Intervju med Riksbanken: om hur pengar skapas, e-kronor, inflation, penningpolitik m.m
I dagens avsnitt intervjuar vi David Vestin som är forskare och senior rådgivare på Riksbanken. Det är ett längre och förhoppningsvis allmänbildande avsnitt som berör allt från; ”vad är pengar?” och ”hur skapas pengar?” till betalsystemet RIX, e-kronor, skillnaden på centralbankspengar och affärsbankspengar, Sveriges guld- och valutareserv, inflation och mycket annat kul.
Avsnitt 221 | Publicerat 4 år sedan.
Avsnitt 221. Senast uppdaterad 9 månader sedan (2025-08-23) av Jan Bolmeson.
Denna video finns att se på Youtube eller via videon ovan.
Innehållsförteckning
- 00:00:00 - Intro
- 00:03:43 - Välkommen David Vestin från Riksbanken
- 00:05:55 - Syftet med centralbanker
- 00:11:59 - Har alla länder en Riksbank?
- 00:16:36 - Varför har Riksbanken guld i guld- och valutareserven?
- 00:18:45 - Använde Sverige guld för att köpa dollar i finanskrisen?
- 00:22:09 - Penningpolitik och finansiell stabilitet
- 00:24:51 - Vad är pengar och hur skapas de?
- 00:35:15 - Riksbankens roll i betalningssystemet
- 00:41:07 - Bankerna betalar ränta till Riksbanken
- 00:47:12 - Ett fraktionellt banksystem
- 00:52:33 - Centralbankens pengar är ett slutet system
- 00:57:11 - Regleringar som styr bankerna
- 01:00:50 - Insättningsgarantin garanterar stabilitet i systemet
- 01:04:20 - Riksbankens projekt om e-kronor
- 01:06:37 - Är E-kronor och kryptovalutor samma sak?
- 01:10:14 - Centralbankens verksamhet ska inte vara intressant
- 01:17:55 - Måste butiker acceptera kontanter?
- 01:20:16 - Penningpolitik
- 01:25:52 - Ingen som använder inflationsmål lägre än 2 %
- 01:31:32 - Olika typer av inflation
- 01:39:27 - Är bostadspriserna ett problem?
- 01:42:44 - Lönekronor och tillgångskronor
- 01:58:38 - Styrräntan, Riksbankens viktigaste verktyg
- 02:02:44 - Tack för idag David.
Du kan lyssna på detta avsnitt (221) där poddar finns, t.ex. på Spotify, Apple Podcast och Acast. För innehållsförteckningen med tider, se fliken till vänster med längden på avsnittet.
Referens: Saknas.
Innehållsförteckning
Denna sida uppdaterades 9 månader sedan (2025-08-23) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Därför är avsnittet viktigt
Vi lever alla med pengar varje dag men förstår sällan hur de egentligen fungerar. David Westin från Riksbanken förklarar penningsystemets grunder på ett sätt som får dig att se ditt bankkonto med helt nya ögon. Du får svar på frågor du inte visste att du hade om vad pengar egentligen är.
Med David Westin
David är senior rådgivare på Riksbankens penningpolitiska avdelning med nästan 20 års erfarenhet inom centralbanksvärlden. Han har arbetat på både ECB och Bank for International Settlements, doktorerat i ekonomi och citerats nästan 2000 gånger. Hans förmåga att förklara komplexa monetära system på ett begripligt sätt gör detta till ett unikt lärorikt avsnitt.
Två sorters svenska kronor
Chockerande nog finns det två typer av pengar i Sverige: centralbankspengar (kontanter och Riksbankens reserver) och affärsbankspengar (ditt kontosaldo). När du swishar flyttas affärsbankspengar mellan banker via Riksbankens system. I ett välfungerande system märker du ingen skillnad - vilket är ett tecken på att systemet fungerar.
Hur pengar skapas ur "ingenting"
När du lånar en miljon till bostadsköp skapar banken pengarna genom att skriva upp både en skuld (ditt lån) och en tillgång (saldo på ditt konto). Pengarna behöver inte "komma" någonstans ifrån först. Detta låter magiskt men fungerar eftersom det finns regelverk, kapitalkrav och Riksbankens övervakning som begränsar processen.
Riksbanken som bankernas bank
Precis som du har konto i din bank har alla banker konton hos Riksbanken. När pengar flyttas mellan Swedbank och Handelsbanken sker det genom Riksbankens system. Detta löser förtroendeproblemet - även om bankerna inte litar på varandra litar alla på Riksbanken.
125 ton guld i kassakistan
Sverige har 125 ton guld värt cirka 60 miljarder kronor, varav hälften förvaras i London. Guldet fungerar som en yttersta reserv för kristider när vanliga betalningssystem kollapsar. Intressant nog behövde en del gammalt guld från 1600-talet "moderniseras" för att uppfylla internationella handelsstandarder.
Varför butiker får neka kontanter
Trots att svenska kronor är "legal tender" kan butiker neka kontanter genom Sveriges starka avtalsrätt. Sätter butiken upp en skylt om kontantfri betalning anses du acceptera detta "avtal" när du går in. En märklig juridisk situation som är unik för Sverige.
E-kronan - framtidens kontanter?
