Så gick portföljerna 2018 – ett år i backspegeln

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Goda råd i oroliga tider
2. Det du kan påverka och det du inte kan
3. Så gick börsen och portföljerna under 2018
4. Varför Riksbanken höjt räntan
5. Tio års uppgång och det första negativa året
6. Sinnesrobönen och börsen
7. 75 procent av börsrörelserna går inte att förklara
8. Fyra-hinkar-strategin och att fördela risken
9. Att hantera sin egen reaktion
10. Förluster gör ont oavsett erfarenhet
11. Varningens ord: ingen kan förutse framtiden
12. Vi är våra pengars största fiende
13. Tioårsperioder slår enstaka år
14. Bitcoin-tweeten och fear of missing out
15. Fabeln om syrsan och myran
16. Skadeglädje eller medkänsla?
17. Nybörjarportföljen i detalj
18. Globala barnportföljen
19. RikaTillsammans-portföljen
20. Sammanfattning: alla portföljer slog index
21. Kommande avsnitt och Fika tillsammans
22. Workshopar och avslutning

Goda råd i oroliga tider

Jan: Trots att alla portföljer har slagit index är goda råd för oroliga tider så himla viktiga, för det är nu och framgent som människor kommer göra klantiga saker i sitt sparande. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 81, som handlar om hur det har gått under 2018, eftersom detta är årets sista avsnitt. Jag tänkte helt enkelt att dagens avsnitt kommer handla om hur marknadsläget ser ut just nu på börsen. Och det är ju spännande, förmodligen. Goda råd i oroliga tider. Prata lite kort om jämförelseindex och vad man ska jämföra med. Och sen har jag faktiskt med en fabel.

Caroline: Ja, vad bra. Jag har liksom längtat efter det här med storytelling i podden. Så nu kommer det.

Jan: Ja, precis. Med syrsan och myran. Har du hört den? Nej. Och sen naturligtvis, hur har det gått för portföljerna? Hur har det gått för nybörjarportföljen? Globala barnportföljen?

Caroline: RikaTillsammans-portföljen. Och detta är alltså våra portföljer? Ja, våra modellportföljer.

Jan: Som vi har haft nu ett antal år. Och sen handlar det om planen framåt, med ombalanseringen som kommer att ske nu i början av januari. Och sen också bästa fonderna för 2019.

Caroline: Inför 2019 får man säga. För vi vet ju inte vilka. Nej, precis.

Jan: Ungefär som fotboll. Man sätter upp laguppställningen inför det kommande året. Och sen också, vi kommer ha Fika tillsammans-workshopar som är mer inplanerade under hela våren. Så det kommer vi också prata om lite kort i slutet. Men om vi ska ta den sammanfattningen.

Det du kan påverka och det du inte kan

Caroline: Och det är den som jag inte får fråga saker i.

Jan: Ja, precis. Detta är för dig som bara lyssnar ett par minuter.

Caroline: De här minuterna, sen stänger du av eller gör något annat.

Jan: Precis. Så det ena handlar ju om att på marknaden, volatiliteten, alltså svängningarna, att det åker upp och det åker mycket ner.

Caroline: Alltså om man lyssnar på Rapport eller ekonomi eller vad det är.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Så ser man att börsen går upp och ner mycket.

Jan: Man märker det, för de senaste dagarna har det varit inslag i Aktuellt varje dag om börsen. Antingen att den har gått ner, eller att det är historisk nedgång, eller att den har gått upp. Och det brukar ju inte hända när börsen rör sig i sidled. Vi pratar mycket om det här i avsnitt 75, gult ljus på marknaden. Så har du inte tittat på det avsnittet rekommenderar vi det varmt. Avsnitt 75, gult ljus på marknaden. Det kommer faktiskt handla mycket om det idag också. Fokusera på det som du kan påverka. Du kan inte påverka marknadsutvecklingen, en enskild aktie, räntan, bolagen i marknaden. Eller handelskriget mellan USA och Kina. Det är väldigt många saker vi inte kan påverka. Men det finns många saker vi kan påverka i vårt eget sparande. Som hur vi väljer, vilken typ av portfölj vi väljer, tidshorisonten, vårt sparande, det här regelbundna sparandet. Hur jag förhåller mig till när det rör sig mycket på börsen.

Caroline: Men då får det ju låta som att det är rätt mycket.

Jan: Det är mycket vi kan fokusera på, men det gäller att fokusera på rätt saker. Och det är sällan man gör det, utan det är lätt att man vill förutsäga framtiden. Man börjar spela ett spel som man inte kan vinna.

Så gick börsen och portföljerna under 2018

Jan: Om vi tittar på hur det gick under året, så har den svenska börsen exklusive utdelningar gått minus 10 procent. Alltså nästan minus 11, minus 10,7, och det är då OMX30. Och här är det också så att när man jämför med index, när man pratar om Stockholmsbörsen, så brukar man prata inklusive eller exklusive utdelningar. Normalt sett, till exempel när man pratar om börsen på nyheterna, brukar man prata exklusive utdelningar, då pratar man bara om hur priset har rört sig på aktierna. Men jag tycker att det är ganska orättvist att jämföra så, för om vi jämför med hela börsen och alla utdelningar, så kan man faktiskt också påstå att svenska börsen inte alls har gått minus 11 procent under 2018, utan den har faktiskt bara gått minus 4,4. Och det är helt enkelt för att jag bara tittar på ett annat index, jag tittar på SIXRX-indexet. Anledningen till att jag jämför med SIXRX är att det finns en fond där man kan, som XACT Sverige, en indexfond. Det här jämförelseindexet kan man köpa. Så jag tycker alltid att man ska ta med utdelningar, för det blir mest rättvist. Tittar vi på världsbörsen exklusive utdelningar, så har den gått minus 11 procent under året, och den amerikanska börsen har gått minus 7,5. Så detta är liksom första negativa året på den amerikanska börsen på nästan tio år.

Caroline: Och det är Trumps fel. Ja, precis.

