Ombalansering 2019 – görs automatiskt men inte självt

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Vad avsnittet handlar om: ombalansering
2. Den exekutiva sammanfattningen
3. Varför ombalansering är viktigt
4. Hur ofta man behöver hålla koll
5. Belåning och hävstång som sidospår
6. Tabeller, bok och YouTube
7. Glidningen över 37 år
8. Köp billigt, sälj dyrt — och Jonas Lindmark
9. Ett nytt tillgångsslag: guld
10. Volatilitet, förklarat
11. Huset och hinkarna
12. Syftet är inte att maximera vinsten
13. Att räkna baklänges från ett mål
14. Barnsparande och björntjänster
15. Inte en strategi för att maximera
16. När ombalansering faktiskt höjer avkastningen
17. Att välja intervall
18. Fondrobotar och Vanguard-studien
19. Slutsatsen i Vanguard-studien
20. Sätt ett: sälj allt och köp tillbaka
21. Hur månadssparandet hakar i
22. Sätt två: byta fonder
23. Hur krediten gör det enklare
24. Tjatet om månadssparandet
25. Att ta hjälp
26. Fonder som legobitar
27. Var man får hjälp
28. Workshopen och övergång till portföljerna
29. De tre varianterna och nybörjarportföljen
30. Varför den avancerade kom till
31. Den förenklade nybörjarportföljen
32. Den slutgiltiga förenklade nybörjarportföljen
33. Guldfonden kommer in
34. Den avancerade nybörjarportföljen
35. Aktivt förvaltade fonder, trots allt
36. Svenska aktier och småbolag
37. Räntedelen i avancerade portföljen
38. Räntor sänker risken
39. Guldet: börshandlad fond med fysiskt guld
40. Guldtackor och dörrstoppare
41. Bullionvault som alternativ
42. Globala barnportföljen
43. Förändringar i förenklade barnportföljen
44. Rekommenderade barnportföljen
45. Avancerade barnportföljen
46. RikaTillsammans-portföljen
47. Avanza, Nordnet och MiFID 2
48. Varför portföljen kräver utländska fonder
49. Vad "lång räntefond" betyder globalt
50. Deflation, inflation och de fyra delarna
51. Avslutning: konkreta tips till nästa avsnitt
52. Tack till patronerna

Vad avsnittet handlar om: ombalansering

Jan: Ombalansering är jätteviktigt, för det hjälper oss att nå våra mål och att förhindra den här glidningen i risk i portföljen. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 83.

Jan: Idag kan man säga att det är ett dubbelavsnitt som kommer att handla om ombalansering. Varför det är viktigt, hur det funkar, när man ska göra det och hur man återgår till den ursprungliga tillgångsfördelningen. Men det kommer också att handla om våra portföljer, det vill säga nybörjarportföljen och globala barnportföljen, själva ombalanseringen i dem och de nya fonderna som vi kommer att ha för 2019.

Jan: Om vi tittar på stolparna för dagens avsnitt så handlar det om varför man ska ombalansera. Eller det som ibland kallas för rebalansering eller rebalancing på engelska. Och sen är det också det här med när man ska göra det. Vi tycker att början på året är ett bra tillfälle, men det finns andra tillfällen. Lite olika sätt hur man kan göra det, och rent konkret exempel på hur man gör det i praktiken med räkneexempel. Tips från dig.

Caroline: Men även hur man gör det, när man ska göra det praktiskt —

Jan: — på datorn. Ja, precis. Sen kommer vi också att prata om tre olika varianter av nybörjarportföljen. En om man sparar lite pengar, en om man har normalt med pengar, och en tredje avancerad version som är om man har mycket pengar eller kan spara kanske flera tusen i månaden. Så det är lite varianter av samma sak. Och sen helt enkelt ombalansering av nybörjarportföljen, globala barnportföljen och RikaTillsammans-portföljen. Jag tänker att vi gör precis som vanligt.

Den exekutiva sammanfattningen

Caroline: Vi tar den exekutiva sammanfattningen. Det är ju för dig som bara hinner lyssna en liten stund och som vill ha det göttiga.

Jan: Ja, precis. Lite som man gör med vetenskapliga studier. Jag läser ju bara abstract. Du bara skrattar åt mig.

Caroline: Ja, men när jag forskar så händer det att jag också bara läser abstractet. Och så bara: jag har läst artikeln nu.

Jan: Ja, precis. Right. Men abstractet då. Det handlar helt enkelt om att en portfölj, alltså ett sparande som har många olika tillgångar, den kommer att glida över tid. Det låter lite diffust. Vad betyder det? Jo, det handlar till exempel om att om man har aktier och räntor, som är de vanligaste två tillgångsslagen i sitt sparande, i sin portfölj, så är det ju så att aktier går upp mycket mer över tid. De ökar i värde snabbare och de rör sig mer, så volatiliteten är högre. Och det betyder att om du har något som breder ut sig mycket, så kommer det att tränga undan andelen räntefonder. Så till exempel, om du har 60–40 från början, 60 % aktier och 40 % räntefonder, så efter ett par år kommer det plötsligt vara 80 % aktier och 20 % räntor.

Caroline: För de har gått upp i värde och tagit över portföljens utrymme.

Jan: Ja, precis. Så det är det jag menar med att det glider. Det glider från 60 % till 62 % till 66 % till 67 %, och plötsligt har du en annan portfölj.

Caroline: En annan del än den du bestämde dig för från början av olika skäl.

Jan: Ja, precis. Och skälet handlar ofta om, som vi pratade om i avsnitt 47 med fyra-hinkar-principen, att jag vill ha en lågriskportfölj, eller jag vill ha en mellanriskportfölj. Och har du aktier i en portfölj tillräckligt länge utan att du ombalanserar, så blir det en högriskportfölj. Vi kommer att se det sen.

Varför ombalansering är viktigt

Caroline: Ja, precis.

Jan: En ombalansering handlar helt enkelt om en omstart till den ursprungliga fördelningen man hade när man började spara, eller när man bestämde sig för den portföljen. Och varför det är viktigt är ju för att över 80 % av tillgångsfördelningen i en portfölj ges av huruvida du har valt aktier eller räntor. Och när jag pratar aktier, då pratar vi ju alltid aktieindexfonder. Alltså att man köper alla aktier, inte bara en enskild, utan en stor fond med alla aktier.

Caroline: Som är en indexfond.

Jan: Jag kan faktiskt säga att häromdagen, när jag förberedde RikaTillsammans-workshopen, så hittade jag en ny studie från Vanguard som sa att 88 % av avkastningen och risken på en portfölj står tillgångsslaget för. Så det är ännu mer än de där 80 % som vi brukar säga. Men det var en parentes. Viktigt att säga, så här: ombalansering ökar inte avkastningen. Tvärtom, ombalansering sänker ofta avkastningen, den sänker risken, i 99 fall av 100. Så det är inte ett trick där man tänker: nu har jag ombalanserat och jag kommer att få högre avkastning. Nej.

Jan: Man behöver inte sluta lyssna nu bara för det. Tvärtom. Det här är liksom alla strategier. Fondrobotarna, man har alltid ombalansering. Ombalansering är jätteviktigt. Sen, en liten sammanfattning här: ombalansering blir inte bättre för att man gör det ofta. Vi kommer att titta på en studie.

Caroline: Okej, man behöver inte göra det en gång i veckan.

Jan: Nej, tvärtom avrådar man. Det är för ofta. En gång om året är ganska lagom, eller när det har rört sig utanför ett staket. Att man liksom så här, upp, upp, upp, upp, nu håller det på att bli en högriskportfölj.

Caroline: Ja, okej, så man har satt upp så att det inte får gå upp mer än 5 % —

Hur ofta man behöver hålla koll

Jan: — utanför sin fördelning. Så att om jag har till exempel 50–50 mellan aktier och räntor och det plötsligt blir 55–45, ja, då är det tillbaka till 50–50.

Caroline: Men måste man hålla koll då?

Jan: Ja, man måste hålla koll. Men då är frågan: hur ofta behöver man hålla koll? En studie visar att två gånger om året räcker.

Caroline: Okej, för det brukar inte hända mer.

Jan: Nej, så mycket rör det sig. Och jag kan säga så här: i och med att det är våra modellportföljer, vi har koll, så skulle det röra sig mer än en, två gånger om året, så lovar jag att jag lägger ett mejl. Så då kan det vara bra med nyhetsbrevet. Men under de senaste tio åren har det aldrig hänt. Sen finns det två sätt att göra det på rent praktiskt. Det är typ så här: sälj allt i portföljen och köp tillbaka i rätt proportion. Eller helt enkelt ta fond för fond och byt ut. Månadssparande är fortfarande det bästa man kan göra. Regelbundet månadssparande. Och det kan man också använda för att ombalansera. Så att man ombalanserar genom att man tillför nytt kapital.

Caroline: Ja, precis. Så när man får in nytt kapital i sin portfölj, för att man har månadssparande, så kan man köpa på sig mer räntefonder då.

Jan: Till exempel, om det är de som har minskat i andel. Tre varianter, det har vi pratat om. En förenklad version med fyra fonder. En rekommenderad version med tio olika fonder. Och en avancerad version med tjugo olika fonder. Och sen, överkurstipset i veckans avsnitt handlar om att ombalansera blir mycket enklare om man har kredit på kontot. Om man har Nordnets knockout-lån eller Avanza superlån. Och det är ofta gratis, så det kan man skaffa. Det är bra att ha det.

Caroline: Vad spännande med det. För mig är det inte intuitivt varför det skulle vara bra.

Belåning och hävstång som sidospår

Jan: Men vi tar det sen. Jag har faktiskt fått fler önskemål från andra läsare också, att vi ska göra ett avsnitt på just belåning och hävstång. Det är lite så här: jag tycker att man ska ha möjligheten. Sen tycker jag inte alltid att man ska utnyttja den. Och särskilt nu tror jag, det Avanza har, att om man lånar under 10 % på sitt totala sparande och man köper vissa sådana här lågriskpapper, då kan man låna pengar gratis. Eller om det bara var ett temporärt erbjudande de hade.

