Två frågor som styr alla investeringsstrategier

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Vad är egentligen en investeringsstrategi?
2. Fyra perspektiv på strategin
3. Definitionen: en uppsättning regler för dina pengar
4. Vad kostar dina mål?
5. Hur vet man att man inte har en strategi?
6. Stress och tvivel kring sparandet
7. Att ständigt lägga till nya investeringar
8. Tryggheten i att förstå sin strategi
9. Fler tecken på att strategin saknas
10. Att hatta från det ena till det andra
11. Helhetssyn och helikopterperspektiv
12. Att handen på hjärtat inte ha koll
13. De nästan universella reglerna
14. Tiden och den exponentiella tillväxten
15. Tillgångsslaget styr avkastningen
16. Hur mycket varje val faktiskt påverkar
17. De två avgörande frågorna
18. Gurun: ja på båda frågorna
19. En guru i Sverige: Arne Talving
20. Varför guru-strategin är svår att kopiera
21. Analytikern: hitta undervärderade bolag
22. Analytikerns spelplan
23. Utdelningsstrategins fallgropar
24. Utdelningsaristokrater och fel signaler
25. Kan utdelningarna växa för evigt?
26. Varför Jan ratar analytikerstrategin
27. Tradern: tro på trender, strunt i bolaget
28. Hur blir man trader, och funkar det?
29. Lingot i varje strategi
30. Statistiken talar mot traders
31. Dennis Gartmans regler som bonus
32. Loser-strategin som visade sig vara bäst
33. Målet: sluta vara så dålig
34. Vår strategi: indexsparande och fyra hinkar
35. Håll kostnaderna nere och ändra inte strategin
36. Månadsspara och låt tiden jobba
37. Ombalansera och logga in sällan
38. Fokusera på lyckan i vardagen
39. Dö med noll på kontot?
40. Tack till Max och till communityn

Vad är egentligen en investeringsstrategi?

Jan: Alla investeringsstrategier kan i princip sammanfattas i de här två frågorna: Har jag förmågan och kompetensen att hitta undervärderade bolag? Och har jag förmågan och kompetensen att förutsäga marknadens svängningar? Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 131. Jag tänkte att idag ska vi prata om investeringsstrategier utifrån ett ganska generellt perspektiv.

Caroline: Har vi inte gjort det innan? Eller var det länge sedan?

Jan: Du, jag tror faktiskt inte vi har gjort detta. Vi har nämnt det i förbigående, säkert många gånger.

Caroline: Det är därför jag tänker så här: har vi inte pratat om det?

Jan: Men det kanske är dags för en ordentlig genomgång.

Caroline: Ja, precis. Och jag tror att det ibland handlar lite om frustration.

Jan: Inspirationen till det här avsnittet kommer just från en läsare, Max, som följer oss på Patreon. Det är vår lilla RikaTillsammans-community, där vi har ganska roligt, delar med oss av tips och extra material, och man kan ställa frågor. Jag tyckte att den här frågan, eller kommentaren, från Max var väldigt rolig. Jag tänkte: ja men gud, detta måste vi ju ta upp. Det är nästan en fantastisk svordom. Ska du läsa vad Max har skrivit?

Caroline: Ja, Max säger så här: "Jag blir tokig på begreppet investeringsstrategi. Allt som jag läser och lyssnar på verkar ha som främsta råd att man alltid ska hålla sig till sin investeringsstrategi. Men det är ingen som förklarar vad en investeringsstrategi är. Jag antar att man kan se fyra hinkar som en strategi och investering i utdelningsaktier en annan? Jag skulle bli väldigt glad om ni kunde ta upp olika strategier, eller åtminstone vad man bör tänka på när man bygger en strategi."

Jan: Ja, det är klart, Max, att vi ska göra dig till viljes. Jag tycker att detta är jättekul, för det är en sån grej som jag förmodligen tar för givet. Alla vet ju vad en investeringsstrategi är, och tydligen alla andra också.

Caroline: Jag vet inte det riktigt. Jag har ju ändå varit med här ett tag.

Jan: Precis. Men jag tänker faktiskt att vi ska titta på den utifrån fyra perspektiv.

Caroline: Fyra perspektiv?

Fyra perspektiv på strategin

Jan: Ja, jag tänker att vi ska titta på det utifrån ett guruperspektiv, ett analytikerperspektiv, ett traderperspektiv och vårt perspektiv, som jag ibland brukar kalla för loserperspektivet. Men där blir det kanske en twist.

Caroline: Som kanske ändå vinner ibland. Varför har du valt de fyra?

Jan: Jo, jag kommer till det när vi pratar om investeringsstrategi.

Caroline: Du kommer till det.

Jan: Ja, jag kommer till det. Annars tänker jag så här: vi gjorde ju ett avsnitt här häromveckan om att förhandla bankränta, och det föll väldigt väl ut. Det är ju det som är så himla roligt med de här avsnitten. Ibland lär vi oss lika mycket som ni lyssnare eller följare. Vi fick mail från en vd, eller från kundchefen på ett bolag, och flera av er läsare kommenterade. Så vi har faktiskt gjort ett bonusavsnitt den här veckan också, som vi rekommenderar att man lyssnar på som en komplettering. Och har du inte gjort den där bolåneförhandlingen, gör det. Om det inte räckte med motiveringarna i förra avsnittet, 130, så lyssna på kompletteringsavsnittet. Vi blev nämligen utmanade av en läsare att göra en tabell och en simulering.

Caroline: Det känns inte som någon omöjlighet att det hände.

Jan: Up to the challenge. När jag får jobba med Excel, då säger jag I'm on. Så det har vi gjort i det avsnittet. Det var bara lite sådana sidotips. Men jag tänker att vi hoppar tillbaka och kör vidare här med investeringsstrategi. Jag tänker att vi börjar med att definiera vad en investeringsstrategi är för något.

Caroline: Ja, precis.

Definitionen: en uppsättning regler för dina pengar

Jan: Jag älskar ju Wikipedia. Jag försöker till och med stödja Wikipedia ibland när de kör sina kampanjer och vill ha pengar.

Caroline: Man ska ge dem 200 spänn.

Jan: Ja, precis. Så jag tänker att du får läsa. Du har tagit den engelska Wikipedias...

Caroline: Ja, för den är bäst.

Jan: Ja, okej. Hur de definierar investeringsstrategi.

Caroline: Ja. "In finance, an investment strategy is a set of rules, behaviors or procedures designed to guide an investor's selection of an investment portfolio."

Jan: Så vad en investeringsstrategi är, är egentligen en uppsättning regler. Det är ett dokument som berättar för mig: Vad ska jag göra? Hur ska jag agera? Hur placerar jag mina pengar? När byter jag mina investeringar? Så du kan fortsätta.

Caroline: "Individuals have different profit objectives, and their individual skills make different tactics and strategies appropriate."

Jan: Så en investeringsstrategi behöver man anpassa till sin personlighet och till sina mål. Där står det "profit objective".

Caroline: Ja, precis. Mål och personlighet.

Jan: Och det är därför som vi också kommer att prata om att jag alltid brukar invända när folk säger så här, när jag frågar vad är ditt mål med ditt sparande: "Att det har så hög avkastning som möjligt." Då brukar jag säga, och nu kommer jag kanske göra många upprörda, att det är lite slarvigt. För då har man liksom inte tänkt på vad som är mina mål egentligen. Och framförallt inte ställt sig frågan: vad kostar mina mål?

Caroline: Ja, vi kan gå in på det, vad det kostar, sen antar jag.

Jan: Vi går inte in på det nu.

Caroline: Nej, okej.

Vad kostar dina mål?

Jan: Jag måste bara ta ett exempel. Om jag tänker så här, att många av oss sparar till pensionen. Då kan jag räkna ut ungefär vilka utgifter jag tror att jag kommer ha som pensionär. Vilken livsstil vill jag ha som pensionär? Hur mycket pengar behöver jag i pension för att kunna täcka den livsstilen? Då behöver jag ju inte mer pengar än det som räcker för att täcka den livsstilen, och sen kanske en marginal. Så jag tror att det handlar, precis som de säger, om mål. Man ska inte underskatta det där: vad har jag för personlighet? Vilken strategi passar min personlighet? Ska vi ta den sista delen av definitionen?

Caroline: Sista delen av definitionen, investeringsstrategi. "Some choices involve trade-off between risk and return. Most investors fall somewhere in between, accepting some risk for the expectation of higher returns."

Jan: Så det handlar om att balansera risken, balansera målet. Jag tänker att vi inte säger så mycket om det, utan detta är vad vi kommer att komma in på. Så hänger du med på definitionen?