Jan: Eller inte, kanske. Tittar vi på nybörjarportföljen däremot, så har den bara backat 1,7 procent, eller 1,8 om man avrundar. Globala barnportföljen, som är den vi kommer prata om mer i detalj, den har backat 2,14 procent. Och så här kan man ju säga att våra portföljer har gått bättre än index. I princip vilket index du än jämför med. Jämför man med minus 11 eller minus 4,5, så har nybörjarportföljen och globala barnportföljen båda gått bättre. Och det tycker jag är ganska coolt. Sen vill man gärna säga att det handlar om skicklighet, men här handlar det faktiskt lite om tur, för det handlar om dollarkursen, och vi har varit mycket exponerade mot den globala börsen. Så grattis. Du får berätta mer om den turen. Det kommer, precis. Tittar vi på RikaTillsammans-portföljen, så är det extra roligt, för den har faktiskt gått plus i år. Den har gått 1,34 procent plus, och det är också precis enligt plan. Den här RikaTillsammans-portföljen, den ska ju gå plus nästan oavsett vad som händer på marknaden, och den har bevisat sig återigen. Men den gör det på bekostnad av att när börsen går mycket upp, så går inte den upp lika mycket. Så jag skulle sammanfatta det som att portföljerna har gått precis enligt plan. Den med lägst risk har gjort bäst resultat, eftersom vi har ett negativt resultat. Och nybörjarportföljen har backat mindre än globala barnportföljen, och globala barnportföljen har backat mindre än börsen. Så det har gått precis enligt plan.

Caroline: Om man nu vill lyssna vidare här efter den här sammanfattningen, så kan man se fram emot att du pratar mer om varför det är så, varför de har gått så.

Jan: Hur det har gått, hur de har sett ut, fokusera på det vi kan påverka, den här fabeln, syrsan och myran, och lite andra saker också. Och sen också, som sagt, vi har de här Fika tillsammans med Charlie Söderberg, som var med i avsnitt 79. Så det är också extra roligt. Så jag tänker, ska vi köra igång med... Vi kör igång nu, på riktigt. På riktigt, ja.

Varför Riksbanken höjt räntan

Jan: Så läget på marknaden just nu, man kan säga att det är oroligt.

Caroline: Vad betyder det liksom att det är oroligt? Om jag bara är totalt nybörjare?

Jan: Ja, men folk gillar ju att tjäna pengar. Man gillar när börsen går upp. Och just nu har börsen... Har man investerat pengar, så... Ja, har man förlorat pengar på sistone. Tittar vi lite på fakta, hur det har sett ut, så kan man säga att det som har hänt är att Riksbanken har höjt räntan i Sverige för första gången på elva år. Vi har fortfarande negativ ränta, men när räntan höjs brukar aktier sjunka i värde. För det handlar ju helt enkelt om vad som är mest attraktivt att lägga mina pengar i. Om räntan går upp, så betyder det att jag kan få en riskfri ränta. Jag kan få pengar utan risk på bankkontot. Och det gör att aktierna sjunker i värde. I USA har man höjt räntan nu, tror jag, elva gånger i rad. Så räntan går högre och högre. Det följer vi efter USA, eller? Ja, det gör vi i stora drag.

Caroline: Varför har vi höjt räntan egentligen?

Jan: Nej, men ekonomin går ju bättre. Man vill inte att den ska bli överhettad. Och bolagen har tjänat mycket pengar. Då behöver man inte dopa dem. För man vill ju kunna sänka räntan.

Caroline: Jo, men det har ju varit så en himla lång tid som vi inte har höjt räntan.

Jan: Ja, precis. Nu är jag ju ingen ränte- och makroexpert här. Men det beror ju på att vi fortfarande inte riktigt har hämtat oss från den där finanskrisen vi hade 2008, där man var tvungen att sänka räntor. För det är det man gör i en kris. Då sänker man räntorna och gör kapitalet billigare. För då tänker man, om kapitalet blir billigare, det vill säga man kan låna pengar billigare, då stimuleras till exempel vi. Vi har ju haft tio års uppgång på bostadsmarknaden, för att det har varit billigt att låna pengar. Vi har köpt fastigheter dyrt. Vi har renoverat. Det har gjort att hantverk... De kostar också mycket pengar. Det har fått igång ekonomin, för att hantverkare har fått jobb. Vi har konsumerat mer. Så man vill sänka. I makroteorin är det så här: när det är kris vill man sänka räntan för att stimulera igång. Jag tänker ibland som en sån här hjärtstartare. Man gör ett dunk på patienten. Du bara skrattar åt mig här.

Caroline: Nej, det är jättebra med såna här liknelser.

Tio års uppgång och det första negativa året

Jan: Ja, men bra. Tittar vi på svenska börsen, så har den i princip tredubblats i värde sedan botten 2009. Investerar man 100 kronor 2009 på botten, så har de varit värda 300 kronor nu. Så vi har haft en stor uppgång i nästan tio år. Och det är ju därför jag tror att aktieintresset har varit så stort. För alla har tjänat pengar på börsen de senaste åren.

Caroline: Men tror du också Riksbanken tycker att det har gått bra för Sverige?

Jan: Ja, precis.

Caroline: Är de stolta över hur...

Jan: Alltså, det är roligt hur du drar mig till de här makrofrågorna.

Caroline: Ja, men förlåt, det är jättespännande. Jo, men om vi bara ska spekulera. Tror du att de är glada nu över att få höja räntan lite grann?

Jan: Nej, jag tror att de egentligen hade velat höja högre. Ja, okej, höja ännu mer. Ja, för vi har ju en högkonjunktur nu. Och vissa säger att de har väntat. Vi är på väg in i en recession. Det vill säga att tillväxten minskar. Och problemet är att vi fortfarande har minusränta. Så det är som att den där hjärtstartaren, den är inte laddad. Så när patienten dör den andra gången, då kan du inte göra den där. Jag förstår, jag förstår precis. Läget är inte fantastiskt på det sättet. Och det är ju därför vissa säger att vi har haft den här bubblan. Tittar vi på svenska börsen, så är detta det första negativa året sedan 2015. Och från toppen, om vi tittar på den 29 augusti i år, när börsen stod som högst, så har vi tappat 17 procent. Och det är det som menas med att det är oroligt. Någon som började investera i augusti, 100 kronor, har nu bara 83 kronor kvar. Det är det man menar med att det är oroligt. För man vet inte om man ska ha sina pengar kvar på börsen. Och det är ju det som många skriver till oss om nu också. Ska jag fortsätta månadsspara, är det rätt tid att investera? Och problemet är att vi kan inte förutsäga marknaden, lika lite som någon annan. Det är väl lite det jag tänkte ta upp i slutet med den här fabeln. Att gammal ändå är lite äldst. Men ger du bort slutpoängen nu? Nej, nej, det har jag inte riktigt. Jag hoppas inte det. Kanske lite, men det var inte meningen.

