Om finansiell intelligens och hantera istället för att undvika risk

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Sköldpaddan och haren
2. Lyssna fristående eller börja i 99
3. Leta efter guldkornet
4. RikaTillsammans 3.0 och reklam i podden
5. Januariavsnitten och fyra hinkar
6. Egenreklam: RikaTillsammans-programmet
7. Pris och upplägg på programmet
8. Finansiell intelligens är fler alternativ
9. Möjlighetsutrymme och resiliens
10. En möjlighet kommer aldrig med rätt tajming
11. Bortom work, save and borrow
12. Kreativiteten i den egna ekonomin
13. Sinnet som vår mäktigaste tillgång
14. Att kombinera ingredienser, matlagning och pengar
15. Indexfonder ger inte finansiell träning
16. Att se kantareller i skogen
17. De fyra pelarna: bokföring
18. Resultat går att styra, kassaflöde är svårt att dölja
19. Förståelse för marknaden
20. Lunar som marknadsexempel
21. När marknaden vill ha en genväg till rikedom
22. Varför vi vill ha investeringar
23. Den fjärde pelaren: juridik
24. Juridiken sätter spelreglerna
25. Regler är bara en överenskommelse
26. En nyansskala för att följa reglerna
27. Investerande som en tennismatch
28. Typ ett: köpa en färdig investering
29. Den professionella investeraren bygger affärer
30. Filip och fastigheterna
31. Vad bygget kräver: alla fyra pelarna
32. Affärer har aldrig perfekt tajming
33. Riskallokering: vad jag kan bära
34. Balansen mellan trygghet och stora affärer
35. Receptet, steg ett: hitta en möjlighet andra missar
36. Steg tre: omge dig med människor som är smartare
37. Att förstå vad partnern håller på med
38. Det är inte de smarta som kommer först, utan de djärva
39. Startläget och slutläget vid ett nej
40. Modig eller dumdristig
41. Sinnet kan skapa eller krossa
42. Att ifrågasätta receptet som följer med generationer
43. Signifikansbehovet
44. Ingen bryr sig så länge som man tror
45. Att jobba med självförtroende och självkänsla
46. Riktänk kommer före rikedom
47. When in doubt, stay out
48. Det är inte gambling om du vet vad du gör
49. Fyra-hinkar-principen som riskramverk
50. Möjligheter ses med sinnet, inte med ögonen
51. Vissa meningar ser man först när man är redo
52. Det du inte vet är din största risk
53. Instuderingsfråga: självförtroende före information
54. Att bära på en idé i två år
55. Instuderingsfråga: pengar utan att komma framåt
56. Fina huset, fina bilen, fina titeln
57. Status och att inte döma sig själv
58. Vi gör så gott vi kan och fattar så fort vi hinner
59. Instuderingsfråga: snabbare på att se en bra affär
60. Instuderingsfråga: plantera frön i tillgångskolumnen
61. Frön på flera ställen och livsupplevelser
62. Instuderingsfråga: vilken typ av investerare är du?
63. Att vila och vara redo för nästa möjlighet
64. Sista frågan: rädsla och misslyckande
65. Börja smått och bygg självförtroendet

Sköldpaddan och haren

Jan: Jo, men tricket är att det inte är antingen eller. Det är lite som den här sköldpaddan och haren. Jag älskar ju sköldpaddan, jag är sköldpaddan. Men det betyder inte att man inte ibland kan ta ett par skutt.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 281, och temat är, jag har satt rubriken hittills, att skapa investeringar i stället för att köpa investeringar. Eller en reflektion på det här. Vi är fortfarande på vår Robert Kiyosaki, Rich Dad Poor Dad-serie. Det här är från kapitel 6, där han pratar väldigt mycket om två olika typer av investerare. Och jag tror att det här blir lite av ett reflektionsavsnitt, men det blir också ett ganska avancerat avsnitt. Så avancerat det kan bli, kan man ju ofta prata. Men framför allt tror jag också att det blir intressant.

För några avsnitt sedan, i 277, gjorde vi det här avsnittet om investeringstrappan. Då pratade vi ganska mycket om de höga stegen. Inte att de nödvändigtvis är bättre, utan vi konstaterade att indexfonden i botten fortfarande är där man börjar och där man slutar, som det bästa. Men det vi ska prata om idag är lite så här: hur skapar man pengar ur tomma intet? Alltså hur de människorna som har blivit jätterika, hur de gör.

Caroline: Ja, precis. Det är spännande.

Lyssna fristående eller börja i 99

Jan: Hur skapar man pengar ur tomma intet? Ja, men lite så. Och vi bygger det lite på hans bok, lite på vår egen erfarenhet, lite på vad vi har sett längs vår investeringsresa. Så att som vanligt, alla misstolkningar är våra egna, tänker jag. Man kan lyssna på det här avsnittet helt fristående, men man kan annars också hoppa till de här, 273 och framåt.

Caroline: Ja, precis. Det har varit ett litet tema här under hösten, tänker jag. Och är man ny och lyssnar så skulle jag säga att det nog är bättre att lyssna på, eller titta på, avsnitt 99, som är lite mer grundläggande.

Jan: Bra. Och sen tror jag också att det är jätteviktigt. Jag märker ofta att de här avsnitten som handlar mer om de mjuka perspektiven, eller om värderingar och synsätt, att det är lätt att man hamnar i rätt eller fel, eller bra eller dåligt. Vi hade en diskussion på forumet efter förra avsnittet om det här med riktänk och fattigtänk.

Caroline: Ja, ja.

Jan: Eller rika, för Kiyosaki är ju en sån här best selling author. Och jag kan tycka att det är lite trist, men ett klassiskt sätt att få mycket uppmärksamhet är ju att skapa konflikt. Genom att provocera, genom att säga rika människor gör, eller fattiga människor är, så triggas vi direkt.

Caroline: Jo, jo, men det är ju också en amerikansk bok. Och där är det mindre konfliktfyllt, att vara rik eller fattig, eller komma från fattiga förhållanden och bli rik. Där är det ju en fin grej.

Leta efter guldkornet

Jan: Medan jag tänker så här, att det intressanta här är bara, hmm, vad är intressant? Så kan man också se på det. Att det är det som är perspektivet, att guldkornet här är så här: inte bra eller dåligt, utan titta på det så här, vad skulle jag kunna ta med mig? Och jag tror också att det här avsnittet har jag nog hoppat över typ alla tio år innan, för man har inte fattat det. Medan nu känner jag, som han skriver i boken, att vissa saker tar flera år innan de faller på plats. Och då kan det bli intressant.

Caroline: När jag var yngre så var det mycket svart eller vitt för mig, bra eller dåligt. Men det var nog också för att jag inte hade varit med om så mycket. Så jag var tvungen att kategorisera saker på det viset. Det har blivit mer nyanserat efterhand. Så man får ändå ha överseende med sig själv lite grann.

Jan: Ja, men precis. Så det jag alltid brukar rekommendera: när man blir trött, arg eller irriterad, då är det dags att pay attention, för då är det ofta något intressant som skaver. Och leta efter guldkornet.

Caroline: Jag tänkte säga det där med att när jag var yngre, då var det lätt att vifta bort saker som jag inte förstod eller som jag kände så här, nej men det där håller jag inte med om. Men nu känns det, vid 45 års ålder, som att nu kan jag plocka de här guldkornen. Också för att vi har pratat så mycket om det. Att man plockar russinen ur kakan, det som funkar för mig. Allting behöver inte funka, men lite gör det alltid.

Jan: Ja, men exakt.

RikaTillsammans 3.0 och reklam i podden

Jan: Sen också, för dig som inte hänger på forumet eller på andra ställen, så pågår det mycket diskussioner om RikaTillsammans 3.0. I förra avsnittet pratade vi lite om det här, att vi inte vill vara en oberoende konsumentsajt, vi är inte oberoende finansiella rådgivare, vi är inte journalister oberoende från vårt budskap, och så vidare. Så det är någonting som trevande pågår i forumet.

En liten uppdatering som kommer att hända inom kort är att vi kommer att ha lite reklam i poddavsnitten. Vi håller på att göra en överenskommelse med Acast som ska ta över vår podd, typ som Värvet och andra. Så det kommer komma lite reklam innan och lite reklam efter. Är man däremot medlem på vår Patreon, så kan man skippa reklamen.

Caroline: Ja, då får man inte det.

Jan: Då får man inte det. Eller man lyssnar egentligen på en annan poddserie som är samma avsnitt fast utan reklam. Så det kommer komma lite mer information. Och anledningen är att jag hellre vill fortsätta kunna göra de här typerna av avsnitt där det inte är någon sponsor. Och grejen som vi också har skrivit i forumet är att när vi inte har så många samarbeten har det varit lite tufft att få ihop RikaTillsammans-affären. Men jag hoppas att det kommer vara okej.

Caroline: Bra.

Januariavsnitten och fyra hinkar

Jan: Och sen tänkte jag säga, snart är det dags för jul och då kommer ju de vanliga avsnitten i januari. Hur ska man spara 2023? Bästa fonden? Hur gick 2022?

Caroline: Ja, precis. Ombalansering.

Jan: Ombalansering. Uppdatering av fyra hinkarna.

Caroline: Ja, den känns som den kan bli så episk i år.

Jan: Jo, men det är för att vi har många tankeställare kring bland annat lärohinken eller lekhinken. Det är mycket prat i forumet just nu om det ska heta lekhink, spekulationshink, högriskhink, eller. Jag gillar ju mest lärohink.

Caroline: Jag gillar också lärohink. Men det är väl för att du och jag gillar att lära oss saker.

Jan: Sen ska vi också säga, bara en kort uppdatering. Caroline sitter här, när hon håller armen vid sidan, det ser ju bara du som tittar på YouTube, då har vi alltså ett element under bordet här.

Caroline: Vi har det.

Jan: Och jag har tre lager ull på mig.

Caroline: Men det är också för att vi har ett gammalt hus som är svårt att värma upp. Det ska man väl säga.

Jan: Och plus att det kostar 10 kronor per kilowattimme just nu. Just nu när vi spelar in. Så vi har det som alla andra, jag tror att vår elräkning i december kommer att vara episk. Jag tror vi är på den 13 december idag. Jag tror vi ligger på över 10 000 redan. Så att, ja, det är en annan diskussion.

Egenreklam: RikaTillsammans-programmet

Jan: Jag tänker att vi ska ta en sista grej innan vi hoppar in i avsnittet. Och det blir faktiskt lite egenreklam här. Och det här är lite läskigt. Det här är ett provprat jag har lagt ut i forumet.

Caroline: Det är väl bara att köra, Jan?

Jan: Ja, men det är lite så här RikaTillsammans-programmet.

Caroline: Ja, det är RikaTillsammans-programmet.