Caroline: Jag hänger med.

Jan: Hur skulle du sammanfatta vad en investeringsstrategi är?

Caroline: Ja, det är som du sa, att det är en bunt regler man har för sina pengar. Hur man ska investera dem, beroende på mina mål, vilken personlighet jag har, alltså hur mycket risk jag vill ta kanske. Vilken disciplin jag har, hur mycket tid jag har, hur mycket kompetens jag har. Var det något mer jag ville säga där? Nej.

Hur vet man att man inte har en strategi?

Jan: Jag tänker också, om vi vänder på det: hur vet man att man inte har en strategi? Detta tycker jag att jag ganska ofta ser symtom på.

Caroline: Träffar du folk som säger att de har en investeringsstrategi, och så har de kanske egentligen en halv eller ingen?

Jan: Ja, precis. Jag gillar det här. Det var någon som sa till mig att om du har en regel, vänd den alltid upp och ner och se vad som händer. Så låt oss titta på hur det ser ut om jag inte har en investeringsstrategi. Då kan man kanske känna igen sig på en eller flera av de här punkterna. Det handlar inte om att slå på sig själv, för jag tror att majoriteten av oss som lyssnar, jag själv inkluderad, känner igen sig i de här punkterna. Så bara se det som: vad intressant, jag känner igen mig. Det är kanske så att det finns möjligheter att förbättra den strategin jag har. Det här är också väldigt viktigt, för när man följer olika sparprofiler måste man förstå vad de har för strategi. När man kopierar dem, kopierar man delar av deras strategi. Vi har ju också en väldigt tydlig strategi som har tagit oss 20 år att utarbeta, som jag tror många har kopierat. Så jag tror att vi i slutet kommer titta på: vad är vår strategi egentligen, och hur resonerar vi? För dig som har följt oss kommer det inte vara några nyheter.

Caroline: Bra.

Jan: Så jag skulle säga att du inte har en strategi när du bara har målet att ha en så hög avkastning som möjligt. Det har vi pratat om. Ska vi ta nästa?

Stress och tvivel kring sparandet

Caroline: När man har osäkerhet, stress, tvivel, eller känslan av att "det är inte till för mig", eller dåligt samvete kring sitt sparande.

Jan: Så om jag känner stress, "har jag gjort rätt?", det får jag ganska ofta mail om. "Jan, nu har jag kopierat globala barnportföljen, eller satt in mina pengar på Lysa, och det har fallit med 5 procent." Och då påstår jag att det kan vara ett tecken på att man inte riktigt har förstått hela strategin. Då har man bara kopierat en liten del. Det är som att säga i bilen: "Men nu stannar vi, varför stannar vi?" "Ja, men vi står vid ett rödljus." Det är naturligt att vi måste stanna ibland, för att vi har kommit till ett rödljus. Och ibland behöver vi åka tillbaka samma väg en bit som vi kom, för att det är en avspärrning. Det tillhör spelet. Så det är inget att bli stressad eller få panik över. Vad tänker du?

Caroline: Ja, precis. Jag tänkte på något mer, men så glömde jag det. Du snackade så mycket.

Jan: Du sa bra grejer.

Caroline: Okej. Nej, men vi går vidare.

Att ständigt lägga till nya investeringar

Jan: Nästa punkt är att man inte har en strategi när man kontinuerligt lägger till nya investeringar när de dyker upp.

Caroline: Alltså det är ju samma som kanske förra, att man inte står stadigt i sin strategi, utan helt plötsligt händer det något där ute.

Jan: Ja. Och då ska man agera på det. Om jag ska ta mig själv som exempel: jag har ju gjort varenda misstag i boken.

Caroline: Ja, berätta dina krigarhistorier.

Jan: Ja, precis. Till exempel investerade jag i aktier och räntor, och sen plötsligt hamnar jag på sidor där de bara pratade om guld. Och då öppnade sig en ny värld. Då tänkte jag: gud, tänk att jag har blivit lurad här nu i aktier och räntor, det är ju guld man ska ha, för världen kommer gå under. Plötsligt började jag lägga till guld. Och sen var det någon som berättade: du, det finns det här fantastiska och hållbara sparandet, du kan finansiera så att då lägger jag till det. Sen är det någon som säger: ja men du vet, du kan finansiera fastighetsprojekt i Tessin. Och så lägger man till det. Sen lägger man till långa räntefonder för att någon pratade om det. Och sen korta räntefonder. Och plötsligt köper man det där bolaget som någon tipsade om. Så man har inte riktigt en strategi, utan det blir som att man går på Ica och plötsligt säger "Åh, där är ris" och lägger ner.

Caroline: Och potatis där.

Jan: Och så tittar man i varukorgen och säger: men vad var egentligen tanken? Vad var det jag skulle ha?

Caroline: Men kan det inte vara lätt att man hamnar där? Att man ser olika investeringsmöjligheter och man håller på att lära sig det här med ekonomi och investeringar, och att man inte kan kunna allt från början. Var det inte det du kände också, att du sa "åh, jag visste inte att man kunde göra det här", eller "jag visste inte att man kunde investera i guld"?

Jan: Ja, precis.

Caroline: Och man kan egentligen inte förvänta sig att någon som är ny eller halvny på investeringar har en perfekt strategi från början. Eller?

Jan: Jo, det kan man.

Caroline: Ja, men det är ändå rätt skönt.

Jan: Man kan ju kopiera en strategi.

Caroline: Jo, men då måste den ju ändå, som du säger, passa en, och man måste ha förstått den.

Jan: Ja.

Caroline: För annars blir man tveksam när det dyker upp saker längs sidolinjen.

Jan: Ja, absolut.

Caroline: Hur gör man det då?

Tryggheten i att förstå sin strategi

Jan: Det handlar om att vara trygg. Om vi tar workshopen, som vi har några gånger om året, en heldagsutbildning. Vår strategi sammanfattas i tre, fyra meningar. Den är gjord på fem minuter att förklara, och den tar mindre än en timme att implementera och bygga. Sen kan man ha den i tio år. Men varför har vi då en heldagsworkshop, när det går att göra på 30 minuter?

Caroline: Ja, varför har vi det då?

Jan: Jo, för det handlar om att de andra 7,5 timmarna handlar om att känna dig trygg i varför denna strategi funkar, varför den är bra för dig, vilka scenarion som kan uppstå och varför man bör hålla sig till den. Det handlar mycket om att skapa sig en trygghet. Ens egen investeringsstrategi ska vara den där "jag står stadigt när det blåser, jag står stadigt när folk springer och har panik". För på börsen kommer man få panik förr eller senare. Men då kan man gå tillbaka till sin strategi: titta, så här säger min strategi, och nu håller jag mig till den.

Caroline: Jag får bara fråga, om man går workshopen, kan man då se olika strategier? Så att man kan känna efter?

Jan: Nej, jag går inte igenom olika strategier. Jag går igenom den, och det brukar alltid dyka upp frågor. Det vi gör nu i detta avsnitt är att vi går igenom ett antal olika strategier, inte i detalj, för olika strategier bygger på olika resonemang. Det finns till exempel en sida som heter Magic Formula, av Joel Greenblatt, som han har skrivit en bok om. Det kan vi inte gå igenom. Det är hans Magic Formula.

Caroline: Ja, men det är hans investeringsstrategi som han delar med sig.

Jan: Så jag kommer lite skämtsamt, lite roligt, gå igenom fördelarna och nackdelarna och varför jag ogillar de andra strategierna. Sen är jag ju biased, för jag har en strategi som bygger mycket på forskning och som inte uppfyller andras behov. Jag har inget behov av att börsen ska vara spännande, av att få kickar. För jag skaffar mig hellre kickarna någon annanstans. Så de som har det här behovet av kickar, tycker det är spännande med aktier, vill vara pålästa, har en hobby, de blir väldigt otillfredsställda av vår strategi. Det finns liksom inget utrymme för hobby, för roligt eller för att vara duktig. Det finns ju vid sidan om, men...

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och då får man ju välja om man tycker att det är bra eller dåligt.

Fler tecken på att strategin saknas

Caroline: Det är verkligen en potential.

Jan: Men jag brukar också, om vi hoppar tillbaka hit, en klassisk grej jag brukar säga: om du har fler investeringar än vad du har fingrar på händerna. Flera olika sorters investeringar än vad du har fingrar på händerna. Det brukar vara ett tecken. Ska vi fortsätta?

Caroline: Ja. Nästa punkt: man kan inte riktigt förklara varför man har en viss sorts investering.

Jan: Ja, det är ju jättekul. Då brukar jag ibland sitta med läsare, eller på workshopen, eller med våra kompisar, och fråga: varför har du det här?