Jan: Apropå sen, det sista tipset, som egentligen hänger ihop med förra veckans avsnitt med bästa fonderna, är att vissa börshandlade fonder som handlades på den tyska marknaden inte längre går att köpa. Så till exempel RikaTillsammans-portföljen är jättesvår att göra nu på Avanza. Så då behöver man flytta till Nordnet helt enkelt. Så det skulle jag säga är punkt för den exekutiva sammanfattningen. Och så tänker jag att vi kör igång med fördjupningen i avsnittet.

Jan: Och innan vi kör igång med det, så skulle jag säga att det här är typiskt sånt här: titta in på bloggen.

Caroline: Avsnitt? Därför att?

Jan: Nej, men för att det kommer att vara mycket tabeller och mycket listor.

Caroline: Måste man titta på dem då? Eller vad är det?

Jan: Nej, men jag tänker att om jag ska sitta och läsa upp 20 fonder för globala barnportföljen och 30 fonder för nybörjarportföljen, alltså du vet, det blir ett rabblande av massa fonder och olika fördelningar. Då tänker jag att det går snabbare att titta in på bloggen. Rikatillsammans.se snedstreck ombalansering minus 2019. Och då är allting där. För det är inte så himla roligt att sitta och lyssna på en tabell som läses upp.

Tabeller, bok och YouTube

Jan: Du vet, med vår bok, min och Ca+ Charlies bok, "Gör ditt barn rikt". Du vet, den spelades inte in som ljudbok. För att redaktören sa så här: ni har för mycket tabeller och bilder och grafer. Och det blev för tråkigt att lyssna på. Och då var jag så här: han har nog inte lyssnat på vår podd. Men det går. Men visst, finns det poäng i det? Ja, man kan ju också titta på YouTube. Där kan man pausa och titta på det.

Caroline: För vi visar ju upp de här tabellerna och graferna också.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Om man lyssnar på det här, eller tittar på det på YouTube.

Jan: Exakt. Men du som lyssnar ska ändå få fullt värde, såklart. Så att vi bara kör. Det första handlar om att vi tittar på bakgrunden till ombalansering. Så har man ofta valt en teoretisk tillgångsfördelning. Att man har valt till exempel, det klassiska är ju alltid 60–40. 60 % aktiefonder, 40 % räntefonder. Och då har jag använt här på bloggen, så kommer jag lägga ut de här bilderna, som är helt enkelt att jag är född 1981, och fram till 2018. Och då är det liksom så att jag vill ha samma fördelning från 1981 till 2018. Alltså helt enkelt 60 % aktiefonder, 40 % räntor. Men om jag då inte ombalanserar, då kommer det här att förskjutas.

Caroline: Jag har gjort en fin graf här som jag kan beskriva.

Jan: Ja, men gör det.

Caroline: Jo, så det som vi ser är att från början, 1981, så är det 60 % aktier och 40 % räntor i fonden. Eller i portföljen, menar jag. Och sen så bara långsamt, långsamt över de här 37 åren, så går aktieinnehavet upp. Så att det till slut kanske är 98 % av portföljen som är aktier 2018.

Glidningen över 37 år

Jan: Precis, och 2 % är räntor. Och det visar ju på den här glidningen.

Caroline: Som man inte hade gjort någonting åt på 37 år.

Jan: Ja, precis. Från början var det en 60–40-portfölj. I slutet är det typ 98–2, eller en 100–0. I princip en 100–0. Och då kan man vara ganska säker på att risken är helt annorlunda idag än vad den var när jag startade. Helt enkelt. Så vad man vill är att man börjar nu i januari med 60–40. Sen låter man det glida under året. Och sen första januari nästa år igen, ja, då ombalanserar man igen. Och då får man liksom mer, jag har illustrerat det med ett sågtandsmönster, där jag helt enkelt tog riktiga siffror. Så på bloggen har jag då räknat på Stockholmsbörsen för aktiedelen och svenska statsskuldväxlar, alltså en kort räntefond, för räntedelen. Och då ser vi den här ganska tydliga, hur den håller sig runt det här. Den håller sig inte perfekt på 60–40-strecket, men runt det.

Caroline: Men runt det, precis.

Jan: Och fördelen med det här blir ju att när aktier har ökat mycket i värde så säljs de av, och så köper man räntefonder. När aktierna minskar i värde så säljer man av räntefonder och köper aktier.

Caroline: Så du menar att man köper när det är billigt och säljer när det är dyrt?

Jan: Exakt. Så som det är tänkt.

Den genomsnittliga spararen köper dyrt och säljer billigt. Man köper aktier när det är populärt, när det står i tidningarna. Och sen, när börsen känns misär och blodet flyter på gatorna, då är det så här: aktier, fy tusan, sälj allt.

Köp billigt, sälj dyrt — och Jonas Lindmark

Jan: Vi har ju tagit upp det i hur många avsnitt som helst. Att vi gör det oftast inte så. Den genomsnittliga spararen köper dyrt och säljer billigt. Och sen, när börsen sjunker, då säljer man, och då har det oftast redan sjunkit. Så det är ett sätt att bli tvingad att göra det på rätt sätt. Jag gillar ju jättemycket Jonas Lindmark.

Caroline: Vem är nu det?

Jan: Han är krönikör på Morningstar.

Caroline: Är han ekonom?

Jan: Du, det vet jag inte. Jag har faktiskt träffat honom. Han är jättetrevlig. Jag ska försöka under 2019 att bjuda in honom till podden. För att han skriver extremt läsvärda krönikor. I en krönika om just ombalansering, han kallade det dock för rebalansering. Jag vet inte, ombalansering känns mer rätt. Rebalancing på engelska. Men han skrev så här: att flytta pengar från de fonder som gått bäst, rebalansering, är ibland nödvändigt för att hindra ett omedvetet risktagande, där aktierna ökar. Och det ger chans att köpa billigt, helt enkelt.

Caroline: Det är ett stort plus med ombalanseringen.

Jan: Exakt. Så om vi sammanfattar syftet, så är det alltså att minska risken i förhållande till tillgångsfördelningen. Eftersom, som vi pratade om i avsnitt 57 och avsnitt 82, så är det ju tillgångsfördelningen som står för 80 % av avkastningen. Så att ha rätt på tillgångsfördelningen är viktigt. Det är alltså inte fonderna, de enskilda fonderna, som är viktiga, vilket alltid är det man får tips på när man går på en rådgivning. Vilka man ska ta, ja. I princip, om du väljer Länsförsäkringars globalfond, Swedbanks globalfond eller SPP:s globalfond, det spelar egentligen ingen roll. Det är ingen skillnad. Det viktiga är att du har valt en global aktiefond, eller att du har valt en svensk räntefond. Där har du skillnaden, för det är tillgångsslaget som är det viktiga.

Ett nytt tillgångsslag: guld

Jan: Och olika tillgångar utvecklas olika, och de ändrar fördelningen. Till exempel, nu kommer vi i år att införa ett nytt tillgångsslag i portföljerna, för innan har vi bara haft aktier och räntor. Och det är guld.

Caroline: Det är guld, ja. Du har bra koll. Jag lyssnar ju på dig, vad du säger. Jag är med i vår ekonomi.

Jan: Ja, jag vet. Vi brukar ju inte preppa poddavsnitten. Men i en liten del ska vi införa ett nytt tillgångsslag, guld. Och då kommer det ofta att i 98 % av fallen, när aktier går ner, så går guldet upp. Och då kommer vi också att ha en glidning i portföljen. För jag vill ju inte att guldet ska vara mer än 5 %. För då ökar risken. Så då kommer vi att sälja av.

Caroline: Ökar risken då?

Jan: Ja, precis samma sak. Jag vill inte ha en 100 % guldportfölj. Och jag vill inte ha en 12 % guldportfölj.

Caroline: Nej, det var bara att jag satt här och tänkte att guld är väl likvärdigt med räntefonder.

Jan: Nej, men det är det inte alls.

Jan: Nej, spännande, spännande.

Jan: Utan ofta är det så, vi kan lägga upp en bild i ett kommande avsnitt som handlar om det periodiska systemet för tillgångsslag. Där man tittar på hur tillgångsslagen rör sig. Och då ser man alltid att om aktier ökar med 20 %, då kan guldet utan problem backa 20 %. Och du har ju sällan någon räntefond som backar 20 %.

Caroline: Okej, så det rör sig mer?

Jan: Det rör sig, ett väldigt volatilt tillgångsslag, alltså det är höga svängningar.

Volatilitet, förklarat

Jan: Volatilitet, det är ju ett sånt buzzword här i den här bloggen.

Caroline: Vadå? Volatilitet. Jag tänker att ni som lyssnar ofta på oss, ni har ju lärt er det här ordet. Om vi inte kunde det innan.

Jan: Svängningar från genomsnittsvärdet. Så om jag förväntar mig att aktier ska göra 8 % om året, och ett enskilt år kanske gör 28 %, då är det liksom 20 % svängning. Och det är rätt mycket.

Caroline: Det är jättemycket.

Jan: Och en aktie kan svänga, jag brukar säga 8 % plus minus 22. Så att om vi tittar på ett svenskt index, det kan ligga mellan minus 14 och plus 30 procent med 60 procents sannolikhet. Eller 68 procents sannolikhet. Det är det som menas med volatilitet. Det var ett sidospår. Så ombalansering återställer portföljens ursprungliga tillgångsfördelning. Vi vill gå tillbaka, en omstart helt enkelt. Vi minskar de här glidningarna. Och varför det är viktigt, det är till exempel, så som vi brukar tjata om i avsnitt 47, det här med fyra-hinkar-strategin. Att till exempel nybörjarportföljen, vår 60–40-portfölj, den är ju jättebra för mellanrisk-hinken.

Caroline: Ja, alltså man kan väl säga så att de fyra hinkarna representerar hela ens ekonomi.

Jan: Ja, precis. Buffert.

Caroline: Så det är inte bara pengarna man sparar, utan allt.

Jan: Hela ekonomin, precis. Buffert.

Huset och hinkarna

Jan: Den enda, om jag fick en fråga på det på bloggen, och där ska jag faktiskt vara helt ärlig, att huset räknar jag faktiskt utanför. Det är fel. Men det är som Freja hade en sån här barnfyrkant, en sån här kub. Och så var det liksom så här stjärnform och kvadratform och cirkel.

Caroline: Ja, du menar de som man ska stoppa klossarna i rätt form.

Jan: Ja, precis. Och det känns som att huset, jag har ett fyrkantigt hål här i hinkarna, men huset är runt.

