Möjligheterna med en börskrasch samt läsarfrågor med Eric Strand

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Ett ras är det inte, men marknaden svajar
2. Var det verkligen ett ras?
3. Sandhögen som metafor för marknaden
4. En lång uppgång och investerare som aldrig sett en nedgång
5. En börskrasch är en förmögenhetsomfördelning
6. Vad betyder det att vara rätt placerad?
7. Illikviditet, det testas när du vill sälja
8. Alla vill ut genom samma dörr
9. Syftet med en multi-asset-fond
10. Att behålla pengarna man tjänar
11. Centralbankerna och "whatever it takes"
12. "Det är annorlunda nu", och 500 år av finansiell dårskap
13. Finns det de som inte oroar sig?
14. "Either you look like a fool before or after"
15. Skilj på investering och spekulation
16. Läsarfråga om räntehöjningar
17. Centralbankerna styr både korta och långa räntan
18. Läsarfråga: 500 000 kr i indexfond som nu rasar
19. Man överskattar sin riskkänslighet
20. En börskrasch är inte 10 procent på en vecka
21. Hur agerar man rätt inför en nedgång?
22. Hur en framtidens portfölj ser ut
23. Fondkonstruktionen som juridiskt skydd
24. En tillitsfråga, kan man lita på fonden?
25. Fem riktiga tester i skarpt läge
26. Läsarfråga: ska man fortsätta månadsspara när börsen rasar?
27. Läsarfråga: köp när det är billigt?
28. Den krasch vi har väntat på
29. Sista läsarfrågan: vad oroar dig?
30. Aktieåterköp med lånade pengar
31. "The trust bubble" och kejsarens nya kläder
32. Brinner huset redan, eller hinner man ombalansera?
33. Långsiktighet, men man måste ha en portfölj
34. Den perfekta stormen, 30 års obligationsuppgång vänder
35. Avrundning

Ett ras är det inte, men marknaden svajar

Eric Strand: Ett ras är det ju absolut inte, men man måste ändå förstå att alla har haft en stabil avkastning hela tiden, och plötsligt så svajar det till.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 72 som kommer handla om marknadsläget, börsen just nu och framförallt många läsarfrågor. Till vår hjälp har vi bjudit tillbaka Eric Strand från Pacific Fonder, som vi också har ett samarbete med. Så välkommen tillbaka, Eric.

Eric Strand: Tackar, tackar.

Jan: För dig som inte känner Eric: han var med i avsnitt 50 där vi pratade om hedgefonder, framförallt din hedgefond Pacific Multi Asset, och avsnitt 51 där vi pratade om guld och guldets vara eller inte vara i portföljen. Du har varit i finansbranschen i åtminstone 25 år. Du har varit landslagsfäktare och du har också ett stort intresse för finans och pengar bortom det rent ekonomiska, det här med balansen, med yoga, balansen i livet och allt sånt. Du är en av de mest populära gästerna vi har, så jättekul att du är tillbaka, Eric.

Eric Strand: Väldigt trevligt att vara tillbaka.

Jan: Vill du lägga till någonting i presentationen?

Eric Strand: Nej, den var ju väldigt uttömmande. Jag var väldigt nöjd med den.

Jan: Vad bra. Men jag tänker så här, vi hoppar rakt in i det. Hur ska vi börja?

Caroline: Lite läsarfrågor.

Jan: Ja, precis. Det har ju kommit en del nu i samband med raset. Kan vi inte börja där faktiskt? Vad tänker du? Det har ju varit mycket i media om att det varit ett ras. Tycker du att det har varit ett ras?

Var det verkligen ett ras?

Eric Strand: Ett ras är det ju absolut inte. Men man måste ändå förstå att alla har haft en stabil avkastning hela tiden, och plötsligt så svajar det till.

Caroline: Hur mycket svajar det till nu? Hur många procent var det egentligen som svenska börsen gick ner?

Eric Strand: Det var ju en dag när vi pratar om de här 3 procenten som går ner. Sen var det 7,5 procent om man tar den lilla perioden. Så det var en nedgång, men ingen riktig korrektion. Problemet, och det är kanske lite av problemet för framtiden, är att de här små korrigeringarna vi har haft ändå har återhämtat sig. Sen har det fortsatt upp och det har blivit lugnt igen. Det farliga med det är ju att när det stora kommer, då kanske alla också bara tror att det har gått ner och så går det upp igen, eller så köper vi lite mer. Men så fortsätter det ner den gången. Det är lite farligt att det håller på så här och att vi inte får några riktiga nedgångar.

Caroline: När du sa att det var små korrigeringar tänkte jag så här: ja, men det kanske är bra att det korrigerar sig lite grann i stället för stort på en gång.

Eric Strand: Ja, det är en viktig sak. Om man skulle sätta det från början, innan den här bull-marknaden som varit så lång nu, sedan 2009 i USA.

Caroline: Precis. Och bull market betyder att det bara går upp.

Sandhögen som metafor för marknaden

Eric Strand: Ja. Man hade velat se att det hade punkterats eller pyspunkat lite mer på vägen, för då blir det mer hållbart. Bygger man upp för stora obalanser under för lång tid, den här sandhögen så att säga, så växer den och växer. Får man den att växa, då blir ju raset desto större när det kommer. Så det är inte alltid riktigt bra.

Jan: Men kan du inte ta den där metaforen med sandhögen? Jag vet att du skickade ett sms till mig: "Åh Jan, kolla det här resonemanget." Och jag tyckte det var fantastiskt bra.

Eric Strand: Ja, det är en väldigt avancerad forskning runt en sandhög. När man bygger en sandhög lägger man på ett nytt sandkorn.

Jan: En riktig sandhög?

Eric Strand: Ja, en riktig sandhög. Här forskar man på det. Jag ska se om jag kan förklara det på ett enkelt sätt. Det handlar egentligen om att man släpper ett sandkorn, och sen ett sandkorn till, och sen ett till. Sakta blir det en hög. När man gjorde de här olika experimenten visade det sig att i det första experimentet rasade högen efter x antal tusen sandkorn. Nästa gång rasade det efter ännu fler tusen. Och sen nästa gång var det lite färre, och så lite mer och lite färre. Då börjar man undra: vad är det som gör att den rasar?

Caroline: Ja.

Eric Strand: Det visade sig att det byggs olika strukturer i sandhögen som gör att den ändå håller upp. Och i slutändan är det klart: ju mer man lyckas hålla den uppe, desto större blir det sen när det rasar. Så vi var väl inne lite på att det har varit ganska bra att få det att rasa lite emellanåt. Det var det jag sa förut, att det hade varit ganska bra om börsen inte bara hade gått uppåt. För då förutsätter vi ju...

Caroline: ...att det kommer att rasa någon gång, att det inte bara kan gå upp, upp, upp.

En lång uppgång och investerare som aldrig sett en nedgång

Eric Strand: Nej, och det visar all historia. Vi har ju en bull market som har varit väldigt lång. Det finns de som säger att den kan vara lika lång till, alltså 18 år, vilket aldrig har hänt, men det skulle kunna hända. Samtidigt är problemet att vi har många investerare och även rådgivare i branschen som aldrig varit med om en nedgång. Det är ganska intressant.

