Bli din egen förmögenhetsförvaltare

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Bli din egen förmögenhetsförvaltare
2. Välkommen, Juuso
3. Lärde sig svenska på podden
4. Målet är ett stressfritt liv
5. Grupptryck och vilka kretsar man rör sig i
6. Hitta vad som är viktigt för en själv
7. Investerande är en dålig hobby
8. Alternativkostnaden för tid
9. Investera av sociala skäl
10. Från investerare till förmögenhetsförvaltare
11. Lev under dina tillgångar först
12. Ingen slår index år efter år
13. Myterna om Warren Buffett
14. Förmätet att tro att man kan slå proffsen
15. Vad gör en förmögenhetsförvaltare?
16. Håll det enkelt: tre, fyra instrument
17. Blandfonder, fondrobotar och Lysa
18. Total Return Risk Approach
19. Krypto och nya bubblor
20. Varifrån kommer modellen?
21. En helhetssyn på det obundna kapitalet
22. Risktolerans
23. Riskkapacitet
24. Riskbudgeten
25. Risktrappan: fem riskklasser
26. Riskklass 2: trygga räntor
27. Är 80/20 mycket riskfullare än 60/40?
28. Räntorna är tillbaka i spelet
29. Var ligger sweet spot?
30. Hävstång funkar inte i praktiken
31. Räntor: kvalitet, inte high yield
32. High yield hör hemma i aktiedelen
33. Alla vägar leder till samma ställe
34. Riskklass 3: hög risk, aktier och indexfonder
35. Riskklass 4: mycket hög risk
36. Tillväxtmarknader och Rule of Law
37. Riskklass 5: spekulativa tillgångar
38. Susan Dziubinskis Core, Building, Limited
39. Home bias och Norden
40. Ombalansering: viktigt men inte religiöst
41. Det finska sättet och skatten
42. Hur ofta ska man ombalansera?
43. Bästa misstaget och kopparvagnarna
44. Sämsta rådet i finansbranschen
45. Hyresrätt som underskattat lyxboende
46. EU-lagstiftning och energiklasser
47. Efterprat: enkelhet och rikt liv
48. Nästa steg och tack till communityn

Bli din egen förmögenhetsförvaltare

Jan: Välkommen till Rika Tillsammans. Detta är dagens avsnitt: bli din egen förmögenhetsförvaltare. Idag intervjuar vi Juuso från Rika Tillsammans-communityn. Han kom och hälsade på oss från Finland. Vi pratar om hans synsätt kring sparande, kring pengar, hur han har gjort och hur han har tänkt. Han har ett antal tankar som jag gillar, vad ska man säga, filosofier att leva enligt. Och just den här: bli hellre en förmögenhetsförvaltare än investerare. Vilka fördelar och lite andra perspektiv det ger när man tar hand om sina egna pengar. Ett alternativ till fyrahinkarsprincipen.

Caroline: Ja, och han har ju följt oss i många år. Han var så här: ja, jag gillar fyrahinkarsprincipen, men ändå inte, för här är ett bättre sätt.

Jan: Och så har han faktiskt tagit fram ett sätt som man kallar för Total Return Risk Approach, där man utgår från risk och två ganska enkla frågor: riskkapacitet och risktolerans. Sen räknar man ut sin riskbudget och så får man ändå en fördelning. Och så kan man titta på hela sin portfölj, inklusive buffert, för det obundna kapitalet. Så vi går igenom det, och det finns en checklista i avsnittet som man kan ladda ner och testa Juusos modell.

Välkommen, Juuso

Jan: Varmt välkommen till Rika Tillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver denna podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Varmt välkommen Juuso Rantasalo, eller JR i forumet. Jag tänkte först att jag skulle göra en seriös presentation, för man ska ju vara seriös. Men sen såg jag din egen, som du skrev i förra omgången. Då skrev du så här: "Jag är en finne som försöker skriva om alldeles för komplicerade saker och ting på mitt tredje språk. Vd, jurist, deltidsmusiker, finansnörd som tror på riskhantering och enkla men diversifierade portföljer." Och jag vet att du är proffs på privatekonomi. Sen slutar du med så här: "Varför Paris när det finns Åbo?"

Juuso: Okej, det låter bekant i alla fall.

Jan: Tack för dig. Välkommen.

Juuso: Tack, tack. Det är jättecoolt att vara här. Jag måste säga att det känns faktiskt ganska otroligt att vara här. Jag berättade om min Rika Tillsammans-historia. Det var en fråga i forumet här.

Jan: Du bor ju i Finland.

Juuso: Ja, det stämmer.

Jan: Och du är på besök här idag. Och bor i Åbo. Det var ju någon som frågade: hur börjar man lyssna på Rika Tillsammans i Finland?

Juuso: Det är en bra fråga. Jag jobbade på ett svenskt företag för fem, sex år sedan. Och som sagt, svenska är mitt tredje språk. Jag jobbade väldigt mycket med svenska människor. Jag tänkte att jag måste göra något med att förbättra min svenska. Och jag började lyssna på svenska poddar. Och plötsligt rekommenderade Apple Podcast bara att jag skulle lyssna på Rika Tillsammans. Sen lyssnade jag på Rika Tillsammans. Det där är ett skånskt par som pratar om räntefonder. Jag tänkte att det här är otroligt bra. Sen dess har jag följt er, och började skriva i forumet för tre år sedan.

Lärde sig svenska på podden

Jan: Och det är väldigt uppskattat. Du har ju skrivit många inlägg, och vi kommer att komma in på det idag. Du tänker ju mycket kring privatekonomi. Du har jobbat inom finans hela ditt liv. Och vi kommer att prata om nya sätt att se på sina privata... Hörde du nu vad jag just sa? Att han lärde sig svenska genom att lyssna på Rika Tillsammans.

Caroline: Jag förnekar det. Jag vet att det är andra som också sagt det. Men jag tänker, hur kan man ta skånska?

Jan: Det var bara en parentes. Men fortsätt där du var.

Caroline: Men vi skojade om det, att vi vet inte om man behåller sina ärr. Vilka är det?

Jan: Jag tänker så här, har du alltid varit intresserad av privatekonomi?

Juuso: Det har jag varit. Jag är ingen proffs på området investerande eller sparande. Men jag är absolut ett proffs inom området privatekonomi. Jag har jobbat på bank. Och jag har jobbat hela min karriär på kredithanteringsbolag. Och kreditupplysningar och sådana. Jag har också sett ganska mycket när folk har det tufft med sina pengar och sin privatekonomi. Det är något som... jag vill också hjälpa lite grann. Jag har varit mer intresserad av fenomenet än själva tekniken eller investerande och aktier. Jag gillar fonder, men jag är inte så intresserad av tekniska eller mattegrejer.

Jan: Men vad är fenomenet för dig?

Juuso: Ekonomin. Hur kan man leva ett stressfritt liv när det gäller pengar och ekonomi? Ofta är det mänskligt beteende och saker som påverkar våra ekonomier.

Målet är ett stressfritt liv

Jan: Vad är dina största insikter eller guldkorn? För jag vet just det här med målet. Du skrev till mig också så här: "Jan, en punkt vi måste ta upp. Målet är att leva ett stressfritt liv. Inte maximera högen av pengar." Kan du inte säga någonting om det? Det är ganska udda. Det ligger ganska nära vad vi har kommit till på sistone.

Juuso: Jag tror att man måste se ekonomin som helhet. Vi springer så ofta direkt till nitty-gritty-detaljer och fonder och enskilda aktier. Jag tycker att man måste börja från helheten och titta på sin ekonomi som helhet. Börja därifrån, och först de stora grejerna. Först balansräkning och resultaträkning, som du också har pratat ofta om. De måste vara på ett rätt ställe. Sen kan man tänka på sparande och investerande och gå lite djupare i detaljer. Det är viktigt att börja från rätta hållet.

Jan: Och då är det så här, inkomster och utgifter, basic.

Juuso: Exakt.

Jan: Att det bara ska ligga på plats i ens liv.

Juuso: Exakt. Och först liksom, det här är inte bara om matte. Det här gäller väldigt mycket psykologi och hur vi tänker om livet. Hurdana kretsar är vi i och hur beter vi oss i de kretsarna. Hurdana val gör vi. Man måste börja därifrån.

Jan: Och hur tänker du själv?

Juuso: Hur tänker jag själv?

Jan: Ja, precis. Vad är viktigt i ditt liv i det här? Jag gillar faktiskt det där, Ramit Sethi, du kan beskriva ditt eget rika liv. Alltså, vad är mitt rika liv?

Juuso: Jag tror att det är att hålla stressen ganska låg. I mitt jobb kan jag inte göra det alltid. Men när det gäller just pengar, ha ganska mycket utrymme där. När det gäller mina kostnader. Det är viktigt för mig att inte keep up with the Joneses. Eller att göra mina egna grejer. Till exempel, det kan låta konstigt, men en del av mitt rika liv är att köra lite gamla, äldre bilar. Men som i alla fall är snygga och kan vara lite exotiska också. För en ny bil, jag har haft en lite nyare bil en gång. Det orsakar väldigt mycket stress till och med.

Grupptryck och vilka kretsar man rör sig i

Jan: Ja, precis. Det kan orsaka stress.

Caroline: Ja, men Caroline skrattar på mig. Vi var ute och körde och Caroline körde på en kant.

Caroline: Jag körde inte på en kant, det var nära. Det är bilens skor, Jan.

Caroline: Men jag vill inte avbryta här nu när du var mitt inne i något. Men jag tänkte på, det var intressant det du sa, med att fundera över vilka kretsar jag rör mig i. Och hur det relaterar till ens ekonomi. Det tror jag inte att man tänker så mycket på. Utan man vill alltid vara i någon annan krets. Man vill alltid vara i någon lite finare. Man vill ha sin väska, man vill ha sin bil, man vill ha det fina boendet, man vill alltid vara i den finare kretsen. Men tänk om man inte är i den, utan man är i någon annan, där man har ett stressfritt liv, i stället för att ha stress i den där kretsen där man vill vara.

