HSB Bospar – att spara eller icke-spara?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Två svar på en fråga: det matematiska och det känslomässiga
2. Ett börstips om Genova och konsten att spekulera i marknaden
3. När straffsparken gick in
4. En interndiskussion för två år sedan
5. Ansvarsbegränsning innan vi pratar fonder
6. Det blev ett helt sommaravsnitt ändå
7. Den goda idén bakom bosparpoängen
8. Höga avgifter har plågat sparandet i alla år
9. "Varför ska bospararna subventionera HSB:s verksamhet?"
10. Dålig skatteeffektivitet: inget ISK
11. "Shame on you, HSB"
12. Varför vi ändå har sparat, pliktskyldigt
13. Hur många poäng krävs i Stockholm?
14. Poängkrav i Göteborg och Malmö
15. Urbaniseringsmyten och en sidodiskussion om Stockholm
16. Är bosparpoängen värda avgiften?
17. Förutsättningarna för räkneexemplet
18. Bytet till Danske Bank sänker avgiften
19. Skatteeffekten som de flesta missar
20. Tio års sparande utan att våga räkna efter
21. Grundtanken: förstahandskontrakt var som helst i Sverige
22. "Amatörernas afton" – HSB:s svar om ISK
23. Sammanfattning av själva frågan
24. Samma upplägg för sparande till sig själv
25. Ska vi själva fortsätta spara?
26. Att vilja stå fri från suboptimala lösningar
27. Det rationella perspektivet är glasklart
28. Mental bokföring och bonuskänslan
29. Ett tankeexperiment: den osäkra ensamstående föräldern
30. Vad säger vi då, ska vi sluta?
31. Var kommer känslan ifrån, egentligen?
32. Matematiskt enkelt, känslomässigt svårt
33. Vad förändras under 2020
34. Säljpitcherna bakom hållbarhetsfonderna
35. Förvaltningsavgifter över 2 procent
36. "Man tar betalt för marknadsföring"
37. De två fonder som faktiskt är okej
38. Undvik resten som pesten
39. Avgiften spelar sjukt stor roll
40. Slutavvägningen: nja, kanske
41. Avrundning och en puff för communityn

Två svar på en fråga: det matematiska och det känslomässiga

Jan: Ska man bospara till sig själv eller till sina barn, eller inte? Det är typiskt en fråga som har två svar, ett matematiskt rationellt och ett känslomässigt. Och tyvärr är inte svaren samma.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 160, och idag tänkte jag att vi ska prata om HSB Bospar. Det var en läsarfråga, och sen är det så att jag har skrivit som rubrik: Spara eller icke spara. Ja, HSB Bospar. Spara eller icke spara.

Caroline: Men du, först innan vi kör igång här nu, hur var det egentligen med det här med semester? Skulle vi ha det eller inte? Du varnade i förra avsnittets sista del att nu kanske det inte kommer något avsnitt på två veckor.

Jan: Ja, men det är för att jag känt mig lite pressad, att inspirationen tröt. Och sen direkt när jag sa att nu kan man ha semester, så försvann pressen, och då blev det: Åh, nu kan vi göra ett avsnitt om HSB Bospar, så kommer inspirationen tillbaka.

Caroline: Ja. Det är ganska magiskt det där när man tänker att man har alternativet, att man inte behöver. Då blir det roligt.

Jan: Ja, då blir det roligt igen. Så att vi får se. Det kan hända att det med så här kort varsel inte blir någonting.

Ett börstips om Genova och konsten att spekulera i marknaden

Jan: Men bara sen jag sa att jag skulle ha semester så kom det ju det här tipset om Genova.

Caroline: Ja. Om fastigheter. Och var kom det tipset, om man nu vill ha sådana tips?

Jan: Normalt sett ger vi ju bara börstips, typ 8–10 börstips om året, i vår Patreon-community. Men ibland, typ en, två gånger om året, blir det en tillräckligt bra situation på börsen. Jag brukar kalla det för en straffspark. Marknaden har uppenbarligen felvärderat aktien av olika anledningar. Och i det här fallet var det en aktie som, tittade man på fundamentala faktorer, var värderad till kanske 80 kronor per aktie, medan den såldes för 65 kronor. Och så var den övertecknad.

Caroline: Men vilka faktorer var det? Som Patreon-medlem eller som RikaTillsammans-tittare behöver man inte titta på de här fundamentala faktorerna, utan man får det serverat till sig. Man kan köpa det här onoterade bolaget, och när det noteras sen?

Jan: Ja, man köper det i noteringen, så man ansöker om att vara med i den här börsnoteringen. Och då går aktien upp oftast, om jag och de analytiker som har gjort analysen har gjort rätt. Då går det upp. Och hittills har vi haft rätt.

Caroline: Rätt och rätt?

Jan: Ja, men det handlar lite som i förra veckan, då pratade vi om det här med poker och att bli bekväm med slump.

Caroline: Precis, ja.

Jan: Vi pratade då om att det bara är 12 procent av den bästa handen som vinner. Och där handlar det mycket om att för att du ska bli en duktig pokerspelare ska du spela med de andras kort. Så det här är lika mycket en spekulation i hur marknaden skulle reagera, som i bolaget. Det handlar inte om att det här är en superbra aktie som man ska ha i en portfölj, som man ska ha Lysa och den här aktien. Så är det inte. Utan det här var en spekulation i att den var felprissatt.

När straffsparken gick in

Jan: Och mycket riktigt, för den öppnade, vi spelade in det här den 30 juni, och aktien öppnade klockan 9 idag, och den öppnade på 85 kronor. Och sen blev det 86.

Caroline: Och Jan satt vid skärmen och sa: "Ja, nu rusar vi!" Jag bara: Ja, den har verkligen rusat nu.

Jan: Men sen blev den i alla fall högre. Den gick till 90 och sen trillade den tillbaka. Så att alla som tecknade och hade tur i tilldelningen, där blir det verkligen slump, alla får inte. Men de som fick fick 75 aktier, så de gjorde väl 2 000 kronor i vinst. Så det kan verkligen löna sig både att prenumerera på nyhetsbrevet, för då får man 1–2 tips om året. Vad heter det? På Patreon brukar vi dela 8–10 tips om året.

Caroline: Om året?

Jan: Ja. Och hittills i år, det har varit lite tur, men alla har faktiskt varit på plus. Så de har tjänat bra. Lite kul, men återigen, när det inte blir tvång så kommer inspirationen och då blir det roligt. Så vi får se.

Men jag tänkte att idag ska vi prata om någonting som ligger oss lite personligt om hjärtat. Och det är det här med bosparande.

Caroline: Ja.

Jan: Och det här är lite roligt, för vi har bosparat i HSB sen 2011. Då föddes vårt första barn.

Caroline: Ja, och vi har inte sagt någonting om det.

En interndiskussion för två år sedan

Jan: Nej, du och jag har väl haft någon interndiskussion för två år sedan.

Caroline: Där jag frågade om det var ett bra sparande. Om det var fördelaktigt på något vis, annat än att man har en plats i kön till en HSB-bostad, kanske när man fyller 18.

Jan: Ja, och mitt svar var: det är högst tveksamt.

Caroline: Därför att?

Jan: Ja, det är det vi ska prata om i det här avsnittet. Det är ett långt svar. Jag ska säga så här: det finns vissa fördelar och det finns vissa nackdelar. Och jag tänker att det är det vi ska prata om. Försöka belysa det från lite olika håll. Men som sagt, avsnittet är inte sponsrat överhuvudtaget. Vi tar upp det här på eget bevåg.

Caroline: Ja, och anledningen till att vi faktiskt tar upp det, det är för att det kom in en läsarfråga. Som vi ska ta alldeles strax.