Jan: Precis. Jag brukar säga att den genomsnittliga 40-åringen inte har varit med om it-kraschen, och den genomsnittliga 30-åringen faktiskt inte har upplevt finanskrisen 2008.

Caroline: Nej, för man hade inte sparat ihop det eller investerat då.

Jan: Nej, precis. Jag levde under kraschen 87, men jag var sex år gammal, så jag har inget minne av det. Jag var inte med på det sättet.

Eric Strand: Sen får man ändå tänka att om vi tar de där krascherna, eller fastighetskraschen 92, det var ju då stora förmögenheter skapades. De som köpte, även om vi tar Erik Selin med Balder, det skapades ju ur askan, ur kraschen. Så det är möjligheter i kraschen. En krasch är inte något negativt på det sättet, utan som jag ser det en förmögenhet.

Caroline: Jag tycker det är så himla härligt med dig att du har den synen. Du säger att man måste vara på rätt sida i synen på en börskrasch.

En börskrasch är en förmögenhetsomfördelning

Eric Strand: Ja. En börskrasch är ju också bra för alla unga som börjar jobba. Man får sin lön, sina pengar, och om börsen och aktierna då är rätt prissatta så får man någonting för det man jobbar för. Medan nu är det egentligen en väldigt dålig situation för alla unga. Fastighetspriserna är jättehöga, höga kurser. Jättebra för alla som är 50, 60 plus, mindre bra för de unga. Så jag ser fram emot den förmögenhetsomfördelningen, även om jag tillhör den äldre gruppen.

Jan: Du kommer vara ogillad bland kundgruppen 60 plus.

Eric Strand: Nej. Även för 60 plus är det viktigt att fundera, tycker jag. Jag brukar prata om, jag säger det kanske på engelska, vad man har för cash flow. Om man inte har så mycket pengar som kommer in längre, man jobbar inte längre utan har större förmögenhet i relation till kommande löneintäkter, vilket det är när man är 60 plus, då gäller det verkligen att se över risken i sitt sparande och vara rätt placerad. Det som är svårt för en 60- eller 65-åring är ju om man förlorar mycket i en börskrasch, för det är väldigt svårt att ta igen det. 50 procent ner kräver 100 procent upp.

Jan: Så där är ju den frågan viktig.

Eric Strand: Så jag hoppas jag blir populär här också.

Vad betyder det att vara rätt placerad?

Jan: Grejen är att det alltid är två sidor. Men kan du inte fördjupa lite? Du sa "rätt placerad" och "rätt risk". Kan du utveckla det? Det låter ju bra, men för någon som lyssnar, vad betyder det? Hur vet man att man är rätt placerad?

Eric Strand: Ja, det gäller som sagt: aktiemarknaden är riskfylld. Vi har inte sett det under lång tid. Vi fick lite skrik i media här när det gick ner några procent, men det är ju ingen riktigt stor nedgång ens. Aktiemarknaden är riskfylld. Problemet idag är också att man klassiskt har delat en portfölj i aktier och obligationer. Aktier är ganska väldefinierat, vi vet vad det är och vi vet att det kan gå ner, det vet de flesta även om de inte har gått ner på länge. Men det jag ser som kanske den största risken är på obligationssidan. Om man har obligationsfonder så har de, för att få en avkastning, tvingats ut ganska mycket på risksidan. Så mer och mer företagsobligationsfonder, som har en väldigt bra historik och ser väldigt bra ut historiskt om man tittar på avkastningen, eftersom räntan har gått ner och det har gynnat dem. Men de består mer och mer av high yield, alltså högrisk-obligationer, junk bonds, skräpobligationer. Det är egentligen olika namn på samma sak. Alla fonder har tvingats ut på den skalan. Problemet när vi kommer till en portfölj är att just den sortens obligationer, i motsats till statsobligationer, har en hög korrelation med börsen. Korrelation är ju att det svänger på samma sätt. Den här högrisk-obligationen har en hög korrelation med börsen, den är uppe i 0,8. Så om man sitter med en portfölj med aktier och företagsobligationer i fond, så kommer de bete sig på samma sätt när det svänger.

Jan: Precis, för tanken där, så här tänker jag, du får rätta mig om jag har fel: de här företagen har fått lån, men marknaden har bedömt dem som osäkra, så de får betala en hög ränta. Det går bra så länge marknaden är bra och de tjänar pengar. Men så fort konjunkturen blir sämre kommer de inte tjäna lika mycket, och då kan de inte betala sina räntor, och då förfaller de. Är det så man kan tänka, och är det därför de kommer att rasa?

Illikviditet, det testas när du vill sälja

Eric Strand: För två år sedan såg vi i Norge när vi fick lite problem med oljan. Alla oljerelaterade företagsobligationer gick ner i pris och tappade värde. Då började investerare sälja sina innehav i sina fonder, och en fond måste per definition sälja om andelsägarna säljer. Men det är en illikvid marknad. Prissättningen blir inte särskilt bra, och då sjunker priserna ännu mer, för det finns inga köpare.

Jan: Vad menar du med illikvid?

Eric Strand: Det är väldigt viktigt när det blir problem att handla i likvida instrument, alltså instrument som handlas mycket och har hög omsättning. Det testas inte när man köper, det testas egentligen när man vill sälja.

Likviditeten testas inte när man köper. Den testas egentligen när man vill sälja.

Jan: Det där är jättespännande, för det var en insikt jag gjorde 2008. Man tycker att en aktie är en andel i ett företag, och det företaget har ändå ett värde någonstans, värdet på alla maskiner, alla tillgångar. Då tycker man ju att aktien inte borde sjunka under värdet på företaget och alla de tillgångarna. Men det gjorde den. Vissa aktier sjönk under sitt eget kapital, för där fanns helt enkelt inga köpare. Då fattade jag: vänta, en aktie är till syvende och sist inte värd mer än vad någon annan är villig att betala för den. Och är ingen villig att betala för den, då spelar det ingen roll att det finns potential, eget kapital och maskiner och allting. Det var det jag upplevde hände 2008, att det var liksom ingen aktivitet på marknaden. Ingen ville göra affärer, och plötsligt rasade kurser genom stop loss. Det bara blev stilla.

Alla vill ut genom samma dörr

Eric Strand: Ja, och det ser man. De mäter ju hur många säljare det är per köpare. När det blir riktigt oroligt på börsgolvet kanske det är tio säljare per köpare. Då finns det liksom ingen köpkraft. Så det är väldigt intressant att se.

Jan: Hur trycket är i marknaden. Är inte det man brukar beskriva som att alla vill ut genom dörren samtidigt?

