2019 års uppdatering av Globala barnportföljen

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Globala barnportföljen, högst risk och högst möjlig avkastning
2. Stora dragen i stället för enskilda fonder
3. Disclaimer och vad avsnittet täcker
4. Sammanfattning: 90–10 enligt Warren Buffett
5. Läsarfeedback på portföljen
6. En procents skillnad mot Lysa
7. Hussman, pessimisten som haft fel i fem år
8. De första arton minuterna
9. Buffetts råd till sin fru
10. Forskaren Estradas test av Buffetts råd
11. Krockkudden i räntefonderna
12. Aktier och räntor, de två tillgångsslagen
13. 90–10 jämfört med 100–0
14. Översikt över globala barnportföljen
15. Hög risk, hög avkastning, lätt att göra fel
16. Varför de etiska fonderna inte är med
17. Fördelningen i portföljen
18. Norska Oljefonden och Sveriges andel av världen
19. Verktyg för att röntga portföljen
20. Bolagsstorlek och småbolagsfaktorn
21. Vad räknas som ett litet bolag?
22. Risknivå enligt Avanza
23. Monte Carlo-simuleringen
24. Förväntat slutvärde efter tio år
25. Skiljer det verkligen så mycket?
26. Det riktigt goda utfallet och nedsidan
27. Histogrammet över alla utfall
28. Hur har det gått i verkligheten?
29. Överkurs: 90–10-portföljen hos Lysa
30. Varför skiljer det mot Lysa?
31. Faktiskt utfall över tjugo år
32. Value at risk
33. Maxförlustgrafen och jämförelsen med 60–40
34. Tabellen: maxförlust och medelavkastning per fördelning
35. Kritiken: Hussman Research
36. Vad Hussman menar med marknadscykeln
37. Mer pengar förloras utanför marknaden
38. Kommande avsnitt och workshoppen
39. Test i Umeå och avslutning

Globala barnportföljen, högst risk och högst möjlig avkastning

Jan: Globala barnportföljen är sparandet med högst risk och högst möjlighet till avkastning, ungefär 7–8 % om året, oavsett om man gör det själv eller använder en fondrobot som vi brukar rekommendera. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 91, och det ska handla om globala barnportföljen. Helt enkelt. Mer specifikt är det en uppdatering av en gammal artikel. Precis som vi gjorde förra avsnittet, avsnitt 89 om nybörjarportföljen, är det här en uppdatering för 2019 där vi har gått igenom portföljen, vi har simulerat den, jämfört den lite med Lysas 90–10-portfölj och tittat på varför 90–10 och inte 100–0.

Caroline: Det låter som konstiga siffror för dig som aldrig hört talas om portföljer förr. Men vi kommer till det.

Jan: Ja, precis. Det handlar om att jag påstår att det enda som ska skilja ett sparande är hur mycket aktier man har och hur mycket räntor man har i en portfölj. Alltså hur mycket aktiefonder och hur mycket räntefonder. Eftersom det bestämmer över 80 % av avkastningen. Så idag ska vi titta på 90–10, det vill säga 90 % aktier och 10 % ränta. Den mest aggressiva fördelningen vi brukar rekommendera i ett sparande. Den som är högst risk och högst avkastning. Och det vi tittar på i dagens avsnitt, den här uppdateringen, är framför allt portföljkonstruktionen. Vi kommer inte titta så mycket på de enskilda fonderna.

Caroline: Vad som ligger i dem specifikt, utan mer i generella...

Stora dragen i stället för enskilda fonder

Jan: Ja, precis. Nej, inte i generella termer, utan det här är mer en analys av hur portföljen fungerar i sig, hur den här fördelningen fungerar. Avsnittet med de bästa fonderna gjorde vi för några veckor sedan, jag tror det är avsnitt 83 eller något sådant. Det heter "Bästa fonderna 2019" om man är intresserad av det. Men jag har påstått att de enskilda fonderna bara står för typ 5 % av avkastningen. Så de är egentligen inte så intressanta. Det här handlar mer om att titta på den stora bilden. Om vi ska göra en metafor med fordon, så är det här ett avsnitt som handlar om: ska man ta flyg, tåg eller bil? Snarare än ska jag ta en Volvo eller en Saab.

Caroline: För att nå destinationen.

Jan: Ja, precis. För Volvo eller Saab kommer aldrig kunna tävla med ett tåg. Och ett tåg kommer aldrig kunna tävla med ett flygplan. Så vi tittar mer på de stora dragen. Sen blir det lite repetition. Varför 90–10 och inte 100–0? Det vill säga, varför ska man ha 90 % aktier och 10 % räntor? Varför ska man inte bara ha 100 % aktier?

Caroline: Nej men perfekt, för jag kommer inte riktigt ihåg.

Jan: Nej, jag tror...

Caroline: Vi har pratat om det tidigare.

Jan: Det var exakt 47 avsnitt sedan, kan jag säga. Då kan man gå tillbaka, då var det avsnitt 43, tror jag. Men vi kommer att prata om det. Det är lite galet, det här är avsnitt 91. Snart har vi det hundrade avsnittet.

Caroline: Ja, vad ska hända då? Vi kör alla bloopers vi har gjort.

Jan: Nej, vi ska inte köra bloopers. Men du som läser eller lyssnar eller tittar på det här, vad skulle du vilja se i det hundrade avsnittet? Vi kommer också prata kort repetition om vikten av tillgångsallokering. Vi kommer titta på portföljen, vad man får för regioner, branscher, klimatkompensation och så vidare. Och sen har mycket av researchen inför avsnittet handlat om simuleringar. Tack, där var en läsare som skrev.

Caroline: Jag har också sagt det, att man inte säger simulation. Simulation på engelska, men simulering på svenska.

Jan: Jaha, okej. Men visst. Det krävs en lyssnare.

Caroline: Det krävs en lyssnare för att Jan ska lyssna själv.

Jan: Förlåt.

Caroline: Ja, gå vidare.

Disclaimer och vad avsnittet täcker

Jan: Okej, och sen tittar vi på hur det har gått för portföljen i verkligheten. Vi lanserade den 2017 när jag och Caroline skrev boken "Gör ditt barn rikt". Så vi tittar på hur det har gått. Och sen gör vi en simulering på Lysa, fondroboten vi gillar, på deras siffror. Vi har fått ta del av dem och har kunnat laborera med dem. Bli lite överraskad idag jämfört med hur det var för två veckor sedan. Och vi kör alldeles strax sammanfattningen med de viktigaste grejerna.

Men först behöver vi ta den här ansvarsbegränsningen, disclaimern, villkoren. Det handlar helt enkelt om att det här inte är personlig rådgivning, utan allmän information. Man behöver prata med en finansiell rådgivare själv så att man är medveten om sin situation. Sen vill jag också säga att det här avsnittet inte är sponsrat av någon. Så även om vi i slutet pratar mycket om Lysa, så har de inte varit inblandade i avsnittet mer än att de har tillhandahållit data. Vi har en sponsrad länk både till dem och Nordnet, och det nämner vi senare. Annars är det precis som vanligt: det är risk när man investerar i fonder, man kan förlora sina pengar. Och framför allt idag är det extra viktigt att säga att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. De här simuleringarna är just simuleringar. Det handlar om odds och statistik. Men jag påstår att det är det bästa man kan göra. Jag vet inget bättre sätt. Och det här är ju det sätt som alla i finansbranschen gör på.

Caroline: Simulationerna.

Jan: Simuleringarna. Okej, bra. Vill man veta mer om det här rekommenderar jag alltid att lyssna på avsnittet med villkoren. Eller titta på rikatillsammans.se snedstreck villkor. Med det sagt tänker jag att vi tar...

Caroline: Sammanfattningen, de viktigaste punkterna.

Sammanfattning: 90–10 enligt Warren Buffett

Jan: Ja, precis. Det här är lite som vetenskapliga artiklar, samma abstract eller executive summary. Det handlar helt enkelt om att 90–10-portföljen är den portfölj vi har som har högst risk och högst avkastning. Det roliga är att den faktiskt är på rekommendation av Warren Buffett.

Caroline: Vadå, vilken?

Jan: Den här 90–10-fördelningen. Det var 2013. Det här är en sammanfattning, jag har en bra historia. Warren Buffett är en av världens rikaste människor. Framför allt är han en av dem som har investerat sig rik. Det är kanske viktigt att lägga till. Han fick inte pengarna när han föddes. Och han har haft en fantastisk avkastning över 70 år. Så han räknas som en av de bästa investerarna genom alla tider. Det här var hans förslag. Och sen bygger det på att forskningen visar att globalt index ger bäst odds, det pratade vi om i avsnitt 87. Sen är det rimligt att räkna med 7–8 procents avkastning på en sådan här global portfölj över en tioårsperiod, gärna längre.

Den värsta förlusten i 95 % av fallen ett enskilt år är minus 26 % på den här portföljen.

