Tips inför arv, företagssälj eller större summa pengar

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. När en stor summa pengar blir en emotionell kris
2. Reklam för communityn och längtan efter att träffas
3. Slides, blogg och varför Moa bjöds in
4. En emotionell kris, oavsett positiv eller negativ
5. Ingen rådgivning, men en holistisk syn på pengar
6. Ta det lugnt och andas
7. Känslorna är som vågor
8. Sparkonto, insättningsgaranti och option value
9. Reality check på en procents ränta utan risk
10. Skillnaden mellan kapital och självförtroende
11. Att växa med sina pengar
12. En miljon känns olika i olika faser
13. Påverkar arvet ditt eget testamente?
14. De trista men nödvändiga frågorna
15. Vad är viktigt för mig i mitt liv?
16. Om du inte gillar beslutet, ändra det
17. Moa Dieseborn: när man får pengar hamnar man i kris
18. Att hantera krisen: IQ och känslor i balans
19. Skuld och skam kring arv
20. Att bli nykter kring känslorna
21. Press utifrån och ensamheten i ett arv
22. Mod att ta de svåra samtalen
23. När den dödes värderingar styr de levandes liv
24. Att prata med den som gått bort
25. Hur familjen Bolmeson pratat med svärföräldrarna
26. Att lita på att barnen är smartare än en själv
27. Hur initierar man samtalet om arv?
28. Intentionen bakom samtalet
29. Moas tre punkter: sitt, utbilda dig, reflektera
30. Tillbaka i studion: be om hjälp
31. Engångssumma eller procent till rådgivaren
32. Att sätta värderingar på pränt
33. Gatekeeper och family office
34. Att amortera och vinna spelet
35. Trygghet i att vara skuldfri
36. Säg inte upp dig från början
37. Hur mycket kapital krävs för att sluta jobba?
38. Get rich och stay rich
39. Caroline: man kan alltid börja om
40. Trygghet i förmågan, inte i kontot
41. Man orkar börja om även vid 80
42. Fyra hinkar-principen applicerad på arv
43. Hinkarnas storlek i get rich-fasen
44. Hinkarnas storlek i stay rich-fasen
45. Var kommer fyra procent ifrån?
46. Placera inte annorlunda bara för att summan ökar
47. Sluta lyssna på den som säger att du är dum
48. Allt på en gång eller sprida ut det?
49. Rädslan för att ångra sig
50. Fira och hedra pengarna
51. Att pengarna kommer in i vardagen
52. Använd forumet och nyhetsbrevet

När en stor summa pengar blir en emotionell kris

Jan: Om man får en stor summa pengar oväntat, oavsett om det handlar om att man säljer sitt företag, får ett arv, en lottovinst eller en försäkringsutbetalning, så kan det leda till en emotionell kris. Då är det viktigt att tänka på några av de saker som vi pratar om i avsnittet.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 191, och idag blir det lite diskussion kring svaret på en ganska vanlig fråga på forumet på sistone. Det handlar om att man får en större summa pengar i en engångshändelse. Det vill säga att man kan få ett arv, man har sålt sitt företag, man har haft en skilsmässa, man har vunnit på lotto, man har blivit känd eller man har avslutat någon affär.

Caroline: Det känns lite som att det är sånt som händer andra men inte mig.

Jan: Ja, men precis. Men okej, det kan ändå vara viktigt att veta vad man kan göra med pengarna då. För det kan ju faktiskt hända en. Jag tänker att det är lite olika saker beroende på till exempel om det är livsförändrande mycket pengar, eller om man får ett arv på 10 000 och du kanske har en portfölj på en miljon. Då kanske inte det är lika stor grej.

Caroline: Men där är ganska många. Du sa att det var en större summa pengar. Men vi säger att 10 000 kan vara det. För vissa kan det faktiskt finnas respekt till det.

Reklam för communityn och längtan efter att träffas

Jan: Ja, så fokuset. Och sen får man själv bedöma vad en större summa är för en själv, lite från olika aspekter. Men jag tänker också så här att jag brukar alltid försöka göra lite reklam för vår Patreon-community som växer. Vi har roligt, vi är många. Nu under våren kommer det vara väldigt mycket sådana här fika tillsammans. Vi har en egen separat podd som heter Fika Tillsammans-podden, där vi har gäster som vi intervjuar som inte kommer av på bloggen, utan det är till för dem i communityn. Och sen har vi haft lite börstips, Fraktal och Nimbus spekulerade vi i, som blev en jättebra affär för de som fick tilldelat. Så om man inte är med i communityn kan man kolla mer på Patreon.com/rikatillsammans. Där kommer mer info, där är mer aktiviteter planerade. Framför allt ser jag fram emot att kunna träffas. Alltså jag är lite så här...

Caroline: Du träffas i communityn via Zoom då?

Jan: Nej, på riktigt. Jag är lite svältfödd faktiskt. Alla är så, digitala möten i all ära, men jag saknar ändå det där. Jag höll en föreläsning för ett IT-företag häromdagen, och det var inte samma sak som att ha en riktig föreläsning.

Caroline: Det kan nog dröja, Jan. Nu är vi i början på 2021. Jag spådde ju att detta skulle ta flera år.

Jan: Jo, men du är ju mikrobiolog också och har jobbat med de där frågorna.

Caroline: Jag gillar inte att ha rätt i den här frågan, det kan jag säga.

Slides, blogg och varför Moa bjöds in

Jan: Men i vilket fall, vi pratade om community, men nu hoppar du in här på avsnittet. Och du kommer till en slide här. Vi har ju slides också.

Caroline: Ja, och du som lyssnar behöver inte följa med i slidesen. Men om du vill ha dem finns de i anslutning till artikeln på bloggen. Så man kan alltid gå in på bloggen och få en snabb översikt. Där finns även hela avsnittet transkriberat med länkar och sådant.

Jan: Men jag tänker att vi i det här avsnittet ska fokusera lite på hur man kan tänka kring det här om man får en större summa pengar. Vad man kan göra rent konkret med dem. Men framför allt tror jag att den största behållningen för många av er som kommer lyssna, är att vi kommer bjuda in Moa Dieseborn som är beteendevetare och har jobbat med den här typen av frågor, både i Sverige och internationellt. När jag intervjuade henne inför det här avsnittet, för jag ville egentligen bara ha hennes tips, så när vi hade pratat en kvart var det så här att det är nog bättre att hon är med i avsnittet. För hon sa att det är ganska många emotionella saker som dyker upp, som man inte tänker på, när man får en stor summa pengar.

Caroline: Nej, men till exempel ett arv. Säg att man ärver någonting och då vill man mentalt använda till exempel de pengarna på ett sätt som de man fick pengarna av önskade. Men så har man kanske inte alltid pratat om det där, och så kan det komma en skuld. Alltså inte en ekonomisk skuld, men en känslomässig skuld. Att man fick pengarna och nu måste man göra något riktigt bra med dem.

Jan: Ja, och väldigt många pratar inte om det där arvet. Man vet inte hur mycket pengar det kommer att bli, man vet inte när man kommer att få det. Så att där uppstår väldigt...

Caroline: Det är som en överraskning lite, kanske.

En emotionell kris, oavsett positiv eller negativ

Jan: Ja, Moa sa ju att det blir en emotionell kris. Och hjärnan kan inte skilja på en positiv eller negativ kris, så att man behöver hantera den. Men jag tänker så här, i stället för att jag ska försöka återskapa vad hon pratar om...

Caroline: Nej, vi ska prata med henne snart.

Jan: Så bjuder vi in henne till det här avsnittet, och så får hon berätta om sina erfarenheter. Jag tror att det väldigt ofta är så att man bara pratar så här: investera pengarna så här. Och så tar man inte hänsyn till det emotionella.

Caroline: Men du, får jag bara ställa en snabb fråga här nu? Du sa att den har dykt upp, den här frågan på sistone. På forumet. Lite mer än vanligt, eller? Varför tror du att den har dykt upp?

Jan: Nej, jag vet inte om den har dykt upp mer, men den har dykt upp ett par gånger. Och sen är det väl så att jag reagerar på frågor som vi inte har gjort avsnitt om.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: När den dök upp första gången var det en bra diskussion, ett bra svar. Och sen dök den upp igen. Då brukar jag ibland vilja länka: läs det här avsnittet. Och så upptäckte jag att vi inte har något sånt avsnitt. Därav lite inspiration.

Caroline: Det ska bli jättespännande, det här.

Ingen rådgivning, men en holistisk syn på pengar

Jan: Sen blir det naturligtvis så att man måste anpassa det vi pratar om i det här avsnittet till sin egen situation. Det finns ju inget one size fits all. Precis som med förra avsnittet, där vi pratade om de fyra hinkarna, handlar det om att göra detta till sitt eget. Att projicera det på sin egen situation. Och sen är det också, precis som vanligt, viktigt att veta att det här inte är personlig finansiell rådgivning, utan en allmän information, en ganska subjektiv information, där jag till exempel alltid har en förkärlek för att man ska ta hänsyn till både det rationella, matematiska, statistiska och det emotionella och känslomässiga. Det är inte alla som håller med om det, men för mig blir det väldigt, jag gillar en holistisk syn på det här. Och ni som har följt oss rätt länge vet ju att vi är ganska konservativa. Så vi kommer prata om till exempel att...

Caroline: Med pengar alltså?