Eric Strand: Jo. Och det är viktigt. Det har varit väldigt viktigt för mig när jag konstruerade mina fonder, att jobba med likvida innehav. Man har inte så jättestor nytta av det när allting går bra, men när det blir dåliga tider då vill alla ut genom samma dörr. Sitter man då med tillgångar i en fond som inte är så likvida, så får man dem inte sålda. Får man uttag ur sin fond måste man sälja för att möta uttagen, och då måste förvaltaren kanske sälja det som är likvint, men det är ju de bra innehaven. Då ökar han risken i sin fond genom att sitta kvar med de svåra innehaven. I en sådan situation vill jag aldrig hamna, så alla mina innehav är stora bolag, likvida bolag eller råvaror.

Jan: Du är ju här också för att kunna prata lite om din fond, så jag tänker egentligen två frågor. Det ena är: hur jävig är du i det här? Då tänker jag framförallt, pratar man med en mäklare så kommer de alltid säga att bostadsmarknaden ska gå upp. Hur skulle du svara på en sån tuff fråga?

Eric Strand: Jag skulle väl vara jävig, och det blir väl ganska jävigt på ett sätt. Absolut, det är svårt att skilja på den. Men pratar man likviditet så tycker jag att det är en sån naturlig bit att det är någonting man bara vill ha. Det var faktiskt Bornemann på SEB-banken som pratade mycket om det, med sin SEB Selectionfond, om att ha likviditet i kriserna, vilket de tjänade mycket pengar på. De hade inte de problem som andra hade 2008. Så det är där man ser det. Jag tycker det är samma sak som att ha låga kostnader. Det är bra. Det behöver man inte vara jävig för, om man har låga kostnader eller om man har bra likviditet i det underliggande.

Syftet med en multi-asset-fond

Jan: Men jag tänker så här: dina fonder är ju de facto gjorda för att skydda i den miljö som både du och jag lite upplever att vi står inför. Eller hur? Om du kort säger, vad är syftet med din multi-asset-fond?

Eric Strand: Om vi tar multi-asset-fonden så är den försiktigare, den fond som svänger minst av mina två fonder. Vi vill ha en jämn avkastningskurva. Ju jämnare avkastning man har, desto högre slutavkastning får man, i stället för att det svänger mycket upp och ner. Det är nummer ett. Så den blir lite av en sova-lugnt-fond. Lite tråkigare på det sättet, men syftet är just att kunna sova lugnt eller balansera en aktieportfölj. Ibland säger jag att om man har ett bra försvar så kan man ha ett lite offensivare anfall. Det är liksom syftet med den fonden.

Jan: Och den andra?

Eric Strand: Precious, då, mot ädelmetaller, har noll i korrelation med den svenska börsen. Så det blir ännu mer som ett portföljverktyg. Den svänger lite mer, men har också möjlighet att tjäna pengar när det blir surt i marknaden. Multi-asset-fonden, den försiktigare fonden, där är jag glad om den håller emot och kanske klarar noll i avkastning när börsen går ner. Men från Precious förväntar jag mig själv i alla fall att den då kanske går plus.

Jan: Men hur har den gått nu, när börsen gick minus 7,5?

Eric Strand: Då var Precious plus 2,5.

Jan: Och multi-asset?

Eric Strand: Den låg på noll. Det stämde ganska bra med målet.

Att behålla pengarna man tjänar

Jan: Ja, precis. Och det är där jag menar. Jag gillar att vara rak: detta är ju inte fonder för att maximera avkastningen, att få så hög avkastning som möjligt. Utan detta handlar om att behålla de pengar man faktiskt tjänar och skydda i ett tråkigt klimat. Det går i linje med det jag själv tänker. Men många kommer, när jag har gjort intervjuer med andra så tycker de så här: "Men gud vad tråkigt, är inte poängen att man ska tjäna så mycket pengar som möjligt?" Vad skulle du säga då?

Eric Strand: Grundprincipen där, som jag tycker är ganska universell, är att det finns inget dyrare än att förlora mycket pengar. Att tappa väldigt stort, det tar väldigt lång tid att ta tillbaka förlorade pengar. Någonstans är det så att man måste se till att inte göra de stora förlusterna i en portfölj, om man tittar på hela portföljen, inte bara på mina fonder. Ingen har lärt sig det de senaste tio åren, men alla kommer lära sig det igen. Några kommer göra rätt inför nästa gång det går ner, några kommer göra fel, och alla kommer lära sig någonting.

Det finns inget dyrare än att förlora mycket pengar. Det tar väldigt lång tid att ta tillbaka förlorade pengar.

Jan: Men vad har du lärt dig? Du har ju varit med ett tag. Vad är det guldkornet du kan ge bort?

Eric Strand: Det viktigaste är att veta att det händer, och förstå att det händer.

Jan: Att det kommer, tänker du?

Eric Strand: Ja, att det kommer. Det känns lite obehagligt just nu, att det verkligen har gått så lång tid att det inte finns någon känsla i marknaden för att det kan hända. Kanske ännu värre den här gången, att centralbankerna har hållit marknaden uppe. Det är väldigt styrt ovanifrån. Det får inte hända, sett ovanifrån. Det har ju varit väldigt skönt och bra, men det ger mig en obehaglig känsla den här gången.

Caroline: Hur då?

Centralbankerna och "whatever it takes"

Eric Strand: Ja, varför det? Jo, det blir ju onaturligt, och när man skapar något onaturligt, då kommer vi in på den här lilla sandhögen igen. Den har vuxit sig så stor för att man hela tiden gick in. Till och med ECB gjorde det, Draghi gjorde det, ECB-presidenten, och räddade marknaden. Han sa "whatever it takes", alltså att vi kommer göra vad som behövs. Det köpte marknaden, och allting fortsatte lugnt. Nu i somras gick faktiskt till och med Fed ut och sa samma sak. Även om man är inne i en räntehöjning och säger att det går hyfsat bra i USA, en räntehöjningsfas, så sa de också att om det blir problem så kommer vi göra "whatever it takes". Man ger en tro på att...

Caroline: Varför gör man det? Varför kan man inte bara låta saker hända som de händer?

Eric Strand: Man vill ha någon form av invaggad trygghet, att vi fixar det här. Och jag tycker det är lite, om man tittar på receptet som vi har haft, att sänka räntan till noll, eller minus, och sen skapa väldigt mycket pengar, som vi kanske ska prata om i nästa avsnitt, vi ska prata om vad pengar är. Skapat väldigt mycket pengar. Om det fungerar som recept och medicin, då kan vi alltid göra så när det blir problem. För mig känns det inte som att det är hållbart. Någonting kommer att hända.

Caroline: Någonting skaver i hela det resonemanget.

Eric Strand: Ja, men det har fungerat, så det känns bra. Vi känner oss trygga. Det finns de som till och med säger att Riksbanken i Sverige aldrig kommer kunna höja räntan, för att det är ingen som har råd att betala sina hus, och då måste alla flytta, och det går ju inte, därför kommer de inte att höja räntan. Man resonerar runt någonting som att de bestämmer, har kontroll över räntan. Och så var det inte.

Jan: Och så är det inte.

Eric Strand: Nej, det är lite hybris.

"Det är annorlunda nu", och 500 år av finansiell dårskap

Jan: För mig är det också så här, och det är väl kanske det vi ska ge bort till de som lyssnar och tittar: alla gångerna jag har varit med, eller alla tre gångerna, 98, 01 och 08, så har man sagt så här: "Det är annorlunda nu." Det är annorlunda nu, det är den nya ekonomin, det är it, det är AI, det är digitalisering. Man hittar allt, det är annorlunda nu.