Caroline: Och vad kan de ha då?

Jan: Ja, det kan vara en viss enskild aktie. Det kan vara vad som helst egentligen. Det kan vara en Ericsson-aktie eller en Telia-aktie. Varför har du en Telia-aktie? "Jag vet inte. För att staten gjorde en stor marknadsföringskampanj för många år sedan om att Telia var folkaktien som alla skulle äga." Då är jag så här: sorry, not good enough. Bort. Jag tycker att man ska kunna motivera varför man har en aktie. Återigen analogi, till exempel fotboll. Varför har du en mittback? "Jo, men jag har en mittback för att det är den personen som ska styra försvaret. Vi behöver försvara oss när det andra laget har bollen." Bra, mittback it is. Den försvinner inte. Sen kan man fråga sig: okej, varför har du just den mittbacken? "Ja, men för att han är två meter lång och passar bra i det försvaret som vi spelar." Fine.

Caroline: Känner jag mig så att...

Jan: Vadå?

Caroline: Nej, säg nu! Alltid är det killar som ska spela fotboll. Det finns tjejlag också.

Jan: Ja, det är klart. Whatever. Vi går vidare.

Caroline: Ja. Du vet, jag håller den feministiska fanan högt.

Jan: Ja, det är bra.

Att hatta från det ena till det andra

Caroline: Okej, man har inte en strategi när man hattar från det ena till det andra.

Jan: Så nästa stora grej: bra tips.

Caroline: Ja, precis. Det kommer ju hela tiden.

Jan: Prenumererar man på Dagens Industri... Jag vet inte om jag ska säga detta högt, men jag tycker ibland att Dagens Industri är Aftonbladet för ekonomi. Där står alltid så här: "aktien du borde ha", eller Aktiespararna skickar ju ut en tidning varje månad: "det glimrar på börsen", "kraft i Nordea-aktierna", "analys av hundraåringen".

Caroline: Men de har ju... De måste ju skriva fångande copy.

Jan: Ja, man måste generera klick, man måste generera uppmärksamhet. Men min poäng kring hattande är detta: man har investeringar som man har lagt till. Jag brukar tänka på det som när man står i kassan på Ica. Man tänker: min kö tar en sån förbaskad tid. Då brukar jag tänka att jag byter kö, jag flyttar mig till nästa kassa. Men vad är det som alltid händer mig, jag vet inte om det är så för er andra? Då reser sig kassören upp och ska gå och göra någonting, och man blir fast igen.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Min tanke är att om man hade varit sjukt snabb på att byta kö, så man kunde byta kö hela tiden, ja då hade du aldrig kommit fram till kassan. "Oh, fastigheter, oh, guld, oh, aktier, oh, räntefonder, oh, fondrobot." Man kommer aldrig fram till kassan. Ställ dig i en kö, vänta i den, håll dig till din strategi.

Caroline: Jag bara undrar, hur länge ska man stå där då? För det kan vara så att det tar jättelång tid, och man har inte räknat med det.

Har man en bra strategi, stå kvar så länge som strategin säger.

Jan: Nej, men har man en bra strategi, stå kvar så länge som strategin säger. Vår strategi säger till exempel 5–10 år. Så nej, du byter inte strategi för att du har gjort en strategi, sen köpte du på börsen, och 45 minuter senare var din investering nere. Nej, det är inte en anledning att byta strategi.

Helhetssyn och helikopterperspektiv

Jan: Nästa. Du har inte en strategi när du saknar helhetssynen och helikopterperspektivet.

Caroline: Kan du berätta vad det betyder?

Jan: Jag behöver kunna överblicka mitt sparande. Att jag har koll, att jag fattar hur de olika delarna hänger ihop. Återigen, vi tar fotbollslaget och damlaget. Tränaren behöver kunna se och överblicka laguppställningen och fatta: jag har rätt person på rätt plats.

Caroline: Detta är ju så intressant. För då tänker du bara pengar man sätter undan, eller tänker du hela ens ekonomi?

Jan: Ja, både och.

Caroline: För detta är ju så spännande.

Jan: Jaså, berätta. Nu har jag ingen aning om vad du säger.

Caroline: Nej, det är när vi har pratat om investeringar och vad man gör med sina pengar, så brukar vi bara prata om pengarna som vi sätter undan.

Jan: Ja.

Caroline: Men sen kan man ju titta på olika sätt på hela ens ekonomi, med huset och du vet.

Jan: Absolut.

Caroline: Bilen, den äter pengar så den är inte någon bra.

Jan: Nej, men vi får se.

Caroline: Men du vet, det kanske inte är investering på det viset. Men det är ändå vart pengarna tar vägen.

Jan: Absolut. Det är två grejer, tänker jag, kring det där. Det är ju därför vi brukar använda den här fyra-hinkar-principen. Den adresserar en ganska stor del. Den ser till att du har både ett anfall, ett mittfält och ett försvar.

Caroline: Gud, vad mycket fotbollsmetaforer. Jag som inte ens gillar fotboll.

Jan: Vi tittar inte så mycket på fotboll, nej, men vi förstår att det måste finnas.

Caroline: Det är säkert någon läsare som är så här: "Åh nej, Janne, håll dig ifrån sportmetafsoner."

Jan: Nej, men den ser till att du har rätt människor på hela planen. Sen det andra, när det gäller att ha koll. Det är ju därför jag har upplevt att det saknas ett verktyg för att hålla koll på uppföljningen och planeringen av ekonomin. Det håller vi på med nu, och kör till och med ett betatest. Så det kommer att komma mycket fler avsnitt om det nästa år.

Caroline: Vad är det då? Är det målvakten? Skit i sporten. Jag blir så himla taggad nu på detta.

Jan: Ja, men det kommer. Det blir en cliffhanger inför 2020.

Caroline: Det här med fotbollsplanen och vilka delar som har ekonomin. Som spelar roll.

Jan: Ja, precis.

Att handen på hjärtat inte ha koll

Jan: Så den sista punkten.

Caroline: Ja.

Jan: Du har inte en strategi när du, handen på hjärtat, inte riktigt har koll.

Caroline: Och vad är det man ska ha koll på då? Till exempel utgifterna, eller vad är det?

Jan: Ja, om jag ska vara helt ärlig: jag vet inte exakt hur min pension kommer att se ut. Även om det finns minpension.se tycker jag det är klurigt. Jag har koll på vilken fördelning mellan aktier och räntor vi har i våra respektive portföljer. Men om vi skulle titta på hela vår ekonomi, svårt att säga, till exempel.

Caroline: Hur långt kan man ta det? Man kan ju ha koll på inkomst och utgifter, hur mycket man sätter undan, hur mycket man sparar, och vart det tar vägen.

Jan: Du tänker hela vägen från...

Caroline: Ja, från ax till limpa.

Jan: Som ett företag. Duktiga företag. Men återigen, vi kommer till det nästa år. Jag vill bara kasta ett ljus på: vad behöver man en strategi till, och hur vet man att den inte är optimal? Jo, den är inte optimal när du känner igen dig i någon av de här punkterna. Vi har också satt upp de här punkterna på bloggen. Poängen är att man behöver ha en strategi som är anpassad för en själv. Vi är och fungerar olika, och vi behöver en strategi som funkar utifrån de förutsättningar vi har.

De nästan universella reglerna

Jan: Men med det sagt påstår jag att det finns några universella regler. Nästan oavsett om du kör utdelningsstrategi eller Magic Formula eller indexfonder eller vilken annan strategi som helst, så är detta något jag tror alla skulle hålla med om. Det är därför jag kallar dem nästan universella regler. Och då handlar det om att spara en del av din inkomst och investera den.

Caroline: Ja.

Jan: Jag tror att motorn i ett sparande alltid är skillnaden mellan mina inkomster och mina utgifter, det jag kan lägga undan. Det är det viktigaste. Sen är det olika rekommendationer. Pratar man med oss säger vi 10–20 procent av din lön. Pratar man med människor som håller på med FIRE, Financial Independence Retire Early, ja då säger de 50–60 procent av din lön. Men alla säger: spara en del av din lön så att du kan sätta pengarna i arbete.

Jan: Nästa punkt är: pengar är bättre på att arbeta än vad vi någonsin kommer att vara.

Caroline: Ja.

Jan: Det kanske är en nyhet för vissa att pengar jobbar. Det är en metafor jag brukar använda. Pengar kan jobba 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, 365 dagar om året, flera år i rad. Och är våra barn kloka kan de sätta pengarna som har jobbat åt oss i arbete åt sig själva. Så de kan dessutom gå i generationer. Det finns ingen begränsning i det här mellan tid och pengar. För om jag arbetar, byter tid mot pengar, så kommer jag aldrig kunna tjäna hur mycket pengar som helst, eftersom tiden är begränsad. Men pengarna har ingen begränsning i tid.