Jan: Ja, jo precis. Nej, men att det kan vara en idé till exempel att amortera på sitt lån, även om det kanske inte är matematiskt det smartaste man kan göra. Så det är inte en personlig finansiell rådgivning. Avsnittet är inte sponsrat, men det kan hända att det är med i sponsrade länkar. Och sen är den historiska avkastningen inte en garanti för framtida avkastning. Alla påståenden om framtiden som vi också kommer prata om, hur mycket pengar man ska avsätta, till exempel om man har möjligheten att leva på avkastningen, det bygger ju på antaganden om framtiden. Vill man läsa mer så rikatillsammans.se/villkor.

Ta det lugnt och andas

Jan: Bra. Jag tänker att vi hoppar rakt in i det. Du bara sitter här och garvar åt mig.

Caroline: Nej, men du hade en slide här nu när du hoppade ur villkorssliden. "Ta det lugnt och andas", står det på den. Så tänker jag, är det nu som Jan har skrivit till sig själv här? Jag var tvungen att kolla på vår skärm. Nej, det står "ta det lugnt och andas". Det har du nog aldrig skrivit på en slide. Varför står det det?

Jan: Nej, men för att jag tror att om man hamnar i en sån här situation, att man får en stor summa pengar, oavsett om det är ett arv, som ofta innebär en förlust av någon som har stått en relativt nära, eller om man har jobbat i 20 år och sålt sitt företag, eller varit i en skilsmässa, eller vunnit på lotto, så är det ofta en livsomvälvande situation. Det är en kris. Jag lägger inte så mycket värdering i ordet kris, om det är bra eller dåligt, utan det är en situation som på något sätt är livsomvälvande. Det är inte bara så här att indexfonden ska göra 7 % och den gjorde 7 %. Det är ingen livsomvälvande händelse. Här blir det en engångsgrej. Och det jag upplever är att då behöver man inte lägga på ytterligare "jag måste förvalta mina pengar på bästa sätt" eller "nu måste jag göra rätt". Jag tror att det här verkligen är ett tillfälle att ta det lugnt, andas, du behöver inte göra någonting omedelbart.

Caroline: Det skulle jag absolut också säga. Precis som du, ta det lugnt, gör inte något omedelbart.

Man ska aldrig fatta viktiga beslut under påverkan av mycket känslor.

Caroline: Det kommer jag ihåg, det sa min mentor Klas-Erik redan för många, många år sedan. Och känslorna försvinner ju lite. Man kan inte sitta med supermycket känslor jättelänge, så funkar inte hjärnan, utan efterhand bearbetar man känslorna, de lägger sig lite, och då kan man fatta andra beslut än om man skulle gjort det på känslan.

Känslorna är som vågor

Jan: Ja, precis. Och det handlar inte ens så mycket om positiva eller negativa känslor. Jag gillar det jag fick med mig när jag var på min meditationsretreat, som jag pratade om i något avsnitt, där man pratade om emotion, att känslorna ska kunna passera. De är som vågor. Så jag tror att det är viktigt att man ger sig själv ett utrymme, för det är många nya frågor, det är det vi kommer prata om i det här avsnittet. Många frågor som kommer behöva svar. Och jag upplever att vi människor generellt sett är ganska dåliga på att vara kvar i frågan.

Caroline: Att vänta ut svaret, ja.

Jan: Ja, att vila i frågan. Vi ska alltid avdöma rätt, fel, bra, dåligt, sant, falskt.

Caroline: Jo, men det är för att man tror att man måste ta snabba beslut och man kan inte ta det för lugnt, eller man måste vara på.

Jan: Ja, och så blir det en upplevd förlust att pengarna nu ligger på bankkonto. Så här har jag faktiskt skrivit med fetstil: det gör ingenting om pengar ligger på ett bankkonto med insättningsgaranti under ett år, eller två eller tre.

Caroline: Ja, för jag skulle precis fråga, hur lång tid är det här man ska ta det lugnt och andas?

Jan: Ja, men jag kan tycka att ett eller två år är inga problem. Det spelar inte så stor roll om vi sätter det i ett perspektiv på livet. Du vet ju ändå inte om du hade sålt företaget i år eller fått arvet i år. Det kunde ju lika gärna varit nästa år. Och då upplever jag, och många, att man får någon panik, att nu ligger det en massa pengar på bankkontot, nu borde jag investera dem, annars går jag miste om saker, lite så här fomo. Då tänker jag så här, nej, pengarna behöver inte bränna i fickan.

Sparkonto, insättningsgaranti och option value

Jan: Jag vet inte, det är ett sånt ordspråk min mamma alltid hade. Bränna pengarna i fickan, att du måste...

Caroline: Jag hörde också det under min uppväxt, men de gjorde det ofta.

Jan: Ja, och då menar jag att det viktigaste är sparkonto med insättningsgaranti, och det är idag upp till 1 050 000 kr. Och har man till exempel Avanza, så har Avanza något som de kallar Sparkonto+, som är ett samarbete med olika aktörer. Så då kan du ha Sparkonto+ Resurs Bank, Sparkonto+ Collector, och så vidare.

Caroline: Vadå, har man pengarna utspridda då?

Jan: Ja, fast du har dem fortfarande på Avanza. Du har dem på tre sparkonton med tre gånger 1 050 000 kr i insättningsgaranti. Så det är ett smidigt sätt att ha alla pengarna på samma ställe, men ändå ha olika insättningsgaranti.

Caroline: Men om man har mer pengar än så, tänker jag, då...

Jan: Ja, då får man anstränga sig lite med att ha fler konton. Och har du dem på en stor bank som Swedbank eller någon av de stora fem, så är det inte... Vi själva har ju ett konto där vi har mer pengar än insättningsgarantin. Det är inget jag oroar mig för. Det viktigaste är att man inte tar något bankkonto utan insättningsgaranti. Och sen något också, om man vill trösta sig med att ha pengarna på ett bankkonto: då har pengarna faktiskt något som på engelska kallas option value, alltså ett möjlighetsvärde. För du kan ju alltid ta ut pengarna där för att göra någonting annat. Och det finns faktiskt år då kontanter eller bankkonto har gått bättre än aktier, alltså då aktier backar.

Reality check på en procents ränta utan risk

Jan: Vi hade en god vän till oss som hade möte med en amerikansk rådgivare. När de beskrev att i Sverige kan du få en procent med insättningsgaranti, alltså no risk, då var det så här, det är ju skitbra. Så ibland tappar vi lite perspektivet. Lite reality check: att ha bankkonto med en procents ränta, insättningsgaranti och ingen risk, det är superbra i dagens läge. Och extra relevant att ha det här möjlighetsvärdet är ju idag, när de flesta tillgångar är ganska högt värderade. Så det är ingen skada att man har pengarna på ett bankkonto. Och fördelen med att ta den här pausen blir ju att man kan förhindra att man tar beslut som man ångrar senare.

Caroline: Och det kommer vi också prata om lite med Moa, det här att rädslan för att ta fel beslut, eller att man ska hedra pengarna, eller att man ska ha de här skuldkänslorna kring det.

Jan: Bra. Kände du att...

Caroline: Ja, det kom bara en fråga till mig. Vi kan ta den sen i och för sig, men jag kanske kan säga det nu. Det här med livsförändrande summa. Det kan ju vara så att man får en summa som inte är livsförändrande. Men kan man göra den livsförändrande?

Jan: Det är svårt. Alltså om den är på gränsen, så...

Caroline: Alltså, du vet, ett arv.

Jan: Det beror kanske på vad man gör med dem, jag vet inte. Vi kommer prata om det också. Ett perspektiv som jag inte har tagit upp så mycket i det här avsnittet handlar ju om ekonomiskt självförtroende och självkänsla.

Skillnaden mellan kapital och självförtroende

Jan: Det är en stor skillnad på någon som har en miljon och får 100 000 kr i arv, jämfört med någon som har 10 miljoner och får en miljon i arv, och någon som har 25 000 kr på kontot och får en miljon i arv.

Caroline: Ja, det är jättestort. Men jag tänker också att man kan få... Man kanske inte ens har 25 000, man får 100 000 kr i arv, och så har man inte ekonomiskt självförtroende. Man vet inte vad man ska göra med de pengarna, och enda tanken är: jag vill inte bränna dem. Och det är så lätt, för man har kanske aldrig lärt sig. Men att då göra de pengarna lite livsförändrande. Förstår du, att man bara, jag ska... Till exempel man kollar på RikaTillsammans och säger, ja men jag ska lära mig hur man gör med de här pengarna.

Jan: Jo, men det kan ju vara statligt.

Caroline: Då kan det vara, ja, du är så fin, jag tänkte inte så.

Jan: Jo, men för jag skulle kunnat varit i den situationen, kanske.

Caroline: Och tänka så, nu ska detta faktiskt vara livsförändrande för mig. Det här är steget till ett bättre liv än det jag har lyckats med hittills.

Jan: Ja, jo, det är fint.

Caroline: Och då måste man hitta information någonstans, och inte kanske lita på första bästa bankman.

Jan: Jo, absolut.

Caroline: Men då är det ju inte livsförändrande. Eller jo, det är det ju.

Jan: Men livsförändrande får vi nog också säga, vad är det för något? Är det 500 miljoner?

Caroline: Ja, det kanske är livsförändrande då. Det hade det varit för oss. Ja, jag vet inte.

Jan: Vi vänder oss till Moa med den frågan.

Att växa med sina pengar

Caroline: Det är så svåra frågorna. Nej, men jag vet att jag inte funderat på det så himla mycket, på just det där. Jag tänkte att det kan vara inledande på en process.

