Deklarationstips med Emelie och Jan från Skatteverket - Del 1 av 2

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Skatteverket på besök i avsnitt 295
2. Vad de pratar om: deklaration och avdrag
3. Varför Skatteverket?
4. Från kontroll till service
5. 900 handläggare i telefon på deklarationsdagen
6. Skatteverkets roll i samhället
7. Tillgängliggöra information
8. Frågesport: förseningsavgift och könsfördelning
9. Frågesport: vad kostar det att ta in 100 kronor i skatt?
10. Frågesport: hur många frågor besvaras?
11. Frågesport: samtal sista deklarationsdagen
12. Varför måste vi deklarera?
13. Missförståndet om skatteåterbäring
14. Så funkar skattetabellen
15. Jans mamma och jämkning
16. Vad är jämkning?
17. Ränteavdraget och underskott av kapital
18. Räkna ut din egen skatt på skatteverket.se
19. Nyheter i årets deklaration
20. Deklarera tidigt och digitalt
21. Pappersdeklaration och Kivra
22. Mammas talonger och layouten
23. Vanliga avdrag man inte får missa
24. Företagets perspektiv: privat och tjänst
25. Att kunna motivera avdraget
26. Apropå granskning: var är min kontroll?
27. Avdragslexikonet: A som i arbetskläder
28. Scenkläder och hur man gör avdraget praktiskt
29. Hur görs kontrollerna?
30. Reseavdraget: regler och tidsvinstkravet
31. Hjälptjänsterna gör jobbet åt dig
32. Skogstomten i forumet och milersättningen
33. Arbetsredskap och övriga utgifter
34. Avdrag eller skattereduktion?
35. Ränteavdraget: avdrag och reduktion på samma gång
36. Underskott av kapital i dagens ränteläge
37. Jobbskatteavdraget
38. Värdepapper förutsätter aktie- och fonddepå
39. AI på Skatteverket
40. Bil i tjänst
41. Bostadsförsäljning och förbättringsutgifter
42. Grundförbättring vs. förbättrande reparation
43. Hjälptjänst för förbättringsutgifter
44. Att spara underlag över tid
45. Solceller och förbättringar man inte tjänar på
46. Reaktioner på att jobba på Skatteverket
47. Paus och vad som kommer i bonusavsnittet

Skatteverket på besök i avsnitt 295

Jan: Jag vet att det finns ett avdragslexikon på Skatteverkets hemsida. Vilket avdrag är det man inte får missa? Eller vilket är det vanligaste felet i deklarationen?

Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 295, och idag blir det inget tjänsteavsnitt som de förra två veckorna. Istället har vi Skatteverket på besök.

Caroline: Jajamän. Och då var det någon som sa att det är torrt.

Jan: Nej, det är inte torrt, utan det här blir faktiskt ganska roligt. Vi har besök av Emelie Köhn och Jan Janowski. Och de hade till och med gjort en frågesport.

Caroline: Ja, men det var jätteroligt. Jättekul.

Jan: Och det är en frågesport som också är till dig som lyssnar. Inte bara till oss.

Caroline: Nej, så när du får frågan kan du pausa innan du hör oss.

Jan: Ja, man kan gissa själv. Men vi hade så mycket att prata om så att det blev två avsnitt. Avsnitt 296 är fortsättningen. Vi har delat upp det här istället för att ha en timme och 40 minuter, så det blir två avsnitt på 50 minuter.

Caroline: Ja. Eller lite drygt.

Vad de pratar om: deklaration och avdrag

Jan: Och det vi pratar om framför allt, ja, lite allmänt om Skatteverket, men framför allt om deklaration. Det är ju det som pågår, det som är aktuellt just nu så här på våren 2023. Så vi pratar om avdrag, jämkning, kontrolluppgifter. Och de vanligaste frågorna som de får just nu, eller veckan innan det är deklaration.

Caroline: Precis, vanliga misstag.

Jan: I nästa avsnitt, 296, pratar vi om skattekontot. Vi pratar om lite så här nördiga frågor med obegränsad skattskyldighet och lite sådant. Ja, men sådant som vi har haft i forumet och lite annat. Så jag tänker att vi inte behöver göra det mer komplicerat än så här, utan vi släpper avsnittet, och sedan är det upp till dig. Vi släpper båda två samtidigt. Så vill du sedan lyssna på nästa avsnitt går det alldeles utmärkt.

Varmt välkomna, Emelie och Jan från Skatteverket. Emelie, du är ju deklarationssamordnare, juristexamen från Uppsala universitet, har pluggat engelska, språk och presentationsteknik. Och välkommen också Jan. Du har varit handläggare inom internationell beskattning, du har masterstudier i affärsrätt, läst affärsjuridiska programmet med fransk profil på Linköpings universitet. Är det något ni vill lägga till?

Jan Janowski: Nej, det var en fin presentation. Det var precis klart. Tillräckligt.

Varför Skatteverket?

Jan: Men jag tänker så här, Emelie, när vi läste i någon intervju eller någonstans, då skrev du så här: "Jag ville bidra till samhällsnyttan på något sätt", och så hamnade jag här på Skatteverket. Och som så många andra jobbar jag här och är väldigt intresserad av skatt. Ja, du plockar upp det. Kan du inte berätta så här, vad är det här intresset för skatt?

Emelie: Nej, men jag tror att jag sa att jag gillar juridiken. Alltså skatterätten. Men journalisten klippte det lite.

Jan: Klassiskt. Men hur kommer det sig, Jan, att det blev Skatteverket för dig?

Jan Janowski: Ren tillfällighet, faktiskt. Jag hade inga specifika planer på att börja på Skatteverket efter studierna. Jag hade ett jobb under studierna där jag inte ville fortsätta, och så började jag leta efter andra jobb, och det råkade bli Skatteverket. Helt enkelt.

Jan: Det som är så himla roligt, som jag tänker, när vi pratade lite innan: jag kommer ihåg första gången jag fick ett brev från Skatteverket, ni ringde, det var inte ni utan det var någon kollega till er. Det var precis som när man blivit stannad av en polis. Då tänker man så här, när drack jag senast? Och så var det så här, tre månader sedan. Och det roliga sedan, jag är företagare och har fått hänga med, så har jag insett: gud, ni är ju en fantastisk myndighet. En fantastisk kundservice.

Från kontroll till service

Jan: Och sedan det som ni sa också, att en stor grej är att ni har gått från kontroll till att vara en servicemyndighet. Kan ni inte säga någonting mer? Vi som är vanliga företagare känner ju av att det är en servicemyndighet.

Emelie: Absolut. Men även som privatpersoner faktiskt.

Jan: Men är det liksom något sådant här skifte?

Emelie: Absolut. Sedan, vad ska vi säga, 70-talet och typ, ja men 90-talet egentligen, så fick vi nya ledord på Skatteverket. Och det var offensiv, pålitlig och hjälpsam. Det var vårt ledord från 90-talet ända fram till 2019 egentligen, då vi bytte. Nu är det enkelt, rätt och tryggt för alla.

Jan: Ja, precis. Och det är lite roligt, vi hade ju ett mål, ett samhälle där alla vill göra rätt för sig. Det kommer jag ihåg.

Emelie: Precis. Och sedan till det så lade man till de här ledorden. Och de kom lite i början av 2000-talet. Nu jobbade varken jag eller Emelie just då på Skatteverket, men vi har hört att det togs inte emot sådär jättebra av alla. Just ordet hjälpsam. Vadå hjälpsam? Hur hjälpsamma ska vi vara? Vi kanske ska bli för hjälpsamma. När man börjar prata om skatteplanering. Vad innebär hjälpsam? Men när det utkristalliserades och man satsade mycket på skatteupplysningen och just på vårt bemötande, så märkte allt fler, och sedan till slut alla, att det här var jättebra. Varför gjorde inte vi det här tidigare?

Ni har ju Sveriges bästa kundtjänst.