Caroline: Okej, du får inte plats med den, du får inte in den någonstans i hinkarna.

Jan: Nej, men där är kanske någon läsare som har tänkt på det här och som faktiskt kan kommentera hur de gör. Hur de tänker. För jag har inget smart. Jag kan tänka mig lågrisk- eller mellanrisk-hinken, att den ska in där. Men det känns som sagt knökigt. Det slår ju undan allt.

Caroline: Men du säger att det minskar glidningar i risk, ombalansering, till exempel i fyra-hinkar-modellen?

Jan: Precis. Så till exempel, om jag har en, det är typiskt nybörjarportföljen i mellanrisk-hinken, så vill jag inte att den om tio år plötsligt ligger i högrisk, liksom i den passiva hinken. Och så har jag en buffert och en passiv hink, men jag har ingen mellanrisk-hink, för att portföljen i mellanrisk-hinken plötsligt blev en högrisk-hink. Så det är det.

Syftet är inte att maximera vinsten

Caroline: Och du har också sagt det här, att syftet med att ombalansera inte är att maximera vinsten. Och det kan ju låta lite provocerande. För oftast tänker vi att vi vill det.

Jan: Jag skulle säga så här, med tanke på att jag nu har förberett workshopen, den här heldagsutbildningen som jag ska hålla mycket. Och där har jag funderat mycket på det här, för det handlar mycket om att göra en egen investeringsplan. Och då inser jag så här, nej, de flesta av oss jagar, vad är målet med sparandet? Jag vill ha så hög avkastning som möjligt, så mycket pengar som möjligt. För att vi inte har ett annat mål.

Caroline: Bara nu ett sidospår här, vad skulle kunna vara ett annat mål? För vi tänker ju att när det gäller pengar så vill vi väl ha så mycket som möjligt.

Jan: De flesta tänker så. Exakt. Men jag skulle säga, till exempel om jag tar ett exempel från workshopen som jag kommer att använda, då är det att jag sätter, till exempel pension. Okej, så mitt mål, om jag inte har delat med mig det, det är att jag vill att vi ska kunna ha samma liv innan vi går i pension som idag. Och då kan man säga så här: vilket mål vill du ha med ditt pensionssparande? Om jag då säger så högt som möjligt. Men om jag istället räknar, jag vill kunna ha samma liv idag som jag har vid pension, då kan jag räkna ut det i förväg. Hur mycket pengar behöver jag ha för att ha en lön på 30 000 i månaden? Och då kan jag räkna ut, ja, men det är kanske så här 7 miljoner kronor.

Att räkna baklänges från ett mål

Jan: Och då kan jag plötsligt titta: hur mycket har jag sparat i min pension idag? Jag behöver 7 miljoner kronor. Då har jag ett nuläge, till exempel en miljon idag, sju miljoner om 20 år, när jag går i pension, 27 år. Okej, så en miljon ska växa till sju miljoner på 27 år. Vilken avkastning behöver jag då? Och då kan jag räkna fram att det är 6 %. Och om jag då räknar med 6 % och ett månadssparande på 5 000 kronor, ja, då behöver jag inte ta en överdrivet stor risk.

Caroline: Nej, precis. Och riskera att bli av med pengar som du har mödosamt sparat och fått lite avkastning på.

Jan: Exakt. Så jag brukar säga att när man hör någon, och man frågar sig: vad är målet med sparandet, och man får höra "så hög avkastning som möjligt", så skulle jag säga att då är det 50 % chans att det är ogenomtänkt. Att man inte har ett mål.

Caroline: Att man inte har ett mål.

Jan: Eller inte ett mål, det kanske man har. Men man har inte en investeringsstrategi. Man har inte en investeringsplan färdig. Och det är då jag tänker just att ombalansering handlar väldigt tydligt om att jag har en plan. Att den här portföljen ska ligga i mellanrisk-hinken. Det är inte en passiv hink-portfölj, det är definitivt inte en aktiv lekhink heller.

Caroline: Nej. Men det här är jättespännande, för 6 % avkastning, som du säger.

Jan: Ja. Det är under vad börsen gör i genomsnitt.

Caroline: Vad skönt. Och det kan ändå växa till mycket pengar på de här åren.

Jan: Exakt, precis.

Barnsparande och björntjänster

Jan: Och då kan man säga så här, bra, jag behöver liksom, eller om jag tar våra barn som exempel. Vi har ju sagt som mål i boken "Gör ditt barn rikt", där skrev vi att en lämplig summa till en 18-åring för en bra start i livet är 250 000. Det var det som var genomsnittet när vi intervjuade folk, pratade med barnpsykolog och sparekonom och experter.

Caroline: Så det var inte 2 miljoner, det var 250 000.

Jan: Det ska räcka till en del av kontantinsatsen, inte hela kontantinsatsen, till en lägenhet till exempel. Det ska räcka för att ta körkort, om man ens behöver det om 10 år. Och det ska räcka för att göra den här omställningen, flytta hemifrån och köpa kastruller.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och göra den här omställningen till ett jobb eller en egen ekonomi.

Caroline: Varför ska det inte räcka till mer?

Jan: Nej, för att man vill ju inte göra barnen en björntjänst. Och då kan man också plötsligt vara så här, när man räknar på det här, att spara hela barnbidraget blir för mycket. Och då kan man plötsligt säga så här, då sparar jag 400 kronor eller 300 kronor. Och det räcker. Och då kan jag använda de andra till något sparande. Till exempel, låt oss åka på resor.

Caroline: Ja, och jag tänker, när barn blir tonåringar så vill de gärna kunna röra sig lite med egna pengar. Visst, att man har sommarjobb och så, men kanske ändå lite kan de få av sitt barnbidrag. Absolut. Och man känner inte så att, gud, vi skulle kunna spara dem.

Jan: Nej, men precis. Och man slipper det här dåliga samvetet. Det var en lång utvikning om investeringsplan och barnsparande. Vi får göra ett avsnitt bara om barnsparande. Jag har insett att vi faktiskt inte har gjort det.

Inte en strategi för att maximera

Jan: Bra. Så det är inte en strategi för att maximera vinsten. Man säljer dyrt och köper billigt, som vi var inne på, vilket kan vara ointuitivt, att man säljer det som går bra. Men det är ju liksom att hämta hem lite av vinsten. Och, för att vara supertydlig med det: ombalansering kommer alltid att sänka över lång tid, och det kommer att vara ett stort sänke. Det ska man också vara medveten om. Om vi tar bara räkneexempel. Jag tror att jag räknade på det där mellan 1981 och 2018, de här 37 åren. Om jag ombalanserade, så fick jag en avkastning på den där 60–40-portföljen, från, jag tror det var 100 000 till 3 miljoner. Eller något sånt. Räkneexemplet var så här: jag började på 100 000 år 1981. 60 000 i aktier och 40 000 i räntefonder. Och efter 37 år så blev det typ 3 miljoner kronor.

Caroline: Om du hade ombalanserat varje år.

Jan: Nej, precis, om jag ombalanserade. Men om jag inte ombalanserade, så blev det typ 13 miljoner kronor. Så det är ett ganska drastiskt sänke, men det är två olika syften. Sen ska jag vara tydlig med att ska man spara över en 10-årsperiod, då ska man inte ha en nybörjarportfölj på 60–40. Det är ju dumt. Då ska man ha en 90–10-portfölj.

Caroline: Bra. Bra.

Jan: Och med det sagt, att det är ett sänke, så finns det faktiskt situationer då en ombalansering höjer avkastningen, och det är en marknad som går sidledes.

Caroline: Vad betyder det att det går sidledes? Är det att det inte går upp och inte går ner, eller vart går det någonstans?

När ombalansering faktiskt höjer avkastningen

Jan: Under en tvåårsperiod så är börsen i slutet av tvåårsperioden där den började. Så den har kanske gått upp 10 %, sen har den tappat 20 %, sen har den gått upp 25 %, och sen har den tappat 20 % igen och upp 25 %. Då har du netto noll över de två åren. Och ombalanserar du då, då kommer du att tjäna pengar, för att du säljer det som är dyrt och köper det som är billigt. Och då får du liksom extra skjuts i bottnarna.

Caroline: Och det där kan man ju aldrig veta hur det går.

Jan: I förväg.

Caroline: Så att på det viset så kan man ligga bra till.

Jan: Ja, och vår tanke är ju alltid att man ska ha en strategi där man inte behöver ta hänsyn till hur framtiden kommer att vara, utan man gör samma sak över tid helt enkelt. Jag tänker att vi tar nästa, när man ska ombalansera. Och då är det vanligaste att man gör det med en viss regelbundenhet. Till exempel månadsvis, halvårsvis eller årsvis. Jag personligen gillar ju det här när man knyter det till något som man redan gör. Till exempel nyår. Vi gör ju ofta bokslut. Hur har det gått, och vad har varit bäst under 2018? Och så vidare. Och sen kan jag tycka att midsommar också är bra, för det är halvår. Då har det gått halva året. Så det lämpar sig också för en uppföljning.

Att välja intervall

Jan: Man kan också göra det baserat på ett intervall, som vi pratade om innan, det här staketet, att när det har rört sig med 5 % är ju vanligt. Man kan egentligen ta vilket intervall man vill. Nu råkar jag säga 5 %, för det är det som studier visar är bäst. Men det kan ju vara 10 % eller 1 % också. Eller så gör man en kombination av de här två. Men man kan ändå inte göra det för ofta, för att man har vissa begränsningar.

Jan: Till exempel, om man handlar med aktier, för det tycker jag också man ska göra, nu kör vi ju bara fonder, men skillnaden är ju same same, och det handlar om att du betalar courtage, alltså en köp- och säljavgift. Och sen har du också spreaden mellan köp- och säljkurs. Det är ju aldrig så att, om man tittar, de som säljer vill ju alltid ha mer betalt och de som köper vill ju alltid köpa lite billigare. Och då måste man matcha de här två priserna. Vissa fonder kan ha köp- eller säljavgifter. Det har ingen av våra fonder, köp- eller säljavgifter, men det kan man ha. Det kan ju vara så att om man inte har ett ISK eller en kapitalförsäkring, så kan man betala skatt vid de här transaktionerna. Och sen naturligtvis att det tar tid. Det tar ju tid och energi att göra.

Caroline: Alltså, man måste vara väldigt dedikerad.