Jan: Jag tänkte mer att det dimper ner en stor säck pengar, och så är det liksom så här, okej, nu behöver jag inte göra det jag har gjort tidigare i livet. Och sen blir det också, återigen, vad man har för muskler. Det där brukar jag prata om. När vi var studenter var 25 000 kr jättemycket. Idag, 25 000 kr, jag vill inte låta som på höga hästar, men vår portfölj kan svänga med mer än så på en dag. Vi har ett annat perspektiv nu. Och där handlar det om att växa med sina pengar. Det är det som kan vara så knökigt i en sån här situation, när man får en stor summa pengar. För då har man liksom inte växt med sina pengar.

Caroline: Jag älskar uttrycket att växa med sina pengar.

Jan: Är det så?

Caroline: Ja, men det är klart att man måste det, och man får jättemycket pengar. Men det handlar ju om barn också. Det finns ju barn som när de fyller 18 får fonder som deras föräldrar sparat åt dem. Så har de aldrig pratat om pengar.

Jan: Nej, det skulle bara vara en fin överraskning.

Caroline: Och man kanske bara har servat sitt barn hela uppväxten.

Jan: Ja, medan jag till exempel försöker prata med Freja, eller med våra barn, så att de kan få en möjlighet att växa med sina pengar. När hon fyllde tio, då pratade vi om större summor. Hon frågade, hur mycket pengar har jag? Innan har jag sagt, ja men du har 200 kronor. Medan nu sa jag, nej men Freja, nu har du 10 000. Vilket för henne, wow. Och sen får man ta steg för steg i det där.

En miljon känns olika i olika faser

Caroline: Bra. Ja, det är ett väldigt fint uttryck, att växa med sina pengar.

Jan: Ja, och då blir det så här, för 20 år sedan, att få en miljon, det hade ju varit skitläskigt. Idag, om vi hade fått en miljon, så är det bara, ja ja, det var ju trevligt. Men vi hade ju inte hanterat det annorlunda, det hade inte förändrat vårt liv. Det hade bara, okej, då ökar vi portföljerna med motsvarande procent, eller sätter in dem på Lysa. Men om vi tittar in på lite sådana här praktiska frågor som dyker upp, så blir det ju en viktig fråga som är lätt att missa: är det någon skatteeffekt? Det är väldigt olika skatteeffekter om du får ett arv, eller vinner på lotto, eller säljer ditt företag. Om pengarna fortsätter vara inom ett företag som sen ska tas ut till dig privat. Eller om pengarna är investerade i aktier som ligger på ett aktie- och fondkonto, eller om du får dem i likvider. Eller om du får ett arv i en gård som ska delas upp. Där uppkommer skatteeffekter och dem bör man ha koll på, så att man har bilden klar för sig, så att det inte kommer som någon obehaglig överraskning.

Påverkar arvet ditt eget testamente?

Jan: Sen tänker jag också en annan praktisk fråga att fundera över. Påverkar det ens eget arv? Säg att jag ärver pengar, behöver det här hanteras på något sätt i mitt testamente om det skulle hända mig någonting? Det pratar vi om i avsnitt 151. Vem ärver dig om du dör? Har din partner råd att bo kvar om du dör? För det är väldigt olika om man har egna barn eller särkullbarn, eller om man är sambo eller gift. Det måste man kolla på. Det pratar vi om mycket i avsnitt 151. Och det är också en sån fråga vi ska diskutera med Moa. För hon sa att en väldigt vanlig grej hon har upplevt är, eftersom hon jobbar mycket med par, att får den ena parten ett arv, så är det lätt att prata om det som "ditt arv", eller "dina pengar", eller "mina pengar". Även om man är gift så är det ju våra pengar.

Caroline: Ja, det som har kommit in där är ju juridiskt, väl, bådas pengar då?

Jan: Det beror på. Det beror på om det är skrivet som enskild egendom. Men mentalt...

Caroline: Jag tror att det hade varit väldigt svårt. Om du fick ett jättestort arv, så hade det varit svårt för mig att relatera till det och bara säga, gött, jag fick ju 50 % av arvet från dina föräldrar.

Jan: Ja, nej, men jag förstår. Man måste prata om det.

Caroline: Jag hade nog bara sagt, hur gör vi nu? Det här är mitt förslag. För jag står inte ut med att ha sådana frågor outredda. Det blir väldigt tungt på axlarna.

De trista men nödvändiga frågorna

Jan: Ja, men eller hur. Så det är att verkligen fundera, påverkar detta mitt arv? Beroende på mängden pengar bör man vidta olika åtgärder. Jag har varit med om, när jag har jobbat med finansiella rådgivare, att två syskon hade lurat ett tredje syskon. De hade värderat ett jättefint företag till kvotvärde. Alltså verkligen...

Caroline: Hur kom detta nu upp här? Nej, men att det kan vara värt att kolla upp det juridiska kring dem. Det kan vara olika komplicerat.

Jan: Ja, det ska man absolut göra. Så det här är ganska mycket de trista frågorna som kan dyka upp. Men man får inte ignorera dem för att de är trista, eller tar energi, eller är jobbiga, eller för att det kan dyka upp saker som man helst inte vill ta i.

Caroline: Man får inte ignorera dem, för det kommer komma tiofalt.

Jan: Ja, precis. Och sen kommer det ju frågor så här: vill jag konsumera de här pengarna? Vill jag investera dem? Vill jag amortera? Om jag väljer att investera, hur ska jag investera dem? Kommer de i form av en fastighet? Vill jag ha kvar fastigheten? Kommer jag gilla de problemen, det som vi pratade om i förra avsnittet, som kommer med att ha den här fastigheten?

Caroline: Ja, men precis. Gillar jag de problemen som den här investeringen kommer föra med sig? Och den typen av frågor.

Jan: Vi har förslag på de här frågorna, hur man till exempel kan investera dem, hur man kan amortera. Men det är bara exempel på frågor som dyker upp.

Vad är viktigt för mig i mitt liv?

Jan: Sen tänker jag att vi ska alldeles strax bjuda in Moa, när det gäller de emotionella frågorna. Men det som dök upp för mig, vilket var att jag ville bjuda in Moa, handlar om att plötsligt, om det kommer en större summa pengar, så behöver vi fundera och se, okej, vad är det som är viktigt för mig? Vad är det jag vill ha i mitt liv? Vad är det jag vill köpa? Vad är det jag vill uppleva? Vad är det jag vill ge bort i mitt liv? Och det kan vara ganska kluriga frågor. Och sen dessutom, jag älskar det Moa brukar säga:

Om det är viktigt för dig att vara generös, hur syns generositeten i ditt kontoutdrag?

Jan: Alltså hur skulle du kunna visa det för en annan person? Inte för att du måste göra det överhuvudtaget, men hur kan man få...

Caroline: Det var som en reflektion.

Jan: Ja, hur skulle vi objektivt kunna se att jag lever de här värderingarna, de här intentionerna, det här som är viktigt för mig? Det är en sån briljant fråga. Om du säger, ja men träning är viktigt för mig, då borde det synas i ditt kontoutdrag. Om nyttig mat är viktigt för dig, då ska det synas i kontoutdraget, annars är det bara varmluft.

Om du inte gillar beslutet, ändra det

Jan: Och sen också det här att det behöver inte bli 100 % rätt i början i alla beslut. Jag fick en fantastisk coaching vid ett tillfälle, inte av Moa, men av en annan amerikansk coach. Det var så här, ska jag göra så eller så, ska jag ta det beslutet eller det? Och då fick jag den här coachingen att om du inte gillar ett beslut du har tagit, ändra det. Oj, det var ju att vi skulle bjuda in Moa. Om du inte gillar ett beslut som du har tagit, så ändra det. Och då sa han också, han sa det på engelska, "If you don't like it, move, you're not a fucking tree." Du kan alltid flytta dig, du är inte ett träd. Och då kan det här också vara ett tillfälle att överväga de saker man drömt om, att till exempel starta ett företag, skaffa sig en utbildning, byta yrke, resa, ta med familjen någonstans.

Caroline: Ja, visst.

Jan: Men jag tänker att vi ska dyka ner i de mer emotionella frågorna med Moa. Moa är då Moa Dieseborn. Hon är beteendevetare, hon är coach, hon är specialiserad på sådana här emotionella aspekter när det gäller livsplanering, värderingar, mycket just det här med pengar. Hon jobbar i gränslandet med finansiella rådgivare, fast med de emotionella aspekterna på pengar. Det har hon gjort både i Sverige och internationellt, och där kallas det ju ofta life transition coaching. Så jag tänker att vi släpper på Moa, och sen hoppar vi tillbaka till avsnittet.

Moa Dieseborn: när man får pengar hamnar man i kris

Jan: Men du Moa, tack så hemskt mycket för att du kunde hoppa in i vårt avsnitt här om att få en större summa pengar. Det var ju så att jag ringde till dig och skulle ha dina bästa tips, och sen insåg jag ganska snabbt att det är ju mycket bättre att du är med och berättar. För du har ju jobbat med den här typen av frågor både i Sverige och internationellt, där man får en större summa, antingen man sålt sitt företag eller man har fått mycket, till exempel i England där det varit försäkringsärenden. Kan inte du ge, vad är din erfarenhet? Vad brukar hända när man får en större summa pengar?

Moa: Ja, då kommer man i kris.

Jan: Vad positivt det lät.

