Allt du behöver veta för en välmående privatekonomi(och ett rikt liv)

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Guldkornen från vår ekonomiska resa
2. Välkommen till podden
3. De två minuterna: strukturen i privatekonomin
4. Lev under tillgångarna först, över dem sen
5. Tre saker att komplettera med varje år
6. Varför: den viktigaste frågan
7. Trygghet, dåligt samvete och att pengar är roligt
8. De fyra delarna varje ekonomi består av
9. Höja inkomsten i arbetslivet
10. Utbilda sig mitt i livet
11. Tjäna lite extra vid sidan av
12. Sidoverksamhet och små förändringar
13. Utgifter: var slaget egentligen står
14. Boende: tioårshorisont och värdebevarare
15. Investera i relationen
16. Bilen: total cost of ownership
17. Spendera extravagant, var brutalt snål
18. Bolåneränta, prenumerationer och hjälp att få
19. Second hand och köpstopp
20. Hög inkomst gör dig inte rik
21. Var snäll mot dig själv på resan
22. Buffert: prioritet ett
23. Uppskjuten konsumtion och pengamaskinen
24. Tumregeln: 120 kronor i tolv år
25. Varför gör inte alla det här?
26. Köp hela höstacken
27. Var passiv och håll nere avgifterna
28. Inga superinvesteringar, inga superinvesterare
29. Äg hela höstacken, inte leta nålar
30. Två vanliga frågor: engångsbelopp och rådgivare
31. Pension: ett automatiskt sparande du redan har
32. Varför 60–70 procent räcker
33. Jokern: jobba ett år extra
34. Kollektivavtal, löneväxling och livsinkomst
35. Valcentral, fondlösning och AP7 SÅFA
36. Sparande till barn
37. Skulder: prioritera och be om hjälp
38. Amortera eller investera, och CSN-lånet
39. Svarta svanar: testamente och livförsäkring
40. Försäkringar generellt
41. Prata om pengar och var föredömet
42. Pengar som verktyg och Die with zero
43. Nästa steg: välj ut en till fem grejer
44. Tack för att du lyssnat

Guldkornen från vår ekonomiska resa

Jan: Välkommen till RikaTillsammans. Detta är dagens avsnitt. Ett smörgåsbord med tips, råd och förslag för en sund och riktigt välmående privatekonomi. Idag får du guldkornen från vår ekonomiska resa, från 300 poddavsnitt, tusentals diskussioner i forumet och communityns bästa tips. Det här är sådant som jag själv önskar att vi hade vetat när vi började vår resa. Det hade sparat pengar, vi hade förmodligen tjänat mer pengar och vi hade undvikit många misstag. Så man kan se det som en genväg till en bra privatekonomi, en genväg du får av många som har provat. Och det här kommer vara ganska brett, så att du kan komma tillbaka och lyssna på det. Du plockar de tips som sticker ut för dig och som du gillar, helt enkelt. Alla kan göra sin privatekonomi lite bättre.

Caroline: Ja, och det är det som jag tycker är så fint. Det spelar ingen roll hur mycket pengar du har eller hur lite pengar du har, om du är ung eller gammal, om du är nybörjare eller expert. Alla kan göra sin ekonomi lite bättre.

Jan: Den enda skillnaden mellan nybörjaren och experten är att när man är nybörjare kan man göra större skillnader på kortare tid. Tänk Lyxfällan, hur mycket de har kunnat förbättra sin ekonomi när den har varit ganska dålig till en början. Tänk då vad som är möjligt med en privatekonomi som faktiskt funkar.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Välkommen till podden

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson. Välkommen till avsnitt 324, och extra välkommen till dig som lyssnar på oss för första gången. Jag tänker att vi ska hoppa rakt in i avsnittet. Men en sak som kan vara bra att veta är att vi har ett forum på rikatillsammans.se/forum där du kan ställa frågor, få hjälp, få fördjupning, få källor och få mer kött på benen. För i det här avsnittet kommer det vi pratar om den kommande timmen vara ganska brett och grunt, med flit. Vi vet inte var du är någonstans i din ekonomi, så vi skjuter lite brett. Du plockar upp de guldkorn som passar dig och sen kan du alltid ställa följdfrågor. Det finns nästan fördjupningsavsnitt om allt vi pratar om idag. Så idag är det highlightsen, det är rubrikerna, det är guldkornen, och sen kan man dyka ner om man vill veta mer med hjälp av forumet. Jag tänker att vi ses där, och så kör vi på, Karro.

Caroline: Bra.

De två minuterna: strukturen i privatekonomin

Jan: Om jag bara fick två minuter på mig att prata med någon som frågar "vad ska jag göra i min privatekonomi?", då hade jag sagt så här: det första handlar om strukturen i privatekonomin. Det en riktigt bra privatekonomi klarar sig på är ett lönekonto på din vanliga bank, ett betal- eller kreditkort. Använder man kreditkort betalas det i slutet av månaden. Sen ett buffertsparkonto, alltså ett sparkonto vars syfte är buffert: oförutsedda händelser, skiften i livet, när man behöver de där extra pengarna. Och ett investeringssparkonto, ISK, det vill säga ett långsiktigt sparkonto där man investerar i fonder som hjälper en att tjäna pengar över tid. Allt det här går att göra hos en aktör som heter Lysa, alltså buffertsparkontot och investeringssparkontot. Där ska vi säga: ingen har betalat för det här avsnittet, det är inte sponsrat. Däremot har vi en sponsrad länk till Lysa. Men i forumet finns det massor av förslag på andra aktörer.

Jan: När man har det här lönekontot, ett betalkort, ett kreditkort, ett buffertsparkonto och ett investeringssparkonto, så gör man en automatisk överföring från sitt lönekonto till sitt buffertsparkonto och till sitt investeringssparkonto. Sen gäller principen som vi i många avsnitt har pratat om: just keep buying. Bry dig inte om hur marknaden eller hur börsen går, utan fortsätt bara månadsspara. Fortsätt köpa saker som kommer tjäna dig pengar. Och sen, sitt still i båten, eftersom du har en bra båt. Det som är viktigast kring långsiktigt sparande i fonder och aktier är att den som är lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad faktiskt är den som vinner.

Caroline: Jag tänkte bara på det här med just keep buying, att det kommer från en bok.

Jan: Ja, av Nick Maggiulli, som är fantastisk. Vi har gjort flera avsnitt om den boken, så man kan kolla på dem.

Caroline: Jag tänkte också att det handlar om att fortsätta köpa, månadssparande helt enkelt. Att månadsspara.

Lev under tillgångarna först, över dem sen

Jan: Ja. Tanken är att man alltid brukar prata om att leva under sina tillgångar, eller leva inom ramen för sina inkomster. Det är sant, men det är inte helt hundra procent sant. Jag skulle snarare säga så här: lev första delen av ditt liv under dina tillgångar, så att du kan ha det här månadssparandet. Det är den första fasen i ditt liv, den fasen då du jobbar för dina pengar. Och det gör du för att du i fas två i livet ska kunna leva över dina tillgångar, det vill säga den fasen då dina pengar jobbar åt dig. Så det handlar om att göra det här skiftet. Först jobbar vi för våra pengar. Vi jobbar hårt, vi sparar och sen investerar vi dem så att vi får igång vår pengamaskin, och sen lever vi på pengamaskinen resten av livet.

Caroline: Och det är ju så enkelt.

Jan: Ja, egentligen är det så.

Caroline: Och det är ganska skönt att det är så enkelt.

Jan: Ja. Och återigen, det handlar inte om hur mycket pengar du har. Till exempel med Lysa: du kör Lysa om du kan spara 100 kr i månaden och har 0 kr på kontot, eller om du har 10 miljoner och sparar 10 000 kr i månaden. Inget av det här spelar någon roll, det är same same.

Tre saker att komplettera med varje år

Jan: Sen skulle jag säga, för att komplettera det här enklaste, tre saker. En gång om året: hitta en eller två utgiftskategorier i livet där du kan sänka dina kostnader. Sådant som kanske inte ger dig energi, som du inte tycker är superkul. Sänk kostnaderna där, för att du i nästa steg ska kunna hitta två utgiftskategorier där du kan höja kostnaderna i stället. Så att du omprioriterar. Vi är inte några som tror att man bara ska leva så snålt som möjligt, att ju lägre utgifter desto bättre. Nej, vi tror snarare på att lägga pengar på det som är viktigt på riktigt, på det som ger energi och gör ditt liv rikare. Därför gillar jag den här 1–2:an: spara i två kategorier, öka i två kategorier.

Jan: Och sen det sista: en gång om året fundera eller be om hjälp, för det här är den klurigaste övningen i hela förenklingen. Det är att fundera på hur du kan öka dina inkomster. För, som vi kommer komma in på, inkomsterna styr så mycket av ens privatekonomiska liv. Vill du lägga till någonting här på det här enklaste?

Caroline: Nej.

Jan: Och då tänker jag också så här: här kan man egentligen sluta. Gör man det här, då kommer du ha en bättre ekonomi än minst halva Sveriges befolkning. Gör du det där sparandet med pengamaskinen, just keep buying en fondrobot som Lysa över lång tid, så kommer du få ett bättre resultat och tjäna mer pengar än de flesta som investerar, de du hört talas om som pratar om aktier och fonder.

Caroline: Ja, och det är det som är det lite sjuka, för det är så kontraintuitivt.

Jan: Precis. Man tror att för att få ett bra resultat ska man vara engagerad, man ska anstränga sig, man ska lägga tid, man ska läsa på. Men i sparande, i långsiktigt framgångsrikt sparande, är det tvärtom. Där är det den som är lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad som vinner. Och om det här låter sjukt: vi har hela avsnitt om varför det är sant, så vi går inte in på det. Vi har också forskning som visar att det är sant, minst sagt, och vi har bjudit in professorer och andra som pratat om det.