Caroline: Du har till och med en bok som heter det, eller?

Jan: Ja, av Rogoff och Carmen Reinhart, jag minns inte exakt. De var till och med nominerade för Nobelpriset. De har skrivit den boken som också heter ungefär "Annorlunda nu", och 500 år av finansiell dårskap.

Eric Strand: Att det inte är annorlunda. Det är inte annorlunda.

Jan: Men det som är annorlunda är att det är andra sandkorn. Det är aldrig samma sandkorn som sätter igång högen.

Eric Strand: Då tänker du på...

Jan: Att sätta igång raset i sandhögen. Att det sätts igång.

Eric Strand: Vi har ju andra parametrar. Den krasch som vi hade innan, där har man försökt göra vissa regelverk, vissa sätt för att det inte ska bli i det området igen. Nu kommer det säkert vara någonting annat som blir den utlösande faktorn. Men lite av sandkornsprincipen, eller droppen i en vattendamm: det är ju en sista droppe som gör det. Det är ju den stora mängden vatten som får det att brista, men i slutändan är det bara en enda droppe som gör att det blir för mycket.

Caroline: Och man kan aldrig räkna ut vilken droppe det är.

Eric Strand: Men vi har nog samlat på oss en hel del vatten.

Finns det de som inte oroar sig?

Jan: Precis. Jag roade mig faktiskt här, apropå de här dropparna...

Caroline: Jag får bara fråga en sak. Finns det någon som tycker så? Nej, vi har inte alls samlat på oss massa vatten och det kommer inte ske något ras. Alltså någon finansprofil.

Jan: Alla småspararna.

Caroline: Jag tänker någon som kanske är tongivande, en finansprofil.

Eric Strand: Ja, man kan säga så här. Dels finns det de som säger att vi kommer ha en bull market i nio år till. Ja, det finns de som säger det. Och så de som har varit ute och sagt att nu kommer det gå åt skogen, och har gjort det i tre år och haft fel alla år.

Jan: Vi har ju blivit utskrattade. Eller inte vi, jag. När jag säger så här: "Men ha räntefonder." Det är bara att titta på något avsnitt där jag har intervjuat andra: "Räntefonder, det behövs ju inte. Varför ska man ha räntefonder? Varför ska man ha din..." Det kan jag också vara tydlig med, vi har ju pengar i dina fonder. Och folk tycker så här: "Det är ju bara att du inte får någon avkastning." Men när raset kommer...

Caroline: Men du har ju sagt att raset ska komma sedan 2015.

"Either you look like a fool before or after"

Eric Strand: Det blir på engelska, jag har inte översatt det, men det var någon som sa: "Either you look like a fool before or after."

Jan: Ja, precis.

Eric Strand: Det där är svårt. Men det gäller som sagt att inte förlora pengar. Det är det viktigaste egentligen, att skapa förmögenhet. Det dyraste är att förlora pengar.

Caroline: Jag tror vi alla tre är på det klara med det, att vi helst inte vill förlora pengar. Och vi kan nöja oss med en liten vinst. Men det handlar också om att söka sin spänning någon annanstans än i sitt sparande och sitt investerande. Det skulle man väl kunna göra. Jag får känslan av att om man tycker det är tråkigt, det vi håller på med, så kanske det är så att man söker sin spänning i sitt sparande och investerande. Och det kanske inte är så smart egentligen.

Skilj på investering och spekulation

Eric Strand: Man kan hitta andra områden. Jag har gjort min egen lilla teori, nu är jag inte någon rådgivare på det sättet, men till en vän har jag sagt: gör ett konto med 90 procent som du namnger "investing", alltså investera. Och så gör du ett konto, samma depåinstitut, och kallar det för "speculating", med 10 procent. Så man kan ändå få hålla på med det. Skilj på kontona, ha det inte i samma. Gör två ISK eller två fondkonton, så att du skiljer på de pengarna. Om det här speculating-kontot har halverats och det andra har gått bra, då kan du fylla över. Så du har balansen mellan de här två kontona. Det tycker jag är ganska bra, så att man är i en portfölj. För då kan man ha en där man leker och är ännu mer offensiv, eller köper de här små enskilda aktiebolagen som man vill tro på. Men inte blanda ihop det. För blandar man ihop det, och så börjar det bli turbulenta tider, och så börjar man köpa mer av det ena och det andra, då kan det bli ganska rörigt och stökigt. Det är också en erfarenhet från kraschen.

Jan: Absolut. Och det där är jätteroligt, för det är ju många... Vi kallar det för passiva hinken och aktiva hinken. Jag tror Harry Browne med Permanent Portfolio kallar det för variabel portfölj. Du har din portfölj, och sen har du en variabel portfölj, eller lekportfölj. Jag tror det är jätteviktigt det du säger, Eric, och det har varit en stor insikt för mig också. När jag pratade med, jag var på kurs med Aktiespararna och lyssnade på Gunnar Ek, fantastisk person. Aktieprofil, han är väl 80 nu, har varit på över 2 000 bolagsstämmor och varit vd för Aktiespararna. Den som har hållit småspararnas flagga. Och vi pratade om det här, att man behöver skilja på aktier som hobby och fritidsintresse och aktier för att tjäna pengar. Det är egentligen samma grej vi ser. Jag tror att de flesta blandar ihop: är detta min hobby och mitt fritidsintresse, eller är detta för att tjäna pengar? För ofta visar forskningen att det du har som hobby kommer du inte tjäna pengar på, för du kommer underprestera mot index.

Läsarfråga om räntehöjningar

Caroline: Men ska vi ta läsarfrågorna som vi skulle börja med? Vi tar dem nu. Då ska vi se här. Här är en läsarfråga: Hur påverkar det svenska befolkningen när räntan höjs, som i december och februari?

Jan: Stefan Ingves sa det på TV4 häromdagen. Vad tänker du?

Eric Strand: Man kan säga att räntan höjs, men den är fortfarande väldigt låg. Den är fortfarande inte ens noll, även om den höjs. Så det är nummer ett. Det blir ju på något sätt en signal att nu börjar vi höja räntan. Jag har personligen sett de senaste 25 räntebanorna från Riksbanken där man har sagt att räntan skulle höjas, och den har inte höjts. Så jag vill nog inte tro på det förrän jag ser det, för man har haft fel 25 gånger hittills, vilket är ganska remarkabelt. Sen skulle jag också vara tveksam till att Ingves och Riksbanken höjer före ECB. Ingves vill ju ha en svag krona, nu är den väldigt svag så det finns utrymme att höja räntan kanske. Men jag tror att han gärna går efter ECB.

Caroline: ECB är ju europeiska centralbanken. Men om det skulle höjas, hur påverkar det svenska befolkningen då? Blir det att vi får svårt med våra lån?