Moa: Ja, men precis. Men det gör faktiskt det. Och jag tror att det är det som också är chocken lite grann, att man hamnar i kris. Även om det är, som man kan kalla det, en positiv kris. Det är kanske inte det man förväntar sig att man ska göra. För det här är ju ändå en härlig händelse, och många har ju tidigare tänkt, gud, om jag bara hade de här pengarna, då skulle jag kunna göra det där. Om jag bara hade tid med pengarna. Och sen händer det, och då tror man att man ska vara förberedd, och så kan man inte klaga för någon annan, gud, jag tycker det här är så jobbigt med de här miljonerna på kontot. Utan det blir också någon slags sak som man behöver hantera själv. Så inledningsvis blir det en kris.

Att hantera krisen: IQ och känslor i balans

Jan: Och vad kan man göra i en sån kris? Hur hanterar man den, vad är dina tankar kring det?

Moa: Jag tänker att många, för det första, vissa blir mer ivägsvepta av all den emotionella sidan av pengar. Man känner väldigt mycket, man upplever den här krisen, och man låter sig vara i det kaoset ett tag. Medan andra blir mer, men vad ska vi göra då? Man blir mer som du kanske, Jan. Vad gör jag då? Man vill bli hands on och bara logisk, och inte vara i den här känslan.

Jan: Ja, lösa det.

Moa: Precis så. Och jag tänker att då är det många som ägnar sig åt de praktiska aspekterna av pengarna. Det är lätt också att fly in i det lite mycket, att kolla upp. Jag känner att egentligen ska man ha en balans mellan både IQ:t, hur man hanterar pengarna, och hur man hanterar känslorna kring pengar. Men att kasta sig in i vad betalar jag för skatt, hur fungerar det, hur ska jag lägga upp det här optimalt, hur ska jag investera, placera, spendera de här pengarna? Och så, om man är omedveten om att det faktiskt är en kris, då kanske man går in lite mycket i det där och ojar sig, och låter ens tankar och idéer handla om rädslan kring att man kanske placerar pengarna fel.

Sitt på pengarna, sitt på pengarna, sitt på pengarna.

Moa: Så jag tänker att det man behöver göra, det är att sitta på pengarna. Gör det här gamla klassiska, stoppa dem i madrassen. Kanske inte ordagrant specifikt, men gör ingenting med pengarna. Det generella tipset brukar väl vara två år. Att bara låta det vara. För det kan vara väldigt omvälvande för de allra flesta av oss att få mycket pengar.

Skuld och skam kring arv

Jan: Och sen, när vi pratade igår, sa du också att det är ganska vanligt att man hamnar i en känsla av skuld. Kan du inte säga något mer om det? Jag tyckte det var så här, det här har jag inte alls tänkt på.

Moa: Nej, precis. Jag tänker mer specifikt på en kund som jag träffade för ett tag sedan, som visste att hon skulle få ett arv. Men det var väldigt mycket större än vad hon trodde att det skulle vara. De hade inte haft en transparent dialog, hon och hennes mamma, om hur mycket hon skulle få, vilket gjorde att hon hamnade i chock. Men man känner också lite skuld, gud, vilken möjlighet det här är, vi borde förvalta det här på ett bra sätt, lite generellt. Men det kan också vara lite skuld mot den här personen. Borde jag ha varit trevligare, mer generös, mer hjälpsam? Borde vi inte ha spenderat mer av de här pengarna tillsammans medan hon levde? Massa sådana skuld- och skam-känslor. Och också att det sätter en i en annan situation gentemot vänner och släkt. Man kan känna så här, jag vet att de har det svårt ekonomiskt just nu, eller jag skulle gärna vilja göra en resa med dem, borde jag betala det? Så det är ett tumult av tankar och känslor som kan få etiketten skam och skuld kring pengar och arv.

Att bli nykter kring känslorna

Jan: Hur kan man nysta i det då? Säg att man hamnar, du vet, för mig precis, om jag hamnar i den här känslomässiga karusellen. Smälta pengarna i två år, låta känslorna...

Caroline: Ja, men känslorna kommer ju inte gå över.

Jan: Jo, men jag tror att mycket av känslorna kan gå över, och att man kan få lite perspektiv på dem och bli nykter kring dem. Det tror jag absolut. Vad säger du, Moa?

Moa: Ja, men precis så, Caroline, att man blir nykter. Det var ett väldigt bra begrepp. Jag tänker också på ett annat par som jag hade, som sålde sitt företag. De visste ju om att de skulle sälja, och de visste hur mycket de skulle få. Men sen blev det ändå en annan emotionell reaktion när de fick pengarna. De var i någon slags bubbla i tre månader och bara sprang omkring hemma i lägenheten, "oh my god, oh my god, oh my god".

Jan: Det är lång tid att springa runt.

Moa: Hjälp oss! Men det visar ju också att det är inte... Det är lätt att tro, precis som du var inne på, att om jag får pengarna så löser allt sig.

Jan: Nej, det är inte så enkelt.

Moa: Nej. Och att man också ger sig tiden, precis som Caroline sa, att låta allt det här tumultet spela av sig. Och sen, andra tänker också, utbilda sig, både rent pragmatiskt, IQ-mässigt: hur tar jag hand om de här pengarna, prata med någon som är van att göra det här. Någon ekonomisk förvaltare, eller någon som är van att ta hand om arv på det här sättet. Läs på på nätet, läs någon bok, våga prata med en vän som du har stort förtroende för. Och prata med en partner om man är två.

Press utifrån och ensamheten i ett arv

Jan: Men jag tänker också, andra vet ju om att man fick arvet, eller andra känner till att man har sålt sitt företag, så att man kan få press utifrån också på något vis, som inte gör det enklare heller att sitta på pengarna i två år.

Caroline: Folk kommer så här, jag vet inte, nu vet jag inte, men släktingar kanske, som tycker att du inte borde fått detta, eller vi har det minsann inte så fett. Eller om man pratar om något i vardagen, det behöver inte du klaga om, du fick ju det där arvet. Sådana pikar.

Moa: Ja. Det blir ofta att man kan bli lite ensam när man får ett arv. Både hur man hanterar det själv, men också hur andra interagerar med en.

Jan: Sen var du också inne på det, Moa, att det kan till och med hamna inom en parrelation, att om den ena får ett arv, så börjar man liksom så här, mina pengar eller dina pengar. Vad är din upplevelse av det där?

Moa: Men det är därför jag tänker att det första är att sitta på pengarna, det andra är att utbilda sig. Och en av de saker som är vanliga där, det är också att, omedvetet ofta, det sker en mental uppdelning, att det där är dina pengar och det är inte mina pengar. Att även om man är gift så är det ju ofta legalt bådas pengar. Men man kanske till och med retoriskt pratar om det så, de där pengarna eller dina pengar, vad ska vi göra med dem? Och att man kanske inte vågar använda dem. Även om det skulle komma båda till glädje, att den ena kanske kan gå i pension tidigare, eller gå ner i tjänst, eller ta ett nytt jobb, eller vad det nu är. Att det skulle vara en möjliggörare för båda i relationen, för man sitter ju ihop och man påverkas av varandras välmående. Så vågar man inte använda det på det sättet. Och tipsen där är att transparent prata om det, eller ta hjälp och prata om det.

Mod att ta de svåra samtalen

Jan: Men vissa känslor kan nog vara rätt svåra att ta i, kan jag tänka mig. Om man nu kan gå i pension tidigare, eller den ene vill sluta jobba, men att man inte vågar ta den diskussionen för att det räknas som egoistiskt. Men det är också det som skulle göra att livet blir bättre för alla. Jag tror också att det handlar lite om att vara modig. För där sa du också, Moa, att ni hade pratat om det i er familj, med arv. Du sa, hur vill ni att vi ska använda det? Kan du inte berätta om det, eller dela med dig?

Moa: Just det, något annat som är kopplat till arv, det är att det ofta finns förväntningar. Antingen har man förväntningar på sig själv, hur man borde hantera ett arv, och det finns stor skuld om man kanske inte hanterar den här mängden pengar så bra. Och man har också tagit med sig värderingarna kring hur man borde spendera pengar, från den personen eller de personerna man har fått pengarna av. Och det behöver inte vara sant. Jag tänker, ju mer oklarhet det finns på temat, desto mer fantasier kan gro i det där.

Jan: Kan du inte ge några exempel? Jag tror jag fattar vad du menar, men exempel är bra.

När den dödes värderingar styr de levandes liv

Moa: Det kan vara att man har ärvt till exempel pengarna från en förälder. Och så vet man att den här föräldern tyckte att det var väldigt viktigt att gå till jobbet och ha arbetsmoral, att jobba nio till fem och göra rätt för sig i samhället. Att det är det man gör om man är en god medborgare och betalar skatt. Och så kanske man känner att för mig, och för oss i vår familj, skulle det vara mest värdefullt att få gå ner i tjänst, eller till och med kanske sluta ha ett vanligt lönearbete under en period, eller resten av livet. Och då känner man kanske att det hade inte min mamma, pappa, moster tyckt om, för då är man en lat och dålig människa. Och då har man svårt att använda pengarna till det som skulle gjort livet bättre. För man har gjort upp det för sig själv i huvudet, att den personen inte skulle godkänna eller tycka om det. Och om man gör det ändå, så kanske det finns en viss skuld i beteendet, att man smyger lite och kanske känner, herregud, åh gud vad skönt, nu fyllde jag 65, nu är jag faktiskt pensionär på riktigt, nu fick jag slippa den där skammen, skulden, värderingarna som jag tror kommer med pengarna.

