Att investera som affärsängel – erfarenheter, tips och fallgropar

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Att gå sin egen väg
2. Drömmen om ekonomisk frihet
3. Att våga hoppa av
4. Vad är en affärsängel?
5. Lönar det sig att vara affärsängel?
6. Att förstå bolagets problem
7. Resan med Storytel
8. Hur blir man affärsängel?
9. Hur mycket kapital behövs?
10. Statistiken bakom affärsängelinvesteringar
11. Vad ska man tänka på som affärsängel?
12. Spelar ägarandelen någon roll?
13. Risken jämfört med indexfonder
14. Tiden och kompetensen som affärsängel
15. Filips checklista
16. Att hitta sin egen nisch
17. Budgeten som inte spelade roll
18. Hockeyklubban och magkänslan
19. Förebilder och att hitta sin egen väg
20. Studiens slutsatser om avkastning
21. Konsten att värdera bolag
22. Bolag Filip inte investerar i
23. När är det värt att höra av sig?
24. Du kan inte sälja för tidigt
25. Filips syn på pengar
26. Matrix och att se igenom systemet
27. Pengar som mätbarhet, inte mål
28. Lifehacks och prylar
29. En bok om relationer
30. Avrundning

Att gå sin egen väg

Filip Larsson: Jag följde inte normerna. Men man blev väl inte heller framgångsrik av att följa normerna. Går man i andras fotspår så kan man aldrig komma först.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 44 och idag ska vi prata om den sista outforskade investeringssorten: affärsängelskap. Idag har vi med oss en gäst, och du är okänd för 99 % av alla lyssnare och tittare. Men du har varit en förebild för mig i snart tio år. Och det är du, Filip Larsson.

Jan: Och jag brukar säga att du inte bara är en förebild. Du är faktiskt en av de coolaste personerna jag känner. Ja, faktiskt. Du är yngre än mig. Vi pluggade båda i Lund. Men du hade modet att hoppa av utbildningen, något som jag aldrig vågade, för att ge dig in på den här entreprenörsbanan. Och sedan måste man ändå säga att det har gått fantastiskt bra. Du har ett fastighetsbolag idag med tre fastigheter.

Filip Larsson: Precis, efter påsken har jag tillträtt en tredje fastighet. Den köpte jag precis.

Jan: Och då pratar vi inte tvåfamiljshus, utan riktiga fastigheter med 20–30 lägenheter.

Filip Larsson: Ja, precis. Det kommer vara 8 000 kvadratmeter totalt efter det här tillträdet.

Jan: Och sen äger du ett antal hundra hektar skog. Du har själv kallat dig serieentreprenör. Du har vunnit pris som årets exit. Du har investerat framgångsrikt i väldigt många bolag. Och det är därför vi ska prata om det här med affärsängelskapet. Och sen är du också på god väg att bli en av Sveriges rikaste personer på sikt. På sikt? Är det rätt att säga det?

Filip Larsson: Jag är fortfarande ung, så jag har gott om tid på mig.

Drömmen om ekonomisk frihet

Jan: Nej, men precis. Och du är rolig, för det är så många som drömmer om ekonomisk frihet. Du behöver ju inte jobba en enda dag till i hela ditt liv.

Filip Larsson: Nej, om jag inte vill så behöver jag inte det.

Jan: Nej. Och jag är så himla glad att du är här, så tack för att du är med. Vill du tillägga någonting i presentationen?

Filip Larsson: Nej, men det är väl bra tycker jag.

Jan: Ja, men nice. Då kör vi igång. Kan inte du bara berätta om din resa? Varför blev det affärsängelskap och entreprenörskap? Varför har det varit viktigt?

Filip Larsson: Jag är 34 år nu. Eller fyller 34 på fredag. Jag började som 14-åring med att bygga hemsidor, sälja saker online, distribuera mjukvaror, sälja annonser, affiliateannonsering och så vidare. Men jag fattade egentligen inte att jag var entreprenör förrän ganska mycket senare.

Jan: När någon berättade det för dig.

Filip Larsson: Lite så. Man hade det i sig, men man har så mycket tryck utifrån, att man ska få en bra utbildning så att man kan få ett bra jobb och bra pension, och så ska man ha tjänstebil och tjänstepension.

Caroline: Det är inte entreprenörskap som det är fokus på.

Filip Larsson: Man marknadsför liksom inte det. Men det var först när jag började plugga i Lund som jag började träffa andra likasinnade. Det fanns en entreprenörskapsförening i Lund som hette Fena. Och då fattade jag verkligen att jag ska driva företag. Och sen gjorde det att jag till slut hoppade av.

Jan: Och det var ekonomiutbildningen? Industriell ekonomi.

Filip Larsson: Civilingenjör, industriell ekonomi.

Jan: Du var en av dem vi alltid retade som inte kunde räkna på mattelektionerna. Ja, precis, exakt de. Ni hade samma matte. Vi hade samma matte, precis. Sen kan man titta på hur bra det går för den genomsnittliga tekniska fysikern och industriella ekonomen. Så jag kan i efterhand ångra att jag inte läste industriell ekonomi, men det säger jag bara en gång.

Filip Larsson: Det är inspelat, Jan.

Jan: Ja, precis. Vad hände efter Fena då?

Att våga hoppa av

Filip Larsson: Ja, men i samband med det slutade jag faktiskt plugga 2008. Då hoppade jag av, och samma år var det då vi lärde känna varandra. Jag började fundera mycket på vad jag ville i livet och vart jag var på väg. Och då började jag också med affärsängelinvesteringar. Jag var väldigt ung, jag var 24 år gammal.

Jan: Du måste ju ha varit typ yngst i Skåne.

Filip Larsson: Ja, då gick jag med i Connect. Och då var jag absolut den yngsta affärsängeln som var med där. Det som var spännande var att man var lite före sin tid. Det var bara gamla gubbar som satt och investerade som affärsänglar. Och de förstod ju inte de nya affärerna, alltså de digitala affärerna, det som är det mest naturliga att investera i. Jag hade haft förmånen att kunna tjäna pengar under lång tid, så jag hade ackumulerat lite kapital, som jag sen började investera i andra onoterade aktier.

Caroline: Var det ett svårt eller lätt beslut att hoppa av?

Filip Larsson: Nej, jag funderade på det ganska länge. Men sen satt jag på en föreläsning en dag och tänkte: varför är jag här? Det här hjälper inte alls mig mot mina mål. Och i pausen kom jag inte tillbaka.

Jan: Ja, det är ganska häftigt.

Caroline: Nej men man vet när det är en sådan där grej, att nu är det färdigt.

Filip Larsson: Men jag tror också att det ibland är svårt att fatta sådana beslut. Man känner i magen att det är någonting på gång. Men att verkligen ta beslutet och göra det, det är nog det som är svårt.

Vad är en affärsängel?

Jan: Jag tror vi kommer komma tillbaka till det. För du har den där kombinationen med både huvud, hjärna och hjärta. Men om vi hoppar till det här affärsängelskapet. De flesta som tittar eller lyssnar är ganska vana vid indexfonder. Det har jag tjatat om i flera år. Affärsängelskap är en helt annan sport. Så för någon som inte alls är affärsängel: vad är en affärsängel?

Filip Larsson: Oftast handlar det om mindre belopp och tidiga skeden, när man har en outvecklad affärsidé eller man är i tillväxtfas, där det finns väldigt mycket saker som kan gå fel, men där man också har väldigt stort behov av pengar för att på något vis utveckla sin produkt vidare.

Jan: Och detta är normalt faser där banken inte är ett alternativ.