När man tittar på risken så är det rimligt att ett enskilt år räkna med minus 26 procent ner i 95 procent av fallen. Det behöver man veta. Det innebär inte att portföljen inte kan falla mer än minus 26 procent.

Caroline: Nej, jag tänkte fråga, var det du sa medel?

Jan: Nej, det var 95 % av alla. När portföljen sjunker kommer det i 95 % av fallen vara mindre än minus 26 %. Men den kan ju falla två år i rad. Det brukar de nämligen ofta göra. En börskrasch brukar vara ungefär 0–36 månader. Alltså 2–3 år. Det betyder att du kan ha tre år där det backar 20, 18, 20. Alltså du backar minus 60 %. Jag pratar om det också, för det finns en sådan här researchfirma jag följer som heter Hussman Research. De räknar med att börsen ska ner 60 %. Men då är det ofta... ja, de räknar snart.

Caroline: Ja okej, jag tänkte om det var något generellt, att det gör det i en viss period.

Läsarfeedback på portföljen

Jan: Nej, inte om man pratar om cykler. Det är det där jag hoppas kunna få göra ett avsnitt om cykler vid något tillfälle. Men jag har fortfarande inte hittat någon gäst som känner att, nej men jag kan prata om kreditcykler. Sen var det också så att jag fick feedback från en läsare i kommentarerna. Och nu vet jag, jag skäms lite för att jag kommer ihåg kommentaren men inte vem som skrev den. Om det var Tale eller C.J. eller någon John eller någon annan. Så jag ber om ursäkt att jag inte minns vem det var. Men de hade en bra feedback. De sa: Jan, i den rekommenderade versionen av globalportföljen har du typ 25 % i Sverige. Det var inte riktigt meningen, för då skulle det bara vara 20. Men jag tänkte inte riktigt på att den ena fonden jag räknar som en global fond faktiskt hade halva sitt innehav i Sverige. Så en potentiell ändring skulle kunna vara att minska den här CEF, Independent Investment-bolag, som har en 10 % vikt i portföljen, till 5 %. Hänger du med? Vi har en fond som har 10 % av portföljens värde.

Caroline: Jaja, jag tänkte att är det här något som ska vara med i de viktigaste punkterna?

Jan: Ja, precis. Att det är en minskning till 5 % om man vill. Jag kommer inte göra någon stor ändring, för jag tycker att det slår på marginalen. Vi gör den ändringen nästa år. Men jag tyckte det var en viktig kommentar. Det andra var att om man har en långsiktig portfölj är det bättre att ha en mixräntefond än en Spiltan-räntefond. Vi har en Spiltan-räntefond på 5 % av portföljens värde. Man skulle kunna argumentera för att man ska välja AMF Räntefond Mix i stället. Så det är två förslag från läsarna som jag tyckte var riktigt bra.

Om vi fortsätter sammanfattningen skulle jag säga att diffen idag mellan vår globala barnportfölj och Lysas 90–10-portfölj... Innan, när vi tittade på nybörjarportföljen, var de i princip identiska.

Caroline: Alltså diff, vad tänker du då?

Jan: Skillnad, hur mycket de skiljer sig åt.

Caroline: I avkastning. Allt. Alltså hur...

Jan: Hur de beter sig. Det var inga stora skillnader.

Caroline: Mellan vår nybörjarportfölj och Lysas nybörjarportfölj?

En procents skillnad mot Lysa

Jan: När vi pratade för två veckor sedan, vår nybörjarportfölj och Lysas nybörjarportfölj, då var det i princip identiskt. Man kunde inte se skillnad, det var som två tvillingar buntade, kan jag säga.

Caroline: Ja, jag förstår.

Jan: Okej, men idag var det större skillnad. Det var nästan en procents skillnad i avkastning, vilket är lite för mycket. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning, det har vi pratat om. Sen tänkte jag också prata om det här med Hussman Research, som skrev i sitt senaste nyhetsbrev. Nu försöker de förutsäga framtiden. Men de skriver att de förväntar sig att den amerikanska börsen de kommande tolv åren kommer ge en plus minus noll avkastning, eftersom vi har så hög värdering. Och det tycker jag är viktigt: när vi pratar om någonting ska man ta in dem som absolut inte håller med. Och de som absolut inte håller med säger det här i stället.

Caroline: Hussman, vad är det för några?

Jan: Det är ett amerikanskt fondbolag som släpper sådana här marknadskommentarer. Man kan googla Hussman Research, två S, ett M.

Caroline: Men ja, vi är ju i sammanfattningen, men jag kan inte låta bli att fråga.

Jan: Ja men ställ frågan då. Jag kör.

Caroline: Jag glömde bort den. Men det var något med det här att hur kan vi lita på dem? Varför har ett fondbolag så mycket att säga till om egentligen? När de tycker till och släpper kommentarer.

Jan: Ja, men för dem är research ett sätt att göra marknadsföring och att förstå vad det är de gör. Och de som håller med tänker så här: gud, jag håller helt med, och de sätter förmodligen sina pengar hos dem.

Caroline: Ja, det är ju en marknadsföring.

Hussman, pessimisten som haft fel i fem år

Jan: Ja, och många fondbolag gör den här researchen. Och sen släpper de den. Det blir varumärkesbyggande. Vi hade ju inte nämnt dem annars. Jag följer två stycken. Jag följer Hussman för att de är så här supernegativa. De har varit supernegativa.

Caroline: Alltså är de pessimistiska?

Jan: Ja, gud ja. Men han har blivit bränd så många gånger att han säger: jag är neutral, jag har ingen avsikt, men det här är vad siffrorna säger. Vi har så höga värderingar.

Caroline: Har han haft fel någon gång? Eller har det bara gått jättebra?

Jan: Han har haft fel de senaste fem åren.

Caroline: Fem bara?

Jan: Ja, alltså så länge jag har följt honom. Vad roligt, vad skeptisk du blev helt plötsligt.

Caroline: Jag är alltid skeptisk, ska jag tala om.

Jan: Men jag vågar inte alltid ta det här. Ja, men du får vara skeptisk. Här får man vara skeptisk. Okej, och sen det sista jag tänkte göra lite reklam för. Vi har ju de här RikaTillsammans-workshopparna. Nu har vi hållit en i Malmö, en i Göteborg och en i Stockholm. Och det har gått superbra. Jag har haft deltagare som varit jätte-, jättenöjda. Framför allt har många sagt: gud, nu fattar jag äntligen hur jag ska göra. Jag känner mig trygg och tycker det här är roligt. De har fått mycket bättre ekonomiskt självförtroende. Så det kör vi i maj igen. 11 maj i Malmö, 18 maj i Stockholm, 19 maj i Göteborg. Är du sugen kan du titta på rikatillsammans.se snedstreck workshopen. Där var vi klara med sammanfattningen.

Caroline: Ja, och nu kan vi gå ner lite mer på djupet i det som sammanfattningen rörde sig kring.

De första arton minuterna

Jan: Ja, precis. Det här är för dem som bara orkar lyssna de första 18 minuterna. Visste du att på YouTube är den genomsnittliga längden folk lyssnar eller tittar på en video 18 minuter? Sen är det som folk droppar av.

Caroline: 18 minuter är ändå ganska lång tid.

Jan: Ja, precis. Det är därför jag brukar försöka få in de här 18 minuterna. Men för dig som tycker det här är kul, som vill nörda tillsammans med oss lite och gå vidare, då kör vi. Så om vi börjar, 90–10, Warren Buffett. Han har företaget, investmentbolaget Berkshire Hathaway, som anses vara världens mest framgångsrika bolag när det gäller investeringar. Det roliga är att när han har en sådan här årsstämma, så åker folk från hela världen. Jag funderar på att göra det också.

Caroline: Men det är väl, alltså, årsstämma eller aktieträff?

Jan: Ja, det är samma sak, årsstämma, aktieträff. Alla aktieägarna får komma dit, han hyr en stadion.

Caroline: Om man äger aktier så kan man åka dit.

Jan: Ja, precis. Han har en hel stadion med flera tusen människor, och man kan ställa frågor och sånt. Och så har han alltid ett aktieägarbrev. Sen har de världens sämsta hemsida, men han är så här, I don't give a fuck. Och det kan han kosta på sig. Han har varje år en sådan här shareholders letter, ett brev till aktiespararna. Förutom att det står väldigt lite om hur företaget har gått, så delar han med sig av sina tankar, sin filosofi och mycket annat.

Caroline: Kring ekonomi i allmänhet.

Jan: Kring allmänhet. Så de är helt fantastiska att läsa.

Caroline: Och det kan han också göra.

Jan: Ja, precis. Jag måste läsa det. Så i alla fall, i 2013 års aktieägarbrev, på sidan 20, tänkte jag... vill du läsa eller ska jag läsa?

Caroline: Jag kan läsa det. Men på engelska då?

Jan: Ja.