Jan: För det handlar nämligen om att HSB nu har bytt samarbetspartner från Swedbank till Danske Bank. Och det innebär vissa förändringar, faktiskt till det bättre. Men som jag tror Småspararguiden uttryckte det: ja, det är fortfarande inte bra, men de slipper skitlistan.

Caroline: Ja, det är intressant. Jag vet inte vilken lista det är.

Jan: Men vi tar det sen. Efter ansvarsbegränsningar och villkor.

Ansvarsbegränsning innan vi pratar fonder

Caroline: Ja, för att vi kommer prata om fonder. Så vilka fonder ska man välja om man har det här bosparandet?

Jan: Pratar man om fonder är det viktigt att veta att man inte ska se det här som finansiell rådgivning eller personliga råd, utan det här är allmän information. Och att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Och såklart att väljer man en fond så kan värdet både öka och minska, och i värsta fall kan man förlora sitt insatta kapital.

Och sen bygger det här avsnittet på fakta som vi har sammanställt från Danske Banks hemsida, HSB:s hemsida, Swedbanks hemsida, Svenska Dagbladet och som vanligt en massa andra källor. Så vi bedömer det som tillförlitligt, men det kan vara fel någonstans.

Så jag tänker, ska du läsa frågan som kom?

Caroline: Läsarfråga om HSB Bospar. "Danske Bank ska ta över HSB Bospar som tidigare legat hos Swedbank. Från att bara ha två fonder att välja på blir det nu elva alternativ. Det är inte optimalt sparande för barnen eftersom det är ganska dyrt jämfört med till exempel Lysa. Men Boplatsmarknaden ser ut som den gör. Och kan man hjälpa sina barn till en förtur eller underlätta letandet av boende, gör man som förälder gärna detta. Har för mig att ni i ett tidigt poddavsnitt nämnt att ni också gör detta för ert barn. Skulle vara intressant om ni kunde granska de elva fondalternativen och ge förslag på hur man ska fördela sitt HSB-sparande. Vilka av dessa fonder som är bästa alternativet. Inser du att detta inte är ett helt poddavsnitt men kanske ett halvt. Då man kan ha närbesläktat ämne andra halvan av avsnittet."

Det blev ett helt sommaravsnitt ändå

Jan: Kan säga att det blev ett avsnitt.

Caroline: Ja precis, det blev ett sommaravsnitt.

Jan: Jag tror för en gångs skull att det inte kommer göra något om det här är lite kortare. Men vi kommer säkert lyckas fylla en timme i alla fall. Så det här fångar väl egentligen kontentan. Varför pratar vi om det? Jo, för att det är den här flytten från Swedbank till Danske Bank. Om man ska välja nya fonder för sparandet. Och jag tänkte att vi ska gå igenom de elva fonderna och resonera lite kring det.

Men lite för den som inte känner till det här, så är det så att HSB är liksom en sammanslutning av massor av bostadsrättsföreningar. Och man kan få bospar. Nu vet jag inte om jag ens har rätt, jag tror inte jag sa det, så jag lämnar det osagt om det är en sammanslutning. Jag vet att man som bostadsförening kan gå med i HSB. Men jag vet faktiskt inte ens vad HSB står för. Dålig research.

Caroline: Men det kan vi väl komplettera med sen. Ska vi klippa in det sen?

Jan: Nej, nej. Det känns inte som att det är det relevanta. Skitsamma. Det viktiga är att om man sparar 100 kronor så får man en sådan här bosparpoäng. Och man kan max spara 500 kronor i månaden. Det vill säga att man max får 5 bosparpoäng. Förr i tiden kunde man bara spara 300 kronor i månaden och få 3 bosparpoäng. Så det spelar ingen roll om man sätter in 10 000 i månaden, du får ändå bara 5 bosparpoäng.

Den goda idén bakom bosparpoängen

Jan: Och de här pengarna försvinner inte, utan det är ju ett sparande. Och tanken är att om du sparar över tid så får du pengar både till insats och kan få förtur vid till exempel sådana här HSB-bostadsrättsprojekt. När det är många som söker så kan du få förtur och få köpa en sådan bostadsrätt.

Caroline: Eller det som jag fastnade för med tanke på hur det ser ut med hyresrätter runt om i Sverige, att du kan få förtur till en hyresrätt.

Jan: Ja, och som de skriver på sin hemsida: den som har flest poäng väljer boende först. Så det är väl lite tanken. Så den braiga, det är väl inte ens ett ord, men den goda idén här är att det är lång tidshorisont, att det är ett långsiktigt sparande. Och att man får en bonus, ett incitament att spara. Sen är det så att tar du ut pengarna, då försvinner dina bosparpoäng. Så det är verkligen en lång tidshorisont. Så pass bra.

Nu pratar vi om det här utifrån ett perspektiv på sparande till barnen. Men det här kan man naturligtvis göra till sig själv också. Och jag tror att om man sparar till sig själv så kan man, om barnet inte har några bosparpoäng, överlåta sina. Men man kan inte slå ihop. Du kan inte ta dina poäng och slå ihop med mina poäng, för att Freja ska få dubbelt så många.

Caroline: Nej, jag kan tänka mig det. Annars skulle hela familjer bara kunna slå ihop sina poäng och ha övermycket poäng.

Jan: Ja, men exakt.

Höga avgifter har plågat sparandet i alla år

Jan: Den stora problemen, varför jag inte har varit något stort fan av det här eller pratat särskilt mycket om det, det är att det här sparandet i alla år har plågats av höga avgifter.

Caroline: Och vad är höga avgifter då?

Jan: Du har haft två fonder att välja på hos Swedbank. Och avgiften tror jag var 1,25 procent.

Caroline: Ja, och vi brukar ju gilla avgifter på 0,0.

Jan: Jag brukar säga max 0,4 procent för allt. Och det finns många fonder där du får bra fonder för 0,2 procent. Sen ska man gärna ha en portfölj och sånt, så man kommer sällan under 0,4 procent. Men 0,4 är någon slags riktlinje.

Men tittar man på HSB:s egna siffror, så har de typ 140 eller 150 000 sparare. Och de här 150 000 spararna har typ 4 miljarder kronor totalt, som ligger i de här fonderna och på sparkonto. Vilket motsvarar ungefär 25 000 kronor i genomsnitt. Och det är bara att räkna: 1,25 procent på 4 miljarder kronor. Det är typ 50 miljoner kronor i förvaltningsavgifter varje år. Och utgår man från att HSB gör som typ Avanza och de andra aktörerna i finansbranschen, så gissar jag att HSB, Swedbank eller Danske Bank framgent kommer dela på de här fondavgifterna. Så 25 miljoner till HSB, 25 miljoner till Swedbank. Så det har varit en fantastisk affär för dem.

"Varför ska bospararna subventionera HSB:s verksamhet?"

Jan: Och sen vet jag att till exempel Småspararguiden anmärkte på det här och skrev en debattartikel för något år sedan, där de skrev: ja, varför ska bospararna subventionera HSB:s verksamhet? Och då hade HSB till svar: nej, men de subventionerar inte den andra verksamheten, utan det här krävs för att hålla IT-system igång och sånt för att hålla bospararna igång. Vilket både är minus...

Caroline: Vänta här nu. Ja, berätta nu vad ett IT-system kostar att hålla igång. Jag blev väldigt skeptisk till det.

Jan: Ja, men precis. Det blev ju inte bättre. Och det var precis det som både jag och Småspararna grejade, det var bättre när vi trodde att det subventionerade resten av verksamheten. För det är så här, vad är det som kostar 25 miljoner? Eller 10 eller 15 miljoner? Nej, IT-system är inte så dyra.

Caroline: Nej, och det är dessutom Swedbank som sköter det.

