Rikaste mannen i Babylon

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Avsnitt 43: Den rikaste mannen i Babylon
2. Babylon, en av världens rikaste städer
3. Sju regler för en tom börs
4. Sedelärande historier som känns igen idag
5. Sudden wealth, när pengar kommer utan kompetens
6. Rikedomsträdet, pengar som växer
7. Varje guldmynt är en arbetare
8. Regel ett: få din börs att gödas
9. Höga räntor är svekfulla sirener
10. Njut av livet medan ni är här
11. Att lägga undan tio procent i praktiken
12. Automatisera sparandet
13. Regel två: kontrollera dina utgifter
14. Två överläkare som inte hade koll
15. Samma skidresa, helt olika kostnad
16. Gör en budget och få valuta för pengarna
17. Regel tre: få ditt guld att mångfaldigas
18. Kassaflöde slår förmögenhet
19. Tjäna pengar medan du är på semester
20. Regel fyra: skydda dina skatter mot skada
21. Ta bara råd av den som gör det själv
22. Att se på säkerheter och risk
23. Investera i tråkiga, lönsamma bolag
24. Regel fem: låt din boning bli en lönsam investering
25. Amortera och bli av med boendekostnaden
26. Regel sex: försäkra dig om framtida inkomster
27. Livförsäkring som skydd för familjen
28. Regel sju: öka din förmåga att tjäna pengar
29. Sunt förnuft och att odla sina förmågor
30. Guldets fem lagar
31. Never lose money
32. Guld flyr den som jagar omöjliga förtjänster
33. Att förlora pengar på rätt nivå
34. En investerarkarriär innebär att förlora pengar ibland
35. Finansiell god lycka är inte casino
36. Vara ombytt till matchen
37. Din inställning till problemet pengar
38. Att ta ansvar och flytta makten till sig själv
39. Kraftfullt och jobbigt på samma gång
40. Resultat eller ursäkt, välj
41. Sätt tydliga önskningar och mål
42. Måltid för måltid, små önskningar
43. Olika utmaningar med mål
44. Avrundning och bokens betyg
45. Tack för att du lyssnat

Avsnitt 43: Den rikaste mannen i Babylon

Jan: Kungen tvingade de rika männen och kvinnorna att gå till lärdomens tempel och utbilda alla som ville lyssna i hur man blir rik. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 43, och jag tänkte att vi skulle prata om en liten favorit. Inte favorit i repris, men en favorit. För något avsnitt sedan pratade vi om Rich Dad Poor Dad, Robert Kiyosakis bok som är en av de böcker som gjort mest intryck på oss. Idag tänkte jag att vi skulle prata om Den rikaste mannen i Babylon, skriven av George S. Clason. En av klassikerna, måste man väl ändå säga.

Caroline: Absolut, vi har ju influerats jättemycket av den här.

Jan: Ja, och det roligaste är, som någon skrev i en recension på Amazon, att boken tar upp i princip alla samma tips som de flesta andra finansiella böcker eller rådgivare gör. Men grejen är att han skrev den här boken redan på 20-talet. Han var först, alltså vinner han. Helt enkelt. Så det här är en klassiker.

Caroline: Det är det verkligen. Och en klassiker därför att den ger så konkreta tips i hur man ska öka sin ekonomiska, vad ska man säga?

Jan: Ja, men den finansiella folkbildningen, kan man väl säga. Det som är roligt med boken är att den är skriven på engelska. Heter det parables? Jag vet inte vad det heter på svenska.

Caroline: Jag vet inte heller.

Jan: Men typ som Bibeln. Sedelärande historier.

Babylon, en av världens rikaste städer

Caroline: Historier i alla fall, ja.

Jan: Historier i alla fall. Boken bygger på temat att Babylon är den här staden i, ja, jag vet aldrig var det är. Irak, eller så, i Tigris-Eufrat.

Caroline: Mellanöstern i alla fall.

Jan: I Mellanöstern, då är vi safe. Den här stan var superrik för 4 000 år sedan. De hade ju de här babyloniska hängande trädgårdarna, de här murarna. När man tittar historiskt sägs det att den var en av världens rikaste städer, först därför att man bedrev handel på ett strukturerat sätt. Men man styrdes av lagar, helt enkelt nedskrivna lagar.

Caroline: Ja, men det som också, om jag bara får ta en parentes, är att den ligger ju ute i öknen nästan.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Så att man hade ju väldigt stor kompetens i hur man ska sköta staden.

Jan: Ja, man använde den här bördiga marken. De drev ju runt floden, så det var extremt bördigt. Det berättar ju en grekisk... jag minns aldrig vad de heter. Men någon extern källa, någon grekisk.

Caroline: En historiker, en grekisk historiker.

Jan: Ja, han var där och skrev om den här bördiga trakten.

Caroline: Ja, de hade ingenjörer som visste hur man leder vatten.

Jan: Ja, precis. Men poängen blev att den här staden blev jätterik. Och då var det några rika män och kvinnor som var superrika. Så att förmögenhetsfördelningen, som man så fint pratar om med de här kvoterna, var väldigt snedfördelad. Det sägs att kungen tvingade de rika männen och kvinnorna att gå till lärdomens tempel och utbilda alla som ville lyssna i hur man blir rik. Jag tycker det här är skitbra. Det är typ som bloggen, fast för 4 000 år sedan. I boken får man följa Arkad och hur han lär ut hur man blir den rikaste mannen i Babylon.

Caroline: Vi vet ju inte om det här är sant.

Jan: Nej, men det spelar ingen roll.

Caroline: Nej, det spelar ingen roll, därför att det är så bra.

Vi vet ju inte om det här är sant. Nej, men det spelar ingen roll, därför att det är så bra.

Sju regler för en tom börs

Jan: Ja, och principerna funkar. Men jag är en sådan person som alltid vill ha den stora bilden innan man börjar bryta ner detaljerna. Boken tar upp sju regler för en tom börs. Äh, börs. Det blev en skånsk variant.

Caroline: Ja, men kan du inte säga om det där? Sju regler för en tom börs.

Jan: Så, med B. Den första regeln var: få din börs att gödas. Den andra: kontrollera dina utgifter. Nummer tre: få ditt guld att mångfaldigas. Nummer fyra: skydda dina skatter mot skada. Nummer fem: låt din boning bli en lönsam investering. Nummer sex: försäkra dig om framtida inkomster. Och den sista: öka din förmåga att tjäna pengar. Och jag tänker helt enkelt att den här boken är så pass bra, så jag tycker nästan att vi kan bläddra oss igenom den kronologiskt.

Caroline: Ja, men det gör vi. Och så kan vi prata lite mer konkret om de här sju reglerna för att öka pengarna i din börs.

Jan: Precis. Och jag har ju gjort sådant som man inte får göra i böcker. Men eftersom det är min bok gör jag som jag vill. Jag har gjort hundöron.

Caroline: Och jag älskar hundöron och understrykningar.

Jan: Precis. Freja kom och sa: pappa, får man rita i böcker? Jag bara, nej. Men du har ju gjort det själv. Så man blir alltid satt på pottan. Men i alla fall, det här är några riktigt sköna stycken i boken. Till exempel den här historien där Arkad pratar med sina studenter. Han säger: om ni inte har lyckats med mer än att bara överleva sedan våra ungdomsdagar, beror det på att ni antingen inte har lärt er lagarna som styr rikedom, eller att ni inte följer dem. Jag tycker det är så himla enkelt. Och sedan måste man också säga att om jag tar min och Caroline bok, Gör ditt barn rikt, eller om vi tar Kiyosaki-boken Rich Dad Poor Dad, så är det ju ändå ganska mycket ego. De handlar om Robert och hans uppväxt, eller när vi använder exempel med Freja, så är det era erfarenheter.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Men han nämner inte sig själv i hela boken. Jag läste en recension som sa: det här är finansboken med minst ego. Vilket var ganska fint skrivet.

Sedelärande historier som känns igen idag

Caroline: Men det du läste upp nu, med Arkad som var så rik och som skulle dela med sig och hade studenter han pratade inför. En hel del av de här historierna i boken känns så otroligt jordnära till hur vi har det idag. De hade ju samma problem, att betala för sig och hålla frun glad. Ignorera det sista. Happy wife, happy life. De hade samma problem att betala sina räkningar och komma runt.