Filip Larsson: Banken går inte in i sådana här tidiga skeden.

Jan: För stor risk.

Filip Larsson: Nej, precis, det gör de inte. Väldigt sällan.

Jan: Så det är där den fas man brukar kalla de tre F:en. Friends, fools and family.

Filip Larsson: Ja, absolut. Vi ska komma in precis efter de där tre F:en. Det klassiska friends, family and fools är de första. Man går till två och får lite pengar, ett par hundratusen. Och sen ska man som affärsängel komma in efter det, när de på något vis har verifierat att de är på väg åt rätt håll. Då kommer affärsänglarna in. Och sen, när man ska ha ännu mer pengar, då kommer riskkapitalisterna in, när man kanske söker 10–20 miljoner kronor plus. Då är det riskkapitalister, alternativt att man går på börsen, på de mindre listorna. Men låt säga att man söker upp till 5–10 miljoner, eller kanske 2 miljoner, som kanske är det vanliga att börja med.

Jan: Så vad tycker du är det bästa med just att investera som affärsängel? Varför gör du detta? Varför gör du inte indexfonder?

Filip Larsson: Indexfonder är ju jättetråkigt.

Jan: Tack. Det är supertråkigt.

Indexfonder är ju jättetråkigt. Entreprenörskap har alltid legat väldigt varmt om hjärtat.

Jan: Du vet att jag tar det som en komplimang.

Filip Larsson: Ja, precis, det är väl kanske en av fördelarna också. Men först och mest för mig: entreprenörskap har alltid legat väldigt varmt om hjärtat. Jag älskar det här. Det är fantastiskt roligt att vara med och se bolag startas och byggas upp och frodas, se de problem man har. Dels är det ett sätt att vara i de faserna väldigt mycket, för man upplever det. Och sen är det ju såklart att tjäna pengar. Jag ser det som ett lönsamt sätt att investera.

Lönar det sig att vara affärsängel?

Jan: Det är en sådan grej som jag vet att du och jag har diskuterat en hel del: är det lönsamt att investera som affärsängel? Där har jag haft en ganska bestämd åsikt, ända tills du igår kväll halv tolv, inför poddinspelningen, skickade med en artikel från Lunds universitet om att det är lönsamt. Vi tar den vetenskapliga artikeln sen. Men vad är din upplevelse? Funkar det att vara affärsängel?

Filip Larsson: Jag ska säga att för vissa fungerar det, för andra inte.

Caroline: Det är ju intressant, varför det funkar för vissa och inte andra. Har det att göra med omdöme? Det tycker jag är en intressant fråga.

Filip Larsson: Ja, man måste ju fundera på precis varför det funkar för vissa.

Jan: Vi låter den vila. Jag kastar in en åsikt. Min upplevelse, för jag har hängt med dig i Connect ett tag, var att det för det första var väldigt många äldre, så vi sänkte medelåldern ganska mycket. Men när jag pratade med folk, och jag är ju ganska intresserad av det här med beteende, var det ganska många som sa: nej, men jag gör detta för pengarnas skull. Men sen, när man skrapade lite på ytan och frågade hur mycket pengar de tjänat, kunde man inte ställa frågan så rakt ut. Man fick fråga hur många företag som gjort exit. Och då var det: nej, men inga än, men jag tycker detta är roligt, jag får vara med i styrelsen, jag får vara mentor till de unga entreprenörerna, jag får vara med på resan.

Då var det ganska många andra faktorer som spelade in. Och jag har träffat ganska många som gjort en resa i Connect och sen bara: nej, jag tycker inte det funkar så himla bra.

Jan: Så du är typ den enda jag känner, och som många inom Connect, som är en av de mest framgångsrika affärsänglarna här nere i Skåne. Så vad är det du gör annorlunda? Du gör det inte för att få sitta i styrelsen och vara mentor för andra entreprenörer.

Att förstå bolagets problem

Filip Larsson: Det som jag tror att vissa gör fel är att man sitter där, hör pitchen och letar efter det perfekta bolaget, att de ska ha allting rätt. Problemet är att när man väl får några bolag som har allting rätt, då är värderingen fyra, fem gånger högre än vad den skulle vara om bolaget hade vissa problem med sig. Men det handlar om att förstå det där. Vad har de för problem och utmaningar? Jag måste förstå det innan jag investerar. Kan jag förstå varför jag ska investera, inte någon annan? Då är det ultimatläget. Då kan jag komma in på en låg värdering, och jag vet vad jag kan bidra med för att hjälpa dem och förstå hur de ska driva sin business vidare. Det är väl då man kan göra det bra.

Jan: Men är det lite så här sammanfattande: vad är det jag vet som andra inte vet? Vad är det jag inom situationen tänker är fel med det här bolaget, som jag vet att jag kan bidra med.

Filip Larsson: Precis, exakt. Inom all investering får man en avkastning kontra risk. Och risk är bara en samlad bedömning av gruppens bild av vad det här är för någonting. Så kan jag värdera någonting högre än vad någon annan kan, eller acceptera en risk, då kan jag få en bättre värdering än någon annan. På så sätt kan jag få en bättre uppsida. Jag tror också att man som affärsängel bara ska investera i en typ av bolag där man kan se de här grejerna. För det är en sak att man kommer in med kapital, men man ska på något sätt också, i min mening, komma in med någon typ av kunskap för att bidra. Och det är då man skapar väldigt stort värde, inte bara för sin egen skull utan för samhället i stort.

Resan med Storytel

Jan: Vi måste ta upp en sådan framgångsrik resa du gjorde också. Du gick in i ett litet bolag som hette Bokilur.

Filip Larsson: Ja, då hette det väl det, eller här har det väl precis bytt namn, men vi kallar det fortfarande Bokilur.

Jan: Bokilur, ja. Och det företaget gjorde en fantastisk resa senare. Det blev börsnoterat och blev liksom Storytel senare. Och som vår vän Magnus uttryckte det: det hade väl vissa positiva privatekonomiska konsekvenser.

Filip Larsson: Ja, men det kan vi kalla det för.

Jan: Men vad var det som gjorde att du gick in i ett bolag? Vad var det du såg att du kunde bidra med? Vad kan det värdet vara som man bidrar med som affärsängel?

Filip Larsson: Jag var först och främst väldigt imponerad av vad de hade gjort. De hade ett bra team och de hade fått bra avtal med dels förlagen, så att de fått in alla rättigheter. På den tiden hade man inte heller datatrafik i sin mobiltelefon, och så hade de avtal med operatören. De var väldigt bra på att skaffa fram de här samarbetsavtalen runt omkring. Sen var jag också väldigt imponerad av att de överhuvudtaget hade några betalande kunder. För jag förstod inte hur de överhuvudtaget kunde sälja någonting. Den värld jag kom ifrån, med att sälja online, sa att en sådan produkt ska man sälja online. Så jag förstod inte hur de hade fått sina kunder. Och det var där jag kände att jag har kunskap och kompetens, i att driva onlineförsäljning. Så liksom: ni har lyckats få kunder trots att ni inte vet vad ni gör, typ så. De var väldigt duktiga på sin produkt. Men jag såg också att det var ett hål där. Och det var det som gjorde att jag i slutändan...

Caroline: Såg du att det kunde utvecklas till något stort?

Filip Larsson: Ja, precis. Sen utvecklades det till något ännu större än vad jag tänkte att det skulle kunna bli. Men ja.

Hur blir man affärsängel?

Jan: Fantastiskt. Innan vi hoppar lite mer i detalj: om man vill bli affärsängel, hur ser stegen ut? När kan man börja och hur?