Varför: den viktigaste frågan

Jan: Om vi hoppar till egentligen den viktigaste frågan när det gäller att göra ett skifte i sin privatekonomi, så handlar det om frågan varför. Varför ska jag göra en förändring? Jag tror på att ens ekonomi är ett resultat av ens beteende. Och vi människor gör egentligen bara skillnad vid två tillfällen i livet. Det ena är när vi är trötta på att ha det som vi har det. Jag är trött på att alltid oroa mig, jag är trött på att pengarna tar slut i slutet av månaden, jag är trött på att inte kunna flytta, jag är trött på att inte ha råd. Nu får det vara nog. Då gör vi ofta en förändring. Och det gäller alla områden, inte bara pengar. Så är det ju med en relation också.

Jan: Den andra gången vi gör en förändring i vårt liv eller vår ekonomi är när vi blir så inspirerade. När man tänker "åh, det hade varit så coolt. Tänk om jag kunde vara ledig mer med barnen. Tänk om jag fick segla jorden runt, eller göra en jorden-runt-resa. Eller tänk om jag kunde bli ekonomiskt fri." Det som man ibland pratar om med FIRE, financial independence, retire early. Alltså att jag har något som inspirerar mig så mycket. Jag brukar säga att det är som när man åker på den där charterresan och flyget går klockan sex på morgonen. Man ska vara på flygplatsen klockan fyra, man sätter klockan på tre och så vaknar man halv tre av sig själv. För att man vet.

Caroline: Händer det dig?

Jan: Nej. Eller jo, det har hänt. Men det hade aldrig hänt en arbetsdag. Och problemet är att när vi inte har det här hotet och inte har det här inspirerande, då gör vi ofta ingen skillnad, ingen förändring i vår privatekonomi. Så frågan är att ställa sig: varför ska man lyssna på oss här i en timme? Varför ska man gå in i forumet? Varför ska jag spara pengar, dra in på någonting kanske, för att få mer pengar i framtiden? Det svaret är helt och hållet individuellt.

Trygghet, dåligt samvete och att pengar är roligt

Jan: Men om jag skulle plocka ett varför, vad svaret på varför är för oss och för många andra, så är det ofta en kombination. Jag vill ha en ekonomisk trygghet. Det vill säga att jag vill kunna sova gott om natten, jag vill inte behöva oroa mig, jag vill veta att jag klarar en oförutsedd händelse. Jag behöver inte oroa mig om det blir varsel, för jag vet att jag klarar omställningen till ett nytt jobb. Jag behöver inte oroa mig om jag blir sjuk, eller om jag behöver ta hand om mina föräldrar eller mina barn. Den ekonomiska tryggheten, att inte ha kniven mot strupen. Sen är det ofta många som sitter med ett dåligt samvete: jag borde ta bättre hand om mina pengar.

Caroline: Ja, ett dåligt samvete kanske också. Men det jag tänker på när vi träffades för 20 år sedan, det var ju inte det att du var så trygghetssökande. Det var du kanske också. Men du tyckte också om att göra roliga saker med dina pengar.

Jan: Ja, men exakt.

Caroline: Att de var liksom ett verktyg, och jag hade inte stött på så många som var på det viset, så det var kul.

Jan: Ja, exakt. I grunden tycker vi att pengar är roligt. Pengar är inte allt, men de löser vissa problem och de skapar vissa möjligheter. Jag brukar till och med säga, vi har ett avsnitt som heter "Tänk om ekonomi är penseln man kan måla sitt liv med". Och här kan det handla om: vad kan man vilja måla för bild?

Caroline: Man kan vilja måla en bild att jag vill kunna sluta jobba tidigare, eller gå ner på deltid, eller jobba mindre. Jag vill kunna behålla den livsstil jag har idag när jag går i pension, eller jag vill ha en båt, eller jag vill kunna spendera tid på det som är viktigt för mig, med mina barn, med mina hobbyer. Eller någon drömmer om att starta eget. Vissa vill resa.

Jan: Vissa vill resa, ja. Och naturligtvis är det många av oss som har barn, där man som förälder såklart vill ge sina barn en bra start i livet och hjälpa dem till en bättre framtid, eller hjälpa dem så gott man kan. Så det är ett bra tillfälle här att bara pausa och fundera på varför du vill göra en förändring i din privatekonomi. Och så skriver du ner det. Och vet du vad, det bästa av allt: det här är inte skolan, så man får kopiera det vi har sagt. Det är bara att bocka av: ja, det håller jag med om, det håller jag med om.

Caroline: Nej, man måste inte hitta på det själv. Men jag tänker också att det ibland kan vara så, för mig i alla fall, att för ett bra tag sen behövde jag bara spara lite grann. Det var hundra spänn i månaden eller vad det var, för att visa för mig själv att jag kan det. Jag kan spara, jag klarar av att låta pengarna vara i fred ett helt år och se att det blev några tusenlappar. Det var jätteskönt. Det var som starten på ett nytt självförtroende. Det behövde inte ens vara ett jättestort varför, utan det var bara att jag skulle se om jag kunde klara det.

Jan: Ja, och där är dessutom en extra viktig aspekt som jag brukar glömma bort, den här kvinnoaspekten. Att faktiskt kunna vara självständig, att inte vara beroende. Det finns tyvärr många undersökningar som visar att kvinnor sparar mindre än män. Så där finns också, eftersom pengar tyvärr bestämmer en stor del av välmåendet i livet och ger upphov till mycket oro, verkligen många anledningar att hitta både motivationsanledningar och anledningar att komma igång.

De fyra delarna varje ekonomi består av

Jan: Men om vi ska ta nästa övergripande område: vi kommer egentligen prata om de fyra områdena som alla ekonomier har, oavsett var man är, om man är ung eller gammal, har mycket eller lite pengar, till och med om man är ett företag, ett land eller en privatperson. Alla ekonomier består av fyra delar: inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Så vi tar de här fyra delarna var för sig nu och kommer med lite tips och rekommendationer, och så plockar du återigen det som är relevant för dig. Och det finns mer att hitta i forumet.

Jan: Om vi tittar på inkomstsidan skulle jag säga så här: en av de viktigaste sakerna är att hitta ett jobb som du gillar, som ger en bra lön och betalar en tjänstepension. För din lön bestämmer dina möjligheter i livet. Den bestämmer hur mycket du behöver jobba, hur mycket du kan vara hemma med barnen, hur stor din pension kommer att bli, hur mycket du kan spara, vilken ersättning du får om du blir sjuk, vilken ersättning du får om du får barn. Den bestämmer en stor del av livskvaliteten och välmåendet. Så lönen, vår inkomst, skulle jag nästan säga är den viktigaste delen, för det är där alla ekonomier börjar.

Caroline: Ja, absolut. Men sen kan det ju vara så att man har ett jobb man halvtrivs med, eller man gillar det inte. Men har man en inkomst så är det ändå bra.

Jan: Absolut. Och jag säger inte här "byt jobb". Det är inte det. Man kanske inte ens har möjlighet till det just nu. Men bara tänka lite så: vad skulle jag vilja göra?

Caroline: Ja, och det kommer förslag på hur du kan göra det utan att behöva höja lönen. Så det finns andra sätt att höja sina inkomster.

Jan: Men jag tycker att en ambition man bör ha genom livet är att försöka höja sin inkomst. Det är inte lätt, men det gör jättestor skillnad. Inte minst, det som många missar, är att värdet med pengar är att om du har kontroll över dina pengar, så får du kontroll över din tid. Och tiden påstår jag faktiskt är det mest värdefulla vi har.

Caroline: Sen också att man förtjänar det. Man förtjänar att höja sin lön under sin livstid.

Höja inkomsten i arbetslivet

Jan: Ja, exakt. Så vad finns det då för tips, förslag eller råd? Vad har folk gjort för att höja sin inkomst? Om vi först tittar på arbetslivet och det jag gör i karriären, och sen separat på vad jag kan göra vid sidan av mitt jobb. Det folk gör är att man byter jobb med jämna mellanrum. Tyvärr är det så i Sverige att det bästa och enklaste sättet att höja sin lön är att byta jobb. Men det kan man också göra internt på företaget. Det kan handla om att man byter arbetsuppgifter. Och en sak som är lite kontroversiell, men jag brukar säga: man behöver inte sluta söka jobb för att man har ett jobb.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Det är flera i forumet som har sökt jobb under tiden de varit på ett jobb, och sen har de kunnat gå till sin arbetsgivare och säga "titta, jag blev erbjuden det här jobbet, men jag trivs här, kan jag inte få stanna kvar, kan ni matcha det här?" Och för en klok arbetsgivare är det ofta mycket, mycket billigare än att bli av med en person som kan massor av saker, inleda en helt ny rekryteringsprocess och ta risk på en ny person. Återigen, det funkar inte i alla branscher eller alla jobb, men det är vad några har gjort.

Jan: Annat: försöka löneförhandla. Vissa yrken har jättestora möjligheter att löneförhandla, andra inte så mycket. Men en superbra fråga att ställa till sin chef, om man har en klok chef, är: vad skulle krävas? Vad skulle jag behöva göra annorlunda för att nästa år kunna få den här lönen? En klok arbetsgivare kommer jobba tillsammans med dig så att du ska kunna få den lönen. Så, vad skulle krävas för det här? Och återigen, enkelt, men inte lätt. Då handlar det om att göra det under nästkommande år, och sen borde du kunna höja lönen, för det var det ni gjorde, det var dealen.