Eric Strand: Nej, det tror jag inte, förrän räntan kanske kommer upp i 3–4 procent, så nu blir det en bra bit dit. Men marknaden kommer börja se att det är en trend: kommer den att fortsätta? Vi tål inte så mycket räntekostnader. Man kan titta även på USA, man har börjat höja räntan, och nu är den största kostnaden för USA inte de militära utgifterna, utan räntan på sina lån, USA som land. Och då är fortfarande räntan inte särskilt hög. Så man har skapat så mycket skulder.

Caroline: Och de har ju en stor militär...

Centralbankerna styr både korta och långa räntan

Eric Strand: Man har skapat mycket skulder, så det kommer att få stora effekter. Frågan är bara hur länge de kan kontrollera räntan.

Jan: Säg någonting mer om det.

Eric Strand: Ja, det var ju så innan de här sista tio, femton åren att Riksbankerna, centralbankerna, styrde den korta räntan, och marknaden avgjorde den långa räntan. Men nu har det blivit så att centralbankerna styr både den korta och den långa räntan, genom sitt agerande i marknaden. Det blir väldigt konstigt att de har en total kontroll. Och kontroll har man tills man inte har kontroll. Genom alla år, genom tiderna, har inte Riksbankerna haft den kontrollen. Får du någonting som börjar hända, får du plötsligt massa inflation i systemet, då måste de höja räntorna, och då måste de höja dem kraftigt. Förr höjde Riksbankerna räntorna med 3 procent på en dag, eller 5 eller 10 procent på en dag höjde man räntan i USA för att få ner inflationen. Och det är klart, sådana saker skulle påverka väldigt mycket. Men den här lilla kvartsprocents räntehöjningen är ju ett sätt att försöka göra det mjukt.

Caroline: Ja. Okej, bra.

Läsarfråga: 500 000 kr i indexfond som nu rasar

Caroline: Nästa fråga är: Jag har precis satsat 500 000 kronor på Avanzas indexfond samt Swedbanks Robur Ny Teknik, som nu rasar. Hur ska jag tänka nu?

Jan: Ja, och jag... Varsågod?

Eric Strand: Nej, men det var ju så att teknikaktierna fick mycket stryk. Det var ju de som...

Jan: Var det nyss?

Eric Strand: Ja, men det här var för några veckor sedan.

Jan: Så jag skulle säga att om man har den frågan, så är det väl lite en hint om att man kanske har tagit för hög risk. Lite som vi var inne på innan. Det var ju egentligen inte riktigt ras det vi har haft nu?

Eric Strand: Dels var det inte ett riktigt ras. Och sen, okej, nu är det en portfölj, man måste se helheten i en förmögenhet, så det är en svår fråga att svara på. Hur stor del är det av en förmögenhet? Det är också viktiga frågor. Men ett fenomen är ju att teknikbolag, de bolag som har gått upp mest, är ju de som ofta går ner mest när det svänger. Och om man har en indexfond, om vi börjar även där, så blir det ofta en tendens att den består mest av de bolag som har gått upp mest. Och är det också ett teknikbolag, så kan man i en sån portfölj eller delar ha lite kaka på kaka, vilket också är lite riskmässigt, kanske farligt.

Man överskattar sin riskkänslighet

Jan: Jag skulle också säga att detta är en hint, och det var inte bara den här läsaren, för det var många frågor av den här typen. Jag tror att man överskattar sin riskkänslighet. När allting går upp så säger man att jag klarar av att hantera en nedgång. Men sen när väl nedgången kommer, då...

Caroline: ...blir det jobbigare.

Jan: ...känslomässigt än vad man trodde innan. Och det är väl egentligen det som du och jag, vi har ju varit med om detta innan och därför vet vi lite hur det känns. Vi säger så här: om detta är det enda man har köpt, då har man en felaktigt fördelad portfölj, skulle jag säga. Visst skulle man kunna argumentera att det är på tio års sikt, men sannolikheten är, om det är jobbigt redan nu, ja då kommer man inte palla att vara kvar när detta kan sjunka 50 procent.

Caroline: Nej.

Jan: Och då skulle jag säga att man behöver lägga till någonting annat, som till exempel räntefonder, din hedgefond eller guld, för att få en balans. Vad tänker du?

Eric Strand: Ja, om detta är så att säga helheten, alltså rent hundra procent aktier, så kommer vi vara inne för en riktigt häftig resa på Liseberg, säger jag då som är från Göteborg. Då gäller det att tåla väldigt, väldigt mycket och ha mycket pengar vid sidan om, att kunna köpa tre år senare när det är billigt. För en stor nedgång håller ju på. Det är inte bara att köpa nästa månad. Det tar tid, det håller på ett tag innan den verkar ut.

En börskrasch är inte 10 procent på en vecka

Jan: Men det är också en sån där grej. Min upplevelse, jag vet inte om du håller med, men min upplevelse är att den här nedåtfasen... Folk tror också att en nedgång, då blir det så här 10 procent på en vecka. Jag ska säga så här: nej, en nedgång i min värld, för att det ska räknas som en börskrasch, då pratar vi kanske 30–50 procent över en tvåårsperiod. När folk är så här att nu har jag pengar vid sidan av börsen, nu har det kraschat 10 procent, nu köper jag, då är jag så här: nej, nej, det där är inte ens början.

Eric Strand: Ja, men det är absolut så. Tittar man lite historiskt så är det de här två, tre åren som det oftast håller på. Det är ju ingen sanning att det är så nästa gång. Men tittar man på de två senaste nedgångarna så var de mellan 50 och 60 procent.

Jan: Ja, precis.

Eric Strand: Och jag hade inte varit personligen förvånad om den här blir större.

Jan: Tror du det?

Eric Strand: Ja.

Jan: Vad är det som gör att du tror det?

Eric Strand: Vi är tillbaka till våra små sandkorn och vattendroppar. Vi har byggt en så stor hög, så det är det som behövs för att få vettiga värderingar och balansering. Men det är ju en möjlighet, det är inte en risk. Det är mer möjlighet än risk som jag ser det.

Hur agerar man rätt inför en nedgång?

Jan: Men om man ska ta det, nu kommer verkligen en genuint personlig fråga, då handlar det om att ha pengar, kontanter, eller ha pengar i din fond, eller kanske till och med i Precious-fonden, för att spekulera i den nedgången. Hur tänker du? Vad är rätt agerande i den situationen?

Eric Strand: Rätt agerande är egentligen det som ni alltid varit inne på, att ha en portfölj. Grunden som jag bygger mycket på är faktiskt densamma, utan att vi visste om det. Det är Permanent Portfolio. Multi-asset bygger på Permanent Portfolio från Harry Browne. Det bygger på Ray Dalios tänk runt sin hedgefond, All Weather, som är störst i världen när det gäller hedgefonder. Det jag försöker göra är att göra det ännu mer tillgängligt för de små spararna. Det räcker att investera hundra kronor, det är daglig handel och så vidare, transparenta innehav. Man måste ha portföljen innan, det går inte att göra portföljen sen.

Jan: Precis, det är som att jag vill ha en försäkring. Jag vill ha en brandförsäkring, jag har... Vilket hus, det brann precis ner.

