Bästa fondrobotarna 2019 – vad gav de för avkastning?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Favorit i repris: bästa fondrobotarna 2019
2. Varför vi gör om utvärderingen
3. Disclaimer och samarbeten
4. Vad en fondrobot egentligen gör
5. De två bästa: Lysa och Opti
6. Steg ett: börja med ett mål
7. Stegen i ett sparande
8. Exempel: sparandet till barnen
9. Där fondroboten kommer in
10. Vad kostar en fondrobot?
11. Vilka fondrobotar är med i testet
12. Hygienkraven är uppfyllda
13. Avgifterna: Lysa är billigast
14. Opti är dyrare, alla under 1 %
15. Kickbacks och hållbarhet
16. Att spara som företag
17. Nordnets förnedring: 25 frågor utan svar
18. Tre testpersoner för att jämföra
19. Aktiedelen: alla får godkänt
20. Räntedelen: där blir det klurigare
21. Valutasäkring: en fråga om filosofi
22. Skulle du själv valt råvaror?
23. Hållbarhet och tillgångsfördelning
24. 270 fonder och ett stort Excel-blad
25. Plus och minus för varje robot
26. Egna portföljer ger mest kontroll
27. Potentialen: vad fondrobotarna borde kunna
28. Drömmen: en fondrobot som lär känna dig
29. Det som saknas: helhetssyn och riskparitet
30. Uttagsstrategier är på väg
31. Beteendet är den stora risken
32. Vinnaren: delad förstaplats
33. Uppbyggnad, app och hemsida
34. Förvaltat kapital och ägare
35. Avrundning: alla borde ha en fondrobot
36. Magkänslan och att ge upp kontrollen
37. Fullgott alternativ till egna portföljer
38. Checklistan: själv eller delegera?
39. Svårt att slå Lysa
40. Nyhetsbrev, fika och workshop

Favorit i repris: bästa fondrobotarna 2019

Jan: En fondrobot är något som verkligen är bra att ha, oavsett om man är nybörjare eller mer erfaren fondsparare, för de automatiserar sparandet och ökar sannolikheten för att lyckas. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 86, och det är lite favorit i repris. Det handlar om de bästa fondrobotarna 2019.

Caroline: Vad tänker du med att det är en favorit i repris?

Jan: Ett av de första avsnitten jag gjorde var innan du började vara med i poddavsnitten. Det gjorde jag hösten 2017. Sen har det hänt en hel del, och vi gjorde inget sånt här avsnitt förra året, så nu tänkte jag att det är dags. Det handlar helt enkelt om investeringar som sköter sig själva.

Caroline: Ja, och investeringar som är rätt lätta att komma igång med. Det är ju tanken också, att man ska få det lite skräddarsytt men snabbt och lätt.

Jan: Exakt. Det här är till och med enklare än det jag brukar tycka är enkelt med nybörjarportföljen. Vad är det som är enkelt för dig?

Caroline: Det är bara att välja själv vilka fonder du ska ha.

Varför vi gör om utvärderingen

Jan: Men det är kanske inte så enkelt för alla. Om jag tar min upplevelse så handlar det om att vi gjorde den här utvärderingen 2017, och sen har det tillkommit fondrobotar, det har försvunnit fondrobotar, och vissa har blivit bättre medan vissa nästan har blivit sämre. Eller i alla fall oförändrade.

Caroline: Det är klart man vill höra om vilka man ska välja. Men det är också kul att höra hur någonting kan ha blivit sämre.

Jan: Sen är väl min upplevelse att många fortfarande tycker att det är lite klurigt att komma igång med sparandet. Det var en stor insikt bland deltagarna på workshopen som jag höll här i början av januari. Sparande är ju tråkigt. Det framgångsrika sparandet är som att se målarfärg torka eller se gräs växa. Och då lämpar det sig superväl för att automatiseras. Det är jag en varm förespråkare för. Nu kan man automatisera det ganska bra, och det borde finnas en sån här enklickslösning.

Caroline: Alltså vadå, att man klickar på en grej och sen är det klart?

Jan: Mer eller mindre. Precis. Eller vad är det man säger? One stop shop? Eller så här, jag vet inte.

Caroline: Ja, men det är väl det man får säga.

Jan: Ja, precis. Så det är det avsnittet handlar om. I stora drag: varför är det viktigt med fondrobotar? Vad är en fondrobot? Vad gör den? Vad kan man förvänta sig av den? Hur kan vi som småsparare ha nytta av det?

Caroline: Det är egentligen det man vill veta först. Hur man själv kan ha nytta av den.

Disclaimer och samarbeten

Jan: Ja, precis. Och sen naturligtvis vilka fondrobotar vi rekommenderar, eller vilka vi har satt egna pengar i. Så det är dagens innehåll. Sen kommer det faktiskt en liten kort nyhet. Kanske inte så rolig. Men vi har haft hjälp av en jurist, och den här juristen är noga med att vi behöver ha såna här disclaimer och ansvarsbegränsning.

Caroline: Ja, men det är väl jättebra. För varför ska vi ha det?

Jan: Det är för transparensens och tydlighetens skull.

Caroline: Det är också för att de som läser och lyssnar och tittar på oss ska veta vad vi själva har pengar i, vad som är reklam, vilka samarbeten vi gör och varför vi gör dem. Det ska vara supertydligt att vi gör samarbeten i vissa blogginlägg och inte i andra.

Jan: Till exempel är det ingen som har sponsrat det här avsnittet, men vi har sponsrade länkar till Lysa, Opti, Avanza och Nordnet. Ingen har varit med och påverkat. Sen är det viktigt att se att man alltid behöver fatta sina egna beslut. Det finns inga garantier.

Caroline: Vad tänker du då med att det inte finns några garantier? Att man kommer tjäna pengar?

Jan: Nej, men för historisk avkastning till exempel. Vi gör som vi själva gör, men det här är inte personlig rådgivning, utan det som kallas allmän information. Jag tänker att det inte är superroligt att gå igenom den här villkorstexten.

Caroline: Nej, men det här ska vara till gagn för dig som lyssnar och tittar. Att få veta var vi står någonstans.

Jan: Jag brukar säga: gå in på rikatillsammans.se/villkor om du är nyfiken. Det är egentligen inget nytt, utan precis som vi alltid har gjort.

Caroline: Det är det som alla som sysslar med bloggande bör hålla på med.

Jan: Borde göra, helt enkelt.

Caroline: Vad var det din jurist sa? Att det inte är alla som bryr sig.

Jan: Nej. Av dem som bloggar, alltså. Precis.

Caroline: Och det är någon specialist inom det här med...

Jan: Det är en specialist inom marknadsföring, en som är väldigt duktig och väldigt, väldigt dyr. Hoppas han inte hör det här. Bra, men nu går vi vidare. Om vi sammanfattar dagens avsnitt.

Caroline: Är det den här exekutiva sammanfattningen nu?

Jan: Ja, precis. För dig som lyssnar eller tittar på det här och har pallat lyssna på massa snack om villkor, här kommer huvudpunkterna.

Caroline: Huvudpunkterna i avsnittet.

Vad en fondrobot egentligen gör

Jan: Ja, en sammanfattning, typ abstrakt. Vad en fondrobot gör, det är att den hjälper dig att välja fonder. Den hjälper dig med en tillgångsfördelning, det här som jag alltid tjatar om. Vad är det som gör störst skillnad? Jo, det är hur mycket aktier eller hur mycket räntefonder du väljer, alltså andelen räntefonder och andelen aktier. Det hjälper en fondrobot dig med. Den hjälper dig med det som förra avsnittet handlade om, ombalansering, så att man kan ombalansera. Den gör det automatiskt, och den hjälper dig med månadssparande. Så man skulle kunna säga att en fondrobot gör hela det där jobbet som är "hur gör jag, hur sparar jag?". Allt det kan en fondrobot göra åt en.

En fondrobot ger de flesta sparare betydligt bättre portföljer än de har. Och det handlar tyvärr inte om att fondrobotarna är så himla bra, utan om att de genomsnittliga spararna är så himla dåliga.