Jan: Precis. Men annars, som du själv sa, vi vet ju inte om det här är sant för 4 000 år sedan. Men vi kan i alla fall säga att det stämde för hundra år sedan, när boken är skriven. Och för att ge ett exempel skriver han så här: det goda ödet är en illasinnad gudinna som inte bringar evig lycka till någon. Tvärtom blir hon nästan alla som hon överöser med oförtjänt guld till skada. Hon gör folk till lättsinniga slösare som snart gjort av med allt de fått och bara har kvar begär och önskningar som de inte på egen hand klarar av att uppfylla. Andra blir girigbukar som lägger sin rikedom på hög, inte vågar spendera det de har, därför att de vet att de inte äger förmågan att ersätta det. De lider av fruktan för rånare och dömer sig själva till ett liv i tomhet.

Caroline: Kan du bara sammanfatta vad det är?

Sudden wealth, när pengar kommer utan kompetens

Jan: Nej, men jag tycker det här. Man pratar ju om folk som får, till exempel, på engelska finns ett uttryck som heter sudden wealth. Du vet, vi pratar mycket om kasinovinster i reklam.

Caroline: Ja, men kasinovinster är ju så sällsynta.

Jan: Men det roliga var att jag träffade för någon vecka sedan en finansiell rådgivare som jobbar i Storbritannien. En av deras grejer är att de blir kontaktade av det brittiska lotteriet, det nationella lotteriet. Lotteriet har sagt: ni behöver ge rådgivning till våra lottovinnare. För när de får det här sudden wealth, så är de inom fem år, om de inte fått finansiell rådgivning, i en värre ekonomisk situation än de var innan. Och det är väl lite det som står här väldigt fint. Om du får pengar som du inte har den ekonomiska kompetensen för, då kommer du inte våga spendera dem. Du kommer vara rädd för att förlora dem, och kommer bara lägga pengarna på hög och leva ett liv i tomhet. Det stämmer också ganska bra överens med det vi pratade om i något poddavsnitt, att det finns många människor som har mycket pengar men inte lever ett rikt liv.

Caroline: De behöver inte leva ett rikt liv för dig.

Jan: Nej, man kan vara rädd att förlora sina pengar. Och det är det jag menar med ett sådant här stycke, det här med en illasinnad gudinna som inte bringar evig lycka. Om man läser mellan raderna finns väldigt många lager. Jag kan säga att när jag läste den här boken för tio år sedan, då uppfattade jag inte de här detaljerna. Det är nog mer att jag nu kan koppla det till saker i verkligheten.

Rikedomsträdet, pengar som växer

Jan: Och en annan grej jag gillar, nu vet jag inte om det är en metafor som vi i finansbranschen gillar, men han pratar också om rikedomsträdet. Jag har länge pratat om pengamaskinen, och jag gillar det som Tobias Schildfat skrev i sin bok Vägen till din första miljon. Men när vi läste Robert Kiyosaki i Rich Dad Poor Dad hade han en metafor med träd. Förmodligen har han kanske tagit den härifrån.

Caroline: Alltså att man planterar något.

Jan: Han skriver så här: rikedom växer liksom ett träd.

Caroline: Jo, det finns ju till och med en bank som har tagit fasta på det.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Den metaforen med rikedom och träd.

Jan: Men tror du de har tänkt på det som rikedomsträdet?

Caroline: Ingen aning. Det kan ju vara så att en reklambyrå som har hjälpt den banken kanske inte har läst Den rikaste mannen i Babylon.

Jan: Du menar Swedbank.

Caroline: Ja, jag menar Swedbank.

Jan: Vad jobbigt att du säger det. Men vet du vad jag faktiskt ska göra? Jag känner ändå Arthur och deras privatekonom. Jag ska skicka ett mejl och fråga var det kommer ifrån.

Varje guldmynt är en arbetare

Jan: Men sedan är det också det här, och det är väl den enda saken som tog emot lite när jag läste boken. Då stod det: varje guldmynt du sparar är en slav som kan arbeta för dig. Det var det jag var lite...

Caroline: Det är ju ålderdomligt beskrivet. Man får ju se igenom det på något vis.

Jan: Varje kopparstycke du tjänar är ett barn som även det kan tjäna åt dig. Och om du vill bli rik måste det du sparar också tjäna, och deras barn måste tjäna, så att alla kan hjälpa dig att skaffa det överflöd du åtrår. Där kan jag ju...

Caroline: Ja, det är ålderdomligt beskrivet, men det är som sagt.

Jan: Kontentan är ju briljant. Det är ju det vi alltid pratar om, att pengar är mycket bättre på att tjäna pengar än vad vi är. En krona jag tjänar kan jag sätta i arbete så den tjänar nya pengar. Och de pengarna kan jobba åt mig 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, 365 dagar om året. Det kan till och med jobba generationer. Är vi kloka, så kommer de pengarna vi tjänar kanske jobba åt Freja också.

Pengar är mycket bättre på att tjäna pengar än vad vi är. En krona jag tjänar kan jag sätta i arbete så den tjänar nya pengar.

Caroline: Det är någonstans lite längre bak i boken som det står att om du riskerar att förlora dina pengar, så riskerar du även att förlora den förtjänst som pengarna tjänar åt dig. Och det är ju sådant man nog inte tänker på. Att okej, om jag lägger undan så många hundralappar, eller vad det kan vara, så är det inte bara dem jag skulle kunna bli av med om jag inte la undan dem. Utan det är även den förtjänsten som de...

Jan: Även de framtida pengarna.

Caroline: Och vi har ju pratat om det här tidigare. Men jag tycker det var häftigt att det stod även i den här boken. Att man ska tänka sig att det inte bara är något litet kopparstycke nu, utan vad det kan tjäna åt mig inom tio år, tjugo år.

Jan: Ja, men det stämmer väldigt väl. Han skriver också att när dina besparingar är borta, då har du ryckt upp ditt rikedomsträd med rötterna. Det var svårt att läsa, "med rötterna".

Caroline: Ja, det känns lite jobbigt att göra det. Det är väldigt visuellt.

Jan: Jag gillar jättemycket den här metaforen med träden.

Regel ett: få din börs att gödas

Caroline: Men vet du vad jag också gillade? Det var det här lilla kopparstycket han pratade om, i den första regeln för att skapa mer pengar i din börs. Det är att man ska göda sin börs, man ska lägga undan. Vad är det, 10 procent?

Jan: Precis, han pratar om en tiondel som lägst. Han säger så här: en del av allt jag tjänar tillhör endast mig. Säg det om morgonen när ni stiger upp. Säg det vid middagstid. Säg det om kvällen. Säg det varje timme, varje dag. Säg det till er själva tills orden tecknar sig som eldskrift på himlen. Det handlar om just det här, att en del av det man tjänar är mitt att behålla.

Caroline: Ja, precis. Och vad jag gillade när han pratade om det här lilla kopparstycket, eller tjugan, eller vad det kan vara i vår tid, är att det kan vara hur lite som helst. Men bara man sparar det kontinuerligt, då kommer det att bli mycket.

Jan: Och jag tror inte man...

Caroline: Man tänker inte på det. Eller man tänker att det kanske inte är lönt att jag lägger undan den här 20-lappen eller den här 100-lappen.

Jan: Men det är lönt. Sedan är det rätt roligt, för sedan pratar han lite om det här med: låter det för bra för att vara sant, så är det nog inte sant.

Caroline: I vilket sammanhang nu?

Höga räntor är svekfulla sirener

Jan: Jo, när han skriver så här: säkra en inkomst för framtiden. Se på de åldriga och glöm inte att även ni en gång kommer att räknas bland dem. Investera därför era rikedomar med den största försiktighet så att de inte går om intet. Och här kommer en fantastisk mening, den ska jag nog säga på någon föreläsning: höga räntor är svekfulla sirener som sjunger för att locka in den oförsiktige bland förlustens och efterklokhetens klippor. Alltså, det är ju helt fantastiskt. Vilket också är sant. Man blir ju klok, förhoppningsvis, när man har förlorat sina pengar. Sedan kan jag i och för sig vara så, att det är lätt att man från sin egen värld avfärdar saker för att de låter för bra för att vara sanna. Jag brukar säga som Claes-Erik istället, han hade det så: låter något för bra för att vara sant, så förtjänar det närmare undersökning. Claes-Erik är min gamle mentor. Och sedan pratar han också om att en liten men säker ränta är mycket mer önskvärd än en risk.