Jan: Eller jag skulle säga att det handlar väl om så här, vi tror att grupptryck bara funkar i skolan. Men grupptryck funkar absolut.

Caroline: Absolut, som vuxna.

Jan: Och jag tror att det är jättemycket som är grupptryck. Inte minst media och influencers. Man ska åka på en sommarsemester och en vintersemester. Eller du ska ha den bilen. Eller du ska liksom inte resa. Eller du ska äta klimatsmart. Alltså jag tror att det är jättemycket press. Vad tänker du?

Juuso: Jag tror att ni fattar min idé helt och hållet här.

Jan: Men just det, förlåt. Får jag fråga då? För det här kommer en tes som jag har. Till exempel, de som har följt oss länge, de vet ju att för två år sedan var det mycket kring det där att köpa ny bil. Det var en lång historia. Sen köpte vi vår Tesla, vi var supernöjda med den. Men nu känner jag att jag inte behöver ny bil. Och nu kan jag stå emot grupptrycket mycket enklare, för jag har provat det en gång. Och då menar jag så här, är det lite, inom citationstecken, lite fisförnämt för oss att sitta här och säga: jag behöver inte ny bil, jag behöver inte umgås i det där, jag behöver inte göra resan, för att vi har gjort det. Och vi kan tacka nej. Medan jag tror att jag inte autentiskt hade kunnat säga för två år sedan: nej, man behöver inte en ny bil, för jag har aldrig någonsin i livet köpt en ny bil.

Caroline: Jag kunde säga att det var jätteviktigt för dig. Jag skrev om det, mellan dig och mig. Jag kunde säga att det var jätteviktigt för dig.

Jan: Ja, jag fattar vad du menar.

Hitta vad som är viktigt för en själv

Juuso: Men jag tror att ni har fattat min ideologi här ganska bra. Du har förklarat den bra.

Caroline: Ja, det har du faktiskt gjort.

Juuso: Och sen tycker jag också, det är jätteviktigt att hitta de sakerna som är jätteviktiga för dig själv. För mig är det till exempel musik. Och det svider inte att använda pengar till musikprylar, eller jag gillar bra mat, eller bra vin. Sen finns det några andra grejer, där jag inte behöver visa eller bevisa något för någon. Jag tycker det är skönt att leva sitt eget rika liv.

Jan: Men just så är det också så här, nu är vi alla här 40 plus. Är det en 40-plus-sak? Är det en sak som kommer med åldern, eller med erfarenhet? För jag upplever att det är mycket lättare ju äldre jag blir. Jag vet inte vad ni säger.

Juuso: Det kan vara så. Du sa det där grupptrycket. Det behöver inte vara bara grupp idag. Det kan också vara keeping up with the Instagram. Grupptrycket kommer från hela världen faktiskt. Inte från dina egna kretsar.

Jan: Ja, absolut. Och inte minst, du vet också forumet. Tyvärr så händer det rätt ofta att det kommer en kommentar som var så här: jag trodde jag hade ett bra sparande, en bra lön, och sen läste jag i forumet, punkt, punkt, punkt. Och det finns en tråd i forumet som är berömd nu, som är så här: vad har du i lön? Och där kan jag säga, oavsett vilken lön du har, så kommer du få dåligt samvete, eller dåligt självförtroende. För man tror hela tiden att man måste till nästa steg.

Investerande är en dålig hobby

Jan: Men jag tänker så här, en annan sån här punkt, när du sammanfattade lite din investering: investerande är en dålig hobby.

Juuso: Ja.

Jan: Säg någonting mer om det.

Juuso: Absolut. Investerande, det är faktiskt ofta ganska stressande. Särskilt nu när det är lite rött på börsen.

Jan: Vi pratade just, vi har inte kollat börsen på sistone. Man frågade innan vi gick ner, vi kanske ska kolla hur börsen har gått. När kollar du börsen sist?

Caroline: Jag bara så här, alltså jag vet inte, kanske två veckor sedan.

Jan: Exakt. Vilket är ganska skönt, för då är vi nere på det där stressfria, att det inte är så stressigt. Medan vi har andra i forumet som är så här, klockan, jag tror vi hade igår kväll, klockan 00.30, så var han så här: ja nu är det AC72, ja nu är det bara en och en halv timme till den japanska börsen öppnar, så man kan kolla på sina siffror. Och jag var så här: nej.

Juuso: Jag måste berätta lite om min farfar.

Jan: Ja.

Juuso: Jag älskade honom väldigt mycket. Han hade jobbat som fan hela sitt liv och hade det ganska bra ekonomiskt. Han var polis, inget fancy jobb, men han hade kunnat spara. Han började investera på 90-talet. Och jag tittade på honom och tänkte att det är inte coolt. Han sover dåligt ibland. Det är ingen bra hobby. Som vi har pratat tidigare, jag har aldrig någonsin ägt en enskild aktie. Jag tror att jag inte kommer att göra det någon gång. Jag tror att det är på grund av vad jag såg, när det gäller min farfar. Jag tycker att hobbyer, de ska vara roliga, de ska vara avslappnande. Och vad är investerande faktiskt? Det är att sitta vid datorn och kolla på siffror. Jag tror att vi måste ha bättre hobbyer än det. Eller hur?

Alternativkostnaden för tid

Juuso: Jag älskar teorin om alternativa kostnader. Du pratar om dem också ibland. Om man tänker på investeringar och hur mycket tid man kan spendera på det. Vad om du spenderade alla de timmarna på din hälsa. Eller läste, eller lärde dig att prata spanska, eller spela gitarr, eller något sånt. Jag tror att det är mycket bättre tid att spendera.

Jan: Ja, precis. Jag gillar det jättemycket. Det fanns ju några engelska professorer som sa att det finns tre typer av investerare. Det finns de nyttomaximerande investerarna, de som vill tjäna så mycket pengar som möjligt. Det finns de som gör det för kicken, alltså som har det som hobby. Och sen finns det de som gör det av sociala skäl, alltså för att ha storyn. Och jag tror, vilket jag propagerar för, man kan absolut ha sparande som hobby. Men man behöver inte, för att få en bra avkastning, för att hamna bland de 10 % eller 25 % bästa, så kan man ju vara helt passiv. Och då är man den här nyttomaximerande. Och då är det precis som du säger, då behöver du inte lägga tid på det. Utan då kan du ägna dig åt musik eller barnen eller vad det nu än är.

Investera av sociala skäl

Jan: Men det var roligt att du sa att man kan vara det av sociala skäl. Alltså investera av sociala skäl. För det förklarar vissa beteenden. Vi har en släkting som säger: jag har varit inne och kollat på börsen. Och vi är så här, hur ska vi connecta här med varandra? Men frågan är då från den här släktingen, kan vi inte connecta med varandra?

Juuso: Ja, precis.

Jan: Du förklarar ju en hel del. Men det blir alltid lite krigshistorier.

Juuso: Ja, exakt. Man får dela med sig. "Åh, jag köpte den."

Jan: Och det roliga är att för de personerna ofta, nu lite generaliserande, det spelar ju inte ens någon roll om det går upp eller ner, för du har historien oavsett. Så man kan ju till och med berätta om: jag förlorade så mycket och det var ett skitföretag. Men det roliga är ju så att du är ändå en ganska sofistikerad, trots att du säger så här: jag har inte ägt någon enskild aktie, jag ägnar mig åt musik. Så jag tror att det är få som har tänkt så mycket ändå kring både strategi och så här. Så det är inte som att du är någon nybörjare, utan tvärtom. Då skrev du till mig också en sån här: ja, men sluta vara investerare, bli en förmögenhetsförvaltare.

Juuso: Ja, exakt.

Från investerare till förmögenhetsförvaltare

Jan: Kan du inte säga någonting mer? Vad är det, en förmögenhetsförvaltare?

Caroline: Ja, vad är skillnaden på att investera och en förmögenhetsförvaltare?

Juuso: Jag tror att att investera, som privatperson, är just ofta om kickar, dopamin och krigshistorier och spänning och sånt. Och när man tänker, om du jobbar som förmögenhetsförvaltare, då gäller det inte någon tävling. Det är dina pengar, och hur ska du managera dem på bästa sättet framöver, på ett enkelt, balanserat och särskilt känslomässigt hanterbart sätt.

Jan: Precis. Det som jag gillade med det, när du skrev det till mig, så tänkte jag så här: ja, det är som att jag har outsourcat mina pengar till någon som ska förvalta dem. Och då är det som du säger, jag vill tusan inte att han eller hon ska få några kickar med mina pengar. Eller hur?

Juuso: Och det är exakt vad jag menar med det där känslomässigt hanterbara sättet. Kan vi outsourca oss själva lite grann från pengarna och inte se dem som en tävling eller som krigshistorier?

Caroline: Ja, det är ett helt annat perspektiv ju.

Kan vi outsourca oss själva lite grann från pengarna och inte se dem som en tävling eller som krigshistorier?

Juuso: Och målet är liksom pengarna. Jag tycker att det är viktigt att förstå hur hela detta funkar. Tack för att du sa att jag är sofistikerad. Jag tycker att det är viktigt att förstå hur det funkar, men fortfarande hålla det ganska enkelt och långsiktigt. Jag tycker att ekonomi och sparande borde alltid vara en viktig del av våra liv. Men också samtidigt så osynligt som möjligt. Fattar ni?

Jan: Ja.