Buffetts råd till sin fru

Caroline: "What I advise here is essentially identical to certain instructions I've laid out in my will. One bequest provides that cash will be delivered to a trustee for my wife's benefit. My advice to the trustee could not be more simple. Put 10 % of the cash in short-term government bonds and 90 % in a very low-cost S&P 500 index fund. I suggest Vanguard's." Ska jag fortsätta den lilla biten? "I believe the trust's long-term results from this policy will be superior to those attained by most investors, whether pension funds, institutions or individuals, who employ high-fee managers."

Jan: Visst är det fantastiskt?

Caroline: Ja, men jag fattar inte allt. Alltså, det är fin engelska, men inte så lättfattlig.

Jan: Nej, men här är min tolkning av det. Det här är alltså att han berättar för aktieägarna hur han har gjort i sitt testamente till sin fru. Han har sagt till sin fru att när han går bort ska hans pengar förvaltas så att 90 % ska vara i en lågkostnads, passiv indexfond mot det amerikanska börsindexet. Och han föreslår Vanguards fond. Sen säger han att 10 % ska vara kontanter i en kort räntefond, en kort amerikansk räntefond. Och han säger att det här kommer vara bättre än de flesta småspararnas resultat, de flesta institutioners resultat, de flesta pensionsfonders resultat. Så han säger att det här kommer vara bättre än det mesta annat du väljer. Och det kommer ändå från en som är världens bästa aktiva investerare.

Caroline: Ja, han är aktiv själv. Och vad betyder det att han är aktiv?

Jan: Han fuskar ju lite, för han köper ofta hela bolag, investerar i andra, lånar pengar gratis och en massa andra saker. Men det intressanta är att han rekommenderar just den här passiva strategin, en 90–10-portfölj. Och det här var spännande, för han bara påstod det lite så här out of the blue. Eller, det kan man väl inte säga, han har nog tänkt igenom det här både en och två gånger.

Caroline: Men vad menar du med out of the blue? Att det kom lite överraskande?

Forskaren Estradas test av Buffetts råd

Jan: Lite så, det var inte så många som hade förväntat sig det. Sen 2015 var det en spansk forskare, Xavier Estrada, som vi har pratat om i avsnitt 45, som gjorde en vetenskaplig artikel på det här. Han tittade på: okej, om vi tittar på Buffetts förslag, funkar det?

Caroline: Över tid, över lång tid?

Jan: Nej, precis, alltså jämfört med en 100–0- eller en 60–40-portfölj. Han ville se vad som händer med den här portföljen. Det här är från hans studie, "Buffett's allocation advice, take it with a twist", en forskningsrapport från 2015.

Caroline: Ska jag läsa det? "When compared to other static allocations, the 90–10 split suggested by Buffett performs well in terms of the failure rate, upside potential and downside protection. In fact, it provides an interesting middle ground between the upside potential of more aggressive static allocations and the downside protection of more conservative static allocations. Put differently, Buffett's advice proves to be, unsurprisingly, not only simple but also sound."

Jan: Att pengarna ska räcka.

Caroline: Han låter ju som ett fan.

Jan: Ja, men det är svårt.

Caroline: "Unsurprisingly", så var det.

Jan: "Simple but also sound."

Caroline: Ja, precis.

Krockkudden i räntefonderna

Jan: Men vi är väl alla lite små Warren Buffett-fans, tänker jag. Så det finns en tanke där. En annan fördel är att vi pratar om att de flesta småsparare gör vanliga misstag, till exempel att man säljer av när börsen sjunker och sen köper tillbaka. Har man då 10 % räntor har man ändå en liten krockkudde. Och som vi tittar på sen, det skiljer faktiskt inte supermycket mellan en 100–0 och en 90–10 i avkastning uppåt.

Caroline: Men krockkudden finns där i form av räntefonder då?

Jan: Ja, och det betyder också att i nedgång kommer portföljen prestera bättre. Den kommer inte falla lika mycket som en 100–0-portfölj. Och det minskar risken för att man gör beteendemässiga fel. Jag har simulerat en 100–0-portfölj också, så man kan titta på de siffrorna sen om man vill. Men det här är i stora drag varför vi rekommenderar 90–10 framför en 100–0-portfölj.

Om vi fortsätter, en kort repetition här också. Om vi tittar på de 7–8 % man kan räkna med på globala barnportföljen, så är det här egentligen en annan illustration av det vi alltid tjatar om: att majoriteten av avkastningen kommer från att du har valt tillgångsslaget, alltså aktier. Av de 8 % kommer 6,4, det vill säga 80 % av avkastningen, från att du bara har valt passiva indexfonder med låga avgifter. 15 % kommer från fondtypen, det vill säga 1,2 av 8 %, från att du valt en global fond eller en Sverigefond eller något sådant. Och sen, om du väljer till exempel Avanza Global eller Länsförsäkringar Global Indexnära eller DNB:s globalfond eller Swedbanks, så bidrar det faktiskt bara 0,4 av de här 8 %. Så det här är det vi alltid tjatar om: den enskilda fonden spelar inte särskilt stor roll. Är det förståeligt?

Caroline: Ja, det tycker jag. Extra förståeligt blir det nog också om man kollar i bloggavsnittet på den här...

Jan: Grafen på bloggen, precis, där jag delat upp de här åtta procenten.

Caroline: Och den heter "Var kommer avkastningen ifrån".

Aktier och räntor, de två tillgångsslagen

Jan: Ja, precis. Och fortsätter vi så är det just det här, att 80 % kommer från tillgångsslaget. De två tillgångsslagen vi alltid pratar mest om är räntor och aktier. Aktier är andelar i företag. Och räntor är att man lånar ut pengar till företag eller länder. Det är helt enkelt ett omvänt banklån. Vi är vana vid att vi lånar pengar av banken. Men här lånar vi ut våra pengar i stället. Så vi leker bank för Sverige och så vidare.

Och då har Vanguard gjort en ganska kul studie, eller en bild, som jag publicerar på bloggen. Den finns också för dem som tittar på videon. Den har gått igenom: vad är den förväntade avkastningen om man går från 0 % räntor och 100 % aktier till 100 % räntor och 0 % aktier? Så man tittar på 10–90 och 90–10, 80–20, 20–80 och så vidare. Och då ser man väldigt tydligt att har du 100 % räntor så är det mycket krockkudde. Avkastningen är låg, men svängningarna är också relativt små. Det är väldigt stor sannolikhet för en positiv avkastning, men den blir inte särskilt hög. I helt andra änden av skalan har vi 100 % aktier, och då har vi väldigt stor spridning på risken men också en hög avkastning.

Och nu tror jag att de jämförde mellan 1926 och 2013 i just den här bilden. Då kunde man säga att 100 % räntor över den perioden gav typ 5 % avkastning. Och det varierade mellan minus 8 och plus 32. Så det bästa året gav plus 32, det sämsta året var minus 8 %. Men i genomsnitt var det plus 5. Det är 100 % räntor. Men om man tittar på 100 % aktier var avkastningen dubbelt så hög, 10 % per år i genomsnitt. Men det sämsta året var minus 43 %, och det bästa året var plus 54 %. Så vi har ett spann på över 97 procentenheter mellan sämsta och bästa året när det gäller 100 % aktier, medan spannet bara är 40 procentenheter, alltså hälften, när vi hade 100 % räntor.

Caroline: Så det svänger mycket, mycket mindre i det här. Men de tittade på 100–0, eller?

90–10 jämfört med 100–0

Jan: Ja, de tittade på alla kombinationer i tio steg.

Caroline: För här kan man då se 90–10 och 100–0.

Jan: Ja, precis.

Caroline: De är ganska identiska, eller?

Jan: Ja, alltså 90–10 gav 9,9 % i genomsnitt per år och 100–0 gav 10,2 %. Det skiljer 0,3 procentenheter. Men skillnaden var att, om jag gör en snabb huvudräkning här, spannet var 89 procentenheter i 90–10-fallet, medan det i det andra fallet var över 97 procentenheter. Så du får 0,3 procentenheter extra, men du har större risk. Du har typ 8 procentenheter större spann i 100–0.

Caroline: Ja, precis. Det låter ju redan som att det inte är värt att ta 100–0.

Jan: Ja, en av mina insikter här var faktiskt att det kanske till och med knappt var värt 90–10 jämfört med de andra fördelningarna. Men vi kommer...

Caroline: Ja, vi kommer till det sen. Vi kollar på översikten över den globala barnportföljen.

Översikt över globala barnportföljen

Jan: Ja, men absolut. Så om vi tittar, det handlar om en portfölj för den passiva hinken. Vi pratade om fyra-hinkar-principen i avsnitt 47. Fördelningen har vi pratat om, 90 % aktiefonder, 10 % räntefonder. Tidshorisonten minst 10 år, eftersom det är så hög risk. Tittar vi över en genomsnittlig tioårsperiod har vi en förväntad avkastning på 7–8 % per år. Vi har en maximal förlust i 95 % av fallen på minus 25 %. Så återigen, ett enskilt år i 95 % av fallen. Det kan falla mer än minus 25 %.