Sinnesrobönen och börsen

Jan: Ja, i alla fall. Man brukar ju kalla, vi är ner minus 17 procent. Man brukar säga att när det är minus 20, så är det liksom en björnmarknad eller en börskrasch. Och jag tror att det är svårt att spekulera i vad man ska göra, utan jag tror mycket på att ha de här portföljerna så som vi har haft dem. Och vi kommer fortsätta med dem även i framtiden, när man bara har dem framgent. När det gäller de här goda råden i oroliga tider, så har vi ju haft uppe den här, vad heter den, sinnesrobönen från Anonyma Alkoholister tidigare. Och den går så här:

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.

Och det gäller ju börsen i allra högsta grad, det är därför jag brukar återkomma till den. Hur jag tolkar den, det är att det handlar om att fokusera på det jag kan påverka och ignorera resten. Saker man inte kan påverka: man kan inte påverka marknadens rörelser, man kan inte påverka individuella aktier och hur de går, vi kan inte påverka räntan som Riksbanken ändrar eller amerikanska Fed ändrar, vi kan inte påverka inflationen, vi kan inte påverka om bostadsmarknaden ska gå upp eller ner, Trump och politikerna, om vi får en regering i det här landet, eller handelskonflikten mellan USA och Kina som många är oroliga för, valutakurser och så vidare. Så det är väldigt mycket vi inte kan påverka, och då menar jag att det är lika bra att bara ignorera det, och snarare fokusera på det man kan.

75 procent av börsrörelserna går inte att förklara

Jan: Man behöver också komma ihåg, och detta är ett av mina favoritstoff. Jag hittade en studie från en av mina favoritprofessorer, Jeremy Siegel. Han har skrivit en bok som jag tänkte att vi ska prata om vid något tillfälle, Stocks for the Long Run. Där undersökte han stora rörelser på marknaden mellan 1801 och 2001, alltså 200 års data. Och vad han konstaterade var att i 75 procent av alla fall, när man hade stora rörelser på marknaden, oavsett om rörelserna var upp eller ner, så kunde man inte hitta någon rationell förklaring.

Caroline: Inte?

Jan: Nej.

Caroline: Det bara händer liksom.

Jan: Ja, men det går liksom inte riktigt att förklara varför det händer. Inte ens i efterhand.

Caroline: Man kan tänka sig att det är många som analyserar.

Jan: Ja, och det var det ju bara under julafton. Då hade vi ju den här stora kraschen. Alltså, vi hade väl att den amerikanska börsen gick ner med minus 5 procent. Och då var det många som sa att det var finansminister Mnuchin, eller vad han heter, jag vet inte, jag brukar bara läsa hans namn, och Trump, att han skulle sparka riksbankschefen i USA.

Caroline: Att det är sånt som kan sätta igång, men det kan vara något annat.

Jan: Och sen gick börsen upp 5 procent dagen efter också. Jag tror inte ens att det är lönt att försöka förklara det rationellt, för sannolikt kommer man ändå ha fel. Och om vetenskapliga studier visar att det liksom inte går, då menar de att det är typiskt en av de där sakerna vi själva inte ska lägga så mycket tid på. Utan jag tänker att det vi ska lägga tid på i stället är ju det jag kan påverka.

Fyra-hinkar-strategin och att fördela risken

Jan: Och det man kan påverka är ju fördelningen av våra pengar i de olika hinkarna. Till exempel det som vi pratar om i fyra-hinkar-strategin. Jag tror det var avsnitt 47.

Caroline: Men om du bara skulle beskriva kort. Det handlar ju om att...

Jan: Att fördela upp sina pengar i sin ekonomi på ett sådant sätt att man har en bufferthink som är väldigt låg risk, sen en mellanrisk-hink, en passiv hink, och därefter den här lekhinken eller aktiva hinken. Då handlar det helt enkelt om att när den första buffertinken är full, då svämmar den över, då fyller man på mellanrisk-hinken. Och när mellanrisk-hinken är full, då svämmar den över, då fyller man på den passiva hinken.

Caroline: Och detta är alltså pengar man lägger undan? Ja, i sin ekonomi.

Jan: Hur man strukturerar. Och det är väl kanske ett bra tips inför nyår. Man kan ge sig själv ett nyårslöfte. Att titta på hur du har fördelningen i din ekonomi. Till exempel i de här olika hinkarna. Så avsnitt 47, om du inte har lyssnat eller tittat på det. Och vad man mer eller mindre också gör här, det är ju att man fördelar risken. Man fördelar pengar mellan räntor, som är lågrisk, och aktier, som är högrisk. Så det kan jag påverka. Man kan påverka tidshorisonten i sparandet.

Caroline: Hur lång tid framåt man sparar? Fem år, eller tio år, eller ett år?

Jan: Precis. Och ju längre tid vi sparar, desto lägre blir risken.

Caroline: Det är ju mindre risk att man förlorar.

Jan: Ja, precis. På ett enskilt år, vi kommer visa den grafen strax, så på ett enskilt år på Stockholmsbörsen är det 60 procent sannolikhet att det går upp, 40 procent sannolikhet att det går ner, ungefär. Medan på en tioårsperiod är det över 90 procent sannolikhet för uppgång. Vi kan påverka hur mycket man sparar regelbundet, helt enkelt. Alltså hur mycket av min lön man sätter av.

Caroline: Det vanligaste är väl ändå månadsvis, att man sätter av när man får en inkomst.

Jan: Precis. Vi kommer prata, jag har ett avsnitt planerat som handlar om sparkvot. Alltså hur mycket av det man tjänar sparar man, och hur mycket gör man av med. Man kan ju påverka sina utgifter, naturligtvis, man kan påverka viss skatt.

Caroline: Nej, det går inte. Jo, man kan påverka hur många latter man tar på stan och så vidare.

