Tre nya indexfonder i höst mot teknologi, fastighet och hälsovård

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Sveriges enda renodlade indexfondbolag släpper tre nya fonder
2. Varför fastighetsfonden känns mest intressant
3. Det är ingen konst att få avkastning i en stigande marknad
4. Anmäl dig till fondbolagets nyhetsbrev
5. Välkommen tillbaka, Emil Ahlberg
6. Från aktiv förvaltning till renodlade indexfonder
7. Varför alla bolag, och vad är egentligen ett småbolag?
8. Varför småbolag tenderar att överprestera
9. Mips som extremexempel på tillväxt
10. Ingångsvärderingen avgör
11. När kursen faller trots vinst
12. Därför köper jag hellre allt via index
13. Likviditet i små och mikrobolag
14. Snabbfakta om de tre fonderna
15. Läsarfråga: skillnaden mot SEB Sverige Index
16. Den kontroversiella Saab-frågan
17. Läsarna efterfrågar branschfonder
18. Plus Fastigheter Sverige
19. Fastigheter som eget tillgångsslag
20. Fysiskt eller syntetiskt replikerat?
21. Vad avgör vilka bolag som kommer med?
22. Plus Hälsovård Sverige
23. Både Stockholmsbörsen och First North
24. Ett index som inte fanns
25. Riskbegränsning med ett tak per bolag
26. Backtracking och hälsovård som ny teknologi
27. Hälsovårdens undersegment
28. Plus Teknologi Sverige Index
29. Mediabolag, gaming och var gränsen går
30. Vad definierar ett teknikbolag?
31. Vilken fond är favoriten?
32. Att komma in hos försäkringsbolagen
33. När ska man köpa vilken fond?
34. Allmänna frågor: en råvarufond?
35. Råvaror, koppar och 38 tågvagnar
36. Supernörden: aktieutlåning som extra intäkt
37. Indexfonden som slår sitt eget index
38. Felprissättningar är arbitrage, inte extra risk
39. Mindre bolag, mer ineffektiv marknad
40. Hypotetisk fråga: lägsta garanterade avkastning
41. Vilket råd skulle du ge ditt yngre jag?
42. Klockan som visar hur mycket du levt
43. Inspiration inom finans
44. Boktips: The Snowball och The Most Important Thing
45. En tredje bok: Losing My Virginity
46. Sämsta rådet i finansbranschen
47. PPM-rekommendationen
48. Tack och avrundning
49. Varför du missar fondbreven om du köper via Avanza
50. Det torraste Twitterkontot som finns

Sveriges enda renodlade indexfondbolag släpper tre nya fonder

Jan: Det är det som jag tycker är så spännande med er, eftersom ni är mig veterligen Sveriges enda fondbolag som bara gör indexfonder. Och nu släpper ni dessutom tre stycken nya indexfonder som inte riktigt har funnits förut.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 212, och det är ett samarbete med Plusfonder. Vi har en gäst här, Emil Ahlberg, som är medgrundare och förvaltare av indexfonder. Detta är en liten fortsättning på förra avsnittet, 211, som vi publicerade samtidigt. Men om vi ska säga så här: 211 handlar ganska mycket generellt om vad en indexfond är, hur det funkar, hur de arbetar, vilka nyckeltal. Medan detta avsnitt väldigt mycket handlar om de tre nya indexfonderna som Plusfonder kommer att släppa.

Och det handlar om, jag läcker det redan här nu eftersom vi pratade om det lite i förra avsnittet, det handlar om en fastighetsindexfond, en teknologiindexfond och en hälsovårdsindexfond. Jag tycker detta är jättekul. För ett, jag är ett fan av indexfonder, men framför allt eftersom två av de här indexen, till exempel för teknologibolag och för hälsovård, inte har funnits tidigare.

Caroline: Nej.

Jan: Så att det betyder att vi får två nya index och vi får två nya indexfonder. Plus att vi får fastighetsindexfonden, som för första gången blir en bra konkurrent till Länsförsäkringars Fastighetsfond. Fast den blir mycket, mycket billigare.

Caroline: Ja.

Varför fastighetsfonden känns mest intressant

Jan: Vi kommer prata om det i avsnittet också. Men jag tycker fastighetsfonden är intressant, eftersom det blir ett annat tillgångsslag. Faktiskt kan man relatera till det.

Caroline: Ja, det är som att man äger fastigheter fast man...

Jan: Ja, precis. Istället för att äga.

Caroline: Man tar inte en massa risk och man har inte en massa extra som kommer med det.

Jan: Precis. Man har outsourcat förvaltningen och hanteringen av fastigheter. Men vi kommer prata om det inne i avsnittet.

Caroline: Men jag tyckte att den här medicintekniska, eller hälsovårdsindexfonden, att den var spännande. Alltså jag är så himla skeptisk till sådana här hälsovård och biotech och sådana saker.

Jan: Ja.

Caroline: Varit för mycket i branschen själv.

Jan: Ja, varit för mycket inom forskning. Men det händer ju jättemycket spännande. Det kan man inte bortse ifrån. Så att det är en spännande fond som vi absolut kommer att kolla på.

Caroline: Ja.

Jan: Men framför allt, om man tar teknologiindexfonden. Det finns ganska många ny teknik-fonder som har gått väldigt bra historiskt. Framför allt blir jag liksom så här: för första gången kan man plötsligt jämföra. Hur skickliga är de där förvaltarna som förvaltar de här nyteknikfonderna i jämförelse med en indexfond? Det är det jag tycker är så himla roligt. Och som vi sa lite i förra avsnittet...

Caroline: Och lite skadeglad.

Jan: Och lite skadeglad. Det kommer märkas om det är...

Caroline: Ja.

Jan: Om de presterar...

Caroline: Om det handlar om skicklighet eller tur.

Det är ingen konst att få avkastning i en stigande marknad

Jan: Jag brukar säga så här: det är ingen konst att få en bra avkastning om man sitter i en båt och hela havet ökar.

Caroline: Stiger.

Jan: Ja, stiger. Så plötsligt finns det ett alternativ. För mig, som till exempel inte har velat investera i de aktivt förvaltade teknologifonderna, kan jag plötsligt säga: vet du vad, då sätter vi pengar här och jämför med indexfonder. För min tes är att över tid tenderar index gå bättre än aktivt förvaltade fonder. Så jag tycker det är spännande.

Och sen är det så att Emil har lovat att... Vi har en undersökning i forumet där man kan rösta på vilken av de här tre fonderna som ska lanseras först. I beskrivningen till både poddavsnittet och videon finns det en länk där man kan gå in på forumet och rösta. Och de har sagt: vi kommer försöka ta hänsyn till det. Så det hade varit jättekul.

Sen är det ganska mycket läsarfrågor i dagens avsnitt. Allt från ganska avancerade frågor, som om fonderna är fysiskt eller syntetiskt replikerade, till hur man kan tjäna pengar. Till exempel pratar Emil om att det finns indexfonder som faktiskt kan slå sitt index. Om det är så att man gör arbitrageaffärer eller aktieutlåning i indexfonderna. Vilket är ett arv från när de var aktiva förvaltare. Så de har liksom tagit med sig det bästa från den aktiva världen in i den passiva. Det tyckte jag var superspännande också.

Anmäl dig till fondbolagets nyhetsbrev

Jan: Och sen brukar jag alltid tipsa om att om man har pengar i en fond, oavsett om det är Plusfonder eller någon annan, anmäl dig till nyhetsbrevet som fondbolaget har, i det här fallet plusfonder.se. Eftersom Avanza och Nordnet inte delar med sig av kontaktuppgifterna, alltså andelsägarna, till fondbolaget. Och då får man inte de här månadsbreven, man får inte årsrapporten för fonden. Och jag tycker ändå...

Caroline: Om man är intresserad?

Jan: Om man är intresserad så är det ofta ändå ganska kul att läsa vad som har hänt i fonden. Vad det kanske är för nya bolag i fonden? Vad har fallit bort? Alltså att det är lite...

Caroline: Inte för att man ska göra någon förändring i sitt sparande, men det handlar om en allmänbildning.

Jan: Ja.

Caroline: Eller? Nej?

Jan: Jo, absolut. Om man är intresserad av det.

Caroline: Ja.

Jan: Så det är bättre att lägga tid på det än att sitta och direktinvestera i aktier. Men det är bara min åsikt. Där håller jag inte ens Emil med om. Jag tänker så här: jag behöver inte prata mer nu. Nu kör vi Emil här. Nu släpper vi på Emil.