Filip Larsson: Det är inte så svårt att börja, det är bara att börja, tänkte jag säga. Gå med i några sådana här affärsängelnätverk. Men för att vara riktigt konkret handlar det om att börja lyssna på pitchar, för att förstå och läsa av vilka typer av möjligheter som finns. Det brukar gå till så att man går på ett presentationstillfälle och ser några bolag köra sina pitchar, typ som Draknästet på tv, fast en lite snällare version.

Caroline: Och då måste man vara med i ett sådant nätverk för att få se sådana platser?

Filip Larsson: Connect är ju ett sådant. Och det finns både i Stockholm, Göteborg och Malmö. Man går in på connect-sverige.se och kan gå med. De har också utbildningar för att höja kompetensen om man ska investera.

Jan: Måste man sitta där med sin hög med kontanter?

Filip Larsson: Nej, det har man inte. Det är bara på tv.

Jan: Men där är det ändå en ganska hög tröskel. Att vara affärsängel är inte till för spararen som har 10 000.

Filip Larsson: Nej, precis. Det var en rolig sak när jag började. Någon berättade om hur det går till, hur man ska allokera sin portfölj. De sa att man ska ha skog, fastigheter, börsnoterade fonder, räntepapper. Och sen, den sista, kryddan i portföljen, då ska man ha affärsängelinvesteringen. Den ska kanske vara 5 % av portföljen. Och sen kan man helst gå in med en halv miljon per bolag. Och för att sprida risken inom det segmentet ska det vara minst tio bolag man går in i. Fem miljoner. Så om man ska ha de fem procenten överhuvudtaget för att vara affärsängel, ska man ha hundra miljoner. Jag hade ju inte hundra miljoner.

Caroline: Det är fem procent av allt du äger.

Filip Larsson: Så om man frågar bankmannen som är duktig på att räkna, så måste man ha hundra miljoner för att ens börja vara affärsängel. Men det hade ju inte jag när jag började.

Jan: Alltså du tog ganska hög risk.

Filip Larsson: Jag tog ganska hög risk, precis. Och det är ingenting man räknar på. Jag följde inte normerna. Men man blev väl inte heller framgångsrik av att följa normerna. Går man i andras fotspår så kan man aldrig komma först.

Jan: Oh, dagens sanning här.

Filip Larsson: Dagens sanning. Nej, precis. Vad var frågan?

Hur mycket kapital behövs?

Jan: Nej, men lite om hur man bör gå tillväga, så att man hittar ett sådant här nätverk. Men låt oss prata om det här, för i den här studien konstaterade man att det går att tjäna pengar, men att det är en viss andel som går med vinst och ett antal som man inte tjänar pengar på. Vi kan komma in på de detaljerna. Men vad skulle du säga idag, med den erfarenhet du har? Hur mycket pengar ska man ha tillgängligt för att det ska vara värt det och någorlunda riskspritt?

Filip Larsson: Ja, precis. Jag tycker att man per bolag ska gå in och investera en kvarts miljon. En investering under det gör ingen skillnad för bolaget du går in i, och du får inte någon makt eller direkt position i bolaget ändå. Så en kvarts miljon per bolag bör det vara. Och sen kan man inte bara gå in i ett bolag, utan det måste vara fler.

Jan: Låt oss titta på det. Du hade den här studien. Hur många bolag är det man ska gå in i?

Filip Larsson: Man brukar prata om tio bolag. Låt oss förenklat säga att det blir två och en halv miljon att gå in med. Men det betyder också att många som är affärsänglar har företag och bolag att tjäna pengar via. Så en halv miljon kommer ofta inte i ett bräde. Det är utspritt över flera år. Jag hinner med att göra två investeringar per år. Så det är utspritt över flera år.

Statistiken bakom affärsängelinvesteringar

Jan: Men jag tänker att vi också ska prata om vilken typ av bolag du gillar. För det är också ett sätt för dig att kanske få tips från dem som läser och tittar. Men jag hör här: hur många gånger har den investerade summan betalats tillbaka från det som exitats? Då var det typ så här: fyra av tio bolag ger mindre än halva beloppet tillbaka. Var tionde bolag ger ungefär samma som insatsen tillbaka. Alltså hälften, give or take, det är insatsen eller lite lägre tillbaka. Sen hade vi en till två och en halv gånger pengarna, det var ungefär två av tio. Två och en halv till sju gånger pengarna, två av tio. Och sen ungefär en av tio som ger mer än sju gånger pengarna. Så detta säger någonstans att om jag har tio bolag, så kommer du förlora pengar på fem stycken, eller knappt få tillbaka.

Filip Larsson: Ja, precis. De är förlorade.

Jan: Ja, men hela affären ligger i att de andra fem bolagen ger betydligt mer, som täcker den förlusten. Det räcker ju att du får den där en av tio som ger mer än sju gånger pengarna, så har du betalat för alla de sju andra som har gått back.

Filip Larsson: Och det är också så att tar man inte den risken, att säga att vissa av de här kommer att gå i konkurs, då har man inte spelat spelet fullt ut. Hälften ska gå dåligt, det ska inte funka. Då har du spänt bågen lite för lite. Du kan ju också gå i konkurs utan att ens försöka spänna bågen. Men man vill ha de bolagen som spänner bågen, satsar och kör. Ibland funkar det, ibland funkar det inte. Och då har du de här väldigt fina multiplarna på värdeökningen.

Jan: Stämmer det, för detta var ju studien, stämmer det med din erfarenhet?

Filip Larsson: Man kan väl säga ja, det stämmer med den teori som alla pratar om. Den är en sanning, och studien sa att det faktiskt var så också. Ibland kan det vara olika. Men jag ska säga, folk brukar snarare prata om att den där en av tio ska ge tio gånger pengarna, och sen till och med lite mer. Men studien säger sju gånger. Mer än sju gånger pengarna.

Jan: Mer än sju gånger. Så det kan stämma. Bra.

Vad ska man tänka på som affärsängel?

Jan: Vi har redan pratat om vad som kan gå fel. Ja, det kan gå i konkurs och då förlorar man allt, helt enkelt. Men vad skulle du säga, vad ska man tänka på som affärsängel? Vad tittar du efter?

Filip Larsson: Investera i någonting man förstår. Någonting man kan bidra med på något vis.

Jan: Jag måste ta en ganska rolig historia där. Jag kommer ihåg att vi satt på någon sådan här pitchlunch. Och så var det ett företag som presenterade något. Det var en kvinnlig entreprenör. Och så var det någon dryg gubbe i 60-plusåldern som sa: jag tror inte på den där affärsidén, jag skulle aldrig köpa den produkten. Och så höll han på och bashade henne. Och hon blev så jävla förbannad. Då säger hon: vet du vad, brukar du köpa tamponger? Och han bara: nej. Och hon: trots att du inte köper tamponger så köper ungefär 50 % av västvärldens kvinnor tamponger varje månad i alla fall. Jag tyckte det var en ganska rolig poäng. Hon visade att bara för att man själv inte fattar det så betyder det inte att bolaget inte kommer att funka. Det rätta var snarare: jag fattar inte er business, jag tackar nej.