Caroline: Ja.

Njut av livet medan ni är här

Jan: Och vet du vad? Här kommer ett superspännande stycke. Då skriver han så här: njut av livet medan ni är här. Överanstränger er inte och försök inte spara för mycket. Om en tiondel av allt ni tjänar är så mycket som ni rimligen kan avvara, nöj er med att lägga undan bara det. Lev i övrigt efter era tillgångar och akta er för att bli knussliga och rädda för att spendera pengar. Livet är gott, och livet är fyllt av givande saker och sådant som skänker njutning.

Caroline: Det är så himla lätt att det ska bli svart eller vitt.

Jan: Nu ska vi lägga undan pengar. Då gäller det att man översparar.

Caroline: Jo, det är ju liksom inte hållbart.

Jan: Nej. Så det handlar om den här balansen. Men vet du vad jag tycker är det roligaste? Det här stycket, det var ju någon som skrev om det på Amazon, att det här stycket som jag precis läste, och ett annat stycke om att man ska arbeta hårt och anstränga sig och vässa sågen, det har man tagit bort i den senaste versionen av boken.

Caroline: Jaha.

Jan: Så på Amazon, i de här recensionerna, läser man att det var någon som satte en stjärna. Jag älskar den där boken, men jag sätter en stjärna för att den nya versionen inte alls är lika bra som den gamla. Varför har man tagit bort att man ska jobba hårt och att man ska njuta samtidigt?

Caroline: Det är jättemärkligt.

Jan: Så det var lite ett tidens tecken, att nej, man ska inte njuta och man ska inte jobba hårt.

Caroline: Vad ska man göra då?

Jan: Ja, precis.

Att lägga undan tio procent i praktiken

Caroline: Men vi skulle ju gå igenom de här sju reglerna.

Jan: Ja, men vi har redan börjat.

Caroline: Vi har redan börjat med den första, att man skulle lägga undan 10 procent av alla sina inkomster.

Jan: Ja, precis, som minst. Sedan har han i slutet av boken ännu en historia, där det var en man som var satt i skuld, som hade mycket skulder. Och då var det faktiskt en variant på det. Då sa han så här: oavsett om du är skyldig andra pengar, så lägg undan 10 procent till dig själv. Och sedan betalar du dem du är skyldig pengar 20 procent. Så du lever på 70 procent av dina inkomster under den tiden du är skuldsatt.

Caroline: Jag gillar det också. Att man ändå lägger undan till sig själv, fastän man är skuld till andra.

Jan: Och det hänger ihop med det vi också har konstaterat, och som han skriver om i boken: att när man har lagt undan en av tio kronor, så efter ett tag märker man inte ens att man faktiskt lever på bara 90 procent av sina inkomster. Och då kan man fundera över vad de där pengarna gör i vanliga fall, när man inte har lagt undan. Det stämmer ganska väl. Jag har pratat med massor, på varenda föreläsning jag hållit har jag ställt den här frågan: hur många av er lägger undan 10 procent av era inkomster? Då är det många som räcker upp handen. Inte alla, men många. Sedan frågar jag: märker du att du bara lever på 90 procent av dina inkomster? Och då är det typ ingen som räcker upp handen.

Caroline: Men hur gör man rent praktiskt för att lägga undan de där 10 procenten?

Jan: Ja, alltså jag...

Caroline: För vi har ju... nu när jag har mitt shoppingstopp, så har jag ju så att jag kan lägga undan lite grann. Och då tänker jag så här, jag måste bara lägga undan dem på en gång. För annars går de åt i mat eller vad det nu kan vara.

Automatisera sparandet

Jan: Så som vi har det på vårt sparkonto är det så att vi har en automatisk överföring direkt till Nordnet och Avanza. När lönen kommer in dras bolåneräntan och en massa andra saker. Men samtidigt sätts pengarna in på Avanza eller Nordnet, på en gång. Och sedan har vi ställt in månadssparandet där, så att då går det direkt till fonder. Tricket här är att automatisera det. Man ska inte ens tänka på att det sker.

Caroline: Nej, och det är ju så skönt.

Jan: Och det här fungerar utmärkt att göra i företaget också, för dig som har företag. Att faktiskt ta 10 procent av allt det du fakturerar. Det blir ju sjukt mycket pengar för ett företag. Bra. Det var den första regeln: få din börs att gödas. Lägg undan minst en tiondel. Kan man lägga undan mer? Gör det. Kan man inte göra 10 procent? Lägg undan det du kan. Att du gör det är viktigare än hur mycket du gör det. Och automatisera det gärna med Avanza och Nordnet.

Regel två: kontrollera dina utgifter

Jan: Den andra regeln var: kontrollera dina utgifter. Hur gör man det? Där pratar han om en effekt som är ganska intressant. Han säger så här: vissa av er har mycket större familjer att försörja, ändå är alla börsar lika magra. Nu ska jag berätta en ovanlig sanning om människan. Det som var och en av oss kallar för nödvändiga utgifter kommer alltid att växa sig lika stora som våra inkomster, såvida inte vi sätter oss emot det. Förväxla inte de nödvändiga utgifterna med dina önskningar. Var och en av er har, tillsammans med er goda familj, fler önskningar än vad era förtjänster kan tillfredsställa. Jag tycker det är fantastiskt. Det är ju det jag kallar för Parkinsons lag, att en arbetsuppgift tar exakt den tid som är avsatt för ändamålet. Jag tror de flesta känner igen det här. Ska man lämna in en grej om en halvtimme, då är den klar om en halvtimme. Ska man lämna in ett arbete eller en rapport om två veckor, ja, då tar den två veckor.

Två överläkare som inte hade koll

Jan: Det sjukaste exemplet jag har haft på det här, det var att jag träffade två överläkare som hade 111 750 kr i nettolön. Efter skatt. 111 750 kr, jag minns det. Och när de hade kontrollerat sina utgifter och gjort en genomsnittlig månad, periodiserat semestrar och bil, då hade de utgifter för 110 890 kr. De gick alltså 900 kr plus.

Caroline: Det är ju ganska standard.

Jan: Ja, ganska likt. Men kvinnan var ju helt vansinnig.

Caroline: Varför var hon vansinnig? De hade inte koll på att det var så pass mycket som gick åt?

Jan: Lite ungefär som du och jag pratade om igår, när vi tittade på våra utgifter. För tio år sedan, när du var doktorand och vi var studenter, då levde vi ganska gott på CSN på 15 000 kr netto i månaden. Och nu hade vi ett samtal där de senaste månaderna legat på 60 000 kr ut. Och vi var så här, var det 60 000 kr ut de här månaderna? Nu har vi rest mycket.

Caroline: Ja, det känns jobbigt att du säger det så.

Jan: Ja, men det...

Caroline: Men ja, vi har de utgifterna.

Jan: Ja, de här januari-februari hade vi 60 000 kr i periodiserade utgifter. Och det är ju inte som att vi kände att vårt liv som studenter var fattigt.

Caroline: Nej.

Jan: Nej.

Samma skidresa, helt olika kostnad

Caroline: Och det roliga är att vi var ju på skidresa.

Jan: Ja.

Caroline: Nu i februari.

Jan: Ja, två veckor under sportlovet.

Caroline: Ja. Men när vi var studenter var vi också på skidresa. Och då var vi på skidresa i januari, på exakt samma ställe nästan. Då tog vi studentveckan där i januari, när det var svinkallt, minus 25 grader. Jag minns att vi betalade 1,3.

Jan: 1,5 tror jag det var.

Caroline: Ja, det var under 1,5. Frågan var om det inte var 1 250 kr som vi betalade för en veckas boende och liftkort. Och så tillkom skidhyra och sådana saker. Och nu har vi betalat så himla mycket mer. Men vi hade samma temperatur, samma minus 25 grader. Nej, men det är ju jättespännande, att så fort man har medel så kan man förbruka dem. Och om man inte har det, så hittar man ändå sätt att göra det man vill.