Jan: Ja, men precis, för det här har jag ju sagt i andra poddar, så det är inte bara för att ni är här, men jag brukar säga att ni har Sveriges bästa kundtjänst. Man ringer in, särskilt i deklarationstider som vi ska prata mycket om, så är det så här: bara grattis, du har 284 samtal före dig i kön. Då tänker man, ja men det här kommer ta halva dagen. Och sedan så här: din beräknade väntetid är 4,5 minuter, denna betjänas av 600 handläggare. Och så tänker man, wow!

900 handläggare i telefon på deklarationsdagen

Jan: Och sedan har jag förstått också att i vissa deklarationstider så är det typ all hands on deck, att nästan alla huser svarar i den här slingan.

Emelie: Jag tänkte precis fråga, var kommer alla de ifrån då?

Jan Janowski: Ja, men vi tar från andra delar av verksamheten också, just specifikt under deklarationsperioden.

Emelie: Absolut. Sista deklarationsdagen så var vi nästan 900 personer som svarade i telefon samtidigt då, men då får man också komma ihåg att vi har öppet till midnatt sista deklarationsdagen också. Så det ska ju bemannas alla timmar.

Jan: Har ni en sådan här typ efter-deklarationsdags-fest? Alltså så här, nu är vi klara.

Emelie: Nej, det har vi inte.

Jan: Men man tänker, alla andra så här, rush. Nu är det klart, tredje maj, då är det fest.

Emelie: Det är ju en av våra arbetsuppgifter naturligtvis, att vara servicemyndighet och svara i telefon. Men sedan ska vi ju också behandla allting som kommer in. Så den arbetsuppgiften börjar lite före andra maj då, såklart. Men det är också en del i det. Så vi påbörjar något nytt.

Skatteverkets roll i samhället

Jan: Men jag tänker också så här, innan vi kom... Kan vi inte bara ta den här stora bilden? Hur skulle ni beskriva Skatteverkets roll i samhället?

Emelie: Ja, men viktig skulle jag säga ändå. Det är en väsentlig del av en demokrati. Att man hjälps åt på lika villkor för att bygga upp ett samhälle. Och där är vi ju med och stöttar. Eller i allra högsta grad, kan man säga. Så absolut. Och det ingår ju i vårt uppdrag. Vi ska bygga samhället.

Jan Janowski: Och det som står i regleringsbrevet säger det ganska bra. Just att säkra finansieringen av samhället och välfärden. Och förebygga brott. Och någonstans bidra till konkurrens på lika villkor. Det finns ju massa saker som är jätteviktigt. Och nu pratar vi bara egentligen om skattedelen. Det finns ju andra verksamhetsområden också. Folkbokföring, äktenskapsregister, fastighetstaxering.

Jan: Som ni ska förebygga. Skattebrott.

Jan Janowski: Skattebrott, ja.

Jan: Jag tänker lite på det ibland. När vi intervjuade Riksbanken, så sa David på Riksbanken: Jan, ibland när man ska förstå någonting, så är det så här, låtsas att funktionen inte finns. Och så tänkte jag häromdagen innan ni kom, hur skulle samhället sett ut om inte Skatteverket fanns? Och så var det så här, alltså det blir ganska knökigt. Vad var min tanke? Du vet, hela samhället, allt vi har gemensamt, skulle ju inte funka. För det hade ju inte finansierats. Man kan ju ibland tänka så här, det var någon som skrev, kan du inte fråga om jag kan få ett undantag och inte behöva betala skatt? Var det någon som skrev. Och så tänkte jag så här, fast du vet, hade vi alla resonerat så? Vi hade inte haft någon skola, vi hade inte haft gemensamt försvar, vi hade inte haft någon infrastruktur, vi som driver företag, ingen sjukvård, inget internet. Det är ju väldigt mycket som Skatteverket på det sättet möjliggör. Håller ni med?

Emelie: Ja, men verkligen. Och där kan man återkoppla till just den resa som Skatteverket har gjort. Skatteverket är ju till för medborgarna, för samhället. Vi står inte avsides och kontrollerar att allt går rätt till och hittar fuskarna, utan det är snarare tvärtom. Det är jätteviktigt att Skatteverket och alla andra myndigheter egentligen har högt förtroende och bra bemötande. Man ska känna att man alltid ska kunna kontakta oss och känna sig hörd, och att man faktiskt får den hjälp som man behöver. Det är en jätteviktig roll i samhället.

Tillgängliggöra information

Jan Janowski: Vi jobbar ju jättemycket också med att tillgängliggöra information. Till exempel förtryckta kontrolluppgifter: din deklaration ser ut så här enligt de uppgifter som vi har fått, och så där. Så att man inte ska känna att vi kontrollerar i första hand, utan att vi hjälper till så att man kan göra det. Det är hjälptjänster och mycket information. Det går ju att hitta allting på vår webbplats.

Jan: Precis, för det ska vi prata om lite senare. Ni har ju till och med ett avdragslexikon. Men det kommer vi in på. Men jag vet också så här, det här är lite läskigt. Jag vet inte om jag riktigt vågade gå dit, men ni sa så här att ni har förberett en frågesport.

Emelie: Det stämmer.

Jan: Och det är naturligtvis en frågesport till dig som lyssnar, inte till mig och Caroline. Eller?

Emelie: Alla kan vara med.

Frågesport: förseningsavgift och könsfördelning

Jan: Ja, men shoot. Så tänker jag, sedan ska vi prata om deklaration. Vi var inne på en av frågorna, men jag kan ändå dra lite grann här.

Emelie: Okej, så här då. Jag tar konstpaus efter, så ni hinner tänka. 2022, alltså året, fick cirka 76 000 personer förseningsavgift för sent inlämnad deklaration. Tror ni det är någon skillnad mellan könen i fördelningen av de här? I så fall med hur mycket?

Caroline: Ja, jag tror kvinnor är bättre på att lämna in.

Jan: Ja, jag tror också det.

Caroline: Den är sämre. Gud, vilka fördomar! 60-40.

Jan: Tror du det? Ja, men jag tror 70-30 på män.

Emelie: Det är faktiskt exakt rätt. Ja! Och det har varit så. Då är det statistik från 2020, 2021 och 2022.

Jan: Och det är män?

Emelie: Det har legat kring där.

Caroline: Ja, det var ju roligt.

Jan: Jag tänkte att du skulle fråga om förseningsavgift. Ja, vad ligger den på? Är det inte 500 kronor?

Emelie: 1 250. Och sedan kan man få tre.

Jan: Okej, men då är det 5 000 för företag. Eller något sådant.

Emelie: Nej, det är en adressredovisning. Där kan det vara andra.

Jan: Varför var jag inte bara tyst?

Frågesport: vad kostar det att ta in 100 kronor i skatt?

Jan: Okej, fråga två då.

Emelie: Vad tror ni att det kostar att ta in 100 kronor i skatt?

Jan: Gud, vilken bra fråga. Jag tänker så här, ni måste ändå vara bättre än hjälporganisationer. 0,5 procent. 0,4 procent. Vi pratar, vad tror du, kronor?

Caroline: 40 öre.

Jan: Vänta, du vet hur du ska göra. Okej, men jag tror 40 öre. Vänta, 100 kronor.

Caroline: Ja, men jag tror 40 öre.

Jan: Men jag säger 2 kronor.

Caroline: Ja, men det låter jättemycket.

Jan: Ja, men vi säger det. Eller 10, jag tror till och med att jag kanske skulle säga...

Caroline: Tyst nu.

Emelie: Alltså svaret är 40 öre.

Caroline: Rätt nära, 34 öre. Bra. Nu måste jag komma ikapp.

Jan: Det går inte om att... när Jan vinner.

Caroline: Han blir så odräglig.

Jan: Det viktiga är inte att delta, det viktiga är att vinna.

Caroline: Är det så?

Jan: Nej, det är inte så. Det är bara att störa kören.

Frågesport: hur många frågor besvaras?

Emelie: Ja, här då. Hur många frågor besvarade vår skatteupplysning under 2022? Det är då man ringer.

Jan: Telefonsamtal bara eller?

Emelie: Nej, vi pratar hela året. Vi pratar frågor på webben. Vi pratar frågor i telefonen.