Jan: Man kan på viss nivå påverka sina inkomster också, exempelvis extrajobb eller löneförhandling. Vi kommer göra ett avsnitt under året om just löneförhandling. Så det ser jag fram emot under 2019. Framför allt kan man också påverka sin egen reaktion, hur man reagerar när börsen går ner.

Att hantera sin egen reaktion

Caroline: Är det kanske det vi tänker minst att vi kan påverka? Min reaktion är ju min reaktion, men hur tänker du att man påverkar den? Jo, men precis. Måste man meditera och sådana saker?

Jan: Nej, men jag tänker att det handlar om, får jag panik? Får jag liksom så här, gud, jag har gjort fel, eller liksom. Utan att snarare se, och detta underlättar ju ju mer man kan. Alltså, jag ser ju inte detta som händer på börsen som någon panik. Vi hade ju till och med det där avsnittet om att en börskrasch inte nödvändigtvis är något dåligt, utan det är ett tillfälle för oss som är yngre att komma in på marknaden till en billigare peng. Vi har köpt fastigheter när de är som dyrast. Vi har köpt aktier när de är som dyrast. Så det handlar väl helt enkelt om att inte få panik. Utan att ha en trygghet i att jag har valt en bra strategi. Nu håller jag mig till den. Och att man lär sig från sina misstag. Att man är medveten om, som vi gjorde i det här avsnittet, gult ljus på marknaden, att börsen kan halveras i värde. Sen kan den halveras en gång till i värde. Sen kan den halveras en gång till i värde. Ja, det kan hända på riktigt. Och det kan hända på riktigt, eftersom detta har hänt. Det hände ju där 1928. Och då menar jag att man inte behöver få panik av det. Vi har gjort två avsnitt på detta, avsnitt 53 och 54, där vi pratar om vanliga misstag. Och sen kommer faktiskt i början av nästa år också ett avsnitt med Elin Helander, som har skrivit den här boken Järnkoll på pengarna. Inte järn, utan Järna, som orten.

Caroline: Järna, men hon är akademiker som studerar.

Jan: Hon är beteende- eller sparpsykolog. Ja, precis. Och beteendevetare. Där vi kommer prata om just tankefällor och varför smarta människor gör klantiga saker med sina pengar.

Caroline: Jag tycker ändå att det är lite diffust det där med att ha koll på sin reaktion. Alltså, för det kräver ju ändå att man ställer sig vid sidan av sina känslor och observerar. Absolut. Vad känner jag nu? Precis. Vad vill jag känna i stället, kanske?

Jan: Eller? Ja, eller helt enkelt bara så här, nej, men det är naturligt att börsen ska falla med 50 procent. Exempel på det är hur många avsnitt som helst.

Caroline: Så att det liksom inte är något konstigt.

Jan: Nej, till exempel, om man har ett barnsparande, så under en 15-årsperiod ska börsen falla med 50 procent två gånger. Det är högst sannolikt. Det är inget ovanligt.

Caroline: Okej, då pratar vi om två olika saker. Jag fattar nu. Okej, okej. Hoppas att lyssnare och tittare också fattar.

Jan: Ja, men vad tänker du då?

Caroline: Jag tänkte på det där när du sa att ha koll på sin reaktion. Att det kommer inifrån mig, hur jag känner, och att jag inte vill få panik och sådär. Medan du pratar om hur det ser ut i verkligheten på marknaden, och att vi tror att det liksom inte kan falla 50 procent två gånger, för då är det något fel.

Jan: Fast det är samma sak. Jag tror egentligen att vi pratar om samma sak. Att reaktionen är att jag tittar, så gud, det har fallit med 20 procent, och så mår jag skitdåligt.

Caroline: Men om det har gått upp tio år, om man aldrig har varit med om att det har fallit på det viset, då är det ju förkrossande.

Förluster gör ont oavsett erfarenhet

Jan: Ja, men det är precis det jag menar. Jag tycker också, jag mår också dåligt. Nu hade Avanza gjort en sån här, bästa 2018 eller ditt år i siffror. Och så ser man, din största förlust under året var över 150 000. Din sämsta dag under året, minus 150 000. Det känns inte bra, oavsett om man har 20 års erfarenhet eller inte. Nej. Men då menar jag att då behöver man hantera det rationella, och då rationaliserar jag känslan. Ja, absolut. Jag har svårt att fira att vi på en dag förlorade 150 000. Det går inte.

Caroline: Nej, det är väl ingen som firar det riktigt så.

Jan: Utan då behöver jag liksom tänka att nej, men vi hade ju dagar då det gick åt andra hållet också. Se helhetsbilden. Se helhetsbilden, och hitta strategier som funkar för en.

Caroline: Det är intressant att detta skulle bli en sån diskussionspunkt. Ja, vi kan gå vidare.

Varningens ord: ingen kan förutse framtiden

Jan: Okej, då gör vi det. Om vi tittar på några, jag ska säga några varningens ord. Om man får lov att det blir så dramatiskt. Men det går inte att förutse framtiden. Det är vissa som säger så här, åh, nu kommer det gå ner, det är bäst att ta ut pengarna. Det är andra som redan nu börjat uttala sig om hur börsen kommer gå 2019. Faktum är så här, ingen vet. Nej. Liksom ingen vet, och detta pratar vi om i avsnitt 62. Så vi behöver inte återupprepa det avsnittet, men gå tillbaka till avsnitt 62, eller videon, och titta där vi gör det här caset. För det finns inga vetenskapliga studier som visar att man på något tillförlitligt sätt kan förutse marknaden. Och det andra är också att vissa pratar om så här, ja, men nu börjar det bli rea. Och då skulle jag också säga så här, nej, alltså det är fortfarande bara en nedgång på 10, 12, 15 procent. Alltså, en börskrasch i genomsnitt tar två år och är nästan minus 50 procent. Så jag skulle säga att de där rea-tillfällena, de har inte kommit riktigt än. Utan de riktiga kapen, de gör man ju verkligen när alla är negativa. När aktier är det sista man vill äga. Och fortfarande är det så att folk är ganska optimistiska på marknaden. Och sen skulle jag också säga, försök inte tajma marknaden. Studier visar att det kostar i genomsnitt 2 procent om året att försöka tajma marknaden.

Caroline: Vad är det, att tajma?

