobligation, är det vettigt att veta vad de gör?

Jan: Ja, absolut. Det är lämpligt att veta vem den lånar ut till. Jag tittade lite snabbt på den här. Vad gör den här Carnegie? Den lånar ut i Norden, till nordiska företag. 50 procent i Sverige och sen lite i andra.

Caroline: Så det är som en egen liten företagsbank, eller?

Carnegies skuldsedlar och avgift

Jan: Ja, jag vill inte hoppa ner i räntefonderna igen. Men de bedriver handel med skuldsedlar, som vi pratade om sist. Och de här skuldsedlarna ges ut av nordiska företag. 50 procent av skuldsedlarna kommer från svenska företag. Jag tror de har fem stjärnor. Det är många som pratar gott om det. När jag tittade på den tyckte jag att avgiften var lite hög. Men de levererade bra avkastning. Jag tror att den låg uppemot 1 procent. Men de hade en bra köpkvot och allting. Så jag har inget emot fonden. Det var ett jättebra fondtips på en företagsobligationsfond. Så får vi se. Men där kommer ingen rekommendation på den, för tidigast i så fall nästa år.

Jan: Så, det var egentligen de frågor vi hade idag. Då har vi pratat nästan ett helt avsnitt. Kanske lite mer onördigt än vad vi har haft på sistone, med buffert.

Caroline: Det måste vara sånt också.

Communityn och frågorna på bloggen

Jan: Ja, precis. Men jag uppskattar detta jättemycket. Och vill verkligen tipsa dig som tittar och lyssnar att gå in på rikatillsammans.se. För där kan du verkligen prata om pengar och sparande. Jag fick också feedback på att den här fråge- och svarsdelen hade varit lite buggig, och det var jag som hade gjort bort mig. Jag har inte kodat på länge, men jag gick in och kodade och det skulle jag inte ha gjort. Men nu funkar det igen. Det roliga är att sen vi började för typ ett år sedan så är det över 2 000 diskussioner om pengar och frågor och funderingar. Vi har Elin Agorelius, Sparskolan på Twitter, som hjälper till att svara på många av frågorna som inte har fått svar. Så jag är mån om att alla ska få svar. Får man inte svar av läsare, så får man svar av Elin. Får man inte svar av Elin, så får man svar av mig till slut.

Det är jag faktiskt jättestolt över, att vi har svarat på över 1 800 frågor. Du kan ställa egna frågor, du kan få svar av andra läsare, och du kan hjälpa andra läsare.

Jan: När jag startade bloggen för tio år sedan, så lät RikaTillsammans coolt och det gick ihop med mina värderingar kring att göra saker tillsammans. Men ibland blir det mycket bättre än vad man har tänkt sig. Och detta är verkligen en hjärtegrej för mig. Att tänka att vi verkligen kan hjälpa oss att bli rika tillsammans. Och som i detta avsnitt blir det ganska tydligt att ni ger oss också feedback på att, är det inte dumt med 90-10 i PPM:en? Eller vad tänker du om företagsobligationsfonden? Och så vidare. Att hjälpa andra.

En fika tillsammans

Jan: Och sen måste jag säga att det var en läsare som mejlade mig så här: men du, John, borde man inte arrangera en fika tillsammans? Ja, det är ju lurigt. Jag tyckte jag var så här: gud vad bra det lät. Så jag tänker att, kanske inte i höst, för det är mycket nu med Elsa, men under nästa år så kommer vi definitivt arrangera någon fika tillsammans.

Caroline: Vad kommer det vara då? Alltså vad kommer avhandlas under fikan? Kommer det vara lite så patroner som ses?

Jan: Vem som helst tror jag kan komma, så att vi har en sån fika tillsammans. Man kanske tar en after work på något ställe, på något hotell eller något sånt. Jag vet inte, jag har inte tänkt igenom det.

Caroline: Men det känns bra. Det hade varit en rolig grej.

Jan: Särskilt när det var bara så här: fika tillsammans. Jag tyckte det var lustigt.

Konkret tips: se över din PPM

Jan: Vi brukar ändå säga att även om detta är frågor och svar, så ska man ha ett konkret tips, vad man kan göra till följd av det. Och då ska det uppenbara här vara: se över din PPM. Gå in på pensionsmyndigheten.se, gå in där, kolla vad du har för fonder och överväg den här AP7-fonden. Jag kan lägga upp en länk.