Jan: Ja, och det här är ett förslag som vi har tänkt köra under 2023, som ett tolv månaders träningsprogram för att lyfta privatekonomin och lyfta livet till nästa nivå. Och jag tänker att det är lite, jag vet att många beskriver RikaTillsammans så här: jättebra, och det är alla de där sakerna jag borde göra, men jag kanske inte alltid tar mig tiden att göra. Tanken är att det här ska vara så här, under nästa år har vi olika tematräffar digitalt, och sen har vi uppgifter och så gör man dem tillsammans, och det här ska mynna ut i en livsplan. En konkret livsplan, som består av en emotionell del, alla de här: vad är det som är viktigt för mig i livet, vad är mina mål, vad är min riktning, vad är min kompass i livet.

Caroline: Man behöver ju inte veta det innan man gör det här.

Jan: Nej, nej.

Caroline: Man kommer dit kanske.

Jan: Ja, men exakt. Man kommer få hjälp att komma dit genom att göra olika övningar. Och vi kommer ta guldkornen från de här avsnitten, som till exempel Die with Zero och Just Keep Buying, så att det blir så här: vilka är de här tidsfönstren som vi har i livet? Där vi till exempel har ett väldigt tydligt tidsfönster, där min mamma är typ 70 och vår äldsta dotter är 11. Så vi har fyra år då vi kan resa tillsammans, väldigt tydligt.

Och sen kommer det vara en ekonomisk del där vi tittar på hur man klär den här planen i siffror, hur man simulerar sin ekonomi, hur man har koll på sin resultat- och balansräkning, hur man ser att man har rätt risk i sin totala ekonomi, hur man tittar på passion, uttag, och så vidare. Så det blir inte bara att sitta i Excel, eller bara sitta och meditera, utan det är både och.

Pris och upplägg på programmet

Jan: Och jag ser det här som ett gymkort, och det kostar som ett gymkort i Malmö, och det är 549 kronor i månaden. Och grejen med varför jag skriver Malmö, var för att jag sen upptäckte att gymkort i Stockholm var betydligt dyrare.

Caroline: Allt är dyrare i Stockholm.

Jan: Ja, så jag tänker så här, ni får Malmöpris på det. Och det som också är en bonus, för sånt här vill man ju ofta inkludera sin partner i. Och då har jag sagt så här, eftersom det är digitalt, jag tror på att man ska göra saker, jag gillar ju Tillsammans, så har jag sagt att om din partner vill gå, så kan ni gå båda två för priset 549. Så det blir inte dubbelt så mycket. Så det är lite två för en. 549 per månad.

Caroline: Och sen är det ju 12 månader.

Jan: Ja, det blir typ 6 500. Allt det här som låter överväldigande, det smetas ju ut över 12 månader.

Caroline: Ja, ja, precis.

Jan: Och det är också därför det inte är en helgutbildning. För tanken är att man ska kunna ha tid att göra det här. Och jag tänker att vi kör igång i slutet av januari, början av februari. Man kan läsa mer, länk här i beskrivningen, annars är det rikatillsammans.se/programmet. Så det ska bli, som du sa till mig, Karro, du är nervös för att undra om det är någon som vill komma på din fest.

Caroline: Nu vet jag att det är ett antal personer som redan har anmält sig. Det hade varit roligt att göra.

Finansiell intelligens är fler alternativ

Jan: Bra, då tänker jag att vi kör igång med dagens avsnitt. Och mycket av det här handlar om finansiell kompetens. Alltså finansiell intelligens. Och då skriver Kiyosaki väldigt mycket om, ja men du kan läsa vad han skriver.

Caroline: Då läser jag det här engelska citatet. Financial intelligence is simply having more options. If the opportunities aren't coming your way, what else can you do to improve your financial position?

Jan: Precis. Och jag gillar det här, för i forumet har vi en person som heter Jonatan Stolzenberg. Och han pratar alltid om att öka sitt möjlighetsutrymme. Att öka mängden möjligheter och mängden alternativ. För ju fler alternativ jag har i varje given situation, desto större är sannolikheten att jag får ett positivt utfall av det informerade beslutet.

En möjlighet kommer aldrig med rätt tajming.

Caroline: Det håller vi på med hela tiden egentligen. Ska vi säga någonting mer om det? Nej, men som när man är tonåring och ska välja gymnasieprogram, så vill man ha så många alternativ som möjligt efter att man har gått sitt gymnasieprogram. Man vill ha ett stort fält att välja på sen, yrkesmässigt.

Jan: Till exempel. Så vi håller hela tiden på med det här. Jag valde ju natur för att det gav flest möjligheter. Sen valde jag civilingenjör för att det ger flest möjligheter.

Caroline: Du valde alltså natur för att du tyckte om naturvägar. Vi har varit inne på det.

Jan: Jag valde natur för att jag gillar naturvetenskap. Ja, jag valde ju till och med teknisk fysik, för det var det bredaste av det breda. Men sen har ju det också sina nackdelar. För när jag valde teknisk fysik, jag tror aldrig jag har sett en jobbannons efter en teknisk fysiker, för det är så brett, så att de kan göra vad som helst.

Caroline: De kan vara vad som helst. Ja, men det är inte alltid att fler möjligheter är bättre. Ibland kan det vara ganska skönt att bara ha en möjlighet.

Möjlighetsutrymme och resiliens

Jan: Men by default, om jag skulle välja mellan att ha ett alternativ eller många alternativ, så påstår jag att man bör sträva efter att öka sitt möjlighetsutrymme. Och det här, nu kommer det från Jonatan Stolzenberg, men det här har jag diskuterat i styrelsemöten. Alltså så här: vilka alternativ, vilka vägval ger oss flest möjligheter? För då har vi högst resiliens. Då är vi mest anpassningsbara. Och det är lite från den här Darwin. Det är inte den starkaste som överlever, utan den som är mest anpassningsbar.

Caroline: Ja, och det har du fått från mig, eller hur? Du fattade inte det innan jag förklarade för dig. Eller hur?

Jan: Ja, jag vet att det är så. Jag vet att det är så, ja. Vilken tur att jag har en biolog till fru, som kan förklara sådana här saker, som sen passar in i styrelsearbetet. Gud, så pinsamt. Tack, Caroline.

Caroline: Ja, vi kan klippa bort det.

Jan: Nej, vi kör. Vi kör på. Bra, ska du läsa fortsättningen?

Caroline: An opportunity lands in your lap and you have no money and the bank won't talk to you. What else can you do to get the opportunity to work in your favor?

En möjlighet kommer aldrig med rätt tajming

Jan: Och det här gillar jag också, för det jag tänkte på, det handlar om avsnittet vi gjorde för typ två veckor sedan med Filip, som pratade om att han vill försörja familjen på fastigheter, och den resan han är inne på som 27-åring. Och det här är väldigt vanligt, jag brukar säga att en möjlighet aldrig kommer med rätt tajming. Antingen är man alldeles för upptagen, eller har inga pengar, eller så är det fel marknadsläge. Särskilt nu när marknaden är stökig, så finns det jättemånga möjligheter. Men nu är de flesta av oss ganska osugna, för vi har förlorat pengar eller har en elräkning på 20 000 i december, eller så har det hänt något i familjen. Så kom ihåg att en bra möjlighet aldrig kommer ha en bra tajming.

Caroline: Visst, det kan väl vara det där enhörningsfallet då det har det, men generellt, tänker jag.

Jan: Och då kommer vi till det här, om jag inte får finansiering, om banken säger nej, vilket är väldigt vanligt. Jag brukar säga att banken ger dig ett paraply när det är sol ute och vill ha tillbaka det när det regnar. Vad gör man då? Och då kommer kreativiteten in. Han skriver vidare så här: om det som du har räknat med ska hända inte händer, hur kan du göra om den här citronen till, vad är det vi pratar om, lemonad eller saft? Och han säger, att kunna göra om citronen till saft, det är ju det som är finansiell intelligens. Det handlar inte så mycket om vad som händer, utan om hur många finansiella lösningar jag kan komma på. Hur kreativ kan jag vara, hur många möjligheter i det här möjlighetsutrymmet kan jag identifiera? Hur många möjligheter kan jag skapa mig? Hur många olika sätt kan jag lösa det här problemet? Så möjlighetsutrymme, och jag tror vi ska bjuda in Jonatan här, prata mer om just det här med möjlighetsutrymme. Och du kan läsa vad han skriver, det här är ju det tragiska.

Caroline: Tack för det upplägget. It is how creative you are in solving financial problems. Most people only know one solution: work hard, save and borrow. So why would you want to increase your financial intelligence? Because you want to be the kind of person who creates your own luck.

Bortom work, save and borrow

Jan: Och här kommer det in en värdering. För här hittar ju Kiyosaki på att det är bättre att vara en person som kan skapa sin egen lycka. Och det tror jag, vi har ju till och med ett ordspråk på det, så jag tror att många håller med om det. Men det jag kan tycka är synd, för jag kände mig träffad, det var att de flesta problem vill vi ju lösa, det här har vi varit inne på innan, genom att jobba hårdare, spara mer, dra ner på kostnader, eller låna pengar. Det är bara att kolla på valfritt avsnitt av Lyxfällan, där lösningen alltid är att låna pengar, och sen går det att låna pengar ett tag, och sen skiter det sig. Och sen är det andra som är så här, nej gud, jag skulle aldrig låna pengar, men vad gör de då? Då jobbar de hårdare.

Och återigen, inte som att sitta på någon piedestal, utan jag är för tusan likadan. Som vi har beskrivit nu här de senaste veckorna, här under hösten. Jag har ju också trillat i den här fällan nu. Det har varit lite tuffare klimat.

Caroline: Ja, vi är inte på några höga hästar.

Jan: Vi har också de här tre verktygen att jobba med. Och jobbat hårt, och där har jag konstaterat att, vänta här, var det här vi ville landa? Att vi har jobbat med vår ekonomi i många år och haft de här drivkrafterna. Och sen plötsligt så är man så här, vi jobbar jättehårt för att försörja ett hus för 25 000 i månaden.

Caroline: Ja, men det har varit rätt tydligt, ja. Att man sitter där nere i gropen igen.

Kreativiteten i den egna ekonomin

Jan: Ja, men precis. Hamnat i diket. Och för oss handlar det nu verkligen också, mycket av vår diskussion här hemma pågår kring den här kreativiteten. Hur kan vi lösa de här olika problemen? Och ett av problemen vi diskuterar, absolut, är att byta boende. Eller ska vi göra oss av med bilen, Teslan som vi har, som det också är en lång diskussion om i forumet just nu. Men jag ska också säga så här, att den andra lösningen som handlar mer om kreativitet är ju, okej, hur kan vi öka intäkterna, hur kan vi öka inkomsterna? Och där ska jag vara helt ärlig, det här RikaTillsammans-programmet har ju accelererats till följd av den här frågan. Att få mig så här, nej men om vi inte vill vara beroende av att sälja de här höga, dåliga grejerna längs investeringstrappan, det man kan tjäna pengar på men som kanske inte alltid är bäst för den som investerar. Ja, men då behöver vi göra något annat. Och då tänker jag så här, varför inte testa och se om det finns något intresse för RikaTillsammans-programmet? Men också för att vi gillar det.