Jan: Om man ska ombalansera varje månad. Vi kommer att prata lite kort om fondrobot.

Fondrobotar och Vanguard-studien

Jan: Fondrobotarna tror jag lyssnar här nu. De kommer säkert lyssna och hänga mig om jag säger fel. Men jag tror att de ombalanserar en gång i veckan, och att det måste ha rört sig med 3 %.

Caroline: Då ombalanserar de inte om det har —

Jan: De ombalanserar inte flera gånger i veckan. Så max en gång i veckan, och jag tror att spannet de har är 3 %. För att de gör det automatiskt, men de tar också avgifter. Tittar man på vad som är optimalt, så istället för att räkna själv, så har jag faktiskt snott en studie. Från Vanguard. Från 2010. De gjorde en studie som heter "Best practices for portfolio rebalancing". Och där har jag inte bara läst abstractet, utan jag har läst hela.

Caroline: Men du gillar Vanguard. Vad är det med det? Varför favoriserar du Vanguard och deras studier? För när jag undrar, så är det, gör de inte de här studierna för att visa att de själva är bra?

Jan: Jo, så är det såklart. Nej, men jag gillar Vanguard, för det första, för att studierna är lättlästa. Det är oftast bara tio sidor, och man fattar vad de skriver. De är snygga, layoutade och sånt. Och sen har de faktiskt samma investeringsstrategi som vi. Att de säger så här: det som är viktigast för dig själv i en investeringsplan på lång sikt är låga avgifter, breda indexfonder, tillgångsfördelning, ombalansering, försök inte tajma marknaden och regelbundet månadssparande. Allt det vi pratar om har de i studier. Så det är klart att är man med i aktiesparande och är man daytrader, så kommer man tycka att Vanguard är det största skitet som finns. För de har ju inte rätt i något.

Caroline: Men vad säger den här studien?

Slutsatsen i Vanguard-studien

Jan: Jo, men då säger studien att det inte är någon skillnad i den riskjusterade avkastningen, oavsett om man ombalanserar per månad, kvartal eller år. Så du får ingen bonus för att du gör det per kvartal eller per månad eller per vecka. Tvärtom konstaterar de att det är dyrt med frekventa ombalanseringar. Och i sammanfattningen har jag gjort en egen översättning här från engelska, som lyder typ så här:

Vår slutsats är att en ombalanseringsstrategi där man ombalanserar en till två gånger om året och låter tillgångsfördelningen röra sig inom ett spann om 5 % med stor sannolikhet ger en tillräcklig riskhantering i förhållande till tillgångsfördelningen, för de allra flesta portföljer och sparare.

Jan: Och det är ju liksom det vi säger så här: ombalansera en gång om året, kolla den vid midsommar. Har den rört sig mer än de här 5 % vid midsommar? Då gör man det också. Och sen låter man det vara.

Caroline: Ja.

Jan: Helt enkelt.

Caroline: Men du, om vi går vidare nu då till hur man gör —

Sätt ett: sälj allt och köp tillbaka

Jan: — när man ombalanserar. Då kan man göra det på två sätt. Det enklaste sättet skulle jag säga är att sälja allt.

Caroline: Ja, okej. Clean slate.

Jan: Ja, men precis. Man säljer av allt. Man sätter eventuellt in mer pengar, om man ska göra det. Det är ett bra tillfälle samtidigt. Och sen så köper man allt. Och för den som är nybörjare, så är det det enklaste och det bästa sättet. Det tar ett par dagar från att man har sålt alla fonder tills man har alla pengarna på kontot. Och sen kan man börja köpa det som man, och sen börjar man köpa allt, och sen gör man månadssparandet också när man är klar med ombalanseringen.

Jan: Och om vi skulle ta en steg-för-steg-instruktion, så är det så här att man loggar in på sitt Avanza eller Nordnet, man säljer alla befintliga fonder, man väntar ett par dagar tills man bara har kontanter. Jag har skrivit "kontakter" i min slide, men kontanter ska det vara. Och sen så för man över nya pengar parallellt, så att man får in det.

Caroline: Så det som man har sparat, menar du?

Jan: Ja, det man har sparat, till exempel om man har gått plus, eller om man fick en bonus i julas, eller om man har lite pengar över. Man brukar säga att januari är den fattigaste månaden, men jag skulle ändå rekommendera att kan man öka sitt sparande, så är det bara ett tillfälle. Sen räknar man ut den procentuella totala andelssumman för varje fond. Jag kommer att ta exempel. Så att om jag har 10 000 kronor och jag ska ha 10 %, då blir det en tusenlapp. Sen gör man helt enkelt så att, både Avanza och Nordnet har ju sökfält, där man går in och skriver till exempel den här fonden, Länsförsäkringar global indexnära, och sen trycker man på köp. Och sen, när man köpt alla sina engångsköp, som man köpte upp den här summan man har, ja, då ställer man in det för sitt månadssparande.

Hur månadssparandet hakar i

Caroline: Men hur då? För jag tänker så här, med månadssparande då, låt oss säga att man månadssparar tusen spänn i månaden. Och så kommer de in, pengarna, för man har autogiro från sin bank till Avanza eller Nordnet.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Så kommer de in där, men då lägger de sig —

Jan: Precis, och då ställer du in att när mina nya pengar hämtas via autogiro, ja, då vill jag ha samma fördelning som efterhållbanan. Ja, man kan ställa in det. Och det är därför vi har de här tre varianterna, för det handlar mycket om månadssparandet. Månadssparar man 400, då är den förenklade versionen bäst. Månadssparar man 1 000, då tar man den rekommenderade. Sparar man mer än 2 000, då tar man den avancerade versionen.

Caroline: Ja, ja, perfekt.

Jan: Och de flesta fonderna har ju valt att man ska kunna månadsspara 100 spänn. Så man börjar på 100 kronor. Om vi tar ett räkneexempel, så säger jag så här att jag har 10 000 kronor i min depå, när jag har sålt allting och fått in mina nya pengar. Och om vi då tittar till exempel på, i den förenklade versionen, jag tror att det är nybörjarportföljen, då ska vi köpa den här Länsförsäkringar, då ska den ha en vikt på 40 %, alltså en andel i portföljen efter ombalanseringen. Och då tittar jag, 40 % på 10 000 kronor, det är 4 000 kronor, och då ska jag alltså köpa den här fonden för 4 000 kronor. Sen tittar jag på nästa fond. Okej, det är då till exempel SEB Sverige Index. Den ska ha 10 % i vikt.

Caroline: Ja, 10 % av 10 000.

Jan: Alltså inte det jag har kvar, utan totalen.

Caroline: Ja, totalen.

Jan: Och då blir det 1 000 kronor. Då har jag plötsligt köpt för 50 %, det vill säga 5 000, och sen ska jag fördela resten av fonderna.

Sätt två: byta fonder

Jan: Det andra sättet man kan göra det på, det är genom att man byter fonder. Det är lite mer avancerat. Men det är till för den som har ombalanserat innan, kanske gjort det en, två gånger. Och man kan använda vår Excel-mall. Vi har en som bilaga, vi kommer lägga ut den. Och jag tror att jag kommer göra en kort video om hur man använder den här Excel-mallen. Men då handlar det helt enkelt om att man säljer bara av det man behöver. Så jag säljer aldrig av hela fonden, utan jag säljer bara av det den har glidit. Helt enkelt.

Jan: Och steg för steg blir det så här: logga in på Avanza eller Nordnet, för över nya pengar, räkna ut den procentuella andelen av totalsumman för varje fond. Så nu måste man räkna det per fond istället. Och sen måste man räkna ut förändringen för varje fond. Att om till exempel jag har 10 000 och Länsförsäkring-fonden är 4 500, men den ska egentligen bara vara 4 000 i min portfölj. Så den har 4 500, den har plötsligt glidit till 4 500, men den ska bara ligga på 40 %, alltså 4 000. Ja, då är det 500 kronor jag säljer av den. Och så blir det liksom rätt. Och det är egentligen skillnaden mot den förra, där man säljer allt. Då har man liksom haft den för 4 500, sålt av, fått in 4 500 på kontot, och sen köper man den för 4 000 kronor.

Caroline: Precis, ja.

Jan: Så det här är helt enkelt, man bara gör det på det sättet. Man börjar med att sälja av allt det, och sen köper man tillbaka när man har fått in pengarna. Och det är här jag menar att överkurstipset är om man har en kredit. För då kan man sälja av och köpa samtidigt och använda krediten, och sen när pengarna kommer in på kontot tre dagar senare, så betalar de tillbaka på krediten. Nu ser du jättefrågande ut.

Hur krediten gör det enklare

Caroline: Ja, men det är för att jag själv inte har varit där inne och sett att man kan göra på det viset.

Jan: Men hänger du med på syftet? För att normalt sett, om den har glidit de här 4 500 kronorna ner till 4 000, då säljer jag av. Men de här 500 kronorna kommer ju inte komma in på kontot förrän om tre dagar. Men om jag då har 500 kronor kredit, då kan jag redan köpa den kommande fonden för de 500 kronorna. Och sen, när pengarna kommer tillbaka, så betalar jag av det här lånet. Nu var det mer tydligt.

Caroline: Ibland så. Ja.

Jan: Och sen, samma sak där med månads—

Caroline: Och komma ihåg månadssparandet.

Jan: Ja, precis. Men allt det här, jag kommer göra en specifik video där vi går igenom räkneexempel och Excel-filen. Så då kan man gå in på bloggen eller på YouTube och se hur man gör de här ändringarna. För det går lite snabbare, då blir man klar på en kväll.

Caroline: Bra.

Glöm inte månadssparandet. Det är en nyckel till framgång: att inte sluta spara, att inte ta paus i sparandet, oavsett vad som händer på marknaden.

Tjatet om månadssparandet

Jan: Och sen, som jag tjatar, jag kommer säga det sista gången här nu idag, sen kommer jag inte tjata mer på det. Men det är att inte glömma månadssparandet.

Caroline: Men varför tjatar du?

Jan: Jag tycker att det är en nyckel till framgång. Att inte sluta spara.

Caroline: Att inte ta paus i sparandet, oavsett vad som händer på marknaden. Man kan ju spara mindre.