Sannolikheten för en positiv avkastning över en tioårsperiod är 94 %. Det tycker jag är ganska coolt. Så i 94 av 100 tioårsperioder kommer du få en positiv avkastning. Du kommer alltså inte gå back. Bättre än så kan man inte göra. Sannolikheten för att få en årsmedelavkastning över 5 % per år är 73 %. Sannolikheten för över noll är 94 %, sannolikheten över 5 % är 73 %, och sannolikheten för en avkastning över 7,5 % är 57 %. Så i mer än hälften av åren kommer vi ha den här förväntade avkastningen på över 7,5 %. Men vi ser också att sannolikheten minskar ju högre avkastning vi vill ha, vilket inte är så konstigt.

Den passar väldigt bra för barnsparande eller pensionssparande. Jag har till och med funderat och börjar i vissa artiklar kalla den för globala portföljen i stället för barnportföljen. För folk tror att den bara är till barn. Men pension, vi har ju våra tjänstepensioner i den här fördelningen. Det enda vi inte har i den här fördelningen är vår PPM, premiepensionen, som vi har i SÅFA. Bästa tipset när det gäller premiepension är sjunde AP-fonden, SÅFA. Under en femtonårsperiod kommer den krascha med minus 50 %, till och med minus 60 % vid två tillfällen.

Caroline: Vänta, hur lång tid? Under vilken?

Jan: En femtonårsperiod.

Caroline: Femtonårsperiod.

Hög risk, hög avkastning, lätt att göra fel

Jan: Under en femtonårsperiod ska man förvänta sig att förlora hälften av beloppet två gånger. De flesta vill nog inte det.

Caroline: Nej, det vill de inte.

Jan: Ofta mår vi dåligt redan vid minus 20. Så här behöver man vara medveten om hög risk, hög avkastning, väldigt lätt att göra dumma misstag i den här portföljen. Och precis som innan har vi fyra varianter. Det här pratar vi om i avsnittet om balansering, man kan titta i avsnitt 83 tror jag det är. Man kan ha en förenklad variant med två eller fyra fonder, en rekommenderad variant med tio fonder och en överkursvariant med tjugo fonder.

Caroline: Beroende på hur mycket pengar man vill sätta in?

Jan: Beroende på hur mycket man vill sätta in. Egentligen inte bara hur mycket man vill sätta in, utan hur mycket man kan månadsspara. Kan jag bara månadsspara typ en hundralapp eller två, då ska jag ta den förenklade versionen.

Caroline: Men varför är det så?

Jan: För att det minsta månadssparandet ofta är hundra kronor i en fond. Och har du tio fonder, och eftersom vi dessutom inte har jämn fördelning, så kräver den rekommenderade varianten nästan mellan 1 000 och 2 000 kronor i månadssparande för att man ska kunna få med alla fonder. Så har man ett mindre månadssparande rekommenderar jag kanske den förenklade varianten. Eller, om man har väldigt mycket pengar, då kan det vara roligare att ha den här tjugofondersportföljen. För då kan man få med lite etiskt och klimatsmart sparande. Det är till exempel den största anledningen till att vi, när vi har den här på vår portfölj, förutom den vi har på Shareville, har 20 fonder. Jag ville ha med lite etiska, hållbara fonder.

Caroline: Vad menar du, att de inte är med annars?

Jan: Nej, inte i den rekommenderade varianten.

Caroline: Nej.

Jan: Du verkar helt förvånad. Eller vadå?

Caroline: Men vem har gjort den rekommenderade?

Varför de etiska fonderna inte är med

Jan: Ja, du har gjort den. Nej, men jag kan inte rekommendera dem, för de etiska och klimatsmarta fonderna är dyra. De är inte lika bra.

Caroline: Ja, de är dyrare.

Jan: Så du förlorar i avkastning på det. Det finns ingen annan anledning än att de kostar lite mer pengar.

Caroline: Ja, ganska mycket mer faktiskt. Det är synd.

Jan: Ja, det är synd. Men jag läste en artikel idag om Vanguard, som Buffett rekommenderade som fondbolag. Tyvärr kan vi inte välja deras fonder längre. Men när de startade 1970 hade de en avgift på över 0,7. Och sen slutade de på en avgift på 0,05. Så de har sänkt avgifterna, och jag tror att det är det som kommer hända med de klimatsmarta och etiska fonderna också. Så tänker jag.

Men för de flesta rekommenderar jag faktiskt att använda en fondrobot. Det gick vi igenom i avsnitt 86, de bästa fondrobotarna. Där kan man välja 90–10 eller 60–40 utan att behöva välja fonder. Och sen kan man bara spara, mycket förenklat. Du kan spara från en hundralapp och få med alla fonderna. De har löst den där problematiken som är svår att lösa själv. Är du ny skulle jag faktiskt rekommendera att titta på avsnittet om nybörjarportföljen, avsnitt 89. Det kan vara lite för hög risk att köra direkt på globala barnportföljen.

Tittar vi på den rekommenderade versionen så är det 90 % aktier, 10 % räntor, och sen har jag faktiskt gjort en twist: jag har lagt till 5 % guld. För jag tror att ett par procent guld gör en portfölj bättre. Guld tenderar att gå upp när allt annat tenderar att gå ner. Jag såg en artikel där det stod att i 98 % av fallen då aktier gick ner så gick guld upp. Och det är sånt du vill ha. Du vill ha perfekt negativ korrelation. Det är inte perfekt, men nästan.

Fördelningen i portföljen

Jan: Vi har delat upp de här i globala aktier 40 %, globala småbolag 15 %, svenska aktier 10 %, alltså stora svenska aktier, svenska småbolag 10 %, Asien tillväxt 10 %. Så de här 90 % fördelar sig så. Och sen har man korta räntefonder 10 % och guldet. I artikeln på bloggen finns en lista med alla fonderna. Men jag tänker inte rabbla upp dem, man kan kolla där.

Caroline: Man kan se fördelningen här också i bildformat.

Jan: Ja, precis. Du som tittar på videon kan bara pausa skärmen och skriva av.

Caroline: Men om man inte tittar utan lyssnar?

Jan: Då går man in på rikatillsammans.se och kollar upp avsnitt 91. Och jag ska säga, det är samma fonder som vi alltid har. Det är inte ens några nya fonder, utan det här är bara en annan fördelning av de fonder vi brukar ha. Twisten var att man eventuellt kunde minska den här CEF Independent Investment-bolag från 10 till 5 procent och öka Länsförsäkringar Global Indexnära från 30 till 35 procent. För att få en mindre exponering mot Sverige. Man ska inte ha för mycket exponering mot Sverige.

Caroline: För det är en högriskmarknad. Det har jag lärt mig nu.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Man tror ju inte det om Sverige.

Jan: Nej, och så står vi bara för 1 % av världsvärdet.

Caroline: Jag höll på att säga BNP, men det finns inget som heter världs-BNP.

Jan: Nej, det finns det säkert.

Caroline: Men jag tänker att vissa nog slår bakut.

Norska Oljefonden och Sveriges andel av världen

Jan: Ja, precis. Men en intressant grej jag tänkte på efter förra avsnittet, som vi inte tog upp, var att vi pratade om Norska Oljefonden, den här statens pensionsfond. De har den här nybörjarfördelningen. Och de äger typ 1,3 % av världsindex, alltså av världens aktiebolag. Och så inser jag: men vänta nu. Sverige står för 0,8 %. Det är mer än hela svenska värdet.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så egentligen skulle Norska Pensionsfonden kunna köpa upp alla bolag på Stockholmsbörsen om de ville. Men det vill de inte, det hade varit dumt. Men det är så här mindblowing.

Caroline: Ja, det är mindblowing.

Jan: Lite coolt faktiskt. Sen var det en av våra norska läsare, jag tror Ricky Love på YouTube, som kommenterade att 2008, i kraschen, ombalanserade statens pensionsfond. Så de köpte på sig aktier mitt i kraschen och tjänade sjukt mycket pengar i uppgången, och sen balanserade de om igen.

Caroline: Vem hade den isen i magen?

Jan: Nej men, de. Norrmännen. Men jag säger det, de är grymma. Det är så här, skrattar bäst som skrattar sist. Vi tycker alltid så att norrmännen...

Caroline: Jag blir så nyfiken. Vad var det de köpte då? Hur tog de det beslutet? Men det är ett annat avsnitt kanske.

Jan: Ja, precis. Med tanke på hur stora de är hoppas jag att det var någon som fick fredagskaka. Kanske mer än fredagskaka.

Verktyg för att röntga portföljen

Jan: Okej, vi fortsätter. Sen gillar jag att bryta ner portföljen, göra analyser, och det finns två verktyg för det. Det ena är Morningstar.se, där man kan använda deras portföljhanterare. Man kan trycka in de fonder man har, och det är helt gratis.