Caroline: Man får väl också göra det som man tycker om. Vi pratade ju om det i förra avsnittet.

Jan: Ja.

Caroline: Investera på det viset som du tycker om.

Jan: Ja. Jag var lite på sidospår och pratade med en kompis i finansbranschen, som hade lyssnat på vårt 277-avsnitt. Han bara garvade och sa, jag fick sådana vibbar när jag jobbade inom finans själv, när man skulle investera i de här PE-fonderna, du vet högt uppe, i de sista trappstegen, det här med hedgefonder eller private equity eller private debt. Han sa så här, ja, någonting ni inte tog upp, det var att man ofta låser in pengarna i sex, sju, åtta år i de fonderna också. Men det är nog för att vi själva inte har låst in våra pengar i de fonderna. Så du kanske visste det, men jag visste inte det.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och då är man så här, det kan man få jättebra betalt för, men det vill jag inte sälja. Så att, återigen, att titta bortom work, save and borrow. Att titta, okej, hur kan jag göra en förändring? Kan jag tjäna mer pengar? Kan jag byta? En av våra kompisar flyttade ju bara, sonika, familjen flyttade till Spanien. Och var så här, titta, ni jobbar mindre, vi har lägre utgifter, det är mer service, man äter frukosten på ett kafé när man har lämnat sonen på förskolan.

Caroline: Det är varmare där också, säkert, kan jag tänka mig.

Jan: Ja, och inte 20 000 i elräkning. Så kreativitet och finansiell intelligens handlar om att öka möjlighetsutrymmet, vara kreativ kring att lösa olika problem och olika vägar.

Sinnet som vår mäktigaste tillgång

Caroline: Ja, ska jag fortsätta läsa? The single most powerful asset we all have is our mind. If it's trained well, it can create enormous wealth. The more you develop your financial intelligence, which takes time, the more opportunities will be offered to you. Great opportunities are not seen with your eyes, they are seen with your mind.

Jan: Men alltså det här, the more opportunities will be offered to you. Det är möjligt att det är sant, men jag förstod det som att man själv också skapar möjligheterna. Det är inte som att någon kommer och säger, du, nu är du tillräckligt intelligent.

Caroline: Nej, nu har du levlat. Så nu kommer du få en möjlighet. Det är inte bara så.

Jan: Nej, men så är det. Det var någon som beskrev det för mig, som att, du vet, det finns en massa pengar som flödar runt i världen. Och du får tillgång till de här pengarna i förhållande till hur duktig du är på att ta hand om dem. Och ju duktigare du är på att ta hand om pengar, desto mer pengar kommer du få möjlighet att få tillgång till. Och har du inga bevis för att du är duktig på att ta hand om pengar, alltså någon som är i Lyxfällan, kommer jag aldrig få förtroendet att få någon annans pengar. Någon som har visat att jag är duktig på att investera kommer ju få pengar kastade på sig. För då vill ju folk att de ska investera dem åt dem. Så jag tror att, återigen, är det här sant som jag säger nu? Nej, det är bara en metafor. Men den verkar ju funka.

Caroline: Vad är det man säger, all models are useless? Eller, det är någon sån.

Jan: Nej, jag har inte hört den.

Caroline: Alla modeller är dåliga, men några är användbara.

Att kombinera ingredienser, matlagning och pengar

Jan: Så jag tror att det är viktigt att se det här, att det handlar om hur jag kan kombinera ihop olika ingredienser till en kaka. Och ju bättre man är på att kombinera de här ingredienserna, desto duktigare blir man på att laga. Och det här funkar ju i andra områden också. I en diskussion vi har hemma hos oss, så är det ju du som lagar 99 % av all mat.

Caroline: Det är det.

Jan: Ja, och det är på gränsen att jag inte kan laga mat, om jag inte följer ett recept. Det här har vi varit med om flera gånger. Då står det i receptet, okej, så ska du ha crème fraiche. Och så är det ingen crème fraiche i kylskåpet. Och då blir det error i min matlagning, för då måste jag stanna upp och åka till Ica och köpa crème fraiche, för där står ju crème fraiche.

Caroline: Och då kan du vara så här, men Jan, det är ju bara att ta lite grädde.

Jan: Och jag bara, fast om det skulle vara grädde, då hade det väl stått grädde i receptet.

Caroline: Så kan det vara. Men sen kan man scrolla ner på Ica i kommentarerna där, så kommer det alltid stå så: jag använder grädde i stället för crème fraiche och det blir mycket godare.

Jan: Ja, jag gör ju inte det där. Så folk är ju som jag, bara, fan vi har ingen crème fraiche.

Caroline: Nej, vi får ta något annat. Men det blir jättegott.

Jan: Så vissa måste skriva det då, ungefär som jag också måste säga. Jo, men om vi har metaforen här, jämför det med pengar, så är det samma sak. Du ser ju andra saker i matlagning och i recept, för du har lagat mycket, mycket mer mat än vad jag har. Jag har jobbat mer med pengar. Jag ser många fler nyanser i pengar och möjligheter i pengar än vad du gör. Eller vad andra gör. Så jag tror att det är viktigt att se det här som en träningsgrej.

Indexfonder ger inte finansiell träning

Jan: Och det här är väl också det jag gillar i diskussionen i forumet, kring att indexfonder, fantastiskt. Det är fortfarande vår största enskilda investering. Men som någon påpekade i forumet, man lär sig inte ett skit. Alltså, ens finansiella intelligens ökar ju inte av att investera i...

Caroline: Nej, nej, för man ska ju bara låta det vara.

Jan: Och då är ju frågan så här, okej, vad är man ute efter? Indexfonder kommer inte göra dig rikast i världen. De kommer kanske inte ens göra dig rikast i din kommun. Det kommer ge dig vardagsrikedom, absolut. Det kommer göra att du har ett bekvämt liv, men det kommer inte göra att du har ett orimligt liv, eller ett extraordinärt liv.

Caroline: Nej, och det kan ju vara så att man bara gillar att ha sina indexfonder, man vill inte lära sig mer om något annat. Men då lyssnar man nog inte på det här avsnittet heller.

Jan: Nej, man kanske inte lyssnar på det här avsnittet.

Caroline: Nej, man sysslar med annat.

Jan: Ja, så jag gillar den här träningsaspekten av pengar, och att se att det är en träningsgrej.

Att se kantareller i skogen

Jan: Jag vet att i Balansekonomi beskrev Charlie Söderberg det här som en metafor med att leta efter kantareller i skogen. Att när man går ut i skogen första gången, om man bara kollar på träden, så lär man ju inte hitta...

Caroline: Nej, men då kommer man inte hitta några kantareller. Ser inte dem i alla fall.

Jan: Nej, då kommer man inte hitta några kantareller. Men sen när man har tränat i några år, så kommer man se så här: där är kantareller, där är kantareller. Man kan sitta i bilen på motorvägen och se så här, kantareller.

Caroline: Man kan också förmodligen se var de borde växa.

Jan: Ja. Och där är det en sån optimal möjlighet för dem. Ja, som till exempel översatt till finansvärlden december 2022, till exempel fintech, blodbad. Just nu. Alla fintechbolag är nedvärderade med 50, 60, 70 procent. Men det betyder inte att alla fintechbolag är 50, 60, 70 procent sämre än vad de var för ett år sedan.

Caroline: Nej, jag tänkte också det. Men hur vet man vilka som ändå är de som kommer klara sig igenom det här? Och som är bra och värdefulla för människor där ute. Hur vet man vilka svampar som är ätbara i skogen? Det är inte som att jag går och testar dem. Jag har ju en bok med mig.

Jan: Ja, kanske finns det en motsvarande grej som kallas erfarenhet. Att göra egna analyser, bedömningar.

Caroline: Det är exakt det, och det är det jag gillar. Man vill få fram att det är same same.

Jan: Det är same same.

De fyra pelarna: bokföring

Jan: Och om man ska titta på, vilka är de här fyra böckerna? Eller vad är det man ska kunna? Jo, det handlar lite om bokföring. Man behöver fatta ekonomi, hur pengar flödar. Det vi har pratat mycket om, att skilja på resultat- och balansräkning, att skilja på pengar in och pengar ut. Det är inga problem. I Lyxfällan kan det vara problematiskt om man går 20 000 kronor back i månaden. Men det är ju inte ett problem om vi till exempel skulle gå 20 000 kronor back i månaden i tio månader, så länge vi har 200 000 i balansräkningen. Så man behöver skilja på det.

Och det hade vi till exempel i den diskussionen häromdagen, för vi tänkte att vi i vår skulle åka till Rom, apropå det här med tidsfönster, att utnyttja tillfället att ta med min mamma. Det här var dumt sagt, eftersom hon ska få det i julklapp.

Caroline: Nej, men hon vet det redan. Hon har redan kollat upp. Hon förstod att det var det.

Jan: Okej, men i alla fall, så där var det också så här, ja, det är ju jättedumt att köpa en resa nu, när vi kommer ha en jättehög elräkning. Men å andra sidan vet vi att vi kommer tjäna in pengarna, och det är bättre att köpa resan nu när den är billigare än att köpa den veckan innan. Så att förstå pengars flöde, det handlar väldigt mycket om det. Kunna skilja till exempel på resultat och kassaflöde i ett företag.

Caroline: Ja, men då måste man nästan också ha någon arena att träna på.

Jan: Absolut.

Caroline: Som ett företag, till exempel.

Resultat går att styra, kassaflöde är svårt att dölja

Jan: Ja, eller att prata med andra. Någon annan som har ett företag som man kan prata med. För det var ju till exempel en av de grejerna jag lärde mig ganska tidigt, det här med resultat. Jag har suttit på styrelsemöten där man har haft diskussioner så här, hur mycket resultat ska vi visa i år? Så resultat är ju något som man kan anpassa väldigt mycket, men kassaflöde är till exempel väldigt svårt att dölja i en bokföring. Och det här är inga konstigheter, för det finns en massa verktyg inom ramen för bokföring.

Den andra färdigheten handlar om att kunna investera. Och jag gillade faktiskt Kiyosakis beskrivning, när han pratar om att investerande är science of money making money. Alltså att investeringar handlar om hur man får pengar att tjäna nya pengar.

Förståelse för marknaden

Jan: Och sen handlar det naturligtvis om förståelse för marknaden. Vad vill marknaden ha? Vad önskar marknaden? Vad finns det ett behov av? Vad finns det en önskan om? Och här gör många företag misstag, inklusive jag själv, att ibland tittar man väldigt mycket på vad man vill sälja, men man tittar inte så mycket på vad marknaden vill köpa.

Caroline: Nej, men det här med marknadsförståelse, kan en helt vanlig privatperson ha någon nytta av det? Eller är det du som företagare då?