Gör en budget och få valuta för pengarna

Jan: Ja, visst. Och han skriver så här: led in en anteckning om varje sak du vill spendera pengar på. Välj ut det som är nödvändigt, och annat som är möjligt genom förbrukning av nio tiondelar av din inkomst. Stryk sedan resten och betrakta dem som en del av den mångfald av önskningar som måste förbli otillfredsställda, och sörj dem inte.

Caroline: Alltså, jag tycker det är så vackert. Sörj dem inte. Jag tycker det är så vackert. Okej, men vad är det de säger där? Skriv upp vad det är du behöver spendera pengar på?

Jan: Gör en budget.

Caroline: Gör en budget.

Jan: Gör en budget. Följ dina utgifter. Det finns bra appar för det i dagsläget.

Caroline: Vilka appar finns?

Jan: Det finns många olika. Man får hitta någon som passar en själv. Det finns ju Tink och lite andra. Jag har lite åsikter om dem, men det sparar vi till ett annat avsnitt. Det andra jag också läser in här, apropå vad som står där men som inte är skrivet: låt ditt mått vara att du ska få 100 procent valuta för varje mynt du spenderar. Det är ju det som vi i balansekonomi pratar om hela tiden, med aktiva och passiva utgifter. Inte inkomster, utan utgifter. Att koppla utgifterna till energi. Vad får jag energi av? För redan nu är det så att vissa utgifter vi har, upplever jag, inte ger någon energi.

Caroline: Nej, det kan ju vara hyra till exempel.

Jan: Ja, precis. Eller, som vi pratade om med Moa i det avsnittet, där vi pratade om att spendera i linje med dina drivkrafter och intentioner. Det där är faktiskt en anteckning för ett annat poddavsnitt. Men just det här med att spendera. Min upplevelse, nu när jag har pratat med många människor, är att det kanske inte nödvändigtvis handlar om att superspara, utan om att faktiskt ha råd att konsumera det man önskar konsumera.

Regel tre: få ditt guld att mångfaldigas

Caroline: Ska vi ta tredje regeln mot en tom börs? Då står det så här: få ditt guld att mångfaldigas. Han skriver: detta säger jag er, mina elever, att en mans rikedom ligger inte i mynten han bär i sin börs, utan i den inkomst han bygger. Den gyllene ström som oavbrutet flödar in i hans börs och håller den ständigt fylld. Det är vad alla människor eftertraktar. En inkomst som fortsätter att flyta oavsett om ni arbetar eller är på resa.

Jan: Alltså, jag gillar det supermycket.

Caroline: Ja, har inte det att göra lite med att man frigör tid eller arbete från inkomst?

Kassaflöde slår förmögenhet

Jan: Det här är det som många kallar för passiv inkomst, eller nästintill passiv inkomst. Det jag gillar är framför allt två saker. Det ena är kassaflödet. Många tänker att det viktigaste är hur mycket pengar du har i eget kapital, hur stor din förmögenhet är. Men ens förmögenhet är egentligen ganska ointressant, anser jag. För om du har en stor förmögenhet och mycket utgifter, men inga nya inkomster, då kommer förmögenheten ta slut. Men om du har ett stort kassaflöde, som är högre än de pengar du spenderar, då betyder det att din förmögenhet kommer att öka.

Caroline: Och kassaflöde är ju pengarna in.

Jan: Egentligen är kassaflödet inkomster minus utgifter.

Caroline: Och det behöver inte vara lön då bara?

Jan: Nej, utan här avkastning eller andra saker. Och det här är också en sådan grej som jag upplever att många missuppfattar. Det är till exempel många som får ett arv på mycket pengar, men sedan vet de inte riktigt vad de ska göra med arvet, och så blir man rädd att hantera det, rädd att investera det. För när de pengarna är investerade, då är de investerade, och man kan inte göra mer. Medan du och jag, till exempel, har i alla år fokuserat på kassaflödet. Vi har fokuserat på den årliga inkomsten från våra investeringar. Och det är det som gör att vi kan, apropå det vi pratade om i något avsnitt, det där med sköldpaddan eller kaninen, ta skutt i sin ekonomi. Våga göra högriskinvesteringar, för det spelar inte så stor roll om de inte går igenom, eftersom det kommer nya pengar därefter. Medan om man bara har en summa att förvalta, då blir det extremt jobbigt, för den kommer ju inte ersättas om man skulle bli av med den.

Caroline: Det är en annan trygghet med att veta att det kommer ständigt.

Jan: Ja, jag skulle vilken dag...

Caroline: Oavsett om jag jobbar eller inte, så kommer det ändå in ett kassaflöde.

Jan: Ja, visst. Det är så här, fem miljoner. Vad vill du helst ta? Fem miljoner i handen, eller 500 000 kr om året? Jag tar ju hellre 500 000 kr om året vilken dag som helst. För då vet jag att det kommer in 500 000 kr nästa år, och nästa år, och nästa år.

Vad vill du helst ta? Fem miljoner i handen, eller 500 000 kr om året? Jag tar hellre 500 000 kr om året vilken dag som helst.

Tjäna pengar medan du är på semester

Jan: Så det var det ena jag gillade, den här gyllene strömmen som oavbrutet flödar in i plånboken. Och sedan det andra, som fortsätter att flyta oavsett om ni arbetar eller är på resa. Det var ju vår kompis Filip, som kommer i ett av de kommande avsnitten. Jag minns att vi var i Thailand på den här båten som vi hade hyrt. Och så minns jag att han vaknade och sa: ja, nu har jag idag tjänat mer pengar än vad jag gjort på hela semestern. Eller vad hela semestern har kostat mig. Och jag bara tyckte så här.

Caroline: Han är så jävla kaxig, alltså. Men han kan verkligen komma och säga sådant. Och så blir man så nyfiken. Vadå? Berätta.

Jan: Ja, precis. Och när vi träffade Carl Johan, som vi också får bjuda in till podden vid tillfälle, han är också så här: ja, men mitt mål är att jag ska vara rikare när jag kommer hem från semestern än när jag åkte på den. Och så är det ju inte för de flesta. Vi var ju fattigare när vi kom hem från resan än när vi åkte dit. Inte allt vi har spenderat, men ändå. Så det gillar jag, att man behöver tänka på det här kassaflödet och att investera.

Caroline: Är det något mer vi kan säga om det här med att investera, just i det här lilla korta avsnittet?

Jan: Rent konkret kan jag ta det sista stycket här, när han skriver: så detta är den tredje regeln mot en tom börs. Att sätta varje mynt i arbete så att det fortplantar sig som åkerns gröda och hjälper dig att få en inkomst, en ström av rikedom som ständigt ska flöda in i din börs.

Caroline: Alltså, ibland... vad heter han? Heter han Ranelid? Författaren, han som pratar så skumt.

Jan: Han pratar väldigt speciellt, en skånsk dialekt.

Caroline: Det var inte dialekten, men han pratar så här. Men ibland önskar jag att man kunde prata så, lite poetiskt på något vis hade det blivit. Som "en ström av rikedom som ständigt ska flöda in i din börs". Man hade ju fått uppmärksamhet.

Jan: Men i alla fall, poängen här handlar om att sätta pengarna i arbete, att investera dem. Det har vi pratat om i så många avsnitt. Men för dig som är nytillkommen, då är det enklast att gå in på rikatillsammans.se och trycka på "så här blir du rik" och "mina fondportföljer". Där har vi det här konkret, att en krona ska kunna generera nya kronor.

Caroline: All right, nu går vi vidare.

Regel fyra: skydda dina skatter mot skada

Jan: Fjärde regeln: skydda dina skatter mot skada. Det handlar väldigt mycket om risken. Han skriver: undersök noggrant innan du skiljs från din skatt, alla försäkringar om att den säkert kan återkrävas. Undvik att förledas av din romantiska längtan efter snabb rikedom. Skydda din förmögenhet från förlust genom att investera endast om ditt kapital är säkrat, om det kan återkrävas när du önskar, och om du kan garanteras en skälig ränta. Skaffa råd hos dem som är erfarna i att hantera guld för vinnings skull. Låt deras visdom skydda dig och din förmögenhet från osäkra investeringar. Den här skulle man också kunna prata ganska mycket om. Det är väl liksom att folk generellt tar alldeles för hög risk. Vi tar inte råd, och de råd vi tar, det ska vi göra gratis.

Caroline: Ja, eller man kollar inte. Vad är det här för en person jag tar råd av?