Redan där, om jag inte skulle veta någonting och någon säger "jag har gjort en egen portfölj" och en annan säger "jag har fondrobot", då skulle jag satsa pengar på fondroboten i de flesta fallen. De gör det enkelt att komma igång. Vissa är enklare än andra, men det är ändå hyfsat enkelt. Du behöver inte kunna någonting om fonder för att komma igång med en fondrobot. Man behöver svara på vissa frågor, men det återkommer jag till.

Caroline: Man behöver egentligen bara ha degen.

Jan: Deg? Jag tror aldrig jag har använt ordet degen i något av de här hundra avsnitten vi har haft.

Caroline: Förlåt, man behöver bara ha pengarna.

Jan: Var kom det här med degen ifrån?

Caroline: Jag vet inte, det använder man väl ibland?

Jan: Nej, jag har aldrig använt det. Konstigt.

De två bästa: Lysa och Opti

Jan: Om vi tittar på de två bästa, så är det Lysa och Opti som är överlägsna. Jag återkommer till det senare. Jag brukar säga: fondrobotar är bra, alla borde ha en. Är man nybörjare är det ett jättebra sätt att komma igång med sitt sparande. Så för nybörjare kan jag definitivt rekommendera det. Och jag kan faktiskt rekommendera det för erfarna sparare också, inklusive oss själva. Vi använder fondrobot, inte minst som ett sätt att tävla mot, sprida riskerna eller benchmarka mot. Jag skulle utan tvekan säga: dela din portfölj på två, sätt en i en fondrobot och sköt den andra själv.

Caroline: Vad är benchmarking? Är det när man jämför?

Jan: Jämför, så man tävlar. Man tävlar mot något annat som man jämför med. Jag skulle också säga att alla portföljerna täcker de viktigaste tillgångsklasserna, så du får en bra portfölj. Ingen av de fondrobotar jag tittade på var någon katastrof. Jag valde ut typ åtta stycken som vi ska titta på i detalj, men ingen var så här "okej, hur tänkte de här?". Alla portföljerna var faktiskt bra. Det är därför jag utan problem kan säga att en fondrobot ofta ger en bättre portfölj än snittspararen. Det är först när vi tittar på till exempel globala barnportföljen och nybörjarportföljen som det är i paritet, ungefär lika bra portföljer. Du måste upp på den nivån för att det ska bli bättre.

Trots att fondrobotarna har funnits i två år är de fortfarande i sin linda. Där finns så mycket potential.

Om jag hade ägt ett fondrobotföretag, eller om man tittar utomlands, vad är det fondrobotar gör utomlands som de borde kunna göra i Sverige?

Caroline: Menar du att vi ligger efter?

Jan: Ja, vi ligger efter. Absolut.

Caroline: Är det USA som har det?

Jan: USA, de är jättebra.

Caroline: Men de fondrobotarna kan inte vi välja, eller?

Jan: Nej, det kan vi inte.

Caroline: Det är ju så konstigt. Man sitter kanske med sina pengar och tänker att jag kan köpa vad jag vill. Men det kan man inte, på grund av en massa lagstiftningar.

Jan: Och skatteskäl framför allt.

Steg ett: börja med ett mål

Jan: Så det skulle jag säga är sammanfattningen. Vill du inte lyssna mer, nu har du fått guldkornen. Nu kommer vi fördjupa, förklara och gå igenom i detalj. När ska man använda en fondrobot, och vad är syftet med den? Då tänker jag att man behöver ta ett steg bakåt och titta på vad sparande eller investerande handlar om. Om man bryter ner de övergripande stegen, så missar de flesta redan det första. De flesta finansiella rådgivare, de flesta sparare. Jag är en stark förespråkare för att det första steget i sparande är att bestämma ett mål. Vad är det jag vill uppnå? Hur mycket av det vill jag ha?

Caroline: Jag tror anledningen till att man missar det är att man kanske inte vet vilka mål som finns. Det känns som att det bara ska sparas till någon slags konsumtion senare.

Jan: Eller att det ska bli så mycket som möjligt.

Caroline: Eller att det ska bli så mycket som möjligt. Det är heller inget mål.

Jan: Det här är en av de stora poängerna jag gör på heldagsworkshopen jag håller. På engelska pratar man om att investeringar är investment vehicles. Alltså ett fordon som ska ta mig från mitt nuläge till mitt framtida läge. Det finns inget egensyfte i själva pengarna eller investeringen.

Caroline: Men kan du ta ett exempel på ett sådant mål?

Stegen i ett sparande

Jan: Jo, jag tänkte gå igenom stegen och sen ge ett exempel. Det första steget är att bestämma mål. När man har bestämt målet behöver man bestämma nuläget. Hur ser det ut idag? Om jag ska gå ner i vikt behöver jag bestämma vad jag vill väga, och ta reda på vad jag väger idag. Sen behöver jag bestämma begränsningarna: hur mycket kan jag spara, hur lång tid vill jag att det ska ta, vad finns det för skatteskäl? I viktmetaforen: hur mycket glass kan jag få, eller hur mycket behöver jag springa, hur mycket tid har jag?

När jag har bestämt mål, nuläge och begränsningar, då kommer vi till själva hyret. Då behöver jag välja en tillgångsfördelning. Hur mycket aktier ska jag ha, alltså gasen som vi har använt som metafor tidigare, och hur mycket broms? Vi vill inte ha en bil som bara har broms, och inte heller en som bara har gas. Man ska alltid ha både gas och broms. Gas är aktier, broms är räntefonder. När jag har valt andelen behöver jag välja specifika fonder, alltså hur den här gasen ska se ut, och specifika räntefonder. Sen måste jag se till att det balanseras.

Caroline: Så att det inte skiljer. Så att det varje år är samma proportioner i min portfölj.

Jan: Exakt.

Caroline: För annars så glider det.

Jan: Annars blir det till slut för mycket gas och ingen broms kvar. Vi har gått igenom det i avsnitt 84, eller 83 tror jag. Det heter "Ombalansering 2019". Och sen vill man eventuellt månadsspara. Så jag repeterar: det första steget i investeringen är att bestämma ett mål, bestämma nuläget, bestämma begränsningarna, välja tillgångsfördelning, välja fonder, ombalansera och månadsspara. Basically, that's it.

Caroline: Men egentligen, Jan, har du aldrig förklarat det så enkelt som nu.

Jan: Ja, men det...

Caroline: Vägen till ekonomisk framgång.

Jan: Ja, vad skönt att det bara är avsnitt 86. Det tog oss 86 timmar.

Caroline: Ja, men det tar tid innan man kokar ner det till vad det egentligen handlar om och ger en sån här checklista.

Exempel: sparandet till barnen

Jan: Ja, precis. Om jag ska ta ett exempel, kan vi ta sparandet till våra döttrar. Som vi skrev i boken "Gör ditt barn rikt" är målet att de ska ha 250 000 kr när de fyller 18. Det är pengar till en kontantinsats, till körkort, till en resa. Det är i alla fall målet. Tittar vi på nuläget så har de 128 000 kr. Begränsningarna är att vi inte sparar hela barnbidraget, utan en del av det, i det här fallet 1 500 kr, och vi har 11 och 17 års tidshorisont på det. Och där kan jag säga som en parentes: sparar du hela barnbidraget och dina barn är små, då sparar du för mycket. De får lite för mycket när de kommer ut.

Caroline: Det blir för mycket pengar då.

Jan: Man kan tro att ju mer desto bättre, men det är lätt att man gör barnen en björntjänst, faktiskt. Sen får man göra någon reality check: funkar de här begränsningarna? Då brukar jag använda ränta-på-ränta-räknaren på RikaTillsammans. Jag slår in att om jag månadssparar 1 500 kr i 12 år, kommer pengarna att räcka? Och det gjorde de. Tillgångsfördelningen har jag valt eftersom det är mer än 10 år, den här globala barnportföljen, som är 90 % aktier och 10 % räntefonder.

Caroline: Och den kan man väl se på Shareville, vad du har?