Jan: Nej, eller om man ska investera så är det väl ganska intressant att förstå hur marknaden fungerar. Om jag ska ta ett exempel, vi har ju investerat i den här danska neobanken Lunar. Och där är det ju, utifrån ett marknadsförståelseperspektiv, så upplever jag så här, jag hade till och med en bank som ringde mig, ville intervjua mig så här, hur ser du på framtidens bank? Och så sa jag, ja men min upplevelse kring banker är att det är väl ingen som riktigt är nöjd med sin bank. Bank är väl lite nödvändigt. Och så fick jag frågan, men varför byter inte folk bank om de inte är nöjda? För att det är ganska omständigt, och det man byter till är sällan särskilt mycket bättre. Så det är en jättestor tröghet i att göra ett bankbyte. Och det är ingen större skillnad mellan Swedbank, Handelsbanken, Nordea eller SEB. De är, lite krasst i min mening, lika dåliga. De är ju inte där för att hjälpa mig, utan tvärtom så känns det som att bankerna många gånger är där för att driva sin egen agenda och för att det ska vara så klurigt som möjligt för mig.

Lunar som marknadsexempel

Jan: Och då tänkte jag, när vi tittade på det här med Lunar, så var det så här, nej men titta, här är en bank som bygger först utifrån appen. Man lyssnar mycket på sina kunder, man försöker anpassa sig till dem. Och sen har de en massa utmaningar, att de just nu inte är kopplade till svenska banksystemet, så man kan inte ha ett svenskt bankkonto. Men där tänker jag så här, om de kan komma längre fram, då har vi plötsligt en bank som inte har några bankkontor, som är byggd Mobile First, allt är inbyggt i appen. Det kan bli en bra investering, för jag upplever att om folk fick ett bättre alternativ till bank, så kommer folk byta.

Caroline: Ja, okej, jag fattar.

Jan: Och marknadsförståelse, till exempel, att göra stora bensinslukande bilar just nu, känns ju inte som någon framtidsbransch.

Caroline: Så man kan utgå lite från sig själv också? Vad man använder i vardagen, vad man är missnöjd med, eller vad man tror?

Jan: Ja men precis, men problemet med att utgå från sig själv är ju att då måste man titta på sig själv, och hur många andra är som jag.

Caroline: Jag tänker att jag är en i mängden.

Jan: Ja, men om jag gillar så här namibiska seriefigurer.

Caroline: Ja men okej, då vet vi att du inte är som alla andra.

Jan: Nej, så att kanske marknaden för namibiska seriefigurer inte är jättestor.

Caroline: Nej, men det är ens vardagsliv jag tänker på. Medan till exempel, alla lyssnar på musik i viss utsträckning.

Jan: Ja, så Spotify gav ju marknaden vad marknaden ville ha. Så jag tycker absolut att det handlar om att förstå marknaden, vad vill marknaden ha?

När marknaden vill ha en genväg till rikedom

Jan: Och sen kan man ju hamna i de här konflikterna, som vi har beskrivit mycket på RikaTillsammans, att det jag upplever att folk många gånger vill ha är en genväg till rikedom. Berätta för mig vad jag ska investera i. Senast igår kom det en tråd på forumet, jag pratar om det här med indexfonder, men berätta för mig nu vad vi ska investera i. Och jag sa, ja fast det är indexfonder. Så ibland blir det en mismatch mellan vad marknaden vill ha och vad som finns. Och det är där bedrägerierna kommer in.

Caroline: Ja, visst.

Jan: Den där önskan om att något borde finnas. Så jag upplever att förstå marknaden är minst lika viktigt som att kunna investera. Och i investerandet handlar det om riskmanagement, att inte ta för stor exponering. Vi hade ju det här Storskogen-projektet, som det också var diskussioner om i forumet.

Caroline: Ja, det gick ju jättebra i början och sen gick det värdelöst, för Storskogen blev Stockholmsbörsens sämsta aktie.

Jan: Så vi förlorade 87 procent eller något från toppen. Men vi kan fortfarande sitta kvar i samma hus och köra samma bil, och vår vardag funkar ungefär precis som vanligt. För i färdigheten investerande ingår det att inte ta för hög risk. Och i investeringskunnandet ingår till exempel fyra-hinkar-principen. Då gjorde vi den här spekulationen i en avgränsad, skyddad miljö i lekhinken, eller i spekulationshinken eller lärohinken.

Varför vi vill ha investeringar

Caroline: Men något jag kommer att tänka på nu med det här om marknadsförståelsen, och vår investeringstrappa som vi har pratat om, och alla som vill ha investeringar. Är det inte också så att man vill... Det är för att det tillåter en att vara en del av sin samtid på något vis, en del av någonting?

Jan: Jag har funderat jättemycket på det, varför vi vill ha investeringar. Och vi har väl knökat med det också. Man kan ju bara ha indexfonder. Ja, man skulle kunna komma in här också på självkännedom. Alltså, okej, vad är det som är viktigt för mig? Och lite det vi pratade om i förra avsnittet, investera i det som du älskar.

Caroline: Ja, precis. Det är inte bara för att bli rik snabbt, utan det är en större känsla också, tror jag.

Jan: Ja, precis. Så jag skulle egentligen till de här pelarna sätta självkännedom som en absolut viktig grej. Nu hade inte Kiyosaki med det, men det är väl vår reflektion, vårt tillägg.

Den fjärde pelaren: juridik

Caroline: Bra.

Jan: Och sen skulle jag säga att den sista pelaren handlar om juridik, det legala.

Caroline: Ja, vad tänker du då?

Jan: Ja, om jag ska vara helt ärlig och visa min egen okunskap, så fram till för tre, fyra år sedan hade jag inte mycket förståelse för juridiska, legala tjänster, för jurister. Affärsjuridik. Jag var så här, varför ska jag betala 15 000 spänn för att få ett avtal? Medan nu de senaste åren, när det börjar handla om mycket pengar, om viktiga affärer, då är ju juridiken jätteviktig, för den tar ju hand om allt så här, låt juristerna bråka i förväg och ta hand om alla scenarier, så att vi kan ha en bra relation efteråt.

Caroline: Ja, du har också sagt att det är ett extra lager av trygghet.

Jan: Ja, men precis. Om man till exempel investerar i ett sånt här onoterat bolag, så vill man säga så här, jag investerar under de här förutsättningarna, att de här pengarna kommer in. Om inte de här pengarna kommer in, då vill inte jag vara den enda investeraren. Och då blir det ett skydd, till exempel. Eller att man säger, om jag bidrar med det här, då vill jag å andra sidan att du bidrar. Jag skulle till exempel hålla en föreläsning häromveckan, och sen ställde företaget bara in det ett par dagar innan. Och det var ju skitsuget. Jag hade avbokat den dagen, köpt biljetter, fixat och donat. Men eftersom vi inte hade något avtal, så kan jag inte göra någonting. Hade jag haft ett avtal, så hade en jurist garanterat satt in avbokningsvillkor. Att om ni avbokar inom 14 dagar, så behöver ni betala 50 procent av det här.

Caroline: Det känns inte som första gången vi har lärt oss det här.

Jan: Nej, precis.

Caroline: Allt det här ska gå nästa gång.

Juridiken sätter spelreglerna

Jan: Ja, men precis. Så juridiken sätter upp spelreglerna. Och då kommer vi in på det här med två typer av investeringar. När man börjar skapa själv, då finns det inga spelregler. Då behöver man skapa spelreglerna, och då är juristerna de som skriver regelboken. Så att alla vet vad man ska förhålla sig till. Och det är skitviktigt, tänker jag.

Caroline: Bra, så att det är lite olika.

Jan: Och där kan man också tänka så här, investerar man till exempel via Avanza, eller Lysa, eller Nordnet, då får man ju hela det här legala paketet. Då har ju någon tänkt ut spelreglerna i förväg. Det är typ skillnaden mot att köpa Ticket to Ride, som har sålts i massa exemplar, där det finns en färdig regelbok. Eller att säga, vet du vad, nu tar vi fram fyra glas och ett papper, och så ritar vi en egen spelplan och hittar på regler längs vägen. Och det är också intressant.

Caroline: Mycket jobbigare.

Regler är bara en överenskommelse

Jan: Och där hade vi också lite roligt, för vi har en kompis vars värdering är att knäcka systemet. Så han letar alltid efter så här, hur kan jag tänja på reglerna så mycket som möjligt och fortfarande vara på rätt sida? Han spelar med sina barn, de här spelen, och sen gör han någonting som är på gränsen. Det är på rätt sida gränsen, men det var inte så det var avsett. Och så blir barnen så här, nej men så får du inte göra.

Caroline: Jo men det får vi. Det är inte mot reglerna.

Jan: Det är inte mot reglerna.

Caroline: Nej men då bestämmer vi att man inte får göra så.

Jan: Och sen gör han någonting annat. Och hans poäng är ju alltid att försöka visa barnen det som jag själv, vi ofta också brukar säga: regler är ju bara en överenskommelse. Och en överenskommelse, så länge det inte är en naturlag, kan man alltid ersätta med en annan överenskommelse. Man kan försöka tänka lite utanför gränserna.

Caroline: Ja, precis. Tänka lite utanför boxen.

Jan: Ja, bra. Så vi hoppar vidare.

Caroline: Det är därför det är så roligt att vara kriminell i sådana spel. Också mot barn, antar jag. För de blir ju direkt arga. Någon annan skulle kanske säga så här, men nu måste vi kolla reglerna här. Och det hade varit helt civiliserat. Men nu har du gjort fel där. Medan barnen bara, man kan inte göra så.

Jan: Ja, och grejen är...

Caroline: Jätteroligt.

En nyansskala för att följa reglerna

Jan: Och jag kan ändå tycka att det blir en viss liknelse verkligen, för det är ju vissa människor som inte spelar enligt reglerna.

Caroline: Nej, det är absolut så. Det är absolut så att vissa går mot rött ändå. Fast man inte får, du kör mot rött.

Jan: Ja, men sen behöver man alltid tänka på att det är en nyansskala. Det finns ju så här, helt följa reglerna. Sen finns det, okej, det här är en gråzonregel, och det här är att bryta mot reglerna. Är du med?

Caroline: Nej, jag vet inte vad du menar.

Jan: Ja, men nu blir det ju svårt.

Caroline: Men jag vet inte, konsekvensen av att gå mot rött.

Jan: Nej, det är inte så mycket konsekvens. Däremot att köra mot rött, som jag ser folk göra i Malmö varje dag.

Caroline: Ja, okej.

Jan: Det skulle jag avråda från. Men sen är det också viktigt att komma ihåg, det är ju också bara en överenskommelse. Och många gånger får man ställa sig frågan, är jag beredd att ta konsekvenserna om jag inte följer den här överenskommelsen? Okej, vi lämnar det nu. Det är en diskussion för ett annat ämne.

