Sju intressanta frågor från er läsare

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Varför inte bara en global fond? Och dagens upplägg
2. Ansvarsbegränsning och villkoren
3. Fråga 1: Varför stämmer inte fondens avgift?
4. Varför avgiften kan variera
5. Moment 22 för små fonder
6. Fråga 2: 75 år och 10 miljoner kronor
7. Vad är egentligen målet med pengarna?
8. Det stora jaget och det signifikanta jaget
9. Fråga 3: Varför inte bara en global indexfond?
10. Logiken bakom att ändå tilta mot Sverige
11. Jan landar inte riktigt i frågan
12. Avkastning kontra risk
13. Fråga 4: Rimlig amortering
14. Vad är en lånekvot, och hur resonerar vi?
15. Följ amorteringskravet
16. Amortera kontra räntefonder, och inflationen
17. Rörlig kontra bunden ränta
18. Kan man sova lugnt om natten?
19. Fråga 5: Spara till barnen i samma kapitalförsäkring
20. Tricket: ta ut i steg
21. Ett litet räkneexempel
22. Överspara inte till barnen
23. Ekonomiskt självförtroende slår stora summor
24. Fråga 6: Hur mycket Sverige bör portföljen innehålla?
25. Home bias och varför vi inte köper holländskt
26. Landar i 10–20 % Sverige
27. Fråga 7: Lysa eller Global Barnportföljen?
28. Hur man sätter upp portföljen
29. Guld eller inte: ingen entydig sanning
30. Tack till alla som svarar på bloggen
31. Fika Tillsammans: de sista tillfällena
32. Datum och gäster för vårens tillfällen
33. Kommande avsnitt

Varför inte bara en global fond? Och dagens upplägg

Jan: Det är en jättebra fråga varför man inte bara ska ha en global fond. Det har också diskuterats väldigt mycket på bloggen, och så här är ett sätt att tänka. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 88, och det är dags för vanliga frågor från bloggen och kommentarer. Ja, precis. Det var ett tag sedan.

Caroline: Ja, det var det, men det är alltid kul. Det var ju ändå så vi kom igång från början. Att liksom ta de vanliga frågorna som vi får.

Jan: Ja, och jag tänker lite att de sju frågor som vi har valt ut idag handlar lite om så här: "Jan, du vet, jättebra sammanställning av bästa fonderna, men det är fel på avgiften. Det stämmer inte med vad Avanza visar." Så det tänkte vi prata om. Precis.

Caroline: Vad står här på nummer två? "75 år och har 10 miljoner kronor", frågetecken.

Jan: Ja, precis. Vad ska man göra? Hur ska man resonera om man kanske inte har de här 10, 15, 20 åren på sig? Så det är nummer två. Det är en annan som vi kommer att titta på. Det är en rätt intressant fråga som har blossat upp på bloggen de senaste två veckorna, efter att vi har pratat om fondrobotar och den här intervjun med professorn från Handelshögskolan. Det handlar om: varför inte bara ha en global fond om man ändå inte kan förutsäga marknaden? Och den fjärde frågan handlar om rimlig amortering. Ja, precis. Vad är en rimlig amortering? Ska man amortera? Lite resonemang kring det. Och sedan hur...

Caroline: Ett av dina favoritämnen här.

Jan: Ja, precis. Att spara till alla barnen i samma kapitalförsäkring, eller ska man sprida ut det? Vad är tankarna där? Och de två sista frågorna handlar om...

Caroline: Hur mycket man ska ha placerat i Sverige.

Jan: Ja, precis. Hur stor exponering ska man ha mot Sverige i sin portfölj?

Caroline: Ja, och sista frågan då: Lysa eller globalportföljen?

Ansvarsbegränsning och villkoren

Jan: Ja, precis. Ska man ha en fondrobot eller ska man ha globalportföljen? Hur kan man tänka? Och idag tänker jag att det blir ingen sådan här exekutiv sammanfattning, för då blir det typ att vi svarar på frågorna, så vi tar frågorna i den här ordningen. Men innan dess behöver vi säga den här korta ansvarsbegränsningen och villkoren. Det är viktigt särskilt idag, när vi pratar om sådana här vanliga frågor. Det vi säger kan man inte betrakta som finansiell rådgivning. Vi rekommenderar såklart att man alltid ska ta kontakt med en finansiell rådgivare, gärna en sådan som är oberoende, brukar vi säga. Ja, precis.

Caroline: Det finns inte så många.

Jan: Det finns inte så många, utan de ska ta betalt per timme och inte per procent. En bra tumregel. Ja, precis. Och sen, som vår jurist säger: ansvarsbegränsning, vi kan inte ta ansvar för eventuella kostnader, att man förlorar pengar. Att investera innebär ju en risk, och historisk avkastning är egentligen ingen garanti för framtida avkastning, och så vidare. Så jag tänker, vill man läsa mer kan man göra det på bloggen, på rikatillsammans.se under villkor. Så då var det sagt. Så jag tänker att vi kör igång.

Caroline: Ja, första frågan då.

Fråga 1: Varför stämmer inte fondens avgift?

Jan: Ja. Och den handlade ju om, nu specifikt har den kommit flera gånger den senaste veckan: "Jan, du vet den här fonden som du pratar om, DNB Global Emerging Markets indexfond, den har en avgift på 0,71 och inte 0,3 eller 0,4 som du har skrivit. Vad är det som stämmer nu då?" Jo, det handlar lite om hur man... Det kom ju förra året den här lagstiftningen MiFID 2, som handlade om att det ska bli tydligare för oss sparare att se vad vi betalar för.

Caroline: Mer transparens i fonder.