Caroline: Jag säger 800 000.

Jan: 800 000. Men jag tänker så här. 7,5 miljoner deklarationer som lämnas ut. 10 procent har frågor. Så det blir 750 000. Och säg att de har två. Ja, men jag tror 1,5 miljoner.

Emelie: Nej, 3,5 miljoner frågor. Och 8,3 deklarationer som skickas ut. 8,3 miljoner. Och då är det på telefon 2,9 miljoner. Sedan har vi vår chatt. Man kan ju i inloggat läge nu chatta med oss också. Den har ökat från 30 000 2021, tror jag det var.

Jan Janowski: Ja, det har jag för mig.

Emelie: Till 60 000 förra året. Så den blir mer och mer poppis också.

Jan: Men den är också skön tycker jag, att chatta. För då kan man liksom... Man kan göra annat medan man snackar. Ja, men vad bra. Men jag visste faktiskt inte att det fanns en chatt.

Emelie: Nej, men det gör det.

Jan: Yes.

Frågesport: samtal sista deklarationsdagen

Emelie: Hur många samtal besvarade skatteupplysningen sista dagen att deklarera förra året? Samtal bara.

Jan: Mm, nu är det samtal. Bara sista dagen.

Emelie: Sista dagen.

Jan: 60 000 tror jag.

Caroline: 150 000.

Emelie: Ja, nu var ni för högt. 36 800 samtal. Och det kan man jämföra med att vi har 8 000 ungefär en vanlig dag.

Jan: Okej.

Emelie: Närmare 826 personer.

Jan: Coolt. Ja, men det här var ju roligt. Alltså, det här borde vi ha med varje gäst.

Caroline: Ja, vi borde ha det ofta. Mycket bra.

Varför måste vi deklarera?

Jan: Men jag tänker att vi ska ta lite av... Vi har fått in massor av frågor. Både på Instagram och i forumet. Så jag tänker att vi blandar det lite. Men om vi tar deklaration specifikt, för det är lite det som är i ropet just nu. Om vi skulle säga så här, ett, kort: varför måste vi deklarera? Varför deklarerar vi i Sverige?

Emelie: Ja, alltså det enklaste och kortaste är att skatten ska bli rätt. Vi får ju naturligtvis väldigt mycket kontrolluppgifter, så vi har ju väldigt många uppgifter. Men vi har inte alla uppgifter. Och skattetabellerna är inte exakta. Och det finns ju även avdrag och annat som man själv ska ta upp, som vi inte vet på förhand. Det ska bli rätt, helt enkelt. På lika villkor.

Missförståndet om skatteåterbäring

Jan: Men jag tänker också så här, kan vi inte ta lite så här, hur funkar det här med deklarationen? För där upplever jag att det finns en del missförstånd. Och det klassiska missförståndet som jag ibland har stört mig på, det är ju att folk säger så här: ja, titta, jag har fått tillbaka skatteåterbäring. Och så brukar jag säga: ja, det är ju inte pengar du har fått från Skatteverket, det är ju pengar du har betalat in själv, för mycket, som du nu får tillbaka. Och då har man ofta inte hängt riktigt med hur det hänger ihop.

Okej, men det går ett år, jag tjänar pengar, och när jag tjänar pengar så berättar arbetsgivaren för Skatteverket, och sedan görs det ett preliminärt avdrag, och så har jag ett skattekonto, och sedan blir det här någon slags kontroll. Och sedan, ja men kan ni inte beskriva hur den processen ser ut? Och varför det kan bli för mycket eller för lite. Ja, och hur det hänger ihop med slutskatt, skattebesked. Hur kan ni guida oss igenom den? För annars blir det att jag spånar och då blir det så här, snillen spekulerar.

Så funkar skattetabellen

Emelie: Nej, men varje, alltså vi har ju en skattetabell i och med att vi är skrivna någonstans, eller vi har en skattetabell som man följer som arbetsgivare när man gör skatteavdrag. Och då drar man av en viss procent varje månad. Och den betalas in till Skatteverket, och där, typ den 13:e varje månad, så tar ni de här pengarna och så räknas de på vad jag har betalat in som preliminärt.

Jan Janowski: Ja, de betalas in för dig. I din pott kan man säga.

Emelie: Skattetabellen är utformad på så sätt att du har en jämn månadsinkomst som är samma varje månad under ett år. Så har du exempelvis 40 000 kronor som du får varje månad, då är det det som skattetabellen räknar på. Skulle det vara så att du får högre lön eller att du byter jobb, har flera inkomster?

Jan Janowski: Ja, eller att du blir föräldraledig, där det är en annan kolumn i skattetabellen också, för lite jobbskatteavdrag och så vidare, så kan det ju bli fel.

Emelie: Det där är en av många anledningar till varför man kan få restskatt då, eller skatteåterbäring. Och inte minst andra saker, såsom ränteutgifter som man får avdrag för i kapital, det finns ju inte medräknat i skattetabellerna naturligtvis, för vi har ingen aning om vad varje person har i ränteavdrag.

Jan: För det är så jag har tänkt på det, att allt jag gör under ett år är preliminärt. Och sedan får jag deklarationen, och deklarationen ska på något sätt vara så här, så här blev det. Och sedan efter det så kan man säga att ni godkänner deklarationen och då får jag mitt slutskattebesked.

Emelie: Ja, och då vet vi vad den slutliga skatten blir. Och räckte den till det som det har betalats under året.

Jan Janowski: Som har dragits.

Emelie: Precis. Då får man kanske tillbaka någonting, eller så får man betala in om den inte räcker till. Och det kan ju vara så enkelt som att man har en fastighetsavgift att betala. Som gör att man behöver betala in någon tusenlapp. Det behöver inte vara mycket. För har man en anställning och du har samma lön varje månad och sedan har du ingenting annat i deklarationen, då blir det ganska nära plus minus noll.

Jan: Ja, men eller hur?

Emelie: Sedan blir det inte exakt plus minus noll, för det är olika spann i skattetabellen. Så tjänar du mellan till exempel 39 100 upp till 40 000, då är det det här beloppet som ska dras i skatt. Det finns alltid några kronor i differens.

Jans mamma och jämkning

Jan: För det där är lite roligt, för jag har alltid samtal med min mamma. När hon ringer, så säger hon: "Nu har jag fått deklarationen. Jag ska få tillbaka." Och det roliga är att hon har alltid sagt till sin arbetsgivare att betala in mer. Så att hon alltid blir positivt överraskad att hon ska få tillbaka.

Emelie: Har hon sagt det?

Jan: Ja, ja, ja. Alltså det här är så klassiskt min mamma.

Caroline: Men får hon göra det ens?

Emelie: Ja, ja, man får alltid betala mer. Det behövs inget beslut. Men ska arbetsgivaren dra mindre i skatt än vad tabellen säger, då måste man ha ett beslut.

Jan: Då måste hon ha gjort en jämkning.

Emelie: Det ska vi prata om.

Jan: Och sedan så ringer hon till mig och så säger hon: "Ja, men Jan, hur har det gått för dig?" Och så jag bara så här: "Ja, men jag ska betala in 100 000." Och så säger jag så här: "Mamma, jag har tagit utdelning", och den dras inte automatiskt, utan den måste jag betala in själv. Så det är ingen överraskning att du ska betala 100 000. Det är ingen katastrof.

Caroline: Men där märks skillnaden i förståelse kring att allt under ett år är preliminärt.

Vad är jämkning?

Jan: Jag kan lämna in den här preliminära deklarationen också. Kan ni säga någonting om jämkning? För jag tror att det blir också relevant nu när räntorna ökar. Att det kanske blir ett viktigt verktyg. Kanske mer än det har varit de senaste åren. Kan ni säga någonting om det? Vad är det? Hur gör man?

Jan Janowski: Man räknar ut i förväg, så att skatten blir rätt redan från början. Det kan ju vara svårt att veta hur mycket ränteutgifter, till exempel, man kommer att ha under ett år. Men man kan i alla fall uppskatta på ett ungefär, så kan de dra rätt skatt redan under året. Så att den avdragna skatten faktiskt stämmer med den slutliga.