Ta bara råd av den som gör det själv

Jan: Vad har den personen att vinna på det? Jag tar ju aldrig råd av någon som inte gör det själv med sina egna pengar. Det känns för mig som någon slags hygienfaktor. Det är därför jag, och där kan vi rekommendera att lyssna på det här avsnittet, jag tror det är 34, med Henrik Tell, som är en av Sveriges få oberoende rådgivare. Man kan också gilla avsnittet vi spelade in med Coeli, med Andreas och Henrik. För de var så här: vi har alla våra pengar i vår egen fond, vi har gjort det i 20 år. De har mycket att förlora. Man sitter i samma båt. Det är väl min stora erfarenhet här.

Caroline: Ja, och en sak som återkommer i boken, det är att man inte heller ska tro, eller inte förvänta sig, att pengarna ska göra något slags mirakeljobb på kort tid.

Att se på säkerheter och risk

Jan: Nej, och sedan skulle jag också ta det här med säkerheter. Det är något jag har tänkt på mycket på sistone. Förr, för tio år sedan, var vi lite happy-go-lucky. Var det någon som sa ett spännande projekt, så investerade du, inga säkerheter. Idag, till exempel, tittade vi på ett företag vi delägde i, ett litet klädföretag, jag kan säga Isbjörn, som vi gillar jättemycket. De behövde låna pengar för att köpa in nästa kollektion, och då var dealen så att lånar du ut pengar till oss, så får du säkerhet i aktier i bolaget. Eller, som när vi gjorde intervjun med Tessin, med Jonas Björkman, att investerar du pengarna, ja, då har du ofta borgen, eller du har pant, eller du har andra saker. Det är det här med säkerhet. Om man inte väljer det, så har du investerat i fonder, där du inte har säkerhet på det sättet, men å andra sidan är det så likvida, reglerade marknader, så du har en säkerhet på det sättet.

Caroline: Precis.

Jan: Så det är väl det jag skulle säga, att på sistone tittar vi på risk på ett helt annat sätt.

Caroline: Ja, nej, men verkligen.

Jan: Vi har lärt oss mycket.

Caroline: Genom att göra dumma grejer och att läsa sådana här böcker.

Investera i tråkiga, lönsamma bolag

Jan: Ja, men till exempel en investering vi har gjort nu under året, som vi inte har pratat så mycket om i podden, det var ett litet private equity-bolag som vi gick in i. Och det var också roligt. För innan tänkte jag så här: investera i små bolag, ja, då vill man ha någon startup eller något techbolag. Något fintech. Man vill ha något sexigt. Och det här bolaget, eller den här fonden, det här private equity-bolaget, har uttryckligen skrivit på sin hemsida: vi investerar bara i tråkiga bolag som är lönsamma. Inga förhoppningsbolag, inga techbolag, inga produktionsbolag, utan bolag som redan genererar en vinst.

Caroline: Och det är ny teknologi?

Jan: Nej. Och det är en jättestor skillnad mot hur vi gjorde innan, där vi investerade mycket mer på förhoppningen. Det bygger också på Warren Buffetts regel, make your money on the buy. Köp aktier med en vallgrav.

Caroline: Jag fattar inte vad det betyder. Jag trodde man skulle tjäna pengar när man investerar.

Jan: Ja, precis, redan när du köper aktien så ska du ha tjänat pengar. Du ska ha gjort en bra affär redan då. Det är inte så att om allt går bra och det ligger palmblad på vägen och sjungs hosianna längs vägen, då tjänar du pengar. Utan tjäna pengar på köpet. Make your money on the buy. Superviktigt. Det var riskgrejen.

Caroline: Minska risken. Det var nummer fyra. Och sedan har vi nummer fem.

Regel fem: låt din boning bli en lönsam investering

Jan: Japp. Den här kan vi diskutera. Låt din boning bli en lönsam investering. Han skriver: därför rekommenderar jag att alla ska äga det tak som skyddar dem.

Caroline: Men det kan ju vara att, nu pratar vi 20-tal här, vi pratar inte om för 4 000 år sedan, för vi vet inte hur det var då. Men vi är lite oense om det här stämmer.

Jan: Alla tips, jag minns att Per H. Börjesson, som också skrivit en fantastisk bok, Så kan alla svenskar bli miljonärer, så är ju det här någon slags tumregel: äg ditt boende. Jag kan köpa det. Jag fattar de logiska argumenten. Om du äger ditt boende, det är den största kostnaden för de flesta, så har man en ganska safe spot. Det andra är att äger man sitt boende, så amorterar man ju ofta på det, vilket gör att det blir ett slags tvångssparande. Och den tredje faktorn är att bostäder tenderar att följa inflationen. Så det skyddar ju ditt kapital på det sättet också. Sedan har vi i Sverige sedan 90-talet haft en extrem utveckling på bostadsmarknaden, och det är inte det man menar. Det står inte "spekulera i ditt boende", utan "äg ditt boende", så att du inte har andra kostnader.

Amortera och bli av med boendekostnaden

Jan: Så jag tror att, vad ska vi säga om det här? Jag kommer inte argumentera emot. Äg ditt boende, det är väl en rimlig regel. Amortera, säger vi också. Se ditt boende som en konsumtion, amortera på det, så att du när vi blir äldre kan bo utan att ha de här stora boendekostnaderna. Det är till exempel en av de framgångsfaktorer som min mamma har. Hon kommer inte ha supermycket i pension, men eftersom hon äger sitt boende, så sa hon häromdagen att hon hade 1 900 kr i utgifter för boendet den månaden. Det var värme och hela kittet, och vi var så här, 1 900 kr? Det var nog inte ens en tredjedel av vår elräkning den månaden. Så det kan vi köpa. Det var nummer fem.

Regel sex: försäkra dig om framtida inkomster

Jan: Nu ska vi ta den sjätte regeln. Försäkra dig om dina framtida inkomster. Det här handlar väl egentligen om att spara till pension.

Caroline: Ja, men rent konkret, vad är det du har strukit under där? Jag ser att du har något du vill säga.

Jan: Han skriver: eftersom vi lever nu och inte i framtiden, måste vi fullfölja våra föresatser med de medel som står till buds. Därför rekommenderar jag alla människor att de genom kloka, väl uttänkta metoder försäkrar sig mot en tom börs på ålderns höst. För en tom börs hos en man som inte längre kan arbeta, eller hos en familj utan försörjare, är en svår plåga. Detta är den sjätte regeln mot en tom börs: sörj i god tid för ålderdomens behov och för skyddet av din familj. Där tänker jag egentligen två saker. Jag tänker spara till pension. Inte nödvändigtvis pensionsspara i de här bankernas dyra lösningar, men spara till pension är viktigt. Man har det här trädet, eller den här pengamaskinen. Det är viktigt. För jag tror inte att det kommer finnas pengar i systemet för oss när vi går i pension. Och det andra var faktiskt att när jag läste det här tänkte jag på försäkringar.

Caroline: Berätta vad du menar.

Livförsäkring som skydd för familjen

Jan: Nej, men jag tänker, till exempel, om jag skulle dö. Det är väl ändå 10 procent sannolikhet att man dör innan man är 65. Om något skulle hända med mig, så vill jag inte att du ska hamna i en svår ekonomisk situation. Så för mig handlar det om ett ansvarsfullt sätt att ta hand om det. Och då är livförsäkring det enklaste. Man betalar lite pengar i månaden nu, och om jag dör, så får du ut en stor summa pengar. Och där kan vi faktiskt göra lite reklam för en av bloggens sponsorer, som är Enskilda Pupillkassan, som är livförsäkring. De flesta livförsäkringar fungerar så att om du dör innan du är 65, så betalas en stor summa pengar ut. Men om du ändå med 90 procent sannolikhet lever på din 65-årsdag, så får du inga pengar. Men Pupillkassan är så att, lite beroende på hur gammal du är, hur mycket du tjänar och vilket försäkringsbelopp du tecknat på, så får du tillbaka en stor del av de premier du har betalat in. Så att det blir mer ett sparande än en utgift.

Caroline: Jag tycker nog det är lite orättvist att man betalar i många år till en livförsäkring, och den faller inte ut. Man vill ju inte att den ska falla ut, men man får ju inget för det. Nej, man får inget för det.