Jan: Det här är ombalanseringsartikeln, där kan man se exakt. Men hela poängen idag är att vi ska prata om fondrobotar. Man kan använda en fondrobot för det där, absolut. Tittar vi på de bra fonderna så har vi artikeln som heter "Bästa fonderna 2019". Ombalansering gör vi en gång vid nyår, avsnitt 83. Och månadssparandet, 1 500 kr. Så det här är strategin som vi sa innan: bestämma målet, 250 000 kr när de fyller 18, nuläget, ett visst månadssparande, sen en reality check som funkade med ränta-på-ränta-kalkylatorn, valde tillgångsfördelning, valde fonderna, valde ombalansering och månadssparande.

Där fondroboten kommer in

Jan: Men det här är ju ganska många steg, särskilt om man är ny. Då är det "okej, vilka fonder, varför ska det vara på det sättet?". Det är där en fondrobot kommer in. Du behöver bara bestämma målet och begränsningarna, sen trycker du nästa, nästa, nästa, och sen gör den allt annat. Du behöver inte tänka på fonderna, tillgångsfördelningen eller månadssparandet. Det är där fondrobotarna har sitt stora värde, upplever jag.

Ett annat värde, för att se var det här kommer in, är det här med fyra-hinkar-principen, avsnitt 47, som jag för övrigt har uppdaterat på bloggen. Så det är ännu bättre nu, och under våren kommer ett nytt avsnitt om fyra-hinkar-principen. Det känns som att det tog 50 avsnitt att lista ut innan det blev bra. Utan att gå in på det för mycket: den första hinken, buffertinken, är lågrisk och funkar med 10 % aktiefonder och 90 % räntefonder. Så man kan använda en fondrobot för att göra buffertinken. Tittar vi på nästa hink, mellanriskinken, så ska det vara 60 % aktier och 40 % räntefonder. Det kan man också ställa in i en fondrobot. Och passiva hinken är precis samma sak, bara att det är 90 % aktier och 10 % räntefonder.

Fondroboten bypassar i princip allt vi pratar om: barnsparande, buffertsparande, mellanrisk eller index. Allt det kan de här fondrobotarna egentligen göra.

Och där var en diskussion på bloggen: finns det egentligen någon anledning att inte välja en fondrobot?

Caroline: Ja, det är frågan. Det är väl om man själv vill hålla på med det.

Jan: Ja, precis. Det kommer jag till i slutet, då har jag en checklista med lite frågor man kan ställa sig. Men does it make sense än så länge? Ja, för mig. Ja, för dig. Då hoppas vi att det gör så för dig som lyssnar också. Annars får du ställa frågor.

Min poäng är att halva jobbet är mekaniskt. I ett sparande är det mekaniskt att välja tillgångsfördelning, att välja fonderna, att ombalansera, att månadsspara. När det väl är gjort så är det gjort, och det är inget man borde behöva lägga tid på. Och det är vad fondroboten gör för en kostnad.

Vad kostar en fondrobot?

Caroline: För en liten kostnad?

Jan: Vissa, till exempel mellan 0,3 och 0,8 %. Har man en miljon kronor kostar det 3 000 kr.

Caroline: Per år?

Jan: Per år. Eller har du 100 000 kr du sparar, då betalar du 300 kr. Och jag tycker att det är lätt värt 300 kr för att få den avgångsningen. Särskilt eftersom jag sa innan att de flesta har så dåliga portföljer. Tyvärr.

Caroline: Hur har du sett att det är många som har dåliga portföljer?

Jan: Jag har träffat massor av folk när jag föreläst och varit ute och pratat. Eller när jag läser mejl. Ibland blir man mörkrädd. Och sen statistik också, när man tittar från till exempel Avanza eller Nordnet.

Vilka fondrobotar är med i testet

Jan: Om vi tittar på de stora fondrobotarna, de jag valt att ta med i utvärderingen, så är det Lysa, Opti, Better Wealth, Fundler, Avanza Auto och Nordnet Robosave. Det är de största. Sen finns det andra, till exempel har Nordea en fondrobot som de döpt till Nora. Det tycker jag ändå är det sötaste, eller finaste, namnet.

Caroline: När du säger det så känns det som att Nordea, en stor bank, ändå inte riktigt kommer med här. De hade en gullig liten robot som kanske inte klassar in?

Jan: Nej, det var för att jag inte är kund på Nordea. Jag kunde inte få fram någon information, och jag tyckte det var allmänt knökigt.

Caroline: Ja, så ska det inte vara. Man ska ju tänka att det ska vara lätt med fondroboten.

Jan: Men de ska få pluspoäng för att de är bättre än Swedbank, Handelsbanken och SEB.

Caroline: Har de också sina fondrobotar?

Jan: Nej, de har inga. Inte vad jag kunde se. Sen finns det andra, till exempel vissa pensionsbolag, Advinans och Lifeplan. Men jag har tittat på vad man kan välja utan att ha något specialavtal, alltså vad vem som helst kan välja.

Hygienkraven är uppfyllda

Jan: Först och främst, det som överraskade mig positivt var att alla uppfyller det man skulle kunna kalla hygienkraven. Det var inget konstigt med någon av fondrobotarna.

Caroline: Vänta, vad skulle kunna vara konstigt?

Jan: Det skulle kunna vara att de inte använder investeringssparkonto, alltså att skatten blir hög. Det skulle kunna vara att det lagstiftningsmässigt är något konstigt. Eller att de väljer konstiga fonder, tar extra betalt, eller bara väljer sina egna fonder. Den typen av saker. Men jag hittade ingenting sånt. Ingen är direkt dålig, men några är mindre bra. Alla är ett bättre alternativ än vad småsparare har, om man inte kör globala barnportföljen eller nybörjarportföljen. För då har jag faktiskt satt dem som en jämförelse här, i paritet. Det är bara en eller två portföljer som är riktigt mycket bättre än globala barnportföljen eller nybörjarportföljen.

Caroline: Som du kommer att visa.

Jan: Som jag kommer att visa. Vi kommer prata om det. Men som du har lärt mig: jag har inte listor. Jag har gått igenom 27 olika portföljer i researchen till det här, för man får olika kombinationer. Men dem har jag inte redovisat här, utan de finns på bloggen.

Caroline: Du visar mig dem ikväll.

Jan: I ett separat. Det där lät ju bara jättekonstigt. Nu går vi vidare.

Avgifterna: Lysa är billigast

Jan: Om jag tittar på en av de viktigaste faktorerna, det jag alltid tjatar om: låga avgifter, låga avgifter, låga avgifter. Det spelar jättestor roll över tid. Du som bara lyssnar på det här, titta in på bloggen, för där finns tabeller och alla jämförelser.

Caroline: Vi har en tabell här där vi jämför avgifterna.

Jan: Ja, precis. Jag kommer inte gå igenom alla, men det som kan sägas är att när man tittar på en fondrobot måste man titta på vad fondrobotföretaget tar betalt, och vilka extra kostnader som tillkommer utöver det. Fondrobotar tar ju betalt, och sen tillkommer avgifter för fonderna, för de har sällan egna fonder. Då betalar de till någon annan, plus valutaväxlingsavgifter.

Caroline: Är det något vi själva behöver lägga tid på att kolla? Är det som när man köper en flygplatsstol hos något sånt lågprisföretag?

Jan: Nej, tvärtom, så att det plötsligt kommer jättemycket extra, du måste ha det här och det här. Men man behöver kolla det. Nu har jag gjort den sammanställningen. Jag har räknat, jag har ringt, jag har kollat och dubbelkollat. Men det kan ändå vara att jag har gjort fel. Det tydligaste är att Lysa är billigast. De har till och med en staplad avgift: ju mer pengar, desto billigare blir det. Då kommer du ner på, jag tror mellan 0,3 och 0,4 %, eller 0,39 %. Så maximalt betalar du 0,4 %. And that's it. Det är superbra. Det är vad du betalar i vissa fonder.

Tittar jag på en nybörjarportfölj igen så betalar jag 0,45 %. Så du kommer till och med billigare undan med Lysa än att välja fonderna själv.