Filip Larsson: Nej, man behöver inte vara taskig. Man behöver inte göra prognoser eller grejer. Och det är också någonting som faktiskt kan vara en ganska hård grej att göra. Mitt jobb som affärsängel är faktiskt att säga nej. Jag måste säga nej till 49 bolag innan jag säger ja till ett, för att hitta det som verkligen är de bästa bolagen för mig. Så den grejen är alltid lite tuff. För mig är det väldigt lätt att säga nej. Men för de bolag som kommer till mig och söker kapital är de många gånger i ett pressat läge, de behöver få in pengar för att överhuvudtaget lyckas. För mig är det väldigt lätt att säga nej, men för dem är det jobbigt, de vill ju ha ett ja.

Mitt jobb som affärsängel är faktiskt att säga nej. Jag måste säga nej till 49 bolag innan jag säger ja till ett.

Caroline: Alltså det är lätt att säga nej.

Filip Larsson: Jag måste säga nej.

Caroline: Men blir du inte sugen på fler än ett av femtio?

Filip Larsson: Det är ju jobbigt att säga nej, för det är kul att träffa inspirerande entreprenörer, och man kan tycka: wow, vilken kul kille eller tjej det här är. Och ändå säger jag nej. Men det är en del av det.

Caroline: Jo, men det är väl också så, ju fler företag man ser och fler pitchar man ser, desto lättare vet man vilket man ska tacka ja till.

Spelar ägarandelen någon roll?

Jan: Och sen är det den klassiska regeln: the guy with the gold makes the rules. En annan fråga som jag har tänkt på, för jag fick faktiskt ett erbjudande här ganska nyligen att gå in i ett sådant här bolag. De hade kommit lite längre än affärsängelfasen, så de hade redan riskkapitalister inne. Men någonting som tar emot mig känslomässigt är att jag får typ 0,5 % av bolaget. Procentandelen blir ju så sjukt liten.

Caroline: Men vad tänker du med det? Att det tar emot för dig?

Jan: Nej, men jag tänker att om man går in i ett bolag så vill man ändå ha en ordentlig bit av det. Men jag misstänker, och det är därför jag vill bolla det, att jag är fel ute här, att den procentuella andelen kanske inte spelar så stor roll. Vi gjorde till exempel en annan investering tillsammans, där vi var ett gäng. Där gick jag in med en hundrasextiondel. Det är ju inte ens en procent. Men det kändes helt okej, för där var målet att pengarna skulle dubblas på fyra år. Så är det rätt att tänka att den procentuella andelen kanske inte spelar så stor roll, utan att det är potentialen på de pengar du satt in? Eller hur tänker du?

Caroline: Jag skulle... hur bolaget har gått.

Filip Larsson: Ja, precis. De bolag som jag gått in i de senaste två åren äger jag allt mellan 2 och 14 procent av.

Jan: Men du har inga issues med att gå in på 2 procents ägande?

Filip Larsson: Nej, utan det är snarare så att då är bolaget ofta högvärderat. Varför är de högvärderade? Då måste jag förstå det. De har ett bättre team, mer kvalificerat, eller kommit längre. Det spelar egentligen inte så stor roll. Men det som snarare är grejen, det som jag tror många har fel om, är att man inte går in med tillräckligt mycket pengar.

Jan: Säg någonting mer om det.

Filip Larsson: Jo, men är det en bra affär eller en dålig affär? Är det en bra affär ska man gå in med jättemycket pengar. Är det en dålig affär ska man inte gå in alls. Det är en vanlig grej, apropå vad du sa. Jag har hört det: jag tänkte först gå in med en halv miljon, men sen vet jag inte riktigt, jag är lite osäker på teamet, så jag går bara in med 200 000.

Caroline: Då kan man lika gärna skita i det, menar du?

Filip Larsson: Skit i det.

Caroline: Om du inte är säker på att det är bra.

Jan: Precis, apropå att inte kasta goda pengar efter dåliga.

Filip Larsson: Och det är också en sådan sak. Om det är en halv miljon som är den nivå jag brukar investera på, då är det också den nivå de investeringarna bryr sig om, för att de ligger på rätt nivå. Om jag bara går in på en mindre nivå för att jag är lite mer osäker...

Caroline: Man vill inte missa det ändå kanske.

Filip Larsson: Det kanske blir bra, så jag stoppar in lite grann så kan jag säga att jag var med på resan. Går det åt helvete var det inte så mycket pengar. Nej, skit i det.

Jan: Eller är det mellanmjölk? Ja.

Risken jämfört med indexfonder

Jan: En annan sådan grej som jag vet att du och jag har diskuterat är huruvida risken är högre eller lägre jämfört med att köra indexfonder. Jag har ju min åsikt, jag tycker indexfonder är bättre. Jag gissar att du inte kommer hålla med.

Filip Larsson: Nej, precis.

Jan: Berätta.

Filip Larsson: Jo, på börsen är indexbolag aktiebolag man investerar i, men via en fond. Och du får ju knappt någon information om de här bolagen, jämfört med onoterade bolag. På min telefon ringde precis innan jag gick in en av mina bolag som jag investerat i och sitter i styrelsen för. Vi bollar massa idéer, han hade lite problem och ville bara bolla med mig. Jag har direktkontakt in med vd:n. Jag kan få all information jag vill ha. Det är bara att suga ut. Jag kan förstå 100 % vad de gör. Medan på ett börsbolag, om jag äger lite aktier i H&M, kan jag inte ringa Karl-Johan Persson. Han får ju inte ge information till mig. Där är det reglerat kring vilken information man får ut.

Jan: Hur tänker du kring de här grejerna?

Filip Larsson: Jag har också sett den här skillnaden, från att ett bolag har varit onoterat, där jag sitter och snackar med vd:n om all information man kan tänka sig, tills det blir noterat. Och helt plötsligt blir det den här märkliga situationen, ett avbrott i kommunikationen och informationen. Man får helt plötsligt ett informationsunderläge, som egentligen är helt hemskt. När jag gjorde den resan förstod jag knappt hur folk kan köpa aktier på börsen, för man har egentligen ingen information. Man har kvartalsrapporter och pressmeddelanden som skickas ut, men det är väldigt lite information. De små sakerna som gör skillnad vill man inte gå ut och berätta, för det är det som skiljer en från konkurrenterna. Men när jag får möjligheten att träffa de här onoterade bolagen i tidiga skeden, då är det ju enda man pratar om, för att de ska attrahera mig som investerare.

Jan: Ja, det är jätteintressant.

Tiden och kompetensen som affärsängel

Jan: Men du pratar ändå om det här att som affärsängel går du in med både dina pengar, din tid och din kompetens. Det är ju lite all in. En indexfond kommer ju inte ringa till mig.

Filip Larsson: Nej, det gör det inte. Det är tidskrävande att investera som affärsängel. Det tar tid på ett eller annat vis.

Jan: Och är det så att, för nu pratar du om det ganska naturligt: jag blir affärsängel, jag går in i bolaget och sätter mig i styrelsen. Är det så processen ser ut, eller vad är din upplevelse?

Filip Larsson: Styrelsen är inte alltid med, det får man se lite. Många gånger ser man vilka andra som har investerat. Jag har inget ego att jag ska sitta i styrelsen. Men ibland är det det mest naturliga, för att jag inser att av dem som investerat är troligtvis jag den mest kompetenta eller mest lämpade, eller så bor jag närmare bolaget. Det är också en faktor. Jag försöker ändå investera lokalt eller nära. Jag tycker om att ha mina investeringar nära mig.

Filips checklista

Jan: Men kan du inte gå igenom vad du tittar på? Och detta är ju inte regeln för alla affärsänglar, utan det är ju för dig. Hur ser din checklista ut?