Caroline: Jag fattar inte hur räntorna hänger ihop.

Jan: Jo, men om jag till exempel pratar... Ja, men ni kan förklara så här. Det är så här att jag ska förklara ränteavdraget. Jag brukar förklara sådana saker med er bak. Förklarar ni ränteavdraget så kan jag försöka kvitta.

Ränteavdraget och underskott av kapital

Emelie: Det är ju en skattereduktion i grunden. Man brukar ju säga avdrag. För det är avdrag i kapital. Men man summerar ju alla inkomster i kapital och kvittar det mot alla avdrag i kapital. Sedan finns det ett kvittningsschema, så det kvittas ju inte rakt av. Av alltihop. Det kanske vi går in på senare. Det vet jag inte. Men har du exempelvis höga ränteutgifter. På typ bolån.

Jan: Ja, bolån.

Emelie: Men privatlån funkar också. Men låt oss säga, har du ett underskott av kapital på upp till 100 000, så är det ju 30 000 i skattereduktion. För det är 30 procent upp till 100 000 som man får skattereduktion på. Det vill säga skatten minskar med så mycket.

Jan: Så om man inte har någon lön eller någon inkomst, då kan man inte heller göra avdrag.

Emelie: Nej.

Jan: Nej, man måste ha en skatt och dra den i frukost.

Emelie: Men där kan du då, istället för att vänta just tills slutskattebeskedet och beslutet, tills du får den här skatteåterbäringen, så kan du skicka in en jämkningsansökan, och där kan du meddela oss att jag kommer ha så här höga räntor under året och kanske den här inkomsten av kapital, men även de här avdragen och de här tjänsteinkomsterna. Så räknar vi ut hur mycket skatt som ska dras varje månad på din inkomst för att det ska gå jämnt ut under innevarande år. Och då ska det sägas att det är bara huvudutbetalaren, alltså din huvudsakliga arbetsgivare eller utbetalare, som får det här beslutet. Som får göra skatteavdrag som kompenserar för de andras.

Jan Janowski: Ja, så man är ofta själv inte involverad i det.

Jan: Så man kan väl säga så här, för att göra det enkelt. Om vi tar min mamma som exempel: hennes arbetsgivare innan tog 10 000, för det var det som var rätt enligt skattetabellen, så sa hon alltid: "Dra 12 000." För då fick hon sedan tillbaka de pengarna, eller en del. Medan då kan man säga istället så här: "Ja, men dra 8 000 istället, så får jag mer pengar nu, så att det blir kanske enklare att få runt sin ekonomi."

Emelie: Ja, precis.

Jan: Ja, men det är bra.

Emelie: Men man får göra det där räkneexemplet, så att man inte sedan hamnar i skiten. Så att, ja men du ska betala in 20 000 och sedan har du inte de pengarna. För då blir det liksom problem.

Räkna ut din egen skatt på skatteverket.se

Jan Janowski: Men är man nyfiken under året och vill inte göra en jämkning, då kan man ju också räkna ut sin egen skatt på vår hemsida, skatteverket.se. Det är jätteenkelt. Man fyller i som en deklaration. Och så får man en skatt, som är den slutliga skatten. Man kan laborera med: "Vad händer om jag flyttar räntor mellan varandra?" Vi kommer säkert komma in på det. Så man kan laborera lite grann.

Jan: Och få hjälp av kundtjänst som svarar på massor av frågor.

Emelie: Absolut.

Jan: Snyggt.

Nyheter i årets deklaration

Jan: Jag tänker också så här, om vi ska ta på deklaration. Några nyheter i år, som man ska tänka på kring deklarationen?

Emelie: Det finns ett par nyheter. Det är inga stora revolutionerande nyheter i årets deklaration. Det är det inte. Fast en är ju ändå rätt stor för folk som kanske får betala skatt. Alltså kvarskatt då. För det kommer komma tidigare beslut till fler i år. Så att alla, eller de flesta ska jag säga, får sina beslut i juni nu. Vilket är skillnad för de som tidigare har haft, eller har skatt att betala, de är vana att få sina beslut i augusti. Och så betalar man i november. Det kommer vara samma. Det är det gamla. Nu kommer man betala den 12 september, de allra flesta. För det är reglerat enligt daglaget.

Jan: Det hade jag inte räknat med.

Emelie: Man ska alltid betala skatten 90 dagar efter att man har fått beslut. Därför blir det tidigare datum. I och med att fler får beslut tidigare också. Vi ser ingen anledning att hålla inne på färdiggranskade deklarationer i nuläget. Vi vill att alla ska ha, det ska vara lika för alla.

Deklarera tidigt och digitalt

Jan: Men där var det också att ni skulle vara, om man lämnar in, jag kan ju inte de här datumen, men om man lämnar in visst datum så kunde man få, innan var det alltid så här, innan midsommar, var ju alltid målet. Men nu var det till och med så att ni har liksom steppat upp. Ni säger så här, påsk.

Emelie: Tidigare och tidigare. Man lämnar sin deklaration tidigare.

Jan: Ja, exakt.

Emelie: Datum man kan lägga på minnet är 30 mars. Deklarerar man senast 30 mars och gör det digitalt. Och digitalt är inte bara e-tjänst, utan även app, men också sms-deklaration och telefon-deklaration. Det räknas som digitalt.

Jan: Ni har verkligen gjort det enkelt, får man väl säga.

Emelie: Ja, och inte gör några ändringar, skulle jag tillägga. Så har man bilagor och deklarerar, då går det inte.

Jan: Att ha tillbaka pengar i april. Vilket är vanligast? Att folk deklarerar? Alltså, telefon eller e-tjänst?

Emelie: Ja, e-tjänst tror jag. E-tjänst är det absolut vanligaste. Nu har jag inte siffran i huvudet, men det är det vanligaste sättet.

Jan: Det känner jag också att jag vill. Jag vill ändå se min deklaration innan jag tycker så okej. Det roliga är ändå, då ska det ändå sägas att det är inte du som gör deklarationen, utan det gör vår redovisningsbyrå. Jag har gjort den innan. Innan redovisningsbyrån gjorde det.

Pappersdeklaration och Kivra

Caroline: Vad jag tänkte fråga är, för att man kan få pappersdeklaration också. Men det kommer inte automatiskt hem, utan man måste...

Emelie: Jo, det kommer automatiskt.

Jan: Om du har anmält Kivra, som vi har gjort, då får du den digitalt.

Emelie: Ja, bara de som har digital brevlåda och hade det senast 5 mars får deklarationen skickad digitalt till den digitala brevlådan. Alla andra får det per post. Det skickas ut nu egentligen, fram till 15 april.

Jan: Men du, där såg jag någon intervju med dig, faktiskt. Där du också sa så här att... Det är alltid läskigt när man ska få höra det. Att man ska säga något man har fått i dikt. Nej, men att i år så är det så här, ingen plast på deklarationen och att det skickas inte ut någon kopia. Så det blir liksom mindre att skicka.

Emelie: Mindre papper, ja. Mer hållbart.

Jan: Skickas det då, om det inte är någon plast runt?

Emelie: Ett helt vanligt kuvert.

Jan: Hederligt gammalt kuvert, ja. Men jag tänker ju så här, hur många skickas ut med papper? På papper? Ja, men det är under, det är ju... Åh, det är... Har du siffran i huvudet?

Emelie: Inte på papper.

Jan: Är det 2,1?

Emelie: Nej, jag vågar inte säga... Men det är någon miljon.

Jan: Ja. Och tänker jag så här, det är ändå några träd som får stå kvar. Eller som inte används.

Emelie: Ja, det är rätt många träd.

Jan: Och liksom plast som inte slängs.

Emelie: Men det är över 2 miljoner. Men sedan är det betydligt färre som faktiskt deklarerar på papper. Det är under miljonen. Och det sjunker ju för varje år också. Hoppas att vi fortsätter se den trenden.

Mammas talonger och layouten

Caroline: Hur gör din mamma, Jan?

Jan: Jag vet inte.