Välkommen tillbaka, Emil Ahlberg

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Emil Ahlberg.

Emil: Tack så mycket.

Jan: Du är en av grundarna till Plusfonder, och ni har några av mina favoritfonder i Plus Alla Bolag Sverige, Plus Småbolag och Plus Mikrobolag. Och ni förvaltar idag, tror jag, 1,4 miljarder kr och har mer än 60 000 andelsägare. Du har också en lång bakgrund inom finans. Detta är egentligen fortsättningen på förra avsnittet där vi pratade om indexfonder. Vi pratade lite mer om andra saker. Välkommen tillbaka.

Emil: Tack så hemskt mycket.

Jan: Men detta är ändå lite fristående?

Emil: Det här avsnittet är absolut fristående. Jag tänkte att idag kommer vi prata mer om de befintliga fonderna. Vi kommer prata om de nya indexfonderna som ni kommer släppa, som det faktiskt inte finns någon motsvarighet till på den svenska marknaden. Och vi kanske till och med också, du var ju lite nyfiken på våra tankar, eller våra läsares tankar kring de här indexfonderna.

Jan: Om man vill lyssna mer generellt kring indexfonder, då funkar det förra avsnittet. Medan här blir det lite mer specifikt kring hur ni jobbar.

Från aktiv förvaltning till renodlade indexfonder

Jan: Bra. För den som inte har lyssnat på det förra avsnittet, om du skulle ge kort, så här, 60 sekunder: hur kommer det sig att det blev Plusfonder och indexfonder?

Emil: Jo, jag, Mikael och Richard, vi började förvalta en aktivt förvaltad fond hösten 2009, och insåg med tiden att även om vi presterade bra, vi hade 16,4 % årlig genomsnittlig avkastning, så var det svårt att överträffa index. Så 2015 började vi planera inför lågavgiftsfonder, som sen blev en helhjärtad satsning på indexfonder, som vi startade hösten 2017, med era två småbolagsfonder. En som heter Småbolag och en som heter Mikrobolag.

Jan: Precis. Och om vi tar och tittar på den här, Plus Alla Bolag, för det är en av mina favoriter. Vi pratade om det lite i förra avsnittet, om att just den går i alla bolag på den svenska marknaden. Så vill man investera i Sverige brukar jag ibland få sådana här frågor: ska jag köpa den här Avanza, eller ska jag köpa den här Länsförsäkringar Sverige, eller ska jag köpa den här? Då brukar jag säga: forskningen säger att du vill ha så brett ägande, du vill äga alla bolagen så billigt som möjligt. Och där har ni varit de som är bredast och de som är billigast.

Så för den som inte känner till den här Plus Alla Bolag Sverige, hur skulle du beskriva den fonden? Vad är det man får? Varför är den viktig?

Emil: Det är kanske den enda svenska fonden som har alla bolag på Stockholmsbörsen. Så det är viktigt för oss att ha helheten. Det är väl idag ungefär 340 bolag, lite fler innehav eftersom det finns AB-aktier som vi också har. Vi tar 0,2 %, vilket för att vara en så bred fond är lägst. Det är stor skillnad på en Sverigefond och en Sverigefond. Som jag nämnde i förra avsnittet var jag och tittade igår, och sedan vi startade avviker vi faktiskt nästan 4 procentenheter mot närmsta konkurrent. Nja, eller mot en konkurrent. Om man jämför med SEB, som är en stor svensk fond, där var vi i storleksordningen 40 punkter bättre under perioden.

Jan: Det är ganska mycket.

Emil: Ja, det är väldigt mycket. Och jag säger inte att...

Jan: Och det är den här SEB:s... Det är roligt. Är det inte...

Emil: Jag vill bara säga det att jag säger inte att någon har presterat bättre eller sämre. Jag konstaterar bara att det åtminstone är olika sammansättning i fonderna. För det kan vara så att i en period presterar en annan fond bättre. Men vi har med alla de minsta bolagen också, som jag tror på sikt kommer hjälpa. Och vi kommer säkert tillbaka till hur vi ser på ESG, för jag såg att det hade kommit frågor på det. Men det har också en betydelse på vad man har i fonden.

Jan: Precis. För det är det som är så himla roligt, att vi också fått in jättemycket frågor. Sen vet jag inte om vi hinner gå igenom alla. Vi tar så många frågor som möjligt.

Varför alla bolag, och vad är egentligen ett småbolag?

Jan: Men om vi tar det där, för det pratade vi också om lite i förra avsnittet. När man pratar om Sverige eller Stockholmsbörsen är det väldigt många olika index. Man pratar allt från de 30 mest omsatta bolagen till småbolag, till stora bolag, till vissa branschfonder. Varför valde ni just alla bolagen?

Emil: Om jag får backa ett steg. Vi började faktiskt med två småbolagsfonder. För det tycker vi, vi har alltid gillat småbolag.

Jan: Hur stora är småbolag?

Emil: Ja, det är en väldigt bra och intressant fråga. I min värld, ett småbolag i börssammanhang, det borde väl vara en miljard kr. Men det mest använda index, som är Carnegie Small Cap Return Index, som de flesta använder, där är de största bolagen nästan 80 miljarder kr i marknadsvärde. Och storleksgränsen sätts av att det är 1 % av Stockholmsbörsens totala värde. Så går hela börsen upp, då flyttas den här gränsen upp. Det var inte länge sedan den var 70 miljarder, eller 60 miljarder.

Jan: Jag tycker det är otroligt stora bolag. Jag skulle inte säga att det är småbolag.

Emil: Men det är så de klassificeras. Men det är därför vi också har mikrobolagsfonden, som följer Nasdaq OMX Small Cap Sweden Index. Där har man 150 miljoner euro som en formell gräns. Däremot tar det oftast två årsskiften innan man går över till midcap-listan. Så det kan finnas bolag med 3–4 miljarder kr i värde.

Jan: Men det är en helt annan... Jag tycker alltid, förlåt, jag tycker alltid det är så himla roligt. När man jämför sig med sitt eget bolag, eller de flesta i Sverige jobbar på små bolag, så säger man: okej, mikrobolag, 1,5 miljarder kr. Och så säger man: okej, jag som inte har några anställda, vad blir klassningen? Men precis, så att ni har Plus Alla Bolag, Plus Småbolag och Plus Mikrobolag.

Emil: Ja, bara för att avrunda varför vi startade med det. Dels visar faktiskt historiken att småbolag överpresterar, och vi tycker att det finns goda skäl till det. Så därför började vi där. Och dessutom fanns det inga sådana fonder på marknaden då heller.

Varför småbolag tenderar att överprestera

Jan: Men kan vi inte upprepa, för det var också något som vi pratade om i ett avsnitt med Christian Tjurhult, som också har forskat. Vi har de diskussionerna rätt ofta på forumet. Hur kommer det sig, eller varför tror du att småbolag kommer överprestera? För det är vissa på forumet som är till och med så här: nej, men jag skiter i de stora bolagen. Jag vill bara ha småbolag, för jag klarar av att hantera den ökade risken. Och över tid kommer det ge en bättre avkastning. Vilket dessutom har stöd i forskningen, som säger att över en tioårsperiod är sannolikheten ungefär 78 % att småbolag ska överprestera. Och de ska överprestera med mellan 1 till 3 procentenheter.

Emil: Överprestera mot stora bolag?

Jan: Mot stora bolag. Så äger du stora bolag under en tioårsperiod, säg att de går 10 %, då kommer småbolag gå kanske 11, 12, 13 %.

Emil: Varför finns den här småbolagsfaktorn? Jag har tyvärr ingen forskning eller ett underbyggt svar. Men dels kan jag intuitivt basera det på att ett litet bolag har mycket större möjlighet att växa fort än ett stort bolag som kanske är på en mogen marknad. Och det är klart att det beror lite på ingångsvärdering, men ett bolag kan skapa väldigt mycket värde genom tillväxt om det omsätts också i en ökad vinst.

Mips som extremexempel på tillväxt

Emil: Och jag tror jag gav ett exempel i Fika Tillsammans. Och nu hittade jag ett ännu mer extremt exempel. Bara för att exemplifiera, och kom ihåg att det är ett extremt exempel. Ett litet bolag som har en innovativ mjukvara eller innovativ produkt kan kanske först börja lite i Sverige och sen går man internationellt. Man kanske har en stark kärnprodukt så man kan bygga på den.

Det finns ett bolag som heter Mips, som ni kanske har sett på hjälmar, som har ett sidokrockskydd.

Jan: Ja, det hjälper mot de här rotationsskadorna.

