Låt avkastningen finansieraej nödvändig konsumtion

Nu har jag bara lyssnat halvvägs genom avsnittet, men det där med “fattigtänk” och folk som inte har råd att ta risker, byta jobb eller skilja sig… är det inte snarare så att ett visst mått av fattig-/bristtänk kan vara hjälpsamt, om det görs på rätt sätt?

Om man undviker livsstilsinflation och egentligen skulle klara sitt grundläggande uppehälle med en studentbudget samtidigt som man har en normal inkomst kommer man ledigt både kunna ta risk och bygga upp sina tillgångar.

Det är ju de som drar på sig en massa “villhöver”-utgifter i vardagen och har 0kr kvar 24:e, dvs. inte har bristtänk när de borde, som stressar upp sig och mår dåligt vid minsta motgång som påverkar ekonomin.

Absolut. Så tror jag definitivt att det är.

och det är precis det som jag tror att han avser med riktänk. Eller det är så som jag tänker på det i alla fall.

Fast då kräver ju det, förutsatt att man är en normal arbetstagare med en normal inkomst, ett visst mått av bristtänk för att kunna hålla en sådan budget? Eller har jag fastnat i vinkelvolten?

Är det inte bara distinktionen att “riktänk” och “fattigtänk” är oberoende av mängden pengar? Dvs.

• Man kan ha riktänk och ha mycket / lite pengar
• Man kan ha fattigtänk och ha mycket / lite pengar

Jag tror att det som är klurigt att är korsköra det. Dvs att ha riktänk med lite pengar. Det är det som är ovanligt eftersom det bara är en period innan man även får resultaten. Eller så har jag otur när jag tänker och ska tolka din fråga.

Bra och viktigt avsnitt!

Det är så lätt att falla över kanten av översparande när man väl kommit igång. Jag har svårt att se hur de flesta under resans gång skulle vilja ta en del av avkastningen för att unna sig lyx. Snarare tror jag att det handlar om att hitta en bra sparkvot och sedan använda överflödet (efter alla utgifter samt sparande) till lyx. I slutändan kanske det blir samma sak men inte så jag tolkar texten.

Håller med om detta. När jag började investera köpte jag direktaktier av de företag som jag trodde på. Jag var väl insatt i företagens produkter och hade stort intresse av deras framgångar. Lyssnade till och med på kvartalsrapporter och analyser vilket gjorde att jag lärde mig otroligt mycket om företagsekonomi!

Min andra bil. Helt onödigt eftersom min första bil uppfyllde alla mina behov. Men tyckte mig behöva en nyare bil.

Min Rolex-klocka som jag unnade mig själv när jag fyllde 40. Älskar den fortfarande och den är värd nästan det tredubbla idag. Kommer definitivt ha kvar den så länge jag lever!

Är nog bara jag som är trög när det gäller fattig/rik-tänk-konceptet i detta fall, trots att jag lyssnat på samtliga avsnitt i serien

Definitionen riktänk och fattigtänk är lite förvirrande. Men samtidigt passar det ibland. Just för att man kan vara ”rik” eller ”fattig” men ha ett tänk som inte matchar.

Sen är frågan vad är rik?

Sen kan kanske vissa aspekter av fattigtänk också leda till att man sparar och investerar mer, för man är rädd att aldrig ha tillräckligt. Vilket kan leda till att man blir rik, fast man aldrig känner sig rik.

Jag kanske tänker knasigt, är lite extra hjärntrött idag. Men det var ett bra avsnitt och slutet var lite kul.

Som jag förstod boken är fattigtänk att det finns ont om pengar. Jag kan inte bli rik. Jag ska jobba av min tid och leva sparsamt. “Investera” i mitt boende och unna mig lifestyle creep och lyxurys när chansen ges. För pengar på banken gör ingen glad.

Riktänk är att det finns gott om pengar och jag kan bli rik. Jag ska investera i min förmåga att byta till mig pengar och pengarna ska investeras i något som ger mig avkastning. Jag ska tänka på vad mitt boende kostar. Lifestyle creep och lyxurys är ok när jag kan ta dem från avkastningen.

Jag bestämde mig i början av året för att jag ville att utdelningar skulle finansiera mina CSN-inbetalningar. Tänkte att jag sparar 2000 i månaden utöver CSN. Sedan minskar jag mitt sparande i takt med att jag för utdelningar, vilket logiskt blir samma sak som att jag tar ut från ISK och betalar till CSN.

Så första månaden den 28:de betalade jag in 2000 till ISK, och 800 till CSN. Innan den 28:de månad två hade jag fått 8 SEK i utdelning, vilket gjorde att jag istället satte in 1992 till ISK. Sedan rullar det på. Nu får jag väl ungefär en hundring per månad i utdelning, så man kan säga att mina CSN-kostnader numera är 700. Om närmare tio år räknar jag med att utdelningarna täcker hela CSN-lånet.

Fördelningen är 50 procent Xact högutdelande, 50 procent aktier. Just nu fastigheter och Telia (men ska bredda aktieinnehaven).

Nu är ju inte CSN konsumtion, men det är den kostnadspost jag visualiserar att utdelningarna ska bekosta. Men jag hade ju i princip lika gärna kunnat låta det betala streamingtjänster, öl eller lunch på jobbet.

Tänkte på det där som sades i början om att journalistik måste vara oberoende, och att journalisten inte sätter in sig själv i storyn. Det finns en rätt kul variant av journalistik som gör just det:

Med det sagt så säger jag inte att du ska börja knarka på på krypto och göra en Fear and Loathing i Skanör , men att ni faktiskt gör helt vanliga blog-vlog-poddar där ni utgår från er själva och låter era egna erfarenheter och historier delta i avsnitten känns inget konstigt.

Nu funderar jag på hur mycket Gonzo de populäraste mode-bloggarna egentligen är.