De är extremt duktiga. Vi har haft Patrik här i något avsnitt, han är extremt duktig på att jaga de där avgifterna. Till exempel har Nordnet en valutaväxlingsavgift på 0,25 %. Det låter som ganska lite, men Patrik sa vid något tillfälle att de är nere på under fem punkter, alltså 0,05 %, fem gånger billigare. Och det spelar roll på lång sikt.

Opti är dyrare, alla under 1 %

Jan: Den andra som är bäst är Opti, som jag sa, så jag kommer jämföra med dem. Opti är lite dyra, de ligger mellan 0,82 och 0,88 %. Så ungefär dubbelt så dyra. Men sen kommer vi också säga att det är vissa skillnader mellan dem. Annars är det inte så mycket att säga. Fundler ligger på 0,79 %. Better Wealth 0,94 % och nåt. Avanza ligger på ungefär 0,5 %, och Nordnet på ungefär 0,9 %. Så alla ligger runt eller under 1 %. Men de som sticker ut, de man ska lyssna efter, är Lysa och Opti. Det är de som är bäst.

Sen har jag försökt göra bedömningar på andra faktorer också. Priset tycker jag är ett av de absolut viktigaste urvalskriterierna. Men de skiljer sig åt på andra faktorer också, till exempel hur man loggar in: via en hemsida eller via en app. Lysa kör hemsida, så man loggar in där. Opti kör app, så du kan inte logga in på någon hemsida, utan du har en skitsnygg app. Fundler har också en app, ingen hemsida. Better Wealth kör en hemsida. Avanza och Nordnet, där har jag sagt att de har en hemsida och en app, men ingen av dem är gjord för fondroboten. Det skaver lite med dem. Det känns överlag som att hos Avanza och Nordnet är fondrobotarna en biprodukt. Det är inte deras huvudsakliga verksamhet, medan Opti och Lysa bara gör en fondrobot. That's it.

Kickbacks och hållbarhet

Jan: Tittar vi på nästa viktiga faktor, så är det att man bara tar betalt av kunden. Inga kickbacks, och man tar inte betalt på fondavgifterna.

Caroline: Ja, kickbacks det är ju när man...

Jan: Provisioner.

Caroline: ...säljer på kunden en viss grej för att man får betalt för det, så det inte är till kundens bästa alltid.

Jan: Precis, det som brukar hända hos såna här icke-oberoende rådgivare. Man kan inte lita på att man får det bästa. De som bara tar betalt av kunden, det är alla utom Nordnet, där det är en viss valutaväxlingsavgift. Så det är check på Opti och Lysa där, det tycker jag är bra.

Tittar vi på hållbarhetsaspekten, det här med ESG, Environmental, Social och Governance. Alltså det sociala ansvaret, etiska investeringar.

Caroline: Du menar att man kan få fonder som är etiska?

Jan: Ja, precis. Jag vill att det ska tas hänsyn till det som är hållbart och etiskt. Och där är det faktiskt bara Opti som precis har lanserat det. Det var lite roligt, jag gjorde researchen häromdagen i helgen, och de hade släppt det på fredagen innan helgen. Jag hade inte märkt det. Det var först när jag ringde upp vd:n och pratade med honom som han sa: "ja, men du vet, vi har precis lanserat det." Jag trodde de hade gjort det mycket tidigare och att jag bara hade missat det. Så de byter ut vissa av de underliggande fonderna mot såna som tar ett större etiskt, socialt och bolagsstyrningsansvar. Better Wealth har också att man kan välja etiskt, men jag såg ingen skillnad i portföljen, så det är mycket möjligt att jag gjorde något fel där. Jag har satt ett njae på dem, det kan mycket väl vara användarproblem. Men Opti har det, och de har till och med "jag kan ha min normala portfölj, ta hänsyn eller ta maximal hänsyn". Då plockar de till och med bort vissa saker, till exempel sin råvarufond, i maximal hänsyn. Så de har tänkt till på det där.

Caroline: Men du sa också bolagsstyrning.

Jan: Ja.

Caroline: Vadå då?

Jan: Att man försöker påverka bolagen genom att i styrelsen säga "vi vill inte att ni investerar i det här", eller "vi vill att ni utvecklar inom det här området". Man påverkar bolagets styrning genom att ställa krav.

Caroline: Men hur kan Opti?

Jan: Opti gör inte det själva. Det är fonderna som Opti väljer som i sin tur påverkar bolagen som fonderna äger. Opti gör urvalet.

Att spara som företag

Jan: Det här kanske inte berör alla våra följare, men jag har ändå tittat på om man kan investera som företag. Det kan man hos Lysa, hos Opti och hos Avanza. Men hos Lysa kan man inte använda en kapitalförsäkring för företag. Det har de lovat ska åtgärdas runt mars 2019, så det är bara en tidsfråga. Men där har också Opti en fjäder i hatten, skulle jag säga.

Tittar vi på portföljerna, så handlar det om vad de väljer för fonder och vad de väljer för fördelning. Det är inte så att du behöver svara "jag vill ha 90–10 eller 60–40", utan du svarar på en massa frågor och sen får du ett förslag.

Caroline: Ja, precis. Så när man väljer att använda en fondrobot får man svara på en massa frågor. Som en liten enkät.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Så att man får precis det man vill ha.

Jan: Ja, och där ska sägas att de olika bolagen är olika duktiga på det här. Vissa har jättekomplicerade frågor. Där blir det lite pluspoäng till Opti, för de har ganska enkla frågor. Fundler har också en jättefin process: man kan välja "har du två barn eller ett barn, har du villa?", och så trycker man in på såna fina ikoner. Lysa är mest tekniskt. Jag som är nörd gillar Lysas, men jag kan gissa att det skrämmer lite. Jag vet att alla jobbar på det här.

Nordnets förnedring: 25 frågor utan svar

Jan: Jag ska säga något där. Förnedringen är Nordnets. De tvingar en svara på 25 frågor, och dessutom är det rätt och fel. Så det blir som att man ska svara rätt på frågorna.

Caroline: Du märker det?

Jan: Ja, men typ "har det generellt sett högre eller lägre risk att investera i en fond jämfört med en aktie?". Den typen av frågor har inte de andra.

Caroline: Det är som ett prov.

Jan: Ja, nästan. Men det är inte det värsta. När du väl har klickat dig och tragglat dig igenom de 25 frågorna, så får du från Nordnet "vi kan inte ge dig ett portföljförslag". Och då känner man sig lite förnedrad. Okej, nu har jag lagt tid här.

Caroline: Ja, lite så faktiskt. Det finns väl säkert någon tanke.

Jan: Men då kan man inte bara anpassa, "okej, vi kunde inte ge dig ett förslag, så du gör ett eget val". Nej, då ska du tillbaka och svara på alla de där 25 frågorna igen.

Caroline: Och det är inte säkert att det funkar den här gången heller.

Jan: Användarvänligheten är ingen. Man förlorar ju kunder på det. Avanza har någon slags mittemellan-variant på det där. Men det har också gjort det jättesvårt att jämföra portföljerna, eftersom frågorna inte är samma, så du kan inte svara likadant.

Tre testpersoner för att jämföra

Jan: Jag har försökt svara med ett fegisalternativ: jag hatar risk, jag ska använda pengarna på kort sikt, jag har ingen ekonomi. Så fick jag det som ger lägst risk, alltså buffert. Sen har jag gjort det som är maxrisk.

Caroline: Så du gick in i olika personer?

Jan: Ja, precis. Sen gick jag in som bananas-personen: jag har maxrisk, jag har flera miljoner.

Caroline: Varför har den som vill ta maxrisk flera miljoner? Det är ju den som tar minst risk.

Jan: Ja, det är en annan diskussion. Men det handlade om att det var den personen som kom fram i dig. Sen försökte jag ställa in det som ett barnsparande. Så det är de tre portföljerna jag har försökt jämföra. Som jag sa var frågorna inte likadana.

Aktiedelen: alla får godkänt

Jan: Sen har jag försökt titta på att man har olika tillgångsslag i portföljerna. Jag har tittat på det jag bedömer som viktigast: har man med svenska aktier, svenska stora och medelstora bolag? Alla hade det, alla fondrobotarna. Har man med europeiska aktier? Alla hade det. Amerikanska aktier? Alla. Asien?