Filip Larsson: Det ska vara en tydligt skalbar modell. Hur ska de kunna omsätta en miljard kronor? Jag måste förstå hur de ska kunna bli riktigt stora, och gärna internationellt gångbara. Vad är då skalbarhet? Det kan man diskutera ibland, vad som är skalbart eller inte. Men det ska vara skalbart. Det ska vara rätt team som har kompetensen, det är det nitty gritty. Det ska finnas i teamet från början. Det ska inte vara ett techbolag som ska ta fram en applikation och som anlitar externa konsulter för att göra det. Det är mycket osäkrare. Då kommer det inte att funka. Och jag vill också gärna att det ska vara någon typ av teknik eller teknologi som gör det unikt, och då måste de också ha den kompetensen in house. Har de inte det vill jag inte investera. Ett säljbolag är flyktigt, det kan gå snabbt upp men det går också snabbt ner. Har man inte någon typ av teknologi eller något som gör det unikt, tror jag heller inte på en långsiktig lönsamhet i vad de gör. Det är nog det enklaste.

Jan: Det som sticker ut för mig, som du inte säger, när jag tittar på den typen av bolag, det är ju sälj. Vi gjorde en intervju här för någon vecka sedan med Jonas Björkman från Tessin, som startat den här crowdfundingen i fastigheter. Hans stora insikt var att de byggde en fantastisk teknisk lösning. Men han sa: vi fattar ju inte sälj. Sälj och marknadsföring kom sist. Medan, som det är nu när de kör Tessin, är allt fokus på försäljning och marknadsföring, och det tekniska får man lösa efterhand. Jag upplever också, särskilt i Sverige, att vi generellt sett är duktigare på teknik och produkt än vad vi är på marknadsföring och sälj. Vad tänker du?

Filip Larsson: Väldigt spännande. Om vi ser på den här undersökningen vi hade, så stod det också att en av de viktiga sakerna är att bolaget har säljkompetens. Det är en sak man värderar väldigt högt. Men det är snarare så att för mig är den tekniska biten mycket viktigare, för det är väldigt svårt att rekrytera duktig teknisk personal. Sälj är mycket lättare att få in i efterhand, och dessutom kan jag mycket lättare hjälpa dem med det. Det är inte jag som ringer och bokar möten, men det är mycket lättare att komplettera med sälj än att komplettera med teknisk kompetens.

Caroline: Det var det du sa med Storytel, att du inte förstod hur de hade fått in kunder från början.

Filip Larsson: Nej, precis. Och då hade de ju duktig teknisk kompetens och duktigt affärsmannaskap i att skaffa avtal. Så det var absolut.

Att hitta sin egen nisch

Jan: Och ändå hade de fått in kunder. Jag tycker det är himla spännande att man har så olika syn. Sen tror jag också att det är det som är så klurigt och häftigt. Att det här kan man helt och hållet utgå från sig själv. Medan vi utgår från att indexfonder är köp och glöm. Verkligen, det har inget med din kompetens eller din tid att göra. Så här kan man ju egentligen skapa sin nisch.

Filip Larsson: Helt enkelt. Absolut. Och det är väl det man måste göra. Man måste förstå vad jag ska bidra med. De sakerna som jag pratar om gäller ju för mig, det är inte generellt för alla. Om man söker kapital gäller det att hitta vilken som är rätt typ av affärsängel. Jag kanske är rätt för dem, eller så är någon annan det. Det är olika.

Jan: I den här undersökningen var det också så att man fick ranka 17 olika faktorer på en skala 1 till 7. Det var: någon i teamet mycket duktig på att sälja, bevisat marknadsintresse, förstår tekniken som affärsidén bygger på, magkänsla. Magkänsla, det är ju ganska udda i sammanhanget.

Filip Larsson: Jag har ett bra exempel. Med tiden bygger man upp magkänsla. Man har ju forskat på det, hur man bygger upp magkänsla. Och det är genom att titta på många bolag. Om man gör något tillräckligt mycket så bygger man upp en magkänsla. Man kan inte riktigt förstå vad som är skillnaden, men det fungerar.

Budgeten som inte spelade roll

Filip Larsson: Jag hade ett senaste bolag som jag investerade i. De hade gjort massa material. Och så sa de: vad vill du ha? Jag sa: jag vill ha budgeten. Nej, men det spelar inte så stor roll. Nej, vill du inte ha budgeten? Nej, men skit i det. Det är bara en massa siffror. Det är inte det jag kommer att titta på. Och sen sitter vi vid signing-tillfället, där alla ägare som är på väg att investera träffas. Och så kommer den här budgetfrågan upp. Och då sitter en annan som är en väldigt professionell investerare, men som inte investerar sina egna pengar. Han investerar någon annans pengar. Och då är man mycket mer kopplad till checklistor och sådana grejer. Och så kommer budgetfrågan. Jag såg ut som ett fån, som inte hade tittat på budgeten. Jag visste inte vart bolaget var på väg. Eller, jag visste vart de inte var på väg. För budgeten är någonting som hela tiden förändras. Den är väldigt lätt att ändra, och den funkar aldrig ändå. Utan att veta vilket värde eller vilken nytta man är beredd att skapa, och om man har rätt kompetens att göra det. Det är snarare den typen av saker jag tittar på, inte om man har satt en budget för hur mycket pengar du ska lägga på resor.

Caroline: Det är ju om det skulle vara något jättekonstigt i budgeten. Ja, då sätter man ju upp ögonen. Men du kände att det blev en konstig situation för dig, eller du kände att vi behöver inte prata om detta kanske?

Filip Larsson: Nej, men det roliga var att man nästan inte tog sig på allvar för att jag inte hade tittat på budgeten. För det skulle vara en sådan sak man måste göra.

Caroline: Det finns lite sådana regler inom en särskild kultur också.

Jan: Sådana grejer kan jag uppleva i alla branscher, eller alla sammanhang. Man ska göra det, man ska bete sig så. Men beror inte det på osäkerhet?

Caroline: Att man inte vet själv vad man tycker är viktigt att kolla på.

Hockeyklubban och magkänslan

Jan: Absolut. Jag tror inte vi har varit på en Connect-pitch utan att man ska visa upp en hockeyklubba. Kan ni inte förklara det där med hockeyklubban? Det är inte alla som hänger med.

Filip Larsson: Det är tillväxt eller vinsttillväxt.

Caroline: Man visar en graf med en kurva som är först platt i början och sen sticker rakt upp.

Filip Larsson: Så att det ser ut som en liggande hockeyklubba.

Caroline: Ja, och det som sticker upp är försäljning, eller något annat som är fantastiskt med bolaget.

Jan: Och det är väldigt sällan det följer den på det sättet.

Filip Larsson: Men det lustiga med magkänsla: jag kan ta ett investeringsbeslut på en miljon kronor på några timmar. Men jag kan ibland fundera på sådana här konstiga saker. När jag är på ICA och ska handla kan jag fundera: vilken tröja ska jag ta om den här kostar två kronor mer än den här?

Jan: Du vet, det där kallas ju cykelställ av oss på sjön.

Caroline: Nej men det är skönt, du är ju bara människa.

Jan: Ja.

Caroline: Men det är väldigt roligt, Filip, att höra, för du verkar ändå ganska säker i din roll som affärsängel, att du vet vad du vill titta efter. Och sen hör man lite av din historia här nu, att folk ville kolla på budgeten och sådana saker. Men det jag ville fråga var: det finns ju andra affärsänglar i Sverige, det finns många olika. Finns det någon som du själv ser upp till, som du tycker har gjort en spännande resa eller är duktig?

