8 nyårslöften som gör ditt kapital gladare

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Åtta finansiella nyårslöften och ett tack till communityn
2. Löfte ett: sluta göra finansbranschen rik
3. Löfte två: sluta lyssna på experter som spår framtiden
4. Varför dramatiska rubriker säljer
5. Löfte tre: äg hela höstacken
6. Löfte fyra: du vet inget marknaden inte redan vet
7. Svårigheten med att gå mot marknaden
8. Löfte fem: bli kompis med osäkerhet och risk
9. De två sätten att dela på risk
10. Löfte sex: ombalansera för att köpa billigt och sälja dyrt
11. Löfte sju: använd ditt sunda förnuft
12. Varför säljarna inte spelar samma spel
13. Var skeptisk, även mot mig
14. Det enda rådet: öka din inkomst
15. Avslutning om risk och tack

Åtta finansiella nyårslöften och ett tack till communityn

Jan: Varmt välkommen till Rika tillsammans och det här kortavsnittet med titeln: 8 finansiella nyårslöften som alla borde lova sig själva och sina pengar. Innan vi hoppar rakt in i det vill jag bara säga ett stort tack till våra premiummedlemmar på Patreon som gör det möjligt för oss att göra de här kortavsnitten. De är osponsrade och utan reklam, vilket gör att vi kan prata om sådant här, för vi kommer att ta några nyårslöften som finansbranschen helst inte hade velat att vi tog upp.

Så om du gillar de här avsnitten, gå gärna med i vår community. Det finns en länk i beskrivningen, och då får du fler sådana här kortavsnitt. Vi lägger ungefär varannat avsnitt i vår Patreon-community och varannat är öppet. Så stort tack. Med det sagt tänker jag att vi kör direkt.

Här ska man också ära den som äras bör, och det är Allan Roth, som är en av mina förebilder inom sparande. Han är en amerikansk finansiell rådgivare som skrev boken How a Second Grader Beats Wall Street. Den handlade om hans son och hur hans strategi för att investera verkligen är väldigt lik det vi pratar om på Rika tillsammans. Det är bara det att han var den som introducerade mig till det här sparandet enligt forskningen och med indexfonder.

Löfte ett: sluta göra finansbranschen rik

Jan: Med det sagt, låt oss ta det första. De flesta av oss jobbar ju hårt för våra pengar. Vi lägger ner ganska mycket ansträngning, tid, engagemang och energi på det här jobbet som vi är på. Men sen investerar vi våra pengar på ett sätt som kanske inte alltid gör oss rika, men som definitivt gör finansbranschen rik.

Så jag skulle säga så här, nyårslöfte nummer ett som alla borde lova sig själva: jag ska sluta göra bankerna eller finansbranschen eller fondförvaltarna rika. Mitt jobb är i stället att sätta mina pengar i så bra arbete som möjligt, så att de kan jobba hårt för mig. Och du behöver inte ha dåligt samvete för att det ska gå dåligt för bankerna. Tittar man på deras kvartalsrapporter är det inte som att de har brist på intjäning eller vinst.

Om man tar det lite mer seriöst kan man också säga så här. Det finns få samband inom ekonomisk forskning kring vad som kommer att ge bra avkastning framöver, eller korrelationer som det så fint heter. Men det finns en korrelation som är väldigt tydlig, och den är att hög avgift tenderar att leda till dålig prestation. Så låg avgift brukar vara den mest signifikanta faktorn för en god framtida avkastning.

Det är väldigt sällan man ska behöva betala mer än 0,4 procent för en fond. Många fonder klarar man sig under 0,2 procent.

Och definitivt inte betala några sådana här skalavgifter eller liknande. Så sluta göra finansbranschen rik. Låt dina pengar jobba hårt åt dig i stället för att du bara ska behöva jobba hårt för dina pengar.