Emil: Som är ett nät, kan man säga, in i en hjälm. De noterades våren 2017. Jag kollar upp lite siffror då, det här är ett extremt exempel. De omsatte 126 miljoner kr och gjorde ett vinstresultat på 15 miljoner kr 2017. 2020 omsatte de 365 miljoner kr och tjänade 167 miljoner kr, det vill säga mer än tio gånger mer. För då har de penetrerat marknaden mer internationellt och de har också gått från att kanske varit en cykelhjälmsleverantör till att vara med i många sporter. De finns kanske i fordon och har liksom breddat sig både internationellt och vertikalmässigt. Och nu ska man inte värdera aktier, men den har gått från 50 till 800.

Och så tittar jag bara för att jämföra med en annan kategori som finns i de här stora bolagen, de svenska storbankerna. Där, och nu kanske det är ett orättvist exempel, men jag gör det ändå.

Jan: Man kan alltid baissa banker. Det är okej.

Emil: För de opererar på en ganska mogen svensk marknad. De har snarare problem med uppstickare som tar marknadsandelar. Så om jag tittade på Nordea, Handelsbanken, Swedbank, SEB, så hade deras kurser gått flätt sedan 2017. Vissa av dem har haft ganska hög direktavkastning, så du kanske ändå haft en positiv avkastning. Men det är bara för att exemplifiera att små bolag kan växa snabbare och skapa mycket mer värde genom den tillväxten än vad även ett ABB eller till och med ett Ericsson. Ericsson är ett fantastiskt bolag, men det är svårt för dem att växa 20–30 % per år.

Ingångsvärderingen avgör

Emil: Jag vill också göra ett tillägg. Sen gäller det vad man får för ingångsvärdering. Om du har betalat, säg 1000 gånger en omsättningskrona i Mips när du köpte det, då kanske det ändå inte blir någon bra investering. Men jag tror att det finns många bolag som presterar bra och växer. Och det är svårt att veta vilket det är. Mips står nu igår, jag tror det är 800 någonting. Jag kommer ihåg att när jag tittade på den en gång i tiden och den stod i 200 tyckte jag att den var väldigt dyr. Så det är svårt som förvaltare att veta vilken som kommer leverera bäst. Därför är ju en indexfond bra, för då får man allt.

Jan: Ja, men vad var det du sa om att man kan få fel ingång i aktier?

Emil: Jag tycker generellt, jag och mina kollegor, när vi utvärderar om vi ska investera i något, då är vi ganska känsliga för hur ett bolag värderas. Det vanligaste är en multipel på rörelseresultat, att man betalar kanske 12 gånger eller vad det nu må vara, eller en multipel på en försäljningskrona. Det är mycket mer än så. Men om du betalar för en vinstkrona alldeles för högt, då kanske det inte hjälper om bolaget presterar bra, om du har betalat för mycket i början.

Jan: Hur går det till när jag betalar för mycket i början?

Emil: Att det blir hype, till exempel Tesla. Att du betalar 200 gånger årsvinsten. Det kanske visar att Tesla har presterat bra, men aktiekursen kanske ändå går ner för att ingångsvärdet var för högt. Och det tycker jag, framför allt de senaste åren nu, i takt med att räntorna har drivits ner och man har tryckt mycket pengar, så har man tappat relationen till fundamental värdering. Så jag har sett nu att folk tecknar aktier, emissioner, utan att veta hur mycket de betalar för vinsten. Och sen går aktien ner. Varför går den ner? Jo, det kanske var för högt prissatt i den här nyintroduktionen.

När kursen faller trots vinst

Jan: Det där är anledningen till varför ibland folk som inte kan så mycket om aktier kommer med frågan: hur kan aktiekursen gå ner när de levererar en rapport som visar att de går med mycket vinst?

Emil: Ja, för att förväntningarna var att de skulle gå med ännu mer vinst. Och det var det man hade prisat kursen på.

Jan: Ja, då lär man sig det om man inte kan så mycket om aktier innan dess.

Emil: Precis. För kursen antyder att de skulle haft 100 miljoner kr i vinst.

Jan: Ja, förväntningarna var höga.

Emil: Och sen blev vinsten bara 90 miljoner kr.

Jan: Och då blir folk besvikna, för jag hade räknat med att de skulle ha 100 miljoner kr i vinst. Och då sjunker aktiekursen. Och någon som bara tittar på det säger: de har ju levererat 90 miljoner kr i vinst.

Emil: Ja, det gjorde de.

Jan: Men inte ens jag skulle kunna säga: ja, men det som du sa nu, att de har levererat och de borde gå upp. Alltså, sån rookie är jag.

Emil: Ja, ja, men det är okej. Fast vet du vad? Det svåra är att eftersom det handlar om förväntningar och alla gör sina egna analyser, och sen påstår jag dessutom att detta är en väldigt svår fråga: vad är det korrekta värdet av den här aktien idag? Det är en av de svåraste frågorna som finns. Och jag påstår att jag, till exempel i min investeringsstrategi, har bestämt att den typen av frågor ska jag inte behöva svara på. För att det går inte. Det är samma som nu, är inflationen hög eller inte? Är börsen högt värderad eller inte? Ingen vet.

Därför köper jag hellre allt via index

Emil: Och då är jag hellre så här: nej, men då köper jag alla aktier till det priset som det är. Så köper jag mitt för 200 kr och blundar och håller för näsan. Och sen inser jag att det var skitbra, för den har ökat fyra gånger i värde. Sen får jag säkert med något skit också, där det sjunker. Men just genom att jag har en indexfond får jag allt. Något kommer gå bra, något kommer gå dåligt. Men i genomsnitt kommer det gå som marknaden.

Jan: Och det är det. Vi kunde ha dykt ner ännu mer.

Emil: Men i alla fall, en lite lång utläggning där. Jag skulle vilja sammanfatta med att små bolag kan växa snabbare och därigenom skapa kanske lite mer värde än de mogna bolagen.

Jan: Ja. Och där också, bara för att göra det lite till våra lyssnare. Äger man till exempel, som vi brukar prata om, fondrobotar, då får man ofta småbolag med. Men om man bara köper en global indexfond, eller en vanlig Sverigefond, då får man ofta inte med de här lite mindre bolagen. Och det är därför jag har varit en liten fanboy till er, för att just de två första fonderna var ju specifikt småbolag, mikrobolag. Sen vågar inte jag ta det så extremt att säga: nej, men jag skiter i de stora bolagen. Utan jag har försökt att vikta upp de små.

Likviditet i små och mikrobolag

Jan: Men jag tänker också, när vi pratade om lite i förra avsnittet, så pratade vi om likviditet. Och de här små- och mikrobolagen, där tenderar likviditeten vara lite sämre. Hur hanterar ni det i fonderna?

Emil: Då är det så att det trots allt är hundra innehav i mikrobolagsfonden. Så om vi får in ett belopp fördelar vi ut det på dem. Så vi har inte haft något problem så här långt. Det som är en utmaning med själva indexet som vi följer, det är att man årsvis gör en utvärdering där de största går vidare till midcap-indexet. Om man tar senaste årsskiftet så blev det en väldigt stor del av fonden som gick vidare. Och där upplevde vi att för att inte driva priserna, ändra riktningen, då började vi göra en omläggning av innehaven lite innan, några dagar innan. För att liksom inte sista dagen behöva panikköpa, om du förstår. Och då tar man en liten prisrisk, eller du tar en fördelningsrisk i fonden, att du kanske inte har exakt rätt fördelning för att du börjar omvikta innan den formella omläggningen. Men det kan slå åt båda hållen. Den kan bli bra och den kan bli dålig. Så väntevärdet är väl ungefär noll. Men det är en utmaning som vi hanterar. Det var en extrem andel som bytte lista. Men i övrigt har vi inte haft några problem.

Jan: Men om vi tar lite...

Emil: Ursäkta, då hade vi ändå corona och den effekten på börsen när den gick ganska brant. Vi upplevde inga problem i det.

Jan: Ja.

Snabbfakta om de tre fonderna

Jan: Jag tänker lite snabbfakta. Om vi tar Plus Alla Bolag Sverige. 330 bolag ungefär.

Emil: Ja, lite drygt.

Jan: Och avgiften till slutkund, eller till oss som sparare, är 0,2 %. Småbolagsfonden, typ 280 bolag. 0,4 % i avgift. Och mikrobolag, 100 bolag. Hur är överlappen mellan fonderna?