Caroline: Då pratar vi bredden här.

Jan: Ja, precis. Asien, alla hade det. Tillväxtmarknader, alla hade det. Det är det jag menar, ingen är direkt dålig. Det här är precis samma tanke vi använde när vi konstruerade nybörjarportföljen och globala barnportföljen. Det finns inte så många olika lösningar på frågan "vad är en bra portfölj?". Det är först när man kommer in på de olika nischerna, till exempel småbolag. Småbolag ger lite högre avkastning till en större risk. Lysa har det, Opti har det, Fundler har det inte, Better Wealth har det, Avanza har det, Nordnet har det inte, och globala barnportföljen och nybörjarportföljen har det. Så här behöver vi komma in på små skillnader. Aktiedelen är godkänd, jag skulle säga godkänt på allihop.

Räntedelen: där blir det klurigare

Caroline: Skönt.

Jan: Tittar vi på räntedelen, här blir det lite klurigare. Svenska stats- och bostadsobligationer, alla har med det, inklusive våra två portföljer.

Caroline: Och här är det ännu en tabell man kan titta på.

Jan: Ja, precis, allt det här står på bloggen. Sen börjar det komma in svenska realränteobligationer, det här med att de ska skydda mot inflation. Då har Lysa det, Opti har det, vi har det i våra portföljer. Men de andra fondrobotarna har det inte. Så återigen ligger Lysa, Opti och våra portföljer väldigt nära i konstruktion, och bra. Det första som börjar sticka ut är globala reala obligationer. Då är det typ bara Opti som har valt dem, ingen av de andra.

Caroline: Hur kommer det sig, tror du?

Jan: Vi är inne på såna nyanser, vad har man för tro, vad har man gjort för tolkning av forskningen? Det här är detaljer. Vi pratar om de där sista 5 % av avkastningen. Så det här är verkligen skillnad på marginalen. De stora penseldragen är same same. Det är först när vi kommer in på de här olika tillgångsslagen. Till exempel har Opti och Avanza valt att ta med råvaror i portföljen. Det har inte vi gjort i våra, medvetet.

Caroline: Vad kan det vara? Kan det vara...

Jan: Guld, till exempel? Nej, guld brukar man tyvärr inte räkna som råvaror, eller bara som en liten del. Det är olja, energi, vete, spannmål, koppar, den typen. Naturgas också, tror jag. Det har till exempel Better Wealth och Opti i sin portfölj. Vi har inte det, Lysa har inte heller det. Fastigheter är det bara Better Wealth som har valt, och guld är det bara vi som har i våra portföljer. Men återigen, det är inte som att jag väljer bort Lysa för att de inte har globala ränteobligationer. Som du säger, det spelar inte så stor roll i slutändan.

Valutasäkring: en fråga om filosofi

Jan: Skulle man sammanfatta skillnaderna, så menar jag att skillnaden slår på marginalen. Till exempel har Opti valt att valutasäkra sina räntefonder, medan Lysa inte har gjort det.

Caroline: Men vad betyder det?

Jan: Att man har en valutarisk, till exempel hos Lysa i obligationerna. I en räntefond har du lånat ut pengar och får en viss ränta. Men eftersom räntan betalas tillbaka i euro och inte i kronor, spelar förändringen av eurokursen i förhållande till svenska kronan också roll.

Caroline: Ja, det gör det.

Jan: Då säger Opti "vi tycker det är viktigt, vi tror att portföljen blir bättre om man valutasäkrar", medan Lysa säger, och nu citerar jag inte utan hittar bara på hur det kan låta: "vi anser att valuta över tid inte spelar någon större roll, och vi tror också att det är bra att diversifiera från den svenska kronan". Man kan argumentera på olika sätt, och där finns inget rätt eller fel. Medan att inte ha mer amerikanska aktier, det är fel.

Råvaror eller ej: jag pratade med Lysas vd Patrik om det här specifikt. Han sa "vi har funderat på att ta med råvaror, det hade varit väldigt enkelt för oss, men vi tror inte att det gör portföljen bättre, så vi har valt att inte ta med dem". Pratar man med Opti säger de "vi är de enda som har med råvaror i vår portfölj, vi tycker att tittar man på de studier vi har gjort, vår forskning, så gör råvaror det bättre". Hugget som stucket.

Skulle du själv valt råvaror?

Caroline: Men jag tänker också på det där när man sitter med sin fondrobot, till exempel i appen, och ska välja. Skulle man själv valt råvaror när man satte ihop sin portfölj? Det hade man förmodligen inte gjort.

Jan: Men tricket med en fondrobot är att du får det fondroboten föreslår. Du får lita på den strategin. Du kan inte välja bort råvarorna.

Caroline: Nej, men jag tänker om man skulle suttit med en egen portfölj.

Jan: Då är det upp till en själv.

Caroline: Det är inte många som väljer råvaror.

Jan: Nej, jag har till exempel inte valt det i de rekommenderade varianterna av våra portföljer, för jag tycker utbudet är svårt. Jag tycker det är klurigt. Jag sätter hellre guld, som jag personligen upplever att det finns mer stöd för i forskningen. Men då har de gjort bedömningen "guld, nej, sån skit vill inte vi ha i vår portfölj". Så man kan vara oense om detaljerna, men återigen, det viktigaste är de stora penseldragen: svenska aktier, europeiska aktier, amerikanska aktier.

Caroline: Så lätt att sitta och prata om de här skillnaderna som kanske inte betyder så mycket egentligen.

Hållbarhet och tillgångsfördelning

Jan: Nej, precis. Sen kan man ta det etiska eller hållbara alternativet som Opti har valt. Lysa har också haft det på gång, men där hade vi hela den här artikeln om hållbart och klimatsmart sparande. Det blev jättemycket kontroverser kring den, huruvida det hjälper och ens är lönt, och hur det påverkar att jag lägger mina pengar i klimatsmart sparande eller inte. Jag tycker det är viktigt med klimatsmart sparande, till och med på den nivån att jag går bortom fonder och aktier och väljer högriskinvesteringar, för att jag gynnar vissa specifika hållbara, klimatsmarta alternativ.

Sen har jag gjort en sammanställning av det som egentligen är viktigt: hur de fördelar de här aktierna och räntorna. Det påverkar mycket, vi har pratat om i tidigare avsnitt att tillgångsslaget spelar mest roll. Så jag har tittat på vad de olika fondrobotarna föreslagit när jag varit jätteförsiktig och velat ha en buffert, vad de föreslagit när jag varit jätteaggressiv, och vad de föreslagit för ett barnsparande.

På långa perioder ska man ta maxrisk. Då ska man ha högst andel aktier.

Här kan jag till exempel uppleva att om jag tar Lysa och Opti, som jag tycker är bäst, så ger de ganska liknande förslag på bufferten: 20 % aktier och 80 % räntor. Eller i fallet med Opti att de lägger till 5 % råvaror och 75 % räntor. Så i princip ekvivalenta förslag.

Caroline: Är det här den fega?

Jan: Det är den fega. Mycket räntefonder och lite aktier. Tittar vi på maximal risk får jag hos Lysa 100 % aktier, och hos Opti 75 % aktier, 15 % räntefonder och 10 % råvaror. Där kan jag tycka att Opti inte tillåter dig att ta högre risk än 75–15–10.

Caroline: Tycker du det är bra?

Jan: Nej, jag tycker det är lite dåligt. Jag skulle vilja kunna ta högre risk. Sen är det en massa andra förslag, så tabellen finns på hemsidan eller på den här bilden.

270 fonder och ett stort Excel-blad

Jan: Och som jag sa, för nästa steg visar fonderna. Men då blir det 27 portföljer med 10 fonder var, alltså 270 olika fonder. Jag kommer inte ens redovisa de tabellerna på bloggen, utan hänvisa till mitt Excel-blad. Jag har ett jätte-Excel-blad. Men det viktigaste i alla portföljerna kan man ta med sig. Det är svårt att värdera den här skillnaden: vad är skillnaden mellan att ha 5 % råvaror och att inte ha det? Vad är skillnaden mellan valutasäkrade räntefonder och inte?