Förebilder och att hitta sin egen väg

Filip Larsson: Jag har inga sådana direkta namn. Jag känner till vissa, både här i regionen, som jag tycker är väldigt professionella och duktiga. Men de flesta professionella affärsänglarna hittar man inte i Sverige, utan det är snarare London eller Storbritannien eller USA. I USA finns det väldigt många, väldigt duktiga, väldigt professionella.

Caroline: Är det någonting som du känner, att du skulle vilja se hur de jobbar?

Filip Larsson: Ja, jag är absolut nyfiken på hur de gör. Och det är lite så att de skriver kanske inte böcker om hur de gör eller vad de gör.

Caroline: Nej, de jobbar ju. De har inte tid.

Filip Larsson: Nej, de har inte tid till det.

Caroline: Nej, men jag tänker, vi har pratat tidigare om att du vill bli en riktigt duktig affärsängel. Hur mycket vill du lära dig av andra och hur mycket vill du lära dig själv? Det är nog frågan för mig.

Filip Larsson: Ja, ni har nu hört att man måste hitta sin grej. Så tills jag lärt mig också det att... Det är en sak att det är intressant att bli inspirerad av varandra, men jag kan inte lära mig av andra, utan jag är som jag är för att jag är som jag är. Då måste jag hitta något som funkar för mig, som är rätt utifrån de kvaliteter eller kompetenser jag har. Man ska bli inspirerad av varandra, men...

Caroline: Och kanske se: vad de gör, det var en häftig grej som den personen gör, och kunna ta med sig det till framtiden.

Filip Larsson: Ibland kan det finnas tekniska grejer som de gör som man kan inspireras av. Men jag måste ändå hitta det som funkar för mig.

Jan: Man hittar sin egen väg.

Filip Larsson: Ja, som ligger nära hur jag vill investera och vad jag letar efter när jag investerar.

Studiens slutsatser om avkastning

Jan: Köra på det. Jag tänkte att vi skulle hoppa till sista delen i den här studien. För där hade de fyra poänger. De säger: överlag går det bra för affärsänglarna, då en investering i genomsnitt ger en avkastning på 22 % per år.

Caroline: Och detta var ju i Skåne va?

Jan: Detta var i Skåne, ja. 22 %.

Filip Larsson: Ska vi se, jag har en indexfond.

Caroline: Det var det här med indexfonden, att den inte ringer upp er.

Jan: Jag känner att ni bashar mig här.

Caroline: Nej, jag bashade dig.

Jan: Har du indexfonder, Filip?

Filip Larsson: Jo, vi har faktiskt några indexfonder. Det är inte huvudsaken i portföljen.

Jan: Men där, handen på hjärtat, säger jag så här: om man har 8 % som jag brukar räkna på en indexfond, så dubblas pengarna vart nionde år. Har du 22 % avkastning dubblas pengarna vart tredje och ett halvt år. Det blir en enorm skillnad i pengar. Jag tror att de räknar ut att det motsvarar 170 %. Alltså 1,7 gånger pengarna på en femårsperiod. Men då får man också säga: du behöver mer kapital, du behöver gå in med tid, du behöver gå in med kompetens, och du behöver mentalt klara av att förlora alla pengarna. Så det är lite att jämföra äpplen och päron. Jag tycker själv att det inte är antingen eller, faktiskt.

Filip Larsson: Nej, alla ska inte investera som affärsängel, det kan man säga. Men alla kan investera i indexfonder, det är ju jätteenkelt.

Alla ska inte investera som affärsängel. Men alla kan investera i indexfonder, det är ju jätteenkelt.

Jan: Och jag tror att för många av er som ändå lyssnar på det här och tittar på det här: att gå in i småbolag, det ger en oerhörd tillfredsställelse att kunna få vara med på en sådan resa. Och det är också det här att affärsänglarnas huvudsakliga drivkraft är finansiella vinster, även om andra drivkrafter också finns med. Den klart vanligaste anledningen till att affärsänglar avstår att investera är att man ser att värderingen är för hög. Har du varit med om någon sådan där att värderingen är helt crazy?

Konsten att värdera bolag

Filip Larsson: Absolut. Det är jättevanligt. Det är den absolut vanligaste anledningen.

Jan: Att entreprenören tycker att jag har lagt fem år på det här och detta är värt supermycket pengar, och man själv är bara: va? Men jag fattar det, för värdering av företag är ju bland det svåraste som finns. Hur tänker du när du värderar bolag? Är det fem gånger vinsten? Det är svårt på ett bolag som inte ger någon vinst.

Filip Larsson: Man har ju sådan teknik.

Jan: Tack, Filip. Lika bra som vilka siffror som helst.

Filip Larsson: Men det är en sådan sak. De som har försökt göra vetenskap av det, det går inte. Det finns inte, och det är absolut en ständig diskussion: hur värderar man startupbolag? Det man måste göra är att man inte bara kan säga fem gånger årsvinsten. Nej, det är det inte, för de tjänar inga pengar. De har ingen omsättning ens. De omsatte hundratusen förut och gick en halv miljon back, eller två miljoner back. Hur värderar man den typen av bolag? På något vis måste man se framåt. Hur ser de ut om fem eller tio år? Vad skulle det kunna vara värt då? Hur ska jag nuvärdesberäkna det som det skulle kunna vara värt? Och vad är risken att de når dit, eller risken att de inte når dit?

Jan: Vad är ditt mål? Du vill att de ska minst kunna tiodubbla pengarna? Hur tänker du?

Filip Larsson: Det roliga är att jag tänker inte så. Jag tänker aldrig att det här ska jag göra tio gånger pengarna på på sju år. Jag tänker aldrig så, för det är så mycket som kan gå fel på vägen ändå. Så det blir bara: är teamet rätt? Är produkten rätt? Kan timingen vara rätt? Vad kan jag bidra med? Kan de omsätta en miljard? Det hade jag inte sagt som krav innan, men på något vis vill jag investera i bolag som ska kunna omsätta en miljard. För då finns det tillräckligt mycket. Då kanske de bara omsätter 200 miljoner i slutändan, men då är det fortfarande ett bra bolag.

Bolag Filip inte investerar i

Jan: Vilka bolag investerar du inte i?

Filip Larsson: Medtech och medicin och bota cancer.

Caroline: Det är så otroligt riskfyllt.

Filip Larsson: Ja, och framför allt kan jag inte det, jag fattar inte det.

Caroline: Jag har ju ändå varit inom life science på universitetet och sett olika forskare som startar sådana bolag, eller som haft dem i flera år. Det är så otroligt riskfyllt, för man vet aldrig hur ett biologiskt system funkar egentligen. Man måste göra så många tester, och det tar lång tid. Och det kan ändå vara så att efter 15 år: nej, det funkar inte på människor. Så jag har tidigt tänkt att det är ingenting som jag någonsin ska lägga mina pengar på.

Filip Larsson: Men det finns ju absolut de här i regionen också som är väldigt framgångsrika och som bara investerar där. Men det handlar om att bygga upp en portfölj. Då har man ofta en typ av kunskap och förståelse inom området. Man är inne i området, och så investerar man i fem bolag som gör ungefär snarlika grejer. Och sen är det ett av dem som lyckas, och då betalar det för allt. När de väl lyckas är de exceptionella, eftersom det är så svårt. Men jag kan inte det, jag förstår inte det. Och det är lätt att rycka med sig när man står där och någon berättar om hur de ska bota cancer. Det är klart man vill vara där och hjälpa dem till framgång, även om jag inte skulle tjäna pengar, för att lyckas med det vore ju bra för samhället. Det är häftigt att kunna göra den typen av investeringar. Men jag förstår inte det.