Löfte två: sluta lyssna på experter som spår framtiden

Jan: Nyårslöfte nummer två: jag ska sluta lyssna på experter, sparekonomer och andra personligheter i sociala medier som uttalar sig om framtiden. Vi har ett annat avsnitt om det här som jag har döpt till "singla hellre slant än att lyssna på en ekonomisk expert som uttalar sig om framtiden". I studier man har gjort har de i snitt 47,8 procent rätt i en studie. Det är sämre än att singla slant.

Det finns till och med en rolig studie, som jag tyvärr inte har hittat källan till just nu. Jag tror att det var en tidning i USA som gick igenom folk som skulle förutsäga hur styrräntan i USA skulle gå. När man bestämmer styrräntan på Riksbanken har man bara tre alternativ: den kan vara oförändrad, den kan höjas och den kan sänkas. Tre alternativ. Om man rent statistiskt bara skulle gissa, borde man ha 33 procent rätt. Men de här experterna som uttalade sig och gjorde analyserna i förväg hade i snitt 18 procent rätt.

Så det är ingen som vet någonting om framtiden, och därför ska man inte heller lyssna på dem när de säger vad som kommer att gå bra i framtiden, för ingen vet.

Det finns bara två typer av experter. De som vet om att de inte kan förutsäga någonting om framtiden, och de som ännu inte har listat ut att de inte kan säga någonting om framtiden.

Och det gäller mig också. Det är därför jag är väldigt, väldigt försiktig med att uttala mig om framtiden, och jag säger så här: jag vet inte, i väldigt många frågor. Däremot kan man väldigt ofta prata om vad som ger bäst odds, eller vad som verkar fungera och som inte är beroende av att man ska få rätt svar i framtiden.

Varför dramatiska rubriker säljer

Jan: Så kom ihåg det här. Experterna man lyssnar på och auktoriteterna man ser upp till spelar många gånger inte samma spel. Deras uppgift är inte att du ska tjäna pengar. Många gånger är deras uppgift att omvandla din uppmärksamhet till annonsintäkter, om man ska dra det till sin spets. Och det som skapar uppmärksamhet är ofta dramatiska rubriker.

Vad är då en dramatisk rubrik? Jo, det är ofta en stor katastrof eller en jättestor möjlighet. Det är därför finansiella förutsägelser väldigt sällan är balanserade. Till exempel, förr eller senare sticker frågan upp: hur kommer börsen gå 2025 eller 2026? Jag brukar säga så här: jag har ingen aning. Men om jag skulle gissa, så skulle jag säga att den statistiskt sett kommer att hamna någonstans mellan minus 37 och plus 51 procent. Alltså någonstans i ett spann på 88 procentenheter.

Men det är ju inte dramatiskt. Det hade varit mycket bättre om, som många säger, nu har börsen gått upp, nu 2025 kommer börskraschen, USA kommer gå under, under Trump. Så pratade man ju mycket, väldigt dramatiska rubriker om Trump 2016. Vad var det som hände när han blev vald president? Börsen gick upp. Så ingen vet. Ta med dig det, det är verkligen en sådan grej att ta med sig.

Löfte tre: äg hela höstacken

Jan: Det tredje finansiella nyårslöftet tror jag att du har hört mig tjata om, om du har lyssnat på mer än ett avsnitt. Det handlar om att jag ska äga hela höstacken och sluta leta efter nålar. Det här är en metafor som jag har använt i många år. Jag tror att det är Allan Roth som kom på den från början.

Det handlar om att många där ute inom finans ägnar sig åt att leta efter nålar i höstacken. Man vill hitta vinnarna och man vill undvika förlorarna. Tittar man på den teoretiska forskningen, på den empiriska forskningen och på resultaten, hur det går, så misslyckas de flesta med det. I stället för att leta efter nålarna är det en bättre strategi att köpa hela höstacken. För köper du hela höstacken, då kommer alla nålarna med. Då behöver du inte leta efter dem, för de ligger någonstans där i höstacken, och det är fine. Genom att de bara ligger i din höstack kommer du att tjäna pengar på dem.