Lev under dina tillgångar först

Caroline: Men jag tänker en grej som vi sa i förra avsnittet, som jag inte har tänkt på så mycket tidigare. Tyvärr minns jag inte vem det var som skrev det. Men det var så här, att lev första delen av ditt liv under dina inkomster eller under dina tillgångar, för att andra delen av ditt liv kunna leva över dina tillgångar. Och jag tyckte det var så fint, för då var det så här: okej, första delen av livet så jobbar jag för mina pengar. Och sen kan jag andra delen av mitt liv njuta av de pengarna och att pengarna jobbar för mig.

Jan: Exakt. Och i samband med det så pratar vi också att den största avkastningen som inte syns på pengar är ju tid. Att jag kan köpa mig tid på många sätt, och där tror jag att vi har samsyn, att tid är ju förmodligen mer värdefullt.

Juuso: Det är också en sån grej som jag började inse när jag blev äldre. Tid är nog mer värdefullt än pengar.

Jan: Absolut.

Ingen slår index år efter år

Juuso: Och sen måste jag säga en grej som sammanfattar de två teserna. Jag har aldrig någonsin träffat, jag är nu 47, jag har inte någon gång träffat en person som har om och om igen slagit börsen eller indexet. Har ni?

Jan: Nej.

Juuso: Jag hoppas att jag är typ halvvägs i mitt liv. Och jag tror att jag aldrig någonsin kommer träffa en sån person. Så varför skulle du tro att du kan göra det? Och om du skulle göra det, som du sa, det behöver tid. Och låt oss säga, om du använder en timme per dag för att slå indexet, så det är 250 timmar per år, eller hur? Vad är lägsta timlönen i Sverige? 120?

Jan: Sverige är faktiskt ett så speciellt land att vi inte har en minimilön.

Juuso: Nej, det är samma i Finland. Men typ 100 kronor.

Jan: Låt oss säga att det var 100, då är det 25 000.

Juuso: Eller hur? Per år. Vem har så stor portfölj att hen kan göra samma i extra avkastning? Fattar ni?

Jan: Ja, absolut. En procent överavkastning är väldigt mycket.

Juuso: Ja, jättemycket.

Jan: Alltså, kan du konsekvent överavkasta 1 procentenhet, så kan du få jobb på vilken förmögenhetsförvaltare som helst i hela världen.

Juuso: Få 250 timmar på en side hustle eller på din hälsa. Låt oss säga, teorin om alternativa kostnader. I rest my case.

Jan: Men jag tänker, Warren Buffett gjorde det väl ett tag?

Juuso: Ett tag, ja.

Jan: Men det var ändå ett långt tag väl?

Juuso: Precis, men det är roligt.

Jan: Men det var väl också under vissa omständigheter, antar jag?

Myterna om Warren Buffett

Juuso: Ja, alltså, det är så... Jag blev helt förvånad att du tog upp det. Men det är superbra.

Jan: Du var nu snäll mot mig.

Juuso: Jag är jättesnäll mot dig. Jag tycker det är jättebra. För det är mycket myter kring Warren Buffett som folk inte känner till. För det första, de senaste tio åren har han inte slagit index. Så mellan 2010 och 2020.

Jan: Det har jag hört i denna podden.

Juuso: Wow! Och sen är det en intervju med Charlie Munger för något år sedan, där han säger uttryckligen att innan 2000 var det en idiot's market. Han var så här, att man handlade mot idioter. Men sen 2000 så har indexfonderna växt.

Jan: Och vad som händer med indexfonder, det är ju att de sämsta, att vi som investerar i indexfonder säger så här: nej men vi går ifrån bordet, så vi är inte en spelare. Och då blir det bara bättre och bättre spelare kvar vid bordet. Och då blir konkurrensen större och större, och det blir svårare och svårare att slå index. Buffett säger ju själv, jag rekommenderar mina efterlevande att investera pengarna i en indexfond. Och detta är ändå en som anses vara en av världens bästa. Och sen är det en massa detaljer, att han lånade pengar jättebilligt, etc. Han köpte hela företag. Det går inte ens att jämföra. De som ofta har slagit index, de har ju ofta gjort det genom att spela ett annat spel. Och det är det man ofta inte förstår, att finansbranschens eller fonders uppgift är inte att vi ska bli rika. Om vi blir det så är det nästan ett olycksfall i arbetet. Deras jobb är ju att tjäna pengar till sig själva och till sina ägare. Och det gör de, oavsett om det går bra eller dåligt.

Finansbranschens uppgift är inte att vi ska bli rika. Om vi blir det så är det nästan ett olycksfall i arbetet.

Förmätet att tro att man kan slå proffsen

Jan: Och jag håller helt med dig, att de flesta hade fått en bättre avkastning om de tog de timmarna och lade på annat och ökade sitt sparande eller sänkte sina kostnader. Och förlåt det sista, nu blir jag helt engagerad här.

Juuso: Bra.

Jan: Och du vet, jag kan ju dessutom tycka att det är så förmätet. Att ta en timme om dagen. Jag gör mitt vanliga jobb. Så går jag på kvällen och så ska jag göra en timme extra. Och det är som om jag skulle komma till dig och säga: vet du vad, jag har mitt vanliga jobb, men en timme extra på kvällen så kan jag göra ditt jobb bättre. Det blir så ironiskt. För det är ju folk i finansbranschen som ägnar hela sina dagar, hela sin karriär, hela sin utbildning åt det. När vi andra har möte om hur vi ska effektivisera denna processen på jobbet, så låter deras möte: hur investerar vi bättre? Och jag tror att jag ska göra detta bättre på min fritid genom en prenumeration på Dagens Industri.

Juuso: Du bara tittar åt andra hållet.

Jan: Jag tänker att det är så mycket människopsykologi, att vi alltid tror att vi är lite smartare än alla andra. Men jag tror också, jag brukar ju skoja, gud vad jag låter gubbig. Men jag tror att det blir enklare ju äldre man blir. Jag börjar tänka, jag behöver inte ha en åsikt i alla frågor. Det är okej för mig att vara medioker i vissa områden. Så det är okej för mig att investera i indexfonder. Det är okej att ha en medioker avkastning, för jag har det långa perspektivet och jag vet att detta är bäst odds. Och jag vet att på 10, 15, 20 år så kommer jag tillhöra översta decilen eller översta kvartilen. Alltså de bästa 10, 25 procenten. Jag behöver inte bevisa det.

Juuso: Exakt, jag tror att bevisa det, det är ett av nyckelorden faktiskt, i många av dessa grejer som vi pratar om.

Vad gör en förmögenhetsförvaltare?

Jan: Men du, jag tänker så här, innan vi lämnar den. Är det någon annan skillnad? Om du skulle säga så här: detta är en investerare, detta är en förmögenhetsförvaltare. Vad är skillnaden på de två? Vad gör de på dagarna? Vad tänker de på?

Juuso: En förmögenhetsförvaltare tittar på alla tillgångsslag. Investerande är mer, för mig är det lite mer aktier och vara lite aktiv och handla. Jag tycker att förmögenhetsförvaltningen är lite mer passiv och långsiktig, och längre intervall kan man ha.

Jan: Och diversifierat sa du också.

Juuso: Exakt. Jag kan kolla läget en gång per kvartal, en gång per år. Det räcker till. Kolla var vi står någonstans. Byta vikter av olika tillgångsslag och sånt. Jag tror att det är lite mer passivt och tar hela marknaden och alla tillgångsslag till bilden.

Jan: Men vet du vad jag ska lägga till, tänker jag, nu när du pratar, för jag håller med om allting det du säger. Men det jag skulle lagt till faktiskt är att du säger titta på hela marknaden. Och titta på hela ekonomin. Lite så som vi pratade om. Och jag tror att en förmögenhetsförvaltare i mitt liv... jag märker, det är roligt, för jag har inte gjort en distinktion innan, men jag börjar mer och mer dra dit. Att det viktiga för en investerare är nog att slå marknaden. För en förmögenhetsförvaltare tror jag att personen ska nå sina ekonomiska mål. Att det inte är så viktigt att slå marknaden, utan det är viktigt att säga så här: har du det livet du vill ha? Klarar du oförutsedda händelser? Har du den möjligheten? Och jag tror att en förmögenhetsförvaltare skulle kunna säga så här: har du vunnit spelet, sluta spela. Du behöver inte ta mer risk. Du behöver inte mer pengar. Medan jag tror att en investerare aldrig kommer att säga så här: jag har tillräckligt med pengar. Eller jag har tillräckligt med avkastning.

Har du vunnit spelet, sluta spela. Du behöver inte ta mer risk. Du behöver inte mer pengar.

Juuso: Exakt, det är alltid lite konkurrensdrivet.

Caroline: Men när du sa att man som förmögenhetsförvaltare är mer passiv, så tänkte jag så. Ja, om man har diversifierat, då är man ju också kanske säker på att man behöver inte... Risken är inte för hög. Så man behöver inte hela tiden hålla på och mecka med förmögenheten. Man kanske är mer säker. Eller? Skulle man kunna vara?

Juuso: Ja, ja. Bra sammanfattat.

Jan: Ja, men jag tror att man är mer trygg.

Håll det enkelt: tre, fyra instrument

Jan: För där är det också roligt, vad är det du sa, vi kanske kommer till det senare. Men vad är det du har, du investerar alla dina pengar typ i tre fonder, fyra fonder.

Juuso: Ja, typ. Det behövs inte mer.

Jan: Skönt. Enkelt. Och jag påstår ju lite samma sak, att i en privatekonomi, om man skalar bort allt onödigt, du behöver två bankkonton, ett lönekonto, ett buffertsparkonto, och sen en aktieindexfond, och sen behöver du kanske någon olika räntefond.

Juuso: Ja, jag håller med. That's it. Det behövs på riktigt. Inte mer.

Jan: Nej. Lite så här, för jag tror också, skrev du inte något sånt här, att det ska vara enkelt. Det var det finska sättet.