Caroline: Varför ska man göra det här?

Jan: Nej, man behöver inte. Men om man är nördig och tycker det är kul kan man se hur fonderna fördelar sig, vad man äger egentligen, hur mycket man ligger i olika länder och så vidare. Man kan få röntgenblick på sina rader.

Caroline: Du har blivit så himla duktig på att prata på ett begripligt sätt.

Jan: Tack. Det har jag väl lärt mig efter hundra avsnitt med dig, hoppas jag. I alla fall, om vi tittar på regionfördelningen så följer den ganska mycket index. Vi har mest i Nordamerika, sen har vi kanske lite för mycket i Sverige med våra 25 %, och det är det man kan minska. Sen är det Västeuropa och mest Asien, eftersom vi tiltar lite mot Asien. Så invändningen mot globala barnportföljen, som vi har lagt upp den, skulle kunna vara att det är lite för mycket avvikelser mot världsindex, och att vi tiltar mot Sverige.

Caroline: Precis.

Jan: Och då säger professorn i avsnitt 87, professor Cederburg, att all tiltning från världsindex introducerar en risk som du inte får betalt för. Men det här blir intressant, för jag misstänker att det är den här tiltningen som gör att jag får mycket bättre siffror än Lysa. För Lysa kör mycket mer mot globalt än vad vi gör. Och det är nog också förklaringen till varför det är skillnad mot nybörjarportföljen. I nybörjarportföljen finns det inte så mycket utrymme att tilta bort från världsindex som det finns i den här. Jag tror att det kommer visa sig sen.

Bolagsstorlek och småbolagsfaktorn

Jan: Men fördelningen tycker jag är ganska bra regionmässigt, kanske lite för mycket mot Sverige. Tittar vi sen så har vi introducerat en global småbolagsfond i den här portföljen som vi inte har med annars. Det gör att majoriteten är stora bolag, men vi har också tagit med fler småbolag. Vilket gör att vi får en portfölj som ligger bra i mix vad gäller bolagsstorlek. Vi har både stora, medel och små. Och vi har också värde och tillväxt blandat. Lägger man ihop det ligger vi så perfekt i mitten i Morningstar.

Nu är du nöjd, jag ser det på dig.

Caroline: Jag är lite nöjd faktiskt.

Jan: Jag tycker det är lite läskigt att vi återigen tiltar bort från världsindex, för världsindex består av stora bolag. Å andra sidan finns det forskning som visar att småbolag på en tioårsperiod går bättre i 70–75 % av fallen.

Caroline: Men professor Cederburg sa ju att man inte får betalt för den tiltningen bort från världsindex.

Jan: Ja, bort från världsindex. Men han sa också, när vi pratade om faktorinvesteringar, att vissa faktorer tenderar att ge högre avkastning. Småbolag ger bättre avkastning än stora bolag. Vi ska göra ett avsnitt om det, jag håller på att få hit en gäst där vi ska prata om faktorinvesteringar, från en relativt nystartad fond som har en 60–40-portfölj. De har en nybörjarportfölj, men de tiltar den mot de här faktorerna. Så jag hoppas det blir spännande. De har till och med tackat ja till att komma ner till Malmö, så att du kan vara med.

Caroline: Men du, jag tänkte på det där med stora och små bolag. Du nämnde någon gång att småbolag, det är ju inte så...

Jan: Nej, nej. Små bolag... nej, nej.

Caroline: Jag trodde i alla fall...

Jan: Ja, nej, nej. Det kan ju vara så...

Caroline: Kan det vara hundratals?

Vad räknas som ett litet bolag?

Jan: Flera hundratals, hundratals anställda. Nu ska jag vara helt ärlig, jag vet inte var gränsen går.

Caroline: Men ge ett exempel på ett stort bolag, ett mellanstort och ett litet.

Jan: Om du kan. Nej, det kan jag inte, jag får kolla det.

Caroline: Men stort, kan det vara så som Apple?

Jan: Ja, Apple är stort, absolut. Tencent och de här, Google. Google, absolut, de är de stora bolagen, de hamnar bland de stora värdebolagen till exempel. Men litet?

Caroline: Vad sa du? Avanza var ett?

Jan: Ja, det är ett svenskt litet, och de är liksom mikrobolag. De är inte ens med när man tittar globalt. Nu kommer det säkert visa sig att jag har fel här, men om jag skulle göra en kvalificerad gissning skulle jag säga att H&M, som är jättestort i Sverige, nog räknas som ett litet eller ett medelbolag.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Det är det vi pratar om, hundratals miljoner i omsättning. Tittar vi på branscher så täcker vi in alla branscherna, mest mot finans. Vilket inte är så konstigt, eftersom vi har investmentbolagen. 10 % av globala barnportföljen är uttryckligen i investmentbolag. Och investmentbolag investerar i andra bolag, så det är lite som en fond i fond med andra bolag. Så att det är mycket finans betyder inte att vi har mycket bank.

Caroline: Nej.

Jan: Så jag tycker att branschfördelningen är god. Den fördelar sig så som den ska, helt enkelt. Sen, för de läsare och följare som har Avanza, så har Avanza introducerat något de kallar fondkollen, eller fondportföljanalys. Där kan man också gå in och trycka in sitt konto, och så får man precis samma som med Avanza, men de visar lite annan data.

Caroline: Som en kaka där man kan titta.

Risknivå enligt Avanza

Jan: Exakt. Får det visuellt presenterat. Och här kan man se var man ligger i risk. Och det intressanta var faktiskt att den här portföljen hamnade enligt Avanza också på medelrisk. På den här KIID-skalan 1–7 tror jag globala barnportföljen var på 4, och den här hamnade på 5. Så risken är inte så hög som man kan tro. Det är ingen sexa. Om du bara hade haft en Sverigefond hade det varit en sexa av sju.

Caroline: Sex av sju, ja.

Jan: Så jag tycker att det fortfarande är beskedlig risk i den här, även om vi säger att det är hög risk, hög avkastning. Man kan välja mycket värre grejer för att få hög risk. Stjärnorna, som du sågade i förra avsnittet, är fyra och en halv av fem stjärnor.

Caroline: Jag kommer inte ihåg det här.

Jan: Nej, jag sa att vi har fyra stjärnor av fem. Och du sa: varför tycker du det är viktigt? Eller något sådant. Där kan man också se fördelningar av branscher. Det de har själva, som inte Morningstar har, är att man kan se hur många sådana här fonder som är klimatsmarta, och vad man har för koldioxidpåverkan. Och man kan se sharpekvot och medelavkastning.

Caroline: Sharpekvoten har vi pratat många gånger om.

Jan: Det är ett helt eget avsnitt om den riskjusterade avkastningen. Så ser väl analysen ut.

Monte Carlo-simuleringen

Jan: Och nu kommer vi egentligen till det som jag tycker är spännande. Det är den här Monte Carlo-simuleringen. Den svarar på frågan: vad kan man förvänta sig av en global barnportfölj?

Caroline: Framgent.

Jan: Framgent, ja. En Monte Carlo-simulering är att man gör... simulering.

Caroline: Förlåt.

Jan: Du var helt rätt.

Caroline: Men du har sagt simulation så många gånger, så jag tänker det.

Jan: Ja, jag har till och med skrivit det på slidesen. En Monte Carlo-simulering är att man kör 10 000 tioårsperioder, och sen sammanställer man dem.

Caroline: Utifrån data man har haft sedan innan.

Jan: Ja, precis. Jag tror att jag tittar på 30 eller 40 års historik, och sen har jag simulerat utifrån det. Gjort en simulering, 10 000 gånger. Och sen har jag tittat på medelvärden och medianer och sånt. De antaganden vi har gjort är att det är en tidshorisont på 10 år, vi har ett startbelopp på 100 000 kronor, vi månadssparar 1 000 kronor. Vi tar ingen hänsyn till skatt eller avgifter, men vi räknar med en inflation på 2 %, och sen gör vi en årlig ombalansering. Sen är det så att till exempel den här CEF Independent Investment-bolag startade förra året, så det finns inte 30 års historik. Då behöver man göra en approximation, man får säga att den följer världsindex och använda en fond som gör världsindex. Jag har gjort den här 90–10-portföljen och visat vilka fonder jag har i den. Så om man vill återskapa simuleringen kan man göra det. Då har jag lärt mig av din forskning att man ska kunna återupprepa studier.

Caroline: Ja, det måste man. Kan man inte det är det inget bra. Då var forskningen inte bra.

Förväntat slutvärde efter tio år

Jan: Så om vi tittar på förväntat slutvärde efter tio år, när vi har gjort de här 10 000 tioårsperioderna, vad är då spannet? Det är då vi pratar om de här percentilerna. Till exempel innehåller tionde percentilen det resultat som är bättre än de tio sämsta procenten. Nittionde percentilen innehåller det resultat som är bättre än 90 procent av alla andra resultat. Mellan tionde och nittionde percentilen får man ett spann, och då kan man säga att det är en viss sannolikhet att hamna mellan de här två. Sen kan man titta på det mittersta värdet. Av de här 10 000 simulerade portföljerna...