Eric Strand: Så enkelt är det. Man måste ha det tänket för att förstå. Annars, om man inte är där riktigt än, så tycker jag att man ändå ska ta åtminstone små positioner i de här fonderna eller investeringarna som håller emot, så man börjar få lite känsla för dem. Även om man inte vågar göra en riktigt bra portfölj som är stabil, så börja göra den lite. För då har man i alla fall med innehaven när det börjar bli hackigt och svänga neråt. Då har man kanske lite större chans att vikta om. Det är i alla fall andrahandsalternativet. Men om man inte har det, och det börjar svänga neråt, då kommer man ha det jobbigt.

Hur en framtidens portfölj ser ut

Jan: Och hur ser den ut, enligt dig? Nu får du vara hur jävig som helst. Hur ser en sån portfölj ut? Nu är du inte rådgivare, och eftersom vi inte pratar om en specifik person så kan man resonera. Om du skulle designa en portfölj idag, hur skulle du göra?

Eric Strand: Ja, för att göra det gör jag en enkel modell som är generell, för när man inte vet någonting annat om världen, förutom det vi vet om räntor och pengar och tryckta pengar. Så här lite kanske emot hur du har din portfölj, eller haft din portfölj: framtidens portfölj ser jag som 50 procent aktiefonder och 50 procent marknadsneutrala fonder. Och egentligen inga räntefonder.

Jan: Inga räntefonder. Inte ens... Nu kastar jag upp en konkurrent till dig, fast det är en helt annan typ av fond. Men säg en sån här Spiltan räntefond, alltså en kort räntefond som investerar i statspapper.

Eric Strand: Ja, man kan säga så här: statsobligationer har låg korrelation med börsen, så den uppfyller sitt syfte. Men jag ser inte någon avkastningspotential. Går man till de fondaktörer där de går upp lite i risken, då får du ett annat problem.

Jan: Ja, precis, för där tänker jag att det är väldigt stor skillnad. De där high yield och sånt, för de kommer ju bete sig som börsen. Att ha 50 procent aktier och 50 procent företagsobligationer, så har du egentligen 100 procent rörelse i det där. Men då säger du egentligen att en sån där fond är bra att parkera pengarna, men du får ingen avkastning.

Eric Strand: Nej, det blir fel signal för mig. För någonstans ska pengarna jobba på något sätt, alltså inte bara parkeras i ingenting.

Jan: Och det är därför du också säger så här... Nej, men då gissar jag att kontanter, av dem som har det som saldo, det är samma. Det kanske är ännu värre?

Eric Strand: Det är lite värre.

Jan: Okej. Jobbigt, Jan. Jag bara inser och delar något jobbigt.

Fondkonstruktionen som juridiskt skydd

Eric Strand: Nej, men kontanter, som sagt, det ska vi prata om i nästa avsnitt. Man ska veta att fonder är en väldigt fin konstruktion, nu pratar jag om alla fonder. För det är så att fondens kapital, vi som fondförvaltare förvaltar pengarna, men vi har inte pengarna som förvaltas, utan de ligger hos förvaringsinstitutet. I vårt fall är det SEB-banken som är det största förvaringsinstitutet. Där ligger alla tillgångar i fonden. Så fondförvaltningsbolagen kan försvinna eller gå i konkurs eller vad som händer, men pengarna är inte hos oss eller någon annan förvaltare, utan de är hos förvaringsinstituten, som i vårt fall är SEB-banken och i många andras fall också. Men de ingår inte i SEB-bankens tillgångsmassa. Så SEB-banken kan också gå i konkurs, och pengarna är en separat del. Det är alltså ett bättre skydd, om vi pratar lite större pengar, än att ha pengar på ett bankkonto, där man har lånat ut pengar till banken utan ränta och utan säkerhet. Så fondkonstruktionen är som ett legalt, juridiskt skydd, mycket starkare.

Jan: Gud, det har jag inte ens tänkt på.

Eric Strand: Nej, många har inte tänkt på det.

En tillitsfråga, kan man lita på fonden?

Jan: Tack. Men återigen, nu kommer ett par saker att fråga om. Här kommer, om jag ska vara helt ärlig, en tillitsfråga. Så kan jag lita på att din fond, om vi tar till exempel multi-asset, att den kommer stå emot det här? För har jag pengarna på kontot så vet jag, där är de ju säkra bortsett från risken med inflation och risken med insättningsgarantin. Förstår du hur jag menar? Det är ändå någonstans den frågan jag börjar med. Jag gillar dig, du är väldigt kompetent, du vet vad du gör, men det är ändå en tillitsfråga. Vad skulle du säga på en sån tuff fråga?

Eric Strand: Alltså, självklart är det en tillitsfråga, och det går inte att komma ifrån. Ju mindre tillit man har, desto mer kan man sprida ut det på liknande fonder som gör samma sak, om man vill ta bort den fondspecifika risken. Så det finns sätt att hantera det också.

Jan: Men där tänker jag ändå så här: du har ju testat din fond mot kriser.

Fem riktiga tester i skarpt läge

Eric Strand: Precis. Dels har vi testat det bakåt i tiden, men det ska man inte prata om för det är backtracking som inte är verklig. Det är en del som använder det på fel sätt, så det vill jag inte. Men sen vi startade fonden har vi haft, förut hade vi fyra sådana här nedgångar, och nu fick vi en nedgång till. Lägger man ihop de här fem nedgångarna sedan vi startade, så har ju börsen varit ner. Det var 26 procent innan, och så 7,5 procent nu, så det blir 33 procent ner under dem. Börsen har gått upp totalt, men under de nedgångarna har den gått ner 33 procent. Då har multi-asset gett plus. Det var 3,3 innan, och nu var det noll, så den ligger på plus 3,3. Och Precious, om man lägger ihop perioderna, har gått upp ungefär 11 procent under de perioderna. De fem testen vi har haft i verkligt liv har ju fungerat. Vad det säger om hur det exakt fungerar i framtiden, det vet vi inte. Jag vill ha fler sådana test, för de är bra att ha.

Jan: Precis. Jag kan säga så här: bara det att du ser fram emot nästa börskrasch, det visar i alla fall att du inte är rädd för dem. Och där ska jag också verkligen säga till dig som lyssnar: lyssna på avsnitt 50 som handlar just om multi-asset, vad som ingår och hur den funkar. Vi behöver inte repetera det som redan är inspelat. Det är avsnitt 50, och jag kommer länka till det. Ska vi ta någon fråga till, Caroline?

Läsarfråga: ska man fortsätta månadsspara när börsen rasar?

Caroline: Ja, det gör vi. Vi tar den här: När börsen rasar, ska man våga fortsätta sitt månadssparande? Jag tänker att man väl ska göra det oavsett hur det går.

Eric Strand: Det beror lite på hur man som investerare har en egen bild av hur världen ser ut, eller varför man börjar månadsspara. Månadsspara oavsett, utan att veta hur världen ser ut, så är det ju bara billigare. Så tänker jag varje dag när jag handlar i fonden. Det är klart, jag är lite "åh, nu går kursen ner, för de här börserna har gått ner", men då vet jag att jag köper billigare. Det skapar för mig en positiv känsla, att jag får mer för pengarna. Så det är surt på ena sidan, men positivt på andra sidan. Så det är bara att fortsätta.