Jan: Ja, precis. Och då har till exempel Avanza gjort en bra grej. De har valt att redovisa alla avgifterna. Den årliga förvaltningsavgiften som fonden har, men även transaktionsavgifterna. För dem såg man aldrig tidigare.

Caroline: Vad är en transaktionsavgift?

Jan: Jo, alltid när man köper ett värdepapper, en aktie eller så, så betalar man ett courtage. Man betalar en avgift för att få köpa den. Och det gäller oavsett om man är privatperson eller fond. Sen har ju fonderna mycket lägre avgifter än vad vi privatpersoner har, för att volymerna är så stora. Men då redovisar Avanza till exempel totalavgift 0,7 %, som läsaren skrev till mig. Och så skriver de att varav årlig förvaltningsavgift är 0,3 %. Och då diffar det på de här 0,4 %. Problemet är att den här 0,4 inte ens är konstant, utan den kan variera. Jag tror att de gör det på typ månadsbasis.

Caroline: Den värderar på månadsbasis hur stor den är.

Den här transaktionskostnaden är inte konstant. Den varierar, ofta på månadsbasis, och beror på hur mycket folk satt in och tagit ut.

Varför avgiften kan variera

Jan: Ja, den här transaktionen. Och det beror också på... När vi gjorde det här avsnittet ett par gånger sedan, om den här CEF, Independent Investmentbolagfonden, så varierade den också. Den hade typ 0,3 i avgift, men plötsligt stod den på nästan 1 %. Och då var det folk som sa: "Du har gjort fel i din research." Nej, men när jag gjorde researchen stod den på 0,6.

Caroline: Men det känns ändå som ny information att det kan diffa.

Jan: Ja, och då kontaktade jag förvaltaren och sa: "Men hallå, avgiften ska vara 0,3, hur kommer det sig att det står en annan siffra?" Och då sa han att en av förklaringarna är att om till exempel fonden har haft stora inflöden eller utflöden, att många har satt in och tagit ut pengar, så kommer de ha transaktionskostnader. Då behöver de rapportera dem, och då visar Avanza dem. Så plötsligt kan det liksom... Han sa att vår fond har växt, och då har vi behövt köpa mycket värdepapper till våra kunder, och då har transaktionskostnaderna ökat. Och när man är en liten fond, som till exempel den här DNB Global Emerging Markets som är ny, då blir den här transaktionskostnaden en stor del av totalen. Medan om vi tar en stor fond, som till exempel Länsförsäkringar Global Indexnära, som jag gillar. Den har en avgift på 0,2 i den årliga förvaltningsavgiften, men transaktionskostnaden är bara 0,01 %. För den är så stor, så transaktionskostnaden blir så liten i förhållande till den totala mängden.

Caroline: Jo, men ska man då hellre välja en stor fond än en liten, för att slippa sånt här?

Jan: Ja, fast ofta har...

Caroline: Det känns som att man straffas lite för att fonden har grejer för sig.

Moment 22 för små fonder

Jan: Ja, precis, för att den är ny och liten. Man blir lite straffad för att den är ny och liten. Å andra sidan är det ju så att de stora fonderna ibland kan ta ut väldigt höga avgifter. Så det lönar sig ändå att ta den här lilla fonden över tid. För vi ska ju inte trada fram och tillbaka, utan detta är på flera års sikt.

Caroline: Tanken är ju inte att man ska hålla på att ta ut och ta in.

Jan: Ja, precis. Så att det diffar lite så här. Det beror ofta på när man har skrivit artikeln, och det här kan diffa från månad till månad. Det beror på transaktionskostnader. Över tid, som fonden växer, blir detta mindre och mindre, och till slut blir det helt irrelevant. Och för fonderna är det ett litet moment 22. För att få den låga avgiften behöver de ha mycket pengar in, men när de får mycket pengar in så ökar avgiften. Så det är anledningen till att det blir fel avgift.

Caroline: Men bra uppmärksammat.

Jan: Ja, snyggt. Ska vi ta nästa fråga?

Caroline: Hur investerar vi mycket pengar? Kan inte du läsa vad som frågas här?

Fråga 2: 75 år och 10 miljoner kronor

Jan: Jo, men det var en läsare som var lite äldre än mig. Jag tror han var typ 75, och han skrev så här: "Jag har erfarenhet av de här stora krascherna, både 98, noll, it-bubblan och finanskrisen. Och vi har sparat ihop en ganska stor summa. Vi har köpt boende för 5 miljoner kontant och vi har ytterligare 5 miljoner."

Caroline: Och detta vill de alltså... De vill ju inte bli av med det.

Jan: Nej, och då är det liksom: hur ska man tänka på det utifrån risk? Låg risk. Ja, och att vi kan vara högt i den ekonomiska cykeln, et cetera. Och så säger de också att vi inte kan tänka så himla långsiktigt. Så jag tyckte detta var en rätt spännande fråga. För det första kommer vi in på det här med att försöka förutsäga framtiden. Har man varit med om nedgångar ett par gånger så känner man sig bränd, och sen börjar man leta tecken på att det är högt värderat.

Caroline: Ja, så att man ska slippa bli bränd igen.

Jan: Ja, och kanske att man hellre står där utanför och väntar på den här kraschen som ska komma. Och då kan man säga att jag känner igen detta från mig själv, och förmodligen är det därför jag också tog upp frågan. För det är ju många som tycker att det är högt värderat, även trots den här sättningen vi hade i höstas. Och min upplevelse är att forskningen är ganska entydig. Det går inte att förutsäga marknaden. Och eftersom börsen över tid går upp, så förlorar man ofta pengar på att stå utanför eller försöka hoppa in och hoppa ut. Då behöver man ha rätt två gånger. Man behöver ha rätt när man hoppar ut, och man behöver ha rätt när man hoppar in igen. Och det är extremt svårt.