Emil: Men återigen, för att ha effektiv förvaltning i Alla Bolag och Småbolag, så för att täcka in de här 100 minsta, dem har vi täckt i mikrobolagsfonden. Så istället för att de också ska köpa de här små, då köper de bara andelar i mikrobolagsfonden. Och det betalar de självklart ingen avgift för. Så då löser vi de allra minsta bolagen för de här två största fonderna.

Jan: Bra.

Läsarfråga: skillnaden mot SEB Sverige Index

Jan: En läsarfråga här från Martin. En fond som innan ni lanserade hösten 2020, så har jag i många år rekommenderat den här SEB Sverige Index, som sen bytte namn till SEB Sverige Hållbar Index. Och nu tror jag att den bytte tillbaka.

Emil: Det stämmer. Den heter bara SEB Sverige Index igen.

Jan: Igen. Den blir inte hållbar längre.

Emil: Nej.

Jan: Hur skulle du, om du skulle kontrastera, utan att gå in på att du får vara part i den här podden, hur skulle du göra en grov jämförelse?

Emil: Som jag uppfattar det har de valt att ha en hållbarhetstwist på den. Det vill säga, de väljer framför allt bort vissa bolag. Medan vi tycker att, och hållbarhet är väldigt viktigt, men just nu finns det ingen tydlig definition på vad ett hållbart bolag är. Hur vet vi vad vi ska välja bort eller inte? Då börjar vi komma in på aktiv förvaltning. Vissa fonder väljer till och med in bolag som är extra hållbara. Men om man ska jämföra oss två, så är det väl då att de väljer bort en del bolag, och om det är bra eller inte får väl... vi har olika approach där. Vi har alla bolag. De har inte. Och det innebär att vi har lite olika fondsammansättningar, så vi kommer prestera olika. Och jag kollade igen nu, sedan start hade vi gått 75 punkter olika, vilket är ganska mycket givet att arvodet är 20 punkter. Återigen, jag säger inte att något är bättre eller sämre, men vi har lyckats prestera bättre än dem sedan start. Vi har helt enkelt olika sammansättning.

Jan: Så ni har ingen hållbarhetsapproach?

Emil: Nej, utan vi tycker att, givet hur indexen ser ut idag och hur svårt det är att definiera vad som är ett hållbart bolag. Var drar man gränsen?

Jan: Men ni kan ju bestämma själva.

Emil: Ja, men det är just det vi helst inte vill göra, för då blir det aktiv förvaltning.

Den kontroversiella Saab-frågan

Jan: En gång väl?

Emil: Nej, fast...

Jan: Hela tiden. Man kan ju...

Emil: Man kan se exakt hur många punkter vi avviker från det index vi följer. Då kan man bedöma, har de gjort en effektiv förvaltning eller inte? Men en fond som plockar bort bolag och inte exakt följer ett index, där kan man inte veta om de har slarvat, haft höga kostnader i fonden eller inte. Plus att det blir väldigt subjektivt. Om jag tar till exempel, många plockar bort vapen.

Jan: En med.

Emil: Men då tycker jag till exempel, ja, nu kommer jag till en kontroversiell åsikt, då är ju ett naturligt bolag att plocka bort Saab. Å andra sidan tycker jag personligen att det är ganska viktigt för Sverige att vi har en försvarsindustri. Att försvaret är det som gör att vi kan ha demokrati. Titta på länder som inte har haft ett försvar. Och så blir det en diskussion. Ska man plocka bort Saab eller ska man inte plocka bort Saab? Och så blir det en nyansskillnad. Och sen den här konversationen kan man ha i princip i alla typer av utvärderingar. Och det blir klurigt. Det finns bolag som levererar till sådana som inte är hållbara, som har det som sin största kundgrupp. Vad gör man?

Jan: Ja, jag förstår dilemmat.

Emil: Om det är möjligt att mer definiera upp det hela, ja, men då är det mycket möjligt att vi också följer det. Men just nu kör vi allt.

Jan: Ja, precis.

Läsarna efterfrågar branschfonder

Jan: Och sen var det så himla roligt, för att Niklas skickade in en fråga. Och då var det så här: kommer Plusfonder, förutom småbolag, täcka in andra branscher? Till exempel säkerhetsbolagsindex, teknologiindex eller hälsovårdsindex?

Emil: Ja!

Jan: Nu blir Emil glad. Och sen kommer Mattias Gustavsson så här: jag är intresserad av till exempel preferensaktier eller fastighetsaktier. Känns som att marknaden i Sverige är redo för en sådan typ av produkt. Är det något som kanske ligger i korten?

Emil: Jag tror det gör det.

Jan: Så berätta nu. Ni kommer lansera tre nya fonder.

Emil: Vi fortsätter att bredda paletten, och då har vi kommit till branschfonder. Nu har vi haft storleksfokus, mikro, små och alla. Men nu kör vi branscher, och då har vi funderat sinsemellan, jag, Mikael och Rickard, och kommit fram till att vi vill fokusera på fastigheter, teknologi, hälsovård. Och det är då 100 % svenska bolag.

Jan: Och varför har ni gjort just valet svenska bolag? För det är en sådan fråga som har kommit här från flera andra. Erik tror jag här, har ni tankar på internationellt emellan, liksom hela Nordens småbolag?

Emil: Vi börjar svenskt och försöker att bredda oss med den svenska marknaden. Och mycket möjligt att vi går utanför Sveriges gränser i nästa steg eller steget därefter. Men vi behöver börja någonstans, och då vill vi fokusera så här. Vi tycker Sverige är ett bra aktieland. Det finns stora fördelar med Sverige, med väldigt bra corporate governance jämfört med många andra länder. Vi har innovationskraft och skapar många bra bolag här, och därför tycker vi att Sverige funkar utmärkt.

Plus Fastigheter Sverige

Jan: Om vi börjar med, för det där är också en sådan fråga som du sa innan: Jan, kan vi inte fråga lyssnarna eller tittarna eller läsarna, vilken vill de ha att lanseras först? Och där tänkte jag, vi ställde den frågan på Patreon på Fika Tillsammans, och då var det många som började med fastigheter. Så kan du inte berätta om den här Plus Fastigheter Sverige, hur är tanken?

Emil: Bara en kort kommentar om att vi gärna vill ha input. Vi hade identifierat de här tre fonderna som väldigt intressanta, men vi själva vet inte vilken som är mest intressant egentligen. Den första fonden kommer att lanseras i september, oktober i år.

Jan: 2021.

Emil: Ja. Och vi har skickat in ansökan till Finansinspektionen och förväntar oss att komma igång. Då kommer vi göra så att den fond som framröstas av RikaTillsammans som mest intressant, det är den vi lanserar först av de här.

Jan: Och då var vi inne på en av dem med fastighetsfonden.

Emil: Och där är det så att det finns etablerade index, faktiskt både från SIX och Nasdaq. Så där har vi helt enkelt, kan man säga, återanvänt. Det har funnits ett Carnegie Real Estate ganska länge exempelvis, som vi i princip är identiska med. Och det är då alla fastighetsbolag på Stockholmsbörsen, vilket är 30 till antalet idag.

Jan: Det är de största som folk känner igen. Har du någon känsla?

Emil: Ja, men det är de här klassiska Balder, Sagax, SBB, Castellum.

Jan: Hufvudstaden kanske.

Emil: Hufvudstaden kommer också. Här har jag till och med listan. Fabege är också där, som nummer fem. Sen kommer Wallenstam, Hufvudstaden, Wihlborgs, Pandox och så vidare.

Jan: Och de äger liksom bostäder, kontor, alla möjligheter.

Emil: Exakt. Så det är några av de här bolagen som kanske är en hybrid, att de också utvecklar projekt. Men de allra flesta hyr ut, som du säger, olika typer av lokaler.

Fastigheter som eget tillgångsslag

Jan: För det där, alltså, nu ska jag inte lägga massa vikt i det här, men jag tycker att den är mest intressant.

Emil: Varför?

Jan: För att man brukar prata om fastigheter som ett eget tillgångsslag. Och antingen kan jag köpa, äga och utveckla fastigheter själv, som vi har kompisar som gör. Eller så kan jag säga att jag har inget större intresse att äga och utveckla industrifastigheter eller hyresfastigheter, och då investerar jag i ett bolag som har gjort det där i hundra år. Typ.

Emil: Ja, och då har man kunnat...

Jan: Och då har jag exponerat mig mot det där. Och tittar man, jag som läser mycket forskning, så till exempel i USA har det varit väldigt populärt med så kallad REIT, Real Estate Investment Trust. Och vi har inte riktigt haft... Vi har haft Länsförsäkringar Fastigheter, det har väl varit det närmsta vi har haft i Sverige. De har gjort det bra. De har gjort det superbra de senaste åren.