Jan: Att försöka, just det här, köpa billigt eller på rea. Utan det är bättre att köpa över lång tid. Och jag vet att på sistone har det varit mycket prat om så här, man kanske kan använda glidande medelvärde och titta på hur börsen har gått på sistone, om den har passerat det här glidande medelvärdet MA200 som vissa pratar om.

Caroline: Det låter ju också, nu när vi pratar om det här, det låter som en hittepågrej. Nej, nej. Är det inte det?

Jan: Nej, alltså jag skulle säga att det är liksom så här, går du in på Avanza eller till exempel Nordnet, så kan du lägga på aktier ett glidande medelvärde. Man tittar, vad är det genomsnittliga värdet för den här aktien om man tittar ett år bakåt i tiden. Och då säger man så här, om det är billigare än genomsnittet det senaste året, ja, då är det en nedåtgående trend, eller då är det billigt, är det över så är det dyrt. Men återigen, samma sak där, det finns liksom inte studier som visar att det finns belägg för det här. Nu kommer jag få en massa kritik för att jag säger det, men det är så när jag har tittat på det.

Vi är våra pengars största fiende

Jan: Och sen återupprepar jag det här att vi är våra pengars största fiende. Och att titta på de här misstagen, som jag pratade om i avsnitt 53 och 54. För det är nu och framåt vi kommer börja göra irrationella grejer. Vi kommer ta irrationella beslut, vi kommer få panik, vi kommer lyssna på andra, vi kommer börja ifrågasätta. Vi kommer börja sälja av vinnarna för att ta hem vinsten, vi kommer behålla förlorarna. Alltså, vi kommer göra en massa dumma saker där. Och sen, naturligtvis, för att avsluta på en positiv not, en börskrasch behöver inte vara negativt, och detta pratar vi om med hedgefondförvaltaren Erik Strand i avsnitt 72. Så det är inget konstigt som händer, och det ingår i spelet. Utan jag tror på att det vi kommer göra, det är att fortsätta hålla samma kurs som vi har hållit.

Jan: Och det handlar helt enkelt om, tittar vi på Stockholmsbörsen, så här räcker det med, du som bara lyssnar på det här, gå in på bloggen och titta gärna på de här graferna som hänger ihop med avsnittet. För där kan man se hur Stockholmsbörsen har gått varje enskilt år mellan 1870 och 2018. Så vi har redan uppdaterat det. Och då ser man ju att det är väldigt slagigt på ett års sikt. Det är mer eller mindre slumpmässigt.

Caroline: Alltså, vad är det som är slumpmässigt här?

Jan: Ja, men hur börsen går.

Caroline: Om du bara skulle säga, hur den här grafen...

Jan: Ja, men det handlar om att om man tittar, till exempel 1999, så hade vi en uppgång på nästan 70 procent. 2008 hade vi en nedgång på 40 procent. I år har vi haft en nedgång på minus 6 procent. Tittar man på detta över de här 160 eller 150 åren, så är det mer eller mindre slumpmässigt. Det går inte att dra någon slutsats av det. Och att investera på ett enskilt år på börsen eller i aktier är vanskligt. Och det rekommenderar jag inte.

Tioårsperioder slår enstaka år

Jan: Men om man gör samma omräkning, men tittar på att man sparar i tio år, då kan man helt plötsligt se att alla tioårsperioder från andra världskriget framåt är positiva. Och det är ju detta som jag återigen, jag har sagt detta i många avsnitt, det är detta vi sparare behöver sikta på. Och detta är sånt som har funkat i hundra år. Och ibland dyker det upp saker, som att det är ny ekonomi, eller liksom nya saker.

Caroline: Nya saker händer nu som aldrig har hänt innan.

Jan: Ja, och liksom, äldre, det är nya tider, den nya ekonomin, och folk blir idiotförklarade. Och en av de mest...

Caroline: Jag förlåter att jag skrattar, men det låter ju så absurt att någon blir idiotförklarad. Jo, men till exempel så här, vi har ju fått mycket kritik för att vi har räntefonder.

Jan: För att vi har en lågriskportfölj. För vi har ju haft tio års uppgång. Och har man tio års uppgång, när börsen går upp, så blir räntefonder ett sänke. Alltså, det blir att man inte tjänar så mycket pengar som man hade kunnat göra. Och då säger jag så här, ja, men varför ha krockkudde, bilen har ju inte krockat på tio år. Och då brukar jag vara så här, nej, men du vet, jag har varit med ett tag, det kommer vända. Och nu har det börjat vända. Vi vet fortfarande inte, det kan lika gärna gå upp under nästa år, men det kan också gå ner.

Bitcoin-tweeten och fear of missing out

Caroline: Du menar att man kan bli idiotförklarad om man gör sådana saker, till exempel.

Jan: Ja, och en av de här klassiska tweetsen i detta, om man kollar på nätet, så var det en Mikael Goldstein som förra året i slutet av november skrev på Twitter, inte till oss då, men han skrev så här. Du som är Wall Street-trader, som jobbar i finansbranschen. Du har spenderat massor av år, du har spenderat massor av pengar på att utbilda dig. Du jobbar hundratimmarsveckor. Du ser inte din familj. Och du är jätteglad för dina 10 procent avkastning om året. Och så skriver man så här. Jag är en bitcoiner. Jag har läst några böcker. Jag har shitpostat på Twitter. Jag har ätit några stekar. Och jag har fått 900 procent avkastning.

Caroline: Jag har ätit några stekar.

Jan: Ja, fritt översatt. Och så kan det vara. Undersökningar visar också att bland det värsta som finns, det är ju att höra att andra människor tjänar pengar om man själv inte är med på den resan. Alltså, fear of missing out.

Caroline: Ja, och det är ju väldigt mycket testosteron inblandat i den här tweeten, tycker jag.

Jan: Ja, ja. Nu har jag tagit den mest extrema av de extrema.

Caroline: Ja, men det är ju lite så.

Jan: I finansbranschen generellt. Ja, men detta hör man på så många olika sätt. Man hör det med Fingerprint, eller man hör det med BRF, eller man hörde massa aktier. Du borde gå in. Du borde gå in, detta är ett hett tips. Bitcoin var ju som den här personen.

Caroline: Gör det nu, innan alla andra hänger på.