Man behöver ha rätt två gånger. Rätt när man hoppar ut, och rätt när man hoppar in igen. Det är extremt svårt.

Vad är egentligen målet med pengarna?

Jan: Så forskningen brukar säga: bara investera långsiktigt, låt det vara. Men då kommer också frågan, om man inte har en så lång sikt. När jag svarade på den här frågan i fråga och svar, så skrev jag också att man faktiskt ska fundera på vad målet är. Lite det som vi hade i en diskussion med Moa Diseborn i avsnitt 24.

Caroline: Den här frågan är alltid så bra när den återkommer. Det blir ett sånt stort fokus på pengarna, man vill inte riskera dem och sånt, så det tar upp allt utrymme. Men när man väl frågar sig: okej, men vad är målet med pengarna då?

Jan: Ja, precis.

Caroline: Då tar det ner hela frågan till jorden, tycker jag.

Jan: Ja, precis. Jag skrev faktiskt att detta är mycket pengar. Och de säger att de dessutom kan leva på de pengar de får in vid sidan. Så de behöver inte ens de här pengarna. Så jag sa att de ska fundera på om pengarna ska gå i arv eller till en stiftelse, eller om de ska konsumeras. För om de ska gå i arv, ja, då kanske man har en lång tidshorisont. Även om man kanske inte ser sig själv leva ytterligare 25 år, så kan pengarna vara 25 år, där pengarna kan jobba i generationer. Det är rätt häftigt ändå. Ja, precis.

Caroline: Man har ändå ett legacy.

Jan: Ja. En kompis skrev till mig här om veckan att det är skitkul, för att starta en Nobelstiftelse behöver man bara en miljard. Jag var så här: okej. Jag vet att personen har mycket pengar, men för honom var det en stor grej att det inte var mer än en miljard. Men jag menar, det finns ju många stiftelser som är betydligt mindre och som kan göra skillnad ändå. Så jag gav honom även det klassiska rådet: prata med oberoende finansierade rådgivare. Där brukar vi rekommendera Henrik Tell på Effektiv Förmögenhetsförvaltning, som har varit med i flera avsnitt, och Alexander Arnbäck på Lyra Wealth Management. Och sen sa jag: men vet du vad, ta kontakt också med en coach, som med Moa, som jag skrev, som sa att målet för många av oss med pengar ändå är att vi ska konsumera dem förr eller senare, gärna i linje med våra värderingar eller drivkrafter.

Caroline: Och det är inte alltid man har koll på vilka de är.

Jan: Nej.

Caroline: Så det kan man få hjälp med att lista ut.

Det stora jaget och det signifikanta jaget

Jan: Nej, men som till exempel för oss: i mina dåliga stunder ville jag ju köpa en ny bil.

Caroline: Men vad är det för dåliga stunder egentligen? Var befinner du dig då?

Jan: Ja, men jag vet inte. Men det är inte mitt stora jag. Det är inte mitt sanna jag, eller mitt stora jag, som vill ha en ny bil.

Caroline: Det var fint sagt, ditt stora jag. Vi har alla ett sånt.

Jan: Utan det är min signifikans, att ställa en bil på uppfarten så att det ser ut som att det går bra. Min poäng var: vad vi egentligen gillar är ju som nu, till exempel när vi ska åka till Italien med min mamma ett par dagar. Det är mycket mer i linje med vad vi vill göra. Så det tror jag att man ska fundera på. Särskilt om man är lite äldre och har en summa.

Caroline: Och då går vi vidare till fråga nummer tre. "Varför inte bara en global fond?" har du skrivit. Ska jag läsa frågan?

Jan: Ja, du kan läsa en sammanfattning typ.

Fråga 3: Varför inte bara en global indexfond?

Caroline: "Jag undrar om vi inte gör det svårt för oss själva genom att hålla på med en massa olika fonder och fördelningar. Småbolag, olika regioner, tillväxtmarknader och så vidare. När vår filosofi här på RikaTillsammans ändå går ut på att vi inte kan förutspå marknadens rörelser, vore det inte bäst att bara köpa en enda global indexfond? Att köpa exempelvis 10 % Asien eller 20 % Sverige, som många gör här, vore det inte bara ett sätt att spekulera att de marknaderna kommer att gå bättre än global index?" Det är ju en jättebra fråga.

Jan: Det är en superbra fråga. Jag älskar att de säger "vår filosofi på RikaTillsammans". Jag blev så glad när jag läste det. Jo, och detta var en jätteintressant diskussion också i fråga och svar. Jag kommer länka i avsnittet till frågan, så kan man läsa hela diskussionen. Jag tänker egentligen två grejer, särskilt efter avsnitt 87 med professor Paolo Sodini. Han var ju ganska, vad ska man säga, blunt. Eller rakt på sak. Och han sa att tittar man på studierna, till exempel den här KPM-studien, så säger den att så fort du tiltar ifrån världsindex, alltså så fort du väljer något annat än en global indexfond, så introducerar du en idiosynkratisk risk. Vilket... ja, skitsamma, vi behöver inte gå in på vad det är. Men du introducerar i alla fall en risk.

Caroline: Man introducerar en risk?

Jan: Man introducerar en risk som man inte får betalt för. Ja, okej. Enligt studierna. Vilket då leder till att man inte borde göra det, utan hålla sig till den här globala indexfonden. Så det var hans grundläggande syn.