Caroline: Det kan ju vara någon som aldrig har lyssnat på den här podden som lyssnar nu. Det vi menar med att pengarna arbetar, det är ju att de tjänar ränta, de får en lön för sitt jobb.

Tiden och den exponentiella tillväxten

Jan: Ja, en grej vi pratade om var det här med pensionen. Om man väljer att pensionera sig när man är 65, så får man en viss summa, låt säga 9 000 kr netto i månaden. Men om man hellre väljer 67, då har pengarna hunnit växa så mycket. Det har blivit mycket ränta på dem de två åren. Då är pensionen man får ut signifikant mycket högre. Det är för att pengarna jobbar.

Caroline: Ja, pengarna får lön.

Jan: Utan att gå in på detalj så handlar det om en exponentiell tillväxt. Om man tittar på alla som är rika i världen, de är ofta äldre. Jag brukar säga att man ska komma ihåg att pengarna dubblas ungefär var tionde år. Då säger det sig självt att om jag har 500 000 kr och dubblar det till en miljon, och sen dubblar från en miljon till två, två till fyra, och sen fyra till åtta. Det blir så mycket pengar.

Caroline: Precis, de sista tio åren är det fyra miljoner, medan de första tio åren var det bara 500 000 kr. Så det är därför det är så himla viktigt med tiden.

Jan: Och några tumregler att komma ihåg. Då brukar jag säga så här: på tio år dubblas pengarna, på tjugo år femdubblas de, på trettio år tiodubblas de. Så i ett pensionssparande, om du till exempel är trettiofem och har trettio år kvar till pension vid sextiofem, ja då kan du räkna med att de pengarna du har idag kommer att tiodubblas fram till din pension.

Caroline: Det måste vara en viss ränta på dem ju.

Jan: Ja, precis, då räknar jag 8 procents avkastning.

Caroline: Per år, ja.

Jan: Och det hänger ihop med detta också: att börja så tidigt som möjligt. Det håller alla med om.

Tillgångsslaget styr avkastningen

Jan: Sen en annan grej som jag tror de flesta håller med om, men inte tänker på. Det är att majoriteten av din avkastning kommer att komma från tillgångsslaget. Det vill säga, huruvida du väljer tillgångsslag, alltså aktier, räntor, guld, fastigheter och så vidare. Vilket tillgångsslag du väljer är mycket viktigare än den enskilda investeringen inom det tillgångsslaget. För att göra en metafor: om vi skulle säga att tillgångsslag motsvarar fordonstyper, så kan jag ha en bil, ett flygplan och en cykel. Det är tre olika tillgångsslag, tre olika fordonsslag. Den snabbaste cykeln kommer aldrig vara snabbare än en bil. En bil kommer alltid gå mycket snabbare än en cykel. På samma sätt kommer en aktie alltid ge högre avkastning över tiden än en räntefond. Ett flygplan kommer alltid gå mycket fortare än en bil. Å andra sidan är flygplanet väldigt osmidigt om du ska ta dig från där du är till en centralstation. Är du med? Olika tillgångar har olika syften. De två vanligaste vi kommer prata om idag är aktier och räntor. Vi har också pratat om i avsnitt 99 att aktier är gasen i ditt sparande och räntor är bromsen i ditt sparande.

Alla investeringsstrategier bör ta upp fördelningen mellan aktier och räntor, alltså mellan gas och broms.

Jan: Och då är det så här, återigen repetition nu: tillgångsslaget styr avkastningen och risken. Återigen: så här ska du köra mellan Malmö och Stockholm. Vi bor i Malmö. Om jag tar bil spelar det inte jättestor roll. Har jag valt tillgångsslaget bil, så kommer det ta ungefär sex timmar. Sen spelar det inte så stor roll om jag väljer en kombi, en sportbil, en ny bil eller en fem år gammal bil. Det kommer ta ungefär sex timmar.

Hur mycket varje val faktiskt påverkar

Jan: Jag brukar jämföra det så här: om vi tittar på en indexfond, alltså aktier, som ger säg 8 procent i avkastning. Av de här 8 procenten kommer 6,4 procentenheter av att jag har valt aktier. Ungefär 1,2 procentenheter kommer av vilken typ av aktier jag har valt. Har jag valt amerikanska aktier, svenska aktier, tillväxtmarknader? Och endast ungefär 0,4 procentenheter kommer att bestämmas av om jag valde Länsförsäkringars globalfond eller Danske Banks globalfond eller Avanzas globalfond. Så den här diskussionen man ofta har, "vilken fond ska jag välja", är ganska sekundär. Det viktigaste är vilket tillgångsslag du valde, och vilken typ inom det tillgångsslaget. Återigen, vår sportmetafor: har jag valt bil, så avgör det tiden från Malmö till Stockholm. Mindre påverkan kommer av om det är en sportbil eller en kombi. Och ännu mindre påverkan, om jag väljer sportbil, om jag väljer en Porsche eller en Ferrari. Är det förståeligt?

Caroline: Absolut.

De två avgörande frågorna

Jan: Om vi tittar på investeringsstrategin, så kan man, jag tror det var en professor i boken Asset Allocation, koka ner alla investeringsstrategier till två frågor. Jag älskar sådant här när det är enkelt och försvarligt. Ska du ta de två frågorna?

Caroline: Då är den ena så här: kan jag förutsäga marknadens rörelser? Och det är en ja och nej-fråga.

Jan: Ja.

Caroline: Den andra frågan: kan jag analysera och hitta undervärderade investeringar? Ja eller nej?

Jan: Ja. Och då har vi fyra kombinationer. Ja, ja. Ja, nej. Nej, ja. Och nej, nej. Jag tänker att vi ska titta på de här, för det är ganska kul, tycker jag. Så om vi börjar med ja, ja.

Caroline: Ja, jag kan förutsäga marknadens rörelser och jag kan analysera och hitta undervärderade investeringar.

Gurun: ja på båda frågorna

Jan: Precis. Och då har jag satt titeln så här: gurun.

Caroline: Finns det sådana som kallar sig gurus då?

Jan: Nej, de kallar sig inte gurus, men i min värld blir det lite gurus. För då har man en strategi där man är aktiv, där man väljer investeringar som man tror kommer gå bättre imorgon. Man kan hitta de här företagen. Och dessutom, inte bara hitta företagen som går bättre imorgon, utan man försöker tajma marknaden. Man tänker: ja men nu är det uppåttrend, så då investerar jag, eller jag går ur marknaden, för nu kommer den gå neråt. Det är ofta en kombination av det som man kallar för fundamental analys. Alltså att man analyserar bolagen på deras fundamentala faktorer.

Caroline: Alla siffror.

Jan: Ja, vinst, vinsttillväxt, omsättning, försäljning, försäljningstillväxt, utdelning, utdelningstillväxt.

Caroline: Är det inte andra grejer också som är lite mer soft?

Jan: Ja, hur är marknaden? Hur ser ledningsgruppen ut? Vilka är det som äger? Det finns hur mycket som helst. Man använder dessutom det som man kallar för teknisk analys, där man tittar på hur aktien gått, är den högt, lågt, hur är det psykologiska trycket med köpare, säljare och så vidare.

Caroline: Är det många som beter sig som att de är gurus?

Jan: Ja.

Caroline: Jag tänker att man har höga tankar om sig själv, att man kan ta in hemmamarknaden, att man förstår det här företaget, för man har läst årsredovisningarna.

Jan: Ja, ja. Jag har vissa åsikter om folk i den här kategorin.

Caroline: Ja, men det finns de som lyckas, eller hur?

En guru i Sverige: Arne Talving

Jan: Jag skulle säga så här: många känner sig kallade, få lever upp till förväntningarna. Detta är vad man tror, skulle jag säga, många gånger. "Om jag bara lär mig tillräckligt mycket, om jag bara läser på tillräckligt mycket, så kommer jag bli den här gurun." Jag skulle säga att på gränsen kvalar en person in.

Caroline: I Sverige?

Jan: I Sverige. Och i detta kommer till exempel Warren Buffett, som många pratar om, världens rikaste man. Han är inte en guru, han hamnar i en av de andra. Han har en annan strategi. Den som dyker upp för mig här, han kallar sig inte guru själv och skulle nog tycka att det vore lite awkward, det är Arne Talving, Kavastu på Twitter. Vi har intervjuat honom i avsnitt 65, och han var med även när vi hade Fika Tillsammans i avsnitt 74. Han är en väldigt, väldigt speciell person. Han har hållit på med aktier sedan 80-talet.