Jan: Alltså, de har redan ett IT-system. Då börjar man ju snarare tänka på missmanagement i stället. Så ja, det här var inte så jäkla kul. Det har varit dåliga avgifter. Så därför hade till exempel Småspararguiden HSB på sin skitlista.

Caroline: Eller svarta listan.

Jan: Jag tror de kallar den för skitlista, inte svarta listan. Det är Råd & Rön som har svarta listan.

Dålig skatteeffektivitet: inget ISK

Jan: Sen, förutom dålig eller hög avgift, så har det dessutom varit en väldigt dålig skatteeffektiv lösning. Du har behövt ha det här i ett vanligt fondkonto, inte ens ett ISK. Och jag kommer göra räkneexempel, för vad kan man annars roa sig med på natten när man egentligen borde sova? Att göra en Excel-jämförelse. Så vi kommer titta på det.

Det har varit, som vi var inne på, dåligt urval, och dessutom har det varit aktivt förvaltade fonder. Jag tror det var Frida Bratt, som är journalist. Jag tror hon är på Nordnet nu. Jag vet inte. Jag ska lämna det. Jag vet inte varför jag ger mig in på sådana saker jag inte har koll på.

Caroline: Jag tror verkligen, går du in i sådana träsk där du har svårt att ta dig tillbaka? Har du inte gjort research ordentligt?

Jan: Nej, men det är så här, jag bara tänker och så kommer det upp: Frida Bratt, journalist, och så associerar jag, jag tror att hon är på Nordnet. Låt oss gå vidare. Skitsamma. Och då skrev hon i alla fall någon artikel och sa att småspararna har betalat för oxfilé och fått varmkorv. Och jag tyckte det var en ganska talande beskrivning.

Småspararna har betalat för oxfilé och fått varmkorv.

Och anledningen till det är att man betalade för en aktiv förvaltning. Men den levererar ju som en passiv indexfond. Men för dig som har följt oss på bloggen är inte det någon nyhet. Aktiva fonder slår ju sällan index. Så då blir jag så här, varför ska jag ens betala för det där?

"Shame on you, HSB"

Jan: Så ska man vara lite cynisk kan man säga att HSB har varit duktiga på att utnyttja det här. Vi vet att vi har en icke-fungerande bostadsmarknad. Och sen har de passat på att ta bra betalt för att vi ska, du vet, jag vill vara en bra förälder. Jag vill att mitt barn ska ha en bra chans att komma in på bostadsmarknaden. Så jag använder den här ooptimala lösningen för att bospara till dem.

Caroline: Ja, nu känner man sig inte hågad att ställa någon i kö till HSB. Jag känner mig förbannad, Jan.

Jan: Jaså, berätta.

Caroline: Nej, men när det utnyttjas sådana här... En dålig situation utnyttjas för att någon ska tjäna pengar. Förlåt mig, HSB, men ni har ju tjänat pengar.

Jan: Ja. Och ganska mycket pengar också. Och en dålig lösning här.

Caroline: Hade inte du berättat det här så hade jag inte vetat om det. Grejen är att jag hade inte kunnat ta reda på det själv. Att det är suboptimalt.

Jan: Nej.

Caroline: Och så vill man vara en bra förälder. Shame on you.

Jan: Okej, vi går vidare här nu. Jag hoppas det kommer något bra snart. Jag vet inte. Men du, det här är ju... Du tror fan att det här inte är sponsrat?

Caroline: Ja. Vi hade ändå framfört de här åsikterna.

Jan: Ja, men det är ju inte sponsrat. Och även om det hade varit det, så hade vi ändå framfört de här åsikterna. Eller vi hade helt enkelt inte kommit på tal att det här skulle sponsras.

Caroline: Nej.

Varför vi ändå har sparat, pliktskyldigt

Jan: Men som sagt, man ska ju säga så här. Trots allt det här har vi ändå sparat i det, pliktskyldigt.

Caroline: Ja, vi har gjort det. Varför har vi gjort det, Jan?

Jan: Ja, men... För att vara bra föräldrar.

Caroline: För att vara bra föräldrar.

Jan: Ja, men vi kommer till det. För det handlar dels om mental bokföring. Två, att det är ju bättre att ha möjligheten än att inte ha den. Men vi kommer få ha diskussionen om vi ska fortsätta. Vi har en rädsla då, alltså?

Caroline: Ja, så får vi ha diskussionen sen i slutet, live.

Jan: Så frågan, eller frågorna att ställa sig, det är: Är det här ett bra långsiktigt sparande? Och motiverar värdet av bosparpoängen den extra kostnaden?

Caroline: Ja, bra fråga.

Jan: Det är det som är det relevanta. Är det okej att ta en förlust i avkastning, att man betalar en högre avgift, för att man får ett värde av den här bosparpoängen? Och då tänker jag så här, då behöver man kolla på vad de här bosparpoängen är värda.

Caroline: Ja.

Jan: Så då har jag suttit och googlat och kollat på deras hemsida. Och nu ber jag om ursäkt i förväg till de som bor i Göteborg och Stockholm. För jag har försökt utgå från centrala ställen som jag tycker låter som ett bra område.

Caroline: Ja, i städerna vi inte bor i.

Hur många poäng krävs i Stockholm?

Jan: Ja, och HSB finns inte i typ Lappland eller Västerbotten?

Caroline: Det vet jag inte. Det finns en HSB-förening för Västerbotten och Norrland. Det finns för hela Sverige.

Jan: Men vi har utgått från Stockholm och Göteborg, för det är där det är svårast att få tag på en hyresrätt, eller det är dyrt att köpa. Så jag har utgått från att i Stockholm är Vasastan och Bromma ganska bra områden. Jag vet att Vasastan i alla fall är centralt. Jag tror inte HSB finns på Östermalm, men jag vet inte.

Caroline: Jo, det finns det säkert.

Jan: Det vet jag inte. Men det var bara det jag hittade. Så på Torsgatan ser man ingenting. Men då krävdes 1 500 poäng för en hyresrätt. Och räknar man om 1 500 poäng, att man kan få 60 poäng som max per år, så motsvarar 1 500 poäng 25 års sparande. Det vill säga 500 kronor per månad.

Och då ska man ändå säga också så här, att då kunde man inte få 5 poäng per månad innan 2014 eller 2010. För jag vet att när vi började månadsspara till Freja så kunde man bara få 3 poäng.

Caroline: Ja. De kunde lika gärna sänkt det.

Jan: Vadå sänkt det?

Caroline: Nej, men det hade lika gärna kunnat vara 5 poäng från början och sen hade de kunnat sänka det.

Jan: Ja, precis. För de vill ju att folk ska spara mer pengar. För då tjänar man mer pengar.

Caroline: Då tjänar man också mer pengar.

Poängkrav i Göteborg och Malmö

Jan: Bromma, då var det cirka 1 000 poäng. Sen blev det lägre och lägre poäng i förorterna. Men det var ändå en massa års väntetid. Tittar man på Göteborg så utgick jag från Linnéstaden och Lindholmen, för där har jag varit. Och då är det 1 700 poäng, så mellan 11 och 17 år. Och tittar man på centrala som vi ändå känner till, så innerstaden, då var det cirka 1 000 poäng också. 17 år.

Tittar man till exempel på Slottsstaden så var det 10 år. Och tittar man i förorter eller i yttre, lite mindre, typ Lindängen, Lindeborg och sådana, då var det typ 300 poäng. Alltså typ 5 år.

Och sen tittar man också historiskt, så är min upplevelse, det här är svårt att bekräfta, men min upplevelse är att antalet poäng som krävs ökar med tiden. Så det blir inte färre och färre poäng som krävs, utan det blir mer och mer.

Caroline: Så make sense. Vad tänker du? Vad sa du nu med att det krävs mer och mer poäng? Ju längre man har sparat?

