Intervju med Riksbanken: om hur pengar skapas, e-kronor, inflation, penningpolitik m.m

Därför är avsnittet viktigt

Vi lever alla med pengar varje dag men förstår sällan hur de egentligen fungerar. David Westin från Riksbanken förklarar penningsystemets grunder på ett sätt som får dig att se ditt bankkonto med helt nya ögon. Du får svar på frågor du inte visste att du hade om vad pengar egentligen är.

Med David Westin

David är senior rådgivare på Riksbankens penningpolitiska avdelning med nästan 20 års erfarenhet inom centralbanksvärlden. Han har arbetat på både ECB och Bank for International Settlements, doktorerat i ekonomi och citerats nästan 2000 gånger. Hans förmåga att förklara komplexa monetära system på ett begripligt sätt gör detta till ett unikt lärorikt avsnitt.

Två sorters svenska kronor

Chockerande nog finns det två typer av pengar i Sverige: centralbankspengar (kontanter och Riksbankens reserver) och affärsbankspengar (ditt kontosaldo). När du swishar flyttas affärsbankspengar mellan banker via Riksbankens system. I ett välfungerande system märker du ingen skillnad - vilket är ett tecken på att systemet fungerar.

Hur pengar skapas ur "ingenting"

När du lånar en miljon till bostadsköp skapar banken pengarna genom att skriva upp både en skuld (ditt lån) och en tillgång (saldo på ditt konto). Pengarna behöver inte "komma" någonstans ifrån först. Detta låter magiskt men fungerar eftersom det finns regelverk, kapitalkrav och Riksbankens övervakning som begränsar processen.

Riksbanken som bankernas bank

Precis som du har konto i din bank har alla banker konton hos Riksbanken. När pengar flyttas mellan Swedbank och Handelsbanken sker det genom Riksbankens system. Detta löser förtroendeproblemet - även om bankerna inte litar på varandra litar alla på Riksbanken.

125 ton guld i kassakistan

Sverige har 125 ton guld värt cirka 60 miljarder kronor, varav hälften förvaras i London. Guldet fungerar som en yttersta reserv för kristider när vanliga betalningssystem kollapsar. Intressant nog behövde en del gammalt guld från 1600-talet "moderniseras" för att uppfylla internationella handelsstandarder.

Varför butiker får neka kontanter

Trots att svenska kronor är "legal tender" kan butiker neka kontanter genom Sveriges starka avtalsrätt. Sätter butiken upp en skylt om kontantfri betalning anses du acceptera detta "avtal" när du går in. En märklig juridisk situation som är unik för Sverige.

E-kronan - framtidens kontanter?

Med sjunkande kontantanvändning utreder Riksbanken e-kronan - digitala centralbankspengar för privatpersoner. Idag kan bara banker hålla elektroniska centralbankspengar. E-kronan skulle ge dig direkt tillgång till Riksbankens system, men troligen utan kontanters anonymitet.

Inflationsmålet 2% - varför inte 0%?

Riksbanken siktar på 2% inflation istället för 0% av flera skäl: det ger utrymme för lönejusteringar utan nominella lönesänkningar, kompenserar för mätfel i prisindex och skapar en buffert mot deflation. Paradoxalt nog bevarar 2% inflation pengars värde bättre än 0% skulle göra.

Kontrovers: Tillgångsinflation vs KPI

Vi mäter inflation på konsumentvaror (KPI) men inte på tillgångar som aktier och bostäder som ökat dramatiskt. Alternativ syn: Bostäder är både konsumtion och investering vilket gör det komplext. ECB behöver fem år bara för att börja inkludera bostadspriser i sitt inflationsmått.

Viktiga nyanser att komma ihåg

• Systemet med penningskapande fungerar bara med strikta regelverk och kapitalkrav

• Insättningsgarantin skyddar inte bara dig utan hela systemets stabilitet

• Riksbankens oberoende från regeringen är avgörande för trovärdigheten

• E-kronan är inte samma sak som kryptovalutor - det är fortfarande svenska kronor