Investerande som en tennismatch

Jan: Nu kommer vi till två typer av investerare, som Kiyosaki pratar om.

Caroline: Precis.

Jan: Han börjar med en metafor som jag gillar. Han säger att han ser investerande väldigt mycket som en tennismatch. Han säger så här, ibland spelar jag en match, ibland vinner jag, ibland förlorar jag. Och förlorar jag, då går jag och tackar för matchen. Och sen försöker jag lära mig, vad var det jag gjorde dåligt? Vad ska jag börja göra? Vad ska jag fortsätta göra? Vad ska jag sluta göra? Och så kan man ju se det med investeringar också, du kommer aldrig vinna alla matcher. Alla dina investeringar kommer inte att gå bra. Men då pratar Kiyosaki om att han ser det som att det finns två typer av investerare. Och du kan läsa den här första.

Caroline: The first and most common type is a person who buys a packaged investment. An analogy would be a shopper who goes to a computer store and buys a computer right off the shelf.

Typ ett: köpa en färdig investering

Jan: Ja, så det är en person. Det är ju det vi ofta rekommenderar, att till exempel köpa en indexfond. Det är ju färdigt, det är ett färdigt paket, det är enkelt, vem som helst kan göra det, det tar ingen tid, det kommer ge bra resultat. Det kommer till och med ge bättre resultat än det mesta andra, i de flesta fall. Och återigen, nu vill jag påminna om det vi sa i början av avsnittet. Sitt inte nu och värdera att det ena är bra eller dåligt, eller att det ena är rätt eller fel, eller att man ska vara den ena typen och inte den andra. Båda typerna har sina poänger.

Caroline: Ja. The second type is an investor who creates investments. This investor usually assembles a deal in the same way a person who buys components builds a computer.

Jan: Så det andra är så här, jag kan vara den som köper investeringen, som är färdig och paketerad, den är klar med juridiken och avtalet, jag behöver bara läsa igenom, trycka nästa, nästa, nästa, jag håller med, och så är det färdigt. Och det är bra. Den andra är så här, jag bygger ihop datorn själv. Jag sätter ihop regelboken själv, jag tar fram spelplanen själv, jag tar fram finansieringen av spelet själv, jag hittar mina medspelare själv, jag hittar mina motspelare själv, jag gör allting själv. Och det säger sig självt att det kan ge ett mycket bättre resultat, och det kan ge ett mycket sämre resultat. Det är lite som att spela spelet utan en livlina. Att jag verkligen är där ute och spelar. Vad tänker du? Du sitter och småler.

Caroline: Nej, jag tänker ingenting. Jag lyssnar på dig.

Den professionella investeraren bygger affärer

Jan: Ja. Och han förklarar det här lite, så nu läser vi direkt från boken. Återigen, vi har tagit originalskriften, för jag tycker att den svenska översättningen inte är lika bra.

Caroline: Nej. It is the second type of investor who is the more professional investor. Sometimes it may take years for all the pieces to come together, and sometimes they never do. It's the second type of investor that my rich dad encouraged me to be. It is important to learn how to put the pieces together, because that is where the huge wins reside. And sometimes some huge losses, if the tide goes against you.

Jan: Så han säger så här, innan man får ihop juridiken, möjligheten, företaget, innan man får ihop allting, så kan det ta flera år. Och här finns de stora vinsterna, och de stora förlusterna. Och jag kan ta bara två exempel redan nu.

Filip och fastigheterna

Jan: Ett exempel, om vi tar Filip som var med här för två veckor sedan. Jag tycker det är ett så fantastiskt exempel, för han har ju tränat i flera år, men börjat med sin egen lägenhet, sen började han med en lägenhet till, sen tog han ett fuktskadat hus, sen tog han ett hus med villa och en länga. Och man kan tydligt se progressen, och så sa han i en bisats i slutet, ja men nu letar jag efter att köpa kanske ett lite större hyreshus med kanske 10 eller 20 lägenheter. Men jag har inte råd, jag har inte kapitalet, så jag behöver kanske göra det här tillsammans med någon annan. Och så sa han, jag har engagemanget, jag har tiden, jag har drivkraften, men jag har inte kapitalet.

Och det här är det som jag tycker är så fint, för det går ju precis i linje med det vi pratade om här. Att sen finns det andra människor som har kapitalet, men som inte har tiden eller kompetensen. Och då kan ju Filip skapa den här affären, där han säger till någon, titta här, om du går in med mig i den här affären, så kommer du få en uppsida, jag gör jobbet. Och så säger han, okej, nu bara hittar jag på, det här är inget Filip har sagt, men då skulle Filip kunna säga så här, jag har inga pengar att gå in med, så du köper fastigheten för 10 miljoner, men jag vill ha 20 procents uppsida, för det är jag som har gjort allt jobbet, du kan vara helt passiv. Och då har ju Filip de facto skapat en investering som andra kan gå in i.

Vad bygget kräver: alla fyra pelarna

Jan: Och då är vi tillbaka till att då behöver man ju kunna bokföring, för man behöver kunna visa hur affären kommer funka med räntor, avbetalningar, hyresintäkter och drift. Eller hur? Där behöver finnas förståelsen för hur den här investeraren ska få tillbaka sitt kapital. Där behöver finnas det juridiska, hur man reglerar vad som händer om det behövs mer kapital. Vad händer om någon blir sjuk? Vad händer om någon dör? Hur ser spelreglerna för det här ut? Och naturligtvis, hur ser marknaden ut? Kommer vi hamna i en situation där vi inte kan hyra ut den här fastigheten, eller vad händer om fastighetspriserna minskar, eller räntan ökar?

Och då blir det, för den affären finns ju inte att köpa på hyllan, då får man sätta ihop den. Och då är uppsidan stor för båda parterna, men det kan också vara en jättestor nedsida. Några fel här, några felaktiga antaganden, och så får man inte huset uthyrt, räntan ökar, och plötsligt kan man sitta i skiten. Så spelet blir på en helt annan nivå, jämfört med att jag köper en indexfond, där jag köper en liten andel i 1 500 företag i hela världen.

Caroline: Men kan det inte vara så att man gör mer eller mindre bra affärer, beroende på sin hemläxa?

Affärer har aldrig perfekt tajming

Jan: Jo, men det är klart att Filip kommer göra bättre affärer när han är 55 än när han är 27. Men å andra sidan, när han är 55, så ska jag säga så här, vill man göra affär med Filip, så är det mycket enklare att göra det nu än när han är 55. För när han är 55 lär han ju ha nätverket och alla sakerna på plats. Och det är det jag menar, att en affär aldrig kommer ha bra tajming. Är du med? Så det kommer alltid vara någonting som skaver.

Caroline: Ja, precis. Men jag tänkte mer på hur man undviker den här huge losses. Jag tyckte det var en jobbig mening. Jag tycker inte om att det måste komma automatiskt med spelet.

Jan: Jo, fast det är ju, när du går in på Liseberg, när vi åkte till Liseberg och var där med barnen under novemberlovet, då betalade vi 2 000 spänn för entré och åkkort och sånt. Det ingick i spelet, att vara på Liseberg. Är du med?

Caroline: Ja, men jag behövde ju inte riskera livet i en karusell om jag inte ville det.

Jan: Nej, men du behöver ju inte riskera livet här heller. Du sätter ju förhoppningsvis inte hus och hem och föräldrarnas pengar i det här huset, som du gör med Filip.

Caroline: Exakt. Jag måste ju ha det avgränsat.

Riskallokering: vad jag kan bära

Jan: Ja, och då är vi tillbaka på den här investeringskompetensen. Hur funkar min riskallokering? Hur funkar min pengaallokering? Vilka risker tar jag? Kan jag bära de riskerna? Och en risk som kan vara jättehög för mig att bära, kan vara ganska liten för någon annan att bära, som har en annan ekonomi. Eller för någon som är så här, ja, för mig hade det varit jättestor risk om inte Filip vill driva det, för jag har inte kompetensen att sköta en fastighet. Någon som kanske har tio hantverkare anställda i sin firma som gör sånt här, ja, då är ju den risken mycket mindre. Är du med? Och då behöver man hantera det.

Och absolut, jag har ju sett huge losses också i vår omgivning. Jag vet folk som investerade i sådana här padelhallar, när det var poppis. De som var först gjorde jättestora vinster när padel blev jättestort. Och nu har vi sett...

Caroline: Nu har det platåat väl?

Jan: Ja, det är nog mer på väg ner, att många padelhallar stängs ner. Får stänga och får inte ihop sin ekonomi och liknande. Och då var det folk, vet jag, som belånade hus och hem. Och sen gick det inte.

Caroline: Det låter ju helt crazy.

Jan: Ja, men man tog lite för hög risk. Man tog en risk man inte riktigt kunde bära.

Caroline: Och det är väl förmodligen massor av lärdom i det där.

Balansen mellan trygghet och stora affärer

Jan: Ja, det finns mycket lärdom i det. Men jag kan ibland tycka att det här är lite knökigt. För på sätt och vis kan jag säga, jag älskar våra investeringar i indexfonder. De skapar vardagsrikedom och de kan vara livsförändrande på 30–40 års sikt. För då växer det. Det blir exponentiellt, ränta på ränta. Vill jag förändra mitt liv på tio år, så kommer inte indexfonder vara livsförändrande på kort sikt, om jag inte kan spara sjukt mycket och har en jättehög sparkvot och kör någon FIRE. Däremot, som Filip säger, jag är beredd att göra jobbet i tio år, jobba 80-timmarsveckor för att sen i framtiden kunna leva på de här fastigheterna på lång sikt. Och då blir det en annan typ av affär. Och det är lätt att hamna så här, nu skiter jag i indexfonder, nu ska jag bara göra den här typen av affärer. Det skulle jag nog inte rekommendera.

Caroline: Nej, men jag ska aldrig röra en fastighet eller göra den typen av affär, för jag ska bara ha indexfonder.

Jan: Ja, det skulle jag nog inte heller rekommendera. Utan tricket här handlar om balansen, och framför allt om vad jag behöver i förhållande till mitt eget liv och till vår egen plan.

Caroline: Ja, planen där.

Jan: Ja, så för oss till exempel, vi har ju drivit företag, jättehög risk, de flesta företag misslyckas.

Caroline: Ja, men det har gett oss så många andra värden att göra det.

Jan: Har det kommit med risker, som till exempel just nu, att vi inte får ihop RikaTillsammans-affären? Absolut. Men då får man ju göra andra saker, som okej, då får vi göra mer reklam i podden eller göra ett RikaTillsammans-program. Och då kan jag ju lika gärna göra någonting som jag tycker är kul.

Caroline: Ja, absolut.

Receptet, steg ett: hitta en möjlighet andra missar

Jan: Bra. Så han säger så här, receptet för att göra den här typen av affär. Ska du läsa vad han skriver?

Caroline: Steg ett. Find an opportunity that everyone else missed.