Jan: Jag skulle säga ja, fortsätt. Jag håller helt med. Bra.

Läsarfråga: köp när det är billigt?

Caroline: Nästa fråga: "Köp när det är billigt", ska man det när börsen går ner? Kan du förtydliga lite, Jan? Jag förstår frågan.

Jan: Jag tror de flesta lyssnare också förstår. "Köp när det är billigt", jag tog med den.

Caroline: Vi pratade innan om att det kan vara så att den har gått ner 10 procent, och så tänker man, nu kan jag handla. Men den kanske går ner mer.

Jan: Precis, mitt spontana svar på den: man har ju inte hela bilden. Men det vi har sett nu, jag tycker inte att det har blivit köpläge. Köpläge, då ska det vara de här 30, 40, 50, 60 procents nedgång. Jag tror det var Warren Buffett som sa det här med att köpa när blodet flyter på gatorna.

Caroline: När flyter blodet på gatorna? Hur vet man att det flyter? Är det att folk går ut med sina kartonger och är uppsagda?

Eric Strand: Ja, men man kan också titta på olika sentiment i marknaden, hur investerarna är, hur positiva och negativa de är. När ingen absolut vill röra en aktie, när det är det dummaste du kan göra, då börjar det bli läge i de frågorna. Så när någon verkligen tycker att du är dum när du köper, då har du nog köpt billigt. Så där är vi inte i närheten.

Jan: Precis, jag håller med.

Eric Strand: Så de här korrigeringarna på 3 procent ner, eller 5 procent, eller 10 procent ner, det gör inte att det är billigt. Eftersom vi är så högt värderade som det är, så billigt är det inte.

När det är det dummaste du kan göra att köpa aktier, det är då du ska köpa.

Jan: Jag skulle säga så här: när du genuint inte vill lägga mer pengar i aktier, det är då du ska köpa.

Eric Strand: För att det har gått ner.

Jan: Ja, precis som du sa, det var jättebra sagt: när det är det dummaste du kan göra att köpa aktier idag.

Eric Strand: För en del är det så att det blir så emotionellt hemskt när det går ner, att de inte har vågat gå in på sitt konto de sista sex månaderna. Då har det gått ner så mycket att det kan bli intressant.

Caroline: Det är då man ska gå in där.

Eric Strand: Ja, men det blir ju ofta så att folk slutar titta då. Man tittar när det går upp, man slutar titta när det går ner.

Jan: Precis.

Den krasch vi har väntat på

Jan: Det är så himla roligt att vi är så lika, Eric, för jag ser också fram emot den här kraschen, när den kommer. Det är då man kommer se vem som har simmat naken, det är då man kommer kunna göra som mest skillnad för sina sparare.

Caroline: Men det är också många små sparare som kommer förlora pengar då?

Jan: Ja, i den initiala delen. Men man måste komma ihåg det du började avsnittet så himla fint med, att en börskrasch är en förmögenhetsomfördelning. Och ur den där askan, till exempel vår generation, om jag säger vi 70- och 80-talister, vi har egentligen inte haft ett bra tillfälle att köpa aktier sedan vi kom in i arbetslivet. Så för oss är det den tiden som vi har väntat på, men då gäller det också att vara förberedd.

Sista läsarfrågan: vad oroar dig?

Caroline: Okej, sista läsarfrågan. Vi ska runda av snart. Vad oroar dig?

Eric Strand: Ja, vad som oroar mig, eller vad som är positivt. Nej, positivt är det inte. Det som är lite obehagligt i marknaden är ett sandkorn som kan få det hela att falla, och det kanske är där det fallerar. Dels har aktiemarknaden blivit så enormt stor i volym tack vare sin uppgång, så att den kanske börjar falla på sin egen tyngd. Tittar man så är vi precis där vi toppade runt år 2000, alltså hur stor aktiemarknaden är i relation till världens BNP. Den har blivit väldigt stor, och det har den blivit mycket på grund av låg ränta, mycket utlåning, ökad skuldsättning, centralbankerna har tryckt pengar, köpt upp aktiemarknaden som i Japan, köpt obligationer som i Sverige. Det är stimulanser som egentligen inte ska finnas där. Det är ju onaturliga fenomen.

Aktieåterköp med lånade pengar

Eric Strand: Och sen är det då att vi har rekordnivåer på aktieåterköp från bolag, och det är med lånade pengar. Bolagen har lånat pengar för att göra aktieåterköp. Bolagen har insett: räntan är så låg, vi lånar mer pengar och så gör vi aktieåterköp. Och aktieåterköpen är precis på de högsta nivåerna som vi hade i förra kraschen. Det är en väldigt tydlig signal på att det inte står bra till. Aktieåterköp är bra för bolagsledningen i det här läget, för de har oftast optioner på aktiepriserna. Man tar bort aktier från marknaden, och då stiger aktiepriserna genom det. Om de slutar med det för att räntorna börjar bli dyra, det är inte riktigt lika bra att låna pengar och köpa, då försvinner en stor köpare på marknaden. För att fortsätta trycka upp aktiemarknaden, i och med att den blir större och större, krävs helt enkelt mer och mer pengar. Och om de börjar försvinna, de som har köpt och stöttat marknaden, det är där vi får problem.

Och de här aktieåterköpen, som sagt, jag gillar aktieåterköp i ett bolag som har haft det knackigt på börsen, där ledningen säger: vänta nu, vårt bolag är värt mer än vad aktiemarknaden bedömer att det är värt, därför gör vi aktieåterköp. Men aktieåterköp...

Jan: ...för att gynna aktien.

Eric Strand: Och problemet med det är att när det vänder så har faktiskt bolaget lånat pengar för att göra detta, så bolagets balanser är inte lika bra om räntekostnaden börjar öka. För då måste ju...

Jan: ...bolaget finansiera den engångseffekten som inte ens kom företaget till gagn.

Eric Strand: Nej. Och sen, plötsligt när det svänger och de får väldigt höga kostnader på sina lån, då ser bolaget att det är mycket sämre rustat för dåliga tider än vad det var innan de här aktieåterköpen. Så det är viktigt att se. Och tittar man på bolagsbelåningen så långt man kan titta, kanske från 50-talet och fram tills nu, så var den i början 30 procent. Sen har den sakta men säkert ökat hela tiden, lite upp och ner. Och nu, om vi tittar på en graf, är vi då uppe i 73 procent. Så företagsskulderna har ökat väldigt kraftigt. Och frågan är, det har ju fungerat med låg ränta. Som du sa om Holmen, vi hade till exempel nästan inga räntekostnader. Det kan ju bero på att man inte har några lån, men nu har det även berott på att man inte har någon ränta på lånen.

Jan: Precis. I Holmens fall var det ju att de har en soliditet på nästan 70 procent.