Caroline: Men du, hur mycket ska man höja egentligen, tycker du? Vissa kommer ju känna att "ja, det var 200 spänn extra det här året", per månad.

Jan: Det beror på ambitionsgraden. Men även 200 kr, som du kan spara i massor av år, gör jättestor skillnad. För, som vi kommer prata om, pengamaskinen, det finns en anledning till varför man brukar säga att den är världens åttonde underverk. Så även små summor gör jättestor skillnad. Vi har också en tråd i forumet som heter "Hur lång tid tog det för dig att öka lönen?", och där kan man bli superinspirerad. Där finns folk som har dubblat lönen. Vi har till och med en tråd som heter "Hur lång tid tog det dig att dubbla lönen?". För vissa har det tagit 10–15 år, andra har inte lyckats alls, och vissa har gjort det på två år. Så det finns ingen grundregel, utan ambitionen bör vara att öka lönen, gärna mer än de där 2, 3 eller 4 procenten per år.

Utbilda sig mitt i livet

Jan: Sen är det vad folk också har gjort i forumet: man har utbildat sig för att kunna byta jobb. Man har gått en yrkesutbildning mitt i livet, nu har vi fått det här omställningsstödet. Vi har till och med en tråd i forumet som hette "Så här kan du få 45 000 kr i månaden". Det var någon som utbildade sig, jag tror det var till lokförare, eller tågförare.

Caroline: Ja, jag har inte sett det, men det var ju coolt.

Jan: Ja, och det finns folk som har gått utbildningar till programmerare. Så det kan vara ett sätt. Det är inte till för alla, men det är det som...

Caroline: Olika företag har ju också utbildningar ibland, beroende på om man vill bli manager eller något annat. Så man kan jobba sig upp, det beror helt på var man jobbar. Man kan alltid gå på högskola, man kan gå internutbildningar. Det finns jättemycket utbildningar på nätet.

Jan: Jättemycket utbildningar på nätet.

Caroline: Vad tänker du då på?

Jan: Både sakfrågor, om man vill lära sig något specifikt, men det finns hela universitetsutbildningar på nätet gratis. Återigen, allt beror på ens ambition. För någon är det "nej, det här är inte för mig", och det är fine, det finns andra saker. Det är ett smörgåsbord, inte ett facit. Naturligtvis finns det som min mamma, när vi hade det tufft när vi var små, då delade hon ut tidningar på morgonen innan sitt vanliga jobb. Och så kan man göra i perioder. Man kan göra sprintar där man jobbar extra, man jobbar övertid, man tar nattpass eller helgpass.

Caroline: Jag tycker det är fint det du säger om sprintar, för då kan man också känna att jag gör det här nu, den här begränsade tiden, och sen tar den slut och då har man kanske en respit på något vis. Jag vet att mina föräldrar, vi hade inte så mycket pengar när vi var små, det var sättet för dem att spara så att vi kunde åka på semester.

Tjäna lite extra vid sidan av

Jan: Och sen finns det naturligtvis hobbyer där man till exempel säljer olika saker. Vi har ju Melva i forumet som säljer praliner som en liten grej vid sidan av. Hon har sålt frön. Och vi har andra. Min bror har från tid till annan spelat poker för att göra en liten extrainkomst.

Caroline: Också de som säljer, inte prylar på Tradera, men just frön och växtsticklingar och allt möjligt, sånt som är återgenererbart där hemma. Det tycker jag är fint.

Jan: Ja, sånt som är hobbyer. Och sen, om vi tar hur man kan tjäna lite extra pengar vid sidan av: man kan hyra ut. Du är grym på att hyra ut grejer via Hygglo.

Caroline: Ja, det är... På sommarhalvåret vill folk ha lite saker från vårt förråd. Det blir faktiskt en bra inkomst, vid sidan av lite grann. Några hundralappar i månaden vissa perioder.

Jan: Ja, eller hur. Och man kan hyra ut sin bil, man kan hyra ut sommarstuga, man kan hyra ut det mesta. Ett av de bästa sätten, om någon skulle komma till mig och säga "du vet, vi behöver lösa en tuff ekonomisk situation", det jag skulle titta på först där, förutom att sälja grejer, är privatuthyrning av en del av bostaden. Till och med: finns det någon investering man kan göra för att kunna ha privatuthyrning? För privatuthyrning är ett av de bästa och enklaste sätten att tjäna mer pengar i Sverige. Det finns jätteförmånlig skattelagstiftning kring det. Det är på den nivån att jag ibland skulle säga att det nästan är viktigare eller bättre att du gör privatuthyrning än att du sätter igång en pengamaskin, för du kommer tjäna mer pengar på det. Och sen kan du använda överskottet från privatuthyrningen till pengamaskinen.

Privatuthyrning är ett av de bästa och enklaste sätten att tjäna mer pengar i Sverige.

Caroline: Det vet jag att det finns folk som gör i forumet också.

Jan: Naturligtvis Airbnb och sånt funkar också. Och att sälja saker, du var inne på det, sälja saker på Tradera, Blocket, Sellpy, loppis. Jag tror Blocket hade gjort någon undersökning att den genomsnittlige svensken har ett värde av 20 000 kr i sitt förråd.

Caroline: Som dessutom inte alltid används.

Jan: Nej, exakt.

Caroline: Det kan man ha på sin vind eller i sitt förråd, ja.

Jan: Och tricket där är att prova.

Caroline: Prova, prova.

Jan: Exakt, jag tänkte säga det.

Caroline: Det kan vara så att det tar ett tag att komma igång. Det gjorde det med Hygglo för oss. Det kom inte igång till att börja med. Men man ska aldrig ge upp. Jag lägger ut mer och mer grejer som jag kommer på. Jag hade inte kommit ihåg att vi hade sovsäckar och sånt, så då la jag ut dem när jag kom på det. Man ska aldrig ge upp, för rätt vad det är så tar det fart.

Sidoverksamhet och små förändringar

Jan: Det sista, det är överkurs, sättet att tjäna pengar som vi kommer prata om: pengamaskinen eller kapitalinkomster. Det kommer vi prata om strax när vi kommer in på tillgångar. Och sen att starta en liten sidoverksamhet, det är också överkurs. Det har vi också en hel del avsnitt kring. Och återigen, jag vill verkligen, verkligen betona det här: små förändringar ger stora resultat. Det är värt med den där extra hundralappen, tusenlappen eller liknande. Och många av de här sakerna, när jag pratar om sidoverksamhet, det är inte så att du måste ha nästa Spotify-idé. Nej, oftast har vi andra avsnitt där det handlar om att ställa sig frågan: vad tycker jag är roligt? Vad går lätt för mig? Vad gör jag ändå när jag bara får ha tid över, och kan jag tjäna lite extra pengar på det? Det är det som hobbyverksamhet ofta handlar om. Men det är överkurs.

Caroline: Snyggt. Bra.

Jan: Känns det förståeligt?

Utgifter: var slaget egentligen står

Jan: Då tittar vi på nästa del i ekonomin, på utgifterna. Jag ska vara helt ärlig: vill man göra snabbast förändring i sin privatekonomi är det oftast att sänka kostnaderna som ger mest effekt. Men om vi tittar på lite överkurs kan man säga så här: det finns ingen gräns för hur mycket pengar man kan tjäna, det finns ingen gräns för hur mycket inkomster du kan ha. Däremot har alla en gräns, som inte är noll, för hur mycket man kan spara. Vi behöver alla mat, vi behöver någonstans att bo, vi behöver kläder, vi behöver ta oss till jobbet, vi behöver massor av grejer. Så jag brukar hellre prata om, som vi gjort nu, att fundera på att öka inkomsterna, även om det är svårare. Men det ger mer resultat över tid.

Jan: Och där vill jag säga: vi är inte de som är bäst på att leva snålt eller bara dra ner på kostnaderna, för vi har alltid fokuserat och försökt leva som vi lär. Vi fokuserar på inkomsterna, så vi har ganska höga utgiftsnivåer. Det finns många i forumet, det finns trådar som heter "Vad har du gjort för din ekonomi idag?" och "Vad är de bästa spartipsen?". Jag vet att det finns folk på Instagram som är "åh, vi lagar mat för tian", men sorry, vi är inte dem, vi har matkostnader på över 10 000 kr i månaden på fyra personer.

Jan: Men om jag skulle säga någonting kring kostnader, så är det att fokusera på de två viktigaste, eller de två största, kostnadsdrivarna i livet. Och det är boende och bil, eller boende och transport helt enkelt. Kan man få rätt på de två har man vunnit en stor del av spelet. För vi har ju skrattat åt det i andra avsnitt: det är sällan slaget står på Ica. Det är sällan min ekonomi förändras av att jag köper de vanliga bananerna i stället för ekobananerna.

Caroline: Det finns typ inte vanliga bananer nu för tiden. Obesprutade bananer.

Jan: Nej, men man kan ta vilka som helst på Ica.

Boende: tioårshorisont och värdebevarare

Jan: Men om vi tittar på boende. De korta, breda, grunda tipsen kring boende låter så här: sikta på att ha en tioårig horisont i ditt boende. Funderar ni på barn, ja, men se till att det finns ett barnrum. Kommer vi klara de grejer i livet som vi tror kommer hända de tio kommande åren, så att man kan bo kvar där? För det som händer i Sverige i en bostadsbubbla, eller om boendet faller i värde, är att man blir inlåst i boendet. Och då är det lika bra att du blir inlåst i ett boende som funkar. I Sverige har banken inte möjlighet, så länge du betalar din ränta, att ta boendet. Det är jättestarkt och viktigt att veta. Så se till att försöka ha tio års sparhorisont.