Men pengar är ju bara pengar. Det är så roligt, vi projicerar så sjukt mycket på pengar: tankar, idéer, föreställningar, värderingar.

Att prata med den som gått bort

Jan: Jag tänker, om man har den där skulden på axeln, precis som du säger, pengar är ju bara pengar. Så om man blir medveten om skulden man känner, då kan man göra sig av med den och prata med den, alltså den som har gett dig arvet, i förväg. I himlen, och säga, nu kommer jag göra så här, tack så mycket för att jag kan det. Eller förstår ni vad jag menar? Nu blev det flummigt här. Men jag tycker det är viktigt att man kanske säger det. Att man först medvetandegör och sen säger, jag kommer göra så här.

Caroline: Men där är ju hjärnan en fantast.

Jan: Jag tror att jag fick den uppgiften av dig, Moa, att jag skulle skriva ett brev till min pappa som gick bort 94. Och det var ju jättekonstigt. Men det funkade. Det är ju så konstigt.

Moa: Men det är ju som du brukar säga, det handlar ofta inte ens om den andra personen, det handlar bara om en själv. Så om man pratar med någon i himlen, eller var den nu befinner sig, så har man gjort upp på något vis.

Hur familjen Bolmeson pratat med svärföräldrarna

Moa: Precis, jag tänker det vi gjorde i vår familj med bland annat svärföräldrarna. Vi har pratat om tidigare, hur vill ni... Vi har fått en del kapital innan, alltså innan, de lever fortfarande. För de vill ta del av den glädjen. Men sen finns det också fastigheter och olika saker. Så vi har också pratat om det, att vi vill att de ska leva så bra som möjligt, använda de pengarna de har. Det finns inget arv, men vi vet att det finns fastigheter och grejer. Också frågat dem, vad har ni för förväntningar på det då? Och då finns det vissa hus som är viktigare än andra, till exempel. Ett hus där det är okej att vi bara hänger upp nyckeln, och att någon annan i släkten kanske tar över det. Men sen finns det andra som är viktiga att de fortlever. Då har vi pratat om det, så att vi vet om det. Det som är så roligt också, det känns viktigt att hedra, för mig, mina svärföräldrar och den historiken och vad de har byggt upp i sitt liv. Jag är ju en sån där, jag sa det häromdagen till någon, jag tycker om att prata om alla tabun: pengar, sex och döden. Jag har lätt att prata om sånt och säga, men vad vill ni? I den bästa av världar, hur skulle vi göra då? Och sen kanske vi väljer något annat, men då vet vi i alla fall, då behöver inte ni mina fantasier rulla omkring där. Sen, när de krockar med min mans fantasier, då kan ni gissa, då har vi ju en cirkus.

Att lita på att barnen är smartare än en själv

Jan: Jag kan verkligen relatera till det här. För jag tänker så här, Caroline, du och jag som har pratat i 15 år om indexfonder, kan du tänka dig så här, Freja och Elsa ärver våra pengar, och så ska de placera dem på något annat sätt än indexfonder. Det hade ju varit ett oöverstigligt hinder.

Caroline: För vem? För dem?

Jan: Ja, det är inte säkert.

Caroline: Ja, vi får prata med dem.

Jan: Men det hade ju kommit som en förväntan.

Caroline: Nej, men grejen är den att våra barn är smartare än vad vi är.

Jan: Ja, det är klart de är.

Caroline: De kan göra jättecoola grejer som vi aldrig hade gjort.

Jan: Ja, men det gäller ju, för jag tror också, precis som du säger, för du sa också, och att de sa till er också, att vissa av grejerna spelar ju ingen roll. Vilket också är jätteskönt att höra, så att man slipper den där storyn man har hittat på.

Caroline: Gjort upp själv, ja.

Jan: Precis, och jag tänker att med er och tjejerna, att bara säga, det här är våra värderingar, ni vet var vi står ekonomiskt, det finns dokumenterat till och med hur mycket som helst. Men vi, precis som du säger Caroline, vi litar på att ni är så smarta, och vi har uppfostrat er, så vi vet att ni kommer göra bra val och ni kommer göra dåliga val. Det är det som är livet. Men vi är på ert lag, och vi litar på att vi har lärt er tillräckligt mycket för att ni kommer göra de val som är rätt för er. Vi kommer inte ge er...

Caroline: Så är det. Det är så det är att vara föräldrar och barn.

Jan: Men vi ger er frihet. Vi kommer inte se de valen.

Caroline: Men man får vara lite laid back med vissa grejer i livet. Även med sina barns val.

Hur initierar man samtalet om arv?

Jan: Men jag tänkte också, är det lite förmätet att säga så här till sina föräldrar, ja, jag förstår att det kanske kan komma ett arv, vad vill du i så fall att jag ska göra med det, eller har du några förväntningar?

Caroline: Otroligt svårt att förvänta sig ett arv.

Jan: Ja, precis. Det blir lite så, jag förstår att det kanske kommer ett arv. Usch, jag kan inte se det framför mig ens. Hur börjar man samtalet?

Caroline: Hur börjar man samtalet?

Moa: Nej, för det är ju också, indirekt, att prata om döden.

Caroline: Ja, det är det ju.

Moa: Det är tabun som kommer upp. Så det kan tolkas på väldigt många olika sätt.

Caroline: Ja, verkligen.

Moa: Jag tror att man kanske måste börja i den änden. Att börja med det. Jag vill hedra vår relation och fundera på hur du tänker att det ska vara framåt.

Caroline: Jag är ju åt helt andra hållet. Jag har ju pratat med vår vän Ann, som är 72, hur vill du ha din begravning? Jag vill veta, för jag vill göra henne rätt. Men dock, Ann är lätt att ta upp sådana saker med, hon är inte så känslig kring att hon ska dö, hon välkomnar det ändå. Vi frågade hennes son, har ni pratat om det? Då fick jag lite panik över att de inte hade gjort det. Och då frågade jag, får jag göra det? Ja, det kan du göra. Så nu har jag skrivit ner det, jag har mejlat och hon har skickat ett okej. Så jag vet just nu hur de vill ha det.

Intentionen bakom samtalet

Jan: Men jag tänker att det är själva intentionen, Caroline, när du frågar.

Moa: Hur initierar man det samtalet? Det kanske inte ska handla om pengarna i sig, utan det ska handla mer om en intention att man vill hedra den andra personen, eller göra rätt för den andra personen. Jag vill veta hur du tänker, för att jag ska kunna stödja dig i det som är viktigt för dig.

Jan: Ja, men bra. Coolt. Du är så klok, Moa.

Moa: Jag har hört det. Folk säger det.

Jan: Jag tänker så här avslutningsvis, är det någonting du vill skicka med folk? Du har ändå gjort detta.

Moa: Ja, precis. Jag vill ju gärna landa i någonting specifikt. Så det jag har tänkt på, som tre punkter. Det är för det första, sitt på pengarna. Ja, det kan kännas jobbigt, svårt, euforiskt, härligt, allt möjligt. Sitt på pengarna, bestäm en tidsperiod. Två år är en bra tidsperiod. Och forska under den perioden. Prata med andra om du har möjlighet att göra det. Hitta någon som är proffsig på detta, som vet och har gjort det förut. Och gör ingenting förrän den tiden har gått ut. Och ha den överenskommelsen med andra familjemedlemmar som kanske också är inblandade.

Moas tre punkter: sitt, utbilda dig, reflektera

Moa: Och det andra är att utbilda sig. Dels kriskurvan, vad går man igenom för olika stadier när man stöter på en kris, även om det är en positiv dito. Så att man vet lite grann hur kartan ser ut för en sån process. Och det tredje är att kartlägga glädjen. Ta dig tid under den här tiden och fundera på vad är det du alltid har drömt om? Vad är det du finner glädje i? Vad är ni som familj, oavsett hur familjen ser ut, vad finner ni glädje i? Och hur skulle du kunna ha både glädje och frihet och roligt för de här pengarna? Sitt på dem, utbilda dig, fundera mycket och skriv mer, reflektera.

Jan: Lysande. Moa, jag kommer också hitta dig på molody.se. Och du jobbar, jag sa det innan också, du jobbar ju med den här life transition coaching. Sen har du och jag faktiskt gjort en sån här livsplans-kickoff, där vi pratar också just det här att skapa en livsplan. Men det tar jag lite senare i avsnittet. Man når dig på molody.se. Och jag vet, man kan skicka ett mejl till dig.

Moa: Det går jättebra.

Jan: Lysande. Du, Moa, stort tack för att du kunde ta en halvtimme här tillsammans med oss. Så hörs vi.

Moa: Tack själv. Det hörs. Hej.

Tillbaka i studion: be om hjälp

Jan: Så. Ja, men det var ju med Moa. Det är roligt. Vi hade faktiskt inte pratat om hennes tips. Men det är roligt att hon sa samma sak som vi, att så här, sitt på pengarna, gör ingenting på två år. Var det något annat du tog med dig?

Caroline: Nej, men det jag tänkte var att två år kan tyckas vara lång tid. Men det är nog så lång tid man behöver. Tänk ändå vad som ska hända mentalt för en.

Jan: Ja, men precis. Jag gillade att hon konkretiserade det också. Sen tänker jag så här också, att be om hjälp, det har vi varit inne på som tips. Och där tänker jag, vem ska man be om hjälp?

Caroline: Jo, men jag tänker, det är två typer av personer.