Jan: Ja, absolut. Och kan man inte spara, så försök öka det. För just det regelbundna sparandet. Du får skjuts. Du får både in mer pengar som kan jobba, men du får också ofta en skjuts i uppgång, och man köper mer i nedgång. Man kan göra det från hundra kronor. Och sen skulle jag säga så här, att om man inte kan månadsspara i alla fonderna, för att pengarna inte räcker till, då skulle jag säga: prioritera aktiefonden med högst andel. Kan jag bara spara i en fond, så prioritera aktiefonden med högst andel. Därefter, prioritera räntefonden med högst andel, efter ombalanseringen. Och sen dela upp procentuellt på det som är kvar. Och sen kan man ju göra den här ombalanseringen.

Caroline: Ja, och du säger det också, att man kan ta hjälp av Nordnet eller Avanzas kundtjänst.

Jan: Absolut.

Caroline: Och dit har jag ringt några gånger, med betoning på "några", inte många. Men de har alltid varit väldigt hjälpsamma och trevliga. Och man lägger på, och sen måste man ringa upp igen för, vad var det nu du sa?

Att ta hjälp

Jan: Ja, precis. Nej, men så är det ju verkligen. Men vår strategi för ombalansering är ju att kolla portföljerna två gånger om året. Alltså en gång vid midsommar, en gång vid nyår. Och sen ombalanserar vi vid midsommar om det har rört sig utanför det här staketet, att det har glidit mer än 5 %. Och det har typ under de senaste åren aldrig hänt. Däremot så ombalanserar vi alltid i januari, vid den här tiden. Och det är ett bra tillfälle att följa upp och se hur det har gått. Det är ju därför vi alltid publicerar det här. Så har portföljen gått under året. I år fick vi ta med den på förra sidan årsskiftet. Så det tyckte jag var lite skoj. Och sen handlar det om att vi kan jämföra de befintliga fonderna vi har mot den här bästa-fonderna-artikeln, som vi också alltid släpper i det senaste, nya avsnitt 82. Och sen kan vi byta ut det också mot bättre fonder. Så vi gör alltid ombalanseringen, även om glidningen inte har varit där.

Jan: Och sen kan man ju ombalansera. Vi gör det helst genom att sätta in nya pengar, och annars så kan man göra det genom att byta. Och alla de fonderna som vi kommer att prata om nu efter det här, det handlar lite om att det är som Lego. Jag gillar ju så här att fonder är som Lego-bitar som man kan matcha ihop. Vi använde metafor med garderob förra gången.

Caroline: Lego funkar ju lika bra. Vad fick du för feedback på dig? Att det var fjantigt, eller vad?

Fonder som legobitar

Jan: Nej, du tyckte ju att det var fjantigt. Du sa ju vid ett tillfälle att bra fonder är som bra plagg i garderoben, allt går att matcha och mixa. Så då säger jag så här, det är som legobitar, man kan maxa och mixa. Ja, det blir svårt, matcha och mixa. Och jag fick också en fråga så här, men är det inte fel att samma fonder återkommer, kan man inte ha olika fonder? Jag bara sa, nej, samma fonder kan utan problem återkomma i olika portföljer. Det gör det hos oss. Och fokus-fem-regeln, att 80 % av avkastningen kommer från tillgångsslaget, 15 % från fondtypen, 5 % från den enstaka fonden. Så att det är marginell skillnad vilken fond det egentligen är. Och då ska jag säga så, att det är tillgångsfördelningen som är viktig, att det är indexnära fonder, att det är låga avgifter, att det är passiva fonder, och man ska kunna glömma bort det här i tio år.

Caroline: När man inte är ombalanserad.

Jan: Ja, man ska helst ombalansera. Men man behöver inte byta fonderna.

Caroline: Jo, men vi har ju sagt det där, att man kan glömma sin depå i tio år. Men visst kan man ombalansera varje år.

Jan: Om man bara haft någon som ombalanserar, så hade det varit, då hade man kunnat glömma det. Det här är viktigt. Alltså att ombalansera är viktigt. Så jag tycker inte att det här är något man skiter i, eller så att det där låter. Utan här är verkligen ett tillfälle att ta hjälp. Så jag skulle verkligen vilja uppmuntra dig som lyssnar eller tittar: har du frågor, ta hjälp.

Caroline: Vem ska man ta hjälp av?

Var man får hjälp

Jan: Jo, men jag ska säga, om man inte lyckas, fråga i din omgivning, det är alltid det bästa. Kan vi inte lyssna på det här avsnittet tillsammans, eller fråga din finansiella rådgivare, eller fråga i din omgivning. Men du kan också ställa frågor på rikatillsammans.se snedstreck frågor. Där kan man ställa anonymt, och man kan hjälpas åt. Man kan ställa frågor och kommentarer till det här avsnittet. Och man kan naturligtvis ställa frågor till Avanza och Nordnets kundtjänst. Hur gör jag rent praktiskt?

Caroline: Jag kan känna att för Avanza och Nordnets kundtjänst är det inte så viktigt att de ska sälja på mig saker. Faktiskt inte. Jag vill ha hjälp med det här, och de hjälper mig med det. De har aldrig sagt, har du tänkt på att du skulle kunna köpa det här? Nej, men de är ju inte finansiella rådgivare i kundservice. Det kan min bank göra. Och där kan jag känna så här, jag vill inte fråga min bank. För då kommer det bara bli —

Jan: Nej, men då tänker jag egentligen, fråga din omgivning, så här: ta en kompis och gör det tillsammans. Bjud på, vet du vad, nu ska vi ombalansera. Två hjärnor tänker bättre än en. Ja, nu ska vi ombalansera. Ta ett glas vin och tänd ett ljus och gör det tillsammans. Det är så här, när man kan det, så är allt enkelt. När man kan det, så är det här gjort på 30 minuter. Men om man inte riktigt kan det första gången, glöm inte bort att man säljer allt och ska köpa tillbaka. Det tar ju ett par dagar. Processen är längre. Så man kan säga att på måndag säljer man av allt, och sen bokar man in torsdagkväll för rödvin och tända ljus och ombalanseringskväll.

Workshopen och övergång till portföljerna

Jan: Och sen skulle jag faktiskt säga, nu är jag part i målet, men prioritera en sån här RikaTillsammans-workshop. Där kommer vi prata om ombalanseringen, och där kan man också få hjälp. Då kan man läsa mer på rikatillsammans.se snedstreck workshop. Bra. Så nu, i resten av avsnittet, kommer vi gå in i detalj på våra portföljer och ombalanseringen där. Så att man är medveten om det. Och vad får man ut av det? Då får man ut vilka fonder, hur vi har tänkt och resonerat. Men teorin och det viktigaste, det är det vi har pratat om hittills. Så nu blir det väldigt specifikt. Nybörjarportföljen först, och globala barnportföljen.

Jan: Det första handlar om att vi har de här tre varianterna, beroende på hur mycket man sparar.

Caroline: Exakt, av varje portfölj.

Jan: Det är nytt för i år, så här har jag inte gjort innan. Men jag har fått mycket frågor kring det, så då fick jag bara en idé. Så då handlar det om att den förenklade globala barnportföljen, eller den förenklade nybörjarportföljen, den har då bara fyra fonder. Och då passar den ett månadssparande mellan noll och tusen kronor.

Caroline: Så man behöver inte så supermånga fonder om man inte har så mycket pengar.

De tre varianterna och nybörjarportföljen

Jan: Nej, skillnaden blir marginell. Du får 90 % av allt bara med småbelopp. Och vill man ha en, vad motsvarar det i totalt, hur mycket pengar totalt? Ja, då brukar jag säga mellan 0 och 50 000. Det är den förenklade varianten av respektive portfölj. Så det är inte så att, ja, men jag har lite pengar, då måste jag köra nybörjarportföljen. Nej, nybörjarportföljen handlar ju om att risken är lägre, att tidshorisonten är sparande till fem år. Medan globala barnportföljen passar pensionssparande, barnsparande tio år eller mer.

Caroline: Så den kan man välja fastän man inte har jättemycket pengar heller.

Jan: Exakt, så då tar man bara den förenklade varianten av någon av de här två portföljerna. Den rekommenderade varianten, den som vi har publik och den som vi kör på Shareville och den som vi mäter, den är på 10 fonder. Och eftersom det är 10 fonder, som är 100 kronor i månaden, så är det här från 1 000 kronor. Jag skulle säga månadssparande från 1 000 kronor. Passar om man har ett totalt värde på kanske mellan 50 000 och 100 000 kronor.

Jan: Och den avancerade, den är ny för i år. Och då är det helt enkelt 20 fonder. Eftersom det är 100 kronor i månadssparande, så från 2 000 kronor i månadssparande. Och det är över 100 000 som ligger i portföljen, totalt. För det är dumt, du kan inte köpa 20 fonder för 1 000 kronor.

Caroline: Nej, det blir väldigt småbelopp i varje.

Jan: Ja, exakt. Eller om du har 10 000, så köpa 20 fonder, det blir 500 kronor i varje. Alltså, det blir stökigt. Men jag upptäckte det att nu, när vi har lite större summor i vår portfölj, så blir det knökigt med bara 10 fonder. Då ville jag liksom, det blir så stort.

Caroline: Ja, varför blir det knökigt då?

Varför den avancerade kom till

Jan: Nej, för att där är vissa andra sådana här fondtyper. Till exempel att jag vill ha en småbolagsfond också. Och då var jag så här, jag begränsar mig på 10 fonder. Så det var så. Så att jag började faktiskt med den avancerade. Så att så ligger det till. Så om vi tittar då, kort repetition på nybörjarportföljen. Den är ju till för mellanrisk-hinken. 60 % aktier, 40 % räntor. Tidshorisonten 5–10 år. Och kanske det viktigaste, vad är den förväntade avkastningen? Ja, det är ungefär 5 %. Och då ska man säga att jag är defensiv. Vissa skulle säga att den kommer att ha en högre avkastning. Men jag är så här, better safe than sorry. Så 5 %. Och den är ju lätt att komma igång med. Den kommer att gå bättre än index i dåliga tider. Den kommer att underprestera i bra tider. Så det är inte ett sätt att maximera avkastningen. Den hjälper dig att komma igång. Det är en klassisk portfölj. Och som vi pratade om i förra avsnittet, så är det ju som norska oljefonden.

Caroline: Du skrev också på en slide här att den hjälper dig att känna dig säker i ditt sparande och investering.