Emil: Men de existerar fortfarande.

Jan: Det är lite speciellt, men jag tror de kostar 1,4 %. Så att här har vi liksom också nästan 1,2 procentenheters rabatt. Titta, nu pratar jag i din sak här. Men framför allt också nu utifrån avsnittet vi har gjort, om att det är många som är rädda för inflation. Och i ett inflationsscenario vill man ha reala tillgångar. Och reala tillgångar är till exempel fastigheter. Så att jag ser detta, inte bara som en fastighetsfond, jag ser detta som nästan ett lite annorlunda tillgångsslag. Så att jag har till exempel aktier, jag har räntor, jag har guld, jag har fastigheter. Jag vet inte om du har någon... Du bara sitter och lyssnar.

Emil: Jag instämmer i det du säger, helt, att det är sitt eget tillgångsslag som är intressant att få exponering mot. Så att det kan vara en liten del av en total portfölj. Och i och med att detta blir en indexfond behöver jag inte sitta och ha någon åsikt om vilket av de här bolagen som kommer gå bäst i framtiden. Utan jag får allihop i förhållande till kapitalvikten, alltså till den storlek som de har.

Fysiskt eller syntetiskt replikerat?

Jan: En liten teknisk fråga här, doktor Chicago. Är de fysiskt, de här fonderna, eller alla fonderna som ni har, är de fysiskt eller syntetiskt replikerade? Och du får gärna förklara skillnaden innan du svarar.

Emil: Ja, fysiskt, då äger man de underliggande aktierna. Syntetiskt, då äger man en exponering. Så man ingår ett avtal med någon. Och den parten säger att du får den här exponeringen. Men istället för att få de aktierna får man ofta stora bolag som omsätts väl. Så du kanske har en Sverigefond som sitter med tyska large caps exempelvis. Det är som att man köper sig utvecklingen, men man äger inte den underliggande tillgången. Man kan säga att man köper den här exponeringen. Och för oss innebär det en motpartsrisk. Det går inte att komma ifrån.

Jan: Jag tycker ändå det är lite svårt att fatta.

Emil: Ja, men det är ett annat sätt att göra det på.

Jan: Det korta svaret är så här: fysiskt är bra, syntetiskt är dåligt.

Emil: Jag kan se om jag kan försöka förklara. Säg att jag vill ha en mikrobolagsfond, som vi har. Och det är lite klurigt, kanske svårt att få ihop det. Då går man till Deutsche Bank, Morgan Stanley. Kan jag köpa den eller ingå ett avtal att ni ger mig den exponeringen och den avkastningen som det skulle ha gett? Och så får de lösa det på sin sida och ska leverera den avkastningen. Men vad du faktiskt äger är inte de aktierna som är de svenska mikrobolagen, utan du får istället vanligtvis väldigt stora bolag.

Jan: Ja, och du har en risk att om Morgan Stanley går i konkurs så förlorar du allt. Så att syntet, det är många som har varnat för syntetiska indexfonder. Nu upplever inte jag att det är ett problem i Sverige, utan jag upplever att detta är ett problem i USA.

Emil: Sen tänker vi att på något sätt vill ju den här Deutsche eller Morgan Stanley, de vill ha betalt för att de sätter ihop den här exponeringen. Det måste kosta i någon ände också. Förmodligen mer än om man hade gjort det själv då. Så att för oss, om vi ska hålla låga avgifter, så tror jag inte man hade haft råd heller. Så det är både risken men också kanske kostnaden. Och för att svara på frågan, vi kör fysiskt på alla fonder. Jag kan inte säga att vi skulle någonsin köra syntetiskt i någon fond.

Vad avgör vilka bolag som kommer med?

Jan: Vi har Erik Dahlén här som undrar: vad är det som avgör vilka de 30 fastighetsbolagen är som kommer med i fonden?

Emil: Ja, då har vi gjort så att det har funnits, som sagt, etablerade index som Stockholmsbörsen har definierat. Det finns fördefinierat vilka som kategoriseras som ett fastighetsbolag. Så vi har helt enkelt använt de index som har funnits, att det är de 30.

Jan: Ja. Är det något mer som du tycker är spännande kring fastighetsfonden som vi borde ta upp?

Emil: Nej, men nej. Det tycker jag låter bra. Ska vi ta de andra två?

Plus Hälsovård Sverige

Jan: Sen var det, vad var nästa jämte?

Emil: Vi kan ta Plus Hälsovård.

Jan: Och det är 145 innehav, 0,4 % i avgift.

Emil: Ja, och då har vi tänkt så att det är ett intressant segment ur flera perspektiv. Dels finns det många potentiella vinnare i framtiden som kommer bli väldigt framgångsrika. Men det kommer också vara svårt att veta vilka de är. Då kanske det är bra att ha en indexfond som har allt. En annan aspekt med hälsovård är att det har en defensiv konjunkturkaraktär som man ibland kanske vill ha lite extra exponering mot. Om man tar de här största bolagen i den fonden, som då är exempelvis Astra, Getinge, Sobi, Biovitrum tror jag det heter. Den typen av bolag som inte påverkas jättemycket av... Folk är sjuka oavsett om det går bra eller inte. Så det finns den aspekten som jag tycker är intressant med den, och så får man då en bra riskspridning.

Både Stockholmsbörsen och First North

Emil: Sen har vi gjort en annan grej med den här. Vi har faktiskt tagit både Stockholmsbörsen och First North. Vi insåg att på First North finns det också väldigt många spännande bolag. Och också kanske en del av mindre kvalitet, så man får liksom helheten.

Jan: Vad är nu First North?

Emil: Det är den minsta listan med de minsta bolagen på Stockholmsbörsen.

Jan: De som är till exempel så här... Du vet, en forskare som startar ett bolag kring någonting de ska göra, fas 2-studie som ska gå till fas 3, har tagit in lite pengar. Men det är ingenting, utan de bara går med förlust. Ligger de på First North?

Emil: Ja.

Jan: Nej, men det...

Emil: Jo.

Jan: Ja, men det kan också finnas... De måste väl ändå vara... Är de inte börsnoterade?

Emil: Jo, de är börsnoterade och de är på First North. Ett sånt bolag kommer ju aldrig in på large cap, för då ska de ha mängder av stora värden. Så de börjar ofta sin resa där, för de måste ta in sjukt mycket pengar hela tiden. Så där är ingen lönsamhet. Men lyckas de få ett fas 3-godkännande, ja, då kan den explodera i värde.

Jan: Något överdrivet. Men det kanske inte är sådana bolag som är med.

Emil: Om man backar ett steg, så... Det som man brukar säga är Stockholmsbörsen, det är Small, Mid och Large Cap. Det är en så kallad reglerad marknad som har de strängaste kraven för att du ska vara listad där. Sen har du First North, som i sin tur är First North. Sen har du First North Premier. Och de kraven är inte långt borta från den stora listan. Och det kan vara exempelvis att det ska vara en viss ägarspridning, en viss typ av kommunikation till aktieägarna. Och det kan faktiskt finnas också väldigt stora, väldigt välskötta bolag på First North. Så det finns absolut mindre bolag som inte kommit långt, men det kan också finnas tiomiljardersbolag där som tjänar bra med pengar. Så det finns, kan man säga, en intressant mix där.

Jan: Det är lite mer vilda västern, på de här Spotlight och First North.

Emil: Det kanske är ytterligare ett...

Jan: Ja, men vi behöver inte gå in och värdera olika listor.

Emil: Väldigt diplomatiskt. Men vad gäller hälsovård så är det... Om man tittar på fördelningen, värdemässigt på Stockholmsbörsen kontra de som finns på First North, då är, för mig, över 75 % på den stora Stockholmsbörsen. Så det är, jag ska inte säga att det kryddar, men det är en mindre del. Ett stort antal bolag på First North, men värdet är mindre, så de påverkar inte lika mycket.

Jan: Men får jag de här förhoppningsbolagen i hälsovårdsfonden?

Emil: Ja, du får liksom 145 bolag. Och vissa kommer inte lyckas, vissa kommer lyckas. Så det är väl lite av det fina med en indexfond. Du kommer få en pott med alla bolag, där de stora som Astra, Getinge och så vidare väger tyngst.

Ett index som inte fanns

Emil: Och sen vill jag tillägga att det här är index som inte finns, eller har funnits. Utan där har vi tillsammans med SIX, som har lång historik av att ta fram index, i samarbete tagit fram dels hälsovård, och sen har det funnits undergrupper som vi har satt ihop för att bilda det här. Och vi kommer, jag tror både på Plusfonder och på RikaTillsammans, lägga upp exakt vilka undersegmenten är. Det kan vara intressant att veta. Är sjukhus med? Är biotech med och så vidare. Så man vet liksom vad det är man får.