Jan: Nej, men om det är så att till exempel Linnéstaden i Göteborg kostar 1 000 poäng för att få förtur till en hyresplats, så kommer det i framtiden sannolikt vara 1 200 poäng.

Caroline: Ja, att det ökar. Städerna växer och de...

Jan: Nej, men sannolikt är det fler som har sparat längre. Konkurrensen blir större.

Urbaniseringsmyten och en sidodiskussion om Stockholm

Caroline: Ja, men tänk också på att städerna blir... Fler och fler flyttar in till städerna.

Jan: Ja, fast det är inte sant.

Caroline: Jo.

Jan: Nej, det där är också en sådan där myt. Jag läser i Cornucopia, han brukar ha koll på det här. Det flyttar mer folk från Stockholm än vad det flyttar till Stockholm.

Caroline: Ja, där ser man. Jag har förstått det som att det sker en ökad urbanisering i hela världen.

Jan: Ja, kanske. Men kanske i andra delar av världen än i Sverige. Nej, men till exempel i Stockholm så flyttar det ut. Men nu är vi återigen på ett område där vi inte har kollat upp.

Caroline: Nej, vi har inte det.

Jan: Men jag vet att jag har läst Cornucopia. Han skriver mycket om bostadsmarknaden och jag följer honom pliktskyldigt. Och jag är ganska säker, för han brukar raljera.

Caroline: Och han har källor till allt?

Jan: Ja, just det brukar han ha. Han gillar ju SEB.

Caroline: Ja. Bra.

Är bosparpoängen värda avgiften?

Jan: Så då blir nästa fråga att ställa sig. Om det ger förtur till HSB:s, nu har vi pratat om förtur till hyresrätter, om det ger förtur till HSB:s bostadsrättsproduktioner, är det då värt avgiften om du ändå ska betala?

Caroline: Ja, ja, visst.

Jan: Jag skulle säga så här: hade det bara varit att HSB-poängen gav förtur till bostadsrättsproduktioner, då hade jag inte tyckt att det var värt överhuvudtaget. Utan det som gör att det ens är en antydan till chans, det är ju det här att du kan få förtur till en hyresrätt och du kan få ett förstahandskontrakt. Och till exempel förstahandskontrakt i Stockholm är ju så sällsynta så folk betalar. Jag vet folk som har betalat 200 000–300 000 kronor för ett förstahandskontrakt.

Så om vi ska göra en någorlunda förenklad jämförelse, vad är kostnaden? Vad är min förlust? För det är inte som att jag sparar på Lysa, får det bästa sparandet och får bosparpoäng. Utan jag får ett suboptimalt sparande och jag får bosparpoäng. Så då måste vi också kolla, vad kostar de här bosparpoängen i alternativkostnad? Det vill säga, vad förlorar jag genom att sätta det där?

Förutsättningarna för räkneexemplet

Jan: Så då har jag gjort ett antagande här, att man sparar i 20 år. Jag har sagt att man sparar 500 kronor i månaden. 100 procent aktier. Så jag har inte tagit något sparkonto hos dem eller någon räntefond, utan 100 procent aktier, eftersom det är en lång tidsperiod. Jag har inte utgått från den här årliga fondskatten på 0,12 eller 0,20 procent. När jag gjort jämförelse med ISK, har jag räknat 1 procent skatt på ISK. Det är dubbelt så mycket mot vad det är i dagsläget, men ett historiskt snitt. Och sen har jag räknat 30 procent på vinsten, alltså på fondkonto. Så det är förutsättningen. Ganska enkelt.

Då kör vi 20 års sparande, 7 procent årlig avkastning, 500 kronor månadssparande. Och så skatt på det. Så tittar vi på det första, hur det är fram tills nu, hur det har varit. Då har du kunnat välja Swedbank, du har kunnat välja ett fondkonto, och sen den som hette Swedbank Robur Global Etik. Inte ättika. Etik. Gud, vad svårt det blev där. Som nu har bytt namn till Global Transition. Som att den ska vara den hållbara övergången. Avgift 1,25 procent.

Så har du då sparat, så tror jag att under de här 20 åren sätter du in ungefär 120 000 kronor. Efter 20 år har du liksom 195 000 kronor efter skatt. Och du har betalat 23 000 kronor i avgifter. Så du har betalat nästan mer än 10 procent av din slutsumma i avgifter.

Bytet till Danske Bank sänker avgiften

Jan: Om man tittar nu så kommer HSB ha sagt upp det här avtalet med Swedbank.

Caroline: Det känns som att du tycker att jag är otålig. Eller?

Jan: Nej, nej, jag är inte otålig.

Caroline: Nej, okej.

Jan: Så nu kommer de byta till Danske Bank. Då kommer man också bara få ett fondkonto. Då kan man få Danske Bank Global Index. Det är motsvarande fond som har "bara", inom citationstecken, avgift på 0,53. Så det är mycket bättre, men 0,53 fortfarande inte bra. För om vi bara jämför globalfond för globalfond så finns det globalfonder för 0,2. Så då har du på dina 120 000 över samma period fått 208 000.

Så den genomsnittliga spararen kommer över en 20-årsperiod få mer än 10 000 kronor mer beroende på det här bytet. Det är ju bra att de byter. Men du har fortfarande betalat cirka 10 000 kronor i avgifter.

Och varför jag tycker att det här är lite provocerande, det är för att om man jämför nuläget som de har idag, som om vi bara hade bytt från Global Transition till en annan Swedbankfond. Så vi pratar inte ens Lysa eller något annat bra alternativ. Vi pratar bara en annan fond som Swedbank redan har i sitt fondutbud som har en avgift på 0,2. Då hade jag som sparare haft 215 000 kronor i stället för de 195 som jag får med den dyra fonden. Så den dyrare fonden kostar mig 20 000 i förlorad avkastning.

Kostnaden för att spara hos HSB är 20 000 kronor över en 20-årsperiod.

Skatteeffekten som de flesta missar

Jan: Så då tycker jag att det är ganska rimligt att säga att kostnaden för att spara hos HSB är 20 000 kronor över en 20-årsperiod.

Caroline: Ja, då kan vissa tycka att det inte är så mycket pengar, för man får ju också förtur.

Jan: Ja, och då är värdet, kan man säga, på de här bosparpoängen över en 20-årsperiod 20 000 kronor.

Och tittar vi på det här nuläget som det kommer bli efter bytet till Danske Bank, då blir det ju... Jo, förlåt, förlåt. Och dessutom, det här har många anmärkt på, att det kostar 20 000. Vad de däremot, de flesta, har missat är att ta hänsyn till skatteeffekten. Det vill säga att om man i stället för ett fondkonto hade ett ISK-konto. Sånt som man har, så att idag om man sparar långsiktigt så ska man ha ett ISK. Då blir värdet efter skatt 225 000 kronor med samma billiga fond. Så man betalar 10 000 extra i skatt. För att det är ett fondkonto där du betalar 30 procent på vinsten i stället för att betala 1 procent på beloppet.

Så då kan man faktiskt argumentera för att förlusten inte är 20 000, utan kanske till och med 30 000.

Caroline: Ja.

Jan: Och återigen, det rätta svaret är inte så relevant, utan det viktiga här är att veta att okej, någonstans i intervallet jag betalar för att ha HSB är mellan 15 000 och 30 000 över en 20-årsperiod. Men är det värt det då? Att få förtur?

Tio års sparande utan att våga räkna efter

Caroline: Ja, jag vet inte. Vi har ju haft det här sparandet i snart 10 år.

Jan: Och jag har faktiskt inte ens vågat räkna efter förrän nu. Men man kan ju också tänka sig att om vår Freja vill flytta till Stockholm om 10 år. Och hon får en lägenhet som hon egentligen skulle behövt betala 200 000 under bordet för. Alltså ett kontrakt, menar jag.

Caroline: Men då är det bostadsrätt?