Jan: Jag tänker att det finns några oberoende finansiella rådgivare, som vi har tips på bloggen, eller som man kan fråga om i forumet, och som kan lösa alla de här skattefrågorna, till exempel om det uppstår. Och jag tänker också att det kan vara värt att faktiskt betala ett par tusenlappar för den här rådgivningen. För då slipper man göra många av de här nybörjarmisstagen.

Engångssumma eller procent till rådgivaren

Jan: Sen brukar ju, när det gäller finansiella rådgivare, de flesta försöka sälja någonting där man tar betalt på procent. Men det kan man ofta förhandla bort. Då säger jag, nej, men jag vill betala en engångssumma, hjälp mig med en utredning här. Det får kosta 25 000 kr eller 30 000 kr, eller vad det kostar. Sen kan man i vissa fall, om det är en stor summa, återigen i det där scenariot, jag har 25 000 kr och jag får 5 miljoner, då kan det vara värt att ha en finansiell rådgivare som man kanske betalar en halv till 1 % om året. Givet att det är en oberoende rådgivare, det är jätteviktigt. Som hjälper en att undvika att göra sådana misstag som till exempel under corona, att folk sålde på botten, och den typen. Så jag är inte negativ till oberoende finansiella rådgivare. Och där finns det en två, tre stycken som jag brukar prata om.

Caroline: Som du tycker är bra.

Jan: Som jag tycker är bra i Sverige, som jag själv använder eller har en relation med och brukar bolla med. Och sen tycker jag att man ska ta den här emotionella hjälpen.

Caroline: Och vad är det då?

Jan: Nej, men som att anlita Moa, till exempel anlita en coach eller någon. Prata med någon om det här, tänker jag såklart. Och sen, även om jag är part i målet, gillar jag livsplans-kickoffen som vi har skrivit om på bloggen. Så man kan gå in på rikatillsammans och trycka på plus-tjänster. Det är två heldagar där jag och Moa går igenom mycket av den här typen av frågor.

Att sätta värderingar på pränt

Jan: Om man får en stor summa pengar, eller vad man ska... Nej, men hur man skapar en livsplan, vad är det som är viktigt för mig, hur vill jag att mitt liv ska se ut?

Caroline: Du menar att det inte alltid är solklart för en vilka värderingar som är viktiga för en, och kanske man inte har samma värderingar som sin partner?

Jan: Nej, men jag tycker den här typen av frågor som dyker upp, vad är det som är viktigt för mig, vilka är mina värderingar, vad är det som är viktigt i vår relation, det är inte ofta som man sätter dem på pränt.

Caroline: Nej, det tycker jag är klurigt.

Jan: Sen hade jag faktiskt här en slide, "Vänner från förr", har du skrivit. Jag vet inte hur vanligt detta är. När jag tittade och pratade med folk i USA, så var det så här, "Watch out for friends from the past." Att det kan dyka upp personer som man inte har hört något ifrån, som vill ha lån, eller som vill att man ska investera i deras företag. Så de behöver inte ens låna, som att de ska ha pengar, men det kan låta som att man ska investera i deras företag. Och då kan det vara svårt att säga nej. Så där tänker jag också att till exempel en finansiell rådgivare kan vara en bra gatekeeper, som säger, nej, men de här pengarna, jag har någon som förvaltar dem åt mig, och det ingår inte i vår strategi. Så att det kan bli enklare att hålla sig.

Gatekeeper och family office

Caroline: Men då är det ingen gatekeeper, skulle jag säga. En gatekeeper är den som tar emot. Jag skulle gärna ha en sån, om jag hade mycket pengar, en gatekeeper som tog emot alla samtal och mejl, och som bara, nej, det ingår inte i vår strategi. Utan att man inte ens själv behövde liksom...

Jan: Jag vet ju folk som har mycket pengar. Jag träffar ju ibland, jag känner några sådana personer som är rådgivare, eller som har byggt upp ett family office. Och om man mejlar till den som äger pengarna, så vet jag att det enda som kommer hända är att mejlet kommer vidarebefordras till rådgivaren. Så då får man alltid svaret, ta det med... Det är de som har koll, det är de som har strategin, det är de som har planen. Så det blir ett sätt att skapa en viss emotionell distans i det här.

Att amortera och vinna spelet

Jan: En annan sån här grej som är lite konservativ, det är ju att amortera dina skulder. Jag har en tes som jag har stulit från duktiga finansiella rådgivare, som låter så här:

Om du har vunnit spelet, sluta spela.

Jan: Det vill säga att det finns ingen anledning, om du har mer pengar än du behöver, då behöver du inte mer pengar. Du behöver inte jaga mer avkastning, du behöver inte förvalta så att det blir en ännu större summa. Om det inte är det som är kul att göra.

Caroline: Ja, men även där bör man dela upp det, apropå det vi pratade om med hinkarna. Lekhinkar och stabilitet.

Jan: En amortering, jag upplever att i 99 fall av 100 finns det ingen nedsida. Det finns ingen nedsida med att amortera, för du kan i de flesta fall, det finns undantag såklart, men i de flesta fall kan du alltid återuppta lånet. Du har en gång redan fått det här lånet, varför skulle du inte få det igen, när du dessutom har mer pengar? Undantagsfallet är så här, man är pensionär, då tittar banken på lån på återbetalningsförmåga. Men det finns lösningar på det också. Fördelen med att amortera är ju att kassaflödet ökar varje månad. Du behöver inte betala räntan, du behöver kanske inte betala amortering, så din löpande ekonomi kan förbättras drastiskt. Särskilt om man har dumma lån, alltså blancolån eller sms-lån, sådana saker.

Trygghet i att vara skuldfri

Jan: Så jag tänker att där är ju ofta en trygghet i det här att vara skuldfri, särskilt om man har mycket pengar. Jag tror till exempel att vi kommer sikta på att amortera, även om det kanske är matematiskt eller statistiskt dumt, för det blir så här, vi blir inte lyckliga av att ha mer pengar.

Caroline: Vi blir lyckligare av att ha mer pengar i månaden, skulle jag säga.

Jan: Ja, men precis. Just nu börjar vi amortera ganska mycket. Vi amorterar ju typ 10 000 kr i månaden och vi betalar ett par tusen i ränta. Så för oss hade en amortering förbättrat vårt kassaflöde med minst 15 000 kr i månaden. Och det kan på många sätt vara mer värt än att ha det investerat, även om det är en alternativkostnad. Så där är det ju, återigen, balansen mellan det emotionella och det matematiska. Så ett klassiskt konservativt tips är att amortera skulderna om du får en sån här engångsgrej. Äg gärna ditt boende skuldfritt. Det hade också ett par vänner som pratade med en finansiell rådgivare som tyckte att det var jättebra att de hade amorterat ner huset. Man bör alltid kunna se om sitt näste.

Säg inte upp dig från början

Jan: Sen, ett annat sånt här som jag skrivit: säg inte upp dig, i alla fall inte från början.

Caroline: Ja, vad tänker du kring det? Du har skrivit, lätt att underskatta hur mycket pengar som faktiskt behövs.

Jan: Ja, men jag tänker på två saker. Det finns ju en bok som heter "The Subtle Art of Not Giving a F*ck" av Mark Manson. Och han har en jättefin formulering i den boken, där han säger att lycka, happiness, is solving problems. Och jag tror att det är en myt, så här, jag ska köra ihop så mycket pengar så jag kan gå in till chefen, säga upp mig, och sen kommer jag dricka paraplydrinkar på en strand resten av livet. Det är inte så det funkar. Jag vet inte vem som odlar den myten ens, det känns som en otroligt ålderdomlig myt. Men samtidigt är det nog inte så, för det kan vara så att många har jobb som de inte tycker om.

Caroline: Ja, och då är det väl snarare så här, byt jobb, så att du är på ett jobb du trivs med.

Jan: Och jag tänker, vi ska göra ett avsnitt om just det där med medarbetarengagemang och lycka och trivsel på jobbet, med Niklas. Han sa att det fanns en undersökning man gjorde för något år sedan, där 6 av 10 hade bytt jobb om de bara hade vågat, eller haft ett annat färdigt jobb. Så jag tror att det är den ena aspekten, att jobbet skapar mycket emotionell tillfredsställelse. Det är dumt att säga upp sig innan man har en annan plan för vad man ska göra med sin tid, och hur man kommer tillfredsställa de emotionella behoven att vara till gagn, att kunna användas, att få träffa folk på kontinuerlig basis. Det märker vi nu, många mår ju dåligt i den här coronatiden om man inte får träffa andra människor.

Hur mycket kapital krävs för att sluta jobba?

Jan: Vad tänkte du?

Caroline: Absolut, det var inget speciellt.

Jan: Den andra aspekten på att inte säga upp dig från början, det är att det är lätt att underskatta. Säg att vi har det här exemplet med 25 000 kr i sparat kapital. Får man då två miljoner, så är det lätt att tänka, oh, så mycket pengar. Men två miljoner räcker inte för att du ska kunna sluta jobba resten av livet. Och då finns det sätt att räkna ut det här. Det kommer en kalkylator sen, när vi pratar om de fyra hinkarna, rent konkret. Men man kan säga så här, räkna ut utgifterna du behöver på årsbasis. Så man har 25 000 kr i månaden, multiplicerat med 12, det är 300 000 kr. Och sen dividerar man de 300 000 kr med kanske 0,03 eller 0,04, alltså 4 %. För då får man den avkastning man behöver. Så till exempel att ersätta en månadslön på 25 000 kr i månaden, det kräver ett kapital på i runda slängar 10 miljoner. Och det tänker man liksom inte så ofta, man tänker inte att det behövs så mycket pengar.