Jan: Ja, återigen, vi använder Filip som enkel illustration. Han köpte det här huset med fuktskada, med en frisörsalong, som han sa att folk sprang ifrån.

Caroline: Ja, som folk sprang ifrån.

Jan: Så det var en opportunity that everyone else missed. Väldigt enkelt.

Caroline: Raise money.

Jan: Ja, så du behöver skaffa pengar för den här möjligheten. Antingen köper du den själv om du har råd, eller så gör du det tillsammans med andra. Och många gånger är det bättre att göra det tillsammans med andra, för då minskar din egen risk. Så okej, jag behöver hitta människor som har pengar.

Caroline: Organize smart people.

Steg tre: omge dig med människor som är smartare

Jan: Ja, och här kommer den här klassiska, som jag alltid har hört men inte fattat förrän de senaste åren. Jobba med människor som är smartare än dig själv. Och här gillar jag att de ofta har lösningar som man själv inte har tänkt på. Som till exempel, vi har Mark, vår jurist. Fantastiskt duktig. Han har löst många problem som jag inte ens har vetat var jag ska börja angripa. Och om vi tar Filip som exempel, så hade han ju någon i sin släkt som jobbade med fuktmätning.

Caroline: Ja, hans fuktmätarkompis.

Jan: Och sen hade han ju sin frus släkting, Leif, eller vad han hette, som också hade massor av erfarenhet. Så gör det här tillsammans. Du kommer inte kunna göra de här grejerna på egen hand. Så att, ja, det är också därför jag gillade det här avsnittet med Filip så mycket. Och du kan fortsätta läsa vad han skriver.

Caroline: There is a lot to learn, but the rewards can be astronomical. If you do not want to learn those skills, then being a type 1 investor is highly recommended. It is what you know that is your greatest wealth. It is what you do not know that is your greatest risk. There is always risk, learn to manage it.

Att förstå vad partnern håller på med

Caroline: Men sen är det ju så också att jag har varit med på kanten hela tiden med dig och sett vad du håller på med, och du håller ju på med helt andra grejer, med juristerna och investeringar, än vad jag gör. Så till slut har det blivit intressant. Och intressant att veta hur jag kan hantera det ifall du går bort eller någonting. Det är en rädsla, Karro.

Jan: Det är ett ämne vi har haft här nu på sistone hemma. Karro tycker jag jobbar för mycket.

Caroline: Det har varit flera år som jag har varit rädd för dig. Men då har jag fått börja läsa sådana böcker nu, som andra kvinnor som investerar skriver, för att jag ska känna så här, okej, men hur gör folk egentligen? Okej, vad har de fått sin erfarenhet från? Ja, okej, det var någon svärfar i Warren Buffett. Okej, då kan jag läsa den boken. Okej, ska vi fortsätta?

Det är inte de smarta som kommer först, utan de djärva

Jan: Så nu kommer bara lite påståenden från boken. Often in the real world, it's not the smart who get ahead, but the bold. Håller du med?

Caroline: Ja.

Jan: Säg någonting mer om det.

Caroline: Nej, men det är absolut så att om man är djärv så får man mycket mer serverat till sig, eller gjort, i alla områden. Skolan, universitetet, investeringar, förmodligen.

Jan: Jag tror att det många gånger är rädslan för att få ett nej. Som vi pratade om med Taleb, det här med asymmetrin, att till exempel fråga ut någon på dejt har en begränsad nedsida. Det värsta som kan hända är att du får ett nej. Men uppsidan kan ju vara enorm. Så det är inte det värsta som kan hända, att du får ett nej.

Caroline: Det värsta som kan hända är att du får ett nej och att du känner dig värdelös.

Jan: Då måste ju känslan vara helt oknuten till vad som händer om jag får det nejet.

Caroline: Jo, men precis, men rationellt.

Startläget och slutläget vid ett nej

Jan: Så blir det så här, får jag ett nej? Innan, vad är startläget? Jag har inte en dejt med den här personen. Okej, jag går och frågar, jag får ett nej. Vad har hänt då? Ja, jag har fått ett nej, men mitt slutläge är samma som mitt startläge.

Caroline: Nej, men det är det inte.

Jan: Jo, jo, jo.

Caroline: Bortsett från känslan så är det. Då kan du stänga den dörren med den personen, vidare till nästa.

Jan: Ja, så det är till och med bättre.

Caroline: Ja, till och med bättre.

Jan: Det är där man måste jobba med sitt mind på det viset. Och det kommer man till, om man gör det tillräckligt mycket, att det inte var så jädra farligt att få ett nej.

Caroline: Ja, absolut.

Modig eller dumdristig

Jan: Nej, och sen handlar det väl också om, som nu, att det är väldigt många som slutar spara när det har varit tufft på börsen. Det är väldigt många som drar sig för att investera när priserna har gått ner med 50 procent, eller om man tycker att det är något fel. Medan det många gånger är, återigen, när tajmingen är fel, som de bästa affärerna kommer. Så jag håller med.

Caroline: Men sen tycker jag att det är en gräns mellan att vara bold, eller modig, och att vara dumdristig. Så återigen handlar det om managering.

Jan: Men jag kan absolut säga, om vi tittar i vårt liv, hade vi varit lite modigare i många situationer, så hade vi varit på en annan plats i livet. Men å andra sidan...

Caroline: Jag vet inte vad du tänker på, men det kan vara möjligheter du har sett som inte jag har sett.

Jan: Ja, precis.

Sinnet kan skapa eller krossa

Caroline: Bra. Ska vi ta nästa påstående? The single most powerful asset we all have is our mind. If it's trained well, it can create enormous wealth seemingly instantaneously. An untrained mind can also create extreme poverty that can crush a family for generations.

Jan: Ja, men det kommer tillbaka till hur jag använder mitt mindset, eller vad ska man säga. Att det handlar om...

Caroline: Sin inställning kanske?

Jan: Ja, men sin inställning och sin attityd och sina muskler. Hur mycket har jag tränat på det här? Och jag tror till exempel, återigen, inget illa om min släkt, men det blir så tydligt. För min mamma kom från Tjeckoslovakien, och där var framgångsreceptet: jobba hårt, skaffa dig en utbildning och få ett statligt jobb.

Caroline: Ja, ja, visst.

Att ifrågasätta receptet som följer med generationer

Jan: Och då hade man kunnat fortsätta så, och då hade hela vår familj, generationer, om ingen hade ifrågasatt det, fortsatt på det där spåret. Man hade haft det kanske okej, men inte fantastiskt. Är ni med? Nu ifrågasatte jag det där, och det var inte ens att jag skaffade mig ett jobb inom privat sektor, utan jag startade eget. Och det gör ju att helt andra värderingar kan gå vidare i generationer. För jag hoppas att det för våra barn inte är något konstigt att starta eget. Antingen kan man jobba statligt, man kan jobba privat, eller ha eget företag, eller till och med leva på avkastningen av sina pengar. Sen är det upp till dem att välja vilket av de här fyra spåren de vill ha. Eller vara på två spår samtidigt, whatever.

Caroline: Ja, men exakt. Och det är ju bara ett mentalt påhitt. Det är ju ingen sanning, tänker jag.

Caroline: Det är väldigt intressant varför du gjorde det hoppet där. Från att jobba hårt till att starta företag.

Jan: Ja, jobba hårt gör jag fortfarande.

Caroline: Det gör du, men vad var det som...?

Jan: Ja, men för att jag ville, jag såg inte ett liv framför mig där jag skulle göra som alla mina kompisar, som 2004 gick typ till Ericsson eller Axis.

Caroline: Varför såg du inte det livet?

Jan: För jag tyckte det verkade skittråkigt.

Caroline: Men varför verkar det skittråkigt?

Signifikansbehovet

Jan: Ja, av många anledningar, och sen har jag ju mitt signifikansbehov. Jag har ju fortfarande inte spelat padel en enda gång. Det är så många svenskar som gör det, så jag ska inte göra det.

Caroline: Exakt.

Jan: Och det är lite pinsamt, men...

Caroline: Jag har också ett signifikansbehov.

Jan: Ja, och då är min signifikans, då ska jag fan inte göra som alla andra.

Caroline: Ja.

Jan: Men det här med att vara bold eller djärv. Och sen var jag så här, vad är det värsta som kan hända? Ja, jag testar att starta eget, och annars får jag väl gå till Ericsson eller jobba på Axis.

Caroline: Du får det att låta så lätt, Jan. Folk startar eget och så går det inte, och sen får man stå där och skämmas. Det är så man tror att det kommer vara.

Ingen bryr sig så länge som man tror

Jan: Ingen bryr sig. Möjligtvis kommer någon snacka skit på varje julmiddag man har med sina släktingar. Ja, det gick ju inte så jädra bra för dig.

Caroline: Nej, men jag fattar.

Jan: Och jag fattar att det är reellt. Och jag har också det. Så här, vad ska folk tycka? Och vi har en tråd i forumet idag som var så här, det var en person som skrev att min sambo blev uppsagd från provanställningen två veckor innan den skulle bli en fast anställning, och precis innan jul. Och det var så här, vad ska vi säga till släkten?

Caroline: Jag vet, jag har sett det.

Jan: Ja, så jag fattar att det är reellt, och jag har empati för det. Och jag själv är ju också där. Vad ska folk tycka? Men det man behöver komma ihåg, och det är mycket enklare att säga än att applicera på sig själv, är att alla människor är rädda för vad andra ska tycka. Och problemet är att eftersom vi alla går runt och är rädda för vad andra ska tycka, så har de flesta andra människor inte den mentala energin att gå och tycka någonting om mig i flera minuter. För efter ett par minuter går det över till att undra vad andra tycker om dem. Vi är så självcentrerade i det där.

Det handlar inte om mer kunskap, det handlar om mer mod.

Att jobba med självförtroende och självkänsla

Jan: Nu var det väl lite sidospår här.

Caroline: Jo, men det är för att du pratar ibland om saker så enkelt. Jag tycker inte det är så himla enkelt. Man behöver jobba på sitt självförtroende och sådana saker. Och självkänsla.

Jan: Ja, och det kan vara så att man kanske inte har det.

Caroline: Men man skulle vilja vara där, att man är den som är djärv.

Jan: Ja, vad behöver du göra då? Caroline, vad vill du göra? För det låter som att du vill vara djärv och att du inte är tillräckligt djärv.

Caroline: Ja, men absolut är det så. Jag är djärv ibland, och sen är jag jätterädd.

Jan: Ja, ja.

Caroline: I vissa situationer är det så, absolut.

Jan: Ja, och så är det för mig med. Och jag tror så här, that's how life is when it works. Det är väl inget konstigt, och sen tränar man och växer, förhoppningsvis växer man längs den vägen.

Caroline: Ja.

Riktänk kommer före rikedom

Jan: Tar vi nästa här då? Rich people are often creative and take calculated risks.

Caroline: Ja, då tänker han, det är väl sådana riktänkare.