Caroline: Det gäller väl att man är lite speciell, kanske, om man har gurustatus?

Jan: Ja, precis. Bara liksom så här, vad han, för det första, jag skulle säga att han har en enorm disciplin kring sin investeringsstrategi. Han är ruthless i att följa sin strategi. Jag frågade honom vid ett tillfälle: hur gör du om du tror att din strategi är fel? Då sa han: ja, då samlar jag data i två år. Jag följer fortfarande strategin, och sen gör jag kanske en förändring. Och jag tänker: alltså, om jag tror att jag har fel, då vill jag ändra direkt. Jag sitter inte och gör fel i två år för att samla på mig data. Är du med? Sen handlar det också om att han lägger ner enormt mycket tid. När jag frågade om en genomsnittlig vecka, då la han 40–50 timmar på börsen. Varje dag förde han in 200 mätpunkter från Text-TV manuellt i sin Excel-fil. Han har en så stor Excel-fil att hans dator inte pallade med att öppna den. Det var för mycket data i Excel-filen för att Excel skulle palla med det. Och detta har han gjort i över 20 år. Då var det någon som sa till honom: du vet, det finns ju bättre sätt än att kopiera data från Text-TV. Och då sa han: du använder aldrig de här verktygen, för den dagen du slutar kopiera från Text-TV kommer du inte få samma känsla för det.

Caroline: Nej, precis. Jag tänker det också. När man manuellt skriver in så får man... Så lär man ju sig det.

Jan: Det roliga är att jag har testat sådant här. Bara så här: Ericssons aktiekurs hösten 2001. Ja, då kan han säga: 35 kronor och 80 öre.

Caroline: Hur vet man en aktiekurs för ett random företag på Stockholmsbörsen i en tidsperiod för 15 år sedan?

Jan: Men då kan han det. Och det var inte påhitt, utan vi gjorde det live i podden. Så där är gurustämpeln lite. Han klarar detta uppenbarligen, men jag vet typ ingen annan. Inte ens professionella fondförvaltare som till exempel Henrik och Andreas. De hamnar inte heller i gurukategorin.

Varför guru-strategin är svår att kopiera

Caroline: Ja, jag vet inte om jag ska säga något.

Jan: Detta är, om det inte framgår tydligt, något jag avråder från. Det finns inga bevis. Tittar man på forskningen säger den så här: försöker du tajma marknaden, så kommer det kosta dig i genomsnitt 1,52 procent avkastning om året. Tittar man på analytiker, som vi kommer prata om sen, så finns det inget bevis för att du kan göra bättre analyser än någon annan på marknaden.

Caroline: Men jag är lite intresserad av hur det går för Arnes investeringar.

Jan: Jag tror att det går bra för Arnes investeringar.

Caroline: Om man ska ha ett gurushimmer kring sig, så måste man ju ändå... Man måste kunna se det i siffror också.

Jan: Absolut. Det finns ju sjukt mycket kritik mot Arne. Han har jättemycket nättroll och folk som säger att han är bluff. Jag har inte kunnat verifiera hans siffror. Han gör fantastisk avkastning och har gjort det i över tio år.

Caroline: Och hur är en fantastisk avkastning?

Jan: Ja, men han slår ju index med ganska många procentenheter. Alltså, är det 15 procentenheter?

Caroline: Ja, jag tror att jag är mellan 10 och 20 procentenheter bättre än index.

Jan: Och det är ju magiskt. 10–20 procentenheter bättre än index, och index är 8 procent. Nu vet jag att det är många läsare som är så här: "Jan, för helvete, lär dig skillnaden på procent och procentenheter." Så om börsen gör 8, så gör han mellan 18 och 28.

Caroline: Ja, och då är det procentenheter vi pratar om.

Jan: Ja, så jag är slarvig med procent och procentenheter. Men för mig är det kongruent, det han säger, det han pratar om. Käkar man middag med Arne är det svårt att prata om något annat än aktier. Är du med? Hela hans liv är aktier, och han är sjukt duktig. Men jag skulle säga att det går kanske en på tusen, en på tiotusen.

Caroline: Svårt att kopiera en gurus strategi.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Men har du någon annan som du skulle kunna ge exempel på?

Jan: Nej, inte på gurus.

Caroline: Nej, men i USA till exempel?

Jan: Nej, inte som jag känner till. Detta är det enda exemplet. Arne har ju hållit utbildningar. Och detta har väl varit, om jag ska vara lite hård mot Arne, min kritik mot honom: att han berättar om sin strategi, och den är ganska sund förnuft, man fattar den. Problemet är att man dessutom behöver vara som Arne som person. De flesta av oss är inte som Arne som person. Vi har inte den självdisciplinen, vi har inte det minnet, vi har inte den drivkraften. Och sen det andra som också blir problemet för en guru. Om vi tar Arne: många av sakerna han gör funkar när man har lite kapital. Och lite kapital i det här fallet kan vara upp till 100–200 miljoner kr, vilket är mycket kapital. Men det funkar inte för en fond. "Men Arne, kan inte du starta en fond?" Jag tror att hade han startat en fond och tagit in kanske 3 miljarder kr, till exempel som Lysa eller andra fonder, då hade inte strategin funkat.

Caroline: Ja. Intressant. Ska vi ta nästa kombination?

Analytikern: hitta undervärderade bolag

Caroline: Kan jag förutsäga marknadens rörelser? Nej. Kan jag analysera och hitta undervärderade investeringar? Ja.

Jan: Och då har vi att göra med analytikern. Här hittar man, skulle jag säga, majoriteten av aktiespararna. Man hittar de flesta fonder, till exempel. Vi hade Andreas och Henrik, som vi intervjuade i avsnitt 124, från Coeli, eller vi hade Marcus Hernhag här i avsnitt 80. Och då säger man så här: man utgår från att marknaden har felprissatta aktier. Man jämför, man gör en egen värdering, alltså det vi kallar för fundamental analys. Sen jämför man sin egen värdering med den värdering som marknaden har gjort. Och sen säger man att marknaden har fel, antingen idag eller imorgon. Andreas Brock pratar om det här, att börsen är fantastisk, för man kan hela tiden testa sin egen åsikt mot marknadens åsikt. Har jag rätt i min åsikt så tjänar jag pengar. Har jag fel så förlorar jag pengar. Sen säger man också: nej, det går inte att tajma marknaden, för marknaden är irrationell på det här sättet. Så man säger att vi bara tittar på den fundamentala värderingen. Det är roligt, för vi brukar ställa de här två frågorna. Kommer du ihåg att Andreas och Henrik svarade: ja, vi kan hitta undervärderade bolag, men nej, vi kan inte tajma marknaden. Här hamnar de flesta strategier, i den här analytikerdelen.

Analytikerns spelplan

Jan: Pratade vi med Andreas och Henrik, och jag rekommenderar verkligen att lyssna på avsnitt 124. Om man tror på det här, att man kan hitta undervärderade bolag, så är det få som är bättre än vad de två är. Och då säger de: nej, det går inte att göra en bättre analys av ett företag än andra analytiker. Andreas sa: jag jobbade till exempel i många år som analytiker, men så kunde jag lägga två veckor på att göra en analys, och sen kom jag fram till samma analys som en analytiker på en annan bank hade gjort. Smarta människor löser problem på samma sätt. Men så sa han: när det skiljer sig är på till exempel 12 månaders sikt. Han säger: nej, men vi tror att marknaden har felprissatt den här aktien på 24 månaders och 36 månaders sikt. Då köper vi den här och äger den i 36 månader, och så får vi se om 36 månader om vi hade rätt eller fel. För, säger han, marknaden är alldeles för kortsiktig. Här hamnar till exempel alla möjliga strategier. "Jag köper investmentbolag, för jag tror att investmentbolag kommer gå bättre än index i genomsnitt och bättre än hur marknaden går." Man hittar sådana här: "jag investerar i värdebolag eller tillväxtbolag", "små bolag tenderar över tid gå bättre än stora bolag, så jag fokuserar på tillväxtbolag", "jag fokuserar på det som man kallar för Magic Formula". Då går man genom alla bolag och tittar på vinsttillväxt, omsättningstillväxt och massa faktorer. Och så säger man: jag tror att de här bolagen kommer gå bättre än andra bolag, och så väljer man ut dem.

Caroline: Är det Magic Formula?

Jan: Ja.

Caroline: Är det inte lite...