Jan: Ja, men problemet är att det där funkar aldrig. Utan det som funkar, det är ju lite där, gammal ändå äldst. Att ha de här räntorna, att ha en klassisk portfölj, att ha det som har funkat. Om man bara tittar sen den här tweeten publicerades, så har Bitcoin tappat 80 procent av sitt värde. Något som vi pratade om i avsnitt 25.

Fabeln om syrsan och myran

Jan: Och det är ju här som den här fabeln om syrsan och myran kommer in. Jag tänkte faktiskt läsa den. Jag tycker att den är så himla fin. Och då går den så här.

Syrsan tänkte blott på sång sommaren lång. Men när höstens vindar kött du, både mygg och maskar tröt du. Hungrig var hon, ingenstans ens den minsta matbit fanns. Goda råd befunnos dyra, för sin granne en fru myra. Klagar hon till sist sin nöd, låna mig en smula bröd. Över vintern jag är just i lite knipa. Till augusti gottgör jag på syrsoord, kapital och ränta med. Myrors fel är ej att slösa. Vad har fröken sommaren lång sysslat med för näringsfång? Frågar hon den medellösa. Ack, jag sjöng, min bästa fru. Bara sjöng, som syrsor göra. Sjöng ni? Förnöjer mig att höra. Då får fröken dansa nu.

Jag tycker den är jättebra. Vad tänker du? Du bara skrattar. Det är aldrig ett bra betyg.

Caroline: Nej, men jag måste alltid tänka lite så. Vad sjutton, vad hörde jag precis? Det var ju en skadeglad myra, får jag säga.

Jan: Det var verkligen poängen med den här formen.

Caroline: Nej, men låt mig tänka här nu. Ja, men det är ju lite det här. Man ska inte slösa, och man måste lägga undan för dåliga tider.

Jan: Ja, syrsan har spelat fiol hela sommaren. Ja, och varit bekymmerslös.

Caroline: Och det är kul att vara bekymmerslös samtidigt. Sen får vi höra att det ska vi inte vara. Nej, och myran har jobbat. Det kommer vara jobbigt senare när vi inte har med det.

Jan: Ja, i dåliga tider. Och det är i dåliga tider som, när vi har jobbat med räntefonder till exempel, eller jobbat med tillgångsallokering och inte fått de här 900 procents avkastning på bitcoin. Vi har inte följt med överallt. Men det är ju detta, det är det man får skörda från sen. Jag vet inte, det låter som att det är skadeglatt.

Skadeglädje eller medkänsla?

Caroline: Men samtidigt, låt oss bara titta här nu på den här skadeglädjen. Om det är så att någon skulle komma och säga att jag är en idiot för att jag har räntefonder, och du borde ha 100 procent aktier och så.

Jan: Ja, som hände dig på ett Fika tillsammans-tillfälle.

Caroline: Det kan ju ha hänt någon gång. Och sen, jag ser att detta händer den personen, ungefär som i fabeln. Så kan jag också säga så, då får du dansa nu.

Jan: Ja.

Caroline: Och lite skadeglad är jag.

Jan: Och jag tycker egentligen inte att det handlar om att vara skadeglad, utan jag tycker faktiskt synd om dem. Och sen skulle jag faktiskt också säga så här. Efter att man har varit skadeglad en stund kan man tycka synd. Så kan man låna ut med ränta till augusti, eller vad det var. Nej, men skämt åsido, det handlar ju om att, faktiskt, det är inte för sent att göra förändringar. Har man för hög riskprofil, det är ju det vi pratar om i det här avsnittet, gult ljus på marknaden, så är det inte för sent att göra ändringar. Tvärtom, det är ett ganska bra tillfälle nu, faktiskt. Var stolt, har du haft nybörjarportföljen? Var stolt, du har gått bättre än index.

Nybörjarportföljen i detalj

Jan: Så tittar vi då bara kort på hur det har gått för de tre portföljerna. Jag kommer göra separata extraavsnitt, alltså överkursavsnitt, där vi går ner i detalj på hur det har gått. Man jämför med olika index och sådant. Men i det här avsnittet, som går ut till alla, blir det en ganska kort sammanfattning. Så nybörjarportföljen, det är ju en balanserad portfölj som handlar om 60 procent aktier, 40 procent ränte- och obligationsfonder. Det är en portfölj som är lätt att komma igång med.

Caroline: Men när du säger balanserad, betyder det att den har olika tillgångsslag?

Jan: Exakt, den har då både aktier och räntor. Den har bara 60 procent aktier, det är inte 100 procent aktier, utan bara 60 procent, och 40 procent räntefonder. Och räntefonder, det har vi pratat om också i ett eget avsnitt, det är när vi lånar ut pengar till företag eller stater. Det är låg risk, det är säkerhet, men låg avkastning. Aktier, hög risk, hög avkastning. Så här balanserar vi det. Och där har vi haft 40 procent globala fonder, 10 procent Sverigefonder, 10 procent Asien, och sen 20 procent korta räntefonder och 20 procent långa räntefonder. Exakt vilka de här fonderna är finns på bloggen, och det är också det vi kommer skriva i den här analysen. Och helt enkelt, det man kan säga, det som har varit bra är att vi har fokuserat väldigt mycket på utländska, alltså den globala börsen. Den globala börsen har gått ganska bra. Dollarn har sjunkit i värde, så vi har haft tur med det. Och det är därför, om vi tittar på det, så har nybörjarportföljen gått ganska bra. Den har gått under minus 2 procent, när det mesta annat har backat ganska mycket. Och här handlar det också om att nu jämför ju vi med Stockholmsbörsen, som är ett rent aktieindex, eller med globala börsen, som också är ett rent aktieindex. Så det är väl kanske lite fel, eftersom vi bara har 60 procent aktier. Men det är det jag tänker att vi tar i överkursavsnittet. Men det har gått bra. Den har gått bättre än index. Och det är det man behöver jämföra med. Man jämför nästan aldrig med absoluta tal, att det har gått minus 20 000 kronor eller minus 200 kronor. Utan man jämför alltid med ett index. Och detta har gått bra. Det har backat mindre än vad aktier har gjort. Och det är precis det som är meningen.

Man jämför nästan aldrig med absoluta tal. Utan man jämför alltid med ett index.