Gud, vad jag får prestationsångest. Men av de här 10 000 simulerade portföljerna, vad har den som ligger i mitten? Då säger man att hälften är sämre och hälften är bättre. Och på 50-percentilen hade vi en avkastning på lite över 7 %. Nu har jag skrivit fel här. Det gav då ett slutvärde på 430 000 jämfört med att man har satt in 220 000. Så pengarna nästan dubblades.

Caroline: Över den tioårsperioden som man har simulerat fram.

Jan: Ja, precis. Och det går i linje med det vi brukar prata om kring de här åtta procenten. Att om du har åtta procents avkastning i tio år så motsvarar det en fördubbling av pengarna. Och här gjorde jag faktiskt en jämförelse mellan 60–40-portföljen och 90–10-portföljen. Den gjorde vi ju för två avsnitt sedan. På 50-percentilen på en 60–40-portfölj hade vi 6 % avkastning per år, vilket gav 366 000. Och 90–10-portföljen gav 8 % per år, vilket gav 430 000. Båda på 220 000 insatt.

Caroline: Alltså, jag tycker inte det låter som det skiljer supermycket.

Skiljer det verkligen så mycket?

Jan: Nej, det var också min insikt. 366 000 i det ena fallet och 430 000 i det andra. Visst skiljer det. Det skiljer ungefär 20 procent, skulle jag säga.

Caroline: When you put it that way.

Jan: Ja, men på en miljon är det ju 200 000. Så det skiljer. Men den spontana tanken, som också var min reflektion, var att jag förväntade mig att skillnaden skulle vara större.

Caroline: Ja, med tanke på risken man tar.

Jan: Ja, att risken är ganska mycket större, men avkastningen blev inte fantastiskt mycket bättre.

Caroline: Nej, fast ändå 20 %.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Som ju ändå kan...

Jan: Det är ändå något. På sikt, nu har jag bara tittat på en tioårsperiod. På 20 år är det jättemycket. Jätte-, jättemycket.

Om vi tittar på utfallet av den här Monte Carlo-simuleringen, jag går inte igenom alla siffrorna, utan vi går bara igenom den 50:e percentilen, alltså medelvärdet. Sen kan man titta på spannen. Årsmedelavkastningen i de sämsta 10 % av fallen blev 1,1 %. Medianen var 8,5. Och i de bästa fallen, det som var bättre än 90 % av utfallet, blev det 14,9. Så det är ett ganska stort spann, men det är runt 8 %. Tittar man på utfallet i kronor, från 220 000 som jag satte in över den här tioårsperioden, 100 000 i början och 1 000 i månadssparande, så var de sämsta 10 % på 210 000. Jag har blivit av med lite, marginellt med pengar. Mindre än om jag hade haft det på bankkonto med inflation. Spannet är från 206 000 till 575 000 inflationsjusterat. Utan inflation är det 250 000 till 695 000. Det är spannet för var pengarna kommer hamna. Men i medeltalet hamnar det på 430 000, som vi pratade om innan. That makes sense.

Caroline: Hur mycket sa du man kunde få i den nittionde percentilen?

Det riktigt goda utfallet och nedsidan

Jan: I den nittionde percentilen, 695 000. Så det är spannet. Om det går riktigt bra. Och då har vi inte ens med de sista tio bästa procenten, utan vi har den nittionde percentilen, det som är bättre än 90 %. Tittar vi på maxförlust med månadssparande, ett enskilt år, är det i 95 % av fallen minus 20 %. Och utan månadssparande minus 26 %, typ 25,6. Och det är också ganska intressant hur mycket månadssparande kan göra portföljen bättre.

Caroline: Att det kommer in pengar hela tiden.

Jan: Ja. Det förbättrar portföljen jättemycket. Förbättrar siffrorna jättemycket.

Caroline: Inte helt intuitivt.

Jan: Nej, men det är ju att när det går ner så får du...

Caroline: Man måste tänka tanken längre för att fatta det.

Jan: Ja, men det handlar om att när det går ner så köper du billigt och då får du skjuts. Alltså det som Norska statens pensionsfond gjorde, Norska Oljefonden.

Caroline: Är det samma? Norska Oljefonden och statens pensionsfond?

Jan: Ja, den heter statens pensionsfond, men alla kallar den Norska Oljefonden. Den förväntade avkastningen över 10 år, 50-percentilen, var 8,4 procent. Det har vi pratat om. Och sen, om vi tar lite av sannolikheterna, för här tycker jag att det är intressant: sannolikheten för att på en tioårsperiod få mer än 0 procents avkastning är 93 %. Sannolikheten för att få 5 procent eller mer per år är 73 %. Sannolikheten för att få över 7,5 procent per år är 57 %. Sannolikheten för att få över 12 procent om året är 22 %. Så sannolikheterna är ganska höga, skulle jag säga, för att få en god avkastning.

Histogrammet över alla utfall

Jan: Och sen, om man vill titta på utfallet, har vi gjort ett histogram. Vi har ritat in alla de här 10 000 utfallen och staplat dem. Hur många hamnade mellan 200 000 och 300 000? Hur många hamnade mellan 300 000 och 400 000? Och då ser vi att det är en ganska jämn fördelning, att de flesta hamnar mellan 270 000 och 500 000. Det är där majoriteten av utfallen ligger. Sen är det en lång svans som betyder att det finns flera tiotal fall där man kunde få över 900 000. Men den stora massan...

Caroline: Men det är inte så sannolikt.

Jan: Nej, precis. Men det är också bara för att få en känsla. Där var typ 50 utfall där du fick mindre än du hade satt in. Av de 10 000 fanns det typ 50 utfall där man fick mindre än det man hade satt in. Så då vet man hur sannolikheten ser ut. Tittar vi på maxförlust med månadssparande, så har vi majoriteten av alla utfallen under minus 27 %, men vi har några på upp till minus 44. Precis så som vi har sett i verkligheten. Men runt minus 20 ett enskilt år, det får man räkna med. Och återigen, det här är intressant: kopplar vi bort månadssparandet ser vi en förskjutning. För då är de värsta fallen på runt minus 60 %.

Caroline: Det är så mycket pengar man kan bli av med då.

Jan: Ett enskilt år. I 95 % av alla utfall, med 95 % sannolikhet. Men majoriteten är innanför minus 35 procent, minus 30 procent. Så att investerar man i globala barnportföljen får man räkna med att nedgångar på 20–30 procent inte är något konstigt.

Caroline: Okej, det är helt normalt.

Investerar man i globala barnportföljen är nedgångar på 20–30 procent inget konstigt.

Hur har det gått i verkligheten?

Jan: Det är helt normalt. Och i de värsta fallen kan det sjunka även till minus 60. Så det är därför jag lägger så mycket tid på de här maxförlustgraferna.

Caroline: Att man ska vara medveten om det och inte freak out.

Jan: Exakt, exakt. Tittar vi på hur det har gått, vi har ju kört den här i verkligheten på Nordnet. Vi började i januari 2017 när vi släppte boken, fram till 30 december. Då hade Globala barnportföljen gjort 8,1 %, svenska börsen 4,6 % och världsbörsen 7,9 %. Så den ligger bra, rör sig precis i sitt intervall, så som jag visat på bloggen i bilderna. Men det här är ganska intressant, för nu pratar vi 8 % per år. Och då är det lätt att tro att man kommer få 8 % varje år, men så ser det inte ut. Jag har gjort en illustration, lite inspirerad av Nordnet, som hade en fantastisk illustration av alla årens utfall mellan 1980 och 2018. Och den grafen ser ut så, och vad man kan se är helt enkelt att det inte är en jämn fördelning.

Caroline: Alltså, det är inte så att det kommer 7 %?

Jan: Varje år, nej. Utan vi har jättemånga år där avkastningen har varit mer än plus 30. Och sen har vi ganska många år där avkastningen har varit mindre än minus tio. Så man kan faktiskt förvänta sig en extrem avkastning. Det är inte jämnt, utan det slår väldigt mycket. När det går bra så går det väldigt bra, när det går dåligt så går det dåligt. Det är inte som att det går lagom. Och det tror jag är viktigt. Om du bara lyssnar på det här rekommenderar jag att gå in på bloggen och kolla på den bilden, där rubriken är: förvänta dig inte en jämn avkastning på 7–8 % om året, utan det kommer slå. Men årsmedelsnittet kommer vara 8 %.

Caroline: Ja, och det här säger du för att man på något vis mentalt ska kunna förbereda sig för att det är så här det ser ut i verkligheten.

Jan: Exakt.

Caroline: Men om man skulle summera all avkastning på tioårsperioden så skulle den vara runt åtta procent.