Jan: Nej, men man tittar på en massa nyckeltal. Sen finns det, om man är analytiker, fantastiska sajter som till exempel Börsdata, där du kan få fram alla svenska aktier och varenda kvartalsrapport, alltså nyckeltal och så vidare. Så sorterar man dem, gör olika screeningar, och plockar fram ett antal företag som man tror kommer gå bättre än andra. Det finns olika strategier. Det finns en klassisk long-short-strategi. Då har man sorterat alla de här bolagen. De bästa köper man för att äga på lång sikt, och de sämsta blankar man för att man tror att de kommer gå dåligt. Man satsar pengar på att deras aktier kommer att gå ner i värde.

Utdelningsstrategins fallgropar

Jan: Här hamnar också det som man ska komma ihåg: det går väldigt mycket mode i de här olika strategierna. Just nu upplever jag att de senaste åren har det varit väldigt på modet att ha utdelningsstrategi.

Caroline: Vad betyder det egentligen?

Jan: En utdelningsstrategi bygger på att jag bara köper bolag som delar ut en utdelning. En utdelning är helt enkelt att företaget har gått med vinst, och så delar man ut en del av den vinsten till sina ägare. Sen har man vissa krav, till exempel att utdelningen ska växa för varje år. Jag personligen har feta issues med den här strategin.

Caroline: Du är väl inte den enda som har feta issues med det?

Jan: Nej, men detta är väl en sån grej som jag kommer få skit för. Jag tänker till exempel så här: många som använder utdelningsstrategi säger så här: "du vet, sen jag började med utdelningsstrategi går det mycket bättre än vad det gjorde innan." Och då säger jag: skitbra. Förmodligen beror det inte på att det var en utdelningsstrategi som gick bra, utan på att för att ett företag ska kunna göra en utdelning, vad har man då implicit sagt? Att det måste gå med vinst.

Caroline: Att det måste gå med vinst, eller hur?

Jan: Genom att du bara sorterar bort alla bolag i din portfölj som inte går med vinst, betyder det att du har ökat kvaliteten jättemycket, eller hur?

Caroline: Ja, man får hoppas det. Men jag hör också att om man hela tiden ska gå med vinst, så kan det vara så att man tummar på andra saker i företaget.

Jan: Exakt, och det är min andra invändning.

Caroline: Vad det nu kan vara, jag kan inte riktigt säga, det är ledarskapet eller...

Jan: Om jag ska ta ett exempel: om jag som företag ska dela ut utdelning, så betyder det att det är pengar som jag inte kan använda i verksamheten, till exempel för att ta fram nya produkter eller göra research. Så för mig är det ibland så här: om ett företag gör utdelning, så kan det ibland vara ett tecken på en dålig management, att de inte är särskilt kreativa. Ta till exempel Amazon. I många år gjorde de inga utdelningar. Apple gjorde inga utdelningar i många år, för de återinvesterade alltid i företaget och byggde en stor kassa. Betyder det då att Apple eller Amazon har varit dåliga företag? Nej, tvärtom. De kan ju välja att dela ut vilken dag som helst. Ska jag då välja bort Apple i min portfölj bara för att de inte har utdelning? För att de har ett duktigt management som investerar i research? Nej, det tycker jag är dumt.

Utdelningsaristokrater och fel signaler

Jan: Det andra är dessutom vad som händer, för då har man hittat på så här utdelningsaristokrater, till exempel.

Caroline: Vänta, finns det ordet på riktigt?

Jan: Ja, jo. Dividend aristocrats.

Caroline: Kan du bara berätta vad det är för något?

Jan: Jo, det är ett företag som har...

Caroline: Jag kan hånle åt det. Det känns som att det är ett fjantigt ord.

Jan: Ja, du vet, det kommer du...

Caroline: Nej, men jag kanske inte alls kommer att hånle. Berätta.

Jan: Nej, men då är det ett företag som har delat ut i 25 år och haft en ökande utdelning under de 25 åren. Sen finns det naturligtvis undantag, till exempel ett företag på en mogen marknad. Man säger: vi vill inte expandera mer. Ja, men då är det rimligt att de delar ut pengar. Men för mig är det också så att om ett företag har en hög utdelning, så är det ett tecken på att förväntningen om tillväxt i framtiden i aktien kommer vara låg. Man tror inte att den här aktien kommer att växa lika mycket. Så det är också ett dåligt tecken. Sen ett annat sånt här dåligt tecken, som folk som följer utdelningsstrategier missar: om man som företag gör bra med vinst, har investerat i research, delar ut till ägarna, och har fått det kravet på sig, så delar man ut fyra procent. Inte av vinsten, utan av aktievärdet. Så jag har en direktavkastning eller en utdelning på fyra procent. Okej? Året efter ser man så här: gud, vi har upptäckt att en konkurrent inte har gjort så bra grejer, så vi vill köpa upp den här konkurrenten. Men då innebär det att vi gör en satsning, och vi kan inte göra en utdelning. Då kommer alla som bara har en utdelningsstrategi, som säger "jag investerar bara i företag som har en ökande utdelningstillväxt", att ta bort och straffa den aktien, när företaget egentligen gjorde en bra grej. Detta har varit mitt lilla rant.

Caroline: Men kan det verkligen finnas människor som har den strategin?

Jan: Jättemånga. Det finns till och med fonder som startade nu. Jag tror Aktiespararna startade en aktiespararnas utdelningsfond med bara de bästa utdelningsföretagen.

Kan utdelningarna växa för evigt?

Caroline: Det här är en annan sak kring utdelningsföretag. Om man nu hela tiden räknar med att det ska bli mer och mer utdelning, och vi pratar om hållbarhet och sådana saker. Jag vet att detta kanske inte har med själva ekonomin att göra. Men det är ju inte så att vi bara kommer få mer och mer vinst. Jag vet inte ifall det är så att om man har ett solpanelsföretag, så kanske det är så att man bara kan få mer och mer utdelning.

Jan: Det beror på vilken fas företaget är i. Det är svårt för Ica, till exempel. Men för ett solpanelsföretag, absolut. Svårt för ett gruvföretag, eftersom det är ändliga resurser. Så jag tror att det beror på vilken typ av företag och vilken fas. Alla företag är ju inte i samma fas. Så analytiker, detta är den klassiska strategin. Här skulle jag säga att 30 procent av alla strategier hamnar i analytikerfacket. Alla de här aktiespararna, varje sån tidning de skickar ut, är ju "analys av" och så tittar man på massa faktorer.

Varför Jan ratar analytikerstrategin

Jan: Jag själv gillar inte de här strategierna, för min huvudsakliga invändning är: jag kan inte göra en bättre analys än någon annan. Jag tror inte att de som gör analyser kan göra en bättre analys än någon annan. Jag tror på det Mark, det man brukar prata om, att marknaden är effektiv, att all information finns tillgänglig, att aktierna är rätt prissatta idag. Sen säger jag absolut att det finns felprissättningar på sikt. Men om jag säger så här: vi vet ju hur hårt Andreas och Henrik jobbar i den här Coeli Global Selektiv. De gör detta på heltid, de har gjort det i 20 år. Investerar de i ett bolag i Indien, så åker de dit och träffar vd:n. De åker på en branschmässa för betalningslösningar för att få reda på vad konkurrenterna tycker om ett företag. Vad är det som händer i branschen? De intervjuar folk som har slutat på företaget, de intervjuar kunder. De gör sjukt mycket research innan de köper ett företag. Hur ska jag som en småsparare, som har familj, som har barn, som ska driva mitt eget jobb framåt, kunna konkurrera med de här människorna? För mig går detta bort, för det är inte lönt att spela det spelet.

Caroline: Okej, då går vi vidare då, med de här två viktigaste frågorna.

Tradern: tro på trender, strunt i bolaget

Jan: Ja.

Caroline: Kan jag förutsäga marknadens rörelser? Och då svarar den här nya... nej. Eller vänta.

Jan: Jo, de säger ja.

Caroline: De säger ja. Kan jag förutsäga marknadens rörelser? Ja. Kan jag analysera och hitta undervärderade investeringar? Nej.

Jan: Och vad har vi att göra med då för några?

Caroline: Traders.

Jan: Och tradern är ju motsatsen till analytikern. Analytikern säger: jag skiter i marknaden, jag fokuserar på det enskilda bolaget, för jag tror jag kan hitta undervärderade bolag. Tradern säger precis tvärtom: jag skiter i vilket bolag det är. Jag bryr mig inte om det är ABB, Amazon, Microsoft eller vilket. Det enda jag tittar på är hur bolaget, hur aktiekursen har rört sig, eller hur marknaden rör sig. Man tittar på olika signaler och bygger sitt antagande på olika typer av trender. Om jag skulle förenkla detta i sin enklaste form: jag satsar på hästar, och jag satsar på den hästen som har vunnit de senaste 21 loppen, för då är sannolikheten högre att den vinner det 22:a loppet än om jag tar en häst som har förlorat de senaste 21 loppen. Man bygger det på sannolikhet och på historiska mönster. Här kommer det in strategier som momentum trading eller glidande medelvärden. Man tittar: hur har kursen gått det senaste året? Om kursen är på väg upp, ja men då köper jag, om den bryter de här...