Jan: Nej.

Caroline: Det är olagligt.

Jan: Det är olagligt, ja. Men folk gör det. Låt oss bara vara öppna med det. Vi skulle inte göra det, naturligtvis. Men hypotetiskt pratar vi nu.

Jag tycker den mer relevanta frågan är så här, om man ändå har 225 000. Då kan man ju lika gärna köpa en bostadsrätt. Alltså då använder du de pengarna till insatsen.

Caroline: Jo, men det är väl jättemycket dyrare i Stockholm?

Jan: Ja, fast nu vet jag inte på riktigt, men säg att det kostar 100 000 kronor kvadraten. Så en etta på 20 eller 25 kvadrat, det är större än vår studentkorridor, när vi bodde på studentkorridor, då kostar det 2,5 miljoner. Och 200 000, ja, då är det lite mer än, då är det ungefär 10 procent. Så ja, det saknas ju lite på det där.

Grundtanken: förstahandskontrakt var som helst i Sverige

Jan: Enda anledningen till att jag överhuvudtaget började med det här, det var den tanken att HSB finns i hela Sverige, man kan utnyttja bosparpoängen på vilken ort man vill, så då kanske man kan få ett förstahandskontrakt på hyresrätt. Det är ju så mitt resonemang har gått.

Caroline: Men det skulle nog ändå vara billigare för Freja om hon vill flytta till Stockholm och ha sina HSB-sparpoäng. Och få det där förstahandskontraktet på en hyresrätt. Än att behöva köpa en bostadsrätt.

Jan: Ja, det är ju det som är avvägningen. Det är ju det som är spekulation. Vi vet ju inte.

Caroline: Nej, men jag kanske inte känner mig lika arg längre.

Jan: Jag är lite arg fortfarande för att vi har fått en dålig fond till en avgift som brukar vara på aktiva fonder.

Caroline: Ja, inte bara dålig fond, men dessutom en dålig skatteeffektiv lösning.

Jan: Ja. För att de är så här, nej men vi kan inte ge ett ISK-konto, så då har ni ett fondkonto som är olönsamt. Det kostar oss 10 000 kronor extra i skatt i det här scenariot. Och jag tror att de flesta tittar bara, eller så upplevde jag att när Småspararguiden och de andra skriver, så skriver de bara om fondavgiften. Men skatten är ju minst lika allvarlig. Och den, kan jag säga, löser man inte nu när man flyttar till Danske Bank, så det är fortfarande samma skitlösning.

"Amatörernas afton" – HSB:s svar om ISK

Jan: Och sen skriver jag på deras hemsida, jag tar kontakt med dem. Så här: kan ni inte ordna ISK? Då skriver de på sin hemsida: ja, vi räknar med att kunna lösa ISK inom ett par år. Och då är jag så här, lite amatörernas afton. Upplever jag.

Caroline: Nej, men vet du vad det betyder att de inte prioriterar det?

Jan: Ja, men jag fattar. Och då blir jag så här, vad är det som är viktigare då? Det kostar ju småsparare 10 000 spänn. De hade dessutom tjänat mer pengar av det eftersom de tar förvaltningsavgift.

Caroline: Det är för att ingen höjer sin röst kring det här. Så då har de viktigare saker att göra.

Jan: Ja, då är det kanske så här, vi ska göra som vi gjorde med Lysa när vi ville att Lysa skulle göra hållbarhet. Att vi ska skriva till dem. Kan vi inte göra så här, att om du lyssnar på det här, du har ett bosparande, skriv till HSB och skriv så här: jag skulle gärna vilja ha ett ISK-konto, för just nu, för varje dag ni inte ger mig ett ISK-konto så kostar det mig pengar. Kanske borde göra en sådan kampanj.

Caroline: Ja.

Jan: Bra. Jag vet att det känns som att det här inte var något positivt avsnitt.

Caroline: Nej, men vi vet att det är skatteineffektivt.

Jan: Men fortfarande är vi där med att, är det värt då att få det här förstahandskontraktet i Stockholm för de där 30 000 kronorna?

Caroline: Ja, ja. Det kan man ju ändå tycka att det kan vara.

Sammanfattning av själva frågan

Jan: Ja, precis. Jag tror så här, att ska vi sammanfatta frågan så blir det så här: Är det ett bra långsiktigt sparande? Nja, det är bra att spara på lång sikt. Det är bra att spara till ett boende. Det är det man ska spara till. Om det är något man ska spara till som förälder så är det ju sina barns möjlighet att kunna flytta hemifrån. Att även om man älskar sina barn så vill man kanske inte att de ska bo hemma resten av livet. Eller behöva flytta till ett kasst område, i utkanten på Stockholm, behöva ta någon tunnelbana klockan ett på natten, bli utsatt för rån och sådana saker.

Caroline: Ja, men är det tunnelbana så är det ändå ganska centralt.

Jan: Okej, pendeltåg tänker jag. Det är väl det som tar en utanför kärnan.

Caroline: Ja, vi får se. Jag tänker så att det är säkrare att bo centralt väl?

Jan: Ja, jo kanske. Jag vet inte. Brott begås ju ofta där det är människor.

Caroline: Ja, skitsamma. Vi behöver inte trilla in i ytterligare en sådan diskussion.

Jan: Nej, men så att frågan är så här: Motiverar värdet av bosparpoängen den extra kostnaden? Och sen, hur mycket är bosparpoängen värda? Och då kan vi väl konstatera att det är mellan 20 000 och 30 000 kronor. På en 20-årsperiod. Och då pratar vi barnsparande.

Samma upplägg för sparande till sig själv

Jan: Sen får man ju räkna om det här om man gör det till sig själv. Jag kan se ett scenario, till exempel, att man vill spara här för att få en hyresrätt när man går i pension.

Caroline: Ja, absolut. Det tänkte jag med.

Jan: Och då tänker man, om man ändå får ihop de här 200 000 kronorna, då kan man köpa en bostadsrätt direkt. Så att för mig...

Caroline: Var då någonstans?

Jan: Ja, men en liten. Alltså om du tar alla andra...

Caroline: 200 000 är ju ingenting i bostadssammanhang nu för tiden. Om man inte bor utanför de tre största städerna.

Jan: Jag menade inte att man köper hela bostaden, jag menade att man kör kontantinsatsen.

Caroline: Okej.

Jan: Om man inte bor i Lycksele eller något sånt, då kanske man får en villa för 300 000. Gud, vad jag känner idag att jag är så här raljant och säger saker.

Caroline: Men vi är i ett avsnitt där man kan bli lite raljant.

Jan: Det är sommar, så det skyller vi på också. Så om man sammanfattar så här, är det värt att HSB-bospara, så skulle jag väl säga så här. Det rationella, matematiska svaret är förmodligen inte. Medan det känslomässiga svaret är så här, ja, kanske. Tänker jag. Vad tänker du?

Det rationella, matematiska svaret är förmodligen inte. Det känslomässiga svaret är: ja, kanske.

Ska vi själva fortsätta spara?

Jan: Vi kommer gå igenom fonderna och sånt. Men så här, ska vi fortsätta spara...

Caroline: Vill du höra mina tankar?

Jan: Nej. Nu går vi vidare.

Caroline: Ska vi fortsätta spara till Elsa och Freja? Det är ändå en tusenlapp i månaden. Vi lägger på det här.

Jan: Okej, om du frågar hur vi ska göra. Så är det så här. Du och jag, vi...

Caroline: Hur tycker du att vi ska göra?

Jan: Vi jobbar ju för att inte behöva vara beroende av den här typen av lösningar. Vi vill ju att våra barn ska lära sig ekonomiskt tänk. Och vi vill framför allt köra på med det här med hur man tänker själv, hur tjänar man pengar? Du är ju entreprenöriell. Du gillar det. Du hittar vägar att tjäna pengar på. Du kommer lära våra barn det. Förhoppningsvis.