Jan: Exakt, för det är ju det siffrorna visar. Så vill man följa vår globala barnportfölj kan man göra det på Shareville. Det finns en sponsrad länk i anslutning till avsnittet. Där kan man se exakt hur det går för portföljen, innehavet och så vidare.

Överkurs: 90–10-portföljen hos Lysa

Caroline: Överkurs nu.

Jan: Överkurs, ja. Då tänkte jag att vi ska titta på den här 90–10-portföljen hos Lysa.

Caroline: Fondroboten Lysa.

Jan: Man tittar på avsnitt 86 om man vill ha förslag på andra. Och som jag sa innan, det finns inget samarbete, de har inte sponsrat det här avsnittet, men vi har samarbetat med dem länge och vi har en sponsrad länk till dem. De gör allt, väljer fonderna, månadssparande, för 0,4 procent.

Caroline: Det är lätt att spara och investera pengar med en fondrobot.

Jan: Jättelätt. Och här fick jag kritik i förra avsnittet, för jag hade skrivit att de gör det för en avgift på 0,3 %. Folk tyckte att jag var otydlig, för 0,3 % är vad Lysa tar, men sen tillkommer fondavgifterna. Jag exkluderade fondavgifterna, för jag tänkte att dem har vi i vår portfölj också. Men då ligger det på 0,4 %, så nu är jag tydligare.

Caroline: Med avgifterna för fonderna.

Jan: Ja, precis. Och när jag gjorde precis samma simulering, den här Monte Carlo-simuleringen, på deras siffror... Förra gången, när vi gjorde 60–40-portföljen, blev det sjukt likt. Det skilde typ decimaler. När jag gjorde simuleringen idag skilde det faktiskt väldigt mycket.

Caroline: Alltså, hur mycket?

Jan: Ja, på avkastningen skilde det att de hade 6,7 och vi hade 8,4. Så det skiljer nästan 1,7 procentenheter.

Caroline: Vilket kan bli mycket över tid.

Varför skiljer det mot Lysa?

Jan: Ja, tittar vi på slutvärdet på det där sparandet så hamnade de på 379 000 och vi på 430 000. Så det skiljer ganska mycket. Tittar vi på maxförlusten med månadssparande låg de på minus 26 och vi på minus 21. Och tittar vi på maxförlusten utan månadssparande hamnar de på minus 31, eller minus 30,9, och vi hamnar på minus 26,2. Så jag tycker att det skiljer lite för mycket, jag måste ta reda på exakt vad det beror på. Men du hade en teori. Jag misstänker att det handlar om att vi har så mycket Sverige. Sverige tenderar att vara högrisk, högavkastning, och att de blir straffade för det, tror jag.

Caroline: Att de har mindre Sverige än oss och mer globala fonder.

Jan: Ja, precis. Och att det kan bli fel i perioden. Sen tycker jag inte att skillnaden är så stor att det skulle motivera att göra det själv. För det är ändå som statistisk osäkerhet i det här. Men i alla fall, svaret är inte lika klockrent som med nybörjarportföljen.

Caroline: Att det kvittar om man sätter upp sin egen portfölj eller om man låter en fondrobot som Lysa göra det.

Jan: Exakt. Så vi kör fortfarande hälften av våra pengar hos Lysa, trots det här. Men jag hoppas kunna bjuda tillbaka någon från Lysa, och då är det här en av grejerna vi ska prata om. Hur kommer det sig att det är identiskt, för det är nästan identiskt på 20–80 också, medan det här faktiskt skiljer sig?

Tittar vi på deras siffror över en tjugoårsperiod, nu har inte Lysa funnits i 20 år så en del är bakåtberäknat...

Caroline: Men de fonder man investerar i har funnits.

Faktiskt utfall över tjugo år

Jan: De har gett data, delat med sig av datan. Och maxförlusten, för nu är det här inte en simulering utan faktiskt utfall över den senaste tjugoårsperioden. Alltså, om jag började 1999 och hade min portfölj hos Lysa, hur hade det gått de senaste 20 åren? Det intressanta här är att de har lite fler riskmått. Till exempel är maxförlusten de facto minus 44 %. Det är för att vi har med it-krisen och finanskrisen, alltså riktiga nedgångar. Medelavkastningen per månad ligger på 0,6 %, vilket ligger rätt, man brukar prata om 0,5. Medianavkastningen per år ligger på 7,3. Så verkligheten har varit bättre än de simuleringar jag gjorde. Och det är också ett sådant tecken, jag brukar säga 7–8 %, och jag är osäker på mina egna siffror också. Så att det är 7,8 % är rimligt. Det är rimligt med simuleringarna, för medeltalet mellan 6,7 och 8,4 är typ 7,5. Och det här ligger på 7,3. Så det är därför jag menar att det inte är någon anledning att bara, oh titta, Jan fick mycket bättre utfall än Lysa, då skiter vi i Lysa.

Caroline: Nej, men det här är bra att du tar upp, faktiskt utfall också.

Jan: Ja. Tittar vi på totalavkastning, 268 % på 20 år. Och då brukar vi säga att på en tjugoårsperiod ska pengarna dubblas två gånger. Vilket de mer eller mindre gör här. Det är lite mindre, jag tror det är mer än tre gånger pengarna. Vi kanske skulle förvänta oss fyra gånger pengarna. Men sen är det också oschysst, för den här slutade i början av året där vi hade den här nedgången. Standardavvikelsen 3,7 %, eller 12 på årsbasis. Sharpekvoten 0,49. Jätteintressant, för den ska ligga på 0,4. Så allt ligger där det ska, och det gillar jag.

Value at risk

Jan: Men sen kommer vi till det jag tycker är intressant. Value at risk. En enskild månad, med 95 % sannolikhet, så är risken jag tar 6 % av mitt kapital, minus 5,8. Så har jag 100 000 så ska jag en enskild månad, en riktigt dålig enskild månad, i 95 % av fallen förlora 6 000 kronor, eller 5 800.

Caroline: Ja. Vad sa du att du hade från början? Nu sitter jag här och blir lite förvirrad.

Jan: Tycker du det är mycket eller lite? 5,8 %.

Caroline: Ja, så en enskild månad.

Jan: Ska det backa som värst med 5,8 % i 95 % av fallen.

Caroline: Är det inte så stor backning egentligen?

Jan: Om jag inte minns fel, nu kan jag minnas fel, men jag tror nybörjarportföljen var minus 3,5. Så det är nästan dubbelt så mycket. Trots att vi inte har dubblat antalet aktier, vi har bara höjt från 60 % aktier till 90. Så är det nästan dubbelt så hög risk.

Caroline: Ja, intressant.

Jan: Så jag har sett...

Caroline: Nej, men det är inte så mycket.

Jan: When you put it that way. Tittar vi med 99 % sannolikhet, alltså vi tar de riktigt dåliga, vi lägger på ytterligare 4 % utfall, så i 99 fall av 100 kommer det vara under 8,3 %. Och tar vi med även de allra sämsta utfallen bortom den där 99 % sannolikheten, så är den genomsnittliga nedgången 9,4. Så det är nästan dubbelt så mycket. Och det är en bra siffra, för man vill inte ha att i 95 % av fallen är det minus 5,8, men om du har riktig otur är det minus 100. Utan då säger de: nej, i de riktigt dåliga utfallen är det på minus 9,4 i stället. Och det är på månadsbasis.

Maxförlustgrafen och jämförelsen med 60–40

Jan: Sen har jag faktiskt också plottat ut den här maxförlusten. Jag har tagit de här 20 åren och bara tagit nedgångarna. Ritat in nedgångarna, inga uppgångar, utan bara när det har gått ner. Och här ser man till exempel att under it-bubblan 2001–2003 bottnade den på minus 45 %. Och under finanskrisen var det också minus typ 35. Det här kan man inte se på bloggen, men jag roade mig faktiskt med att rita in 60–40-portföljen också.

Caroline: Okej.

Jan: Så man kan se hur stor skillnaden är mellan 60–40-portföljen och 90–10.

Caroline: Och hur ser det ut då? Du skulle beskriva det?

Jan: Nybörjarportföljen, som faller under it-bubblan, följer minus 28 som värst. Medan globala barnportföljen var minus 45 och vände. Så du har nästan 20 procentenheters mindre fall. Det är därför jag säger att nybörjarportföljen på 60–40 är mycket mer balanserad. Det är en lagom portfölj. Du är inte med om de riktigt stora nedgångarna. Hade man haft de två portföljerna under it-bubblan tror jag att man var ganska nöjd att man bara låg minus 28 procent, när en 90–10... och det här är ändå en 90–10, tänk om man haft en 100–0, då hade vi varit över minus 50 % och då hade det legat på halva förlusten. Det tror jag är viktigt att titta på. Det här tyckte jag var kul att jämföra.

Och sen roade jag mig också med att göra en tabell, med alla de värden vi pratat om innan, genomsnittlig avkastning, risk och standardavvikelse, allt det mellan en 20–80-portfölj, 60–40, 90–10 och 100–0.