Jan: Det får man i Pupillkassan. Så då kan man gå in på deras hemsida och ta kontakt med Lena, eller hon som sköter det, och hälsa från oss. Bra. Nej, men försäkring, livförsäkring och pensionssparande, det ser jag som nummer sex.

Regel sju: öka din förmåga att tjäna pengar

Caroline: Ska vi ta den sista regeln nu då?

Jan: Öka din förmåga att tjäna pengar. Hade du någon tanke?

Caroline: Det låter så himla diffust.

Jan: Ja, det gör det. Jag tänker att det handlar om, Stephen Covey hade i sin bok De sju goda vanorna, det här konceptet "vässa sågen". Och jag tror mycket på det, att hela tiden bli bättre, öka sin intjäningsförmåga, bli bättre på det man gör, så att man skapar ett större värde för andra människor. Skapar man ett större värde för andra människor, så får man mer betalt. Han skriver så här: ju mer visdom vi har, desto mer pengar kan vi tjäna. Den som försöker lära sig mer om sitt yrke ska bli rikt belönad. Helt enkelt.

Caroline: Så man kan bli duktigare på sitt jobb. Man kan bli duktigare på en hobby kanske.

Jan: Ja, visst.

Caroline: Som kommer andra till del på något vis.

Sunt förnuft och att odla sina förmågor

Jan: Där, till exempel: följaktligen uppmanar jag alla att stå i utvecklingens främsta led och inte stå stilla, för att inte sacka efter. Och sedan pratar han sunt förnuft-grejer. Man ska betala sina skulder snarast, inte köpa det man inte kan betala. Man ska ta hand om sin familj, så att de tänker tala väl om en. Man ska upprätta ett testamente, så att kvarlåtenskapen rättmätigt kan delas upp när gudarna kallar hem en. Det är så fina formuleringar. Man ska ha förbarmande med dem som har skadats eller drabbats av olycka, och hjälpa dem inom rimliga gränser. Man ska göra omtänksamma handlingar gentemot den man håller av. Därför är den sjunde och sista regeln mot en tom börs detta: att odla sina egna förmågor, att studera, bli visare, bli skickligare, att uppträda med respekt för sig själv. På så sätt kommer du vinna självtillit och lättare uppfylla dina kloka önskningar. Vad tänker du?

Caroline: Det känns som en sådan där att smälta på något vis. Hur bidrar det till min förmåga att tjäna pengar? Det här med att vara snäll mot andra och se dem som inte har så mycket kanske.

Jan: Men handlar det inte om att ge för att... och liksom att ta hand?

Caroline: Ja, att vara generös först.

Jan: Ja, jag tror på det. Jag tror att man behöver ge för att...

Caroline: Jag håller med dig. Och det har alltid varit så genom hela livet för mig. Jag kan inte säga exakt hur de hänger ihop, men de gör det. Det är som karma.

Jan: Ja, precis. Nej, och sedan var det mycket som återkommer. Vad var det Robert Kiyosaki skrev i sin bok? Det är inte de smarta som lyckas i livet, utan de som är modiga. Och han skriver också: handlingskraftiga människor vinner gunst hos den goda lyckans gudinna.

Guldets fem lagar

Jan: Sedan var det en grej som du tyckte var lite skum, det här att efter de sju reglerna mot en tom börs, då kom guldets fem lagar.

Caroline: Ja, guldets fem lagar var ju kopplade till de här sju.

Jan: Ja, men vill inte du läsa, ta en i taget?

Caroline: Jag kan ta en i taget här, så kan vi prata om det. Guld kommer gladeligen och i stigande grad till alla som är villiga att lägga undan minst en tiondel av sin förtjänst, i syfte att skapa en förmögenhet för sin framtid och sin familj.

Jan: Ja, men det har vi pratat om. Det var ju nummer ett.

Caroline: Spara till dig själv först.

Jan: Spara till dig själv.

Caroline: Guldets fem lagar, nummer två då. Guld arbetar flitigt och förnöjt åt den kloke ägare som finner lönande arbete åt det, och det förökar sig lika lätt som hjordarna i hagen.

Jan: Ja, det är väl investera pengarna. Det känns som att det här är en sammanfattning kanske.

Caroline: Det här är nog en sammanfattning. Vi tar nummer tre. Guld tyr sig till skyddet hos den försiktige ägare som investerar det efter goda råd från andra med vana att sköta sådana affärer. För man ska ta råd från rätt person. Och skydda det.

Never lose money

Jan: Där tänker jag, det hänger också ihop med Warren Buffett, världens rikaste man. Han har två regler. Never lose money är regel nummer ett. Och nummer två är: glöm aldrig regel nummer ett. Det handlar om att det krävs exponentiell intjäning. Om jag har en hundralapp och förlorar 50 kr, då måste jag ha 100 procent avkastning för att komma tillbaka till 100. Och jag har också skrivit om den här grafen på bloggen, vi hade det poddavsnittet, att om jag förlorar 90 procent av mina pengar, då behöver jag 900 procent avkastning för att vara tillbaka på noll. Så det är väl det jag tolkar in i det också.

Caroline: Nummer fyra av guldets fem lagar. Guld glider ur händerna på den som investerar i affärer eller för syften han inte är bekant med, eller som inte gillas av dem som är skickliga i dess förvaltning.

Jan: Jag läste den en gång till, jag hade svårt att hänga med på.

Caroline: Guld glider ur händerna på den som investerar det i affärer eller för syften han inte är bekant med, eller som inte gillas av dem som är skickliga i dess förvaltning.

Jan: Ja, ja, ja. Det är rätt intressant. Apropå det är väl en variant på det Claes-Erik sa till mig: när en person med pengar träffar en person med erfarenhet, så ändras det alltid samma sak, att den som hade erfarenheten får pengarna, och den som hade pengarna får erfarenheten.

Guld flyr den som jagar omöjliga förtjänster

Caroline: Och den sista tycker jag är jättebra, för den får man att tänka på risken.

Jan: Okej, men du får ju berätta den först.

Caroline: Jag ska berätta den nu. Den sista av guldets fem lagar lyder så här. Guld flyr från den som tvingar det till omöjliga förtjänster, eller som följer de frestande råden från skojare och bedragare, eller som anförtror det åt sin egen oerfarenhet och romantiska önskan att investera. Har vi gjort något sådant någonsin?

Jan: Aldrig.

Caroline: Men innan vi förstod det här med vad en omöjlig förtjänst innebär, det vill säga att ha förhoppning och spekulera gentemot att investera och förstå risken, så har vi ju förlorat mycket pengar på projekt som...

Jan: Omöjliga förtjänster.

Caroline: Som har varit omöjliga förtjänster. Lite äventyrliga grejer.

Jan: Lägenhet i Turkiet. Sjunkna skepp med skatter. Konstiga bankgrejer. Vi får bara skratta åt det nu.

Caroline: Ja.

Jan: Det var jobbigt.

Caroline: Det är fortfarande jobbigt, jag kan erkänna det. Det är fortfarande jobbigt. Och jag hoppas att ni som lyssnar inte behöver investera i sådana här projekt för att lära er.

Att förlora pengar på rätt nivå

Jan: Okej, nu kommer jag argumentera mot dig.

Caroline: Jag förstår att du kommer göra det, men man vill ju inte att någon ska ha samma smärta som en själv.

Jan: Nej, precis. Så skulle jag säga. Om jag tar Freja som exempel. Jag vill absolut att hon förlorar pengar och bränner sig. Men jag vill att hon gör det med en tusenlapp, och inte med hundratusen kronor.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Jag skulle snarare säga till dig som lyssnar eller tittar på det här. Förlora absolut pengar, men förlora dem på en rimlig nivå. På ett par tusenlappar, så att du kan ersätta det ganska snabbt. För läxan, insikten, behöver inte vara i paritet med summan. Vissa av de insikter vi fick när vi förlorade 150 000 kr, hade vi lika gärna kunnat dra genom att förlora 15 000 kr. Eller 1 500 kr. Hänger du med på det jag menar?

Caroline: Jag vet inte om jag håller med dig riktigt. Ju mer pengar det handlar om, desto större blir jag, eller desto mer arg blir jag.

Jan: Ja, men absolut, känslan blir ju större. Och det är det jag menar, att man får anstränga sig mer för att hitta guldkornet med 1 500 kr.

Caroline: Ja, det får man.