Jan: Ja, riktänkare. Inte rika människor per se. Men det blir också så här, gör du det tillräckligt länge över tid och tar kalkylerade risker och hanterar din risk, så ja, då borde du ha bättre odds än den som aldrig tar några risker. För annars har du ju ingen uppsida, eller är dålig på att ta risk. Men då tänker folk ofta så här, ja, men du får ett riktänk när du är rik. Och jag bara, nej, du blir rik för att du har ett riktänk. Spänn inte vagnen framför hästen.

Caroline: Nej, okej. If the opportunity is too complex and I do not understand the investment, I don't do it. Simple math and common sense are all you need to do well financially.

When in doubt, stay out

Jan: Ja, det håller jag helt med om. Warren Buffett och andra också. Du behöver plus, minus, division och multiplikation. Det behövs inga derivator och sånt. Jag brukar sammanfatta det där i, when in doubt, stay out.

Caroline: The problem with secure investments is that they are often sanitized. That is, made so safe that the gains are less.

Jan: Jag undrar vilka han menar där.

Caroline: Jo, men ta till exempel om vi kontrasterar en indexfond, och vi har kontrasterat med Filips fastighet. Filips fastighet, lyckas den, kommer avkastningen bli långt mycket större än det du kan få av en indexfond på samma period. Men det kräver, återigen då är det viktigt att säga så här, hur mycket arbetsinsats kräver det, hur mycket kompetens kräver det, hur mycket muskler behöver jag ha tränat för att komma åt de här olika? Vem som helst kan köpa en indexfond, det är bara att googla. Och så är det färdigt. Medan det där kräver kontakter, tid, engagemang, en annan summa pengar, att du läser avtal, skriver på avtal, och så vidare. Så det är sant, och det är inte antingen eller.

Jan: Ja.

Det är inte gambling om du vet vad du gör

Caroline: It's not gambling if you know what you're doing. It is gambling if you're just throwing money into a deal and praying.

Jan: Ja.

Caroline: Jaha, du skakar på huvudet.

Jan: Det är lite så, ja. Jag håller helt med. Alltså, så många investeringar vi har gjort historiskt, där vi bara har lagt in pengar och hoppats. Återigen här, hopp är inte en strategi.

Caroline: Jag tror att det är många som gör det. Man kanske tror att det måste vara så.

Jan: Ja, och till och med gör det med indexfonder. Nu lägger jag in lite pengar här, så får vi se hur det går.

Caroline: Jag lyssnar på Jan och Caroline. I hate it.

Jan: Men jag fattar. Då är vi tillbaka på det där. Att lära sig ta kalkylerade risker, hantera risk i stället för att undvika risk. Det känns som att folk är så här, okej, antingen undviker jag risk, jag gör det inte alls, eller så tar jag 100 procent risk.

Caroline: Ja, precis. I stället för att göra någonting mittemellan.

Fyra-hinkar-principen som riskramverk

Jan: Och det är där jag brukar tjata om, vad är fyra-hinkar-principen? Ja, fyra-hinkar-principen är ju ett enkelt ramverk för att hantera risk.

Caroline: Men är det inte lite lat? Man tar antingen ingen risk, eller så tar man massor med risk. För man pallar inte tänka på hur mellanscenarier skulle se ut och vad som skulle krävas.

Jan: Absolut, så är det ju.

Caroline: Great opportunities are not seen with your eyes, they are seen with your mind. Okej, vad menar han med det här? Det är en sån Cohen för mig.

Möjligheter ses med sinnet, inte med ögonen

Jan: Jo, men återigen så här, det handlar om att kombinera ihop olika saker. Det här är ju roligt, för efter Filip-avsnittet, sorry Filip att vi bara refererar till ditt avsnitt här i timmen, men där kom det mail från några sådana här, kan jag få komma i kontakt med Filip, jag agerar på den här marknaden också, jag gillade det jag hörde. Och då var det ju någon. Det var inte som att vi sa i avsnittet, är det någon som har pengar, ge dem till Filip. Utan det var någon som lyssnade på det här, la ihop så här, Filip, min verksamhet, Skåne, och så vidare. Det här 1+1 kan bli mer än 2. Är du med? Och det är det jag menar. Så du behöver se dem med ditt mind.

Caroline: Ja, men lägga ihop 1 och 1. Men not seen with your eyes, är det bara en snygg mening det här? Vadå? Ja, men jag fattar inte. Är det något jag missar här? Great opportunities are not seen with your eyes.

Jan: Ja, men det är det jag menar.

Caroline: Ja, jag förstår att man måste tänka själv.

Jan: Jo, för det är ingen som serverade det. Det är ingen som kommer och serverar så här, titta, här är det. Utan du behöver själv göra tankejobbet.

Vissa meningar ser man först när man är redo

Caroline: Var Filip-exemplet dåligt?

Jan: Nej, det var inte dåligt.

Caroline: Det är bara det att vissa meningar i den här boken är så här, menar han någonting nu som jag helt har missat tidigare när jag har läst, precis som en massa annat i den här boken. Vi kan gå vidare om det inte är så.

Jan: Du förstår vad jag menar, va? En del saker här, man har inte sett den förrän man har sett den nu.

Caroline: Ja, men så är det ju.

Jan: Och det är väl det som är en bra bok, eller när ens förståelse har ökat. Och det är därför jag hoppas att folk gillar att vi pratar om boken, för då lägger ju vi vår betydelse i de här meningarna, det är vi som plockar ut dem och diskuterar.

Caroline: Och det kanske är så han menar, de står inte i tidningen för dig.

Jan: Nej!

Caroline: Idag, 2022, så kanske det är det han menar.

Jan: Ja, men exakt. Återigen, som jag sa, det var ju inte som att Filip säger så här, ge mig pengar, utan det var någon som la ihop det.

Caroline: Nej, it's not advertised. Det är ingen reklam för dem. Så man behöver tänka ihop det.

Jan: Ja.

Det du inte vet är din största risk

Caroline: It is what you know that is your greatest wealth. It is what you do not know that is your greatest risk.

Jan: Ja, det kan vi väl hålla med om. Så assumptions is the mother of all fuck-ups. Jag vet inte, här får vi kanske återkomma om tio år och prata om det här, men jag upplever så här, erfarenhet. Till exempel har man sett saker som har gått åt helvete för att man inte haft jurist i en situation. Så möter man en likartad, ja, då var det så här, här skulle vi nog haft en regelbok. Och då tar man ju med sig, nästa gång har man en regelbok, och så hanterar man en situation bättre än när man inte hade det. Så problemet blir alltid så här, det som går åt helvete är det jag inte vet. Det är inte det jag vill veta om.

Det är därför jag inte tror att inflationen är vårt största problem, för alla är medvetna om inflationen just nu. Utan det är ju det, typ corona, som kom från sidan.

Caroline: Även om vissa säger så här, det var folk som varnade för typ en coronapandemi i 30 år.

Jan: Absolut, men de flesta visste inte om det. Och därför blev de överkörda från sidan.

Instuderingsfråga: självförtroende före information

Jan: Ska vi ta de sista fyra instuderingsfrågorna? Robert says that it's not so much the lack of technical information that holds us back, but more the lack of self-confidence. What is an example in your life or someone else's where self-doubt, not lack of information, got in the way of a great opportunity?

Caroline: Ja, så finns det något område där vi på grund av självförtroende inte har agerat? Det finns säkert många, men jag har ju inte varit så mycket inne i våra investeringar att jag har kunnat se det.

Jan: Ja, men det här kan ju vara jobb. Vet du vad, det här skulle ju kunna vara annat också. Det funkar i jobbsammanhang. Okej, där var den här tjänsten. Där stod att jag skulle ha tio års erfarenhet. Jag hade bara fem, så jag sökte inte jobbet. Eller self-doubt. Jag tycker det är jättemånga grejer som jag så här...

Caroline: Självtvivel.

Att bära på en idé i två år

Jan: Ja, jag har inte publicerat, det är inte som att jag har tänkt ut RikaTillsammans-programmet i förra veckan. Jag har gått och burit på det i snart två år. Men jag har varit så här, vill någon komma på min fest? Och det är ju tvivel. Och sen till slut blev det så här, nej, nu var jag tvungen att lägga ut det, för någonting behöver vi hitta på nästa år, annars blir det inte lika många avsnitt, eller så blir det mer reklam, eller så blir det att du inte kan vara med, för då behöver du jobba på något annat ställe. Och plötsligt blev den där, det gör ont, större än tvivlet. Och så skickar man ut det.

Så jag upplever att många tror att om jag bara visste hur, så skulle jag göra det. Och jag tror så här, nej, om du visste varför, då skulle du ta reda på hur. Och det är ganska tufft. För det är väldigt bekvämt att säga, nej men jag har inte kunskapen, jag ska bara läsa på mer. Nej, det handlar inte om mer kunskap, det handlar om mer mod. Och det är där vi kommer tillbaka så här, ja, luck favors the bold. Och det här är också tillbaka till Marianne Williamson, som har den här dikten om din egen storhet. Det är inget stort i att hålla sig själv liten. Så jag tror att det här, bristen på självförtroende eller självkänsla, vad det ställer till med för oss i livet. Inte bara investeringar.

Caroline: Det känns lite som en varning för mig, för jag kan inte komma på så många situationer när det här har hänt. Det är så lite en varning, alltså.

Jan: Nej, jag tror att det bara är lite jobbigt för dig, så att du inte vill gå dit.

Caroline: Nej, jag tycker så här, men jag har inga sådana. Men det har jag ju såklart. Ja, jag kan se om jag kommer på något.

Jan: Ja, vi tar vidare. Men svar ja, absolut. Och jag brukar försöka, när jag fångar mig själv rationellt, så försöker jag påminna mig själv om att det inte handlar om hur, det handlar om varför. Om jag bara vet varför, så kommer jag lista ut hur.

Instuderingsfråga: pengar utan att komma framåt

Jan: Bra. Some people have a lot of money, but do not get ahead financially. Why is that?

Caroline: Ja, jag skulle säga för att de inte har den finansiella intelligensen eller har tränat sina ekonomiska muskler. Mycket pengar in, mycket pengar ut, inga tillgångar, man investerar inte, eller man köper fel typer av tillgångar. Man köper de här och låser pengarna i sju år, och sen råkar man ut för en skilsmässa och kan inte köpa ut sin fru för att pengarna är låsta i en private equity-fond, till exempel. Eller man köper ett dyrt hus.

Jan: Ja, men lite så här, vi trillar ju för fan i fällan här med vårt hus och vår fina bil, fina huset. Jag tänkte på det, hade vi bott kvar i vår lägenhet? Då hade vi gått 20–25 tusen plus i månaden.

Caroline: Jo, jo.

Fina huset, fina bilen, fina titeln

Jan: Så jag tror att det handlar om brist på finansiell kompetens, brist på självinsikt. Och det är också så lätt i efterhand. Vi visste ju om att vi ville ha det här, för vi ville stå ut.