Caroline: AP7 SÅFA.

Jan: Om man helt kan tänka sig lämna över det till staten, vilket har gett det bästa resultatet. Vill man mäcka lite med det själv, då kan man välja in den här AP7 Aktiefond. Det är ett jättebra tips, faktiskt ett av få tips som är riktigt bra. Och vill man veta, jag lägger upp också en länk med en video som de har gjort på hur man kan välja den, för det är lite klurigt. Man väljer inte en annan fond, utan man väljer ett förvaltningsalternativ. Så jag repeterar: AP7 SÅFA, och annars är det sjunde AP-fonden, aktiefond, som man kan göra.

Ingen koppling till sjunde AP-fonden

Jan: Och där kan vi också vara supertydliga: det här är inget samarbete med sjunde AP-fonden. Däremot har jag en hemlig dröm om att jag vill bjuda hit förvaltaren från sjunde AP-fonden för att kunna prata om deras fond. Eftersom jag tycker att den är så bra. Men jag har lyckats få tag på en förvaltare på fjärde AP-fonden, och då var jag så här: åh, det vet jag, kanske kan få ett tips på någon på sjunde. Men nej, de pratar tydligen inte så mycket med varandra. Så han var så här: nej, du får testa via repan.

Caroline: Vad är det för något?

Jan: Ja, det var roligt, för det förstod inte jag heller, men det är tydligen ett Stockholmsuttryck för receptionen. Tror jag. Det är min tes. It makes sense.

Caroline: Kanske någon Stockholmare kan höra av sig och förklara.

Jan: Och verifiera.

Caroline: Ja, precis. Receptionen var det.

Jan: På sjunde AP-fonden.

Caroline: Ja, okej.

Jan: Alltså det är ju ett företag, det är inte bara en fond.

Caroline: Ja, de har ett fysiskt kontor.

Jan: Ja, precis. Gud, vad jag kände mig som en lantis nu, Caroline. Men det är vi. Vi bor i Malmö ju.

Caroline: Okej, ja. Bra.

Avrundning och tack till patronerna

Jan: Annars är det som vanligt. Gillar du det här avsnittet, tryck prenumerera. Gör det i din poddspelare eller på YouTube-kanalen eller i nyhetsbrevet som du kan prenumerera på via RikaTillsammans. Och sen brukar vi hänga på sociala medier, på Twitter och Facebook. Så där kan man också hänga, det är bara att söka på RikaTillsammans. Och sen, som vanligt, vill jag verkligen uppskatta våra patroner som via patreon.com snedstreck rikatillsammans stödjer bloggen. Det är därför vi också har valt att prioritera lite av deras frågor. Det är helt enkelt ett sätt som folk har valt att bjuda oss på en kopp kaffe i månaden. För de tycker att det vi gör är bra.

Caroline: Det låter ju som att vi fikar.

Jan: Ja, men det är inte fika tillsammans, utan man får lite extra material, lite prioritet här i frågorna. Och det är ett sätt för oss att finansiera bloggen och inte göra det genom reklamsamarbeten, utan att kunna göra som idag. Man stöttar med...

Caroline: Ja.

Jan: Att prata om till exempel sjunde AP-fonden, trots att det egentligen inte ger oss någonting att säga.

Caroline: Det är skönt också att det inte gör det.

Jätteskönt att incitamenten är rätt. Utan någon som helst tanke eller ens sådan fråga.

Jan: Så det är skitbra. Patreon.com snedstreck rikatillsammans. Bra. Sen återstår egentligen bara att säga...

Caroline: Tack för idag.

Jan: Ja, tack för denna gången.

---

Föreslå nästa steg:

1. `/skapa-toc` — bygg kapitelförteckning från råtranskriptet (det har tidsstämplarna kvar; den här bearbetade versionen har dem inte).

2. `/text-artikel` — skriv en H2-strukturerad artikel i Jans röst om PPM, AP7 SÅFA och Avanza Global utifrån avsnittet.

3. `/skapa-reel-manus` — plocka reel-kandidater, t.ex. "pengar är bara en förstärkare" eller bufferten som aldrig blev nog.

4. `/text-faq` — bygg PAA-förankrad FAQ kring frågorna avsnittet besvarar (feeder-fond, 100 % aktier i PPM, amortera vs. spara).