Caroline: Men de verkar...

Jan: Jo, men de är bara små nu. Fast i och för sig, Freja är... Så varför ska vi bospara i något sådant här då? Om vi räknar med att vi kommer tjäna pengar hela våra liv och våra barn kommer lära sig att tjäna pengar?

Caroline: Ja. Det kan ju vara så att jag hatar att behöva vara beroende av någonting som är suboptimalt. Jag vill ju excellera ovanför molnen.

Jan: Okej. I vårt förhållande så är det du som gör det inkomstmässigt.

Caroline: Ja.

Jan: Jag gör det på något annat ställe. Jag har inte excellerat ovanför molnen med mitt skrivande än.

Caroline: Nej. Men kanske någon gång.

Jan: Om 50 år. 50 000 timmar.

Caroline: Du vet att det är en myt? Med 10 000 timmar.

Jan: Ja, whatever. Jag tror på att man behöver lägga tid på det.

Att vilja stå fri från suboptimala lösningar

Caroline: Strunt samma. Men du känner till det här tänket. Du och jag har hållit på med det här nu länge. Att vilja ta sig någon annanstans där man inte behöver använda den här sortens lösningar.

Jan: Men vi gör det ju för att vi är inte helt säkra ändå på vår förmåga. Annan anledning till att vi bosparar till våra barn i HSB.

Caroline: Ja, alltså ni märker att det blir väldigt svårt just nu. Att fortsätta den här konversationen på något annat spår. Du frågar mig vad jag tänker, så tänker jag: Vad tänker du, Jan? Men säg vad du tänker, för att jag är nyfiken. Om vi har samma tanke eller om du tänker att man kan göra det ändå. Fastän man inte behöver det eller att det är jättebra för någon.

Jan: Ja. Nej, men jag... Vad jobbigt. Nej, men så här, helt ärligt, så skulle jag säga så här. Rationellt så är det svårt att argumentera mot dig i det här. Du har ju rätt.

Caroline: Nu har du det på band.

Jan: Och det här gäller ju för dig och mig. Nu har du ju det. För det är så vi vill ha vårt liv. Jag säger inte att det här är för alla. Alla vill inte ha det så.

Caroline: Noterade du nu att du fick på band att jag säger att du har rätt?

Jan: Ja.

Caroline: Be Caspian att klippa ut det till mig så jag kan ha det. Jag ska sova. Spela mig till söndags. "Du har rätt. Svårt att argumentera mot dig."

Det rationella perspektivet är glasklart

Jan: Ja. Nej, men så här, utifrån ett rationellt perspektiv. Har man ett annat stort sparande, man har låneutrymme på huset, man kan säga att man potentiellt kan hjälpa sina barn med en kontantinsats, så är det ju svårt att argumentera för ett bosparande. Det är ju precis som du säger, suboptimalt.

I vårt fall sparar vi till båda barnen. Så är det ju 60 000 kronor mindre i pengar över en 20-årsperiod. Det är ju sjukt mycket pengar i förlorad alternativkostnad. Så att utifrån rent matematiskt perspektiv är det svårmotiverat. Framför allt på grund av skatten och de höga avgifterna.

Anledningen till att jag ändå har gjort det, då kommer vi in på det här känslomässiga, att jag är lite dum i huvudet och de här fallgroparna. Som vi pratar om, villfarelserna. För mig är det här mental bokföring i 110.

Caroline: Så för mig... Kan du specificera vad du tänker här nu? Vad är det för villfarelser?

Jan: Nej, men jag har ju så här att olika pengar har olika värde. I min värld så ingår inte det här i barnens sparande eller vårt sparande. Ännu mer, det här är ju bara en sån här... Det här är styvmoderligt behandlat från vår sida. Det får man säga.

Caroline: Ja, det dras 500 kronor på kontot och det sätts in här.

Mental bokföring och bonuskänslan

Jan: Och sen, då och då, så tittar jag till det och så blir jag så här: "Åh, titta, nu är det 50 000 på Frejas konto. Titta, nu är det 10 000 på Elsas konto." Så blir jag så här: "Åh, bonuspengar!" Är du med?

Caroline: Ja, och det är det ju egentligen inte.

Jan: Nej, det är det ju inte. Det bara ser ut så.

Caroline: Ja, precis.

Jan: För jag har liksom inte samma känslomässiga förhållande till de här pengarna som jag har till vårt Lysakonto. Där det är mer professionellt sparande. Där vi sparar mycket pengar löpande. Och det ingår i vår strategi. Så jag skulle säga att det här är ett sparande som på något sätt har hamnat utanför vår investeringsplan.

Caroline: Jo, men det är ju för att vi vet att det inte är optimalt. Vi har ju pratat om det här tidigare.

Jan: Njae.

Caroline: Jo, för två år sedan, Jan, så frågade jag: "Är det här ett bra sparande?" Så sa du: "Nej." Så sa jag: "Varför ska vi hålla på med det?" "Nej, men vi kan ändå göra det för att man får bosparpoäng."

Jan: Ja. För förtur och sådana saker.

Ett tankeexperiment: den osäkra ensamstående föräldern

Caroline: Jag tänker så här att om jag hade varit ensamstående och lyssnat på den här podden då och då och tänkt att jag ska ändå försöka ha koll på min ekonomi för mina två barn, då hade jag nog haft det här sparandet. Om jag inte hade varit... Jag hade haft ett vanligt jobb, kanske sjuksköterska eller någonting annat. Om man bor i en hyresrätt idag, alltså man kan inte belåna.

Jan: Det hade kunnat vara ett högbetalt jobb.

Caroline: Men jag hade ändå känt så att jag är inte helt säker på att jag har koll på vad som är bäst att göra med min ekonomi. Det är ju bara spekulativt nu, men det skulle kunna vara så att om jag är osäker på vad som är bra att göra med ekonomin så hade jag nog haft det här sparandet till mina barn. Jag är inte entreprenöriell som du. Jag vill ju bara få jobba med mitt.

Jan: Så vad är det vi säger? Säger vi att vi ska sluta med det här?

Caroline: Jag säger så här, det här beror helt på vem man är. Hur mycket man tänker att man kommer fixa biffen själv till sina barn och lära dem...

Jan: Ja, eller lära barnen fixa biffen själva. Egentligen vill jag hellre göra det. Jag vill inte curla dem till döds.

Caroline: Nej.

Jan: Men det är min uppfattning om hur jag vill göra. Jag tror det är individuellt.

Vad säger vi då, ska vi sluta?

Caroline: Så vad säger vi? Det var inte meningen att vi skulle göra det här avsnittet och sluta HSB-bospara.

Jan: Nej.

Caroline: Kommer vi göra det?

Jan: Jag vet inte. Rationellt borde vi ju göra det.

Caroline: Ja, vi borde ju sluta med det här.

Jan: Ja, vi får se. För nu kan det också vara så att vi säger så här, nu har vi kommit så här långt. Men alla bevis talar mot oss i vår speciella situation. Vi vill ju ge våra barn intelligens i stället för kosingen.

Caroline: Ja, jo, men absolut. Och om det är så att det ändå inte löser sig för dem så kan vi gå in sen och hjälpa dem. För vi kommer ju, vi sparar mycket av vår inkomst och gör saker med det till förmån för podden. Så vi kommer inte sitta på bar backe när vi är pensionärer. Så vi kan hjälpa dem om vi ändå misslyckades med uppfostran.

Jan: Ja, men jag... Jag tänker ändå så här, men hyresrätten är ju så här, det är ju svårt att få...

Caroline: Den är på Utön, Dion.

Jan: Ja, nej.

Caroline: Jo, och så finns det för 20 000 i månaden i Stockholm.