Jan: Vi hade också ett avsnitt med en mäklare där tipset ofta var: har du möjligheten, utan att sätta dig ekonomiskt i skiten, ta det lite större, lite bättre boendet. Det brukar löna sig. Och sen vill jag också säga: hyresrätt är ett underskattat lyxboende i Sverige. Du tar ingen finansiell risk, du kan byta med tre månaders varsel. Problemet med hyresrätt i Sverige är att det är typ omöjligt att få tag på.

Caroline: Men jag tror att det inte är osannolikt att vi kommer hamna i en hyresrätt så småningom. Jag har precis ställt mig, för ett tag sen ställde jag mig i kö för att veta hur svårt det egentligen är att få en hyresrätt. Och det går. Man kan få, men det är inte alltid det passar, det man får erbjudande om. Så man får väl stå i kö ett tag.

Jan: Precis, men planerar man bara att bo på kort sikt, hyresrätt eller hyr. Det är inte fel att bo så. Vi har till och med en tråd i forumet som heter "Sociala normer: är det okej för en 47-åring att bo i ett hyrt boende?". Vi bodde ju 12 år i en hyresrätt.

Caroline: Ja, men exakt. Men det var också för att det var den typen av boende som passade oss under lång tid.

Jan: Exakt. Och i en fyra, fast vi var två och sen fick vi barn.

Caroline: Exakt.

Jan: Andra tips: se inte boendet som en investering. Se det snarare som en värdebevarare. Det kan hända att du får tillbaka mindre än du har satt in. Därför brukar jag säga: se det som konsumtion och värdebevarare. Att över lång tid ska boendet behålla sitt värde. Det som hänt de senaste 30 åren, att det ökar massor i värde, det är inte säkert att det gör framöver. Tvärtom kan man få tillbaka mindre. Och jag brukar säga: ser du en vinst, se det som en bonus.

Se inte boendet som en investering. Se det snarare som en värdebevarare.

Jan: Och varför det också är kostnadsdrivande, om man vill ha en tumregel: det är inte ovanligt, och vi har en tråd om det, att ett hus kostar 1 procent av inköpsvärdet plus 100 kr per kvadratmeter per år i drift och underhåll. Folk lägger ofta 25, 30, 40, ja 50 procent av sina inkomster på sitt boende. Så boendet driver kostnader.

Investera i relationen

Jan: Och här kommer ett udda tips. Bästa skyddet mot bostadsbubbla, eller mot privatekonomisk katastrof. En av de största privatekonomiska katastroferna är skilsmässan. Så jag brukar ibland säga, med glimten i ögat: investera i din relation. Det är ett av de bästa skydden mot det. Vi har avsnitt om det, avsnitt 106, 107 och 299. Vad betyder det att investera i sin relation? Det har vi ett annat avsnitt om.

Caroline: Nej, men helt enkelt att... ja, vad skulle du säga? Att se till att man har det bra tillsammans, vad det nu betyder. Vi går ut på standup och äter middag ibland och försöker prata med varandra. Har egen tid, fokuserar på att man mår bra.

Jan: Vi har till och med ett avsnitt med vår parterapeut, sen många år tillbaka.

Bilen: total cost of ownership

Jan: Bra. Om vi ska titta på bil. Här har vi också haft mycket diskussioner kring bil. Men räknar man in allt, alltså allt en bil kostar, det som kallas TCO, total cost of ownership, så kostar även en billig bil ofta 4 000 kr i månaden. Och det är inget konstigt att en bil kan kosta 10 000–12 000 kr i månaden. Och det är jättemycket pengar. Ett tips som faktiskt kom från Erik Näsén, skuggstomten i forumet, var: överväg ibland, om man kan klara sig på en bil eller ingen bil, att de där 4 000 kr i månaden hade man kunnat lägga på att ta ett lite större lån för att köpa det lite bättre boendet, som kanske gör att du inte behöver bilen. Så ibland kan bilen göra att man inte har råd med det bättre boendet, som i sin tur gör att man inte hade behövt bilen. Det är överkurs, men det är ett bra sätt att tänka.

Jan: Kan man undvika bil, det finns idag bilpooler, du kan hyra bil när du behöver. GoMore till exempel, eller andra tjänster. Och lådcyklar. Återigen, bor man på landet måste man ha en bil eller två bilar. Så man måste anpassa det till sin egen situation. Men kan man klara sig utan bil är sjukt mycket vunnet. Som någon skrev i forumet: man utgår från att en bil kostar 4 000 kr, och du behöver den inte alla dagar i veckan. För 4 000 kr i månaden, det är ganska många taxiresor.

Caroline: Ja, du säger det ibland. Och jag blir lika chockad varje gång jag tänker så.

Jan: Ja, det är sant. Så om man säger "nej, men jag har inte bil, då sparar jag 4 000 kr i månaden på det", ja, skitbra, men då kan jag sätta en taxibudget på 1 500 kr, utan att behöva tycka att det är dåligt. Tvärtom, du har fortfarande sparat 2 500 kr. Så det gäller att tänka annorlunda. Be om hjälp, för att räkna på bil är bland det klurigaste man kan göra. Det är så många parametrar: vilken bil, vilken ålder, vilket drivmedel, vad som kommer vara bäst just i din situation. Så där finns hjälp att få i forumet. Vi har gjort flera avsnitt på temat också, 286 och 268.

Spendera extravagant, var brutalt snål

Jan: Bra. Om vi ska ta det sista kring utgifter, så handlar det om det vi brukar säga: spendera extravagant på det som är viktigt, men var lika brutalt snål med det som inte är viktigt för dig. Det vill säga, återigen: öka utgifterna i vissa områden, sänk dem i andra. Och naturligtvis, så länge det är ansvarsfullt. Och när du ibland kommer till den där perioden där det känns "oj, oj, oj, nu har det gått mycket pengar", ta fram kontoutdragen, gör en sammanställning av vart pengarna går. Det kan du göra med papper och penna, i en app på telefonen, i Excel, eller i avancerade verktyg.

Caroline: Men det kluriga är väl att man kan känna att det alltid är en speciell månad.

Jan: Precis, att den där oförutsedda utgiften kommer och bara förflyttar sig. Jag hade en sådan nu, där jag var "shit, oj, vad mycket pengar det har gått". Och sen insåg jag att vår dotter som spelar basket och varit på turnering, det har gått 5 000 spänn på det bara på några veckor. Och språkresa. Och här kan det vara så att man leker med tanken att ditt kontoutdrag visar dina prioriteringar. Titta på sitt kontoutdrag och fråga sig: om du visade det för någon annan, hade du varit stolt över det?

Caroline: Vad menar du där med stolt?

Jan: Att det reflekterar tillbaka vad jag prioriterar i mitt liv.

Caroline: Ja, till exempel, om jag tycker att det är viktigt med att träna, då bör man kunna se träningsrelaterade kostnader i kontoutdraget. Eller om jag säger att jag är generös, eller vill vara generös, syns det i mitt kontoutdrag att jag är generös? Eller om det är viktigt att hänga med barnen för mig, syns det i mitt kontoutdrag? Så att kontoutdraget på något sätt speglar det som är viktigt för mig.

Jan: Så återigen, inte den som har så låga utgifter som möjligt. Nej, jag skulle säga så kloka utgifter som möjligt. Och vi har också pratat om aktiva och passiva utgifter i andra avsnitt.

Bolåneränta, prenumerationer och hjälp att få

Jan: Bra. Sen klassiskt: använder du kreditkort, betala hela räkningen i slutet av månaden. När det gäller sådana vanliga frågor, ska jag ta rörligt eller bundet? Ett klassiskt tips från forumet är: rörligt är oftast billigast, men det kommer med stora svängningar, till exempel förra året med elpriserna. Då var det jättestora svängningar under 2022. Så misstaget, om du ska binda, det är inget misstag att binda, det kan vara väldigt klokt, men misstaget många gör är att binda på för kort tidsperiod.

Caroline: Ja, vad är för kort tidsperiod då?

Jan: Ett till två år är för kort.

Caroline: Så fyra år?

Jan: Fem år, kanske till och med tio år. Och var okej i så fall med att jag kanske kommer betala mer, men jag kan sova lugnt om natten, jag vet vad jag kommer betala, jag har råd att betala det, och det är det jag gör. Många lärde sig det här tyvärr under 2023, när man hade bundit räntan men den gick ut efter ett år, och man hade önskat att man band på lång tid. Så forumets tips brukar vara: ha rörligt, men om du ska binda, bind på lång tid.

Jan: Och sen har vi pratat om att fokusera på de stora kostnaderna. Det är oftast inte hallonasken på Ica där slaget står. En gång om året, till exempel, se över prenumerationer, jämför bolåneräntan och den typen av saker. Jag brukar säga: försök fokusera på 3 000-kronorsfrågan, inte 30-kronorsfrågan.

Jan: Och här också, om pengarna inte räcker till, finns det jättemycket hjälp att få. Framför allt har varje kommun budget- och skuldrådgivare. Så man kan gå dit kostnadsfritt. Jag vet att det många gånger kan vara förknippat med skam, att man borde veta bättre, men skit i det, det är inte sant. Man kan ha otur i livet, man kan ha tuffa perioder. Det finns hjälp att få. Du är inte ensam, och du är varken först eller sist.

Caroline: Nej, jag tycker det är väldigt ansvarsfullt om man känner att man behöver göra det. Det är ansvarsfullt i sin ekonomi att göra det då.

Second hand och köpstopp

Jan: Och sen finns där sista två tipsen. Handla till exempel på second hand. Du är ju grym på det.

Caroline: Men det är också för att jag inte vill betala fullpris för saker. Det är något nedärvt genom vår familj. Det är en sådan dopaminkick att köpa något som är bra, fast till mycket, mycket lägre pris.