Jan: Men det kan man väl få också, en lista? Alla bolag som är med i indexet. Kan man få det?

Emil: Ja, men det indexet har inte kommit ut om man liksom den här veckan vill veta.

Jan: Nej, nej, nej.

Emil: Men när det lanseras så är det...

Jan: Det där brukar vara en hemlighet i aktivt förvaltade fonder. Då får du aldrig reda på vad det är du äger. Förutom i årsrapporten.

Emil: Framför allt hedgefonderna som är helt...

Jan: Men, men förlåt. Jag vill förtydliga en grej här i förhållande till det vi pratade om i förra avsnittet, Caroline. Kommer du ihåg att i förra avsnittet pratade vi om att det ofta fanns ett företag som är en indexleverantör, och sen finns det en indexfond. I det här fallet fanns det ingen indexleverantör som hade gjort ett hälsovårdsindex. Så här har Emil och Richard och Mikael fått skapa indexet tillsammans med en indexleverantör, och sen skapat en fond som följer det. Så att man har fått igenom...

Caroline: Så är de identiska då? Indexet och indexet.

Emil: De kommer vara det.

Riskbegränsning med ett tak per bolag

Caroline: Men hur är risken i den här indexfonden? Bara kort.

Emil: Det är helt rätt, det där. Och sen då också komplettera hur sammansättningen är. Vi har bestämt att både den med hälsovård och teknologi, som är den tredje, där har vi sagt att inget bolag ska kunna utgöra mer än 5 %. Hade man egentligen värdemässigt skulle ha utgjort 10 %, så blir det ändå bara 5 %. Det är nämligen så att Astra skulle utgjort väl över 20 % och Ericsson skulle utgjort väl över 30 % om man inte hade satt ett cap på de här. Eller ett tak, kanske är ett svenskt ord.

Caroline: Det minskar väl risken då? I den indexfonden? Det känns som att det är... Jag vet inte om jag vill ha den. Förlåt det. Jag tycker den känns riskabel. Men jag tror att... Spännande men riskabel.

Emil: Jan nämnde att det finns väldigt många forskningsbolag som inte tjänar pengar. De utgör en ganska liten del av totala indexförmögenheten och därmed av procentuell andel av fonden. Så att, som jag nämnde, Astra, Getinge...

Jan: Kan vi inte ta de fem största? För jag vet att du har sådana slides här.

Emil: Har du inte huvudet, så jag tar fram en förberedd bild här. Ska vi se. Jo, då har vi då AstraZeneca, Getinge, Swedish Orphan Biovitrum, Vitrolife, Elekta och AddLife. Så det är stora etablerade bolag som... De här utgör 5 % var.

Jan: Är inte AddLife dessutom ett sådant som äger en massa andra bolag? Och Getinge är väl också...

Emil: Ja, det är dotterbolag som... Det är väl instrument som man använder framför allt inom medicinsk vård.

Jan: Så det är ingen förhoppningsfond?

Emil: Nej, de är inte det. Men sen kommer det en massa andra bolag där också. Men de, de skulle jag säga, är en ganska liten del av fonden, och lyckas en så kompenserar det mer än för ett par som inte flyger. Men man får väl studera. Vi kommer ha en lista på exakt fördelning, på hur mycket de utgör. Så får man se att om det här passar mig eller om det inte passar mig.

Backtracking och hälsovård som ny teknologi

Jan: Jag vet att ni håller på, att de håller på att ta fram en sån här backtracking. Alltså så här, hur har detta gått historiskt? Hur är din känsla? Har detta gått bättre än Stockholmsbörsen? Eller har det gått sämre, eller har det varit stabilare? Vad skulle du säga utmärker det här indexet? För det är både index och index.

Emil: Ja. Vad gäller backtracking så är det ganska komplext, för det har skett så mycket förändringar hela tiden. Det är en stor insats, så vi kommer väl göra två och ett halvt år backtracking. Och det är ju, som vi vet, för lite egentligen för att ha något och säga att så är det. Så då kommer det lite gissningar från min sida. Jag vågar faktiskt inte göra det, men spontant skulle jag tro att de har presterat bra. Men jag har ingen svensk data att backa upp det med. Men jag tycker själv att båda är en sund exponering. Har ni tänkt något?

Jan: Jag lyssnade på en podd med hon Cathie Wood från Ark Invest, som är en sån här jätte... De säger så här: innovation löser problem. Vi investerar i sådana disruptions. Och då pratar man om...

Emil: Vi ska prata om det. Vi har det på Patreon.

Jan: Kommer vi ha ett specialavsnitt om Cathie Wood? Och då pratar hon om att till exempel just hälsovård framgent borde vara en sån här disruptiv bransch. På grund av till exempel, hon sa att när gjorde man första sekvenseringen av genomet? 20 år sedan, eller något sånt?

Emil: Ja, det var nog längre. Ja, 30.

Jan: Men i alla fall, det kostade 2,8 miljarder dollar att sekvensera en människas DNA. Och sen så här: snart är man nere under 100 dollar. Och när man kommer kunna sekvensera det, så kommer vi kunna göra anpassade cancerbehandlingar.

Emil: Man gör redan det?

Jan: Ja, man gör redan anpassade cancerbehandlingar etc. Det är många som pratar om hälsovård som en väldigt, som nästan ny teknologi som vi har haft i ett antal år. Individanpassat, säkert sen med flera verktyg, och i och med att man kommer förstå mer om... Alltså ju mer vi fattar, desto mer kommer vi kunna göra med kroppen. Har ni tänkt på det? Alltså när ni har satt ihop detta.

Emil: Nej, men detta är nog något som kommer gå bra i framtiden. Jo, men det hade vi inte trott. Att det skulle vara bra avkastning, det hade vi inte lanserat.

Jan: Det kommer liksom inget oljebolagsindex här framgent.

Emil: Det tror jag inte. Fossil energi.

Jan: Nej, men det är egentligen både, som du säger, hälsovård och teknologi, det är framtiden lite grann.

Hälsovårdens undersegment

Jan: Men sen, det som är intressant med just hälsovårdsfonden, det är att det är alla typer av undersegment. Så det kan vara... Vilka är undersegmenten? För det vet jag också att du har en slide.

Emil: Ja, och det är ganska många, men det är... Nu har jag amerikanska namn här, men det är läkemedel, biotech, medicinska tjänster, medicinska produkter som leverantörer, lite större medicinsk utrustning. Sen har vi då de som utgör tjänster, de som har ett eget sjukhus, om man säger så, och kliniker. Så det är väl, kan man säga, huvudgrupperna. Och sen är vikten i de här väldigt olika. Och den har jag inte just idag. Så det är en, jag tycker, intressant mix av både stabila, stora bolag och så de som är lite mer framtidens bolag.

Jan: Ska du ta den?

Caroline: Ja, jag ser, Janne. Erik Dahlén undrar mer: vad avgör om ett bolag åker in eller ut ur indexet?

Emil: Ja, om vi tar våra befintliga fonder så har de antingen årsvis eller halvårsvis, vad ska man säga, utvärderingar om man åker in eller ut. Och reglerna för ett visst index är ju satta, så där hänger vår fond med. Enligt de, som vi var inne på, mikrobolag, där passerar man en viss storleksgräns så försvinner man. Och det är likadant med småbolagsfonden. Det finns en storleksgräns, och sen har vi alla bolag. Den ska ändå ha alla bolag. Och de här nya fonderna, de kommer halvårsvis. Och där har vi alltid ett visst segment. Så där handlar det mer om att de stora ombalanseringarna görs halvårsvis, som exempelvis introduktioner och liknande.

Plus Teknologi Sverige Index

Jan: Om vi ska ta den sista, Plus Teknologi Sverige Index. Också 0,4 % i avgift, ungefär 150 innehav. Den här är jag egentligen mest nyfiken på. Eller så här, nej jag ska inte säga... om jag ska vara...

Emil: Är du skeptisk?

Jan: Nej, inte skeptisk. Skadeglad är nog rätt ord. Att det här indexet kommer. För att jag får alltid så mycket frågor kring så här: ja, men ska man inte äga den här [bolaget] ny teknik? Eller [bolaget] ny teknologi? Det finns en uppsjö sådana fonder. Och så har jag ibland sagt: ja, det är jätteduktiga förvaltare. Jag har intervjuat några av dem. Men det är inte svårt att ha bra resultat om du sitter i en båt och hela havet stiger, så kommer den ju stiga för alla som är i båten. Det avslöjar inte så mycket vem som har en dålig båt.