Caroline: Nej, men stå ut. Ja, men alltså, du vill inte ha ett radhus, Jan.

Jan: Nej, och det är det jag menar. Och jag vill inte ens säga att det är brist på självinsikt, utan det förändrade, ja, jag ville ha fina huset, fina bilen, fina titeln, fina jobbet. För att kunna checka av det. Nu har jag lyckats i livet. Och det kan vi ha diskuterat så här, är det sunt? Är det bra? Nej, det var som det var. Det är varken bra eller dåligt, rätt eller fel. Idag, fem år äldre, fem år klokare, så var det så här. Nej, det var inte svaret. Mitt liv är inte annorlunda för att vi fick en artikel i SvD om att vi var Sveriges största ekonomiinfluencers, eller för att vi har en Tesla på uppfarten, eller för att vi har ett stort hus.

Caroline: Jag är inte beredd på att hårdra det så himla mycket. För det känns ändå som att vi har förstått vissa saker. Och vi vill ju bo i vårt hus. Du har snackat om att vi kan köpa det här radhuset, nu såldes det för bla bla bla. Vi kan göra det, men vi vill nog ändå bo här. Det är inte som att vårt liv är sämre nu. Utan det är bra. Och vi gillar ju vår bil, vi gillar vårt hus. Så jag tror inte att vi skulle, nu tar vi oss tillbaka till där vi var innan. Det går inte att gå tillbaka till där vi var innan.

Jan: Nej. Och det är det jag menar, och det är det som är utveckling, Caroline.

Caroline: Ja, det är utveckling.

Status och att inte döma sig själv

Jan: Det är det som gör att man lär sig, och sen kan man börja fatta nya beslut.

Caroline: Men du kallar det fina huset, fina bilen.

Jan: Ja, för jag hårddrar.

Caroline: Jag kallar det inte riktigt det, Jan.

Jan: Nej, jag fattar det. För jag kommer från mitt eget perspektiv. Och i mitt liv är det så här, ja, jag skäms för det, att status är viktigt.

Caroline: Det kommer ju fortsätta vara det förmodligen tills du säger nej, att det inte är det längre.

Jan: Ja, och nu har jag liksom så här, okej, nu har jag gått i den fällan för femte gången. Jag kanske ska sluta lära mig, för innan var jag den med fina utbildningen. Civilingenjör, teknisk fysik, check. Men vad kommer nästa sak att vara?

Caroline: Förlåt mig att jag tar upp massa värdefull tid här från dig, men jag vet att vi har tid att passa, jag ska till tandhygienisten och sånt. Vad kommer nästa grej att vara, som är så fin...

Jan: Ja, jag vet inte. Vi får se.

Caroline: Vi får se.

Vi gör så gott vi kan och fattar så fort vi hinner

Jan: I don't know. Men det är ju det som är, och jag försöker att inte döma mig själv för det där.

Caroline: Jag dömer inte dig.

Jan: Vi gör så gott vi kan och vi fattar så fort vi hinner. Och nu när jag har sett det, så kanske jag kan välja om. Och när det till exempel gäller fina utbildningen, ja, jag kommer ju aldrig ställa något krav på våra barn, du borde bli läkare, du borde bli civilingenjör. Det är det som är min insikt från det. Jag säger till folk, plugga inte för att skaffa en utbildning, skaffa ett jobb, plugga för att fördjupa dig i något du tycker är intressant, eller var på universitetet för att du blir en bättre människa, för du kommer få massor av andra influenser, och så vidare. Så jag tror att allt gör att man lär sig längs vägen.

Så om vi ska hoppa tillbaka till frågan, vissa har mycket pengar men kommer ändå inte ahead. Ja, då tror jag att det handlar om brist på ekonomiska muskler, brist på att reflektera, utforska sig själv, brist på mål, eller ett spel, att man låter rädslan bestämma massor av saker.

Caroline: Eller att man är nöjd kanske.

Jan: Att man är nöjd, absolut. Och det är inget fel i att vara nöjd, och det handlar inte om mängden pengar.

Instuderingsfråga: snabbare på att se en bra affär

Jan: Nästa här nu då. As you have developed your own financial intelligence, how has it helped you see more easily whether a deal is good?

Caroline: Jag tänker att jag är mycket, mycket snabbare idag på vad jag vill ha, vad jag är intresserad av, vad jag inte är intresserad av.

Jan: Idag är det så här, om jag mot förmodan ska göra någonting annat än indexfonder, jag har ju lovat mig själv nu, bara indexfonder. Jag har än så länge i år inte gjort något avsteg från det.

Caroline: Nej, det var under 2022?

Jan: Ja, 2022. Så jag upplever att jag har mycket enklare, jag ser idag mycket mer kvaliteten på det. Jag kan titta på ett juridiskt avtal idag och se om det är skrivet av en jurist eller om det är hemmasnickrat. Jag kan se om det här är genomtänkt eller inte. Hur pratar man, vad fokuserar man på? Pratar man om lönsamhet, vad är värdet, vad är kunderna, vad löser man för sina kunder, och så vidare. Ja, det skulle jag absolut säga.

Instuderingsfråga: plantera frön i tillgångskolumnen

Caroline: Robert's philosophy is to plant seeds inside his asset column, starting small and seeing what grows. How are you planting seeds in your asset column right now? If you aren't, what could you do to be able to start?

Jan: Ja, absolut. På meningar så tycker jag att det här är jättefint.

Caroline: Ja, den är fin faktiskt.

Jan: Att det handlar om att börja lite, börja plantera frön i sin tillgångskolumn i sin ekonomi. Och sen, vilken fin fråga, hur planterar du små ekonomiska frön som kommer växa till pengaträd? Och om du inte gör det, vad skulle du kunna göra för att kunna starta med det?

Caroline: Ja, men det vi gör konstant är ju månadssparande i indexfonder. That's it, eller Lysa då, som vi har en sponsrad länk till. Så det gör vi ju. Jag läser de här böckerna nu om investeringar, som andra kvinnor har skrivit. Jag tror också att det är ett sätt att sätta något frö, i alla fall någonstans i sin tillgångskolumn.

Frön på flera ställen och livsupplevelser

Jan: Och om vi tar det här i ett mer personligt perspektiv, vi håller ju på med hela det här RikaTillsammans version 3.0. Vi håller på med reklam, vi fixar med träningsprogrammet, och som jag sa, vi anpassar oss till mycket annat. Vi har försökt sänka förbrukningen på elen här så att vi kan investera mer pengar. Och sen försöker vi också använda pengarna, som vi sa, för att utnyttja tidsfönstret som är öppet nu här ett par år, där både Freja och vår dotter och min mamma kan...

Caroline: Men det handlar om den här tillgångskolumnen.

Jan: Ja, men precis.

Caroline: Men det handlar ju om att plantera frön på flera ställen. För det här är lite som vi sa, lite i den här Die with Zero. Ett av målen i livet är ju att samla på sig livsupplevelser. Och de är värda att plantera.

Jan: Vi har ju ändå ett buskage i vår tillgångskolumn.

Instuderingsfråga: vilken typ av investerare är du?

Jan: Robert listar två typer av investerare. De som köper packaged investments och de som skapar investeringar. Vilken typ är du? Är det den typen du vill vara? Om du börjar.

Caroline: Ja, men jag är en sån som köper packaged investments. Och du har ju skapat investeringar.

Jan: Jag har ju dribblat i båda. Och jag är så här, jag gillar de packaged investments. Du gillar också dem?

Caroline: Jag gillar dem mer. Det är så mycket mindre jobb, så mycket mindre engagemang.

Jan: Jag skulle säga att du har fått ut tio gånger mer i erfarenhet från att ha gjort egna.

Caroline: Absolut, absolut.

Jan: Och då har man fått jättemycket ekonomiska muskler.

Att vila och vara redo för nästa möjlighet

Caroline: Men det är också så här, men du kanske måste vila lite ett tag.

Jan: Ja, så är det kanske.

Caroline: Du behöver ju inte. Nu har du ju kontakter och muskler och erfarenhet och kunnande, till exempel från Storskogen där. Så nu kanske du måste vila lite och se vad du fick.

Jan: Ja, absolut.

Caroline: Eller hoppa på något direkt igen. Du är ju duktig på att se möjligheter. Så när det kommer en möjlighet eller du kan skapa en, så då kommer du göra det. Och du kommer ha helt annan höjd på det. Eller höjd du startar från.

Jan: Jag ser det lite som haren och sköldpaddan. Jag gillar att vara sköldpaddan. Men det betyder inte att man inte ibland kan skutta. Men det handlar om att inte bara vara sköldpaddan och inte bara vara haren. Utan den som kommer vinna är ju den som kan vara både och. Och vet när han eller hon ska vara sköldpaddan och när hon ska vara haren.

Caroline: Och är det självkännedom du menar?

Jan: Ja, till exempel. Absolut.

Sista frågan: rädsla och misslyckande

Caroline: How have you seen fear or failure play out in your life? And how did it prevent you from taking advantage of opportunities? What can you do to conquer the fear in the future?

Jan: För mig handlar det nog mycket om att övervinna rädsla genom att veta. Att jag kan tillräckligt mycket nu för att förstå vad det handlar om. Men så här, Caroline, när vi träffades, då hade du inte investerat någonting. Du hade pengar på sparkonto. Idag har du ändå kommit så långt att indexfonder inte är något konstigt. Eller hur?

Caroline: Men det handlar också om att jag vet vad det är och vad det ger.

Jan: Ja, och det har du ju.

Caroline: What can you do to conquer that fear? Ja, det är vad du har gjort. Skaffat mig kunskap, skaffat mig erfarenhet, läst på själv, hängt med människor som investerar i indexfonder. Så det är naturligt.

Börja smått och bygg självförtroendet

Jan: Du fattar det. Du är kanske åtta på en skala 1–10 på indexfonder. Och sen är det att sätta ihop en affär som Filip gör, eller som vi gjorde med Storskogen. Där är du kanske uppskattat en 1 av 10. Eller 2, för du vet att det går, men du vet inte hur.

Caroline: Nej, precis. Och man vet var man kan börja åtminstone.

Jan: Ja, men exakt. Jag tror att det är väldigt vanligt. Och jag tror att det handlar om att träna. Att bygga sitt självförtroende i det. För det gjorde ju Filip. Han byggde ju sitt självförtroende. Genom att börja med sin egen lägenhet och renovera den. Och sen tog han någon annans. Så det är att börja smått.

Caroline: Många gör ju så här, man tränar muskler genom att lyssna på oss.

Jan: Det är ju det jag gärna vill tro. Och sen gärna så här, träningsprogrammet blir förhoppningsvis också ett sånt.

Caroline: Ja, det blir det.

Jan: Där man tränar på sånt här.

Caroline: Snyggt!

Jan: Jag tänker att vi rundar av här. Säger stort tack, och så ses vi nästa vecka.