Jan: Exakt, så du får en kick av det också.

Caroline: Ja, jag får en kick av det.

Jan: Och sen en klassisk grej är: ta en paus på 48 timmar när du ser något som du vill köpa. Oftast vill man inte ha det sen. Så det är ett sådant tips. Ett annat tips är: en pryl ut för en pryl in.

Caroline: Men vad är det för något? Är inte det sån där minimalism? Jag kör inte det.

Jan: Nej, det blir ju ingen minimalism. Om du har en ut för en in, så har du en konstant nivå.

Caroline: Ja, jag vet. Men vad är det för något? Jag gör inte det. Men det är klart man kan sälja något då.

Jan: Ja.

Hög inkomst gör dig inte rik

Caroline: Bra.

Jan: Så nu har vi gjort inkomster och utgifter. Då har vi tagit de två viktiga rattarna i en privatekonomi. Och här är det viktigt att komma ihåg att hög inkomst inte gör dig rik, och låg inkomst inte gör dig fattig. Allt det handlar om är hur mycket du har kvar i slutet av månaden.

Caroline: Ja, det här var kanske det finaste. Det finns ju sådana myter kring just inkomsten, att låg inkomst gör dig fattig. Det är ju inte sant. Det är vad du gör med pengarna.

Hög inkomst gör dig inte rik. Låg inkomst gör dig inte fattig. Allt handlar om hur mycket du har kvar i slutet av månaden.

Jan: Ja. Så om man skulle ta det i översikt: försök öka intäkterna genom livet. Försök hålla ökningen i utgifterna lägre än intäkternas ökning. Genom livet kommer du nämligen uppleva det som kallas Parkinsons lag: att dina utgifter tenderar att växa i exakt samma takt som dina inkomster. Men försök se till att när inkomsterna ökar, låt inte utgifterna öka lika mycket, så att du hela tiden har det här gapet. I alla fall i första fasen i ditt liv. Då har du pengar över som du kan investera, den här mellanskillnaden. Och om du sparar och investerar mellanskillnaden, då kommer det komma ett tillfälle i livet då dina pengar jobbar lika hårt för dig som du har jobbat för dina pengar.

Jan: Så tricket är: första delen av livet jobbar vi för våra pengar. Andra delen av livet jobbar våra pengar. Och det fina, det som du berättar för våra kusinbarn, är att du en gång kommer kunna leva på avkastningen, eller använda avkastningen från ditt kapital för att handla saker i stället för att använda kapitalet. Då kommer man, i stället för att göra en Thailandsresa nu, kunna tänka: ja, tänk om jag väntar 10 eller 15 år för att sen kunna göra en Thailandsresa varje år.

Var snäll mot dig själv på resan

Caroline: Men jag tänkte på en sak, det här med om man har levt med en låg inkomst och lite snålt ett tag, så kan det finnas ett sånt mentalt sug efter att äntligen få köpa saker när man väl får upp sin inkomstnivå. Och man får ju unna sig något, tycker jag, för att inte känna att det inte är värt att spara pengar. Lite grann får man unna sig, och sen får man ändå se till att nivån inte höjs för mycket på utgiftssidan. Så att man är lite snäll mot sig själv också på resan.

Jan: Absolut. Det finns alltid frågan: hur mycket ska man spara? Jag brukar säga att det minst dåliga rådet är 10 procent av sin lön. Och varför jag säger det minst dåliga är att tittar man på forskning så finns det vissa perioder i livet då man inte ska spara, oftast i början av livet, och vissa perioder då man ska spara jättemycket. Så 10 procent blir någonstans snittet. Men absolut. Och det är därför jag pratar hela tiden om att försöka öka inkomsterna. Har du inte råd att spara idag, använd det som kallas save more tomorrow. När du får en löneökning eller skatteåterbäring, ja, men spara den. Spara mer av pengarna som kommer imorgon, om du inte har råd att spara idag.

Jan: Och samma sak kring spann. Vissa är jätteduktiga på att spara. Vi har ett avsnitt som vi kallar Sparfällan, avsnitt 314. Det handlar om att spara, men spara lagom. Det finns ingen poäng med att vara rikast på kyrkogården, mest pengar på kyrkogården. Tricket är naturligtvis: lev första delen av ditt liv under din inkomst och dina tillgångar, för att kunna leva andra delen av ditt liv över dina tillgångar och komplettera din inkomst med pengarna från din pengamaskin.

Buffert: prioritet ett

Jan: Och där, när vi kommer in på sparandet, påstår jag att första prioriteten att spara till, det jag påstår att alla måste spara till, är buffert. Det är prioritet ett. Det handlar om att sova gott om natten, kunna klara ekonomiska och oförutsedda händelser, kunna klara omställningar i livet. Shit happens. Man ska kunna slippa ta dåliga beslut för att man inte har pengar här och nu. Man ska slippa ta dyra, korta lån för att något har hänt. Man ska kunna utnyttja möjligheter när de kommer. Så bufferten har många syften.

Jan: Och då kommer ofta frågan: hur mycket ska man ha i buffert? Det beror på livssituationen. En student i en hyreslägenhet behöver långt mycket lägre buffert än en familj med två barn i ett stort hus med en gammal värmepump, som vi. Så man brukar säga någonstans mellan en och sex månaders utgifter. Och åter, precis som vi sa i början av avsnittet, gärna ha pengarna på en annan bank, eller på ett annat ställe. Vi gillar där det finns sparkonto med insättningsgaranti, där du kan ha buffertkontot.

Jan: Och här också, bara en parentes, det var någon i forumet som skrev så här: "Jan, betona att ha pengar på ett sparkonto på lång sikt är en garanterad förlust." Det handlar om det här med inflation, att pengar urholkas i värde. Så de enda pengar som är okej att långsiktigt stå på ett sparkonto, det är buffert. Men långsiktigt sparande, till exempel till barn, ska inte vara på sparkonto.

Caroline: Men långsiktigt menar du då över...?

Jan: Mer än tre år. Ska inte pengarna användas på mer än tre år, då behöver man placera dem på en fondrobot.

Uppskjuten konsumtion och pengamaskinen

Jan: Bra. Och sen naturligtvis, många sparar till uppskjuten konsumtion. Inget konstigt. En resa, bröllop, kontantinsats.

Caroline: Ja, det är ett annat sparande.

Jan: Ja, det är vid sidan av bufferten. Men det här smarta att spara till, som vi rekommenderar... om jag skulle säga: du måste ha en buffert, men det här andra, du behöver inte bo i en bostadsrätt eller ett hus, du kan bo i en hyresrätt. Men de flesta vill bo i ett hus eller en bostadsrätt, därför behöver man spara även till kontantinsats. Och till en pengamaskin. Jag gillar det här att man ska spara till en pengamaskin, för den kommer ge dig det här skiftet, att du någon gång kan leva på pengamaskinen, eller låta den komplettera din pension, eller komplettera så att du kan gå ner i arbetstid. Så pengamaskinen är det som skapar valfriheten. Det är det som skapar möjligheter. Det är det som löser problem. Det är det som gör att vi kan köpa tid. Och det är det som många upplever att pengamaskinen gör, den gör livet rikare.

Caroline: Och pengamaskinen, vad är det då?

Jan: Jo, det är det som vi ofta kallar ränta på ränta. Men jag brukar säga att man kan tänka på pengar som att de är ens små arbetare. Och att de är mycket bättre på att jobba och tjäna pengar än vad vi själva är. För de kan jobba 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, 365 dagar om året. Och väl använda kan de även jobba i generationer. Pengar som vi har sparat ihop kan vi ge till våra barn. Och är de kloka och investerar dem, så kan våra pengar jobba för dem också.

Caroline: Ja, så det är lite så, ju fler de är desto bättre jobbar de. Dessutom.

Jan: Ja, exakt.

Tumregeln: 120 kronor i tolv år

Jan: Och för att få en liten känsla kring det här har vi en tumregel i forumet som låter så här: sparar du 120 kr i månaden i tolv år, så kan du förvänta dig 120 kr i månaden resten av livet, som du får ut. Så 120 kr i månadssparande i tolv år ger dig sen 120 kr i månaden resten av livet. Och det fina är att det här gäller oavsett belopp. Så sparar du 1 000 kr i månaden i tolv år, så kommer du sen kunna få ut 1 000 kr i månaden resten av livet.

Caroline: Det låter ju lite som magi, om man nu inte är bekant med ränta på ränta.

Jan: Absolut, men det är inte magi. Det här är ren matte. Vi har avsnitt om ränta på ränta, hur det funkar. Och ett annat sätt att komma ihåg det är att pengarna dubblas ungefär vart tionde år. Så investerar du 1 000 kr i tio år, så kan du räkna med att om tio år är det ungefär värt 2 000 kr. Om ytterligare tio år är det värt 4 000 kr, om ytterligare tio år 8 000 kr, sen 16 000 kr och så vidare. Och summan spelar ingen roll. Det är det som är så himla fint.

Caroline: Principen gäller oavsett summa, ja.

Jan: Oavsett om det är 2 500 kr, 100 000 kr, 1 miljon kr eller vad det nu än må vara. Och det finns en massa coola effekter kring ränta på ränta. Till exempel: om man sparar 1 000 kr i åtta år mellan att man är 22 och 30. En 22-åring börjar spara 1 000 kr i månaden, sparar fram till sin 30-årsdag och slutar spara. Och sen har du en annan 30-åring som tänker "shit, det där var skitsmart, jag har inte sparat någonting. Jag är 30 nu, och sen sparar jag 1 000 kr i månaden fram tills jag är 60." Vem kommer ha mest pengar när de är 60? Jo, det kommer vara 22-åringen som sparade 1 000 kr i månaden i åtta år. Den kommer ha mer pengar än den som sparade 1 000 kr i månaden i 30 år. Vilket är helt mindblowing.