Jan: Än med 150 000 kr. Men det är ju dumt att man är så okontaktad att det krävs 150 000 kr för att dra en insikt man hade kunnat dra för 1 500 kr. Förstår du hur jag menar? För jag tror nämligen att, som han skriver, mycket "rådgör med kloka män", eller kvinnor såklart. Men jag tror att det handlar om att man behöver göra vissa misstag själv. Man kan inte lära sig cykla utan att trilla. Man kan inte lära sig gå utan att först ha krupit.

Caroline: Jaja, och det finns ju vissa historier här, där det är människor som gör dumma grejer med sina pengar, och sedan lär de sig.

Förlora absolut pengar, men förlora dem på en rimlig nivå. För läxan behöver inte vara i paritet med summan.

En investerarkarriär innebär att förlora pengar ibland

Jan: Så jag tror att man, det går inte att ha en investerarkarriär, utan att, lite som i Altered Carbon, man förlorar pengar. Det är inte sådant jag associerar mig själv med.

Caroline: Bad luck, eller vad?

Jan: Nej, good luck. Och det är där jag tror att en investerarkarriär innebär att man förlorar pengar. Men man kan ju vara uppmärksam på det. Det är min åsikt. På vad man lär sig av i alla fall. Att dra insikterna.

Caroline: Absolut. Men vi är ju snart igenom här.

Jan: Ja, precis. Jag vet inte om det var något.

Caroline: Men det fanns lite intressanta grejer som jag bara skulle vilja ta.

Jan: Ja, men tar du dem, så letar jag här om jag har fler hundöron.

Finansiell god lycka är inte casino

Caroline: Ja, och det är när de pratar om det här med finansiell god lycka.

Jan: Ja.

Caroline: Om man pratar om att jaga lyckan, det gör man inte på ett casino. Just när Arkad har sin lektion, så frågar han: vad är finansiell lycka? Luck, om man säger så. Och folk tycker ju att det är när man vinner, när man spelar eller sådär. Och då menar han att det inte är det, utan att man är öppen för de tillfällen och affärer som dyker upp när man minst anar det. Då ska man agera snabbt, för majoriteten av oss vacklar och prokrastinerar beslut när en sådan här affär, som stämmer på alla plan, uppenbarar sig. Det har du ju sagt till mig för flera år sedan. Affärer kommer inte när alla korten, eller alla stjärnorna, står på rad. Utan man måste vara uppmärksam på dem när de kommer.

Jan: Jag håller med helt och hållet. Jag kan ta exemplet nu i förra veckan, då den här affären med Isbjörn kom. Det var så här, låna ut pengar, bra säkerhet, bra ränta, kort tidsperiod. Jag fick mejlet, och så var det "först till kvarn".

Caroline: Och det var inte mycket pengar de behövde heller.

Vara ombytt till matchen

Jan: Nej, och jag läste mejlet 20 minuter efter att det kom. Och sedan satt jag i 20 minuter och tvekade.

Caroline: Jo, du skickade till mig.

Jan: Ja, men efter 45 minuter hade jag redan suttit och tvekat i 20 minuter innan jag skickade det till dig, innan jag bestämt att vi ska göra den här affären. Och sedan, inom en timme, skickade vi tillbaka: vi är sugna på att göra den här affären. Då var det redan kört. Och jag var så här, fan.

Caroline: Jag minns att jag skickade ett mejl till dig efter att jag hade skrivit ja, men vi gör det. Så fick jag ett till: men vi måste nog vara snabba.

Jan: Och då var det redan för sent. Så är det ju. Och nu var det här extremt. Det är ju sällan en affär försvinner på en timme. Men om jag skulle översätta det, så skulle jag säga att man behöver vara ombytt till matchen. När möjligheten kom, det var som att bytas in från bänken i en fotbollsmatch. Det är ju inte så att tränaren ropar: okej, ska du in på plan? Och du bara, jag vet inte, jag ska bara byta om, jag vet inte, hur var nu reglerna i det här spelet? Och spelar vi fotboll eller handboll? Så jag tror att det gäller att man har pengar tillgängligt, eller att man har sina bankkontakter, eller att man är ombytt. Man är ombytt till matchen och kan ta möjligheten när den kommer. Har du något mer?

Din inställning till problemet pengar

Caroline: Jo, jag har faktiskt åtminstone en till grej som jag tyckte var häftig. Det var det här: vilken inställning har du till problemet pengar? Det fanns en liten historia rätt långt bak i boken. Där var det en man som var slav, och han fick jobbet att passa upp på sin herres fru. De började prata med varandra, och hon upplevde sig också som en slav. Hon hade blivit bortgift med sin hemgift och allt det där. Och hon frågade honom: är du fri, eller är du slav under dina omständigheter? Alltså, vilken inställning har du till din situation? Och så sa hon: den fria människans själ betraktar livet som en rad problem att lösa, och löser dem. Medan slavens själ klagar, vad kan jag göra som blott är en slav? Som inte har den och den kompetensen, eller de kontakterna, eller som inte vet hur man gör. Och det finns till och med en egen sida här i boken där det står: finns det en vilja, så finns det en väg. Jag tycker bara att det var väldigt fint. Hur du upplever ditt liv, och vad du har för resultat i ditt liv, beror mycket på din inställning till de problem som dyker upp.

Att ta ansvar och flytta makten till sig själv

Jan: Vad tycker du? Jag håller med. Jag brukar säga, och det här har jag tagit från balansekonomi, där vi mycket pratar om att ditt ekonomiska resultat är en följd av ditt beteende. Och beteende, det är ju det man slarvigt brukar kalla för personlig utveckling. Och jag skulle nog säga att, om man ska säga en grej från personlig utvecklingsvärlden, så är det konceptet om att vara ansvarig. Att leka med tanken att allt som händer och inte händer i ditt liv, alla resultat du har, alla resultat du inte har, har med dig att göra. Det vill säga, är du inte miljonär, så handlar det om något du har gjort eller inte har gjort. Ser ditt liv ut på ett visst sätt, så beror det på saker du har gjort eller inte har gjort. Och då kan man antingen tycka att det är statens fel, eller Göran Perssons fel. Det var många som tyckte att det var Göran Perssons fel, det var nog länge sedan. Eller Löfvens fel, eller någon annans fel. Och det kan man tycka, och det kan till och med vara sant. Men problemet är då att om Löfven är på ett visst sätt, så är det inte så mycket jag kan göra åt det. För Löfven är ju Löfven. Men om jag leker med tanken att det är mitt ansvar, så flyttar jag ju makten till mig själv.

Caroline: Och det är grymt, vad ska man säga, empowering. Att man känner att man har kontroll i sitt liv.

Om jag leker med tanken att det är mitt ansvar, så flyttar jag makten till mig själv.

Kraftfullt och jobbigt på samma gång

Jan: Ja, det är ju jättekraftfullt. Och jättejobbigt, faktiskt. För det ställer ju, till exempel, jag upplever just nu att jag har mycket att göra och är lite stressad, eller ganska mycket stressad. Och då är det så här, okej, men vem har ställt till det i mitt liv? Nej, men det har ju bara med mig att göra. Och det är ju ett synsätt som är extremt jobbigt, för man håller med om det i teorin, ända tills man kommer till ett känsligt område, och då är det fan någon annans fel. Och man hade inte kunnat göra annorlunda. Och då har man ju lämnat ifrån sig hela den här makten. I boken kallar han det för ett slavtänkande eller ett fritänkande. Så det är ett jättestort koncept.

Caroline: Som vi tycker om.

Jan: Ja, det talar ju rakt in i hur du och jag försöker leva vårt liv, och mycket av det vi har tagit coaching i, och mycket av poängerna i alla de kurser i personlig utveckling som du och jag har gjort. Det är ett bärande tema. Och också det här med omständigheter. Jag tror att vi måste bjuda hit Lennart vid ett tillfälle. Han pratar ju alltid om det här, att antingen så har du resultat, eller så har du en omständighet eller en ursäkt. Och du kan inte ha både ett resultat och en ursäkt samtidigt.

Resultat eller ursäkt, välj

Caroline: Kan vi bara ta exempel? Resultat kan vara så att man har...

Jan: Du kan inte både vara i tid och ha en ursäkt till att du inte är i tid.

Caroline: Nej. Är du med?