Caroline: Men hur blir man en sån här trader egentligen?

Hur blir man trader, och funkar det?

Jan: Ja, alltså hur blir man en fundamental analytiker?

Caroline: Ja, men jag tänker att man i grunden ändå måste ha, kanske, man behöver inte ha en ekonomiutbildning, men jag bara undrar, hur tar man sig dit?

Jan: Man läser massor av böcker.

Caroline: Är många av de här vi pratar om nu självlärda liksom?

Jan: Nej, men det finns ju utbildningar och böcker om allt, och hamnar du på forum eller sajter om det här på nätet, så kommer du läsa att detta är det enda som funkar. Om vi tar vår strategi: den är ju passiv och säger så här: du kan inte förutsäga marknaden, du kan inte hitta undervärderade bolag. Andreas sa ju, off the cuff: alltså att investera i en indexfond, det är ju det sämsta, det är som att ta en Excel-fil och bara lista alla bolagen och sen köpa dem, då får du ju all möjlig skit. Så precis som jag har åsikter om deras strategi, så har de åsikter om analytikerns strategi.

Caroline: Absolut, jag bara undrar hur man tar sig till att bli en trader.

Jan: I Sverige har vi en ganska känd trader, till exempel Johnny Torssell, som har skrivit böcker och jobbar på Carnegie, om jag inte minns fel. Han säger så här: "börsen är stark nu", eller "vi är på väg mot nya rekord". Det finns ju också i Aktiespararna ganska många grundutbildningar, både i teknisk och fundamental analys.

Caroline: Ja, man får själv lägga ihop sin utbildning.

Jan: Min åsikt är, om jag ska vara lite tuff: jag har inte hittat typ en enda vetenskaplig studie som säger att teknisk analys is the shit. För det är det de ägnar sig åt, traders.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Utan det man ser är så här: det finns en viss överprestation i momentumstrategier, men det är inte mycket.

Caroline: Det låter som de har sitt eget lilla språk.

Lingot i varje strategi

Jan: Ja, det är klart de har.

Caroline: Det kanske finns genomgående i hela ekonomibranschen.

Jan: Men det finns det ju i alla. Pratar du med en analytiker, så kommer de säga så här: ja men vad är EBIT genom EV-kvoten, eller EBITDA, liksom earnings before interest, tax, depreciation. Fan vad jag är dålig på engelska. Nej men, vad är intäkterna för bolaget innan avskrivningar, skatter och sådant. Pratar du med en teknisk analytiker, så kommer de säga: ja men RSI är 44, eller glidande medelvärde, MA200 ligger över MA50. Det finns ett lingo i alla de här strategierna. Pratar du med Magic Formula, eller de här F-score, då är det Piotroski. Det finns lingo inom alla hantverk, och det tycker jag är helt okej. Det underlättar för de som är i det.

Caroline: Men okej, Johnny Torssell, vem är nu detta då, som vi har tagit upp som exempel?

Jan: Ja, han är väl en av Sveriges mer kända traders. Det finns väl några till.

Caroline: Men jobbar han själv?

Jan: Nej, på Carnegie. Alltså, jag känner inte till... Jag har testat teknisk analys. Vi har massor av böcker om teknisk analys där uppe, och jag tyckte det var jättekul ett tag. Sen tänkte jag: det går ju inte bättre, det går lika dåligt om jag håller på med detta.

Caroline: Det måste ju ändå funka för någon.

Jan: Ja, jag är ju högst skeptisk.

Caroline: Vi skulle tagit in en trader. Berätta!

Jan: Ja, men du vet, vi ser ifall vi gör det. Det kanske aldrig kommer att hända.

Statistiken talar mot traders

Jan: Sen har man ju så här confirmation bias. Till exempel, jag såg någon, en amerikansk domstolsförhandling, där var det ett bolag som var tvunget att publicera sina siffror. Och det visade sig att 96 procent av alla traders slutade inom två år. De fick slut på pengar. Så det är ju inte en framgångsrik strategi statistiskt. Jag säger inte att Johnny Torssell inte lyckas. Men återigen, tittar vi statistiskt på professionella fondförvaltare, för det finns ju fonder som är momentumfonder, så slår sex av tusen fondförvaltare index på ett signifikant, konsekvent sätt. Sex av tusen. Hur ska jag vara en av de här sex av tusen, när jag inte bara tävlar med tusen andra småsparare? Jag tävlar ju med alla proffsen.

Caroline: Ja, det är en bra reality check.

Jan: Jag tävlar ju mot Johnny i det här. Jag tävlar mot Andreas och Henrik. Vi spelar på samma spelplan. Det är inte som i fotboll.

Caroline: Titta, nu kom fotbollen där igen.

Jan: Att de i Allsvenskan tävlar mot de i division 7. Division 7 spelar mot division 7, Allsvenskan spelar mot Allsvenskan. Sen har vi dessutom Champions League som spelar mot andra lag. Så är det inte på börsen. Där är det så att division 7-lag går upp mot Barcelona eller Champions League-laget, trots att de gör det på heltid, de har massage, dietister, hela paketet. It's not a fair game.

Caroline: Nej.

Dennis Gartmans regler som bonus

Jan: Bra. Jag tänkte egentligen att jag hade tagit fram sådana regler. Hur kan det se ut om man är trader? Då hade jag tagit fram här Dennis Gartmans regler. Jag kan knappt läsa dem. Men vet du vad, vi gör så här att vi tar dem som ett bonus. Lägger vi ut dem, för annars kommer detta avsnittet vara långt över en och en halv timme.

Caroline: Okej, men vi hoppar det så länge då.

Jan: Dennis Gartman. Vi lägger dem på bloggen som ett bonus, helt enkelt. Då tar vi den sista kombinationen.

Loser-strategin som visade sig vara bäst

Caroline: Kan jag förutsäga marknadens rörelser? Nej. Kan jag analysera och hitta undervärderade investeringar? Nej.

Jan: Nej. Och vilka är det som säger det?

Caroline: Ja, precis.

Jan: Ja, först satte jag dit losern. Sen satte jag dit dig och jag.

Caroline: Ja, men vi är faktiskt inga losers.

Jan: Nej.

Caroline: Vi losar inte pengar.

Jan: Nej, nej. Och tvärtom. Om jag satte titeln här: loser-strategin som visade sig vara bäst. För tittar man på forskningen, så säger den så här: nej, du kan inte förutsäga hur marknaden går, eller vilka företag som kommer gå bättre imorgon, bättre än andra. Och detta fick ju Eugene Fama Nobelpriset för 2013. Han säger till och med så här: de som säger att de kan det, de flesta hade bara tur när de dessutom gjorde det. För tittar man på professionella fondförvaltare, för det är de man har gjort studier på, så sa man så här: man kan inte utesluta att när de lyckades göra den här fundamentala analysen, så kan det faktiskt vara så att de bara hade tur. Och samma sak när det gäller de här tekniska analytikerna.

Skit i att försöka göra fundamental analys. Bara köp alla bolagen.

Jan: Så då säger man så här: skit i att försöka göra fundamental analys. Bry dig inte om det. Bara köp alla bolagen. Bry dig inte om hur marknaden går, om den går upp eller ner. Den kommer gå upp och den kommer gå ner. Det tillhör grejen. Men över tid kommer den göra sina 7 procent. Och så säger man: den absoluta majoriteten av alla underpresterar mot marknadens avkastning, alltså mot index. Avanza har släppt siffror på hur det går för den genomsnittliga spararen på Avanza, och hur det har gått för index. Majoriteten av alla år underpresterar den genomsnittliga Avanza-spararen.

Målet: sluta vara så dålig

Jan: Så en av mina pitchar, nu kanske jag inte ska prata ner workshopen här, men jag säger så här: mitt mål med workshopen är att alla ska få en bättre avkastning. Det är målet med bloggen. Men det är inte för att jag sitter på någon hemlighet, utan jag säger bara till folk: sluta vara så jävla dålig. Sluta underprestera mot marknaden, få samma avkastning som marknaden. Eftersom de flesta underpresterar mot marknaden, betyder det att du kommer vara bland de 10 procent bästa. Och det där är ju jätteroligt på Shareville. På Shareville, på Nordnet, så kan man ju se, jag tror det är flera tiotusentals sparare. Vi ligger konstant bland de 10 procent bästa spararna. Inte för att vi är så himla mycket duktigare än alla andra, utan för att alla andra är så himla dåliga. Är du med? Vi kommer aldrig vara den bästa spararen på Avanza. Vi kommer vara en sparare som får genomsnittlig avkastning varje år.