Caroline: Så det här kan man säga i tabellform?

Tabellen: maxförlust och medelavkastning per fördelning

Jan: Exakt. Jag tar några favoriter här. Om vi tar maxförlusten, så är en försiktig portfölj med 20 % aktier och 80 % räntor, då är maxförlusten minus 4,3. I andra änden av spektrumet, alltså 100 % aktier, är maxförlusten minus 49,5. Alltså tio gånger större maxförlust. 60–40 ligger på minus 27, 90–10 på minus 44. Tittar vi på medelavkastningen så har en 20–80-portfölj 4,4 % förväntad avkastning, en 60–40 har 6, en 90–10 har 7,3 och en 100–0 har 7,7. Så det som skiljer en 90–10 från en 100–0 är 0,4 procentenheter per år. Och sen kan man titta på maxförlusterna.

Caroline: Det känns aldrig som att det är riktigt värt den risken. Den är ju så otroligt mycket större, risken, än vad man får för den.

Jan: Om man nu skulle ha 100 % aktier. Ja, jag skulle säga, nu har jag inte gjort någon graf på det där, men jag skulle säga att den förmodligen är ganska linjär. Men precis som du säger, är det värt det? Och särskilt om vi dessutom lägger på beteendeperspektivet. I en 100–0 är jag på index, många gånger kanske sämre än index. Medan 90–10 alltid kommer vara bättre än ett börsindex. Och då kommer folk säga: men det är som att jämföra äpplen med päron. Ja, fast när vi ändå sitter där så visar Avanza och Nordnet hur Stockholmsbörsen har gått. Så vi jämför automatiskt mot det, även om det är fel. Men det finns på bloggen om man vill nörda ner sig.

Kritiken: Hussman Research

Jan: Det sista vi ska ta är kritiken. Och den kommer från de här Hussman Research.

Caroline: De pessimisterna.

Jan: Pessimisterna. För vår tes är att, som forskningen säger, försök inte tajma marknaden, investera långsiktigt, gör samma sak om och om igen. Och du kan förvänta dig de här resultaten som vi har pratat om, oavsett om det är börsbubbla eller inte. Men då säger Hussman, du kan läsa, det här är från hans senaste nyhetsbrev. Jag läser all engelska idag.

Caroline: Ja.

Jan: Det här är från mars 2019, hans senaste nyhetsbrev.

Caroline: Och han heter Hussman.

Jan: Ja, han heter Hussman faktiskt.

Caroline: Okej. "Despite a fairly neutral near-term view, my full-cycle outlook remains very pointed. This is an obscenely overvalued market. Looking over the completion of this market cycle, perhaps 18 to 30 months, I continue to expect a loss in the S&P 500 approaching roughly minus 60 %, with a negative total return for the S&P 500 over the coming 12-year horizon."

Jan: Det är ganska...

Caroline: Obscent övervärderad marknad tycker han att det är.

Vad Hussman menar med marknadscykeln

Jan: Ja, han tog med en graf. Han jämför bolagsvärderingar, vinster och så. Och han säger att vi har de högsta värderingarna nu. Vi är typ 5 % från den högsta värderingen någonsin, högre än 1929, högre än it-bubblan, högre än det någonsin har varit.

Caroline: Och då kan man fråga sig, spelar det någon roll att det är värderat på det viset?

Jan: Ja, alltså, till och med jag säger att det spelar roll. Men skillnaden är, precis som, han har sagt det här i fem år och han säger fortfarande 18–30 månader. Men de här 18–30 månaderna kan ju börsen fortsätta 50 % upp utan att ha problem.

Caroline: Är det det han säger där i andra delen? "Looking over the completion of this market cycle"?

Jan: Jo, då säger han så här: att inom de här, när den här cykeln är färdig, alltså när kraschen kommer, om vi sen ska påbörja en ny cykel efter de 36 månader som kraschen är, då säger han, eftersom vi har så höga värderingar, så kommer kraschen vara så djup, typ 60 %. Och då säger han, köper du nu och det sen backar 60 %, så kommer det ta dig mer än 12 år innan du är tillbaka på noll. Och därför säger han att från och med nu och den kommande tolvårsperioden, hans gissning är att en portfölj inte kommer ge 7 % om året, utan den kommer ge 0 % om året.

Caroline: Det låter ju väldigt pessimistiskt.

Jan: Ja. Det han inte pratar om är månadssparande. Månadssparande gör det här bättre, så som vi har pratat om.

Caroline: Hur har det gått för de här Hussman egentligen? Man undrar ju.

Mer pengar förloras utanför marknaden

Jan: Sådär. För att han vågade. Nej, men det var ju det som jag trodde var Peter Lynch som sa: mer pengar förloras på att stå utanför marknaden än på att vara i marknaden. Och han ville inte riskera det. Han är ju en aktiv förvaltare, och det var ju det professorn också sa, att det funkar inte. Men jag tänker ändå att det är värt att lyfta. Att alla håller inte med om det jag säger här.

Caroline: Visst.

Jan: Bra. Det var dagens avsnitt.

Caroline: Det var fullpackat av siffror.

Jan: Det var det.

Caroline: Men det var spännande, Jan.

Jan: Tyckte du det? Jag fick så dåligt samvete där, att det kanske var för mycket siffror?

Caroline: Nej, det tycker jag inte det var. Men det var packat.

Jan: Mindre, mindre.

Caroline: Nej, jag tänker så att om man inte hängde med riktigt i alla de här procenten...

Jan: Så kan man...

Caroline: Kolla också på bloggen.

Jan: I blogginlägget. Eller YouTube-videon.

Caroline: Eller YouTube-videon, ja. För där ser man också de här slidesen där vi visar grafen.

Kommande avsnitt och workshoppen

Jan: Och sen, kommande avsnitt kommer vara en intervju med Trine bland annat, som finansierar solpaneler och sådant. Så jag tror att det blir lite balans på det hela.

Caroline: Det blir lite balans.

Jan: Jag tänker att jag kör inte tre sådana här avsnitt i rad. Vi hade ju det där om ekonomisk frihet förra gången, som rörde upp känslor, märkte jag. Men det är väl spännande. Jag uppskattar jättemycket era kommentarer. Jag uppskattar även er som inte har samma åsikt. Även om jag tycker det är lite jobbigt ibland.

Men jag tänkte i alla fall, kort, RikaTillsammans-workshoppen är till oavsett om du är nybörjare eller expert. Nu har jag hållit tre stycken, så jag kan uttala mig. Det är en heldagsutbildning där vi går igenom det bästa av RikaTillsammans. Syftet är att få en investeringsplan, en investeringsstrategi, och att känna sig trygg och lugn och ha självförtroende i att göra grejerna. Och är du avancerad, gå ändå, för du kommer inte hålla med mig. Och bara det att du lyssnar på någon som inte håller med dig kommer vidga horisonten lite.

Caroline: Och det är alltid bra att göra det.

Jan: Ja, faktiskt. Så vi kör i Stockholm lördag 18 maj, i Göteborg söndag 19 maj och i Malmö 11 maj. Och det har faktiskt kommit önskemål om en workshop norröver, norr om Stockholm.

Caroline: Ja, för det är ju hälften av vårt land kvar.

Test i Umeå och avslutning

Jan: Ja, precis. Jag har faktiskt lagt in ett testdatum i Umeå i september. Men det behöver vara typ 20 deltagare för att det ska vara värt det. Så vi får se. Men det finns ett datum på hemsidan, rikatillsammans.se snedstreck workshopen, där man kan anmäla sig. Och så testar vi om vi kan komma till Umeå. Det hade varit jättekul.

Kommande avsnitt, det vi kommer prata om, är hållbart sparande med Trine. Och då kommer Hanna svara på frågor. Det kommer bli jättekul, Hanna från Trine. Och sen kommer vi ha ett avsnitt snart med vanliga frågor, det är också dags. Och sen är det också lite uppdateringar av några gamla artiklar. Så "Bli rik" och "Bästa kreditkorten" och "Bästa sparkontona" och lite sådant. Så fortsätt komma med tips kring artiklar, det är jättekul. Vi uppskattar det supermycket.

Och med det så återstår det egentligen bara att säga: tack för den här gången, och hoppas att vi ses nästa söndag.

Caroline: Mm.

---

Föreslå nästa steg:

1. `/skapa-toc` — bygg en kapitelförteckning från råtranskriptet (`transkribering-260618.md`), som har tidsstämplarna kvar.

2. `/text-artikel` — gör en H2-strukturerad artikel om globala barnportföljen (90–10, Buffett, Monte Carlo-siffrorna) i Jans röst.

3. `/skapa-reel-manus` — plocka reel-kandidater, t.ex. Buffetts 90–10-råd eller "förvänta dig inte en jämn avkastning".

4. `/text-faq` — bygg FAQ kring frågor avsnittet besvarar (varför 90–10 och inte 100–0, vad är en rimlig maxförlust, gör-själv kontra fondrobot).