Jan: Du kan inte både ha en miljon, och en förklaring till varför du inte har en miljon. Det är väldigt många människor som har en förklaring till varför de inte har en miljon. Fler än de som faktiskt har en miljon. Eller vilken annan grej man nu tar. En fantastisk relation med sina föräldrar, eller så har du en förklaring till varför du inte har en fantastisk relation till dina föräldrar. Och då får man helt enkelt, helt värderingsfritt, välja: okej, vill du ha en fantastisk ursäkt, eller vill du ha ett fantastiskt resultat? Du kan inte ha både och, så välj. Och det är ganska tufft.

Caroline: Ja, det är tufft.

Jan: Men det ger ju också väldigt många möjligheter. För plötsligt är det inte så, som för många, att det är någon annans ansvar eller någon annans fel, utan vill jag ha något, så kan jag skapa det. Och det är väl det som är poängen med den historien också. Hur livet går emot honom, och han har otur och blir infångad och allting, men sedan handlar det om det här beslutet. Att göra ett val, fatta ett beslut, och sedan faktiskt skapa det man önskar ha i sitt liv. Och att säga att det är upp till mig.

Sätt tydliga önskningar och mål

Caroline: Ja, precis. Jag har en till här, som anknyter lite till det. Det är att sätta tydliga önskningar och mål. Det du vill måste du uttrycka i en tydlig önskan. Öva dig på att uppfylla först små önskningar, och sedan allt större.

Jan: Jag tycker den är jättesvår, helt ärligt.

Caroline: Jag tycker den är jättebra.

Jan: Tycker du det?

Caroline: Jo, men vet du vad som är briljant i den?

Jan: Nej.

Caroline: Det är att man först uppfyller små önskningar. För det kan vi.

Jan: Ja.

Caroline: Men stora önskningar kan vara lite tuffare.

Jan: Ja.

Caroline: Och det jag gillar så mycket med det här, det är att man övar sig på de små önskningarna.

Jan: Men kan du ge några exempel från ditt liv då?

Måltid för måltid, små önskningar

Caroline: Åh, ett exempel från mitt liv. Jag vet inte. Jag håller nog på med det där hela tiden, tror jag. Med små önskningar. Men jag håller inte på med stora önskningar. Så där har jag min utmaning. Jag kan önska mig ett hälsosammare liv, och då vet jag hur jag fixar det. Måltid för måltid. Inte så, oh, jag ska hålla på med detox i två veckor. Nej, nej, nej. Måltid för måltid är det. Små önskningar. Och så kan jag säga det. Vi behöver spenat, och vi behöver det här och det här. Och så hjälper du mig med de önskningarna.

Jan: Ja, men Freja kom igår och bara: pappa, jag vill ha det där gröna som mamma har. Jag bara, den där kryddan, jag har bara typ timjan, basilika. Nej, nej. Till slut sa jag spenat. Ja, jag vill ha spenat. Jag var så här, vad är det för fel på dig?

Caroline: Nej, men det är jättebra. Jag håller nog på med små önskningar, och där tycker jag det är så fantastiskt, för då övar jag mig. Men jag vill ju komma till lite större önskningar. Jag vill köpa en ny säng, till exempel. Och så kanske det ska vara en speciell säng, som är stor och skön, och så är den kanske jättedyr. Och så blir jag så handfallen. Hur ska jag göra nu? Hur ska jag kunna skaffa mig den?

Olika utmaningar med mål

Jan: Det är roligt, för jag är precis tvärtom. Då skaffar vi den stora sängen. Men jag är ganska dålig på mål överhuvudtaget, faktiskt. Folk pratar om smarta mål. Jag har läst varenda bok om mål. Men jag blir så trött på målen.

Caroline: Men det kanske bara inte resonerar med dig.

Jan: Nej. Jag upplever den här tomheten. Att jag har satt så många mål, och jag har nått dem, och sedan har jag upplevt att det var inte det här.

Caroline: Nej. Men det kanske är som Moa säger, att du ska sätta sådana här känslomässiga mål. Att jag vill känna mig glad på fredag.

Jan: Ja, det där är en annan story. Jag är ju prestationsmänniska, så jag har lätt för prestationsmål. Det var ju samma på den utbildning vi var på i helgen. Ge mig mål med "tjäna X pengar" eller "prestera X", det är inga problem. Och så ställde du en fråga: okej, men när gör du något som inte är prestationsorienterat? Och mitt svar var, jag har ingen aning. Jag vet inte när jag senast gjorde något som inte var prestationsorienterat de senaste åren. Så ja, jag tror vi har utmaningar bara på olika plan.

Caroline: På olika plan.

Avrundning och bokens betyg

Jan: Men jag tänker så här, nu har vi pratat i förmodligen mer än en timme, så jag tänker att vi rundar av. Om du skulle säga den coolaste grejen du fick med dig från boken, eller de coolaste två grejerna, vad skulle det vara?

Caroline: Jag är ju där i mitt shoppingstopp, att nu ska jag bara lägga undan pengar. Så jag är där på regel nummer ett. Få din börs att gödas.

Jan: Ja, ja, men gött.

Caroline: Där befinner jag mig.

Jan: Kul. Det jag tog med mig från boken, det är att jag tycker den är fantastisk på det sättet att den håller den här kvaliteten som en bra bok ska göra. Precis som Rich Dad Poor Dad, vi läste den för tio år sedan, och vi tyckte den var så bra så vi köpte 20 exemplar och började ge bort till våra kompisar. Därav hade vi flera exemplar hemma. Och nu när jag läste om den, så tyckte jag fortfarande att den var bra.

Caroline: Varför ska man läsa den? För nu har vi ju gett en genomgång av boken.

Jan: Jag tror att vissa saker sätter sig, och när man sedan läser det och hör det igen, så blir det på en ny nivå. Att man hittar hela tiden nya distinktioner, nya detaljer. Och jag tänker så här nu när jag läser den, att den håller fortfarande, och den är briljant, och den är hundra år gammal. Boken är seriöst snart hundra år gammal. Det är så här, respekt.

Caroline: Och den är ett nöje att läsa, faktiskt. För dem som gillar historier, och att kunna ta med sig en pärla från varje historia.

Jan: Det är ju inte ens som att historierna går från pärm till pärm. Historierna är ju avslutade. Så jag var så här vid ett ställe, vänta nu, när jag bläddrar, det är en helt annan person som inte alls var med i början av boken. Sedan fattade jag att den hörde till. Så att om du skulle ge den, hur många stjärnor av fem får den?

Caroline: Den får fyra stjärnor av fem.

Jan: Fyra?

Caroline: Nej, men jo, jag gillar den. Men jag är inte totalt blown away. Det kom inget supernytt till mig. Det kan det göra för dig som läser den.

Jan: Så jag ger den 4,5. Jättebra koncept, den är på en konceptuell nivå. Sedan är det svårt, tror jag, att utan erfarenhet översätta den till rent konkret, okej, så vad gör jag? Så jag tror att man behöver, typ som vi gjorde nu, att man pratar om den med någon. Hur kan jag applicera den här boken i mitt liv rent konkret?

Caroline: Ja, precis.

Tack för att du lyssnat

Jan: Som vanligt, tack så mycket för att du har tålamodet och för att du har lyssnat och tittat på det här avsnittet. Gå gärna in på rikatillsammans.se och kommentera, vi läser alla kommentarer. Numera svarar jag faktiskt på i princip alla kommentarer som går att svara på. Prenumerera gärna på YouTube, eller på SoundCloud, eller i din poddspelare, eller på nyhetsbrevet, så att vi inte missar sådana här artiklar i framtiden. Nu vet vi inte exakt vilket avsnitt som kommer nästa söndag, men en av de kommande söndagarna blir det intervju med Filip, en av våra goda vänner som försörjer sig som affärsängel. Hur hela den världen är att komma in i, inte i startups genom att man grundar dem, utan genom att man finansierar dem. Och det är ju han som också har många av de roligaste kommentarerna, det här med, jag ska vara på semestern och komma hem och bli rikare från semestern än innan jag åkte på den, och sådant.

Jan: Det ska bli fantastiskt roligt, och jag hoppas att du kommer gilla det också. Så till nästa gång, tack så mycket.

Caroline: Tack.

Jan: Tack till elever och personal.