Caroline: Vad är det för strategi nu vi har då?

Vår strategi: indexsparande och fyra hinkar

Jan: Ja, strategin här är det som man kallar för indexsparande, buy and hold, fyra hinkar. Så här: köp alla företag. Och det gör man genom en indexfond eller en fondrobot. Vi har exakt samma strategi som fondrobotarna, som Lysa och Opti, och det är därför jag gillar dem. Våra portföljer, Globala barnportföljen eller Nybörjarportföljen, är ju en klon av Lysa eller Opti, och de är en klon av det som forskningen säger fungerar över tid. Som vi säger, forskningen säger att detta kommer ge dig störst sannolikhet, bäst odds, att lyckas. Så ska man sammanfatta vår strategi så låter den så här. Försök inte hitta undervärderade bolag, köp alla bolag. Ja, köp indexfonder eller en fondrobot. En fondrobot placerar ju i indexfonder åt dig, baserat på dina önskemål, så de två är ekvivalenta.

Jan: Försök inte tajma marknaden. Det kostar i genomsnitt 1–2 procent per år och leder till underprestation mot index. Vi bryr oss inte om marknaden är högt värderad eller lågt värderad. När folk frågar "vad tror du om marknaden nästa år?" Ingen aning. Jag bryr mig inte. Jag behöver inte fatta den typen av beslut, är marknaden högt eller lågt värderad. Då säger folk: men är du dum i huvudet, du måste ju ta hänsyn till hur marknaden är värderad. Och då säger jag: nej, om man tittar på studier så är denna strategin bäst, även om marknaden är högt värderad.

Håll kostnaderna nere och ändra inte strategin

Jan: Håll kostnaderna så låga som möjligt. Max 0,4 procent. Forskningen säger att det som kommer avgöra mest hur det går för dig är vilken avgift du betalar. Ha det så billigt som möjligt. Det billigaste jag har lyckats hitta i dagsläget är ungefär 0,4 procent.

Caroline: För att få ha en räntefond?

Jan: Nej, inte för att ha en räntefond. En indexlösning med aktiefonder och räntefonder. Väljer du Lysa, som vi också har en sponsrad länk till, då ligger man på 0,4 procent.

Caroline: Ja.

Jan: Ändra inte din strategi så länge inte dina mål ändras.

Caroline: Ja.

Jan: Vi bryr oss inte om det är handelskrig mellan Kina och USA eller någonting. Vi förändrar inte strategin. Den enda giltiga anledningen till att ändra sin strategi är om målen förändras. Det vill säga att jag säger att jag ska gå i pension när jag är 55 istället för 65. Eller, ja men gud, min livssituation har förändrats, vi har skilt oss, jag behöver en större buffert. Då förändrar jag min strategi. Inte på grund av hur marknaden går eller vad Aktiespararna skriver eller vad någon annan blogg skriver. Stå stadigt.

Månadsspara och låt tiden jobba

Jan: Månadsspara regelbundet. Ja, bland det bästa man kan göra. Jag vet inte, det känns inte som det är så mycket mer att säga om det.

Caroline: Nej, bara så att man sparar, så man får mer och mer.

Jan: Låt pengarna jobba över långa tidsperioder, minst 5–10 år. Ju längre tid, desto större sannolikhet att jag går med vinst, desto större sannolikhet att jag kommer tjäna pengar. Så tiden ökar avkastningen och minskar risken.

Jan: Inse att du är dina pengars största fiende. Tittar vi på all forskning så visar den att beteendemisstag kostar oss mycket mer än vad marknaden kostar oss i misstag. När jag tar ut pengar för att jag tror att marknaden kommer gå ner, eller om jag freakar ut, eller om jag har fel risk i min portfölj, att jag har för låg eller för hög risk. Det är inte marknaden som kommer ha störst negativ påverkan.

Caroline: Men då är det ju att man inte tror på sin strategi.

Jan: Ja, exakt.

Ombalansera och logga in sällan

Jan: Ombalansera en gång om året. Se till att du håller fördelningen. Har du valt till exempel 60 procent aktier och 40 procent räntor, ombalansera, för det kommer att skiftas under året. Men en gång om året, ombalansera. Det är ju det vi kommer göra nu i januari, och det kommer ett avsnitt om det.

Jan: Logga in på din depå så sällan som möjligt.

Caroline: Ja, precis. Så man tittar inte så mycket på hur det går för ens pengar.

Jan: Precis. Lite grovt sagt kan man säga att börsen går upp sex dagar av tio och ner fyra dagar av tio. Så det säger sig självt. Ju längre tidsperiod det går mellan att jag loggar in, desto fler positiva dagar kommer det att vara, desto större sannolikhet är det för att det är plus. Loggar jag in och ser att det är plus, så kommer jag känna mig bra. Sen kanske jag loggar ut igen, och då låter jag pengarna vara i fred. Så nej, logga inte in.

Fokusera på lyckan i vardagen

Jan: Den sista.

Caroline: Vadå?

Jan: Fokusera på lyckan i vardagen. Vad tänker du kring detta?

Caroline: Nej, men jag tänker att målet inte är att dö rikast på kyrkogården, utan att det handlar om att använda pengarna med medveten konsumtion.

Jan: Sen också, som vi gjorde i ett avsnitt, 116, som hette så här: om inte pengar gör dig lycklig, så spenderar du dem nog fel. Att faktiskt se: hur kan jag använda mina pengar för att göra min vardag fantastisk? För massa psykologiska studier visar att det som bedömer vårt välmående mest är hur vår vardag är. Det är inte den där semestern en vecka om året, utan det är min vardag som bestämmer mitt psykiska välmående.

Caroline: Men du, hur mycket ska man egentligen ta ut då? Man ska ju använda sina pengar, men samtidigt vill man ju att de ska växa, för man har ett mål med dem. Vad är balansen då?

Dö med noll på kontot?

Jan: Så här tänker jag. Nu kan man säga ett råd som jag inte kommer att följa själv. Men jag tänker så här: om man har gett sina barn pengar när de fyller 18 eller flyttar hemifrån, och deras ekonomi funkar, så tycker jag att man ska dö med noll på kontot.

Caroline: Ja, det kommer vi inte ha.

Jan: Varför säger du det?

Caroline: Varför inte?

Jan: Ja. Varför inte?

Caroline: Alltså så här, barnen får väl göra sin grej, liksom.

Jan: Och ger man barnen för mycket pengar, ja då tar man ifrån dem deras drivkraft. Det finns väl, och nu minns jag inte hur det var, men det var så här: hard times create good men. Good men create good times. Good times create weak men. Weak men create hard times. Hard times create hard men. Alltså, du vet, så här. Det går i en cirkel. Jag tror att man ibland kan stjälpa mer än man kan hjälpa, även om intentionen är god.

Caroline: Ja.

Jan: Så tänker jag.

Caroline: Man kan ge bort sina pengar till något välgörande ändamål, ju.

Jan: Absolut.

Caroline: I stället för sina barn.

Jan: Absolut. Hellre nästan det faktiskt. Ge barnen pengar så att det är schysst, men inga excesser.

Tack till Max och till communityn

Caroline: Snyggt, hördu.

Jan: Då blev det lite längre avsnitt än jag trodde. Men jag tänker så här: ett stort tack till Max, som var anledningen, som ställde frågan.

Caroline: Ja.

Jan: Max hänger ju med oss på Patreon. Och Patreon är ju vår lilla community där vi försöker dela med oss av lite extra material, lite tips, lite tankar. Ibland kommer vi med aktietips på introduktioner som inte alltid kommer på bloggen. Vi har digitala frågefikan tillsammans med allt från gäster till att vi själva ibland har sådana här "ask me anything". Vi kommer också ha lite digital workshop för de som behöver lite mer hjälp med ombalansering. Så det ska vara lite mer mervärde. Och sen väljer du, som tycker att det låter spännande, om du vill vara en del av den communityn. Du väljer själv på vilken nivå du vill vara med, hur länge, och så vidare. Men du kan läsa mer på patreon.com/rikatillsammans. Det finns länk i anslutning till avsnittet också. Så jag tänker så här: ett fantastiskt stort tack för den här gången. Och så ses vi snart igen.