Översatt till något mer konkret, vad är då höstacken? Jo, då vill man äga alla aktier. Det är det här jag brukar prata om, en global aktieindexfond eller en fondrobot. Det är det som forskningen säger ger bäst odds. Naturligtvis finns det inga garantier med det heller, men sluta leta efter nålarna, äg hela höstacken, äg allting. Då kommer du att ha det som blir vinnaren.

Löfte fyra: du vet inget marknaden inte redan vet

Jan: Det fjärde finansiella nyårslöftet, som jag tror fler hade mått bra av, är så här: jag ska lova mig själv att komma ihåg att jag inte vet något som marknaden inte redan vet. Jag ska ta ett trivialt exempel. Jag har en kompis som precis skulle börja med aktier, och så frågade han: ja men du Jan, vad tror du om det här företaget? Jag läste om det i New York Times eller i Dagens Industri.

Om du har läst om det i New York Times eller Dagens Industri, då kan du vara säker på att alla andra också vet om det. Då har du ingen fördel, för då har marknaden redan tagit höjd för just det. Grejen är att marknaden är väldigt effektiv. Den är inte perfekt effektiv, men den är väldigt effektiv. Om du läser om det på nätet, i en tidning eller i ett forum, så är det känd information. Och är det känd information har den med stor sannolikhet redan omsatts i priset, och då kommer du inte kunna göra någon bra affär på det.

Det var också någon, som jag älskar, som skrev så här: att kunna räkna eller använda en miniräknare är inte en fördel, för det finns andra som också kan använda en miniräknare eller Excel eller börsdata eller något liknande.

Svårigheten med att gå mot marknaden

Jan: Tittar man ofta på de som har lyckats välja rätt aktier, även om de har oddsen emot sig, så är det ofta för att de har gått mot alla andra. Man har en annan åsikt, man ser något annat än vad alla andra ser. Men där kommer också svårigheten och det kluriga med att investera, för då ska du plötsligt stå där och ifrågasätta: hur vet du att du har rätt när alla andra har en annan åsikt?

Det är detta man behöver. Ska man tjäna pengar på att välja ut nålar måste man ha en annan åsikt än alla andra, och då kommer ofta, åtminstone för mig, tvivlet: hur vet jag att jag har rätt när alla andra har tagit en annan åsikt? Det är därför jag kommer tillbaka till att det där ofta är en så sjukt svår fråga att svara på, och att det därför är bättre att bara äga hela höstacken. Då kommer det gå bättre än för de flesta investerare i alla fall.

Löfte fem: bli kompis med osäkerhet och risk

Jan: Nästa fråga, nu vet jag inte vilket nummer jag är på, men kanske nummer fem. Då handlar det om att jag ska bli kompis med osäkerhet och risk. När vi investerar våra pengar är det osäkerhet och risk vi får betalt för. Om det inte fanns någon risk, om det inte fanns någon osäkerhet, då hade ju alla gjort det, och hade alla gjort det hade priset minskat fram tills det inte hade varit någon vinst längre.

Tricket är att inte se osäkerhet eller risk som något dåligt, utan att se risk som inträdesbiljetten vi betalar för att få den här avkastningen som vi önskar för våra pengar. Det är den här risken att det kan sjunka med 30 procent på tre veckor, som det gjorde under covidkraschen 2020, som vi får betalt för. Det är risken för att vi inte vet hur börsen kommer gå under 2025. Det är den här oron och osäkerheten vi får betalt för.

Det är inget konstigt. Alla är helt med på att inträdesbiljetten till Gröna Lund eller Liseberg är något vi betalar för att få åka karuseller. Samma sak: osäkerheten och risken är priset jag betalar för att få den här avkastningen.

När vi investerar får vi alltid en medföljande biljett till ångerns tempel, där vi alltid kommer att ångra oss.

Jag borde inte ha investerat, jag borde ha köpt något annat, jag borde köpt mindre, jag borde köpt mer, jag borde sålt, jag borde inte ha sålt. Men det är liksom det som ingår i matchen, och det är inget konstigt. Så har det alltid varit, och så kommer det också att vara.