Med sjunkande kontantanvändning utreder Riksbanken e-kronan - digitala centralbankspengar för privatpersoner. Idag kan bara banker hålla elektroniska centralbankspengar. E-kronan skulle ge dig direkt tillgång till Riksbankens system, men troligen utan kontanters anonymitet.
Inflationsmålet 2% - varför inte 0%?
Riksbanken siktar på 2% inflation istället för 0% av flera skäl: det ger utrymme för lönejusteringar utan nominella lönesänkningar, kompenserar för mätfel i prisindex och skapar en buffert mot deflation. Paradoxalt nog bevarar 2% inflation pengars värde bättre än 0% skulle göra.
Kontrovers: Tillgångsinflation vs KPI
Vi mäter inflation på konsumentvaror (KPI) men inte på tillgångar som aktier och bostäder som ökat dramatiskt. Alternativ syn: Bostäder är både konsumtion och investering vilket gör det komplext. ECB behöver fem år bara för att börja inkludera bostadspriser i sitt inflationsmått.
Viktiga nyanser att komma ihåg
• Systemet med penningskapande fungerar bara med strikta regelverk och kapitalkrav
• Insättningsgarantin skyddar inte bara dig utan hela systemets stabilitet
• Riksbankens oberoende från regeringen är avgörande för trovärdigheten
• E-kronan är inte samma sak som kryptovalutor - det är fortfarande svenska kronor
"Det enklaste sättet att förstå en centralbanks uppgift är att föreställa sig att den inte ens finns"
"Pengar är en fordran antingen på Riksbanken eller på en privatbank"
"Det ideala tillståndet för centralbanksverksamhet är att det är ungefär lika tråkigt som ett tandläkarbesök"
"I ett väl fungerande system behöver man inte oroa sig över detaljerna"
"Bankerna skapar pengar när de lånar ut - det är inte så att pengarna måste komma någonstans ifrån först"
Jag ska vara helt ärligt att dagens avsnitt på många sätt kastade ljus på saker som jag inte hade en aning om. I vissa fall är det till och med så att livet kändes lite enklare innan jag t.ex. visste att det var skillnad på affärsbanks- och centralbankskronor. Även om David är väldigt pedagogisk så fick jag gå tillbaka och lyssna både en och två gånger innan jag hängde med på allt. Så om du också är förvirrad (på en ny nivå) så är du inte ensam. 🙂
En av kärnpunkterna som jag verkligen tog med mig var Davids påstående om att ”Så länge vi inte oroar oss särskilt mycket för kronans värde idag eller imorgon, så gör riksbanken ett bra jobb.” I länder som Libanon, Venezuela eller andra länder med hög inflation eller instabila finansiella system går mycket energi på dagsbasis åt att oroa sig för sina pengar.
Vi tänker t.ex. inte på att det är skillnad på 100 kr på banken eller 100 kr i kontanter. Även om vi från tid till annan kan oroa oss för framtida inflation, de stora mängder pengar som trycks framförallt i USA, så är det ändå inte top-of-mind för de flesta av oss. På sätt och vis ett tecken på att det fungerar.
Vi pratar naturligtvis om inflation, både skillnaden på tillgångs- och lönekronor, inflationsmålet och många andra saker. Även efter två timmar så känns det som att det finns fler frågor att ställa och saker att förstå. Jag upplever dock att David gav ett perspektiv som sällan lyfts fram, att det handlar om att se helheten. Att man t.ex. inte bara kan stirra sig blind på Riksbanken utan behöver t.ex. även titta på Riksgälden, banker och de andra aktörerna i systemet.
Vi passar även på att ställa några av de frågor som ni tittare har skickat in såsom: måste butiker acceptera kontanter? Hur går projektet med e-kronor och vad är syftet med dem? och Har guldreserven förändrats över tid?
Ett stort tack till dig som följer oss, Riksbanken och David som ställde upp. Förhoppningsvis får vi möjligheten att återkomma med ett uppföljande avsnitt i framtiden. Ställ därför gärna följdfrågor i kommentarerna så sparar jag dem. 👍
Många hälsningar,
Jan och Caroline
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Communityns kommentarer
Var först med att skriva en kommentar, en fundering eller en fråga i forumet. Vi ses där! 🙂
Relaterade sidor och annat kul
Missa inte något – få våra uppdateringar
till din inkorg!
Få tillgång till våra senaste bästa tips, verktyg, avsnitt, videor, grafer och studier – direkt i din mejl!
- Notis till din mejl när vi släpper något nytt
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Någon gång i veckan
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Senaste nytt på RikaTillsammans
Lagomfällan: när livet är okej, men något ändå saknas
Stefan och Zandra har gjort allt rätt. God ekonomi, mer tid med barnen, mindre lönearbete. Ändå har livet blivit lite platt. Så ser lagomfällan ut och så tar man sig vidare.
Bästa aktiva globalfonden 2020 var inte längre i toppen 2025
Bara 16 % av 408 globala aktiefonder höll sig i topphalvan två femårsperioder i rad enligt SPIVAs nya rapport. .
Löneväxla för att gå i pension tidigare
Är löneväxling värt det 2026? Gränsen går vid 56 087 kr. Pensionsexperten Monica Sjödin förklarar fallgropen som kan kosta dig nästa löneförhöjning.
FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet
26 maj: En fika med tips, inspiration och erfarenhetsutbyte av AI på jobbet och i vardagen | Supporterexklusivt.
Finansbranschens tre stora problem
Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.