Det är inte svårt att ha bra resultat om du sitter i en båt och hela havet stiger. Det avslöjar inte så mycket vem som har en dålig båt.

Så på det här sättet blir Teknologi Sverige plötsligt den första benchmarken. Där man kan vara så här: okej, är de här andra teknikfonderna så mycket bättre eller är indexfonden bättre? Och sen framför allt så kan jag benchmarka mig själv. Därför tycker jag att den här är mest spännande från det perspektivet.

Emil: Det blir det ju i alla fall. De här nya teknikfonderna har ju i regel lite utanför Sverige, Norden, och sen har de också i vissa fall hälsovård. Men oftast är den absoluta merparten svenska teknologibolag. I vårt fall så heter indexet SIX Sweden Technology, Media, Gaming Index. Grossindex. Så att vi har teknologi, vi har teknologiorienterade mediebolag och vi har gaming. Men absolut ingen betting.

Jan: Aha, så det blir liksom, okej. Så vad kommer huvudindexet att heta?

Emil: Indexet kommer att heta SIX Sweden TMG Gross Index.

Jan: Okej, och vad står TMG för?

Emil: Det är då Technology, Media and Gaming.

Mediabolag, gaming och var gränsen går

Jan: Okej, och sen blir det underindex. Så att man skulle egentligen kunna ha så här svenska techbolag inom gaming?

Emil: Nej, det är det indexet vi fullgör. Sen finns det underbranscher under indexet. Men det är själva...

Jan: Förlåt, jag fattar inte. Det är underbranscher, men de...

Emil: Nej, men för att vara lite tydligare då, så finns det vissa mediabolag som vi tycker, som Nent, som vi tycker är så pass mycket teknologi att den platsar i den här fonden. Men det är inte ren teknologi. Så därför har vi lagt till Media.

Jan: Ja, men jag fattar. Men kommer jag kunna titta på en lista och säga: det här är mediabolag, det här är gamingbolag, det här är teknologi?

Emil: Ja, det kan man se på vår hemsida sen.

Jan: Ja, exakt. För jag menar, det är många som är intresserade av bara gamingbolagen. Och då blir det också... Så här, var jag kommer ifrån är att jag ofta brukar säga till folk: men om du ska investera dina pengar, lägg en del i indexfonder och lägg en del i din egen portfölj. Men så brukar jag säga, för din egen skull, benchmarka. Så om du har din portfölj med gamingbolag, så blir det här plötsligt något att jämföra med. Men du kommer i samma index få de här andra två.

Emil: Okej, ja.

Jan: Bra. Så det finns tyvärr inget bara gaming.

Emil: Det hade varit lite väl koncentrerat.

Jan: Ja, men precis. Vad är det för gamingbolag? Är det sådana här bet?

Emil: Nej, nej, nej. Spelutvecklare. Tänk Paradox, Stillfront. Som gör dataspel.

Jan: Så ta de största då, så är det i ordning.

Emil: Då är det Ericsson, Hexagon, Sinch, Embracer, Stillfront, Nent och Mycronic. Så det är en intressant mix. Det är de som utgör 5 % och som är kappade.

Jan: Evolution Gaming, som är en sån här stor favorit bland många småsparare. Den är inte med alls? Eller bara på en liten del?

Emil: Nej, nej, den är inte med. Det bedömer vi inte vara den teknologihöjden.

Jan: Är de tillräckligt stora?

Emil: Jo, jo, det är ett jättestort bolag.

Jan: Vad spännande. Alltså, detta kommer bli jättespännande. Men, ja, nu har jag ingen koll alls, men Massive är inte tänkt? Eller en sån, nu blir jag osäker själv nästan.

Emil: Nej, den ska inte vara med, tror jag inte.

Jan: Men det får nästan vara kvar.

Emil: Nej, men det tror jag inte vi bedömer som tillräcklig teknologihöjd.

Jan: Okej.

Vad definierar ett teknikbolag?

Jan: Men hur, då kommer vi tillbaka till Eriks fråga här. Så vad definierar ett teknikbolag? För han säger så att idag använder de flesta bolag teknik. Har man inte koll på teknik idag så har du inget företag.

Emil: Han har helt rätt i det, naturligtvis. Så det är klart att vad drar man den gränsen? Men det finns återigen etablerade subbranscher som har funnits på börserna länge, vad som ligger under teknologi eller liknande. Så vi har utgått från det, och sen...

Jan: Här är det många fler...

Emil: Det är något 15-tal underbranscher.

Jan: Vilka är underbranscherna då? Ska vi gå igenom alla dem? I gamingen?

Emil: Nej, i hela teknologi. Jag tror att det fortfarande är kvar. Jag kan göra så att jag läser upp dem. Det är engelska, det finns inga svenska översättningar. Så kan jag bara nämna då. Computer Services, då är det ett konsultbolag som Knowit exempelvis. Software, ett bolag som heter Lime Technologies. Nu tar jag ett exempel i varje kategori. Vi har Consumer Digital Services, Acast, som gör podd. Vi har Semiconductors, då har vi Sivers Semiconductors. Electronic Components, då har jag tagit ett bolag som heter Pricer, som gör sådana digitala prisetiketter. Vi har Production Technology Equipment, och det är Mycronic, som är jättestora på det. Vi har Computer Hardware, det är Tobii som gör hjälpmedel framför allt inom hälsovård, men väldigt hög teknologi. Vi har Telecommunications Equipment, Ericsson. Vi har Electronic Entertainment, här är det väl dataspel som Embracer Group exempelvis.

Sen finns det något som heter Toys som finns med. Det är något som heter Nitro Games. Jag kände faktiskt inte till det. Sen inom entertainment har vi det här. Exempelvis Modern Times Group, och sen har vi då radio och tv-broadcast. Då har vi det här Nent, som har Viaplay exempelvis. Och sen har vi något som heter Renewable Energy Equipment, som är något som jag tror uttalas Climeon. Klimeon. De gör återvinning av värme till båtar och industrier.

Jan: Så helt rätt, så finns det liksom ingen...

Emil: Det är väldigt svårt att dra gränsen, men man måste dra den någonstans, och då har vi egentligen utgått från etablerade sätt att dela upp det här. Man kanske håller med om att vissa ska vara med, vissa ska inte vara med.

Vilken fond är favoriten?

Jan: Sådana här frågor som man inte får lov att ställa. Vilket av dina barn tycker du mest om? Av fonderna?

Emil: Av alla fonder eller de nya?

Jan: Av de nya.

Emil: Nej, jag gillar alla lika mycket.

Jan: Jag tänker här, fråga från Rino. Kommer fonderna finnas på Avanza, Nordnet, SAVR? De ska finnas på alla ställen?

Emil: Vi har då avtal med Avanza, Nordnet, SAVR, Fondo, Fondmarknad.se. Kanske glömt någon. Sen finns vi via de här kanalerna Allfunds och MFEX också. Så man kan nå oss även via vissa banker och försäkringsställen. Men det är lite meckigare.

Att komma in hos försäkringsbolagen

Jan: Ja, för det var en fråga från JFB här också. Hur tänker ni kring att försöka komma in hos försäkringsbolag med hänvisning till tjänstepensioner? Det är rätt vanligt att bolag har externa fonder, men jag har inte sett Plus på de ställen där de har tjänstepensioner.

Emil: Vi skulle gärna vara med där. Det är ytterligare ett sätt att nå kapital. Vi finns hos en aktör i den branschen. Eftersom vi har så låga avgifter, i alla fall historiskt, så har ju de också fått någon typ av kick, eller man ska likna det vid. Och då kanske det inte varit riktigt lika intressant att få en kickback på 0,2 % istället för 1,2 %. Men jag tror med tiden så kommer vi finnas på fler och fler ställen.

Jan: Har det också att göra med hur stora ni blir?

Emil: Ja, en aspekt är också hur länge vi har funnits. Nu har vi funnits i snart fyra år. Och en av de här försäkringsrådgivarna, kan man väl kalla dem, de har nu bytt bort en aktivt förvaltad småbolagsfond och då tagit in Plus Småbolag istället. De tycker att den har väl bättre förväntad avkastning.

Jan: Det är kul.

När ska man köpa vilken fond?