Så om jag ska sammanfatta: Lysa är billigast, men de har inga råvaror och ingen valutasäkring. Opti är dyrare, för de hade en högre avgift, men de har råvaror och valutasäkring. Tittar man på Better Wealth, så har de inga svenska fonder, men de har mer fastigheter. Det är inte ens lönt att försöka räkna på det här. Min tro är att tittar vi över en tioårsperiod kommer det här gå jämnt ut. Man har valt lite högre avgift och lite fler grejer, eller lite lägre avgift och lite andra grejer. Jag tror att det går jämnt ut. För mig är det inte så att "åh, Opti har råvaror, då väljer jag det över Lysa". Tvärtom, jag lutar nästan åt en lägre avgift.

Caroline: Ja, jag tänkte på det där du sa om att det fanns så mycket potential.

Jan: Ja, det kommer. Det kommer alldeles strax.

Caroline: Okej. Då lämnar jag det tills nu.

Jan: Ja, jag är snabb, men inte så snabb. Det viktigaste är att det är mycket större påverkan om man väljer 20 % aktier och 80 % räntor, eller 80 % aktier och 20 % räntor. Det är mycket viktigare än de här detaljerna.

Plus och minus för varje robot

Jan: Om jag ska gå igenom lite plus och minus på de olika, för nu börjar vi närma oss sammanfattningen och potentialen, och sen tänkte jag ta detaljstudier på vinnarna.

Caroline: Jag trodde vi var i sammanfattningen nu.

Jan: Jo, men vi börjar.

Caroline: Det var spartanskt.

Jan: Ja, men vi kommer dit. Lysa är billigast, och jag tycker de har den bästa portföljen, bättre än vad man själv kan ha. Minuset med Lysa är att de inte har någon app. De har en högre instegströskel, det är lite svårare att komma igång. Frågorna är inte lika enkla som hos Opti, och de har inget hållbarhetsperspektiv. Opti har bäst app, de har hållbarhetsalternativen, och de är enklast att komma igång med, skulle jag säga. Fundler är också jättebra på att komma igång, men sen tycker jag inte de skär lika mycket. Däremot är Opti dyrast. Fundler är enkelt att komma igång med, men portföljen är okej, inte fantastisk.

Better Wealth är mest annorlunda. De kör verkligen sin egen grej, medan alla andra är ungefär same same. Men det är lite för mycket en svart låda. Jag vet inte riktigt vad de gör inuti den. Det är ett svenskt företag, ett Malmöbaserat bolag. Vi har till och med träffat David. Han har inte varit med i poddavsnittet, men det kommer.

Avanza Auto funkar för företag och är relativt enkelt. Men jag har svårt att kalla det för en fondrobot, faktiskt. Det är en biprodukt. Sen ska jag säga att Avanza är mycket bättre än Nordnet, absolut. Men det är hellre Lysa eller Opti än en Avanza Auto.

Caroline: Du pratar ju ändå med både Avanza och Nordnet.

Jan: Ofta. Jag gillar dem.

Caroline: Ja, och vad säger de själva om sina fondrobotar?

Jan: Jag vet inte om jag får lov att säga det. Nej.

Caroline: Då behöver du inte säga det.

Jan: Nej, utan jag säger vad jag tycker. Nordnet, nej. Jag vill alltid kunna säga något positivt: de har bra rapporter. That's it.

Egna portföljer ger mest kontroll

Jan: Egna portföljer, typ nybörjarportföljen och globala barnportföljen, ger dig mest kontroll och mest flexibilitet. Men det tar tid, och det är dyrare. Ibland är det till och med så att jag tycker Lysa har bäst portfölj. Jag hade velat ha de fonderna som Lysa har, men vi kan inte välja dem, för vi kommer inte åt dem. Lysa har avtal som en institutionell förvaltare.

Caroline: Och det är ju också ett stort plus.

Jan: Ja, ja, ja.

Caroline: Att de har andra avtal än du som privatperson kan ha.

Jan: Ja, precis. Man kan gå in på detaljer också, som att hos Lysa får jag jättebra spridning även om jag sparar ett litet belopp. Medan vissa av de andra, till exempel Fundler, om jag har mindre pengar får jag andra fonder. Hos Lysa får jag samma fonder oavsett om jag har mycket eller lite pengar. Och det är bra för oss som har lite pengar. Sen kan man argumentera att den lösningen har vissa nackdelar, men det tycker jag inte. Nu kommer det där, jag önskar att vi hade kommit längre.

Potentialen: vad fondrobotarna borde kunna

Caroline: Ja, potentialen som finns.

Jan: Ja, precis. Jag skulle säga att det fortfarande inte är rådgivning i min mening. Tanken är ändå att en fondrobot ska kunna automatiseras. Ungefär som man pratar om läkare, att de här AI-robotarna gör bättre diagnoser än läkare. Än så länge är vi inte där att du får råd från din fondrobot, utan den bara gör. Den väljer fonden och tillgångsfördelningen, ombalanserar och månadssparar.

Caroline: Tror du att den kommer att kunna ge råd?

Jan: Ja, jag tror det.

Caroline: Finns det utländska som ger råd?

Jan: Det vet jag inte. Vad är det för råd i så fall? Att man kan få en individanpassning efter min situation. Det tror jag.

Caroline: Vad man är i livet.

Jan: Vad man har för mål och preferenser. Jag skulle säga att det är väldigt varierande kvalitet. Vissa frågor är så ointuitiva. "Föreställ dig att du har 8 % avkastning, vad är en rimlig förlust för att få 8 % avkastning per år?" Det är rätt svårt, nästan omöjligt, att svara på. Sen är de olika duktiga. Här tycker jag Opti får en stjärna i kanten, för de har bra frågor. Och Fundler tycker jag också, det är användarvänligt. Sen kan man vända på det: jag vill som avancerad användare kunna bypassa dem, jag vill kunna skriva in vad jag vill ha. Då är Lysa betydligt bättre.

Caroline: Kan man det på Lysa?

Jan: Ja. Där kan jag säga att jag vill ha 87 % aktier och 13 % räntor. Den förstår det. Vi förstår varandra. Så: varierande, ointuitiva frågor. Förnedringen som sagt hos Nordnet, 25 frågor och sen får du ingen portfölj. Då blir man förbannad. Grundläggande eller obefintlig koppling till mål. Det här med buffert, en resa eller ett hussparande. Du kan döpa din portfölj till buffertsparande, men den fattar inte att det är ett buffertsparande. Den rekommenderar inte, den mäter inte.

Drömmen: en fondrobot som lär känna dig

Caroline: Okej, du tänker att man skulle kunna få någon slags...

Jan: Ja, i min dröm...

Caroline: Omkring...

Jan: Ja, jag skulle vilja gå in och säga "jag har en miljon kronor, fördela det på mina fyra hinkar. Berätta för mig när jag har för lite pengar i min buffertink, och när jag har för mycket pengar i min buffertink, flytta dem till min mellanriskink." Alltså...

Caroline: Ja, jag kan se vad du menar, att den skulle lära känna dig.

Jan: Ja, eller "du är på spår i förhållande till...". Jag älskar Novo-appen, som vi pratade om i avsnittet om bästa kreditkorten, där vi har en sponsrad deal. De har "okej, du sparar 350 kronor i veckan, fortsätter du så här tills du är 65 så kommer du ha mer pengar än du behöver". Det känns ju skitbra. Varför gör inte de andra det? Det hade varit lätt. Vill man testa det här, Mikrospar i Novo-appen. Använd gärna RikaTillsammans när du registrerar dig, så får du 100 spänn och vi får 100 spänn. Det är en bra deal.

Ingen koppling till mål, ingen utvärdering av om man ligger före plan, efter plan eller på plan. Antingen har de en app eller en hemsida.

Caroline: Du vill ha båda?