Juuso: Nej, jo där. Gör det så enkelt som möjligt. Jag tror att det där har också två sidor av myntet. Först och främst försöka att hitta ett ramverk som är enkelt. Vi kommer att prata om Total Return Approach idag. Och där behöver vi just inte mer än tre, fyra instrument. Och det kommer att vara good enough, som du ofta säger. Man kan alltid försöka optimera och hitta nya saker, nya grejer, nya ingredienser. Men troligtvis kommer de enkla instrumenten och de enkla ingredienserna vara tillräckligt bra. Och sen en annan grej är just att använda enkla produkter. Sparkonto, räntefond, indexfond. Och det kan vara jätteenkelt att köpa hedgefonder. Men de använder ganska komplicerade lösningar i sig. Du kommer troligen bara förlora pengar då.

Blandfonder, fondrobotar och Lysa

Juuso: Jag måste säga att jag tänker lite samma när det gäller blandfonder och fondrobotar. De är ganska röriga faktiskt. De har ganska mycket olika fonder i dem. Jag är inte helt säker. Behöver vi dem? För de fyra kommer att vara tillräckligt bra.

Jan: Ja, absolut. Keep it simple. Men jag tror ändå vi måste ta den diskussionen. För jag tror annars kommer lyssnarna vara så här: jag kan hålla med, men jag gillar ju fondrobot. Att jag gillar Lysa är inget konstigt. För om vi tar det här upplägget med sparkonto, buffertkonto, räntor och aktier, så för någon som är ny, så påstår jag, där löser ju Lysa tre och fyra. Du kan ha buffertkontot, du kan ha aktierna, du kan ha räntorna. Och det är good enough. Är det perfekt? Nej, det är det inte. Men det är good enough.

Total Return Risk Approach

Jan: Men jag tänker att vi ska titta på det. För det roliga, när vi kommer in sen på den här Total Return Approach, alltså Juuso, han har gjort en berömd tråd i forumet där han var så här: fyrahinkarsprincipen, not so bra. Och så gjorde han en egen.

Juuso: Det var som svengelska igen.

Jan: Det var som svengelska.

Juuso: Detta är för mina lyssnare som älskar min svengelska. Det var en bonus till er. Man ska vara seriös. Faktiskt, det sa jag inte. Jag sa att jag vill ge ett alternativ.

Jan: Absolut. Men du, jag tänker, om vi ska ta... Ska vi gå in på det sen då? Om en liten stund?

Juuso: Ja, men vi kan ta det nu direkt.

Jan: Så kan, men nej, vi måste ta en fråga. För vi sa så här, att man ska hålla det enkelt. Du vet, när det dyker upp sådana här grejer, som till exempel krypto, för två år sedan, eller fem år sedan, hur tänkte du då? Tänkte du så här: åh, ungdomar?

Krypto och nya bubblor

Juuso: Ja, lite så. Vi började vara lite gubbiga. Men jag tänkte, not again. Det var faktiskt min första reaktion.

Jan: Men känner du också så här, att när man har varit i finansbranschen länge, att det är samma grejer som kommer om, men att det bara är olika generationer?

Juuso: Ja, det är olika paket.

Caroline: Ja. Men det gör ju också att man känner så här, nu är det något nytt. Detta kommer förändra saker för alltid. Och krypto marknadsfördes ju, eller pratades om, på det sättet att nu kommer vi kunna göra helt andra saker i vår ekonomi. Så det är ju inte så konstigt att folk tyckte så. Spännande ju.

Jan: Absolut, men det är så skillnad på krypto. Återigen, jag tror krypto som användningsområde, och sen krypto som spekulation. Men de mergade där, och man tänkte så: jag är en del av framtiden.

Juuso: Ja, men exakt. Det är lite konspiration där. Det finns en teknologi som kan vara jätteanvändbar i framtiden. Vi tänker på blockkedjetekniken.

Jan: Exakt.

Juuso: Men det finns ingen business där.

Jan: Nej, och egentligen handlar det inte så mycket om krypto, utan det som jag var ute efter, det var lite det du sa, för när man har sparat och investerat så länge som du också har, så börjar man ju se vissa saker som kommer om och om igen. Och du vet, jag brukar ju skoja, jag har jättemycket empati för folk som har förlorat pengar, till exempel på SBB. Men hur kommer det sig till exempel att vi inte förlorar några pengar i SBB?

Caroline: Nej.

Jan: För att för en generation sedan så hette det Fingerprint. En generation innan dess så hette det till exempel Northland Resources, eller Fly Me. Ytterligare en generation innan dess så var det Anoto, Ericsson och Framfab. Och ytterligare en generation innan så var det något annat. Och det är väl också det där att ta det lugnt, sitt still i båten, att man behöver inte ha den här fomo. Är det bra, då kan man hoppa på om fem år. Det spelar ingen roll.

Juuso: Exakt.

Jan: Och för mig är det där jätteenkelt. Jag bara tänker på min farfar och techbubblan.

Juuso: Ja. Been there, done that.

Jan: Exakt.

Varifrån kommer modellen?

Jan: Men låt oss ta den här Total Return Risk Approach. Kan du inte berätta, hur kom idén?

Juuso: Det är inte min idé. Jag tror att det är ganska klassiskt, förmögenhetsförvaltning från Amerika. Bara att göra det så enkelt som möjligt, som vi har pratat om hela tiden. En portfölj som är allt.

Jan: Precis, om vi speglar lite så här. När vi pratar ibland om hinkar, att dela upp det i fyra, så säger du så här: i stället för att dela upp det i fyra hinkar, se det som en hink.

Juuso: Till syvende och sist har vi en portfölj som har en del korta räntor, långa räntor. Vad har vi? Ja. Och vi kan absolut göra mental bokföring med hinkarna. Men som jag sa, i slutändan är det alltid en portfölj. Och det var liksom min utgångspunkt. Och jag ville också ha bufferten där. Jag tror att det är ett enkelt sätt att se helheten. Och nu pratar vi mest om just obundet kapital.

Jan: Ja. Och precis, med obundet kapital, så inte hus och inte pension. Utan vad Juuso säger så här, för det kommer en poäng i detta lite snart. När vi har de fyra hinkarna, så säger Juuso så här, men det blir lite stökigt. Vad ska jag ha i vilken hink? Hur mycket ska jag ha? Vad ska jag placera var? Men det har väl kanske också vi upplevt?

Caroline: Ja, ja. Vi märker att det blir komplext.

En helhetssyn på det obundna kapitalet

Jan: Så just utgå från ett annat sätt. Okej, men jag vill ha en helhetssyn på min ekonomi, på de obundna tillgångarna. Alltså inte huset, inte pensionen. Men det ska inkludera min buffert och mitt finansiella sparande. Och sen så tar du avstamp, i stället för att tänka några delar, så säger du så här: utgå från din risk. Risktolerans och riskkapacitet. Och sen gör vi en riskbudget genom att man multiplicerar dem. Men jag tänker att vi börjar, och jag kan säga också så här för dig som lyssnar och tittar. Vi har, Juuso och Aeter i forumet, gjort en Excel. Så man kan bara följa detta vi kommer att prata om nu och så spottar den fram resultatet. Så det blir som en liten quiz. Så man själv kan lägga in sin risk. Och vi har värden från 1 till 5.

Juuso: Ja, det är jättebra.

Risktolerans

Jan: Så om vi tar så här, vad skulle du säga, risktolerans?

Juuso: I korthet, en kombination av vår naturliga förmåga att ta risk och vår erfarenhet. Vad har vi sett, vad har vi upplevt och sånt.

Jan: Exakt, så det blir väldigt personligt. Och det finns ju jättemånga så här att vi gillar egentligen inte att bära risk. När man gör sådana här psykologiska undersökningar så är det alltid mycket mindre än vad man tror.

Juuso: Absolut.

Jan: Vilket alltid sen blir också roligt i andra änden när man frågar så här: okej, men du gillar inte risk, men du har 100 procent aktier. Och så blir det så här. Och där har ju du då, tillsammans med Aeter, gjort att man väljer på den här risktoleransen. Så får du välja, Caroline. Så nu gör vi detta på dig här. Så hurdan är du som investerare? Om du har risktolerans 1: jag är rädd för ett börsras på över 10 procent. Nummer 2: ett börsras på 20 procent, alltså jag skulle förlora 20 procent av mina pengar, det gör ont. 3: jag höll mitt huvud kallt vid corona. 4: ett börsras på 40 procent skulle bara öppna fantastiska möjligheter. Och nummer 5: jag har upplevt en krasch på 50 procent och jag agerade rationellt. Du får välja en av dem.

Caroline: Ja, vi brukar ju prata om att det är en möjlighet, men jag tror inte att jag skulle vilja ta så mycket risk alls faktiskt. Du känner ju mig. Så lite risk som möjligt.

Jan: Så är det på att ett börsras på 20 procent skulle göra ont?

Caroline: Ja, jag skulle inte vilja veta.

Jan: Det roliga är på det sättet att Caroline är en briljant investerare. För hon är så här: jag vill inte veta, stoppa huvudet i sanden, kommer tillbaka sex månader senare.

Caroline: Ja, men för jag vet så, jag behöver bara vänta. Och så ska jag inte göra mig otjänsten att sätta mig in i vad som händer under tiden. Det kommer gå över.

Jan: Ja, men vet du vad, då är vi så här lagom. Du får en trea. Vi borde ha ett alternativ: jag stoppade huvudet i sanden. Men då får du typ en trea.

Caroline: Okej.

Jan: En trepoängare här. Bra.

Riskkapacitet

Jan: Och sen nästa då är riskkapacitet. Hur ska du förklara riskkapacitet?

Juuso: Nå, om risktolerans är din förmåga att liksom... det är mest psykologi. Riskkapacitet är mer, hur ser din ekonomi ut? Och hurdant läge eller hurdan situation har du i livet? Och hur mycket kan du faktiskt acceptera av risk? Det kan vara att du är jättemodig och kan palla risk. Men det kan vara att du är i ett läge där du inte borde.