Eric Strand: När vi tittar på de andra bolagen, så har det varit så gratis att låna pengar, återköpa aktier, det är också väldigt farligt inför framtiden. Cocktailen har blivit lite giftig nästan. Och det kan vara där, på bolagssidan.

"The trust bubble" och kejsarens nya kläder

Jan: Om du skulle... Jag vet att detta är helt omöjligt, och att du har skrivit en artikel om att det är omöjligt att förutsäga framtiden. Men om du ska säga en tidsperiod, vad är din spekulation i tid om du skulle gissa?

Eric Strand: Jag har funderat en hel del på det, och kommit fram till att jag vet inte. Nej, faktiskt inte. Jag kommer fram till att jag vill kalla den här bubblan för någonting. En del har kallat det för lite olika namn, likviditetsbubblan, alltså att det inte kommer finnas likviditet, och då kommer det rasa. Jag har lite av ett engelskt ord: the trust bubble, alltså förtroendebubblan. Så länge förtroendet är där, för att centralbankerna kan göra "whatever it takes", de fixar det åt oss, så länge det förtroendet finns så kommer det rulla på. Och den dagen det inte finns, då kommer det gå riktigt snabbt åt skogen. Så vi kommer få en förtroendekris. Jag brukar definiera det med en bild av kejsaren utan kläder. Kejsaren är redan utan kläder.

Caroline: Det är bara att vi inte ser det.

Eric Strand: Ingen har ropat det.

Caroline: Nej, ingen har ropat det.

Eric Strand: Vem som gör det och när de gör det, det är svårt att säga. Men vi är redan i kejsaren-utan-kläder-situationen. Den är redan där. Det är bara att han kan fortsätta gå ganska länge, eftersom ingen har kunnat ropa det, och folk har förstått att det är så.

Jan: Eller de som har ropat det, dem tror man inte längre på, eftersom de har ropat det så länge.

Eric Strand: Nej. Vi kanske behöver den här lilla flickan, som ropade, för att vi ska förstå.

Jan: Ja, precis.

Brinner huset redan, eller hinner man ombalansera?

Jan: Men jag tänker så här: på ena sidan ser vi att det kommer gå väldigt snabbt, men på andra sidan ser vi att en nedgång är två, tre år. Är det att huset brinner upp direkt och det är för sent? Eller kan man börja ombalansera nu? Eller är det så här, fan, du skulle ha bytt till de här marknadsneutrala fonderna igår? Hur tänker du där?

Eric Strand: Det finns ett kinesiskt ordspråk som säger att bästa tiden att plantera ett träd var för 20 år sedan.

Jan: Ja, näst bästa idag.

Eric Strand: Idag. Och det säger väl det hela i den biten också, att det gäller att ha ett portföljtänk. Och portföljteori, som vi säger med ett lite fint ord, är väldigt viktigt och väldigt viktigt att förstå.

Caroline: Men det gäller att man är långsiktig då. Så att man alltid har en chans.

Jan: Nej, men jag tror att det handlar om att ha rätt från början.

Caroline: Nej, men om jag nu ändå skapar min portfölj idag, eller den dagen börsen börjar rasa, så är det väl ändå så att om jag är långsiktig så... Jag vill inte att det ska vara så att man känner att jag måste göra rätt från början, alltså att det blir svårt helt plötsligt. För den som lyssnar tänker att jag måste göra rätt från början. Förstår du vad jag menar?

Långsiktighet, men man måste ha en portfölj

Jan: Jag förstår vad du menar. Jag tänker att det är två faktorer, du får gärna rätta mig här, Eric, om du har en annan åsikt. Det första är att man behöver ha det där längre tidsperspektivet, och då kommer börsen gå i cykler. Men problemet är att de flesta orkar inte med nedgångar. Om man börjar reagera nu, och det har varit jobbigt när det gått ner 10 procent, hur kommer det vara när det är nere 60 procent? Det är därför jag säger att de flesta överskattar sin risktolerans. Däremot är jag den som säger så här: nej, man ska inte röra sina portföljer, man ska vara långsiktig i index.

Caroline: Och att man måste ha en portfölj, tänker jag.

Jan: Vi har liksom ett par tillbaka 60/40. Däremot ska jag vara helt ärlig: jag funderar på, och jag kommer nog ta upp det i ett kommande avsnitt, att prata med läsarna och faktiskt göra en ombalansering i portföljerna, och lyfta in mer marknadsneutrala fonder. För jag tror att till och med i våra portföljer, det börjar ta emot till och med för mig.

Eric Strand: I era portföljer.

Jan: Och då ska jag ändå säga att jag är ganska defensiv.

Den perfekta stormen, 30 års obligationsuppgång vänder

Eric Strand: Jag kan säga två saker, tycker jag. Det ena är att man märker aldrig när den stora nedgången har börjat. Vi vet inte om det var nu, och så går det upp igen och sen går det ner. Vi vet inte det, och vi kommer inte veta det då heller. Man har inte den dagen, vilken dag det är. Om den slutar på minus 20, minus 30, minus 40, minus 50, minus 60, minus 70, det kommer vi inte veta. Men det vi vet, som jag vill kalla för en perfekt storm, det är att vi har haft 30 års bull market, alltså positiv marknad för obligationer. Det är ganska unikt. Räntan har gått ner i 30 år, lite upp ibland, men i princip en nedåtgående trend i 30 år. Det är en extrem trend. Tittar man historiskt så har de trenderna oftast vänt, reverserat. Nu är det ingen som kan titta så långt, för det är ingen som har investerat i 30 år. Men då har det varit 10 år åt andra hållet, och innan det kanske 20 år som var positiva för obligationer. Så där står vi inför ett skifte som nästan ingen i finansbranschen eller världen har upplevt i sina portföljer. Aktiemarknaden har vi upplevt med 10- eller 15-årsintervall för stora nedgångar, men på ränteänden är det 30 år för att få en sån riktig trendvändning. Det är därifrån jag säger det här lite med en framtidens portfölj. För jobbar man inom de här 30 åren som har varit, då fungerar ju obligationsdelen eller räntedelen bra. Men det är lite annorlunda nu, så har det inte varit förut. Och därför tror jag att man ska ha en lite modernare framtidsportfölj.

Jan: Precis.

Avrundning

Eric Strand: Bra, jag tänker att vi slutar där.

Caroline: Vi kan annars hålla på.

Jan: Vi ska ju prata om i nästa, vi ska spela in ett avsnitt till som publiceras nästa vecka, eller om två veckor, som handlar om vardagspengar. Så ett fantastiskt stort tack, Eric, att du har velat komma tillbaka och prata om marknadsläget. Jag har lärt mig nya saker också. Så tack så mycket.

Eric Strand: Tackar, tackar.

Jan: Och sen ska jag säga till dig som har lyssnat: har du inte lyssnat på avsnitt 50 och 51, lyssna på dem. De handlar om första gången du var och hälsade på oss, då vi pratade om din multi-asset-fond, som heter Pacific Multi Asset och finns både på Avanza och Nordnet, och Pacific Precious, som är guldfonden och också finns både på Avanza och Nordnet. Där pratar vi mer om just de två specifika fonderna. Tack!