Det bästa vore om du hade börjat spara för 20 år sen. Näst bästa tillfället är idag.

Varför gör inte alla det här?

Jan: Så poängen här är: börja idag. Det bästa vore om du hade gjort det här för 20 år sen. Näst bästa tillfället att börja spara är idag. Och det här är så coolt, för jag tänker: alla kan göra det här. Men problemet är, om alla kan göra det, varför gör inte alla det? Det är en sådan fråga som en av världens rikaste män, Warren Buffett, fick. Journalisten frågade honom: "Om alla kan göra det här, varför gör inte alla det?" Och hans svar var: "För att alla vill inte bli rika långsamt." Och det är det som är det svåra. Det handlar om att ha tålamodet. Tålamodet att göra det.

Caroline: Och hur gör man det här rent konkret, den här magin?

Jan: Ja, vi har varit inne på det i de första fem minuterna. Automatiskt sparande, det vill säga autogiro till en fondrobot. Vi använder Lysa, vi gillar Lysa, och det finns andra alternativ också. Vi har också Opti, vi har en sponsrad länk i beskrivningen. Vill man inte köra Lysa eller Opti, då är alternativet en bred, billig, global, passiv aktieindexfond. Det korta svaret på vad en aktieindexfond är: en fond som äger alla bolag i hela världen, i alla branscher, i alla storlekar.

Köp hela höstacken

Jan: Så det forskningen säger om framgångsrikt sparande är: försök inte förutsäga vad som kommer gå bra i framtiden, utan köp allt. Köper du allt, så kommer något gå bra och något gå dåligt, men som helhet kommer det gå som ekonomin. Och ekonomin är summan av alla människor. Och vad är det vi människor vill? Jo, vi vill ha det bättre idag än igår, eller bättre imorgon än idag. Så vi har en drivkraft, vi önskar att ha det bättre, och den önskan representeras i att sparandet går upp över tid. Det är det man fångar, helt enkelt. Så att säga att man inte tror på aktier eller på långsiktigt sparande, det är som att säga "jag tror inte på mänsklig drivkraft". Det är ett dåligt bet.

Caroline: Och här är faktiskt en sak jag måste tillstyrka dig. Du sa vid något avsnitt att fördelen, om man har det här automatiska månadssparandet, är att då har man ju betalat sig själv först. Man har sparat det första man gjort när pengarna kommer in i slutet av månaden. Och då kan man också med gott samvete använda resten av pengarna som är kvar på kontot. För man har ju redan sparat. Risken är annars att man alltid tänker "gud, jag kunde ju sparat mer". Man kunde alltid sparat mer. Men spara i början av månaden, så kan du checka av: sparandet för den här månaden också är gjort.

Var passiv och håll nere avgifterna

Jan: Bra. Det andra forskningen säger kring sparande är: var passiv, lat, oengagerad, ointresserad, oinloggad. Efter att du har satt igång sparandet, sitt still i båten, försök inte tajma marknaden. Och i finans är det också så här att det som är billigt oftast är bättre än det som är dyrt. I vanliga livet är det så att dyra jeans ofta har bättre kvalitet än billiga jeans. Men i sparande är det så att en billig finansiell produkt, en billig fond, oftast är bättre än en dyr fond. Och då, vad vi brukar säga: betala aldrig mer än 0,4 procent i avgift för en fond. Allt över 0,4 procent är dyrt. Och då ska vi också säga att fondrobotarna som vi tipsade om, de kostar 0,4 procent och de gör det här. Forskningen säger att en fondrobot är ett sätt att sätta sina pengar i arbete på det sätt som forskningen säger att man bör. Och här har vi ett fördjupningsavsnitt, avsnitt 99, eller en ominspelning, 263. Så 99 och 263, det är samma avsnitt.

Jan: Och det fina här är också att vi inte kan kontrollera hur marknaden går, hur börsen går, vilken ränta vi har på bolånen, vilken ränta det är på marknaden eller andra saker, corona till exempel från sidan. Däremot kan du och jag kontrollera hur mycket vi sparar per månad. Så återigen, sparandet per månad är det absolut viktigaste.

Jan: Och sen måste vi också säga att det inte är riskfritt. Man kan förlora delar av, eller i värsta fall hela, sitt kapital. Och i perioder kommer det vara mindre värt än det man har satt in. Men det är priset man betalar för den här långsiktiga vinsten. Och sparar man i tio år eller mer, ja, då är sannolikheten att få tillbaka sina pengar, att få mer pengar än man har satt in, över 90 procent. Och sen naturligtvis, historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Men i stora drag, så länge vi människor inte förändras, så lär börsen fungera så som den har gjort historiskt.

Inga superinvesteringar, inga superinvesterare

Caroline: Men vad är det viktigaste att veta nu om sparandet då?

Jan: Jag tänker att vi tar några viktiga lärdomar, bara "nej, så här är det inte". För det första: nej, det finns inga superinvesteringar, och nej, det finns inga superinvesterare. Det går inte att bli rik snabbt på investeringar utan att ha en jättestor tur. Det går att bli rik, men det går långsamt. Naturligtvis finns det enskilda investeringar som kan gå jättebra på kort tid, men å andra sidan kan du gå på kasino och sätta pengar på roulett och tjäna jättemycket pengar en gång. Men det är inte en bra långsiktig strategi.

Jan: Det finns inget som är riskfritt. Det finns ingen som kan förutsäga framtiden, som kan säga att det här kommer gå bättre än något annat. De flesta analytiker vet inte bättre än andra. Och det finns massor av studier som gått igenom analyser, nyhetsbrev och verktyg, och det visar sig att de flesta till och med är sämre än att singla slant. Vi har ett helt avsnitt som heter "Singla hellre slant än att lyssna på proffsen". Och det är ingen rolig läsning.

Jan: Och kom också ihåg, det är inte medias, finansbranschens eller bankens uppgift att göra dig rik. Tvärtom är deras uppgift bokstavligen att ta pengar ur din ficka och flytta dem till sin egen. Alla de här bankerna, finansmedia, tidningar. Det är företag. Alla företag i Sverige måste vara vinstdrivande. Och det betyder att deras prioritet är att tjäna pengar till sina ägare snarare än till dig. Om du blir rik på köpet, så är det en bonus, eller ett olycksfall i deras arbete.

Det är inte medias, finansbranschens eller bankens uppgift att göra dig rik. Deras uppgift är bokstavligen att flytta pengar från din ficka till sin egen.

Äg hela höstacken, inte leta nålar

Jan: Och nej, det finns inget som långsiktigt är bättre än en indexfond eller en fondrobot, eller som har bättre odds långsiktigt. Det är en aktieindexfond, en fondrobot, att äga hela höstacken i stället för att leta nålar, som forskningen är väldigt tydlig med. Sen finns det variationer, det finns detaljer, men det är återigen detaljer. Så jag brukar säga: lyssna inte bara på oss, lyssna på alla, men snälla, titta, vad är det som tenderar att återkomma i böcker, i forskning?

Jan: Det finns också det här att investera, det är att köpa sig en biljett till vad vi kallar Ångrons tempel. Man kommer alltid ångra sig. Man kan ångra att man köpte för tidigt, för sent, för lite, för mycket, i fel period. Det är den här ekonomiska osäkerheten, det är priset vi betalar för att långsiktigt kunna få mer pengar, för att låta våra pengar jobba. Så precis som när vi går in på Liseberg får vi betala en inträdesbiljett. Inträdesbiljetten för att få ha en pengamaskin är att den kommer med oro och ånger. Och det är därför, om du har en vanlig privatekonomi som fungerar och du inte står och faller med din pengamaskin, det är därför vi säger: var ointresserad, oinloggad, ointresserad, för då ökar sannolikheten för att du kommer vara framgångsrik.

Två vanliga frågor: engångsbelopp och rådgivare

Jan: Bra. Två vanliga frågor som brukar dyka upp här i sparandet, eller i den här fasen. Om jag har en stor summa pengar, hur ska jag göra? Ska jag investera den på en gång? Ska jag sprida ut den över tid? Det korta svaret är: gör både och. Vill du veta mer, så har vi en och en halv timme där vi går igenom de två olika alternativen. Korta svaret är: gör både och.

Jan: Om du känner dig jätteosäker på det här med sparandet, du vill ha någon som håller i handen, så är det inte dumt att ta hjälp av en finansiell rådgivare. Vi har också en lista i forumet med finansiella rådgivare som vi tycker är duktiga, som är bra.

Jan: Och en klassisk fråga i det här sammanhanget är: ska jag amortera eller investera? Med mitt månadssparande, borde jag inte amortera? Eller jag har en stor summa pengar, ska jag amortera eller investera? Korta svaret: gör både och. Vi har ett avsnitt, 322, där vi återigen pratar en och en halv timme om bara den här frågan. Så det finns alltid fördjupning att få, det finns många nyanser, men det korta, tillräckligt bra svaret är: gör både och.

Pension: ett automatiskt sparande du redan har

Jan: Ett specialfall av sparandet. Jag tänkte att vi skulle göra ett nedslag i pension.

Caroline: Ja.

Jan: Det viktigaste att veta kring pension är att det är ett automatiskt sparande som du redan har idag. 18,5 procent av din lön sätter din arbetsgivare av i pension. Och du får faktiskt även pension på bidrag och andra typer av inkomster.

Caroline: Hur vet man att det är så?