Caroline: Nej, så det krävs oftast större belopp.

Jan: Så man ska vara säker på att man har en hållbar plan om man ska säga upp sig och sluta jobba. Jag tycker inte det är en bra idé, utan fortsätt jobba i två år, som Moa var inne på, sen kan man ta det beslutet.

Get rich och stay rich

Jan: Sen en annan sån här grej, om vi dyker ner i det här, om du har vunnit spelet, sluta spela. I fyra hinkar-avsnittet pratade vi om att man kan ha en stay rich-fas i livet och en get rich-fas. Get rich-fasen är ju den här första, som de flesta av oss befinner sig i, den ackumulerande fasen, man bygger upp en förmögenhet. Och stay rich är så här, om jag en gång har jobbat ihop de där tio miljonerna, då vill jag kunna fortsätta leva på dem, och kunna få de här 25 000 kr i månaden. Jag vill inte att det ska försvinna, så att jag sen måste gå tillbaka till jobbet.

Caroline: Nej, det vill man inte. Man vill inte riskera dem.

Jan: Vad tänker du? Det såg ut som att du zonade ut lite.

Caroline: Nej, men jag har inte zonat ut. Det är bara att vi har pratat mycket om det på sistone, det här med att sluta spela hela spelet.

Jan: Så jag tror, och vi kan gå vidare då, vi har pratat om detta i tidigare avsnitt, men varför riskera det man har byggt upp, eller varför riskera det här arvet man har fått, eller om du har sålt företaget, varför riskera de 30 åren du jobbade med det här?

Caroline: man kan alltid börja om

Caroline: Men jag ska också säga så här, Jan. Ja, det är klart man inte vill riskera 30 år som man har byggt upp ett företag. Och man kanske är lite trött och gammal. Men man är inte det egentligen, man är inte trött och gammal egentligen. Har det skitit sig med pengarna, kan man göra det igen. Jag tycker det är jobbigt, och jag tycker det är jobbigt att vi pratar om det här som att det är kört sen. Man har ju jobbat i 30 år och den tiden kommer aldrig tillbaka.

Jan: Nej, det gör den inte.

Caroline: Men man kan börja om.

Jan: Ja, det är klart man kan börja om.

Caroline: Jag vill inte att vi ska utgå från att sen är det kört.

Jan: Jag har inte sagt att det är kört.

Caroline: Nej, jag vet. Men det är som att det ligger lite under ytan.

Jan: För mig blir det så här, effektivitet. Lönt att riskera?

Caroline: Ja, det är inte effektivt.

Jan: Jag håller med dig, vi ska inte riskera de pengarna.

Caroline: Men vad är det de flesta företagare gör? De startar ju ett nytt företag.

Jan: Ja. Och det är klart, det är ju ett annat avsnitt.

Trygghet i förmågan, inte i kontot

Caroline: Men det är ju mycket större, mycket bättre, att ha en trygghet i att jag har gjort detta en gång, jag kan göra detta igen. Än att ha tryggheten att nu har jag X pengar på kontot.

Jan: X pengar på kontot är ju som vår tränare sa, som varit med om kriget i Jugoslavien. Han sa, mina föräldrar byggde upp jättemycket, och sen en dag var allt borta. Huset brann ner, banken frös pengarna, jag hade ingenting. Så det är klart, men jag tänker att det är två olika aspekter. Min poäng här är att du behöver inte bete dig i en stay rich-fas om du befinner dig i en get rich-fas.

Caroline: Absolut, det håller jag absolut med om. Det är väl det, att jag ser att folk fastnar, för man har ackumulerat pengar i så många år, och så tänker man att man ska fortsätta med det, för att mer pengar är bättre än mindre pengar.

Jan: Ja, men det är också tanklöst.

Caroline: Jag håller med dig. Det är också tanklöst att tro att man måste ackumulera. Hur länge ska du hålla på med det? Till vem, liksom?

Jan: Självklart. Jag tycker aldrig att vi ska vara tanklösa kring vad det är som pågår.

Caroline: Nej, precis. Bra. Det var mitt lilla rant.

Jan: Ja, men vi är överens om detta då.

Caroline: Vi är överens. Som vi ofta är. Det var bara att jag tycker det är jobbigt när det antyds saker, i mitt huvud i alla fall, att det är för sent, man är gammal, man orkar inte starta om.

Man orkar börja om även vid 80

Jan: Jo, man orkar det även om man är 80 år. Vi har sett det.

Caroline: Vi har sett det hända. Jag träffade en kvinna, du vet, hon gillar ju fastigheter. Och så var hon typ 80. Nej, hon var inte 80, hon var typ 83 eller något sånt. Och så tittade hon på den här fastigheten, och så sa hon, ja, alltså, hade jag varit 80, då hade jag köpt den. Men nu är jag inte 80 längre, nu är jag 83, så att nej, det får vara.

Jan: Hade hon det som princip då?

Caroline: Nej, jag bara tyckte det var så ball. För de flesta sa, hade jag varit 30, hade jag gjort det, hade jag varit 30 år yngre. Medan hon var så här, hade jag varit 80. Vilket var, för mig bara, liksom. Så nej, det är jättekul.

Jan: Ja, men det är verkligen en mental grej.

Fyra hinkar-principen applicerad på arv

Jan: Om vi ska titta här, vad tycker jag att man ska göra, om vi ska titta på det rent praktiska med pengarna. Då kan man antingen prata med rådgivaren eller göra själv. Men jag gillar ju fyra hinkar-principen, och jag tycker att den är sjukt bra applicerbar i den här situationen. Det handlar om att ha en bufferthink. Detta är avsnitt 190, förra avsnittet. Där man har sin buffert helt enkelt. En lågrisk-hink, en mellanrisk-hink, en högrisk-hink, och sen en lekhink, alltså där man spekulerar. Så man delar upp sina pengar i fyra olika boxar, eller fyra olika lådor.

Caroline: Varför måste du använda så många olika metaforer? Kan vi inte bara säga hinkarna?

Jan: Jo, vi ska säga hinkarna, men det är för att jag vet...

Caroline: Men då ska det vara boxar, och det ska vara... jag vet inte vad det ska vara.

Jan: Ja, men det är för att jag känner så här att folk...

Caroline: Folk förstår dig, Jan. De förstår hinkarna.

Jan: Okej, vad bra. Vi kör hinkarna. Vi går igenom detta i detalj i avsnitt 190. Men jag tänkte jag skulle ge några exempel på storlek, så att man får det.

Hinkarnas storlek i get rich-fasen

Jan: I en get rich-fas, där man har den här inkomsten, man ackumulerar pengar, då är det väl ganska rimligt att tänka kanske en till tre månadsutgifter i bufferthinken, och tre till sju gånger så stor mellanrisk-hink som man har bufferthink. Glöm inte det som vi pratar om i avsnitt 190, boendet räknas ofta in i mellanrisk-hinken. För folk tänker ofta, shit, ska jag ha så mycket pengar i mellanrisk-hinken? Nej, men den fylls ofta av boendet, som man då kan räkna med.

Caroline: Ja, man kan räkna med det, för att man skulle kunna ta lån. Är det så du tänker?

Jan: Ja, till exempel. Och det beter sig som andra investeringar i mellanrisk-hinken. Men vi pratar om det i detalj i avsnitt 190. Man behöver inte ta med boendet om man inte vill, men då får man göra andra anpassningar. Och sen då, den passiva hinken, där har man resten av pengarna. Och sen vill man ha en lekhink, alltså en spekulationshink. Då tar man 10 % av den passiva hinken. Det är ganska bra under get rich-fasen. Så får man i det här fallet ett arv, men säg att jag har en miljon och får ett arv på 100 000 kr, ja, men då är bufferthinken full, mellanrisk-hinken är full, in med resten i den passiva hinken. Det blir väldigt enkelt. Lägg 10 % i lekhinken. Så det blir ingen skillnad, tänker jag.

Hinkarnas storlek i stay rich-fasen

Jan: Men om man är i en stay rich-fas, eller det här arvet, eller den här företagsförsäljningen, gör att man plötsligt blir klar med sin ackumulationsfas, om man plötsligt kan leva på avkastningen av sitt kapital. Så i en stay rich-fas tänker jag att bufferthinken bör vara mellan ett till fem års utgifter, alltså totala utgifter. Så man räknar ut så här, okej, men vi spenderar 60 000 kr i månaden, ja, men då ska jag ha 700 000 kr per år, och då tar jag, okej, då är det kanske 2,5 miljoner vi behöver i bufferthinken. Mellanrisk-hinken, då är vi ute på den här beräkningen, ett års utgifter dividerat med, jag är en försiktig general, så jag tycker ju 2,5 %. Så man dividerar sina totala årsutgifter med 0,025. Och då får man en summa, kanske 10 miljoner, eller 15 miljoner, eller 7 miljoner, beroende på vilka utgifter man har. Så någonstans, jag brukar säga, välj en nämnare någonstans mellan 2,5 och 4 %.

Var kommer fyra procent ifrån?