Jan: Eller precis så här: ja, jag kan göra detta. Ja, men bara för att du kan så borde du kanske inte göra det. Så det är mer en rationell syn på risk.

Juuso: Absolut. Det kan vara att som person kan du ta mycket risk. Men du är i ett sådant läge i livet att det går inte att ta risk. Det kan vara att du har blivit sjuk eller arbetslös eller något sånt. Och då kan det vara lite bättre att ta risken ner.

Jan: Ja. Så där har vi då också i den här quizen. Så får du då en fråga: hur ser min ekonomi ut? Och här får man då pluspoäng. Du får noll poäng om det är så här: jag har inget jobb. Ett poäng om du har ett jobb. Två poäng om du har ett fast jobb med bra arbetslöshetsskydd, alltså a-kassa, inkomstförsäkring. Och där får du inte välja flera, du väljer bara en av dem. Så antingen noll, ett eller två poäng. Så vad skulle du säga?

Caroline: Jag har ett jobb med arbetslöshetsskydd.

Jan: Ja, så då får du plus två. Och sen är nästa: jag har utbildning och professionella kunskaper som funkar på arbetsmarknaden. Alltså att jag har högt humankapital.

Caroline: Ja, det tycker jag.

Jan: Bra, så då har du tre poäng. Jag har inte uppnått hälften av mitt mål för FIRE eller pension. Jag har uppnått det.

Caroline: Ja, okej, då får du inget poäng.

Jan: Jag är under 55 år eller över 10 år från min pensionering eller FIRE. Jag är under 55 år.

Caroline: Ja, jag är under 55, ja.

Jan: Så då får du en poäng här. Och sen minuspoäng får du om partner eller familj är sjukledig eller arbetslös. Eller jag planerar köpa ett hus i framtiden. Eller jag har mycket pengar i ett företag.

Caroline: Nej, inga minuspoäng.

Jan: Så då fick du två plus ett plus två. Så du fick fyra poäng på den andra.

Caroline: Okej, bra.

Riskbudgeten

Jan: Så nu har vi då riskkapacitet och risktolerans. Då ska vi göra riskbudget. Så vad är riskbudget?

Juuso: Riskbudget är i princip tillgångsallokeringen. Och den bör spegla ens risktolerans och riskkapacitet på ett bra sätt. Riskbudgeten försöker att svara på bägge.

Jan: Och där har vi den där formeln.

Juuso: Exakt.

Jan: Så då går vi från att vi har de här två riskpoängen till att se, okej, vilken risk, hur mycket ska jag placera då till exempel i aktier? Och då har Juuso gjort en formel. Den finns beskriven och man kan räkna, men då är det 50 procent gånger risktoleranspoängen genom 5. Vad hade du i risktoleranspoängen? Var det 3?

Caroline: Ja, 3.

Jan: Så det är 0,6 gånger 0,5. Så då har du 0,3.

Caroline: Ja.

Jan: Sen hade du då riskkapacitet. Samma sak, 0,5 gånger riskkapacitet.

Caroline: Ja, det är 4.

Jan: Så då har du 0,8 gånger 0,4. Så det är 0,7. Eller hur? Och sen minus 10 procent för att korrigera neråt. Och då hamnar vi på 60.

Caroline: 60 procent.

Jan: Ja, precis. Så då hamnar vi på en 60/40-portfölj. Att jag skulle ha haft det då. Hur mycket du ska allokera i högrisk är 60 procent i det här.

Risktrappan: fem riskklasser

Jan: Och då kommer vi sen till, okej, hur kan man då placera sina poäng? Och där har du då kategoriserat. Ska du prata om det här med en risktrappa? Kort.

Juuso: Kort, okej. Jag har fördelat risken och tillgångarna i fem olika riskklasser.

Jan: Nu är det förmögenhetsförvaltaren som pratar.

Juuso: Exakt. Eller hedgeförvaltaren. Nej, förmögenhetsförvaltare. Så jag har fördelat dem i fem klasser. Ett är den lägsta risken och fem är den högsta. Och fem i min modell är faktiskt spekulativa tillgångar som jag inte rekommenderar. Eller om man använder dem så ska det vara en jätteliten del av pengarna.

Jan: Typ vår lekhink.

Juuso: Ja, precis. I princip kategori eller klass 1, det är nästan helt trygga pengar. För många av oss är det bankkonto med insättningsgaranti. Det kan också vara en penningmarknadsfond. Eller en likviditetsfond.

Jan: Så att vi ser det som en trappa. Tänker jag, där längst ner, första trappsteget. Lägst avkastning, lägst risk. Trygga pengar. Och det är ju det som du också säger är fint i denna. Du säger så här: jag vill ha med bufferten. Jag vill ha med mina säkra pengar. Det där är faktiskt bufferten.

Juuso: Ja.

Jan: Så att där måste vi ha den första delen. Okej.

Riskklass 2: trygga räntor

Jan: Och så nästa då, riskklass 2.

Juuso: Då är 2 låg risk. Och det är ofta räntefonder. Men de är liksom inte vilka räntefonder som helst, utan de måste vara räntefonder som är hög kvalitet. Medellånga stats- och företagsobligationsfonder. Som är bra kvalitet. Inga high yield eller sånt. Utan det bör vara ganska trygga.

Jan: Så som vi pratade om i avsnitt 317 om räntor. Så sa vi så här: vi vill låna ut till den kompisen som alltid betalar tillbaka.

Juuso: Ja. Och relativt låg ränta. Eftersom det är tryggt på kort tid.

Jan: Så trygga, trygga räntor.

Juuso: Men där får man ränte- och durationsrisk. I alla fall. För i kategori 1 finns det typ inga risker.

Jan: Ja. Så första är noll risk.

Juuso: Men den största risken är att avkastningen kan vara låg. Vilket är en risk. Som förmögenhetsförvaltare, återigen om vi tittar på det som förmögenhetsförvaltare, om du har för låg avkastning så kan det ju hända att din klient inte får ihop tillräckligt med pengar för att kunna nå sina ekonomiska mål. Så att det är många som inte ser det ibland som en risk. Caroline, du ser det?

Caroline: Jag är lite så, ska jag ha så låg risk i mitt sparande? Vi har ju pratat om att man ska ha mycket fram till 55. Det är lite förvirrande.

Jan: Ja, men vad bra. Vi kan också säga så, i den här Excel-filen, när du har matat in detta, så får du ju det här förslaget. Du borde placera då så här 60 procent. Nu har vi inte gjort det på Caroline här, för vi gör det live. Men jag skulle säga att då blir det liksom 60 procent som ska in i högrisk. Och sen blir det väl lågrisk och trygga pengar. Att du får en fördelning mellan de här olika trappstegen, vad du ska välja.

Är 80/20 mycket riskfullare än 60/40?

Jan: Men om vi gör en liten paus då och ett sidospår. Det som Caroline säger här nu, vi hade ju förra avsnittet där vi pratade att Caroline är ju ändå ung. Så borde man inte ha en högre risk? Förlåt, det säger du också så här, när du skickade till mig: "Jan, jag har svårt att tänka mig att majoriteten av oss borde aldrig någonsin ha en portfölj som är något annat än 60/40, 70/30 eller 80/20. Alltså i det intervallet." Berätta, hur tänker du?

Juuso: Men har du någonsin tänkt på skillnaden mellan 80/20 och 60/40? Att i 80/20, där har du fyra gånger högre högrisk jämfört med lågrisk. Och 60/40 är faktiskt 1,5 gånger. Fattar du vad jag menar?

Jan: Ja, absolut.

Juuso: Det låter inte som så stor skillnad, men det är faktiskt en jättestor skillnad.

Jan: Vänta, vi kan förklara för den som inte hängde med. Vad pratar Juuso om nu? Jag hörde inte fel på finskan.

Juuso: Nej, men det handlar om så här att 80/20, då har jag 20 lågrisk och fyra gånger så mycket för att komma upp till 80. I 60/40, för att gå från 40 till 60, så är det bara 1,5. Så att det är proportionellt. Det låter inte som så här 60/40 eller 80/20. Det låter ganska liten skillnad, 20 procentenheter. Men om vi tittar på skillnaden i faktiskt tagen risk, så är risken väldigt mycket högre.

Jan: Jag är jätteglad att du säger det. Det känns som att du har tänkt efter lite mer än vad jag har gjort i alla fall. För någon som aldrig har ägt aktier, så har han tänkt ganska mycket. Det är jättespännande det du säger.

Räntorna är tillbaka i spelet

Juuso: Och särskilt nu när räntorna är tillbaka. De är tillbaka i spelet och man kan prata om... Var det Ben Carlson, A Wealth of Common Sense, som pratade om balanseringsbonusen?

Jan: Ja, jag tror det.

Juuso: Man kan också tänka att okej, om den förväntade avkastningen av aktier är typ 8 procent. Och nu för tiden är den förväntade avkastningen av räntor typ 4.

Jan: Ja, mellan 4 och 8.

Juuso: Och har du 50/50, som är ganska låg risk, så är faktiskt inte den förväntade avkastningen för 50/50 6 procent. Utan det är typ 6,6. För att man ombalanserar. Och när man ombalanserar och man får den där riskparitetseffekten från räntorna, så det faktiskt förbättrar avkastningen. Och det där är situationen idag. Varför skulle man ha 100 procent aktier och ha jättemycket risk?

Jan: Ja, exakt.

Juuso: Jättemycket risk och förväntad avkastning är 8 procent. Om 50/50 kan vara 6,5 procent.

Jan: Precis.

Var ligger sweet spot?