Jan: Jag vill ha båda. Är det för mycket begärt? Ibland är det på telefonen, ibland på datorn. Ingen har ett vanligt sparkonto, garanterad avkastning, insättningsgaranti, som jag skulle kunna ha.

Caroline: Men anledningen är väl att de inte tror att någon skulle vilja ha det?

Jan: Jo, det tror jag. Jag vet vad problemet är med det där, men det är en annan historia. Det är ingen som vill ge den typen, för det kostar bara pengar.

Det som saknas: helhetssyn och riskparitet

Jan: Där är ingen helhetssyn. Man kan inte planera sin ekonomi, man kan inte strukturera den. Det är ingen anpassning. Jag kan ställa in tillgångsfördelningen, men inget mer. Många av de här grejerna går nämligen att göra i USA. När jag gjorde den här listan tänkte jag först själv, men sen gick jag in på Betterment och Wealthfront och tittade på vad jag kan göra i USA och vad jag borde kunna göra i Sverige. Det är same same.

Caroline: Men jag tänkte också på det. Om man är svensk som bor utomlands och skulle vilja använda någon svensk fondrobot?

Jan: Då kan man inte det.

Caroline: Det kan man inte.

Jan: Bor man i USA får man använda en amerikansk fondrobot.

Caroline: Men om man bor i ett europeiskt land?

Jan: Ja, det vet jag inte. Det finns säkert fondrobotar i andra länder, det kan jag inte uttala mig om.

Caroline: Men de spanska kanske inte är så bra.

Jan: Jag har ingen aning om att uttala mig, förlåt mig.

Det finns inga alternativ för riskparitet. Nu pratar vi om att ha en konstant tillgångsfördelning, till exempel 20 % räntor och 80 % aktier. Men inom forskningen kan man säga "jag vill ha konstant risk, jag vill maximalt riskera den här mängden av mina pengar, anpassa aktier och räntor i förhållande till det". Det kallas riskparitet. Det är bland det mest komplexa jag har läst. Jag läste en bok, och när jag läst färdigt sa jag att jag fattar ingenting. Sen orkar jag inte ens läsa om det. Men är det någon som kan förklara riskparitet på svenska, så är du inbjuden som gäst här.

Smart beta-fonder, går inte in på det, men det finns. Man skulle vilja ha lite andra alternativ.

Uttagsstrategier är på väg

Jan: Inga uttagsstrategier, skrev jag. Många gillar ju utdelningsstrategier, "jag får pengar vid midsommar, jag får pengar den 25:e varje månad". Men efter att jag gjort det här pratade jag med vd:n för Lysa, och då sa han "vi kommer lansera det inom kort". Så jag får lov att läcka här att Lysa kommer lansera uttagsstrategier. Du vill ha 10 000 kr på midsommar, då kommer den anpassa sig så att du kan få ut dina pengar på midsommar.

Caroline: Det är ju värt väldigt mycket, tror jag.

Jan: Särskilt när man är i pension. Då är det väldigt mycket värt.

Det värsta av allt, som jag tycker är en rådgivares viktigaste uppgift, det är att skydda oss mot oss själva. Våra pengars största fiende är vi själva.

Det är vi som gör knasiga grejer, och tyvärr bekräftar det...

Caroline: Men är det så himla lätt att gå in och pilla på det här?

Beteendet är den stora risken

Jan: Ja. Du kan gå in och ta ut pengarna. Tyvärr är det så att när börsen rasar så kommer fondrobotarna också rasa. Och flera av fondrobotarna bekräftade att i höstas, när det rasade, så plockade folk ut pengar. Sen fattade jag att man inte kan låsa pengarna.

Caroline: Nej, det kan man inte. Jag sitter också och funderar på hur man ska göra för att avråda från det här.

Jan: Ja, man borde kunna avråda från att pilla på dem. Det är en helt förbisedd grej. Vi tittar på valutasäkrade räntefonder, men i förhållande till beteendemisstagen kan de valutasäkrade räntefonderna både vara och inte vara. För det kommer göra en marginell skillnad jämfört med klantigheterna.

Caroline: Har man lyckats med det i någon annan fondrobot?

Jan: Jag vet inte, jag har inte fått använda de amerikanska och göra klantiga grejer. Men jag har testat att göra klantiga grejer i de svenska, och det var inga problem.

Vinnaren: delad förstaplats

Jan: Så om vi ska välja vem som är bäst, så kommer jag faktiskt vara så feg att jag tar en delad förstaplats.

Caroline: Förra gången gjorde du det här 2017.

Jan: I realiteten är det också så. Vi har satt av sparpengar både hos Lysa och Opti.

Caroline: Absolut.

Jan: För 2017 var Lysa bäst. Opti hade lite catch-up till dem, men de har gjort det jättebra. Jag har försökt gå igenom olika faktorer och ranka dem bredvid varandra. Tittar vi på avgiften så är Lysa billigare än Opti, mellan 0,3 och 0,39 % mot 0,82 och 0,88 %. Jonas, som är vd på Opti, sa "ja, alltså ESG-alternativet, det hållbara, är lite dyrare, kanske fem punkter". Tar vi portföljkvaliteten skulle jag säga att Lysas portfölj är lite bättre än Optis. Men det är högst subjektivt. Hade du pratat med någon annan så skulle de säga att Optis är bättre. Investeringsfilosofiskt ligger vi närmare Lysa än Opti. Men båda är väldigt bra, lite edge till Lysa där.

Uppbyggnad, app och hemsida

Jan: Tittar man på hur det är uppbyggt så består Lysa av två fonder, så du äger egentligen en Lysa räntefond och en Lysa aktiefond. Hos Opti äger du fonderna direkt. Det har två lite olika effekter. Hos Lysa får du en jättebra spridning oavsett belopp, medan Opti kan anpassa det lite mer. Det här är detaljer, verkligen detaljer, men för den som är lite nördig är det viktigt.

Lysa har en jättebra hemsida. Opti har en hemsida för företag, men du kan inte styra din portfölj via hemsidan. Lysa har ingen app, medan Opti har en bra app. Så om man säger enkelhet, då får Opti lite bättre betyg än Lysa i att komma igång och i användarvänlighet. Å andra sidan kommer den avancerade användaren uppskatta Lysa mer än Opti. Bara det här att jag måste sitta på mobilen, jag ogillar det. Jag vill ha det på datorn.

Valutasäkring, Opti har det, Lysa har det inte. Hållbart alternativ, Opti har det, Lysa har det inte.

Caroline: Nej, men Lysa är väl ganska intresserade av att ha det?

Jan: Ja, precis. Men de är så fokuserade på de här låga avgifterna, så de säger att det är svårt att få ihop ett ESG- eller hållbart alternativ. Jag vet att de jobbar på det, men de är inte framme. Båda har ISK för privatpersoner. Hos Opti kan man ha företag på kapitalförsäkring. Lysa har lovat att det kommer i mars, så just nu är de inte där.

Förvaltat kapital och ägare

Jan: Tittar man på mängden förvaltat kapital, alltså vem som har mest pengar under förvaltning, så är det Lysa, de har över en miljard. Opti har under en miljard. Varför det spelar roll är att jag tror att om vi tittar om fem år, så kommer inte alla fondrobotarna överleva. Då behöver man titta på vilka som konsolideras, vilka som kommer vara kvar. Då tror jag att det framför allt blir Lysa och Opti. Sen spelar det ingen roll för dina pengar om en fondrobot går omkull.

Caroline: Vad händer med dem då?

Jan: Du får ut dem i fonderna, eller i kontanter, och du kan föra över fonderna till Avanza eller Nordnet. Det är det jag menar, det där är en hygienfaktor.

Caroline: Absolut.

Jan: Tar vi uttagsstrategier, Lysa kommer lansera det inom kort, Opti har det inte. Så det är på detaljerna. Uthålligheten skulle jag säga så här: Lysa har de mest kända ägarna, där är Claes Hemberg från Avanza, Anders Borg, finansministern, Christer Gardell. Hos Opti har man okända men väldigt rika ägare. Så där också bra betyg för båda. Jag tycker det här blir tycke och smak. Det är inte fel att välja Opti, du kan prova dig fram lite. Helt ärligt: hos Opti har vi våra testportföljer, hos Lysa har vi mycket pengar. Opti har gjort den största resan det senaste året.