När är det värt att höra av sig?

Jan: Nej, rätt, Filip. Jag tänker att du ska få göra lite reklam för dig själv. Om det är någon som lyssnar på det här, eller känner någon som söker kapital: om du ska kort sammanfatta, när är det värt att mejla dig?

Filip Larsson: Ja, precis. De ska helst omsätta lite pengar, så att de hittat sin produkt och kan visa att de kan sälja den. För det lättaste sättet att verifiera en produkt är att någon annan idiot vill betala för den. Och sen ska det vara så att jag tycker om att digitalisera någon typ av bransch. Det är i princip inom det området jag investerar. Och då är det bara att mejla mig på filip@tilf.se.

Jan: Jag sätter ut mejladressen i både podden och på Youtube.

Filip Larsson: Precis. Och sen ska man komma ihåg att mitt jobb är att säga nej. Bli inte ledsna för att jag säger nej, utan skicka hellre, är ni osäkra, så skicka ett mejl. Troligtvis blir det nej, men det kan också bli ett ja.

Caroline: Brukar du motivera dina nej?

Filip Larsson: Nej. Och det låter hemskt också, men ibland är det bara nej. Man ska inte bli ledsen över det. Det är lite så att de som söker kapital måste skicka ut så många trådar som möjligt.

Jan: Ja, men precis, för som du säger: jag investerar inte i biotech, men det finns andra som gör det. Det finns kanske någon annan affärsängel som är rätt för det vi kallar att tacka nej till.

Du kan inte sälja för tidigt

Jan: En annan grej som vi också pratade om var att på börsen pratar man alltid om att köpa billigt och sälja dyrt. Men varenda undersökning visar tvärtom, att man köper dyrt och säljer billigt. Och där vet jag också att du och jag pratade om att det undviker man som affärsängel.

Filip Larsson: Automatiskt, man kan inte sälja aktierna.

Jan: Men är inte det också en ganska stor nackdel? Har du lagt de här 250 000, eller miljoner, då sitter de fast i bolaget.

Filip Larsson: Det är väl jättebra, så att man inte råkar sälja för tidigt.

Caroline: Vissa tycker det är en nackdel och vissa tycker det är en fördel. Men berätta lite mer vad du tänkte.

Filip Larsson: På börsen kan man köpa en aktie, och sen dubblas den i värde, och man säger: wow, vad bra, nu har den dubblats, så säljer man. Men det är alldeles för tidigt när man dubblat i värde. Det är bara första steget. Ska det upp i en tiofaldigare eller tjugofaldigare måste man hålla kvar vid aktierna för att få den fina tillväxtresan. Det finns en story från en Stockholmsinvesterare som är väldigt framgångsrik. De har ett schackbräde på sitt kontor. Och så fick de frågan: varför har ni ett schackbräde här, vad är grejen? Det värsta man kan göra som investerare, det som många gör, är att man tror att man bara ska ligga kvar. Man ska inte försöka göra så många affärer, utan bara ligga kvar i det som är bra. Och då måste man göra någonting annat än att sitta och försöka göra affärer hela dagen.

Jan: Så då spelar de schack. Jag trodde att det var någon sådan här riskmätare.

Filip Larsson: Och eftersom allting är noterat så klart är det jättelätt: nu ska ni gå in och omfördela portföljen lite. Och så gör man felaktiga beslut, vilket många undersökningar visar.

Filips syn på pengar

Jan: Ska vi känna oss klara med affärsängelskapet?

Filip Larsson: Det tycker jag.

Jan: Så här, Filip, på en skala 1 till 10, hur konstig är du?

Filip Larsson: Jag är ganska konstig. Jag var iväg nu på en konferensresa med Young Entrepreneurs of Sweden i Kroatien förra veckan. Och trots att man sitter med väldigt uttalade entreprenörer, som många gånger också är lite konstiga som entreprenörer, så kan jag många gånger känna att alla de här är konstiga, men jag är ännu konstigare.

Jan: Och vad är det du ser att du skiljer dig på?

Filip Larsson: Jag har en väldigt annorlunda syn på pengar.

Jan: Ja, men berätta, det är ju superspännande.

Filip Larsson: Jo, men pengar är något ni säkert hört, det här att pengar är roten till allt ont. Det finns många som hört det. För mig är pengar bara något som flossas. Men det är nog den ultimata valutan att jobba efter. Vad jag än gör så kan jag alltid jobba vidare med kapitalet och få mer pengar. Och sen, det var så roligt, jag hade en ganska djup diskussion om det här på konferensen. Och så var det någon som sa: vad gör du när du har fått alla de här pengarna? Vad är nästa grej då? Då ska man vara lite sådär sen och vara någon buddhist och bli filosofisk, så är det fult med pengar. Men min syn är snarare att människans drivkraft alltid varit att sträva mot någonting. Och det som är fint med pengar är att det finns inget slut på det. Det finns alltid någonting man kan jobba vidare på. Så jag kommer aldrig vara färdig. Det är ett ständigt arbete.

Jan: Precis, för det där är en spännande fråga. För som vi sa i början behöver du inte jobba en enda dag till i hela ditt liv, inte din fru heller. Så då är det liksom: vad ser du som drivkraften?

Filip Larsson: Ja, jag försöker ibland säga det som att knäcka systemet. Man förstår någonting, och så knäcker man systemet, metoden.

Jan: Se Matrix liksom.

Filip Larsson: Lite Matrix, precis.

Matrix och att se igenom systemet

Jan: Men du, jag får göra en reflektion på det här med Matrix. Vi har en barnvakt som är 17, hon har fyllt 18 nu. Den generationen har inte sett Matrix. Matrix kom innan de föddes.

Caroline: Men du hade väl också en Matrix-kväll?

Jan: Vi hade det på kontoret. Vi hade 15 anställda, och så hade vi handuppräckning. Och det var bara typ vi Opti-talister som hade sett Matrix. Så vi fick arrangera en sådan här Matrix-kväll på betald arbetstid, för att ni måste se den.

Caroline: Varför ska man se den? Det handlar väl om att se igenom ett system och lära sig att använda det. Och det tycker jag var spännande, det du sa om att pengarna är lite på låtsas.

Filip Larsson: Ja, precis. Men trots det är det den ultimata valutan som alla använder. Och många känner sig frustrerade över pengar.

Caroline: Och det är allvarligt.

Filip Larsson: Ja, de känner oro över pengar och liknande. Men det är på låtsas och det är påhittat.

Caroline: Och det ger väl en frihet samtidigt?

Filip Larsson: Absolut, absolut. För mig är det bara ett spel, och det handlar om att vinna spelet. Sen kan man aldrig vinna, för det kommer alltid vara någon som har mer pengar.

Jan: Jag tycker att du siktar lite lågt där, faktiskt. Jag kommer ihåg vid ett tillfälle när du sa till mig: men Jan, vad tror du? Hade du gjort allt det du åstadkommit när du var 20, då hade jag varit imponerad. Men nu är du ju för fan över 30, hur framgångsrik är du? Så jag känner lite samma sak: du skulle ju inte vara bland de rikaste i Sverige. Sikta högre.

Filip Larsson: Ja, men det borde jag. Men man blir aldrig färdig, det är det som är grejen. Vad du än väljer i livet. Väljer du att skapa musik så är du en strävan i det. Väljer du att skapa vackra byggnader och vara arkitekt så är du det. Det spelet du spelar. Eller så väljer du pengaspelet. Jag har valt pengaspelet.

Jan: Och du vill bemästra det.

Filip Larsson: Jag tycker det är väldigt roligt och spännande.