Juuso: Och jag tycker också att jag fattar den där idén om glidbana. Men jag tror att man kan också hålla samma risk genom tiderna. Jag tycker att sweet spoten är någonstans 70/30. Eller 2/3 högrisk, 1/3 lågrisk.

Jan: Men Juuso, om jag får utmana förmögenhetsförvaltaren. Jag håller med dig i fördelningen. Men det som jag tror var den stora insikten för mig i 323, alltså förra avsnittet, det var ju att beloppen är inte samma. När jag är ung, så behöver jag ta högre risk eftersom mitt belopp är mindre. Om vi skulle ha samma, alltså som förmögenhetsförvaltaren säger, att detta är samma summa genom hela livet, då skulle jag absolut säga att det planar ut någonstans vid 60/40.

Juuso: Det är ju så här. Det är ju väldigt få till exempel, om vi tar sådana här professionella endowment. Om vi tar Yale eller Stanford. Extremt få sådana portföljer som har över 50 procent aktier.

Jan: Alltså deras universitetspengar. Evighetsportföljer. Där man skulle kunna argumentera för att de ska ha jättehöga aktier. För de har evig sparhorisont. Sen har de i och för sig avkastningskrav och de ska ge pengar till universitetet. Men jag har ändå i många år tyckt att det är så fascinerande att många av de här stora stiftelserna har ganska låga aktieandelar. Medan vi i Sverige i alla fall är så här, har du inte 100 procent aktier så är det nästan fel på dig. Hänger du med?

Juuso: Ja, absolut. Vi har pratat mycket om det på sistone.

Caroline: Men det skulle vara kul att veta var det kommer ifrån. Att de vill ha så låg risk.

Jan: Ja, bland annat av detta så tror jag som Juuso säger. För de har en förmögenhetsförvaltare.

Juuso: Ja, precis. Och deras mål är kanske inte att maximera avkastningen. Utan deras mål är ju att uppfylla de mål som universitetet i detta fallet har.

Jan: Och jag tror att vi borde kanske oftare också ställa oss frågan som Juuso säger: vad är mitt mål? Och förlåt, förlåt, förlåt. Och du säger tydligt så här: mitt mål är att leva ett stressfritt liv. Då kanske liksom så här att ha massa aktier, det gör det inte stressfritt.

Juuso: Nej. Och jag håller helt och hållet med om vad ni sa i avsnittet 323. Och matematiskt har ni helt rätt. Men känslomässigt funkar det inte. Jag tror att det finns inte någon som kan använda det där, hävstången, två gånger hävstången.

Hävstång funkar inte i praktiken

Jan: Precis. Jag tänkte ju också på det så här, detta låter sjukt bra, men i praktiken. Du ska ge de här pengarna till någon som är ny på marknaden. Belåna det. Och så sa jag så här, du vet, ja men de första, jag skäms ju hur jag var de första 15 åren som investerare. Jag hade ju inte gett mig själv några större summor pengar. Vi behöver inte ens gå in på det, men du och jag lånade pengar för att investera då.

Caroline: Ja, vi tyckte det var bra.

Jan: Mindblowing. Men det där, 80/20 till 60/40. Jag tror att någonstans där är sweet spoten.

Juuso: Något som man kan göra, eller köra hela sitt liv. Det är liksom min poäng. Det är aggressivt nog, men försiktigt nog för majoriteten av oss. Och jag tycker att nya Rika Tillsammans-standarden borde vara 70/30. Helt ärligt.

Jan: Ja, vad spännande.

Räntor: kvalitet, inte high yield

Caroline: Men jag tyckte också om det du sa om räntor. Att det ska inte vara någon high yield, utan att det måste vara kvalitet.

Juuso: Exakt. Och väldigt stabilt. Man kan ha high yield, men då är det hög risk.

Jan: Ja, jag får jobbiga känslor av high yield. Och vi har ju pratat om det tidigare. Det är ju den kompisen som typ förmodligen inte kommer att betala tillbaka.

Juuso: Absolut.

Jan: Men det är så här, om vi har de där tre kompisarna, för nu kommer vi till risktrappan. Så Caroline, riskklass nummer ett är kompisen som garanterat betalar tillbaka. Det är till och med så här, hans föräldrar garanterar att han betalar tillbaka, så det är ingen risk. Sen har du lågriskkompisen. Sen kommer riskklass tre, där jag gissar att de här high yield hamnar i. Så det är kompisen som är lite så här, vet inte om han betalar tillbaka, så vi får hög ränta. Men generellt ändå betala tillbaka någon gång. Den där basisten.

Juuso: Precis.

Jan: Men sen kommer ju aktier. Och i denna metafor, så blir ju det kompisen som är så här, ooooh! Du vet så här, hoppar fallskärm. Nu tittade katten på. Hoppar fallskärm, och du vet så här, jag packar den själv, jag vet inte om den vecklar ut. Så även den kompisen är ju ändå bättre än aktier.

Juuso: Ja, du har en poäng.

Jan: Så att bara för att den är, vi kallar det liksom dåligt, så är ju risken i high yield-fonder fortfarande lägre än den är i aktier. Och det glömmer man lätt bort.

High yield hör hemma i aktiedelen

Juuso: Jag måste säga, jag har inget emot high yield, men man måste bara fatta att det är hög risk. Den hör inte hemma i räntedelen.

Jan: Nej.

Juuso: När man tänker på till exempel Modern Portfolio Theory. Där är räntor lågriskräntor. Hög kvalitet. Och high yield är mer som klass 3, som...

Jan: Precis, ersättning för aktier. Det är ju superviktigt. Och se, high yield är i stället för aktier. Det är inte i stället för andra räntor. Och det är precis som du säger, det som är... Alltså jag har ju sagt det så många gånger, men man tror ju att aktier är liksom det svåra. Men det är ingenting mot räntor. För till exempel bara high yield, alltså svenska high yield, hade jag inte tagit i med tång. För det är så här 70 procent fastighetsmarknad, vilket så här kan gå precis hur som helst. Det är liksom en likviditetsmarknad. Förr tyckte man nog att det var ganska så liten risk.

Juuso: Ja, ja, precis.

Jan: Men det ska återigen vara globalt, etc. Men jag tycker ju att det är lättare att förstå aktier. Precis som du sa, att det kan vara svårare att förstå räntor. Men jag förstår ju den typen av räntor som du pratar om, Juuso. Mycket mer än jag förstår sådana här där man har satt ihop olika företagslån och det är inte säkert att de företagen kommer att betala tillbaka, och så kallar vi det high yield. För att det låter ju bra att det är yield. Så för mig är den här high yield, den är komplex.

Caroline: Men vad heter det, sådana obligationer?

Juuso: Men det är också så här, Caroline, det kan också vara komplicerat.

Caroline: Vänta lite. Vad kallas sådana där man lånar ut pengar till staten?

Juuso: Investment grade, till exempel.

Caroline: Nej, det är statsskuld.

Juuso: Ja, det fattar jag.

Caroline: Det är ju enkelt att förstå.

Alla vägar leder till samma ställe

Jan: Ja, men jag tänker så här, här behöver man återigen... Nu känns det som att vi gör det lite mer komplicerat än vad det egentligen är. Du behöver ju, om vi skulle ta de andra stegen i den här trappan. Första trappsteget är så här, det är trygga pengar, det är bankkonto, insättningsgaranti. Steg nummer två, det är låg risk, det är alltså säkra räntepapper. Och där, i den här Excel-mallen, så har vi också förslag på typ av fonder som man kan titta på. Men det fina här är också så här, detta är inte något man ska sluta med. Till exempel, om man har Lysa behöver man inte sluta med Lysa. För en fondrobot hjälper en med tvärsnittet. Detta är bara ett annat sätt att se på det. Och det fina här är att gör man fyrahinkarsprincipen eller man använder just checklistan och de här stegen, så hamnar man på ganska samma ställe. Så det är lite så här, alla vägar leder till Rom.

Gör man fyrahinkarsprincipen eller man använder checklistan och de här stegen, så hamnar man på ganska samma ställe. Alla vägar leder till Rom.

Caroline: Ja, fast det känns ändå som vi pratar om något annat här idag. Jag gillar det som du säger, att det ska vara enkelt. Och nu så sitter vi här och har den här ekonomipodden och vi har hur många olika konton och grejer som helst. Jag tycker det är jättejobbigt, Jan. Jag tycker det är jättejobbigt. Jag förstår att det är för att vi håller på med ekonomi.

Jan: Nej, Caroline. Men jag hade gärna bara haft de här tre kontona, basta och 60/40.

Caroline: Ja, det hade nog passat mig faktiskt. Jag gillar det vi pratar om.

Jan: Ja, och jag säger, och bra, då ska jag såklart for the record säga att ett, ja, jag håller med, Juusos modell är mycket bättre, mycket enklare, än att svara på två frågor och gradera. En fyrhinkarsprocess. Jag köper det vilken dag som helst. Och sen, Caroline, det är inte för att vi håller på med pengar. Det är för att vi har varit på alla jävla ställen och man kan inte avveckla allting, utan vissa pengar, ja, de sitter där. Och då kan vi inte stänga ner det kontot. Är du med?

Caroline: Åh, det känns jätteskönt att höra.

Riskklass 3: hög risk, aktier och indexfonder

Jan: Bra. Ska vi ta riskklass 3?

Juuso: Ja, men det är ganska enkelt. Det är hög risk. Det är high yield, som vi sa. Och där har vi indexfonderna. Där har vi bluechip-aktier, alltså vanliga.

Jan: Typ investmentbolag.

Juuso: Exakt. Till exempel investmentbolag. Och fast jag säger att jag inte någon gång ägt enskilda aktier, fast jag säger att jag rekommenderar indexfonder, jag tycker att det är helt okej att ha en diversifierad aktieportfölj i denna del också.

Jan: Ja.

Juuso: Särskilt om de är bra bolag som man äger.