Jan: Och de här siffrorna kommer ju från vilken avkastning du kan ha på dina pengar uthålligt över en längre tidsperiod. Och 4 %, det kommer från en så kallad Trinity-studie. Vi har ett avsnitt som handlar om uttagsstrategier, så det är inte helt påhittat. 2,5 % blir bättre, för då har du mer marginal, det är bättre räknat på en avkastning. Och sen blir den passiva hinken och lekhinken valfria. Så du behöver, i en stay rich-fas, inte de två hinkarna som du behöver under en get rich-fas. Och de här beräkningarna kring ekonomisk frihet, dem kan man göra på bloggen. Då kan man bara fylla i, vad har vi för utgifter per månad, och sen kan man dra med en sån här rullgardin och testa, nej, men okej, vad blir det med 4 %, vad blir det med 2 %? Det är jättekul. Och den visar också hur ekonomiskt fri du är idag.

Arvet blir fyra hinkar-principen: fördela pengarna så att du hamnar rätt i risk.

Placera inte annorlunda bara för att summan ökar

Jan: Så det är väl egentligen inte så mycket konstigheter. Jag upplever att arvet blir fyra hinkar-principen, fördela pengarna så att du hamnar rätt i risk. Och sen, när det gäller själva placeringen av pengar, så är den inte annorlunda än allt det andra vi pratar om. Alltså avsnitt 99, att placera dem i en fondrobot. Vi gillar ju Lysa. Eller en kombination av billiga indexfonder, så som vi pratar om i våra modellportföljer. Så min övergripande tes här är att man bör inte investera pengar annorlunda bara för att mängden pengar ökar. Jag kan ändra riskprofilen, det vill säga att jag kan flytta pengarna mellan de olika hinkarna. Men varje hink är ju fortfarande investerad på samma sätt, oavsett om jag har 10 000 kr, 100 000 kr, 10 miljoner eller 100 miljoner. Och vi känner ju folk som har många miljoner på Lysa. Så det är inte så här, åh, jag måste sprida det mer, eller jag måste göra andra beslut.

Caroline: Nej, det är väl lätt att tro att man måste hamna i någon annan slags investeringsliga, eller något sånt där. Att det kommer andra typer av investeringar.

Jan: Nej, tvärtom.

Caroline: Tvärtom.

Jan: Utan det är samma principer som gäller, tänker jag. Så på det sättet tycker jag att det är ganska skönt. För med avsnitt 99, kom igång och börja spara och investera, och fyra hinkarna, så kan man lösa de flesta situationer i livet.

Sluta lyssna på den som säger att du är dum

Caroline: Jag skulle vilja lägga till, om någon säger så här, du är dum om du inte gör så här, då ska man sluta lyssna.

Jan: Va?

Caroline: Ja, jag hade inte lyssnat på någon som hade sagt, du är dum om du inte gör så här med dina pengar. Speciellt om jag hade fått mycket pengar.

Jan: Nej. Jag tycker, det här är ju ett sätt, en modell att tänka. Sen pratar vi både om fördelar och nackdelar med de olika sätten i respektive avsnitt. Så det finns inte så mycket att göra här. Däremot, en fråga som väldigt ofta dyker upp, det är ju, ska jag investera allt på en gång, eller ska jag sprida ut det över tid? Och då finns det två svar. Det matematiskt korrekta svaret är, investera allt på en gång. Det som spelar roll för avkastningen är det som man kallar time in market, hur länge pengarna är investerade. Det emotionella svaret är, sprid ut det över tid. För det finns inget som är så sugigt som att investera, och sen så faller det i värde, och så ångrar man sig, och så fattar man dåliga beslut.

Caroline: Ja, om det är så att man gör det.

Allt på en gång eller sprida ut det?

Jan: Ja, och vi går igenom det här i avsnitt 92, så vi har ett helt avsnitt på den här frågan där vi diskuterar.

Caroline: Så innan vi började med det här, ska jag sätta in allt på en gång eller ska jag sprida ut det? Hade jag inte en tanke på att man ska sprida ut det? Och jag förstår att det matematiskt korrekta är att göra det.

Jan: Nej, man ska inte sprida ut det.

Caroline: Nej, men det har du sagt ju.

Jan: Emotionella.

Caroline: Nej, okej. Du sa investera allt på en gång. Jag har för mig att vi har pratat om att man ska sprida ut det.

Jan: Nej, utifrån ett emotionellt perspektiv. Absolut. Men inte från ett matematiskt.

Caroline: Nej, men det var ju skönt att jag ändå skulle gjort rätt då. Jag bara satte in allt på en gång. För jag tycker det verkar jävligt mäckigt att sprida ut och tänka, så nu, även om det är autogiro, det ska sättas in tolv månader här nu. Nej, in med det bara. Jag kanske är lite osofistikerad.

Jan: Jag tänker så här, man kan göra en balans, en kombination av det här.

Caroline: Ja, det kan man också göra.

Jan: Man kan sätta in hälften en gång, och sen sprider du ut det andra över två år. Alltså, det spelar inte så stor roll.

Caroline: Nej. Nej, jag bara tycker det är så märkligt att vilja sprida ut det.

Rädslan för att ångra sig

Jan: För du tycker ju att det kan man göra, men var kommer detta ifrån?

Caroline: För att jag inte vill ångra mig.

Jan: Jo, men tänker andra människor också så?

Caroline: Ja, det är klart.

Jan: Jag har sett på forumet, absolut, att frågan har kommit.

Caroline: Men så har jag ett otroligt frågande till hur jag själv skulle må över att sprida ut den.

Jan: Men jag tycker till exempel nu, man kan argumentera så här, börsen är högt värderad, det skulle komma en kris eller en sättning. Men det vet man ju inte.

Caroline: Man vet inte det. Nej, och jag ska ju ha dem inne i tio plus år.

Jan: Ja, men du har känt så här, du ärver de där pengarna, du ärver fem miljoner, du sätter in dem. Och sen tre veckor senare så är de bara värda tre miljoner.

Caroline: Jag hade inte varit inne och kollat på dem ens.

Jan: Ja, men det är därför du egentligen borde sköta våra pengar och inte jag. Okej, vi går vidare här nu.

Fira och hedra pengarna

Jan: Så, det sista jag tänkte säga också, det är att ta en liten del av pengarna och fira och hedra dem. Jag upplever att vi generellt sett är ganska dåliga på att fira.

Caroline: Vi svenskar, eller?

Jan: Vi som lyssnar på den här podden, eller följer. Ofta är det så att vi når ett mål, och innan vi har passerat mållinjen har vi tagit tag i målflaggan och skickat fram den. Så att det blir hela tiden den här jakten. Har du jobbat och sålt ditt företag? Ja, men unna dig att fira det för guds skull. Är det så att du har gjort en bra investering? Till exempel på våra börsintroduktioner som vi har på Patreon. Folk säger så här, men du vet, jag tjänade 4 800 kr. Eller jag tjänade 10 000 kr. Så säger jag, men vet du vad, ta ut några hundralappar idag och fira. Som någon, jag tror det är en Mattias, skrev där, idag tog jag med barnen ner och så handlade vi hämtmat och de fick välja precis vilken mat de ville. Så att det blir lite...

Caroline: Ja, det är grejer det. Sånt kommer man ihåg sen när man växer upp och är vuxen. Då fick jag välja vad jag ville.

Att pengarna kommer in i vardagen

Jan: Ja, men precis. Så det blir lite av att pengarna, det är inte alltid bara på Lysa.

Caroline: Nej, de kommer till glädje.

Jan: Utan att de kommer till glädje, att de kommer in i vardagen.

Caroline: Ja, men det var fint sagt, att de kommer in i vardagen.

Jan: Och där är lämplig summa, har jag skrivit, så här 0–10 %. Jag brukar försöka göra 0–10 %. Har vi gjort en bra affär, ta ut lite pengar och så. För det blir ändå minnen av det där. Sen behöver man ju inte spendera, har man fått 10 miljoner och man tar ut 10 %, behöver man inte spendera det första veckan, så man kan ju vara ansvarig i det där också. Så det är hela tiden den här balansen, tänker jag. Det var egentligen allt som jag tänkte att vi hade, om just arv, där det egentligen de facto är samma sak som det vi alltid pratar om. Men där är lite mer de här emotionella aspekterna.

Använd forumet och nyhetsbrevet

Jan: Sen kommer det alltid upp frågor, att det är någon situation som är annorlunda. Så då brukar jag rekommendera, använd forumet, gå in på rikatillsammans.se/forum, eller bara gå in på rikatillsammans och sen trycker du på forum. Det är ett fantastiskt forum, jag tror nästan 200 inlägg om dagen. Väldigt duktiga människor som sitter där och svarar. Jag lär mig mycket, jag blir utmanad. Och på den nivån att jag ibland tycker att folk är dumma, som inte håller med mig. Men det blir ju tankespjärn för mig, så jag behöver hela tiden hålla mig på tårna, vilket jag tycker är skitbra. För dig som gillar appen, det finns en Discourse-app, som man till och med kan koppla till det här forumet, så att man kan göra det i en app på telefonen, vilket är ganska kul. Och såklart är det ju kostnadsfritt, och man kan vara anonym. Bara uppsida, ingen nedsida. Och naturligtvis, man kan ju bara läsa. Man behöver inte ställa frågor, man behöver inte hjälpa andra, utan man kan bara läsa och hänga i forumet, vilket många, vet jag, gör. Och annars också tips, vi har tipsat om forumet, vårt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden, det finns det länk till också i samband med avsnittet. Så det brukar jag tipsa om. Så det återstår väl egentligen bara att säga, tack för den här veckan.

Caroline: Tack.