Caroline: Vi har pratat med vänner om att din mamma tycker om att betala räkningar med sådana pappers...

Jan: Alltså hon använder ju Kivra för att betala sina räkningar. Men det roliga är att hon betalar ibland på talong. Liksom att säga så här, "Välkommen till 2021".

Caroline: Du vet att hon lyssnar, Caroline.

Jan: Ja, det gör hon.

Emelie: Men är man bekväm med det så är det helt okej. Alltså det är samma sak som vi brukar säga till folk som vill deklarera på papper. Känner man sig trygg med det, gör det.

Jan: Men en annan grej. Nu blir det ju nörderi. Har ni ändrat layouten på deklarationen? För jag pratade med min redovisningstjej, för jag var så här, jag hittar inte utdelningen. Så var det så här, har ni inte rapporterat in kontrolluppgiften? Så var hon så här, nej, men de har ändrat på det. Var det står någonstans?

Emelie: Nej, det är ingenting vi känner till.

Jan Janowski: Nej, det är ingenting vi känner till. Däremot så har vi...

Jan: Skitsamma, då får jag prata om...

Jan Janowski: Däremot så har vi förenklat skatteberäkningen.

Jan: Okej.

Jan Janowski: Så den är lite lättare att följa.

Jan: Slutskattebeskedet alltså?

Jan Janowski: Ja.

Jan: Okej, vad bra.

Emelie: Men också den preliminära i deklarationen.

Jan Janowski: Ja, just det. Det är sant.

Vanliga avdrag man inte får missa

Jan: Men jag tänker, en av frågorna, Björn Thorén på Instagram, han ställde frågan så här: "Vilka är de vanliga avdragen man kan göra som man inte får missa?" Och jag tänker att vi ska gå igenom många avdrag här. Men om vi redan nu lyfter fram... För när vi pratade på telefon eller något sådant innan så sa jag så här: "Ja, men ibland känns det som att det inte är lönt att göra avdrag, för man får ändå ingenting."

Emelie: Alltså, du har ju rätt på ett sätt. För huvudregeln är ju att privata levnadskostnader får man inte göra avdrag för alls. Utan de ska ju höra ihop med en inkomst som man har fått.

Jan: Kan man säga att det är någon sådan här övergripande princip? För så förklarade jag när jag startade företag, så sa min mentor så här: "Allt för inkomstens förvärvande är avdragsgillt." Jag vet inte ens om det står någonstans.

Emelie: Jo, det står i lagen. Förvärvande och bibehållande.

Jan: Okej.

Emelie: Till och med.

Jan: Vad kan det vara till exempel?

Emelie: Det är jättesvårt. En sak som kan vara avdragsgill i en verksamhet behöver ju inte vara det i den andra verksamheten.

Jan: Mer för att man ska få en känsla.

Caroline: Kan det vara att man kör bil?

Jan: Men jag tänker så här, vi har...

Emelie: Vi kommer till det, Caroline.

Företagets perspektiv: privat och tjänst

Jan: Men jag tänker så här, vi ska prata utifrån privatpersons perspektiv. Men om vi tar företaget, en av de stora insikterna för mig var ju så här att ni har ingen lista där ni säger så här: tillåtet, inte tillåtet. Det går inte att göra det. Utan att det handlar om att kunna visa så här: okej, jag behövde detta för att jag skulle kunna fakturera det här. Jag skulle kunna tjäna de här pengarna.

Emelie: Och en väldigt vanlig fråga är just när det är sådana här saker som man ofta använder privat också. Mobiltelefon, dator, men som du också behöver i tjänsten. Och där är det ju, om vi tittar på enskilda näringsidkare. Det är ändå runt 700 000 som ska lämna in en NE-bilaga nu i år. Har du köpt in en mobil eller dator till din verksamhet och du bokför den i verksamheten, ja men då får du ju göra avdrag för hela det inköpet. Men använder du den privat också, då är lagstiftningen på så sätt att då ska man uttagsbeskattas för den privata användningen. Så använder du ungefär 50 % i tjänsten eller i verksamheten och 50 % privat också, ja men då blir det ju 50 % av marknadsvärdet i uttagsbeskattning.

Att kunna motivera avdraget

Jan: Men det viktiga för mig, när jag blev granskad för många år sedan, då insåg jag att det här handlar om att ha ett samtal tillsammans med er. Alltså att kunna motivera, att det viktigaste är så här: jag kan motivera och jag har underlag som styrker, eller jag kan visa på något genom citationstecken bevis. Och då brukar jag uppleva att det aldrig varit något problem.

Jan Janowski: Nej, det vanligaste är att man får en förfrågan från Skatteverket. Kan du specificera vad den här kostnadsposten är, eller vad det är för någonting? Och där får man kanske förklara då, men det är de här, de här, de här, och sedan kanske det dyker upp fler frågor. Okej, men varför behövs det här i din verksamhet? Och det handlar inte om ifrågasättande från Skatteverkets sida, utan vi vet inte. Vi behöver en förklaring för att kunna fatta ett beslut. Och ofta så...

Jan: Precis som du säger, det är ett samtal, ofta i skrift då, och fram och tillbaka. Men jag vet inte om ni gör det längre, för det här var typ 2010. Men då fick jag någon sådan fråga och så tog jag med mig mina pärmar och så åkte jag och träffade den här handläggaren. Och det var så himla sött, för du vet, man har precis startat. Jag var ju helt svettig och det är svett i handflatan. Och så tittade de lite så här, ja men det här ser bra ut, det är bara att fortsätta.

Caroline: Så stod det att du var nervös.

Jan: Ja, men precis.

Apropå granskning: var är min kontroll?

Jan: Men du, apropå det här med granskning, så var det lite roligt, vi hade någon, Karro, kommer du ihåg vad han hette, som var så här, ja men jag har drivit företag i många år, just det här, kludd på forumet. Jag har varit skötsam företagare i sju år, jag äger fyra, fem organisationer, men jag har aldrig fått någon kontroll. Har ni glömt bort mig?

Caroline: Ja.

Jan: Nej, det kommer, Karl. Men jag tänkte knyta tillbaka till det exemplet som du var inne på, Karro, om vi hoppar här till...

Caroline: Det här med avdrag, tänkte du?

Avdragslexikonet: A som i arbetskläder

Jan: Med avdrag. Så nu har jag varit inne i ett avdragslexikon, så då kan man googla Skatteverket avdragslexikon, så kan man trycka på A, och så börjar man där. Och då var det så här, arbetskläder, arbetsredskap, och sedan var det till och med så här, om vi tar studier, att om du gått en utbildning för att kunna behålla ditt nuvarande arbete, kan du göra avdrag för studiematerial, kurskostnader, resor och ökade levnadskostnader. Hänger det ihop med det där som ni tänkte, för att skaffa och bibehålla en inkomst?

Emelie: Ja.

Jan: Finns det några konstiga avdrag som ni har stött på?

Emelie: Nej, men just det du nämner, alla de här arbetskläder och skyddskläder och allt vad det kan vara, det är övriga utgifter. Det är en kombinerad avdragspost. I alla fall när vi är i tjänst.

Jan Janowski: När vi är i tjänst, ja. Så kan vi ta företagarna. Det är ju också, det kan man säga, de flesta som vi tittar på där, i kontrollen, så är det nästan ingen som får det avdraget. Det är väldigt, väldigt få. Det är också för att det är extremt restriktivt och det är så specifikt. För arbetskläder, det är inte så att jag behöver en jacka eller jag behöver de här byxorna med loggan på. Det ska arbetsgivaren stå för. Gör arbetsgivaren inte det, då får du bekosta det själv. Det får man inte. Det är snarare om det är skyddskläder, speciella, ja vad heter de här skorna? Stålhätteskor. Du kanske jobbar med giftiga ämnen och behöver skyddskläder. Vanligtvis står arbetsgivaren för det. Men i vissa fall så kanske det inte gör det. Och då kan man eventuellt få ett avdrag. Och då är det ju också på belopp som överstiger 5 000.

Emelie: Det ska liksom inte ha att göra med vädret.

Jan Janowski: Nej.