Avrundning: alla borde ha en fondrobot

Jan: Ska vi börja runda av: fondrobotar är bra. Alla borde ha en, som vi sa i sammanfattningen. Är du nybörjare, låt den göra jobbet åt dig. Använd Lysa eller Opti. Är du helt ny är Opti lite enklare än Lysa att komma igång med, särskilt om du gillar din mobil och vill ha det som app. Är du erfaren, dela upp din portfölj. Har du 100 000 kr, lägg 50 000 kr hos Lysa eller Opti och 50 000 kr under egen förvaltning, och mät hur det går.

Jag slår vad om att över en tioårsperiod kommer fondroboten tyvärr att slå oss. Det är därför jag börjar lägga en hel del pengar där.

Utmaningen jag ser, för jag har pratat om fondrobotar förut, är att när jag pratar med nybörjare kan man tycka att det är svårt att förstå vad fondroboten gör. Det känns lite magiskt, som att jag har tappat kontrollen på mina pengar.

Caroline: Du menar att man...

Jan: ...pratar med någon som är helt nybörjare.

Caroline: Ja, som ska sätta sina pengar någonstans.

Magkänslan och att ge upp kontrollen

Jan: Ja, så kan det verka lite läskigt. Det är ungefär som AP7 SÅFA i premiepensionssparandet. Man får den för att man inte har gjort något annat val, och det är en jättebra grej. Sen har man dåligt samvete för att man borde sköta sina pengar bättre, och så börjar man få koll och väljer bort AP7 SÅFA och går till något som är sämre. För att sen i sin investeringsgrej fatta att det där man hade från början var ganska bra, så byter man tillbaka. Jag är rädd för att de här fondrobotarna inte är tillräckligt pedagogiska. Jag märkte det när jag pratade med vissa som gick på workshopen, heldagsutbildningen jag håller då och då. I slutet av dagen var det "gud vad skönt, nu fattar jag egentligen vad fondrobotarna gör, nu kommer jag sätta alla mina pengar i fondrobotarna". De hade en trygghet i att nu fattar jag vad fondroboten gör, och då är det helt okej att den gör det.

Utmaningen för den erfarne spararen är att ge upp kontrollen och acceptera att man är genomsnittlig. En fondrobot kommer ju per definition vara genomsnittlig. Den bygger på den där teorin med index och låg avgift och allt vi tjatar om.

Ju fortare man kan acceptera att man är medelmåttig, desto mer pengar kommer man tjäna. Men då får man dela med sig av allt sitt stuff, sina känslor och det som ställer till det.

Caroline: Ja, man kanske får söka sin spänning någon annanstans.

Fullgott alternativ till egna portföljer

Jan: Exakt. Jag skulle säga att Lysa och Opti är fullgoda alternativ till nybörjarportföljen. Vill man inte göra nybörjarportföljen själv längre, ta en fondrobot och ställ in 60–40. Vill du inte göra globala barnportföljen manuellt, ta en fondrobot och ställ in 90–10. That's it, det är fullgott. Och vill du ha guldet, för det är egentligen det enda som skiljer sig från Lysa, köp det vid sidan. Har du 100 000 kr i en fondrobot, lägg 5 000 kr i Pacific Precious eller i fysiskt guld, så har du samma.

Checklistan: själv eller delegera?

Jan: Och då kommer vi in på det sista: ska jag göra det här själv eller delegera? Ska jag ha mina portföljer själv eller delegera dem till fondrobotarna? Vad är det för frågor att ställa sig? Den första frågan är: kan jag göra det bättre? Kan jag välja en bättre portfölj? Där skulle jag säga ja, jag kan göra en bättre portfölj, nu med 20 års erfarenhet, än alla utom Lysa. Och jag kan inte göra en bättre portfölj än Lysa, för Lysa har tillgång till grejer jag inte har tillgång till. Så det är svaret för mig.

Hur lång tid tar det mig att hålla koll, att ombalansera, att följa de här grejerna? Nu är jag nördig, jag lägger massa tid på det. Men handen på hjärtat, skulle man göra det här själv bara för sitt eget barn, så tar det ganska mycket tid.

Caroline: Det kanske funkar bättre för någon som mig, med robotsparande.

Jan: Absolut. Sen får man räkna sin egen tid. Vad är min egen tid värd? Kan jag köpa samma typ av tillgångar? Kan jag göra det billigare? Eller, som vi var inne på, försöker jag bara tillfredsställa mina tjänstemässiga behov? Faktiskt. Det är en relevant fråga.

Caroline: Det är bara det att vi nästan aldrig pratar om det där. Vad som ligger bakom det vi håller på med i ekonomin.

Jan: Ja, precis. Vi hade ju två avsnitt. Du var tyvärr inte med i Stockholm, men du var med Elin Helander. Men vi berörde ändå inte riktigt det. Det känns som att vi borde göra ett avsnitt om det.

Svårt att slå Lysa

Jan: Sen behöver jag jämföra alla de här svaren. Är det värt att betala 300 kr för 100 000 kr som fondrobot, eller 3 000 kr för en miljon? Jag tycker att jag autentiskt har svårt att motivera att göra det själv jämfört med de här fondrobotarna. Hur billigt det är att få det så bra. Slutsatsen är att det är svårt att i mitt fall vara bättre än Lysa. Det är svårt.

Så om vi ska runda av och säga konkreta tips: ta dig till nästa nivå, som vi brukar säga. Benchmarka mot Lysa eller Opti, alltså öppna en portfölj där. Bygg gärna dina fyra hinkar, det är ett tips. Buffertinken, mellanriskinken, den passiva hinken, tre och fyra grejer kan du ha hos Lysa. Du får gärna använda våra sponsrade länkar om du väljer att bli kund hos Lysa eller Opti. Det är rikatillsammans.se/partner-lysa eller rikatillsammans.se/partner-opti. De finns i anslutning till avsnittet.

Nyhetsbrev, fika och workshop

Jan: Vill du hänga med oss framgent, om du gillade det här avsnittet, så rekommenderar vi nyhetsbrevet. Det kommer ut typ en gång i månaden. Det måste vara Sveriges mest oregelbundna nyhetsbrev, ibland känner jag så. Du kommer inte uppleva att det blir spammat. Tvärtom får jag mejl från läsare: "du har anmält mig till ett nyhetsbrev, men det har inte kommit någonting, jag vill anmäla mig på den här e-postadressen också". Och det är bara, sorry, det är jag som inte har skickat på två månader. Men när nyhetsbrevet kommer så är det jävligt bra, så tycker jag själv.

Sen har vi de här "Fika tillsammans", det är när man kan träffas, typ en after work. Men dem kommer vi bara köra under våren 2019, inte under hösten som det ser ut nu. Workshopen, som jag nämnt ett par gånger, är en heldagsutbildning för dig som vill lära dig det bästa av RikaTillsammans under en hel dag, rikatillsammans.se/workshop. Och den andra var rikatillsammans.se/fika-tillsammans.

Sen finns vi lite i sociala medier, men vi är skit på det.

Caroline: Alltså, vi jobbar mest på bloggen.

Jan: Vi jobbar mest på bloggen och är hemma i studion.

Caroline: Och är hemma i studion.

Jan: Ja, precis. Sen lägger vi ibland något på sociala medier också.

Caroline: Ibland lägger du något på Facebook.

Jan: Ja, precis. Så som vanligt, låt oss hjälpas åt. Har jag missat något i den här genomgången? Har du någon annan erfarenhet av fondrobotar? Kommentera gärna, helst på bloggen brukar vi säga. Gud, vad jag kände att jag sålde in sociala medier och det andra dåligt nu.

Caroline: Men ja, vi är ärliga. Vi är inte så mycket på de sociala medierna. Vi jobbar mest för att skapa ett värde.

Jan: Ja, och det är avsnitten, de här poddavsnitten. Men med det sagt, jag hoppas att du uppskattade det här avsnittet, och att vi ses nästa söndag. Tack.