Jan: Ja, men det är lag. Så är det. Alla jobb har det så. Om du jobbar hela livet hos en arbetsgivare med tjänstepension eller kollektivavtal, så behöver du egentligen inte spara till pensionen separat, särskilt inte om du har din pengamaskin vid sidan. Så det här är så att många i Sverige oroar sig för sin pension, och jag påstår att man oroar sig i onödan. Vi har avsnitt med Pensionsmyndigheten, vi har avsnitt om pension, du kan titta på det. Men snälla, om det är så att du har ett jobb, du har jobbat större delen av ditt liv eller avser jobba en större del av ditt liv, oroa dig inte. Det kommer gå bra. Du kan räkna med att du kommer få ungefär 60–70 procent av din slutlön i pension.

Varför 60–70 procent räcker

Jan: Och då säger folk: "Men Jan, sa du inte 60–70 procent, sa du precis inte att jag inte behöver oroa mig? 70 procent är ju en sänkning med 30 procent." Ja, för att förmodligen, om du är som snittsvensken, då är du 42 år gammal. När man är 42 år gammal står man på peaken av sina utgifter. Man har barn, man har räntebetalningar, man har ett oamorterat hus. Det har gjorts undersökningar på hur stor del av kostnaderna man har som pensionär jämfört med tidigare i livet, när man till exempel har barn. En amerikansk undersökning visar att man har ungefär 70 procent av de utgifter man hade som mitt i livet, som pensionär. Så det är ganska väl uttänkt det här. Och har du din pengamaskin vid sidan, det är lugnt.

Jokern: jobba ett år extra

Jan: Och skulle det inte vara lugnt, så finns det alltid jokern man drar ur kortleken. Och det som har störst påverkan där är att jobba ett år extra. Jobbar du ett år extra, då får dina pengar ett år extra i den här ränta-på-ränta-maskinen. Och grejen är att Pensionsmyndigheten har visat att jobbar du ett år extra, då höjer du din pension med mellan 6 och 11 procent. Jobbar du tre år extra efter pension, då kan du höja uppemot 25 procent. Så till och med Pensionsmyndigheten säger: har man det tufft tidigt i livet, alltså du kan inte spara massor av pengar, så är det bättre att, för guds skull, inte spara till pensionen då, utan det är bättre att jobba ett år extra. För det krävs väldigt mycket extra sparande för att täcka upp det här att jobba ett år extra.

Jan: Men sen, som sagt, alla kanske inte kan, alla orkar inte. Men jag vill bara säga att det inte är kört. Sverige har ett av världens bästa pensionssystem för dig.

Kollektivavtal, löneväxling och livsinkomst

Jan: Och sen, sista två tipsen: kollektivavtal, facket, är faktiskt bra. Jag har sett någon undersökning att vara med i facket eller ha ett kollektivavtal ofta ger ett värde på mellan 80 000 och 200 000 kr utöver lönen över en karriär. Så det här med tjänstepension och kollektivavtal är superviktigt. Och det är så pass viktigt att är du hos en arbetsgivare där du inte har tjänstepension, byt arbetsgivare. Det är en av de där, sorry, även om du trivs, det kommer kosta dig så mycket att inte ha den tjänstepensionen. Sen behöver du inte oroa dig. Nio av tio svenskar har tjänstepension, så de flesta arbetsgivare är duktiga. Men gå och prata med din chef, prata med HR, eller ring till facket och kolla.

Jan: Bra, sidotips: tjänar du, har du hög lön, löneväxling, där man kan sätta av en del av lönen till pension, gör inte det förrän efter att du tjänar 50 000 kr i månaden. Så det är det korta.

Jan: Bra. Och om vi ska ta de sista grejerna kring pension: håll koll på din livsinkomst. Livsinkomsten har jättestor betydelse för din pension. Hur håller man koll på sin livsinkomst? Det jag menar är att eftersom 18,5 procent upp till 50 000 kr i månaden sätts av till din pension, och sen ytterligare 4,5 till 5–6 procent i tjänstepension, så påverkar det mycket. Jobbar man till exempel deltid under en lång period, ja, men det kan ha jättestor påverkan på din pension. Är man arbetslös, så har det påverkan på din pension. Så livsinkomsten är jätteviktig, och då är vi tillbaka där vi började: inkomsten spelar roll.

Caroline: Ja, och det kan ju vara så att man är okej med sin deltidsinkomst, men bara så man vet att det också påverkar pensionen.

Jan: Ja, men exakt. Och där kan man, om till exempel den ena jobbar heltid och den andra deltid, kompensera inom familjen, för man kan flytta pensionsrätter, man kan ha ett extra sparande, det finns massor av grejer. Och framför allt extra viktigt för kvinnor, tyvärr.

Valcentral, fondlösning och AP7 SÅFA

Jan: Bra. Andra tips som kom från forumet var: "Jan, säg till dem att logga in på sin valcentral." Det kan man få hjälp med av Pensionsmyndigheten eller på sitt jobb. Och undvik traditionell försäkring, traditionell livförsäkring, fram tills du är 55, utan välj en fondlösning. Och entrélösningarna är oftast hyfsat okej, men målet är precis som tidigare en passiv, billig, global indexfond. Köp allt. Försök köpa hela höstacken.

Jan: Och sen skulle jag säga ytterligare två pensionstips. Och återigen, tänk på, du ska inte göra allt. Du kan alltid pausa. Det finns en checklista som du får med avsnittet. Men på Pensionsmyndigheten, du kan gå till pensionsmyndigheten.se, och där kan du göra två saker. Snabbkollen, som är en sån här guide man kan klicka sig igenom. Och sen kolla att du har AP7 SÅFA i din premiepension. Det är två sådana superenkla tips som gör jättestor skillnad.

Jan: Bra. Man kan också säga att är du 55 plus, så har vi ett par avsnitt om pension. Och där kan man egentligen säga att hur man tar ut sina pensionspengar spelar roll. Så ta hjälp. Extra viktigt är det om du är företagare. Det finns jättemycket pengar att spara eller tjäna på det.

Jan: Bra. Känns det förståeligt?

Caroline: Ja.

Jan: Vad tänker du?

Caroline: Jag tänker att man sitter här och antecknar. Om man känner "okej, jag har inte riktigt koll på det här med pensionen eller ränta på ränta", så är det ju en bra idé att anteckna det man tycker sticker ut.

Jan: Ja, precis.

Sparande till barn

Jan: Bra, nu är det inte så mycket kvar. Vi ska säga något om sparande till barn, och något kort om skulder. Ett: man behöver inte spara till barn. Det är ingen naturlag. Man är inte en dålig förälder om man inte sparar till barn. Och prioritera att spara till dig själv först, innan du sparar till barnen. Och om du ändå sparar till barnen, spara i en gemensam pott till alla barnen. Ett vanligt misstag är att man har två barn och två olika sparanden. Nej, nej, nej. Spara till dem i en pott, så att det blir rättvist. Vi har ett avsnitt om det också. Och sen, på Lysa kan du ha ett separat investeringssparkonto som heter "Barnens sparande". Så du kan ha din pengamaskin, ditt buffertkonto och ditt sparande till barnen.

Caroline: För det låter ju som att det blir orättvist om man har pengarna gemensamt för tre barn.

Jan: Nej, tvärtom. Det blir rättvist, för då är alla de pengarna med på en resa uppåt i vad det nu är, 20 år som man sparar till dem.

Caroline: Ja, det kan bli väldigt, väldigt orättvist om man inte gör det.

Jan: Jag har ett exempel i forumet där jag jämför mig och min bror. Där hade man sparat samma belopp, men från 1981 till 1999, eller 1985 till 2003, så hade jag fått ut 2,7 miljoner kr och min bror 600 000 kr. Det berodde ju på hur marknaden gick under de olika perioderna.

Caroline: Exakt.

Jan: Annars, spara till barnen i ditt namn. Så ha Lysa-kontot i ditt namn, inte i barnens namn. Det handlar annars om att barnen får pengarna när de fyller 18 år, och då har du ingen kontroll längre. Och sen avslutningsvis: det är viktigare att lära barnen om pengar än att ge dem en stor summa pengar. Att ge barnen en stor summa pengar kan lika gärna stjälpa som hjälpa, faktiskt.

Skulder: prioritera och be om hjälp

Jan: Bra. Skulder.

Caroline: Ja, spännande.

Jan: Ja, det är inte så mycket att säga om skulder, men jag brukar säga: har du andra skulder än bolån, prioritera och betala av dem innan du investerar. Så prio ett är buffert. Har du både skulder och ingen buffert, ja, men av sparandet i månaden, låt två tredjedelar gå till amortering på skulderna och en tredjedel till bufferten. Så prioritera alltid dig själv först. Alltså, både amortera och spara samtidigt.

Jan: Har man mycket skulder finns det två sätt att amortera dem. Det ena är att man börjar med den med högst ränta först, det andra att man börjar med den med lägst belopp först. Och där kan man prova sig fram till vilket som passar en själv.

Caroline: Har du någon koll på det här med när man slår ihop massa olika lån?

Jan: Ja, det kan man också göra.

Caroline: Precis. För att få en lägre ränta.

Jan: Om man har den möjligheten. Det är ett klassiskt Lyxfällan-tips. Har du möjlighet att slå ihop så att du sänker räntan. Men alla har tyvärr inte den möjligheten. Men det jag vill säga, det viktigaste kring skulder, om du har mycket skulder eller känner någon som har mycket skulder och det känns övermäktigt: be om hjälp. Det finns inget att skämmas för. Det finns mycket hjälp att få. Vi har varit inne på det innan, budget, kommunens budget- och skuldrådgivare. Det är gratis. Du kan få hjälp i forumet. Vi har haft avsnitt med Kronofogden. Vi har haft avsnitt om hur man hjälper någon med ekonomiska problem. Vi har mycket erfarenhet i forumet. Så be om hjälp. Du har inte gjort något fel. Du är inte en dålig människa. Alla kan ha det tufft i perioder.