Jan: Jag behöver skydda mig mot vinden som jag står i.

Scenkläder och hur man gör avdraget praktiskt

Caroline: Men vi var ju på någon standup för länge sedan, ljust och fräscht, med Henrik Schyffert.

Jan: Fredrik Lindström, ja.

Caroline: Och de stod där på scenen i jättekonstiga scenkläder. Och sa så här, ja men vi har de här för att de ska vara specifikt för det här jobbet. Annars får vi inte ha avdrag för dem.

Jan: Jag minns det som var till exempel, vadå för avdrag? Okej, då är det lite klarare. Ja, och om man ska göra ett sådant här avdrag. Då skriver man in beloppet. Och sedan ska man skriva någonting i det här meddelandefältet. Eller bifoga kvittot. Alltså så här, hur gör man rent praktiskt?

Emelie: Nej, inte om vi inte frågar. Skriv beloppet och var redo såklart med kvitton eller underlag för att visa att du har. Men skicka inte in det, utan det är bara om du får en förfrågan.

Hur görs kontrollerna?

Jan: Och hur görs de där kontrollerna? Är det en slump att ni får så här, nu ska du granska den här?

Emelie: Alltså vi kan inte riktigt gå in på hur vi...

Jan Janowski: Men alla deklarationer granskas maskinellt. Och sedan så tar vi ut utifrån risk och tittar på vissa. Där vi ser stora risker för fel. Till exempel resor till och från arbetet.

Reseavdraget: regler och tidsvinstkravet

Jan: Ja, men kan vi inte ta det? För där är några sådana här. För det här kommer ju också frågor. Hur funkar det här? För det är både bil till och från arbetet. Och sedan är det reseavdrag för resor till och från arbetet. För det är både om man kör med bil eller om man kör kollektivtrafik. Och jag såg att man till och med kunde få avdrag för cykel.

Emelie: Ja, men det är ju en kombination. För cykel är 350 kronor, och du måste göra ett avdrag på över 11 000. Så det är ofta om du tar cykeln exempelvis till pendeltågstationen.

Jan: Så jag kan inte bara sätta cykeln 350 kronor.

Emelie: Nej, då får du ingenting. För att få avdraget för 11 000.

Jan: Okej, men det var ju det där. Man får ju ändå aldrig det.

Emelie: Men resor till och från arbetet är ett jättebra exempel som vi nämner och går in på väldigt ofta också. Och det har att göra med att det är det avdraget som är störst av det avdraget man själv gör.

Jan: 21 miljarder tyckte jag.

Emelie: 21 miljarder drogs av 2021. 780 000 drygt gjorde det avdraget.

Jan: Hur många var rätt?

Emelie: I de urvalen som vi gör så ser vi att det är något fel i vartannat avdrag ungefär. Men då ska man också ha i åtanke att där görs ett urval baserat på risk. Så det ska vara lite högre andel fel.

Jan: Men det är väldigt mycket fel.

Caroline: Men vad är det för fel man kan göra då? Eller hur gör man rätt också? Hur kommer man in på det per automatik?

Emelie: Oftast så är det tre saker som man gör fel på. Och det absolut största felet, eller det är det som oftast... det handlar om, det är tidsvinstkravet. Apropå just resor till och från arbetet med bil.

Jan: Två timmar var det inte så?

Emelie: Precis. Tar du bilen till och från arbetet så ska du spara in två timmar på att just ta bilen, istället för kollektivtrafiken. Och jag menar, bor du i Malmö, Stockholm, alltså någon stad med kollektivtrafik, så är det ju nästintill omöjligt att göra. Det är väldigt, väldigt sällan. Och här ska man också tänka på att man inte får räkna omvägar eller privata ärenden. För det är väldigt vanligt att man hämtar och lämnar till förskola och skola.

Jan: Nej, det ska vara närmaste vägen.

Emelie: Utan det ska vara närmaste vägen. Till dörr, som man får räkna med.

Jan: Nu kändes det väldigt mycket kontrollmyndighet. Nej, jag bara...

Emelie: Men det är svåra regler. Det är mycket att hålla reda på. Och egentligen alla de här områdena som vi går in på, vi har hjälptjänster och beräkningstjänster.

Hjälptjänsterna gör jobbet åt dig

Jan: Men var det inte det, för när jag tryckte att man till och med kunde säga att du kan få hjälp att räkna på den här resan?

Emelie: Absolut. Man skriver in vilka förhållanden man själv har. Och så får man hjälp.

Jan: Ja, men kan jag få det här avdraget och i så fall med hur mycket?

Emelie: Och det som är så bra med alla de här hjälptjänsterna, du fyller ju bara i det du vet. Ja, men jag har tagit bilen så här många dagar och det är så här, och sedan gör tjänsten allt annat åt dig. Och det gäller alla egentligen, våra stödtjänster. Du behöver inte kunna någonting om själva reglerna. Fyll bara i de uppgifter som du vet, så hjälper tjänsten.

Jan: Men så, när funkar resor och avdrag? Jag ska spara två timmar per dag på närmaste vägen.

Emelie: Om man tar bil, ja.

Jan: Fem kilometer.

Emelie: Minst mellan arbetet och hemmet.

Jan: Ja. Och vad är det jag gör avdrag? Alltså vad är det jag liksom, hur blir summan?

Emelie: 18,50 kronor milen.

Jan: Okej, okej, ja men bra.

Emelie: Än så länge. I nästa årsdeklaration blir det 25.

Jan: Ja, men toppen. Varför har man höjt den? Det är ju redan jättemycket pengar som går till sådana här avdrag.

Skogstomten i forumet och milersättningen

Emelie: Det pratar skogstomten om i forumet. Att det inte har höjts sedan 90-talet. Det är väldigt länge sedan. Nu kommer jag inte ihåg exakt när det var senast. Jag tror inte det var så pass länge sedan, men det är väldigt länge sedan det höjdes.

Jan: Jag har lärt mig att jag brukar inte argumentera mot skogstomten.

Emelie: Jag brukar ha koll, ja.

Jan: Men vi hade en fråga här också från M. Seitlitz. Så här, hur fungerar det med avdrag om man samåker? Tillsammans i bilen?

Emelie: Ja. Jag vet inte om vi kan det. Kan vi det? Så där spontant.

Jan Janowski: Det är fullt möjligt att göra avdrag. Men jag kommer inte ihåg schablonen.

Emelie: Nej, men det finns en schablon. Men då kan man kolla på det i efterhand. Det finns ju också att läsa på skatteverket.se.

Jan: Bra.

Arbetsredskap och övriga utgifter

Jan: Arbetsredskap. Om vi var på A. Vad är det? Det kunde man också göra avdrag för.

Emelie: Ja, men det är det. Det är övriga utgifter.

Jan: Okej, och det är typ dator, mobiltelefon. Räknar ni andra grejer där?

Emelie: Ja, det är väldigt sällan som... Som det går igenom.

Jan: Så vad är det vanligaste som man får då? Vanligt och så låg risk. Inom övriga utgifter?

Emelie: Ja, eller så här generellt. Avdrag för omkostnadsbelopp när man har köpt aktier och sålt.

Jan: Okej, ja och det rapporterar man själv, ja.

Avdrag eller skattereduktion?

Jan: För det som också var så här roligt, när jag tänkte på det. Alltså det här låter ju skitfånigt. För först var det så här, nej men man får ju ändå inga avdrag. Så var jag lite bitter. Sedan var det så här, fast vänta, ränteavdrag, jobbskatt. Men de tänker man ju ofta inte på som avdrag. För att de är ju redan förtryckta. Och är egentligen skattereduktioner.

Emelie: Det är ju en liten skillnad där.

Jan Janowski: Det är en ganska stor skillnad. Eller ganska stor skillnad egentligen.

Jan: För mamman...