Jan: Ja. Ja, det är väl också en sån där grej, att hyresrätter finns ju om man är beredd att betala marknadshyra. Jag vet inte, men det här är så typiskt bra exempel på, rationellt borde man göra en sak och känslomässigt är det så svårt.

Var kommer känslan ifrån, egentligen?

Caroline: Men var kommer den känslan in att du vill göra det här, Jan? Egentligen? Kan du hitta det i dig själv, att du skiter i HSB? Du bara: jag tänker fan inte betala det här. Bara för någonting som jag inte ens vet om det finns i framtiden.

Jan: Ja, eller om de ens kommer använda det.

Caroline: Nej, eller om de ens kommer använda det.

Jan: Ja, så blir jag ändå så här, nu kommer återigen en oskön tanke.

Caroline: Vad kommer nu?

Jan: Jag menar så här, men... Spelar de där 20 000 så stor roll där?

Caroline: Det är ändå en alternativkostnad. Ska vi pausa här och räkna på vad de 20 000 kan bli i stället på Lysa? Men det har du kanske redan gjort?

Jan: Nej, men det blir ju på den perioden så blir det ju 20 000. Ja, mellan 20 000 och 30 000.

Caroline: På Lysa, ja.

Jan: Det var det vi... Ja, precis.

Caroline: Nu känner jag mig korkad här. Men det var det.

Jan: Men jag tänker, vet du vad? Vi går vidare. Så får vi väl sova på saken. Om man ändå bestämmer sig för att ha kvar det.

Caroline: Men vänta här nu. Hade vi verkligen... Var det verkligen så? För vi har ju sparat ihop 50 000 till Freja i HSB. Om vi hellre hade satt in dem i någon fondrobot. Så hade de kanske varit... Bara så här, nu bara tar jag ur luften, 55 000. På den här perioden.

Jan: Men vi har tio år till.

Caroline: Ja. Bra. Berätta. Det här var ett svårt avsnitt.

Matematiskt enkelt, känslomässigt svårt

Jan: Nej, men det är ju inte svårt, Caroline. Matematiskt, det är så. Nu är det säkert läsare som: "Men för helvete, kom in i luckan." Men det är ju...

Caroline: Ja, ni får gärna höra av er och kommentera det här debaclet som vi pysslar med just nu. Eller hur ni själva gör.

Jan: Ja, det hade varit jätteintressant att veta hur ni andra tänker. För som sagt, det här är så typiskt. Matematiskt korrekt svar säger en sak. Känslomässigt svar säger så här: Det är lite jobbigt att ge upp. Det är som en försäkring. Så det är ju så jag ser det.

Det som blir jobbigt för mig här, det är ju min grundläggande rädsla. Världen kommer gå åt helvete. Det är bättre att ha...

Caroline: Hängslen och livrem.

Jan: Ja, och fulla lager och sånt. Tänk om det händer någonting.

Caroline: Ja, skitsamma. Vi lämnar den diskussionen nu, så tar vi och tittar på det som är relevant. Om man väljer att stanna kvar.

Jan: Ja, byta från Swedbank till Danske Bank. Låt oss gå in på det.

Vad förändras under 2020

Jan: Det som händer nu under 2020 är att man byter från Swedbank till Danske Bank. Man går då från två till elva fonder. Och sen, det som jag sa innan, man erbjuder fortfarande inget ISK. Och Småspararguiden satte rubriken "Man slipper skitlistan", men det är inte bra.

Caroline: Varför byter de till Danske Bank?

Jan: Jag vet inte. Förmodligen för att de har fått mycket skit under åren. För just de här två fonderna som har varit dyra och dåliga. Så jag vet inte. Men om man snabbt tittar på vad det är för fonder, så redan här kan man bli lite mörkrädd. Så att man erbjuder först och främst tre stycken aktivt förvaltade fonder. BNP Paribas Funds Aqua Classic, Climate Impact Classic och Europe High Dividend klass A. Och det här är för mig...

Caroline: Vad är det för typ av fonder?

Jan: Ja, men det här är ju sådana här fonder som man har valt för att människor kommer så här... Vill du... Så här, jag lovar att pitchen kommer låta så här. Alltså Caroline, du vet så här, vi lever på 2020-talet. Vatten kommer bli en sådan här resurs som kommer bli mer och mer begränsad. Så vi vill investera i bolag som gör bra för vattenrelaterade verksamheter.

Caroline: Är det den Climate Impact?

Jan: Nej, det är den Aqua Classic.

Säljpitcherna bakom hållbarhetsfonderna

Caroline: Aqua Classic.

Jan: Ja, och sen kommer det liksom... Så den är ju bra utifrån att människor ska ha tillgång till rent vatten. Eller hur? Och sen den andra pitchen kommer för mig att låta så här: Ja, du har ju hört Greta Thunbergs sommarprat och så här: Vad är det för en värld vi kommer lämna över till våra barn? Om vi ändå ska spara till våra barn, ja, då borde vi ju ha den här som påverkar klimatet positivt framgent. Alltså göra en sådan där stor impact. Du ser ju till och med, fonden heter ju Climate Impact. Eller hur? Eller så vill du ha hög avkastning, och då har vi ju de här Europe High Dividend. Alltså det är de fonderna med högst utdelning på årsbasis med europeiska bolag. Eller hur? Visst låter det ändå ganska bra?

Caroline: Ja, alltså nu är jag gift med dig så det låter inte så jävla bra för mig. Men visst, visst, visst.

Jan: Ja, men om...

Caroline: Det låter... Ja. Som att det kan vara de pitcherna man kör.

Jan: Ja. Du vet vad det sjuka är? Att om man kollar på de här så har de en insättningsavgift på 3 procent. Så sätter du in 100 000 kronor så betalar du 3 000 kronor i insättningsavgift. Bara för att få sätta in pengarna.

Caroline: Bara för att få sätta in pengarna.

Jan: Och det här är typ borta på de flesta andra bankerna. Men då har Danske Bank här återinfört den här insättningsavgiften.

Förvaltningsavgifter över 2 procent

Jan: Sen har de en förvaltningsavgift på över 2 procent på de första två. Aqua Classic 2,2 procent. Och det här skriver de inte, utan det får man leta upp i prospektet själv. 2,65 procent på Climate Impact. 2,65 procent i avgift. Alltså det här är svinrikt. Om jag ska vara rak. Och sen på den High Dividend, ja, den har bara 1,87 procents avgift per år. Men den tar 1 procent i uttag. Alltså för mig är det här så här...

Caroline: Ja, jag vet inte heller vad jag ska säga faktiskt. Jag tycker det är så...

Jan: Det här är på gränsen till skitlista. Faktiskt, att erbjuda de här.

Caroline: Men har du också tittat på vad det är för typ av grejer i fonderna? Alltså det är ju bolag. Är det någonting överhuvudtaget som är bra i den här Europe High Dividend till exempel? Jag har känt så, vad är det för bolag som är där?

Jan: Alltså grejen är så här, jämför man det med index så går till exempel den här Climate Impact som en global småbolagsfond. Så att avkastningen är samma som Handelsbanken Global Småbolag. Och vad kan det vara? 6 procent?

Caroline: Ja, men aktier tenderar att göra 7 procent om året.

Jan: Den här Aqua Classic går ju inte bättre än en global indexfond.

Caroline: Nej.

"Man tar betalt för marknadsföring"

Jan: Då blir jag så här, att det här är ett sådant här typiskt exempel. Man tar betalt för marknadsföring. Vi kan inte ta betalt för aktiv förvaltning längre, för det är ingen som tror på aktiv förvaltning. Så vi tar betalt för att det är hållbarhetsarbete i stället, eller för att vi kan sälja in det här på vatten. Så det här blev jag faktiskt lite upprörd över.