Logiken bakom att ändå tilta mot Sverige

Jan: Sen pratade vi om det här med att ta Sverige till exempel. Där finns en viss logik bakom att lägga till Sverige i portföljen, om man bor i Sverige. Ja, precis. Och då var det en läsare, Ingvar, som skrev så här, också väldigt klokt: eftersom vi bor i Sverige och ska konsumera i svenska kronor, så makes it sense. Att det är rimligt att ha upp till kanske 10–20 % i Sverige. Men då, när jag pratade med professorn om det här, sa han också... Nu ska jag bara säga att det inte är ett citat, utan detta är min upplevelse av vad han sa. Då sa han att det är rimligt att göra det i slutet, när man ska plocka ut. Att då kan det vara en idé att tilta portföljen mot Sverige, när man ska börja plocka ut pengarna. Men i början, när man bara ska bygga upp, säg de här tio åren, så de första åren borde man inte ha det i Sverige, utan ha det globalt. Det kan man göra senare. Och det är också för att problemet med global index ofta är att den inte är valutasäkrad, utan i US-dollar, och då har man också en valutarisk. Men över tid är valutan neutral. Den rör sig inte så mycket.

Caroline: Men jag vet inte om jag har förstått svaret egentligen.

Jan landar inte riktigt i frågan

Jan: Nej. Jag säger så här: forskningen säger att vi borde bara ha en global indexfond, eller vi borde bara köra typ Lysa, som är en fondrobot och mest en global fond, men där de har den här viktningen mot Sverige. Så jag ska vara helt ärlig: jag har inte riktigt landat i det. Jag tycker att det är rimligt att ha den här tiltningen, särskilt mot Sverige, eftersom vi bor i Sverige och ska konsumera i kronor. Jag tycker det är rimligt med en liten tiltning mot Asien också, för att jag tror att det är dit den regionala, eller den ekonomiska utvecklingen kommer att ske. Men det har väldigt lite stöd för det i forskningen, ska jag vara ärlig.

Caroline: Men kan man inte egentligen...

Jan: Gud vad jag yrar.

Caroline: Ja, men jag tänker så här: skulle man inte kunna testa det praktiskt med siffror bakåt och se? Okej, om jag har si och så mycket pengar i en global fond över 15 år, jämfört med att man har det på ett annat sätt, mot tillväxtmarknader, lite här och lite där, och Sverige och så. Och se under lång tid hur det går för de olika. Att man får något slags praktiskt svar.

Avkastning kontra risk

Jan: Fast det blir också svårt, för tittar vi på Sverige har det historiskt sett gått bättre än globalt börsindex. För att vi är ju en högriskbörs, eller högriskmarknad. Så vi går högre upp när det går upp, och vi går längre ner när det går ner. Men det svåra är ju, som den här KPM-studien säger, att jag kan få en högre avkastning. Men frågan är: är avkastningen högre om vi tar hänsyn till risken? Förstår du? Att jag får en högre avkastning, men jag har också tagit en högre risk.

Caroline: Finns det inget nyckeltal?

Jan: Är det inte Sharpe eller vad det heter? Jo, riskjusterad avkastning, absolut. Men det är också trubbigt. Så jag skulle säga, om vi ska försöka sammanfatta: att välja bara en global indexfond är jättebra. Det funkar. Att välja till kanske 10–20 % i Sverige tycker jag också finns stöd för. Att välja Asienfonder eller småbolagsfonder, borde det ge en högre avkastning? Ja. Ger det en så pass mycket högre avkastning i förhållande till risken man har tagit? Oklart. Så är det. Det är kanske så jag skulle sagt från början.

Caroline: Ja, men vi behövde komma dit. Men spännande diskussion.

Jan: Spännande diskussion, absolut. Ska vi ta nästa?

Fråga 4: Rimlig amortering

Caroline: Vi tar fjärde frågan av sju. Det står så här: "Rimlig amortering. Vi har gamla lån, amorterar 0,7 % av dessa, cirka 3 000 kronor i månaden. Lånekvoten är 60 %. Vi har möjlighet att spara, eller amortera avsevärt..."

Jan: ...mer. Och sen var det en liknande fråga: "Jag har ett bolån under 50 % belåning och betalar idag bara ränta. Löptiden går ut nästa år. Ska jag börja amortera eller ska jag investera istället?"

Caroline: Det är ju en fråga som faktiskt återkommer ofta. Men det är ju för att man behöver svara på den lite då och då.

Jan: Ja, och framför allt behöver man svara på den för sig själv. Jag skulle säga att det är jättesvårt att säga någonting konkret, eftersom det beror på så många faktorer. Men om man ska säga något generellt, hur vi själva resonerar och hur jag vet att många andra på bloggen resonerar...

Caroline: Men får jag fråga innan du går in på resonemangen: vad är en lånekvot?

Vad är en lånekvot, och hur resonerar vi?

Jan: Alltså hur mycket... Säg att huset är värt en miljon. Om man har lånat 600 000, då har man 60 procents belåningsgrad. Vad är resonemangen då? Jo, resonemangen är naturligtvis ålder. Det är till exempel svårare att låna när man är äldre, så då kan man ofta ha med sig lånet. Det är bättre att ta lånet med sig till när man blir gammal och har pengar vid sidan. En annan grej är att jämföra: om man idag har en ränta på kanske 1,5 %, så ska ju börsen i genomsnitt göra 6, 7, 8 % per år. Och då är det bättre att investera och sen betala kostnaden för räntan och behålla mellanskillnaden. Så det är ju matematiskt bättre. Men då har man ju de här riskerna med att börsen kan gå ner också, och då vill man kanske inte sitta där och förlora pengar, som man annars kanske hade sovit bättre om man hade amorterat.

Följ amorteringskravet

Jan: Så någonstans där jag brukar landa, och hur vi har resonerat, är att vi följer amorteringskravet. Det är ju 2 % per år ner till 70 % belåning, och sen 1 % om året ner till 50 % belåning, och sen behöver man inte amortera bortom 50 %. Nu införde man också förra året att om man hade ett lån som var mer än 4,5 gånger sin årsinkomst, så ska man amortera 3 %. Så det kan ju också vara rimligt att göra. Men att amortera bortom 50 %, det ser jag som... Då hade jag hellre rekommenderat att investera faktiskt. Så jag upplever inte att man behöver överamortera. Tricket är ju naturligtvis att man inte ska konsumera de pengar man hade amorterat med, utan att man investerar dem långsiktigt. Till exempel i de här modellportföljerna som vi har, eller i en fondrobot, eller på något annat sätt.