Jan: Det andra som jag tycker är intressant, snarare, är att jämföra med hur den ska gå i förhållande till planen. Och då har jag på bloggen den här bilden som visar ett intervall, alltså en budget. Var ska den här nybörjarportföljen röra sig med 60 procents sannolikhet? Alltså ett intervall som man kan beskriva som ett staket, mellan vilket nybörjarportföljen ska röra sig med 60 procents sannolikhet. Och där måste man ändå säga att det är mer eller mindre perfekt. Sedan 2015, när vi började portföljen, har den rört sig inom staketet, rört sig upp och ner innanför det här staketet. Så sedan 2015 har vi gått upp 16,8 procent, vilket är klart godkänt. Så slutsatsen är, nybörjarportföljen funkar precis så som den ska.

Globala barnportföljen

Jan: Tittar vi på globala barnportföljen, så är den ju liksom 90 procent aktier, så att det är hög risk, hög förväntad avkastning. Sen är det en liten del med räntefonder, en liten, liten krockkudde. På samma sätt, tidshorisonten är tio år eller längre, passar pension eller barnsparande, och den förväntade avkastningen är ungefär 7 procent. Eftersom aktier har backat, så kommer ju denna ha backat mer, eftersom den har högre risk. Så den har backat lite över minus 2 procent under 2018. Tittar vi sedan...

Caroline: Hur mycket hade den gått ner på hela 2018?

Jan: Jag tror minus 2,3 procent eller något sånt.

Caroline: Den portföljen?

Jan: Och Stockholmsbörsen gick minus 4,4 om man räknar med utdelningar, minus 11 om man räknar exklusive utdelningar. Så vi har gått bättre än index på den här portföljen.

Caroline: Jag ville bara...

Jan: Ja, och sen det mer kanske intressanta är samma sak, titta här hur den ska röra sig inom staketet. Här är ju staketet lite bredare, eftersom det är mer aktier och mer svängrum.

Caroline: Och här kan man ju se, det är en graf.

Jan: Ja, precis. Och denna finns också på bloggen, där man kan se att den rör sig perfekt. Liksom inom de här 60-procentiga sannolikhetsstaketet.

Caroline: Globala barnportföljen heter den för att det är ett långtidssparande det handlar om. För du sa att den passar till pension också.

Jan: Ja, alltså, anledningen till den här globala barnportföljen, det var ju att jag och Charlie Söderberg, när vi skrev boken Gör ditt barn rikt, så sa vi att denna passar för ett långsiktigt sparande, och då använde vi barn som exempel. Vi skrev om portföljen i boken, så det är därför vi kallar den för globala barnportföljen. Sedan 2017 är den upp 8 procent, så det är också, med tanke på hur börsen har sett ut, liksom klart godkänt skulle jag säga.

RikaTillsammans-portföljen

Jan: Tittar vi absolut sist på RikaTillsammans-portföljen, så är det ju den vår mest avancerade portfölj, den som har lägst risk också. Så det är inte den som kommer ge mest avkastning, utan målet med den är att den ska ge en positiv avkastning oavsett vad som händer på börsen. Och normalt sett brukar vi inte rekommendera den, för man kanske ska ha 200 000, en lite större summa. För den är ganska komplicerad, eftersom det är både korta räntefonder, långa räntefonder, det är guld och det är aktier. Och det är 25 procent i varje. Men genom att man har de här olika delarna, så har man också förberett portföljen för alla ekonomiska klimat.

Caroline: Är det som den passiva hinken här nu?

Jan: Ja, detta skulle jag snarare säga är mellanrisk-hinken. Här vill man ha en bra avkastning över inflationen, men man vill inte ta så stor risk, man vill inte förlora pengar. Och den här portföljen har ju sedan 1970 bara haft två eller tre, alltså ett par enstaka år, där den har gått back. Så det är det som är poängen. Detta är en portfölj till att inte förlora pengar, men ändå få lite avkastning. Och tittar vi på hur det har gått, så har det precis gått så. Medan det har varit väldigt stökigt på aktiemarknaden, så har denna portfölj mer eller mindre inte rört sig särskilt mycket.

Caroline: Om man tittar på grafen...

Jan: Som vi pratar om, så är det en blå linje.

Caroline: Som rör sig ganska lite.

Jan: Ganska lite upp och ner. Och det beror på att det bara är 25 procent aktier. Sen är det 25 procent guld och räntefonder. De tenderar inte att röra sig i samklang. Utan de tenderar att röra sig i olika riktning.

Caroline: Beroende på hur det går på marknaden.

Jan: Och tittar vi på hur den ska röra sig i sitt staket sedan 2014, så har den ju snart kört i fem år. Den har gått upp 27 procent sedan dess, ungefär, jag tror det är 3, 4, 5 procent om året, precis där den ska ligga. Den har gått bättre än förväntat, så den har rört sig lite utanför staketet, men på rätt sida om staketet, uppåt i alla fall.

Sammanfattning: alla portföljer slog index

Jan: Så ska vi sammanfatta det, så kan man säga att nybörjarportföljen de senaste tolv månaderna minus 1,7 procent, men det är 2,6 procent bättre än index. Tittar vi sedan start, så har den gått plus 17,6 procent, vilket är 13 procent bättre än Stockholmsindex. Och nu kan man klaga på att man jämför mot en 100-procentig aktieportfölj. Och jag säger, ja, för det är det de flesta jämför mot. Går man in på Nordnet eller Avanza och tittar på sin portfölj, så jämför den alltid mot Stockholmsbörsen. Lyssnar man på Rapport eller Aktuellt på kvällen, så jämför de mot Stockholmsbörsen. Och räknar vi om det per år, alltså avkastning per år, så motsvarar det ungefär 8 procent avkastning per år på nybörjarportföljen. Tittar vi på globala barnportföljen, så för tolv månader minus 2,14 procent, 2,26 procent bättre än Stockholmsbörsen. Sedan start 2017 har den gått 8 procent plus, men bara 3 procent bättre än index, och per år som motsvarande är 4 procent. Och tittar vi på RikaTillsammans-portföljen, så har den gått 1,34 procent i år, men hela 5,7 procent bättre än index. Och tittar vi sedan starten, har det gått 27,6 procent, men den har gått 10 procent sämre än index över samma period. Och motsvarar ungefär 6 procent avkastning per år.