Emelie: Vi kan kort gå in på det. Ett avdrag sänker ju inkomsten som skatten beräknas på. Om vi tar ett enkelt exempel. 20 000 kronor i tjänsteinkomst. Sedan gör du ett reseavdrag på 20 000 kronor. Då får du ju egentligen 9 000 kronor i avdrag. Det är det som överstiger 11 000. Men vi säger att man får... Okej, vi säger att man får 20 000. Då beräknas skatten på 80 000 kronor i inkomst. Skatten på de här 20 000, det är det som blir minskningen. Inte hur det faktiskt drar av. Du får inte 20 000 mindre i skatt. Det är skatten på dem. Skattereduktion däremot. Det går ju rakt mot skatten. Har du 30 000 i skattereduktion, då är det 30 000 kronor i mindre skatt.

Jan: Ja.

Emelie: Så i vår värld så är det stor skillnad.

Jan Janowski: Ja, och det minskar inte din inkomst. För det följer ju... Först räknar man ut den kommunala inkomstskatten, eventuell statlig inkomstskatt. Sedan kommer alla skattereduktioner som drar bort den här skatten.

Jan: Okej. Nu blev det så här...

Emelie: Jobbskatteavdraget, det är en skattereduktion för arbetsinkomster. Ränteavdraget, det är en skattereduktion. Rot-och-rut-avdraget, det är en skattereduktion. Och så vidare.

Ränteavdraget: avdrag och reduktion på samma gång

Jan: Och vilket var det andra? Avdrag. Och det är då ränteavdrag?

Emelie: Nej, det är det inte. Det kan vara både och nämligen. För i inkomstslaget kapital så har man ju till exempel inkomster. Vi säger att du har fått en utdelning. Och så har man till exempel en ränteutgift. Och så räknar man ihop inkomstslaget kapital. Har du ett överskott? Eller ett underskott? När vi slår ihop allting. Och så är det lite olika hur mycket avdrag något kan ge. Men det behöver vi inte gå in på nu. Men då är det underskott. Har du ett underskott av kapital när vi har räknat ihop. Det är då du får en reduktion. Skattereduktion. Det är den vi tar. Under 100 000 eller 100 000 max. Så får du 30 % skattereduktion på underskottet.

Underskott av kapital i dagens ränteläge

Jan: Det kan vara ett jättebra exempel som du tar upp, Emelie. I dagens läge kan det vara värt att tänka på. Man pratar ofta om ränteavdraget. 100 000 får du 30 % och över det. Men nu kanske det är många som har sålt värdepapper med förlust. De kanske har sålt sin bostad med förlust. Det lär inte bli jätteovanligt.

Emelie: Det är också underskott av kapital.

Jan: I dagens läge, har man precis tagit ett nytt bolån och dessutom sålt någonting med förlust, så är det väldigt enkelt att hamna över de här 100 000 kronorna i underskott.

Emelie: Ja, det är klart.

Caroline: Det känns så otroligt. Det här vi pratar om är så vuxet. Jag har aldrig varit i kontakt med de där grejerna riktigt. Så tänker man så här, det låter inte trevligt med underskott.

Jan: Ja. Då får vi ju reduktion eller avdrag.

Jobbskatteavdraget

Jan: Men kan vi ta, okej. För du var också så här jobbskatteavdraget. Men kan vi inte säga... Säg att du har 100 000, eller bara som räkneexempel. Hur funkar de där grejerna? För det görs ju automatiskt. Men kan ni ge en intro?

Emelie: I hela skatteberäkningen eller hur du tänker? Ja, men för jobbskatteavdrag, det är väl typ... Det är en reduktion.

Jan: En reduktion?

Emelie: Ja, och den är typ 15 eller 30 000. Det beror helt på vilken lön du har.

Jan: Okej, vi hoppar det. Det görs ändå automatiskt på det där.

Värdepapper förutsätter aktie- och fonddepå

Jan: Men jag tänkte en grej som ni sa där med värdepapper. Det förutsätter ju dock att de är en aktie- och fonddepå. Att de inte är ett ISK eller en kapitalförsäkring. För det är ju viktigt, tänker jag.

Emelie: Ja, absolut. Är det ett ISK så får man ju en schablonintäkt istället.

Jan: Exakt. Och nu blandar jag ihop dem. Det är en K4, va?

Emelie: Då får man... För värdepapper, ja.

Jan: Och krypto.

Emelie: Och krypto minsann.

AI på Skatteverket

Jan: Men apropå en helt annan sak. Har ni liksom... Någonstans på Skatteverket, och då tänker jag kanske främst deklarationer, har ni AI som börjar komma in i de här processerna som ni jobbar med?

Emelie: Det jobbas ganska mycket med AI på Skatteverket. Och det tror jag även fler myndigheter. Bland annat om vi går tillbaka till just kundtjänsten som nämndes, så har vi en chatbot. Man kan chatta med en handläggare, en riktig person, men det går även att chatta med en chatbot. Där har vi AI-tränare som hela tiden försöker förbättra det här. Den blir ju bättre och bättre ju fler frågor som den chatboten får. Men sedan har vi även AI för olika typer av urval, för risker. När man ska behandla väldigt stora datamängder och kunna göra analyser av det, så till viss del så används AI där också. Det är exempel på områden. Men det finns i produktion på flera områden.

Bil i tjänst

Jan: Om vi tar så här då, bil i tjänst. Där är väl ingen nivå man måste komma upp i, utan där är det väl körjournal som behövs. Och så är det typ 18,50 med egen bil, tyckte jag. Och sedan typ 6,50 med diesel och 9,50 för hybrid.

Emelie: Det är lite olika belopp och det är bäst att gå in på hemsidan och titta.

Jan: Alltså, jag känner mig så här, det är inte så ofta jag blir virrig, men just nu känner jag mig så här. Men får man, att jag gör ett avdrag för det här? För att ibland får man ju det här betalt av arbetsgivaren. Men om jag får det betalt av arbetsgivaren så kan jag inte göra avdrag för det i deklarationen, eller? Alltså, hur funkar det?

Caroline: Nej, det låter ju som att det inte går ihop.

Jan: Nej, hur gör man rätt med bil i tjänst? Säga någonting om det.

Emelie: Du menar om man har en förmånsbil från arbetsgivaren?

Jan: Ja, eller privatbil. För det är väl olika också om det är privat eller om det är en förmånsbil. Men om jag har privatbil som inte arbetsgivaren har finansierat, och jag har köpt den själv för mina privata pengar, och jag kör med den till kundmöten. Så då får jag dra av 18,50 per mil.

Emelie: Ja, okej.

Jan: Och då blir det ett avdrag.

Emelie: Avdrag.

Jan: Men om jag får den betald från arbetsgivaren, då kan jag inte ta upp den i deklarationen, eller då gör jag det ändå samma.

Emelie: Jag tror att du kanske tänker på att om man får en förmån från arbetsgivaren, så måste man ju ta upp den som en inkomst. Då kan man ibland också göra avdrag för den. Men ofta så är det ju regler om tyst kvittning, det vill säga arbetsgivaren tar inte upp den här inkomsten för dig. De rapporterar inte in den som en inkomst. Och du får ersättning för samma belopp som du haft som utgift. Men då får man just den ersättningen från arbetsgivaren. Skulle de betala mer, vilket är absolut vanligt, så att arbetsgivaren betalar lite mer än de här schablonbeloppen. Ja, men då tas ju den delen upp som en inkomst.

Jan: Ja.

Emelie: Då är det en förmån.

Jan: Då är det en förmån, som beskattas.

Emelie: Ja.

Jan: Bra.

Bostadsförsäljning och förbättringsutgifter

Jan: En vanlig sådan här också. Det här var en fråga från Libbe, alltså det är så här fantastiska användare på Instagram. Libbe, bostadsförsäljning. Vad ska man tänka på? Hur gör man rätt?

Emelie: Använd vår e-tjänst. Alltså ja, det är ett superkrångligt område.

Jan: Okej. Men vad är huvudprinciperna i lagstiftningen då? Eller vad är intentionen? Kan man säga det så?

Emelie: Ska jag ta den eller?

Jan Janowski: Ja, gör det om du vill.