Vi kan inte ta betalt för aktiv förvaltning längre, så vi tar betalt för att det är hållbarhetsarbete i stället.

Sen har de Danske Invest Global Stockpicking. Du vet ju vad jag tycker om stockpicking. Det är att försöka välja ut vilka företag som ska gå bättre än andra. Insättningsavgift 3 procent, uttagsavgift 1 procent, 1,87 procent i avgift per år. Alltså, jag är så här, det här borde man ju inte ta i med tång.

Caroline: Men får jag bara fråga så här, hur många gånger per år sätter man in?

Jan: Ja, du sätter ju in löpande varje månad. Så du betalar ju 3 procent. Så sätter du in 500 kronor, så betalar du väl, vad blir det? Åh, det blir svårt. 150.

Caroline: Nej.

Jan: Kom igen, 10 procent är 50 kronor. 1 procent är 5 kronor. Så 15 kronor.

Caroline: 15 kronor.

Jan: Ja. Och ska vi gissa att hälften av det här går till HSB? Så man sänker de årliga avgifterna, men så lägger man på en insättningsavgift? Nej, jag vet inte. Jag blir upprörd. Det här är så här, hade det här varit gamla Plus så hade det åkt i soptunnan.

De två fonder som faktiskt är okej

Caroline: Men vi har fler fonder att välja på.

Jan: Ja, så tack och lov har de lagt dit två fonder som är okej. Och det är den Danske Invest SRI Global. Ingen insättningsavgift, ingen uttagsavgift, 0,53 procent. Jag vill ju gärna att de ska ligga på 0,4. En global fond borde ligga på 0,20. Det är vad man kan få tag på, men 0,53 är ändå bättre mot innan.

Och sen har de en Danske Invest Sverige Beta. Men i stället för att döpa det till indexfond, beta står ju för marknadens avkastning, så det är som en indexfond. Och den har 0 procent i insättningsavgift, 0 procent i uttag, 0,32. Så då skulle man kunna välja de två. Så om man ska ha kvar, till exempel nu när vi byter till Danske Bank, om vi inte avslutar sparandet, så kommer jag lägga pengarna i den här Danske Invest SRI Global. Kanske till 80 procent och sen kanske 20 procent i Sverige Beta. För det är de två billigaste fonderna som går som index.

Caroline: Ja.

Jan: Och sen är det en massa sådana här, en Danske Invest Sverige med 1,32 procent i avgift som jag hade hållit mig undan. Och sen har de en räntefond, vilket också är så här, man kan bli upprörd, som har 0,2 procent i avgift. Och som kommer ge negativ avkastning. Alltså många räntefonder, åtminstone på Avanza, har 0,1, eller det finns räntefonder med typ 0,05 i avgift. Och nej, jag tycker det här är...

Caroline: Det var dåligt, ja.

Jan: Det var dåligt.

Undvik resten som pesten

Jan: Så som tur är finns de här, den Danske Invest Sverige Beta och Danske Invest SRI Global. Men alla de andra hade jag undvikit, som pesten. Ja, så jag är inte supernöjd med det de har gjort.

Nu glömde jag, jag insåg att jag hade glömt ändra på bildspelet. Men du som tittar på YouTube, här är de andra fonderna. Och för dig som lyssnar på det här, som vanligt, så finns hela bildspelet i anslutning till poddavsnittet.

Så ska vi runda av det här. Frågan att ställa sig, som verkligen blir viktig, det är så här: Varför vill jag spara i HSB Bospar? Och sen ställa sig den här frågan: Är det värt, om jag maxsparar de här 500 kronorna, är det värt de här 20 000 kronorna i avgift på 20 år att ha det? Och om man ändå bestämmer sig för att göra det, ja, då bör de enda alternativen man överväger vara den billiga globalfonden och Danske Invest Sverige Beta.

Caroline: Men får jag bara fråga, de kan ju ta bort de här så småningom?

Jan: Ja, men då är det avslutat direkt. Alltså, då finns det... Då, minsann! Ja, men då är det ju bara skit. Då är det skit.

Avgiften spelar sjukt stor roll

Jan: Och anledningen här, man måste komma ihåg att en fond med 1,9 procent i avgift, versus en som är 0,5 procent i avgift, det är alltså skillnaden mellan att få ut 180 000 eller 208 000. Alltså, man tänker så här, spelar verkligen en procent, 1,4 procentenheter, någon roll? Ja, det motsvarar nästan, eller mer än ungefär 15 procent på vinsten. Och i absoluta kronor på det här sparandet är det nästan 30 000 kronor. Avgiften spelar sjukt stor roll.

Och då utgår jag dessutom från att de här fonderna levererar samma avkastning på 7 procent. Och vi vet ju dessutom, sen den forskning som vi har tittat på i andra avsnitt, att aktivt förvaltade fonder dessutom tenderar att underprestera. Så du betalar en högre avgift och du kommer med hög sannolikhet få en sämre avkastning också. Så för mig blir det så här, det är ju ren idioti. Så det är mer idioti än att spara hos dem överhuvudtaget.

Caroline: Ja, jag vet inte.

Jan: Avslutningsvis.

Caroline: Ja, jag vet inte var vi landade i det här.

Jan: Så det positiva... Jag har ju en känsla av att det här är skit nu. Men däremot får man inte bara säga att det här är skit med HSB Bospar. Man kan fortsätta att spara om man väljer de två vettiga fonderna.

Caroline: Precis. Det kan man göra om man vill.

Slutavvägningen: nja, kanske

Jan: Ska man ge dem ros, så är det jättebra att de byter från Swedbank till Danske Bank. Det de borde göra så fort som möjligt är att skaffa ISK-konton. Och sen får man göra en personlig avvägning. Är det värt de här bosparpoängen? Och där är svaret som vi ger: nja, kanske.

Och sen kan jag ändå se det så att känslomässigt gör HSB-sparandet mig glad. För varje gång jag tittar så är det ju mer pengar. Och eftersom jag mentalt bokför dem som att de inte ingår i vårt vanliga sparande, så blir det en bonus. Alltså förstår du? Jag får en skön känsla.

Caroline: Visst, du kan ju betala för den lilla känslan.

Jan: Ja, men vi betalar ju alltid för vår tjänst. Det är väl typ det enda vi betalar för.

Caroline: Jo, men i det här fallet, Jan. Du vet om att du mentalt bokför pengarna. Varför inte bara fortsätta få vara ignorant och njuta av det?

Jan: Vi tar den diskussionen utanför podden då, om vi ska fortsätta.

Caroline: Jag tycker inte...

Jan: Ja. Vi får se vad det blir. Var det här landar. Och du som lyssnar eller tittar, du får gärna kommentera hur du gör eller hur du avser att göra.

Avrundning och en puff för communityn

Jan: Och annars som vanligt så vill vi slå en puff för RikaTillsammans-communityn på Patreon, som är jättekul. Vi kommer ha nu inom kort två fika tillsammans, där vi har bjudit in en expert på krediter, där vi ska prata om hur man kan investera i krediter. Vi kommer prata med en expert på det här med börsintroduktion och hur man kan tjäna pengar och sådant. Och det är ju bara de digitala...

Caroline: Det har ju varit mycket sådant hittills i år.

Jan: Ja, men det är alltid så här på sommaren så tenderar det komma många bra börsintroduktioner. Och sen finns en massa extra material och vi hittar på lite roliga grejer. Så då går man in på patreon.com/rikatillsammans och det finns en länk i beskrivningen.

Så vi får passa på och egentligen säga tack för den här veckan, och så får vi se om det kommer ett avsnitt nästa vecka under sommaren. Om inspirationen faller på, eller om det blir paus.

Caroline: Ja. Håll nu avstånd, tvätta händerna. Det här är inte över än.

Jan: Ja, det är så bra.