Jan: Men kan man se det också så här, jag brukar ibland säga att detta är ju den delen i strategin som ska stå för tillväxten, som ska tjäna pengarna. De andra två delarna ska bevara: lågriskdelen ska bevara pengarna och trygga pengar ska göra min vardag. Det är pengarna jag kan använda till när något händer eller till konsumtion. Och här vill vi ha ganska tråkiga vanliga aktier och indexfonder. För att den största riskfaktorn som vi har här borde vara systematisk marknadsrisk. Inte särskilt det som händer i ett land eller en bransch eller något sånt.

Juuso: Exakt.

Jan: Så köp hela höstacken.

Juuso: Exakt.

Jan: Och kan vi säga redan nu att de här klasserna, ett, två, tre, de räcker till.

Juuso: Ja. Allt utanför detta är liksom bara kryddor.

Jan: Ja. Eller lekhink eller spekulation.

Riskklass 4: mycket hög risk

Juuso: Men ska vi ta de sista två då? Mycket hög risk.

Jan: Ja.

Juuso: Där har vi till exempel små bolag, small caps. Om vi inte rekommenderar branschfonder eller några nischfonder. Men sådana kan man ha här. Och...

Jan: Jag skulle säga också sånt här, typ faktorfonder.

Juuso: Exakt. Eller den typen.

Jan: Sverigefond. Alltså en specifik Sverigefond.

Juuso: Ja. Microcap Sverige. Sådana fonder. Och samtidigt, nu när vi har hamnat i denna klass, så man borde ha en ganska liten andel av dessa i en portfölj. Och här har vi, bredvid den där systematiska risken, också lite ökad osystematisk risk. Eller till och med politisk risk. Man kan också ha tillväxtmarknader här.

Jan: Exakt. Och där har vi faktiskt en fråga om tillväxtmarknader.

Juuso: Ja, men precis.

Tillväxtmarknader och Rule of Law

Jan: Jag ska bara kolla först, hänger du med på denna skillnad på systematisk och osystematisk? Och vi hade ju en fråga kring det där med tillväxtmarknader. För du är ju jurist, du gillar ju det här Rule of Law. Så kan du inte bara ge kort din syn på tillväxtmarknader till exempel?

Juuso: Jo, jag fattar att det finns väldigt mycket potential där. Det är mycket tillväxt när det gäller befolkningen, när det gäller ekonomi. Men samtidigt, jag är lite tveksam för den där Rule of Law. De menar att demokrati och demokrati... det skaver lite.

Jan: Exakt.

Juuso: Och integritet och transparency och sådana grejer. Compliance. De är inte så bra där. De är inte på plats ordentligt, kanske i vissa länder.

Jan: Nej, exakt. För vi pratar om, det är bara så här, Brasilien, Ryssland, Indien, Kina.

Juuso: Exakt.

Jan: Ja, och vissa afrikanska länder, antar jag, där man också går in och investerar.

Juuso: Exakt. För mig är det ganska hårt att skicka pengar till de länderna och sådana ekonomier. Och sen tycker jag det kan också vara lite oförutsägbart när det gäller deras valuta. Och därför gillar jag inte så mycket tillväxtmarknader. Jag ser potentialen, men man måste fatta att det är mycket risk också.

Jan: Jag gillar ju det du säger. Det ingår inte i basen. För vi kommer återkomma till det.

Riskklass 5: spekulativa tillgångar

Jan: Och sen kan vi ta den sista då, som är liksom spekulativa, eller det högsta trappsteget. Spekulativa eller ej investerbara investeringar. Och så har du skrivit krypto, enskilda råvaror, meme stocks, penny stocks, startups, cannabisaktier.

Juuso: Fixa en sväng här.

Jan: Va?

Juuso: Det går så bra för cannabis nu för tiden ju.

Jan: Jag vet inte.

Juuso: Det gick ju ett tag. Jag vet att det är lite kontroversiellt att jag också har guld där.

Jan: Ja, det skippade jag, jag märkte. Det var med flit.

Juuso: Men ofta är det inget fundamentalt värde i sådana investeringar. Det är bara min motivation. Om man vill ha dem så är det lite, lite, lite andel. Men liksom...

Jan: Lekhinken.

Juuso: Jag skippar dem.

Susan Dziubinskis Core, Building, Limited

Jan: Men jag gillar detta. För då hade vi, bara för att repetera. Vi hade ju det här risktoleransfrågorna, riskkapacitetsfrågorna. Då fick vi en riskbudget. Då fick vi liksom okej, hur mycket ska jag ha då i risk. Och den kommer även fördela hur mycket du ska ha i de här olika klasserna, klass 1, 2, 3, 4, 5. Och där vet jag också att när du var med på en fika tillsammans så pratade vi om Susan Dziubinski, eller hur hon nu uttalar namnet. Hon pratar om att man har tre delar i sin portfölj. Att man har en Core, Building och Limited.

Juuso: Exakt.

Jan: Vill du säga någonting mer om det?

Juuso: Absolut. Och jag tror faktiskt att vi rörde vid detta redan. Men det är just riskklasserna 1–3 som är de core-investeringarna. De räcker till. Man kan bygga en good enough-portfölj. Med de tre.

Jan: Med de tre.

Juuso: Precis, så att man ska ha mellan 70 och 100 procent av sina totala finansiella tillgångar. Alltså exklusive hus och bundna tillgångar. Så kan man ha 70–100 procent av sina pengar i Core, som är då bankkonto, trygg räntefond, aktieindexfond. It's good enough.

Jan: Exakt.

Juuso: Och vill man inte ha de här Core, då kan man ha building blocks. Exakt, och där har vi mest riskklass 4. Och då kan det vara lite small cap. Det har varit mycket diskussioner om home bias. Alltså hur mycket borde ni svenskar ha i svenska aktier och sånt. Och ja, men man kan ha en liten del. Men dessa investeringar är inte sådana som borde vara 50 procent eller 60 procent av din portfölj.

Jan: Nej, så hon säger 0–30 procent.

Juuso: Ja.

Jan: Så om Core är 70–100 procent av din portfölj, building block 0–30 procent. Och sen limited 0–10.

Juuso: Exakt.

Jan: Och det blir ju de här spekulativa. Men det här, Susan Dziubinski, är det någon som då har inspirerat dig när du har tänkt ut det här, eller var kommer det ifrån?

Juuso: Hon jobbar på Morningstar.

Jan: Ja, okej.

Juuso: Jag lyssnade på henne många gånger i andra poddar. Jag tror att hon har fantastiska tankar om investerande.

Jan: Ja, vad kul. Och de tar ju också detta lite större perspektivet.

Home bias och Norden

Jan: Men du, du bara touchade home bias. Hur ser du på home bias? Har du 20 procent Finland?

Juuso: Nej, det tror jag inte.

Jan: Hur ser du på home bias då?

Juuso: Ja, jag tror att vi bor i fantastiska länder. Jag gillar Norden. Och en av mina building blocks är absolut Norden. Och nordiska småbolag särskilt. Jag tror att Norden är det bästa stället man kan leva i. Jag tycker att från det perspektivet är det jättebra att ha home bias. Akademiskt? Jag är inte så säker. Men jag tror att Finland, Norge, Danmark, Sverige, vi kommer att klara oss bra framöver. Jag gillar home bias. Det är min personliga åsikt. Men jag fattar att om någon vill följa akademin här, och ha inte så mycket.

Jan: Ja, men exakt. Bra. Så att med de här så kan man få till en bra portfölj.

Caroline: Ja, jag har varit med länge. Du kanske är ett nytt fan, jag kanske inte sett den här. För jag ogillar när det är komplext och mycket. Jag vill att det ska vara enkelt i ekonomin.

Jan: Ja, ja, men absolut.

Ombalansering: viktigt men inte religiöst

Jan: Du, jag tänker också så här, vi ska snart börja runda av här. Men jag tänker att du skrev ju också någonting så här, det finska sättet. När det gäller ombalansering. Berätta, för du har ändå skrivit ganska mycket om ombalansering. Där du har skrivit så här: ombalansering är viktigt, men inte religiöst. Ombalansering när portföljen har glidit, ombalansering när man tar ut eller sätter in pengar. Så kan du inte säga någonting mer om det?

Juuso: Nej, men först och främst, jag tycker att det är jätteviktigt att ombalansera. Men som jag sa, det...

Jan: Och vad menas med ombalansering? Att vi skiftar här, om till exempel riskklass 3-aktierna har stuckit iväg jättemycket. Så byter jag tillbaka till den jag fick. Caroline har nu den där 60/40 och plötsligt har det gått till 66/34. Och då kan det vara dags att ta risken tillbaka till 60/40. Då ska du sälja lite aktier, för det har förmodligen gått jättebra med aktier. Så säljer man aktier och tar risken tillbaka till 60/40.

Juuso: Men vad jag menar här, det kan också vara att jag kan ha andra sätt att göra det också. Okej, vill du köpa något, okej, så tar du pengar från aktiedelen. Och du ombalanserar på det sättet. Eller du ombalanserar till 63/37 eller något sånt. Alltså det är momentumbalansering. För att det går bra med aktier, så låt det gå bra.

Det finska sättet och skatten

Juuso: Och sen har jag pratat också om det finska sättet. Beskattningen är helt annorlunda i Finland. Vi vill äga jättelångsiktigt och ombalansering är lite problematiskt i Finland med tanke på beskattning. Och i Finland säger många att om du vill ha en 60/40-portfölj, spara 50/50. För att någon dag ska den bli 60/40. Och du betalar inga onödiga skatter.

Jan: Vi måste inte betala någon ISK-skatt bara för att vi äger våra fonder. Utan vi betalar skatt när vi säljer. Och om det har blivit vinster.

Juuso: Men har inte ni något sånt här också, att om man äger i tio år, så får ni lägre skatt? Så är det liksom fast beskattning. Oavsett hur mycket då?