Jan: Det gillar jag. Ja, är man nybörjare, så den här kommer inte svänga supermycket. Man kommer känna att man har koll på läget. Och som sagt, den är två stora block. Det är 60 % aktiefonder och 40 % räntefonder. Det är det viktigaste.

Den förenklade nybörjarportföljen

Caroline: Den förenklade nu då?

Jan: Ja, precis. Den som är på fyra fonder. Då börjar vi återigen, vi börjar inte med fonderna, tillgångsslaget har vi valt, 60 % aktier och 40 % räntefonder. Vad vi tar nu är fondtypen, för det är det som kommer att spela näst mest roll. Då vill vi ha globala aktier på 40 %, vi vill ha svenska aktier på 20 %, då har vi de där 60 %. På räntesidan vill vi ha korta räntefonder och långa räntefonder, för då har vi täckt in allt. Och då tittar vi på förändringen från 2018 till 2019, så är det i princip alla fonderna som är samma. Alltså den här Länsförsäkring global index.

Caroline: Det har inte förändrats så mycket vilka fonder vi har tyckt var bäst.

Jan: Nej, så att den är samma. Globala aktiefonden är samma. Spiltan Aktiefond Investmentbolag är samma för Sverige. Det är samma räntefond, som är Spiltan Räntefond Sverige. Så det enda vi har bytt är faktiskt den som förra året hette Öhman Realobligationsfond. För den finns inte mer, den fonden. Till en AMF Räntefond Lång.

Caroline: Men här kan man ju gå in på bloggen om man vill se den här listan. Men varför finns inte Öhman längre? Vet du det?

Jan: Jo, men de slog ihop två fonder. De slog ihop den här realobligationsfonden med en annan. Och så blev den inte alls lika bra.

Caroline: Så då lade de ner den? Eller vad händer då med pengarna?

Jan: Nej, men den ligger ju kvar. Men jag gillar den här lite. Portföljen blir bättre med den här AMF-fonden, tänker jag.

Den slutgiltiga förenklade nybörjarportföljen

Jan: Så om vi tittar på den slutgiltiga versionen, för den förenklade versionen av nybörjarportföljen, så är det Länsförsäkring global indexnära på 45 %, Spiltan Aktiefond Investmentbolag på 15 %, Spiltan Räntefond Sverige på 20 %, och AMF Räntefond Lång, den var ny, det var därför också, 20 % på den. Tittar vi på den rekommenderade versionen, så är ju den, då fick vi ha 10 fonder, så då är den mer uppdelad.

Caroline: Det är den som passar de flesta som lyssnar, skulle jag säga.

Jan: För då sätter man av kanske 1 000 kronor i månaden. Det är ett månadssparande på 1 000. Den andra funkar för att månadsspara från 200 kronor egentligen. Jättebra. Så vad vi gör här är att vi bryter ner den här globala delen i tillväxt, med Asien och tillväxtmarknaden också. Innan hade vi bara korta och långa räntefonder. Nu introducerar vi även en aktivt förvaltad räntefond och en realräntefond. Så vi får fler typer, alltså fler fondtyper. Och vi sätter faktiskt in ett tillgångsslag till, guld helt enkelt. Så att vi får 5 % guld, 35 % räntor och 60 % aktier.

Jan: Tittar vi på förändringen på aktiedelen, så är skillnaden här att vi tar bort den här SPP Aktiefond Global som vi hade innan. Och så flyttar vi den andelen till Länsförsäkringar-fonden. Och anledningen till att jag gör det är för att vi ska ha in en guldfond, och jag får bara ha tio fonder. Någon måste ut. Ja, så det är alltid lite så här, man gråter alltid lite när man plockar bort en sån här lagspelare som har varit på plan i många år och spelat bra. Men det är liksom så här, vi ska ha in en annan typ av spelare.

Guldfonden kommer in

Jan: Så annars är det samma som förra året. På räntefonderna tar vi bort den här realobligationsfonden, som vi pratade om innan, och lägger till Handelsbanken Realräntefond istället. Och sen kommer guldfonden in, den här Pacific Precious, kommer in på 5 %. Så det är egentligen den enda förändringen i den. Tittar vi på 2019 års slutgiltiga, hur det ser ut, då rekommenderar jag att gå in på bloggen, för annars kommer jag att läsa tio fonder nu. Och de har rätt långa namn.

Caroline: De har rätt långa namn.

Jan: Plus Småbolag Sverige, Spiltan Aktiefond Investment, Länsförsäkring Tillväxtmarknad.

Caroline: Ja, så det blir som att man hälsar på nya fonder, och man kommer inte ens ihåg vad det förra hette.

Jan: Ja, precis. Det är bättre att man kollar på listan. Men som sagt, förändringen här är att SPP-aktiefonden åkte ut och vi satte in Pacific Precious, och vi tog bort realobligationsfonden mot Handelsbanken realobligationsfond. Annars är det same same.

Den avancerade nybörjarportföljen

Jan: Tittar man då på den avancerade portföljen, så fanns det i den här globala aktiedelen på 40 % möjlighet till förbättring. Och då handlar det helt enkelt om att jag vill dela upp, innan hade vi bara globala storbolag, men jag vill även ha globala småbolag. För det är ytterligare en annan fondtyp. Och sen ville jag ha en så här etisk och hållbar fond, som jobbar med globala företag men jobbar med FN:s hållbara mål. Så en sån vill jag också in. Och sen vill jag ha in en aktivt förvaltad fond också, trots att jag inte tror på det.

Caroline: Berätta varför du vill ha det då.

Jan: För att det finns vissa problem. När index blir för stora, så får man bolag som man kanske ändå inte vill ha. Och en aktivt förvaltad fond, då får jag något som kallas för tracking error. Jag kommer att få en avvikelse mot indexet.

Caroline: Varför vill man ha det?

Jan: Jag vill det för att jag tror att det gör det bättre.

Caroline: Du tror?

Jan: Jag tror det, men det är bara 5 %.

Caroline: Men vet du nu? Du brukar ju kolla upp allting så noga. Men här är det som att du tror, och du tänker att det är så lite, så det kan vi gambla med. Eller?

Aktivt förvaltade fonder, trots allt

Jan: Tack, Caroline.

Caroline: Nej, det var inte meningen att ställa dig mot väggen så. Men jag blev väldigt nyfiken.

Jan: Ja, jag tänker, vet du vad? Jag pausar det till när vi ska bjuda in några fondförvaltare under året igen. Och så sparar vi till det. Men vad det handlar om är helt enkelt, till exempel om vi tar ett problem med index. Indexfonder är anonyma, de ställer inte krav på de företag de äger. Och då tänker jag, då kan jag bidra med lite här, att ha en aktivt förvaltad fond. Och särskilt den som jag har valt, det är då Öhman Global Hållbar. Och vi har ju den här Coeli Global Selektiv. Alltså människor som vi vet är duktiga, som ställer krav och som tar det här på allvar. Så att därför har jag valt så.

Jan: Och sen hade jag den här fonden som jag började få en liten kärleksaffär med, det ville jag också ha med, den här SEF Independent Investmentbolag, som är så här kvalitetsaktier, liksom Berkshire Hathaway och svenska investmentbolagen.

Caroline: Och vad sa du att den heter?

Jan: SEF Independent Investment.

Caroline: SEF Independent Investment.

Jan: Så det är en svensk fond, men den investerar liksom globalt. Global svensk, hälften är typ utländska aktier och hälften är svenska. Så där var lite förbättringar.

Svenska aktier och småbolag

Jan: Tittar vi på den svenska aktiedelen, så går den också att förbättra. Jag vill ha alla svenska bolag, alltså hela Stockholmsbörsen, det som vi brukar prata om, indexet. Men jag vill också ha svenska småbolag.

Caroline: Därför att det brukar gå bra?

Jan: Ja, småbolag tenderar att överprestera över tid mot storbolag, men de svänger mycket mer. Alltså, jag tror det är så här att 90 % av alla svenska storbolag går med vinst. Det är typ, jag vet inte, men jag skulle gissa, nu kommer jag ha sagt två skit, jag kan inte siffran, men jag skulle gissa att det är typ 50 % av småbolagen som går med vinst. Men när de väl går med vinst, då kan de gå mycket med vinst.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så att du har stora svängningar i dem. Ännu större svängningar har du i mikrobolagen. Alltså de som är de minsta bolagen.

Caroline: Det är roligt att vi pratar om småbolag, för då tänker man sig, småbolag, är det ju småbolag liksom? Men hur många anställda kan det vara i ett småbolag? Alltså det är väl ändå 200 plus?

Jan: Det kan vara hundra. Jag är så dålig på direkta aktier. Men jag vet, som Avanza, kan man ju köpa Avanza-aktien. Och den har ju länge —

Caroline: Räknas den som småbolag?

Jan: Ja, precis.

Caroline: Så det är inte sådana supersmåbolag?

Räntedelen i avancerade portföljen

Jan: Nej, småbolag. När du och jag pratar, då tänker jag att vår firma är ett småbolag. Men det är inte ens ett mikrobolag. Så det är potential till förbättring. På räntedelen kan vi också förbättra, att vi vill ha korta räntor i företag. Men vi vill ha korta räntor till staten, till svenska staten. Vi vill ha kanske korta räntor som är gröna, det är hållbara och etiska. Så där har vi en grön obligationsfond. Vi vill ha globala räntor. Så vi vill låna ut våra pengar globalt, inte bara i Sverige eller i svenska miljöprojekt. Jag vill ha några av de här high yield-fonderna. Vill vi?

Caroline: Ja, det vill vi.

Jan: Lite mer.

Caroline: Vi har pratat om det, Jan.

Jan: Ja, men för att det är, folk lägger alla de 40 procenten i dem. Men att ha de här på 5 procent —

Caroline: Man tänker, här, det låter skitbra.

Jan: Ja.

Caroline: Men.

Jan: Ja, men det är så här. Fonden vi har valt är Spiltan Högräntefond. Så vi har ju inte gått bananas.

Caroline: Nej, det har vi inte gjort.

Jan: Det är liksom så här, jag kommer inte på någon bra metafor. Utan det är fortfarande väldigt safe i förhållande till det som finns där ute. Ja, och sen vill vi ha långa företagsräntor. Så här har vi då täckt in alla typer av räntefonder som finns. Och det är det som jag tycker är ganska nice. Medan i den förenklade versionen har vi bara korta och långa. I den förra versionen har vi kanske realobligation, korta och långa. Och här har vi ytterligare ett antal delar.