Att amortera bortom 50 %? Då hade jag hellre rekommenderat att investera. Tricket är att inte konsumera pengarna man frigör, utan investera dem långsiktigt.

Amortera kontra räntefonder, och inflationen

Jan: Den klurigare frågan dyker upp så här: ja, men amortera och ha räntefonder? Då kan man snarare tänka att det är samma sak. Nej, att investera i räntefonder, för räntefonder ger kanske 1,5 %, men du har en risk. Men om du har ett bolån på 1,5 % så är det att amortera på bolånet som en garanterad avkastning. Så det är en aspekt. Och sen, för att göra det ännu struligare, en sista aspekt och ett sätt att tänka: vi har en inflation idag enligt Riksbanken på ungefär 2 %. Har vi räntor som ligger på 1,5 %, så betyder det faktiskt att inflationen äter upp lånet snabbare...

Caroline: ...än det växer.

Jan: Än det växer, ja. Och vi betalar ränta på det. Så på det sättet förlorar de som har ett obelånat hus de facto pengar på det, jämfört med någon som har lån. Så det är bättre att ha lån på det. Någon som har lån och dessutom får ränteavdrag och hela det, för att man hade kunnat ta pengarna och investera dem.

Caroline: Så det beror på hur mycket ränta man har på sitt lån?

Jan: Ja, precis. Definitivt, det skulle jag säga. Och jag brukar generellt säga att när vi pratar nu utgår jag från att man har ränta under 2 %.

Caroline: Ja, det är väl ingen som har riktigt högre. Man ska inte ha högre.

Rörlig kontra bunden ränta

Jan: Nej, men det kan finnas anledning till att man har högre. Och sen det sista skulle jag också säga, apropå rörlig eller fast ränta: att rörlig ränta är ju det som historiskt sett alltid har varit mest lönsamt. Alltså det som har varit lägst. Han professorn i avsnitt 87 pratade också om att det är ett skydd mot inflationen, för den rörliga räntan följer inflationen. Medan att ha bunden ränta är ju en försäkring mot arbetslöshet, mer eller mindre. Att man har en fast kostnad, på det sättet att man kan fortsätta betala sina lån.

Caroline: Men det är väl mycket så känslomässigt, att man vill veta hur mycket man ska betala.

Jan: Ja, vi har ju bunden ränta.

Caroline: Det är därför man betalar lite mer, för att få ha den tryggheten.

Jan: Ja, så har ju vi gjort till exempel. Vi har delat upp vårt lån i tre lika stora delar. Den ena är rörlig, den andra är bunden på tre år, den tredje är bunden på fem år. Och det är mest bara så här... Ja, det är inte det mest ekonomiska, det är inte det mest lönsamma, men det ger en god natts sömn. För vi vet vad våra räntekostnader kommer att vara de kommande fem åren, i stora drag. Och binder man, så ska man naturligtvis inte binda på samma period, utan då vill man binda över olika tidsperioder, i olika delar av lånet. Ja, precis. Så skulle jag väl resonera. Tror du att man blev lite klokare? Tveksamt.

Caroline: Man får titta på sitt eget lån.

Kan man sova lugnt om natten?

Jan: Men jag skulle egentligen också säga att det inte finns ett tydligt svar. Och sen skulle man också säga: kan man sova lugnt om natten? Det är väl den viktiga frågan. Du brukar ju säga att kostar det din nattsömn, så är det för dyrt. Men som sagt, jag brukar säga: följer man amorteringskravet... Det var faktiskt Annika Backlund, hon som äger massa fastigheter, som sa till mig vid ett tillfälle att får man lån av en bank på normala villkor i Sverige, då är man ganska safe. Då behöver man inte ursäkta sig, för då har de ofta tagit i mer än vad man gör själv.

Caroline: När de har tittat på risken kring hela... Ja, precis.

Jan: Så jag skulle säga: följ amorteringskravet, överamortera inte bortom kravet. Det skulle vara det generella rådet för de flesta. Ska vi ta nästa fråga?

Caroline: Det gör vi. Fråga nummer fem då, som handlar om att spara till barnen i samma kapitalförsäkring.

Fråga 5: Spara till barnen i samma kapitalförsäkring

Caroline: Så här lyder frågan: "Jag har själv tre barn, fem, tre och snart ett år gamla. Om jag vill att de ska få pengarna när de, låt säga, fyller 25, blir det väl knepigt att ha alla pengarna i samma kapitalförsäkring? Jag har tänkt att om vi har 20 bra år framför oss, och jag sen säljer en tredjedel för att ge min äldsta, och sen kraschen kommer, så kommer ju de andra två barnen inte kunna få lika mycket som barn ett. Effekten blir lite samma som i ditt räkneexempel med din bror. Eller tänker jag fel?"

Jan: Det handlar om att jag gjorde ett räkneexempel när jag och Charlie Söderberg skrev boken "Gör ditt barn rikt". Där jag är född 1981. Om mina föräldrar hade sparat tusen kronor i månaden fram tills jag var 18, så det var ju 99, höjden av it-bubblan, så hade jag fått 2,7 miljoner. Min bror, som är född 85, om de hade sparat 1 000 kronor i månaden till honom från att han föddes till att han var 18, vilket han blev 2003, så hade han fått ut typ 670 000. Det är ju rätt stor skillnad. Och när det blir sådana summor är det inte som att man säger att jag betalar mellanskillnaden här, 2,1 miljoner.