Emelie: Nej, men det som brukar vara det absolut knepigaste när det kommer till försäljning av bostad, det är de så kallade förbättringsutgifterna. Så man får göra vissa avdrag och det kan vara mäklararvode, om man har haft homestyling och så vidare. Så får man göra vissa avdrag. Och ett avdrag som man får göra är så kallade förbättringsutgifter. Och det är en jätteknepig lagstiftning, tyvärr. Så det är väldigt svårt att beräkna. För då finns det olika typer av förbättringsutgifter, så kallade grundförbättringar och förbättrande reparationer och underhåll. Och det är olika regler, avdragsregler på dem. Grundförbättringar får man göra avdrag för hela kostnaden och långt bak i tiden.

Jan: Är det fem år?

Emelie: Nej, nej. Pratar vi hus så är det från 1952 och framåt. Och är det bostadsrätter så är det 74 och framåt. Däremot just när vi pratar om förbättrande reparation och underhåll. Där har vi försäljningsåret och de fem åren före försäljningsåret. Så det kan bli upp till sex år.

Jan: Och vad är skillnaden på de två? Alltså om jag byter fönster?

Grundförbättring vs. förbättrande reparation

Emelie: Nej, men vi kan ta ett sådant här exempel. Om du byter golv. Du har gammalt laminat- eller plastgolv och så byter du till en lyxig parkett istället. Då har du både gjort en grundförbättring och förbättrande reparation och underhåll. Grundförbättringen, det är kostnadsökningen på att du valde att ta dyrare och lyxigare material. Så vad skulle det kosta dig att bara renovera med samma typ av golv i förhållande till parketten? Den kostnadsökningen, det är en grundförbättring. Och där får du dra av hela. Sedan har vi då förbättrande reparation, och det är resterande del. Men där får man ju titta på... förslitningsdelen. Förslitningsavdrag eller så kallade årsavdrag. Har du gjort det här för fyra år sedan, då ska du inte dra av hela kostnaden. Den är inte i toppskick längre, även om den kan vara i bra skick. Så det är väldigt knepigt. Och det där är ju bedömning. Hur mycket ska man dra av? Hur stor del av kostnaden får man? Och det finns ju inga specifika regler utan det är någonstans... samtalet igen.

Hjälptjänst för förbättringsutgifter

Emelie: Men där har vi även, för vi har ju... Vi har en hjälptjänst för själva försäljningen av bostad. Men vi har en specifik hjälptjänst just för förbättringsutgifterna också. Och den guidar ju en också och säger så här: förbättringsutgifter, grundförbättringar är till exempel det här. Så att man kan få lite stöd i hur man ska lägga in det.

Jan: Fråga från sidan. Vi ska till exempel byta till fjärrvärme. En värmepump eller fjärrvärme. Var hamnar den?

Emelie: Ja, där tillför ni någonting som inte har funnits tidigare. Det är en grundförbättring. Man kan ta ett annat exempel också. Man har inte haft någon tvättstuga. Men så köper man en tvättpelare. Det är en grundförbättring för att du har tillfört någonting som inte har funnits där tidigare.

Jan: Och så exempel då, när vi gjorde om vinden till dottern.

Emelie: Ja, det är förmodligen en ombyggnation som ni gjorde. Och ombyggnation är en grundförbättring. Ombyggnation, tillbyggnation och...

Jan: Nybyggnation.

Emelie: Är grundförbättringar.

Jan: Men det här blir bara aktuellt när man ska sälja sitt hus.

Emelie: Ja, så du gör avdrag för att inte behöva betala de där, vad är det, 22 procent på vinsten?

Jan: Ja, precis. Man ska spara kvitton, det är ju superkul.

Att spara underlag över tid

Emelie: Ja, och i och med att grundförbättringar kan gå ganska långt bak i tiden, så det är ju ändå saker man får tänka på hela tiden.

Jan: Men då är det inte papperskvitton som man behöver, utan man kan bara ha det digitalt. Men man kan väl ha skannade kvitton, hoppas jag.

Emelie: Absolut. Och sedan är det så, det finns inget absolut kvittokrav. Kvitton och fakturor är såklart det absolut bästa man kan ha. Men det går att kombinera det med fotografier före och efter. Om du har ett hus, du kanske har byggt något som kräver bygglov, alltså bygglovshandlingarna. Det kan vara massa olika saker som man kan...

Jan: Som visar på att det här har vi gjort.

Emelie: Exakt. Vi har ju fri bevisföring i Sverige, så man får samla på sig det som man tycker bevisar. Självklart är det bäst med en faktura eller ett kvitto, som visar att det här är hårda kostnader jag har haft, för det här och det här och det här. Men så länge man kan visa.

Solceller och förbättringar man inte tjänar på

Jan: Många sätter ju solceller på sina hus och så betalar man för dem rätt länge, innan det är break-even eller vad det kallas. Och sedan flyttar man från sitt hus, typ när det är break-even. Det bara blir så i mitt huvud då, att det måste vara... Kan man liksom få tillbaka någonting för att man gjorde en sådan superbra förbättring på huset och det kostar inte de som ska flytta in?

Emelie: Ja, men absolut. Det är alla typer av... Från att du har byggt en altan eller du har...

Jan: Man ska nog inte blanda in att de tjänar pengar på det.

Emelie: Nej, det kanske är dumt.

Jan: Om man får titta på det, är det en grundförbättring?

Emelie: Rent konkret, egentligen. Ja.

Jan: Det var därför det blev så knökigt i mitt huvud. Det är ganska juridiskt och fyrkantigt, men ändå inte så himla definierat.

Emelie: Nej, precis. Så det där är nog det absolut... Där är jag såklart mest fel och det svåraste med försäljningarna.

Reaktioner på att jobba på Skatteverket

Jan: Det känns också som att vi kommer in på sådana specifika grejer så snabbt. Jag kan tänka mig att det händer er ibland. När ni pratar med nya människor och ni säger att ni jobbar på Skatteverket.

Emelie: Oh, då kanske jag kan vara med.

Jan: Ja, ja, ja. Oh ja.

Emelie: Man har ju fått alla typer av reaktioner. Någon som backar lite. Okej, Skatteverket. Vissa är jätteintresserade och väldigt ofta just den här.

Jan: Ja, men vad bra. Då har jag en fråga till dig. Det är nämligen så att jag... Det var faktiskt en fråga från JBL i forumet. Han var så här: hur reagerar folk, nytt folk, när ni säger att ni jobbar på Skatteverket?

Emelie: Ja, men det är det. Och man kan ju få frågor om vad som helst som man absolut inte jobbar med. Om du jobbar på Skatteverket så kan du ju allt som Skatteverket gör. Folkbokföring, äktenskapsregister, ID-kort.

Jan: Ja, men det är lite som en kompis som läste teknisk fysik med mig. Och när hon var ute på krogen och folk kom och frågade så sa hon alltid så här: när de frågade vad pluggar du? Psykologi. För sa hon teknisk fysik, då gick folk.

Emelie: Man kan ju bli lite skrämd.

Paus och vad som kommer i bonusavsnittet

Jan: Men jag tänker så här. Eller vet du vad? Vi har pratat i en timme. Så jag tänker att vi tar en liten paus. Vi bryter här. Och sedan så gör vi faktiskt så att vi tar ett bonusavsnitt. Och så pratar vi så här: vad händer om det går fel? Vi pratar om lite fler avdrag. Vi pratar om lite andra grejer. Och sådant som ni tänker: varför har de inte tagit upp det? Varför har vi inte tagit detta? Det är många som har frågor så här. Det är mycket som du pratar om. Men det är många som är så här: hur vanligt är skattefusk? Vilket är det vanligaste skattebrottet? Det är mycket. Det var någon så här: hur vanligt är det med angiveri? Vi har lite statistik på det också.

Caroline: Ja, men vad roligt.

Jan: Men då tänker jag så här. Och du som lyssnar, så är det bara så här att du kan lyssna direkt på nästa avsnitt, för det ligger precis här i kön.

Caroline: Bra.

Jan: Ja, men grymt. Tack till dig som lyssnar. Tack Emelie, tack Jan.

Caroline: Tack Jan.

Jan: Och sedan så fortsätter vi alldeles strax.