De två sätten att dela på risk

Jan: Där får jag också ibland en fråga: men Jan, hur vet du att börsen kommer gå upp över sikt? Jo, för att vi bara har två sätt att dela på risk i världen, och vi kommer alltid ha ett behov av att hantera osäkerhet. Därför kommer vi behöva hantera den här risken, och vi kan bara hantera risk på två sätt. Det ena är att låna ut pengar till någon och ta en säkerhet, vilket är det vi kallar för räntor. Det andra sättet är att säga: jag delar på vinsten, jag delar på ägandet och jag delar på förlusten om det går ner. Det är det vi kallar för aktier.

De här två sätten att dela på risk har vi haft i hundratals år, och jag tror, det är svårt att tänka sig att vi människor kommer förändras så drastiskt att det plötsligt skulle försvinna helt. Ja, det var väl det jag tänker kring det.

Löfte sex: ombalansera för att köpa billigt och sälja dyrt

Jan: Sen en annan sådan här, om vi är inne på nummer sex, då är det så här att jag ska ombalansera, för det tvingar mig att köpa billigt och sälja dyrt. Det här kan också låta trivialt. Alla har väl hört att man ska köpa billigt och sälja dyrt, för det är ju logiskt. Problemet är att om man tittar i verkligheten gör de flesta precis tvärtom. Man köper dyrt och säljer billigt.

Och hur går det till? Folk är väl inte dumma i huvudet? Nej, men när är intresset för att investera som störst? Jo, när börsen har gått som bäst, när rubrikerna kommer i tidningarna: detta är fonderna du skulle ha ägt. Nu har börsen gått upp 20–25 procent. Han blev miljonär på sina aktier. Följ den här utvecklingen till miljonen. Men då har ju många gånger uppgången redan skett, och folk köper när det är som dyrast.

Jag säger att det där ofta är en ganska kass strategi. Det forskningen brukar prata om är i stället att spara regelbundet, långsiktigt och automatiskt, och sedan när något har gått jättebra, ja, då säljer man lite av det och köper det som har gått lite sämre. Detta gör till exempel att om vi pratar om aktier och sparkonto: om dina aktier i din indexfond har gått superbra, eller din fondrobot har gått superbra, ta ut lite pengar och ha det på sparkontot. Har börsen fallit, ta lite pengar från sparkontot och lägg in dem i aktier. Det är den här ombalanseringen man kan göra, och det är en av få saker som verkligen har bevisat sig över tid som något som förbättrar din avkastning.

Löfte sju: använd ditt sunda förnuft

Jan: Bra. Sen, nummer sju, då är vi inne på att jag ska använda mitt sunda förnuft. Det kommer väl från att jag ibland kan tycka, när jag tittar på marknaden, att vanligt sunt förnuft inte alls är så himla vanligt. Jag ser fortfarande nästan varje dag, om man går in på sociala medier, någon som säger "köp det här, du kommer bli miljonär över en natt", eller krypto som gick upp supermycket, eller "följ den här influencern". Och har man varit med som jag har varit i 30 år, då har man sett både det ena och det andra.

Det jag kan konstatera är lite det här: låter det för bra för att vara sant, så är det ofta så. Och om det nu är så att folk hade listat ut någon fantastisk hemlighet som man kan tjäna jättemycket pengar på, I'm sorry, men då hade de inte berättat det för dig. Att sitta och sälja något mot privatpersoner är typ det jobbigaste man kan göra inom finansbranschen.

Om jag hade kommit på en fantastiskt bra strategi, så här, nu har jag en strategi för hur jag slår index, då hade jag gått till en bank eller till några rika individer. Sen hade jag fått ett par miljoner att testa. Hade det funkat hade jag fått ytterligare ett antal miljoner att testa. Och så hade jag aldrig behövt hålla på och sälja till småsparare. Det är mycket, mycket mer tidseffektivt att träffa en person med jättemycket pengar än att försöka få in lite pengar från tusentals personer.