Caroline: Det är det där att vi vill att det ska bli rättvist mellan barnen. Det vill man ju.

Tricket: ta ut i steg

Jan: Ja, det känns väl ganska rimligt, kan man säga. Så sen dess brukar jag rekommendera att man sparar till alla barnen i samma pott, helt enkelt. Och sen får barnen dela på potten. Och då kommer ju detta resonemang: men om jag tar ut en tredjedel och pengarna sen växer, så kan det bli fel. Och där skulle jag säga att tricket är att när det första barnet fyller 20, då tar man inte ut en tredjedel, utan man tar kanske bara ut 25 % eller 40 % av det som barnet ska få. Och sen när det andra barnet fyller 20, då tar man ut samma summa till det också. Och sen tar man ut det till den sista. Och sen tar man de resterande pengarna och fördelar jämnt. Så det går inte att ta ut allt på en gång. När de nu fyller 25 eller vad det är, så vid olika tillfällen. Så det är ett sätt att resonera.

Caroline: Men blir det ändå rättvist?

Jan: Nej, det blir rättvist.

Caroline: Blir det samma summa till alla då?

Jan: Ja.

Caroline: Jo, men det blir det kanske.

Ett litet räkneexempel

Jan: Ja, alltså det blir ju lite matteövning, och problematiken är att man inte kan ge alla barnen pengarna samtidigt. Men förhoppningsvis behöver de inte alla pengarna på sin 20-årsdag, utan man har lite flexibilitet i det där. Men nu har jag inte förberett något räkneexempel. Men säg att det är liksom tusen kronor i den här potten, och det första barnet fyller 20. Då skulle man säga att då ska det ut 333 kronor, och då säger man att det är det som inte går, utan då ger man kanske hälften av de där 333 kronorna, att man ger dem bara 160 kronor. Och sen när det andra barnet fyller får det också 160 kronor, för då finns det i alla fall. Och sen när det tredje barnet fyller får det också 160 kronor, och då har de bara fått ut 480. Och sen använder man de resterande pengarna för att fördela till alla tre. Så det är så jag tänker mig det. Sen får man naturligtvis titta: är det praktiskt möjligt? Och sen kommer det ju aldrig bli helt rättvist.

Överspara inte till barnen

Jan: Men sen skulle jag också säga, när det gäller det här barnsparandet, särskilt eftersom det är långa tidsperioder, alltså upp till 17 år: överspara inte till barnen. Om man bara skulle spara... Jag tror jag räknade på det. På 18 år är det ju typ 200 månader. Säg att man sparar tusen kronor i månaden, då är det ju 200 000. Och då har vi inte räknat någon ränta alls. Räknar vi en ränta på kanske, jag tror det var 8 % i 18 år, så blir det över en halv miljon kronor. Och en halv miljon kronor, jag påstår att det är för mycket. Utan i boken, när vi gjorde research och pratade med psykologer och ekonomer och massa sådana, så kom vi fram till...

Caroline: Vi pratade ju med människor som har tjänat mycket pengar under sin egen...

Jan: Ja, och de flesta sa också att hade jag fått mycket pengar när jag fyllde 18, så hade jag varit fattigare än vad jag är idag.

Caroline: Jag menar att de inte hade haft samma drivkraft, till exempel. Så att det är en björntjänst.

Hade jag fått mycket pengar när jag fyllde 18, så hade jag varit fattigare än vad jag är idag.

Ekonomiskt självförtroende slår stora summor

Jan: På det viset. Ja, så på det sättet kom vi fram till att någon summa där är ju 200 000-ish, något slags genomsnitt. Och då räcker det till framför allt insatsen till en bostad. Det var ju det som majoriteten av pengarna ska gå till, och sen kanske körkort eller någonting. Och sen till alla de som tänker "men jag kan inte spara tusen": det gör ingenting. Då ska jag säga att det är lika viktigt att ge barnen ett ekonomiskt självförtroende, och det kan man träna utan några större summor. Det skrev vi mycket om i den här boken, "Gör ditt barn rikt". Tror du att det känns som ett bra svar? Ja. Okej, ska vi ta nästa?

Caroline: För den personen som har frågat, skriv gärna igen.

Jan: Ja, precis. Bra.

Caroline: Tar vi näst sista frågan.

Jan: Ja.

Fråga 6: Hur mycket Sverige bör portföljen innehålla?

Caroline: Så här lyder den: "Hur mycket Sverige bör en aktieportfölj innehålla? Ekonomisk teori säger 1 %, men många banker och nätmäklare rekommenderar 20–25 %."

Jan: Vad roligt att du hoppade på antitesen. Sveriges globala kapitalvikt.

Caroline: Ja. Jag vet inte vad det är. Och vem har ställt frågan, du verkar vara någon expert.

Jan: Nej, men det är ju lite samma fråga som vi hade i början, om bara en global fond. Om man inte bara ska ha en global fond. Så det är lite samma fråga. För det handlar nämligen så: teorin, forskningen säger ju att du ska ha en global fond. Och en global fond är kapitalviktad. Det vill säga att man tittar, USA står för 60 % av börsvärdet i världen, då ska 60 % vara USA. Och då tittar man: hur mycket står Sverige för i den totala börsen? Om vi tog alla länderna, alla aktiemarknaderna, och shippade in alla sina pengar, hur mycket av värdet skulle Sverige shippa in? Och då är det 1 %. 0,8.

Caroline: Ja, okej.

Home bias och varför vi inte köper holländskt

Jan: Till och med 0,8. Så Sverige står ju för väldigt lite. Så ska man gå efter forskningen, då ska man inte ha mer i Sverige än 0,8 %. Och då är vi tillbaka på diskussionen i början av avsnittet: hur mycket ska man ha? För att den holländska börsen är ju ungefär lika stor som den svenska, men vi har aldrig haft en fråga eller diskussion om att vi inte ska köra 20 % på den holländska börsen.