Jan: For good. Det är det jag ser. Finland, det är som Sverige för vuxna. Ja, det var någon som sa det genialiska.

Juuso: Exakt. Men också om du har 50/50, så kan du använda den här räntedelen om du behöver pengar. Och jag tycker också att det är att nu, om du i morgon sparar och du har det där 60/40 som har gått till 66/34, då kan det vara dags att köpa dina nya månadsinsatser. 40/60 eller 50/50 eller 30/70 eller något sånt.

Jan: Precis, så att jag kan balansera det genom att månadsspara, när jag sätter in nya pengar.

Juuso: Exakt. Eller om du får en bonus varje år, samma månad.

Jan: Ja, eller skatteåterbäring.

Juuso: Exakt. Ombalansera med de pengarna. Så det är inte det enda sättet att varje jul eller midsommar göra detta.

Hur ofta ska man ombalansera?

Jan: Det kan vara jättebra.

Juuso: Men jag måste säga samtidigt att jag inte gillar blandfondernas eller fondrobotarnas takt eller intervall. Det är för ofta. Det kan vara att de ombalanserar varje vecka om det har skiftat.

Jan: Ja. Jag brukar säga, jag tror jag såg någon Vanguard-studie, som var så här, att det är ganska lagom att göra det en till två gånger om året. Det blir liksom inte så mycket.

Juuso: Jag tror att sweet spot var faktiskt 18 månader.

Jan: Vanguard, ja. Precis.

Juuso: Snyggt!

Jan: Caroline, hänger du med? Vad? Du bara skrattar.

Caroline: Ja, jag tycker det är lätt att hänga med idag faktiskt. Som att jag är lite så trött eller bakom. Jag tycker det är jättespännande.

Jan: Enkel tänkare.

Juuso: Enkel finne med enkel finlandssvenska.

Jan: Ja, precis.

Bästa misstaget och kopparvagnarna

Jan: Men du, jag tänker, vi har några frågor som vi alltid brukar säga så här. Om du skulle säga så här, vilket är det bästa misstag du har gjort? Har du något sånt? Eller så här roligt?

Juuso: Ja. Det kan vara att jag har försökt att vara lite för klok någon gång.

Jan: Precis. Den här manliga övertron på egen förmåga.

Juuso: Det kan ha något att göra med råvaror. Råvaror till och med. Ja, förlåt. Jag gillar den här tanken om att jag är min egen förmögenhetsförvaltare. Det kan ju vara att jag försökte att vara en hedgeförvaltare också ett tag. Jag tror att det är ett misstag. Detta vet jag inte om det är sant, det är en historia som jag har hört i finansbranschen. Att det finns vissa råvaruinstrument som egentligen inte är till för investerare utan de är till för företag som ska köpa råvaror. Jag vet inte om det är terminer eller något sånt här. Men då vet jag att det var någon som satt på en sån här firma. Och sen en dag så fick han ett telefonsamtal. Och så i andra länder så heter det så här: hej, jag heter Leo D. Jag jobbar i hamnen i New York. Och du har liksom här 25 vagnar koppar. Vart vill du att vi ska ställa dem? Och det var liksom paniken. För du vet, han hade köpt det, han hade glömt bort dem. Och så blev det leverans på de här terminerna. Så han var så här: ja, det måste vara så dyrt. Shit, jag sitter med 25 tågvagnar koppar eller vad det nu var, i New Yorks hamn.

Jan: Då tänker jag bara så här. Då har man en dålig dag på jobbet.

Juuso: Jag tror att han glömde att rulla futurer.

Jan: Ja, så kan det vara.

Sämsta rådet i finansbranschen

Jan: Just så här, också en fråga. Sämsta rådet i finansbranschen. Vad är det sämsta du har hört eller läst?

Juuso: Jag borde ha förberett mig för denna fråga. Men jag tror att det är de här tradingkurserna. Som några banker marknadsför. Pelle gjorde 8 000 spänn i en månad. Nu är det dags för dig också. Jag tror att det funkar inte. Och sen tycker jag också att en ganska vanlig grej här i Norden är att man måste äga sitt boende. Det är den bästa investeringen man kan göra. Jag tycker det är också något som... konstigt.

Jan: Har ni det i Finland också?

Juuso: Ja, litegrann.

Jan: Är det så?

Juuso: Ja. Jag är inte alls säker på det. Det kan finnas andra sätt.

Hyresrätt som underskattat lyxboende

Jan: Ja, men det där är roligt. Vi har avsnitt 106 och 107. Då hade vi vd:n för en fastighetsförmedlare. Som var så här, nu har jag slutat som vd, så nu vill jag komma till er och prata ut. Och det var jättebra. Och en av hans poänger var ju det här att hyresrätt är ett underskattat lyxboende.

Juuso: Ja, jag håller med.

Jan: Och jag har ju också sagt det så att när barnen växer upp, det är väl inte helt orimligt att vi skulle hamna i en hyresrätt. Plus jag såg Nikma Julie, som jag tror vi följer. Han bor också i hyresrätt. Men vi kan också knyta åter till Ramit Sethi, som på sistone på sin Instagram har pratat mycket om att det går jättebra att hyra sitt boende. Det kan till och med vara väldigt fördelaktigt ekonomiskt.

Juuso: Exakt. För det finns en grej som vi ofta glömmer när vi pratar om hus. Och det är saneringsskuld. Den kommer alltid.

Jan: Ja, vad är det för något?

Juuso: För liksom, om 20 år är varje hus, man måste sanera det. När vi tänker på 70-talet, 80-talet, 90-talet. Det har hela tiden funnits material eller strukturer som inte är hållbara. Och man måste byta dem, göra om dem. Och jag tror att det kommer hända med hus som är från 2000-talet också. Och det är dyrt. Och nu finns det många lite äldre människor i Finland och i Sverige som har sina gamla fina hus med mycket saneringsskuld.

EU-lagstiftning och energiklasser

Jan: Ja. Vi ska faktiskt prata om det. Vi ska göra ett förmodat avsnitt med ett företag, där vi ska prata om den här EU-lagstiftningen som ska komma. Fram till 2050 så ska alla husägare öka energiklasserna på sina hus. Det är inte bestämt än, men det kan bli dyrt.

Juuso: Ja, det känns som det kan bli dyrt.

Jan: Men jag kan inte så mycket om det, så vi ska bjuda in. Just det, vi har pratat en och en halv timme.

Juuso: Shit.

Jan: Alltså, detta var helt fantastiskt.

Juuso: Det tycker jag också.

Jan: Ja. Tack för att du har tagit dig från Finland och hälsar på oss här. Det var jätteskoj. Vilken ära.

Juuso: Ja, det är äran.

Jan: Det var jättekul att ha dig här.

Juuso: Äran är vår.

Jan: Och tack för att du hänger i forumet och tack för alla dina bidrag. Jag ska verkligen ta med mig det här att förmögenhetsförvaltare är egentligen mycket, mycket bättre än investerare. Tack så mycket. Grymt.

Juuso: Tackar. Moido.

Efterprat: enkelhet och rikt liv

Jan: Så, det var intervjun med Juuso. Jag uppskattar den jättemycket. Vad tänker du?

Caroline: Jag uppskattar också den jättemycket. Och jag tyckte om det här. Vi har ju varit inne på det nu i ett föregående avsnitt, det här med enkelhet i ekonomin.

Jan: Ja, att förenkla.

Caroline: Förenkla sin ekonomi och vad man egentligen behöver. Här knyter vi an till det väldigt bra. Jag tycker Juuso knyter an till det jättebra.

Jan: Ja. Det jag gillar också, att det behöver inte vara ett alternativ att det är fyrahinkarsprincipen eller hans förhållningssätt, den här Total Return Risk Approach. Men, för det ger ungefär samma resultat. Att det är liksom olika vägar som leder fram till ungefär samma resultat. Så man kan både tänka fyrahinkarsprincipen och sen slå ihop alla hinkarna och se vad det blir. Eller så kan man använda hans metodik och den här Excel-filen som finns i beskrivningen. Och ja, det gillar jag. Sen gillar jag många av hans tankar också. Att hålla det enkelt. Målet är att ha ett stressfritt liv. Målet är att ha ett rikt liv. Och på det sättet. Jag gillar det. Jag gillar det tänkvärt. Och sen är det alltid extra roligt att intervjua folk från communityn. Människor som annars inte är med på podd. Som har tänkt, som har funderat, som har gjort en resa. Och jag tror att det kommer komma lite fler sådana avsnitt framgent faktiskt.

Caroline: Snyggt.

Nästa steg och tack till communityn

Jan: Jag vill säga ett stort tack till dig på Patreon, som gör den här typen av avsnitt möjliga, där vi kan bjuda in gäster, vi kan prata om andra saker, lite annorlunda, få en inblick i andras privatekonomiska liv. För dig som lyssnar, om du vill lyssna vidare, vad är nästa steg? Då tror jag faktiskt, om du inte har lyssnat på det, då tror jag det blir avsnitt 324, allt du behöver veta om en privatekonomi. Sen är det avsnitt 99, eller då 263, som är ominspelningen av 99, som handlar om att komma igång med ditt sparande, där vi pratar mycket om detta, aktieindexfonder. Och sen kan det faktiskt också vara en idé att lyssna på det här avsnittet som vi har om räntor, som det också finns en länk i beskrivningen till. Så jag skulle säga att det är väl de tre avsnitten som man kan lyssna på och rent konkret testa den här Google Sheets- eller Excel-filen.

Var med som en kul grej och skriv gärna en kommentar i forumet, för precis som vanligt, det är i forumet det händer, efter avsnitten, det är där kommentarerna finns, det är där Juuso kommer finnas och han har lovat svara lite på kommentarer. Så ett fantastiskt stort tack och så ses vi nästa vecka igen.