Caroline: Och du känner att det finns en nöt att knäcka i det?

Filip Larsson: Ja, absolut, och det finns jättemånga nötter.

Pengar som mätbarhet, inte mål

Caroline: Men vi pratade om hur konstig Filip är.

Jan: Ja, men det var ganska uttömmande.

Caroline: Jo, men det var jätteroligt. För första gången jag träffade dig tror jag också att du kunde prata baklänges.

Filip Larsson: Ja, det kan jag göra.

Caroline: Och det var också så här, det är inte många som bara gör det.

Jan: Men kan du säga RikaTillsammans-podden baklänges?

Filip Larsson: När det snabbas upp lite.

Jan: Nej, det är jättekonstigt. Jag ska nästan spela det fram längre. Men det är roligt. Jag hade en annan fråga här. Berätta något som är sant för dig, som nästan ingen annan håller med dig om. Men är det det med pengarna, eller har du något annat som du tänker är sant och som ingen annan håller med om?

Filip Larsson: Ja, men det är någonting där med pengarna. Jag vet inte om man ska formulera det, men någonting med det kan jag verkligen skriva under på.

Jan: Du ser ju på pengar helt annorlunda. Jag vet inte om du kanske känner igen dig. Richard Branson sa vid ett tillfälle att pengar bara är ett verktyg för att hålla räkningen på hur det går för en i sitt spel.

Filip Larsson: Ja, men precis. Lite så är det. Och sen är det ju inte pengarna, det är så mycket annat runt omkring pengarna i den valuta man jobbar i. Mätbarheten i det. När jag är med mina fastigheter så är det inte så att jag varje dag tänker på pengarna, utan då fokuserar jag på värdet och nyttan och utvecklingen av det. Och i slutändan råkar man tjäna pengar på det. Och då ser man: wow, mitt värdeskapande blir faktiskt bra i det här spelet som vi spelar.

Lifehacks och prylar

Jan: Jag har två sista frågor. Det ena är, jag vet att du älskar lifehacks. Vilket är ditt bästa lifehack?

Filip Larsson: Den har jag nästan förberett mig på innan. Okej, då skulle jag nog säga att för mig, jag är ganska glömsk, eller väldigt glömsk. Och mitt bästa lifehack är att försöka se framåt och lägga saker och planera så att de är på rätt ställe när jag behöver dem, utan att jag tänker på det. Till exempel, om jag vet att jag ska flyga tidigt på morgonen, så preparerar jag på kvällen innan min jacka så att passet ligger på rätt ställe, mössan, ena fickan handskarna och andra nycklarna. För jag vet att när jag vaknar på morgonen, bortsett från att jag glömmer saker, så är jag dessutom urvaken. Så att allting är på plats så att jag bara kan ta det och gå. Det är ett exempel på att förbereda mig för framgång, genom att placera saker och ting på rätt ställe så att de är där när jag behöver dem.

Caroline: Jag älskar det där, förbereda sig för framgång. Jag gör lite samma sak också. När jag är klar i huvudet så ser jag till att jag kan fixa och dona mina grejer, så att jag bara kan ta dem när jag inte är klar i huvudet.

Jan: Sen vet jag också att du, precis som jag, älskar tekniska prylar. Vi brukar skoja: går det inte att koppla till telefonen så är det inte värt att ha. Så vad är bästa prylen?

Filip Larsson: Oh, det där är en svår fråga. Det är så många.

Jan: Medan du funderar: du hade ju världens coolaste skidglasögon. Vi pratade om att du var i Chamonix. Du hade skidglasögon med heads up display.

Filip Larsson: Ja, man hade hastighet och tid och altitude. Det är ganska smidigt faktiskt. Men nu har ju teknologin kommit så pass långt så att det är så enkelt att koppla ihop sitt hem med smarta lampor och lite to-do och sådana grejer. Det skulle jag nu säga är det bästa. Och det är bara början. Redan för mer än tio år sedan programmerade jag ihop mina egna smarta hem, där tändstationer gick ner och alla sådana grejer. Men nu fungerar det out of the box. Det är det jag ändå är mest fascinerad av, att det nu faktiskt funkar så som det skulle funka, och det funkar egentligen för gemene man också.

Jan: Ja, coolt.

En bok om relationer

Jan: Sista frågan. Om du skulle rekommendera en bok, eller ge bort en bok till någon, vilken bok skulle du ge bort?

Filip Larsson: Den bok som jag och min fru har gett bort flest gånger är The Five Love Languages.

Caroline: Den har inte så mycket med pengar att göra.

Filip Larsson: Nej, men den har att göra med relationer. Och pengar och företagande är faktiskt relationer ändå.

Caroline: Ja, det är det ju.

Filip Larsson: Alltså, det är väldigt...

Caroline: Men att förstå andra människor och kunna prata på deras språk.

Filip Larsson: Ja, precis.

Caroline: Då kan man ha större ekonomisk framgång.

Avrundning

Jan: Det där är roligt. Nu har vi inte haft tillfälle att prata om det. Vi behöver göra en ny poddinspelning vid tillfälle. För jag vet ju att du har gjort jättemycket arbete med dig själv, med personlig utveckling och hela den resan. Så jag gillar verkligen den sidan som du har också. För precis som du säger, pengar är en bit, men grejen är att pengarna i sig inte har något värde, utan det handlar om relationer. Det handlar om att förstå sig själv. Beteende framför allt, att förstå sig själv. Nyckeln till att förstå många andra handlar ju om att förstå sig själv.

Pengarna i sig har inget värde, utan det handlar om relationer. Det handlar om att förstå sig själv.

Jan: Och sen tänker jag att det här är en annan grej som jag tänker på för ett annat poddavsnitt. Och det handlar om att prata om fastigheter, vilket jag vet är ett sådant hjärteintresse för dig också. Så jag vill bara säga: fantastiskt stort tack, Filip, för att du har varit med. Är det så att du eller någon du känner har ett litet startupbolag i den här affärsängelsfasen, så kan du mejla, med de kriterier som du pratade om. Och annars hoppas jag bara att du vill komma tillbaka vid ett annat tillfälle också. Tack så mycket.

Filip Larsson: Tack. Tack.

Jan: Jag hoppas att du tyckte att det här avsnittet var lika intressant som jag gjorde. Och precis som Filip sa: om du själv driver ett litet startup, eller känner någon som har ett litet startupbolag som söker kapital, där man har tech-kunskapen på plats och har gjort någon liten försäljning och söker kapital, då kan du kontakta Filip på filip@tilf.se och ta kontakten vidare därifrån. Med det så är det slut för idag. Du kan precis som vanligt kommentera på bloggen rikatillsammans.se, eller på Youtube eller i sociala medier. Även om vi kanske inte hinner svara direkt när du har skrivit, så läser vi i princip alla kommentarer och frågor. Och med det sagt hoppas jag att vi ses nästa söndag igen. Ha det så bra. Tack för idag.

---

Föreslå nästa steg:

1. `/skapa-toc` — bygg kapitelförteckning från råtranskriptet `transkribering-260618.md` (det har tidsstämplarna; den här versionen har dem inte).

2. `/text-artikel` — bygg en H2-strukturerad artikel om affärsängelinvesteringar i Jans röst.

3. `/skapa-reel-manus` — plocka reel-kandidater, t.ex. "mitt jobb är att säga nej" eller hockeyklubbe-poängen.

4. `/text-faq` — bygg PAA-förankrad FAQ kring frågor som "vad är en affärsängel" och "hur mycket kapital behövs".