Räntor sänker risken

Caroline: Vet du vad det är, Jan, det är så himla skönt att du har koll på de här räntorna. För alltid när vi pratar om räntor, jag är säkert ensam om det, så kan jag bli lite trött. Det blir så här, gud vad skönt att någon annan har koll på det här.

Jan: Det är inte många som går igång på räntefonder.

Caroline: Nej, det är det nog inte. Men vi har ju dem för att sänka risken helt enkelt.

Jan: Ja, för att det är good shit. Alltså, det är faktiskt det. Jag märker dock här att jag grät lite, för att jag ville ha med IKC, en aktivt förvaltad räntefond. Men det gick inte.

Caroline: Är inte de dyra?

Jan: Jo, men de är väldigt, väldigt duktiga. Så de är en av dem jag vill bjuda in till podden. Men nej, alltså så här, jag hittar ju på en regel att det ska vara, nu är det ju alla de här räntefonderna, så är det ju 5 % i varje. Du vet, om jag ska få in en till, då blir det så här typ 4 %, och då blir det så här jobbigt. Ja, skitsamma. Det betyder ingenting.

Guldet: börshandlad fond med fysiskt guld

Jan: Tittar vi på gulddelen, så i den förra sa vi så här med Pacific Precious. Men då kan man faktiskt unna sig, om man har sin depå hos Nordnet, för det här går inte längre hos Avanza, så kan man ta en sån här börshandlad fond i guld, som då heter ETFS Physical Swiss Gold.

Caroline: Så betyder det att de har fysiskt guld i Schweiz?

Jan: Ja, precis.

Caroline: Varför går man igång på det? Jag tycker det är jättekul.

Jan: Fysiskt guld, jag äger det. Jag ringde till en sådan. Det finns ju en Zürcher Kantonalbank. Jag ringde till dem. Jag ville verkligen kolla att de har det fysiskt. Och ett krav: de som har det fysiskt, de brukar erbjuda leverans. Så att du kan köpa.

Caroline: Vadå? Alltså hem till dig?

Jan: Ja, precis. Du kan köpa guldet via Nordnet, i fonden. Och sen kan du ringa till fonden, nu har jag pengar hos er, jag vill få det hemfraktat i guld. Så jag vill inte ha tillbaka pengarna på mitt Nordnet. Nej, jag vill ha det i guld. Nu vet jag inte om det går via Nordnet. Men om man hade satt in pengarna hos dem direkt, så går det att få i guld. Så de ringer till mig, och det handlar om, kan man öppna bankkonton och sånt också? Ja, det är inga problem, säger han. Och så säger han så här, ja, men bra, hemleveransen, hur funkar den? Och då säger han till mig så här, ja, den minsta tackan vi levererar hem är 12,5 kilo. Och då kan man räkna ut att det är ungefär 4 miljoner kronor.

Guldtackor och dörrstoppare

Caroline: Hur stor är den?

Jan: Jag har sett en sån i verkligheten. Den är mindre än en halv iPad. De är jättesmå.

Caroline: Okej, vi har ju gått utanför vad vi egentligen ska prata om. Men varför vill man egentligen ha sin tacka hemma? Och vem fraktar hem den? Är det det och det?

Jan: Ja, eller någon Securitas eller något. Jag vet inte, jag får ju sådana vibbar till 24 karat. Jag har haft någon sån grej sen 24 karat.

Caroline: Att vilja ha den som dörrstoppare eller något?

Jan: Det är du som är crazy, fan vad sjukt.

Caroline: Det finns dörrstoppare som är i form av guldtackor, men de är ju såklart inte riktiga.

Jan: Fan vad nice det hade varit att ha den. Det är som en av våra kompisar som vill köpa den här, vad heter det, Grindslanten?

Caroline: Den riktiga tavlan.

Jan: Och ha den, och alla kommer att tro att den är fake.

Caroline: För det är den mest kopierade svenska tavlan.

Jan: Ja, precis. Så att han vill köpa originalet och sätta upp den. Och så ska alla tro att det är en kopia. Så bara så här, har ni en guldtacka som dörrstopp då? Ja, absolut. Och så är den riktig.

Jan: Ja, nu har vi spårat ut. Tillbaka.

Caroline: Vi kan ha tigrar och sånt hemma också.

Bullionvault som alternativ

Jan: Och ett alternativ där brukar jag prata om Bullionvault. Alltså om man inte, det är det egentligen jag rekommenderar. Har man mycket pengar i guld, alltså att man har på en portfölj kanske en miljon eller så, då är faktiskt Bullionvault ett alternativ, där man äger guldet fysiskt och de levererar hem, men de levererar hem från 100 gram. Så att då behöver man inte ha den där 14— —

Caroline: Och de har det också i ett valv.

Jan: Ja, inte de själva, men de har anlitat. Det är ofta Brinks eller liksom andra sådana här bolag. Bra. Så att här är liksom den kompletta listan, den finns ju på bloggen. Jag tänker inte läsa upp alla fonderna. Den är vacker när man kollar på den här listan.

Caroline: Jo, men vet du varför du tycker den är vacker?

Jan: Nej.

Caroline: Jo, men för att du har suttit och jobbat och gjort research och tagit fram och gjort listor och jämfört.

Jan: Det är mycket kärlek. Mycket kärlek nedlagt i den här listan. Absolut.

Globala barnportföljen

Jan: Tittar vi på globala barnportföljen, så är det ju samma sak. Den passiva hinken, är en högriskportfölj, lämpar sig för barnsparande, pensionssparande, långsiktigt sparande över tio år. Jag räknar med att den ska ge 7 % per år. Också lite defensivt. Man skulle också kunna säga 8, 8,5, men 7 tror jag är rätt lagom. Den är lätt att komma igång med. Hög risk, hög avkastning, passar långsiktigt sparande. Den kommer svänga mycket. En sån här, du kommer förlora 50 % av värdet vid två tillfällen under en 15-årsperiod. Och det är lätt att göra dumma misstag i den här portföljen.

Caroline: Vadå dumma misstag?

Jan: Nej, men när den har fallit med 50 %, att man säljer. Att gå in och hålla på. Och att man säljer av, eller man gör så. Men man ska inte det.

Caroline: Nej.

Jan: Så om vi börjar återigen med det som är viktigast, tillgångsslagen. Då är det i grundformen 90 % aktier, 10 % räntefonder. I den förenklade versionen på fyra fonder, då är fondtyperna: globala aktier 60 %, svenska aktier 20 %, Asien tillväxt 10 %, så då har vi de 90 %. Räntefonderna, då är det korta räntefonder. Så då har vi inte så mycket möjlighet där.

Förändringar i förenklade barnportföljen

Jan: Om vi tittar på förändringarna från 2018, då är det faktiskt, jag grät lite, men vi tog bort Spiltan Aktiefond Investmentbolag, som är en av Sveriges bästa fonder.

Caroline: Varför tog du bort den, som är en av Sveriges bästa fonder?

Jan: För att jag får bara ha fyra fonder.

Caroline: Jo, men vad har du nu som är ännu bättre?

Jan: SEB Sverige Index. Som är hela Sverige. För Spiltan Aktiefond Investment var bara investmentbolagen. Det är typ 20 bolag. Den här är typ 300 bolag.

Caroline: Och varför är det bättre då?

Jan: För att då får vi hela svenska börsen. Och det är det som vi alltid mäter mot. Så det är förändringen. Listan finns, men det handlar om Länsförsäkring global indexnära på 60 %, SEB Sverige Index på 20 %, Swedbank Robur Access Asien på 10 %, och Spiltan Räntefond på 10 %. Så det är den förenklade.

Caroline: Ska vi ha en sån tillväxtmarknad där också?

Jan: Ja, precis. Inte till Asien. Tillväxtmarknaden är lite, nej, det är inte riktigt samma. Det finns visst överlapp, men inte.

Rekommenderade barnportföljen

Jan: Tittar vi på den rekommenderade med 10 fonder, lite mer valfrihet, då delar vi upp globala i globala småbolag, globala storbolag, svenska småbolag, svenska storbolag, Asien och tillväxtmarknaden. Så då får vi Asien och tillväxtmarknaderna. De här 10 % räntorna är korta räntefonder, kör vi fortfarande, och sen lägger vi till 5 % guld. Så det blir 85 % aktier, 10 % räntor och 5 % guld. Så här snor vi 5 % av aktiedelen till guldet.

Caroline: Vi behöver kanske inte säga allihop det här.

Jan: Man kan titta på förändringarna. Jag kan säga förändringarna.

Caroline: Förändringarna sen förra året.

Jan: Det som du har tagit bort. Precis. Jag tog bort samma, den här SPP-fonden. Och sen lagt till den här kärleksfonden, SEF Independent Investmentbolag. Och sen lagt till en småbolagsfond helt enkelt. Men listan finns ju på bloggen.

Caroline: Listan finns, precis.

Jan: Samma sak här på räntesidan, tagit bort realobligationsfonden från Öhman, som var discontinued, som du sa, och lagt till realräntefonden. Så här ser listan ut, finns ju då på bloggen.

Avancerade barnportföljen

Jan: Och här, om vi tittar på den avancerade delen, så fanns här också samma potential till förbättring. Så då har jag delat upp aktiedelen ännu mer, det som var den globala. Sen har jag delat upp den svenska aktiedelen ytterligare mer idag. Alltså utökat den. Så den är fortfarande på 20 %, men den är uppdelad på fyra eller fem fonder helt enkelt. Och då är det småbolag, mikrobolag, investmentbolag. Så här kom den tillbaka, Spiltan. Spiltan är också från investmentbolag. Den försvann från förenklade versionen, men fick komma tillbaka i avancerade versionen. På räntedelen gjorde jag också där att jag la till fler delar. Och samma sak här på gulddelen, precis samma resonemang som på nybörjarportföljen. Lite i Pacific Precious, lite i den här börshandlade fonden.

Jan: Och så här, listan finns ju då på bloggen, med alla de här 20 fonderna. Men den är också, alltså så här, du vet, det här är vackert. När man tittar, när man har samlat sitt, det här är ändå så här, det här är spelarna som ska spela under året. Det här är de som ska göra, liksom, de här tjänar pengar åt oss. Det är klart att man tycker om dem, behandlar dem med kärlek. Kommer med saft och kaka om det hade gått.