Caroline: Ja, det är rätt många siffror du tar här, så det kan ju vara en idé, om man lyssnar, att man tittar på den här tabellen i bloggen.

Jan: Så om man sammanfattar det, alla portföljer har gått bättre än index i år. Tittar vi på lång sikt, så ligger de precis där de ska ligga. Så jag ser ingen anledning att göra några förändringar i form av strategi. Utan det enda vi gör är att vi ser över laguppställningen. Och man kan naturligtvis följa oss på portföljerna på Shareville. Där finns en sponsrad länk i anslutning till avsnittet. Och där ser man alla transaktioner vi gör. Man kan kolla utvecklingen och verkligen se att vi lever som vi lär. Att detta faktiskt fungerar. Och här ser man ju också de här grejerna, till exempel att portföljerna aldrig kommer få vara de bästa portföljerna på Shareville. Utan detta är ju liksom portföljer. Detta är myran. Helt enkelt den flitiga myran som gör sin grej. År in, år ut. Men den kommer aldrig få uppmärksamheten som syrsan får. För den kommer aldrig göra 900 procent. Men den kommer inte heller göra 80 procents förlust. Vill du tillägga någonting där? Eller känns det logiskt?

Caroline: Det känns logiskt. Bara tänk på en Goldstein, och han steker.

Jan: Han åt stekar. Precis.

Kommande avsnitt och Fika tillsammans

Jan: Tittar vi lite på kommande avsnitt. Vi kommer ju köra de bästa fonderna för 2019. Nu är det januari, februari. Vi kommer göra fördjupningar i uppföljningen på de här portföljerna. För den som vill nörda ner sig i Excel och statistik och grafer. Vi har ett avsnitt planerat med Järnkoll på pengarna, med Elin Helander, som också kommer i början av året.

Caroline: Superspännande.

Jan: Ja, och vi håller på att planera nu avsnitten för våren. Så har du några önskemål, kommentera gärna eller mejla oss. Så tar vi upp det. För det är ju ändå det som ni som lyssnar och tittar tycker är intressant. Häng med oss gärna. Prenumerera i poddspelaren. Prenumerera här om du ser detta på YouTube. Nyhetsbrevet, vi försöker skicka ut en gång i månaden. Nu har det faktiskt blivit bra gjort, skickat. Vi hade en period där på sex månader då jag inte hade skickat någonting. Men det är ingen spamning i alla fall. Nej, det kan man inte säga. Lite sociala medier kommer vi försöka ta tag i igen. Vi har ju anställt en ny person på timmar, Robin, som hjälper till och svarar på frågor och har gjort ett jättebra jobb. Så jag tänker att han ska hjälpa till i sociala medier också.

Jan: Tittar vi på Fika tillsammans och workshoparna, så är de planerade för hela våren. Typ ett tillfälle är det inte planerad gäst, men det kommer vara jättekul. Vi har först en liten turné med Charlie Söderberg från avsnitt 79, där vi pratar om rikedom i livet. Så i Stockholm är det den 29 januari, i Malmö är det den 31 januari, och i Göteborg är det den 12 mars. Och sen har vi fler...

Caroline: Men vem är det som ska komma dit? Då är det jag och...

Jan: Charlie. Här i Malmö kommer du också vara med. Ja, men jag tänker...

Caroline: Om man hör detta, Fika tillsammans, är det något för mig? Ja, absolut.

Jan: Det skulle jag säga. När vi hade det i höstas som ett test, så blev det väldigt uppskattat.

Caroline: Och det var de som var helt nybörjare på det här med att spara pengar och placera dem. Och det var de som hade hållit på med det ett tag.

Jan: Ja, absolut. Och det är helt enkelt en kombination av en after work, där man träffas, man äter en liten matbit, man träffar nya personer, och man lyssnar på ett kort föredrag. Och sen har man möjlighet att ställa frågor till många av de gäster vi har. Så man kan gå in på rikatillsammans.se/fika-tillsammans, så får man se datum och sådant. Gäster under våren 2019 kommer att vara Charlie Söderberg, det kommer vara Patrik Adamsson, vd på Lysa, det kommer vara Erik Strand, som vi har intervjuat i flera avsnitt, som kommer prata om guld och hedgefonder och marknaden. Det kommer vara Henrik, kanske Andreas också, från Coeli-fonden, som var med i avsnitt 34. Det är mycket, Moa Diceborn och Henrik Tell kommer också besöka. Ja, det är jättekul. Tyvärr får jag inte alla som jag försökte med, de andra som Charlie. Du får komma till alla tre orterna, men det har de tackat nej till. Så det blir lite så att på olika orter blir det olika gäster, så det blir lite spännande.

Workshopar och avslutning

Jan: Och sen vill jag också slå ett slag för workshoparna, som är en heldagsutbildning där vi verkligen gör det vi har pratat om konkret. Då har vi 12 januari i Malmö, 23 februari i Stockholm, och 24 februari i Göteborg. Och det är också rikatillsammans.se/workshop, där finns det mer. Där kan man läsa lite. Ja, precis. Och det är helt enkelt till för dig som verkligen vill jobba en dag med din ekonomi. Vi kommer prata mycket av det som vi pratar om här. Men det kommer vara typ 20 personer. Så vi kommer göra detta tillsammans. Och förhoppningsvis ha bra diskussioner.

Caroline: Och man kan komma dit även om man inte vet någonting.

Jan: Det är till och med för totala nybörjare. Men jag tror att även om man har hållit på ett tag, så kommer man få lite kött på benen. Med det så tänker jag att det återstår bara för oss att säga så här. Tack för den här gången. Tack för det här året. För detta är ändå 2018:s sista avsnitt. Så tack för att du har hängt med oss. Tack till alla er som har delat och tipsat andra om vår blogg och podd och YouTube.

Caroline: Och alla som har ställt frågor.

Jan: Alla som har ställt frågor och kommenterat. Vi hade verkligen inte kunnat göra detta utan er. Så jag är så himla tacksam. Och alla patroner. Ja, och alla patroner som sponsrar och köper kaffe till oss. Så det är verkligen en oerhörd förmån. Att få spela in de här avsnitten och att få hänga med er.

Caroline: Så tack så mycket, och ett gott nytt år.