Amortera eller investera, och CSN-lånet

Jan: Och i övrigt skulle jag säga: följ amorteringskravet. Överväg att investera pengar i stället för att överamortera. Behöver du bara amortera 1 procent om året eller 2 procent om året, överväg att investera i stället för att amortera 4 procent om året. Så pengamaskinen, bygg hellre din pengamaskin än gör bankerna rika.

Jan: Och sen det sista, som är överkurs för dig som har barn eller som är ung: om du kan plugga och du inte behöver hela CSN-lånet, så är det en idé att faktiskt ändå ta CSN-lånet och investera det. För det är tidigt i livet, det är ett förmånligt lån, och det bygger på det resonemang som vi har i andra avsnitt kring att det finns bra och dåliga lån. Och det kan vara ett bra lån.

Svarta svanar: testamente och livförsäkring

Jan: Bra. Sista två grejerna. En sån här grej som kan vara en svart svan i en privatekonomi, det vill säga, det kan gå åt helvete och man såg inte det komma. Det finns två fall då man måste, då jag påstår att man måste, ha testamente och livförsäkring. Det är om man är i ett förhållande idag och man har barn från ett annat förhållande, det som kallas särkullbarn. Är man i en sån situation, så måste man skaffa livförsäkring och testamente. För vad som händer är att om du går bort, så går ditt arv till barnen, och då kan det hända att din partner inte kan bo kvar, för de måste lösa ut barnen och ge dem arvet. Det händer inte om man är gift och har gemensamma barn. Så om man är gift och har gemensamma barn, då behöver man inte tänka så mycket på detta. Men om man har särkullbarn.

Jan: Det andra tillfället är om man är sambos. Sambos ärver inte i Sverige enligt lag. Därför är det jätteviktigt med ett samboavtal eller testamente. Super, superviktigt.

Caroline: Men det här med livförsäkringen, det tar vi inte så mycket om.

Jan: Nej, livförsäkringen gör det möjligt att kunna ge särkullbarnen deras arv och samtidigt kunna bo kvar. Och ofta genom livet är den ganska billig fram tills man är 60 plus. Men när man är 60 plus är ofta barnen utflugna, man kan göra en överenskommelse, man har pengar på andra ställen. Men det här är en sån här superviktig grej som är lätt att missa. Vi har ett helt avsnitt om det, avsnitt 145.

Försäkringar generellt

Jan: Och samma sak när det gäller försäkringar generellt: tumregeln är att försäkra sådant som du inte kan ersätta utan att ta lån. Och prioritera alltid hemförsäkring och trafikförsäkring. Har du bil måste du ha en trafikförsäkring. Eventuellt, i forumet diskuteras premiebefrielse, alltså på sin tjänstepension, att om man blir sjuk fortsätter det betalas premier till den. Och sen därefter kommer de här: livförsäkring, inkomstförsäkring, olycksfallsförsäkring. Och i forumet generellt avråder vi från alla elektronikförsäkringar, köpförsäkringar och avbokningsförsäkringar.

Prata om pengar och var föredömet

Jan: Bra. Snyggt. Så det här var egentligen det breda smörgåsbordet. Och här tänker jag också att en stor grej är att bara prata om pengar. Pengar är roligt. Det kan vara tabu i vissa sammanhang, men i forumet har vi snart 500 000 kommentarer. Så där är det uppenbarligen både roligt, intressant och inte tabu. Och det viktiga här är också att försöka inspirera din partner, eller inspirera dina vänner, och göra det genom att visa vad du har gjort. För när du kan visa "titta, jag har gjort det här", så blir andra människor inspirerade. Det här klassiska be the change you want to see in others. Var föredömet.

Jan: Och jag vill också säga: du behöver inte ha alla svaren idag. Det är många gånger okej att säga "jag vill gå i pension när jag är 55, men jag har ingen aning om hur det ska gå till." Eller "jag vill ha en Porsche, eller jag vill ha en miljon, eller jag vill vara FIRE, eller jag vill bli ekonomiskt fri, resa jorden runt, eller jag vill jobba 50 procent, men jag vet inte hur det ska gå till." Bara genom att ställa sig den frågan, så börjar ju den ekonomiska resan. Och när den ekonomiska resan har börjat, då kan man börja be om hjälp. Då är det "ja, men jag vill göra det här, hur ska jag göra?" Och du kan prata med dina kompisar, du kan prata med oss, du kan prata i forumet. Det är ju den här ekonomiska resan som många av oss går genom livet, men man behöver inte ha svaret.

Bara genom att du har lyssnat hit, så visar det att du är igång, att det kommer gå bra för dig.

Jan: Och jag brukar säga: bara genom att du har lyssnat hit, så visar det att du är igång, att det kommer gå bra för dig. Och jag tänker så här, om man har målet att "jag vill gå i pension när jag är 55", och det blir när man är 62, ja, då är det ett helt okej, godkänt misslyckande. Vad tänker du, Karro?

Pengar som verktyg och Die with zero

Caroline: Jo, men jag tänker... vad skulle du säga? Du är ju normalt inte så pengaintresserad.

Caroline: Nej, jag är inte så intresserad av detaljerna. Jag är väldigt intresserad av att ha pengar som ett verktyg, och som en trygghet, och som gör att vi har mycket frihet. Och jag är absolut intresserad av vad folk tjänar och vad de gör med sina pengar, vad folk har kul med sina pengar, och vad de inte tycker om att betala för. Den typen av frågor tycker jag är jättekul att prata om.

Jan: Jag menar, att använda pengar som ett verktyg för att göra livet rikare. Pengar ska användas. Vi har en hel serie avsnitt som heter Die with zero. Alltså, hur ser man till att när man dör så har man inga pengar kvar? Och då är det inte... det vet jag att folk tänker, arv då? Nej, arvet har man tagit hand om innan, så att barnen också fått pengar. Men hur ser man till att få ut det mesta möjliga av livsenergin ur sina pengar?

Caroline: Absolut.

Jan: Vad tänker du själv då, kring det här avsnittet, smörgåsbordet?

Caroline: Nej, men jag tycker att det är... jag hoppas att det är lite som ett uppslagsverk, att man kan gå tillbaka, man kan lyssna om, och att man kan säga "men titta, lyssna där", och bli inspirerad.

Jan: För det här är på riktigt 25 års kunskap på en timme, 25 minuter. Alla våra misstag har vi också tagit i beaktande, så att du ska slippa göra samma.

Caroline: Exakt.

Nästa steg: välj ut en till fem grejer

Jan: Så då är det viktigaste, som vi alltid gör i slutet av våra avsnitt: vad är nästa steg? Nästa steg är att välja ut en, eller max fem, grejer att göra i närtid. Berätta för din kompis eller din partner att du ska göra dem, eller gör dem tillsammans. Och det är bara att plocka vad som stack ut för dig. Ta en paus och fråga dig: vad var guldkornet för mig? Om du tänker "shit, jag vet inte vad guldkornet är, vad borde jag fokusera på?", då kommer våra fem förslag här.

Jan: Ett: öppna ett sparkonto för din buffert på en annan bank eller på Lysa, och sätt över en automatisk överföring. Steg ett. Det går jättebra att börja på 100 kr, det funkar bra med vilken annan summa i månaden som helst. Och nej, för dig som sitter och säger "åh, jag har jättemycket pengar, ska jag ha Lysa, vad finns det för en bättre investering?", nej, det finns inga superinvesteringar, Lysa funkar. Jag vet att Lysa har en kund som har över flera hundra miljoner på Lysa.

Jan: Steg nummer två: öppna ett ISK, det här investeringssparkontot, på Lysa eller på din bank, och sätt igång din pengamaskin. Så automatisk överföring till buffert, automatisk överföring till pengamaskinen. Nummer tre: kolla att du har tjänstepension hos din arbetsgivare, det vill säga prata med din chef, HR eller facket. Nummer fyra: fundera på om det finns något du kan sälja, hyra ut eller kickstarta, så att du kan göra en engångsinsättning till din buffert eller din pengamaskin. Och nummer fem: är du sambo eller har särkullbarn, överväg det här med testamente och livförsäkring. Det är så pass viktigt att det kommer in på topp fem.

Jan: Och sen, vill du fördjupa dig, så avsnitt 99 eller avsnitt 263, det är samma avsnitt, där pratar vi specifikt om att komma igång med sparandet. Eller avsnitt 317 för dig som var extra intresserad av pensionen. Och sen naturligtvis, kolla i forumet, där det garanterat kommer finnas kommentarer till dagens avsnitt. Och framför allt extra viktigt: hör av dig om vi har glömt något, om vi har fel om något, eller om det är något som är otydligt eller du vill att vi ska förtydliga. Så forumet är där det händer interaktivt. Podden och videon är ju ganska envägskommunikation.

Jan: Bra. Skulle du vilja lägga till något annat steg?

Caroline: Nej, men det är ett bra steg, det här.

Tack för att du lyssnat

Jan: Bra. Så ett fantastiskt stort tack för att du har lyssnat hela vägen hit. Tack till dig som är i vår Patreon-community, som gör det möjligt att vi kan ha de här avsnitten, att vi kan göra den här folkbildningen. Det är lika mycket din förtjänst som vår. Vill du läsa mer om vår Patreon eller stödja det jobb vi gör, så patreon.com/rikatillsammans, eller länken i beskrivningen. Lycka till med ditt sparande, och hojta gärna till om några år hur det gick för dig. Eller redan nu, för guds skull. Vi älskar att höra om era resor och hur det har gått för er. Tack så mycket.