RikaTillsammans-portföljen

Jan: RikaTillsammans-portföljen, det sista vi ska ta, är ju då en mellanrisk-, lågriskportfölj. Horisonten är ju kort, alltså ett år. Den ska gå plus varje år. Lägst förväntad avkastning på 3–3,5 %. Det är en överkursportfölj helt enkelt.

Caroline: Vad menas med det, överkursportföljen?

Jan: Att man köper, den är svår att sätta ihop. Den går till exempel inte längre att sätta ihop hos Avanza. Den använder börshandlade fonder. Den handlar i olika valutor.

Caroline: Vad är det med Avanza? Det känns ju som att vi går mer och mer över till Nordnet.

Jan: Alltså vad de kan erbjuda.

Caroline: För vissa grejer går inte att handla på Avanza längre.

Jan: Ja, alltså precis. Egentligen spelar det, för oss spelar det ingen roll. Vi har ju samarbete med båda. Men när jag pratade med Avanzas kundtjänst, så sa de så här, nej, våra jurister har gjort en omtolkning. Och sen pratade jag med folk på Nordnet som jag känner, och de var så här, nej, vi har inte gjort den tolkningen, vi fortsätter ha dem. Det låter konstigt att Avanza har kommit fram till det beslutet.

Avanza, Nordnet och MiFID 2

Caroline: Ja, men de ska väl tycka olika.

Jan: Och sen spekulerade vi, snillen spekulerar, där på telefon. Och det var så här, men tänk om Avanza bara sa, de får inte ihop det på sin plattform. Och då sa de så här, det går inte, det är förbjudet, för bort liksom. Ja, att det är enklare än att kanske göra compliance eller allt det där. Compliance, ja. Så att det är mycket möjligt. Kommer Nordnet fram till samma slutsats, vilket de sa att nej, det ligger inte ens i vår pipeline. Så ja, men då är det kört. Då kan vi inte ha RikaTillsammans-portföljen längre. Så därför är det lite så här överkurs. Men vi kör på tills det inte går.

Caroline: Precis.

Jan: Syftet är, det här är lite som en hedgefond. Den ska alltid ge en positiv avkastning. Vi har lyckats med det alla åren, är jag ganska säker på. Den bygger på permanentportföljen av Harry Browne. Jag sa att Avanza hade förresten en artikel om evighetsportföljen.

Caroline: Vad är det för någonting? Är det Harry Brownes?

Jan: Ja, permanentportfölj. Men jag har varit i kontakt med han som hade skrivit den. Jag vet sen inte om det var samma, jag hade kontakt med en eller annan av deras skribenter förra året. Och de har ju gjort en variant, men grejen är att den funkar inte. Det är en variant som de har gjort, för de tar långa svenska räntefonder. Men de svenska räntefonderna har bara en duration på sju år. Medan Harry Browne säger att du måste ha en duration på 25 år. Och det är ju jättestor skillnad.

Varför portföljen kräver utländska fonder

Jan: Så jag skulle säga att du får inte ihop en, det är därför det är en överkursportfölj. För du får inte ihop en svensk permanentportfölj, eller en evighetsportfölj, en RikaTillsammans-portfölj, med svenska fonder. Alltså det går inte. Så det bör man vara medveten om. Höga kostnader är det, och den kommer svänga väldigt lite. Den kommer underprestera medvetet mot aktier. Det här är en lågriskportfölj. Ibland märker jag att läsaren tänker att, när jag har kört globala barnportföljen, så ska jag uppgradera till RikaTillsammans-portföljen. Och det är inte så det är tänkt.

Caroline: Det är inte så det är tänkt.

Jan: Det är som att säga, jag har kört sportbil hela mitt liv, och nu kommer jag uppgradera till en cykel. Det är två helt olika saker. Det är olika transportmedel, om man säger så.

Caroline: Precis.

Jan: Det här var vi inne på, att Avanza omtolkar de här MiFID 2-reglerna, så man kommer inte kunna köra den i Sverige. Och då, kör man sin RikaTillsammans-portfölj, så byt till Nordnet, det är det man säger. Tittar vi på den, så är det då 25 % i tillgångsslagen: 25 % korta räntefonder, 25 % långa räntefonder. Och då pratar vi riktigt långa räntefonder. Inte det som vi normalt i Sverige kallar för långa räntefonder, utan det är 25–30 år.

Caroline: Ja, det är dubbelt så långa.

Vad "lång räntefond" betyder globalt

Jan: Tre gånger så långa räntefonder som det vi kallar för lång räntefond. I det perspektivet, en amerikan hade ju inte kallat det vi i Sverige kallar för en lång räntefond för en lång räntefond. Vi har ju sju år.

Caroline: Ja, det är det som är långt för oss.

Jan: Men det i ett globalt perspektiv är liksom kort. För det finns ju exempel så här, du kan ju, USA, du kan ta ett lån på 30 år. Det kan du inte i Sverige liksom. Aktier 25 %, guld 25 %. Och här har jag då gjort det.

Caroline: Vad är förändringen 2018 till 2019 i denna?

Jan: Man får kolla på listan på bloggen, för här blir det mycket läsande. Men helt enkelt så har jag kategoriserat det efter tillväxt, som är aktier. Och då är det, man kommer känna igen typ globala barnportföljen, det är samma del. I recessionsdelen, det vill säga det som är korta räntefonder, när allt går dåligt så vill man ha kontanter och korta räntefonder, så då kommer man känna igen sig från de andra portföljerna. Men jag har lagt till två stycken globala. En amerikansk kort räntefond och en europeisk kort räntefond. Så det är det som är skillnaden.

Deflation, inflation och de fyra delarna

Jan: Deflation är ju det som är det svåra. När pengar ökar i värde så vill man ju ha lånat ut. Det är ett sånt här ekonomiskt klimat. Då vill man ha lånat ut pengar under lång tid. Så då vill man ha de här 25–30-åriga obligationerna. Så där har jag valt de här utländska börshandlade fonderna. Till exempel iShares Euro Gov 15–30 år, eller iShares Treasury Bond, där man lånar ut till amerikanska staten i 20 år. Bara en parentes också, bara för att vi säger 20 år, det betyder inte att man inte får tillbaka sina pengar på 20 år. Du får tillbaka dina pengar när du vill.

Caroline: Men finns, bara en parentes här. Finns det, vi pratar mycket om den amerikanska marknaden —

Jan: Ja, för den är störst.

Caroline: Den är störst, ja.

Jan: Överlägset störst.

Caroline: Finns det den här typen av räntefonder mot marknader som inte är så stora än? Jag tänker då Kina eller?

Jan: Nej, inte än. Jag skulle säga jättesvårt att få tag på det.

Caroline: Men kommer det komma?

Jan: Kanske, ingen aning. Tittar vi på inflationsdelen, det vill säga gulddelen, då har jag delat upp det ännu mer. Alltså det som ska skydda mot inflation, med både inflationsskyddade räntefonder och guld. Och sen har jag delat upp det. Och här återigen Bullionvault som ett exempel. Vi har en sponsrad länk till det också. Så den slutgiltiga versionen, den är ju så symmetrisk. Här är det nästan 20 fonder, var och en på 5 %.

Caroline: Man får titta in på bloggen för att se hur symmetrisk den är.

Jan: Ja, det är jättefint.

Avslutning: konkreta tips till nästa avsnitt

Jan: Så om vi slutar här nu, de sista tre minuterna. Alltså, konkreta tips att göra till nästa avsnitt: det är liksom att ombalansera portföljerna, uppdatera månadssparandet, ta hjälp som vi pratade om innan, i kommentarsfältet eller i fråga och svar, kundtjänst och så vidare. Överkurstipset är att skaffa kredit till din Avanza eller ditt Nordnet-konto, till ditt ISK där. Och sen, fyra, att du är klar med ombalanseringen för året. För nu har vi liksom gått igenom uppföljningen, bästa fonderna och ombalanseringen, liksom that's it. Så jag hoppas att det här var ett lite extra långt avsnitt. Men jag hoppas att det var ett viktigt avsnitt.

Jan: Prenumerera gärna, antingen i poddspelaren eller här på YouTube. Nyhetsbrevet är också rikatillsammans.se snedstreck nyhetsbrev. Vi har gjort comeback på sociala medier nu. Jag har haft paus, för det har varit så sjukt mycket att göra. Sen hade vi Elin, som hjälpte oss under hösten, som har fått jobb.

Caroline: Så vi har stått ensamma med det här?

Jan: Vi har stått lite ensamma, ja. Fika tillsammans, rikatillsammans.se snedstreck fika tillsammans, är ju tips under våren. Det kommer lite tillfällen i olika städer i landet. Det är fullt i Stockholm. Helt sjukt. Jag ringde till lokalen och bara, jag trodde vi skulle bli 70, vi är 150. Och de bara, 150? Vi tar inte in fler liksom. Nu är det fullt. Men det kommer fler tillfällen.

Tack till patronerna

Caroline: Ja, men under våren.

Jan: Under våren, ja, precis. Rikatillsammans.se snedstreck fika. Och det kommer vara roliga gäster, dock inte samma gäster på alla orterna. Utan det kommer vara olika gäster. Man får titta lite på hemsidan. Så det kommer vara jättekul. Jag vill verkligen också tacka alla, våra patroner. Jag fick en kommentar på förra avsnittet som var så här, att "patron" på svenska och engelska tydligen är så här false friends. Det betyder inte samma sak. För en patron är något annat på svenska. Det var typ som någon sån här bruksgårdsägare eller något sånt. Medan det var typ mecenat.

Caroline: Men det är jättebra kommentarer.

Jan: Vad ska vi säga istället? Jag vet inte.

Caroline: Våra välgörare.

Jan: Ja, så kan man säga. Som bjuder oss på typ en kopp kaffe eller sponsrar.

Caroline: Som gör det enklare för oss att göra all den här researchen och våra avsnitt.

Jan: Ja, men precis. Och särskilt de här osponsrade. Så då kan man också gå på patreon.com snedstreck rikatillsammans. Jag vet att det heter Patreon, för du uttalar det som en kratta. Men, men. Så ett fantastiskt stort tack för den här veckan.

Jan: Lycka till med ombalanseringen. Och så ses vi förhoppningsvis nästa vecka. Mm?