Caroline: Nej, men det är ju för att vi inte bor där.

Jan: Nej. Och om anledningen är "för att vi inte bor där", så är det ingen bra anledning. Det är ungefär som Sverige. Jag har ju haft kompisar som jobbat på bettingbolag, och de säger att i de enskilda länderna, alltså Sverige, är det oproportionerligt många som satsar på att Sverige ska vinna när det är fotbolls-VM.

Caroline: Så är det väl för alla länder?

Jan: Exakt. Ryssarna satsar på att Ryssland vinner.

Caroline: Ja, det är klart. Någon måste ju förlora. Eller, det är rätt många som måste förlora. Så också på aktiemarknaden.

Landar i 10–20 % Sverige

Jan: Ja, precis. Så det är det man kallar för home bias. Och väldigt många har ju bara svenska aktier till exempel, bara inom Sverige. Och det gör inte vi, utan vi har alltid mycket lutning globalt. Men då skulle forskningen säga 0,8 %. Sen kan man argumentera, så som vi gjorde innan, att vi bor i Sverige. Vi vill ha en upplevelse av hur det går för marknaden, vi ska handla i Sverige, vi har inte globalfonderna i svenska kronor, et cetera. Så jag skulle säga att det finns väl ganska solida bevis för kanske 10–20 %. Så jag tror att de här nätmäklarna som rekommenderar 20–25... det är inte på lång tid.

Caroline: Men det är ju jättemånga gånger fler än vad man egentligen kanske skulle.

Jan: Absolut.

Caroline: Tjugo gånger mer pengar i Sverige.

Jan: Men då ska man ju ha resten i de här globalfonderna. Så på det sättet. Så jag tycker att man på ett sätt kan argumentera för 0,8, och på ett annat sätt kan argumentera för 10–20. Jag brukar landa i 10–20 %, för dessutom är ju Sverige en högriskmarknad. Vi går mer upp när det går upp, vi går mer ner när det går ner. Och jag tror att det kommer att göra portföljen, med högre avkastning. Men sen har vi återigen den springande frågan: motiverar det risken? För hur mycket högre avkastning får man i förhållande till risken? Och där känner jag inte att jag kan svara. Och det är kanske så att vi får bjuda tillbaka professorn och se om han vill svara på den frågan. Eller om det är någon läsare som kan hänvisa till någon studie eller något sådant. Grymt. Ska vi ta sista?

Fråga 7: Lysa eller Global Barnportföljen?

Caroline: Allra sista frågan: "Vilken hade ni valt till barnspar och pension, Lysa eller Globala Barnportföljen?" Och Lysa är ju en fondrobot. Ja, precis.

Jan: Jag skulle här rekommendera, jag tror det är avsnitt 86, där vi går igenom fondrobotarna. Och jag skulle säga så här: idag är fondrobotar, framför allt Lysa då, jag gillar ju Opti också... Och det ska också sägas, vi har sponsrade länkar till dem, men de har inte sponsrat det här avsnittet. Men de, till exempel Lysa påstår jag, gör en portfölj som är minst lika bra eller till och med bättre än Globala Barnportföljen. Det skulle jag absolut säga. De kommer åt fonder som inte vi kommer åt. Och avgiftsmässigt tar de ju typ 0,3 %, men eftersom de har bättre och billigare fonder så går det jämnt ut. Så jag skulle säga att det är två ganska ekvivalenta alternativ.

Caroline: Men hur gör man om man går in på Lysa och tänker: nu ska jag ha en Global Barnportfölj här?

Hur man sätter upp portföljen

Jan: Det enda man gör då är att man blir kund, eller sätter upp en portfölj, och sen väljer du 90-10. För det är ju det Globala Barnportföljen är. Det är ju en 90-10-fördelning, med 90 % aktieindexfonder och 10 % räntefonder. Så jag kan ju vara ärlig med hur vi har gjort. Vi har faktiskt, om vi tittar på våra döttrars sparande, hälften hos Lysa och hälften i Globala Barnportföljen på Avanza. I Globala Barnportföljen kan man göra lite ändringar. Lysa har till exempel inte guld i sin portfölj, vilket jag gillar, men det är också så här, vad säger man på engelska, the verdict is still out.

Caroline: Vad betyder det? "Verdict is out there"?

Jan: Ja, men okej, då kanske jag sa det fel. Nej, men jag tänker att det inte finns något entydigt svar.

Guld eller inte: ingen entydig sanning

Jan: Vissa tycker att portföljen blir bättre med guld, att det finns viss forskning som tyder på att den riskjusterade avkastningen blir bättre, särskilt i en nedgångsperiod. Man kan visa att i 98 % av fallen då aktier går ner, går guld upp. Å andra sidan lutar sig Lysa på en annan forskning som säger att all tiltning från det globala världsindexet är att tillföra en risk som du inte får betalt för. Så jag skulle säga att man inte kan säga att det är rätt eller fel. Båda... det som man kan säga är rätt eller fel är att ha en stor exponering mot den globala aktiemarknaden med de här billiga globala indexfonderna, inte försöka förutsäga framtiden, månadsspara, allt det är ju samma för båda portföljerna. Så jag brukar säga: vill du vara lite engagerad i ditt sparande, du tycker det är kul sånt, då säger jag så här, gör hälften-hälften. Alltså hälften Lysa, hälften själv, och tävla. Det är en jättebra idé. Tävla de här två portföljerna mot varandra. Vad du bara skrattar.

Caroline: När du säger "tävla" så tänker jag att då ska man...