Varför säljarna inte spelar samma spel

Jan: Så det är nummer ett. Direkt kan man veta så här: när det säljs till privatpersoner och småsparare, då har storkapitalet, bankerna, de rika investerarna och de professionella investerarna redan tackat nej. Redan där kan man dra den första slutsatsen.

Nummer två: många av dem som jobbar med den här marknadsföringen, deras affär, de tjänar inte pengar på att du tjänar pengar. De tjänar pengar på att sälja kurser, de tjänar pengar på annonsintäkter, de tjänar pengar på andra saker. Det är detta jag också brukar försöka säga, att finansbranschen och bankerna inte spelar samma spel. En fondförvaltare eller en bank får betalt oavsett om det går bra eller dåligt för dig.

Det här är lite som jag vill kasta ut, för det är sällan människor är ute efter att göra någon annan rik. Det är också anledningen till att jag inte har valt att förvalta andras pengar, att jag inte jobbar med rådgivning och att jag inte har velat ha några egna finansiella produkter. För det är sällan samma spel man spelar.

Var skeptisk, även mot mig

Jan: Så använd sunt förnuft. Och det gäller naturligtvis att du också ska vara skeptisk mot mig. Jag fick ju den frågan: men Jan, har du tjänat pengar på dina investeringar? Ja, idag har jag gjort det, men det är inte det som har gjort mig rik från början. Det har ju varit att jag har varit företagare i över 20 år, och jag har tjänat mer pengar än jag har haft utgifter. Jag har gått plus varje månad i över 20 år och försökt göra det så bra som möjligt.

Så jag är lite så här: var skeptisk, använd sunt förnuft. Det finns inga genvägar, det finns inga get rich quick-grejer som fungerar mer än tur. Och där kan man också säga så här: ja, det går att bli rik på tur. Problemet är att bli rik på tur sällan är återupprepningsbart. När jag pratar om många av de här sakerna, som att äga hela höstacken, så funkar det, men problemet är att det tar tid. Det kommer inte göra dig ekonomiskt fri, utan det är något som kommer göra dig vardagsrik, som kommer göra livet rikare.

Det enda rådet: öka din inkomst

Jan: Men det viktigaste, om jag egentligen bara skulle ge ett enda privatekonomiskt råd till någon, så hade det varit så här: sikta på att öka din inkomst. För din inkomst är det som till stora delar kommer avgöra kvaliteten på ditt liv. Din inkomst avgör din pension, din inkomst avgör hur mycket du kan spara, din inkomst avgör vilka resor du kan göra, din inkomst avgör vilka möjligheter till omställning du har, din inkomst avgör vilka möjligheter du har att tacka nej, och så vidare.

Det här med att investera pengar är egentligen ett sätt för pensionen eller det långsiktiga sparandet, det där som är så tråkigt att målarfärg torkar fortare, men det är också en framgångsfaktor.

Avslutning om risk och tack

Jan: Bra. Innan jag avrundar tänker jag också säga något om risk, för dels måste jag göra det, dels tycker jag att det är viktigt. Som jag skriver här på sliden: ett sparande enligt forskningen har historiskt varit framgångsrikt. Det har varit det som har gett bäst odds. Det är högst sannolikt att det kommer att ge bäst odds även i framtiden. Men det finns ju självklart inga garantier.

Alla investeringar, som vi var inne på, innebär risk, vilket betyder att värdet på dina pengar kommer att öka och minska. Det är därför det är så viktigt att man hanterar det, att man inte investerar pengar som man inte har råd att förlora. Pengar på kort sikt som man behöver använda ska man ha på ett sparkonto och liknande. Men vi har andra kortavsnitt och långa avsnitt som handlar om det också.

Så det här var typ åtta finansiella nyårslöften, lite översatta från Allan Roth som skrev om detta redan 2023. Jag hoppas att du gillar det. Du får gärna ge mig en kommentar, för jag ser mycket att detta är något. Rika tillsammans handlar ju just om att vara tillsammans. Så stort tack, och jag hoppas att vi ses i Patreon-communityn. Lycka till med ditt sparande.