Jan: ...in där och pilla och finjustera...

Caroline: ...och sånt där. Man kan kolla vilken som går bäst.

Jan: Ja, precis. Är man så att "nej, jag vill bara göra en bra grej och inte lägga tid på det", då menar jag: ta Lysa och glöm bort det. Vad bra. Grymt.

Tack till alla som svarar på bloggen

Jan: Så det var alla läsarfrågorna. Och det är egentligen bara att fortsätta ställa frågor. Jag tittade innan idag, det här är över 3 000 frågor på bloggen som har ställts, och vet du vad, det är över 4 700 svar. Jag tycker det är helt fantastiskt. Jag vill verkligen tacka, jag vet att det här är vissa, Ingvar och Robin och Ciel och Jack och Jack77, och liksom, det är många...

Caroline: ...precis, att svara och ge fina, bra svar.

Jan: Ja, så att jag verkligen uppskattar det supermycket. Det är långt bättre än förväntan. Och har du frågor så naturligtvis, bara att gå in på rikatillsammans.se.

Fika Tillsammans: de sista tillfällena

Jan: Snyggt. Jag tänkte att vi faktiskt ska säga någonting här. Fika Tillsammans, det var ju ett experiment vi började med hösten 2018. Det är då man träffas på en after work en kväll, och så har man ett kort föredrag, att vi har bjudit in någon av gästerna som har varit med i poddarna. Och sen är det en frågestund där man kan ställa frågor till gästen eller till mig. Och på de tillfällen du är med, så kan man få ställa frågor till dig också. Och det har på sätt och vis varit en succé. Det har varit över typ hundra personer. Jag hade aldrig i min vildaste fantasi trott att det skulle vara så många.

Caroline: Du trodde det skulle bli litet.

Jan: Ja, precis. Jag tänkte ändå Fika Tillsammans... men det är så mycket jobb. Så jag kan inte motivera för mig själv att lägga ner all den tiden. Det blir rätt mycket, det tar mycket tid. Jättemycket jobb. Även om det är mycket trevligt. Ja, och särskilt när det bara kostar 300 kronor, så är det ingen vinst, utan tvärtom. Jag tycker det är så här pinsamt, att en ekonomibloggare går back på sina Fika Tillsammans-tillfällen. Så jag har lovat: det är fyra tillfällen kvar som är planerade, dem kommer vi köra, men sen kommer vi nog inte köra några på ett tag.

Datum och gäster för vårens tillfällen

Jan: Så i Stockholm kommer vi köra tisdagen den 7 maj. Då kommer gästen vara Lysa, fondroboten som vi pratat om. Patrik Adamsson, vd, kommer hålla en kort dragning, och sen kommer vi kunna diskutera och ställa frågor om fondrobotar och allt möjligt. Han har en jättespännande bakgrund i finansbranschen. I Göteborg kommer vi köra tisdagen den 12 mars. Då kör vi med Charlie Söderberg från Balansekonomi, som har varit här och pratat om rikedom mer än bara pengar, som också är temat där han pratar mycket om tid, pengar, energi och balans i livet. Och pratar om balansekonomi. Torsdagen den 9 maj kör vi också, så Göteborg har två tillfällen, medan Malmö och Stockholm har ett. Då är det Erik Strand från Pacific Fonder, som kommer att prata om den här guldfonden. Han har ju varit med i tidigare avsnitt och pratat om vad pengar är, möjligheterna.

Caroline: Han är så himla duktig på att förklara enkelt, tycker jag. Saker som kan vara komplexa.

Jan: Ja, precis. Jag tror han har någon ny idé för något nytt poddavsnitt, för jag fick ett mejl av honom här om dagen. Han bara: "Du, kan vi inte prata? Jag har en idé." Så det kanske kommer ett nytt avsnitt. Så han är 9 maj i Göteborg. Och sen det sista tillfället i Malmö, det blir den 7 mars. Och då blir det Trine. Ja, kul, faktiskt. Om hållbart sparande och klimatsmart sparande, deras solpaneler runt om i världen. Nu är det inte längre bara Afrika. Nej. Så jag tror att Hanna och kanske någon till kommer från Trine. Och vill man boka sin plats, då gör man det på rikatillsammans.se/fika-tillsammans. Så det är de sista tillfällena för 2019.

Caroline: Hur många platser är det på varje?

Jan: Typ hundra. Och sen tar de slut. Och det handlar helt enkelt om att det inte finns några lokaler som vill servera mat på en after work, buffé och projektor och sånt till hundra personer. Det är supersvårt.

Kommande avsnitt

Jan: Ja, det var Fika Tillsammans. Kommande avsnitt: det vi har planerat är en uppdatering av nybörjarportföljen. Jag känner att jag tittade på videoklippet för nybörjarportföljen och ville ta fram skämskudden. Så då är det dags för en uppdatering. Och sen kommer vi prata om, ett avsnitt om två veckor, lite drygt, med Charlie Söderberg, där vi kommer prata om ekonomisk frihet och det här FIRE, den här tendensen.

Caroline: "Live fast, die young", höll jag på att säga. Gud, jag kan aldrig komma på vad det står för.

Jan: Financially Independent, Retire Early. Att man ska bli rik innan man är fyrtio. Och vi diskuterar... vi uppskattar verkligen det här ekonomiskt, för det har varit ett av våra mål jättelänge. Däremot har jag ju en viss beef med det här att man ska svälta sig till framgång.

Caroline: Det verkar Charlie också ha. Ja, det blir skoj.

Jan: Så det är avsnitt 90. Det kan vi spela in redan nu, för det är färdigtänkt. Grymt. Och då återstår egentligen bara att säga tack för idag, och hoppas att vi ses nästa söndag. Tack till elever och personal vid Säkerhetsgymnasiet.