Jan: Vi har här en fråga från Rino här på forumet också. Vilka argument har ni för att köpa de här nya fonderna? Jag skulle egentligen vilja göra frågan så här: de är olika fonder. Nu har ni sex fonder. Ni har tre och kommer lansera tre här under hösten 2021. När ska man köpa vilken? Hur låter säljargumenten?

Emil: Jag köper det resonemanget som jag uppfattar på RikaTillsammans, att det som bas är utmärkt att ha en global lågkostnadsindexfond. Och sen kompletterar man den med andra segment som dels kan ha en högre förväntad avkastning och dessutom kanske har en annan karaktär också. Och där, som jag sa, har vi för stor förkärlek till småbolag. Så det tycker jag är en självklar komponent. Som de flesta stora indexfonder inte tar med.

Jan: Som är viktigt att komma ihåg. Och så ska man komma ihåg att även om Alla Bolag tar med det, men det är, om jag kommer ihåg rätt, mindre än en procent. Alltså alla hundra bolag i mikrobolagsfonden utgör en mindre del, har jag för mig, än en procent i Alla Bolag.

Emil: Mikrobolagsfonden, de hundra, de utgör för mig typ 2,7 % av småbolagsfonden. Så det är väldigt... de allra minsta är en väldigt liten del även om du har alla, vilket inte alla har.

Jan: Egentligen ingen har mer än ni.

Emil: Precis. Och om vi tittar på de här, fastighet, teknologi och hälsovård. Dels har du att fastigheter är lite av ett eget tillgångsslag som är intressant att komplettera med. Så vi är ju jättepartiska eftersom vi lanserar de här. Men vi tycker att...

Jan: Det vore konstigt om du inte vore partisk. "Jag är här, men jag gillar egentligen inte mina fonder."

Emil: Man kan alltid låtsas lite så att man... Så det innebär att teknologi och hälsovård, det... Dels tycker jag intuitivt att de inte borde vara så konjunkturkänsliga. Och dels är det lite framtiden.

Allmänna frågor: en råvarufond?

Jan: Jag tänkte att vi skulle runda av här med några lite allmänna frågor från personer. Vi har till exempel en fråga från Mattias: kan du inte be dem starta en råvarufond? Detta saknas ju helt på den svenska marknaden sedan Handelsbanken la ner sin råvarufond. Intresse borde ju finnas, tycker jag. Men varför la de ner, först och främst?

Emil: Jag vet inte varför Handelsbanken...

Jan: Var det inte tufft med råvaror?

Emil: Ja, nu spekulerar jag vilt, men det kanske har att göra med att man vill vara mer på hållbarhet. Så då kanske man inte ska fokusera på den typen av tillgångar.

Jan: Men har ni tittat på det? För det är en fråga sen, till exempel från André Granström här, som också var så här: jag funderar på att lansera indexfonder som inte går på marknadsindex, till exempel svenskt värde.

Emil: Ja, jag såg den kommentaren. Det var väldigt intressanta funderingar där.

Jan: Vad betyder det egentligen? Svenskt momentum, svenskt värde?

Emil: Spontant skulle jag säga att man kommer också, om vi tyckte det var svårt att definiera och ha samma över tiden vad teknologibolag är, hur har du rätt definition på vad value egentligen är? Vad är momentum? Det blir lite i betraktarens öga, ännu mer skulle jag säga.

Jan: Momentum är ju det här att bolag som har gått bra tenderar att fortsätta gå bra. Värdebolag är sådana, de är lönsamma, de går med vinst, de växer inte så mycket. Tillväxtbolag växer, ofta inte lönsamt.

Emil: Och vad gäller, jag och mina kollegor i grunden, när vi investerar, vi är väldigt fundamentalt orienterade, så vi förstår inte det här med momentum och än mindre hur man tjänar pengar på det över tid. Så just en sådan fond... Men kanske kommer en svensk fundamental värdebolagsfond? Ja, mer sannolikt i alla fall. Men det är långt bort i tiden. Och just det att hur kan du ha en definition som sedan fungerar i 10–20 år framåt?

Råvaror, koppar och 38 tågvagnar

Jan: Och en fråga här till Mattias: råvarufond? Inte i närtid?

Emil: Vi tackar för inspelet. Det är ingenting som ligger i pipeline de kommande 18 månaderna. Men vi tar intryck av vad som efterfrågas och vad vi tycker kan vara bra fonder.

Jan: Men är det inte så att det finns otroligt många olika råvaror?

Emil: Nej, man brukar väl prata om att det finns såna här korgar, Commodity Index Basket. De är väl 20–25 stycken. Men de är svåra att handla i Sverige.

Jan: Sen är det andra problem. Alltså detta är ett sidospår, en anekdot. Men jag har en kompis som handlade med råvaror. Och han berättar så här: vid ett tillfälle fick han ett samtal, och så svarade han: ja, jag heter det och det. Jag jobbar här i New Yorks hamn. Du har fått 38 tågvagnar koppar. Var vill du att vi ska ställa dem? Det känns ändå som att man inte förstod riktigt där, att det verkligen skulle komma fysisk koppar.

Emil: Ja, men precis. Det där är något annat än en indexfond.

Supernörden: aktieutlåning som extra intäkt

Jan: Men jag tänker lite mer, om vi tar en supernördig fråga. Vi pratade ju lite innan, till exempel att ett sätt i indexfonder att tjäna pengar är till exempel arbitrage, eller det är aktieutlåning. Så en fråga också så här: hur jobbar ni till exempel med aktieutlåning? Hur jobbar ni med arbitrage i de olika fonderna? För att tjäna extra pengar till andelsägarna.

Emil: Vi vill ta alla möjligheter att skapa bättre avkastning för andelsägarna utan att ta på oss någon risk. Och då är det framför allt två sätt att göra det. Dels att man lånar ut aktier av de som man äger, och så får man en procent på årsbasis. Typ en ränta. Vi kommer äga Ericsson de kommande tio åren, du kan låna den här i sex månader. Och vi är ju en väldigt tacksam utlånare, för man vet att vi sannolikt inte kommer kräva tillbaka de här aktierna imorgon, eftersom vi håller de här kanske evigt.

Och då är det så att framför allt i de här bolagen i mikrobolagsfonden, de kan ge 20 till 50 % på årsbasis. Inte alls små summor. Så det blir då en signifikant intäkt för andelsägarna. Och då är det så att vi har Danske Bank som motpart, och de i sin tur ser till att deras motparter ställer säkerheter i likvida aktier med betydligt större värde än de aktier man lånar. Och sen för sitt jobb får Danske Bank 20 % av de intäkter som genereras, och sen de andra 80 % går direkt till andelsägarna. Och det är väl den viktigaste delen till varför mikrobolagsfonden sedan start faktiskt har gått bättre än sitt index. Trots att man har 0,4 % avgift. Och det tror jag det finns skäl att tro att det kan fortsätta.

Indexfonden som slår sitt eget index

Jan: Detta är ju jättekul. Detta är så här när folk säger att en indexfond alltid går sämre än sitt index, så kommer jag säga: nej, det finns en indexfond som går bättre än sitt index. Så tittar man sedan start så har den faktiskt på årsbasis gått 0,3 % bättre än sitt index, från nästan fyra år tillbaka.

Det finns en indexfond som går bättre än sitt index. Sedan start har den på årsbasis gått 0,3 procentenheter bättre än sitt index.

Emil: Så det är en... Och det andra är typ felprissättningar vid emissioner eller teckningsrätter. Det kan vara så att ett innehav som vi äger, en stamaktie, har gjort en företrädesemission. Då skapas det teckningsrätter, och då kan man köpa dem och sen teckna aktien till totalt ett lägre pris än vad jag har fått när jag har sålt stamaktien. Så då byter vi där.

Jan: Så där kan man säga att ni nästan är lite aktiva?

Emil: Ja, vi blir ju det. Och på samma sätt sen, när man tecknar dem och betalar de aktierna i emissionen, då blir det en så kallad BTA interimt, det vill säga betald tecknad aktie, innan Bolagsverket har registrerat emissionen. Och den kommer konverteras till en stamaktie, det vill säga en vanlig aktie. Och även den kan vara felprissatt kraftigt jämfört med den stamaktie som finns på börsen idag och som vi äger. Och då säljer vi stamaktien och så köper vi denna, som sen konverteras till en vanlig stamaktie.

Jan: Men hur mycket kan detta ge i vinst?

Emil: Ja, vi har flera enskilda affärer, som exempelvis SAS, Moment Group och Oscar Properties, där vi har gjort 10 punkter eller mer på en enskild affär. Alltså 0,1 procentenheter, vilket är mycket i förhållande till den avgift vi tar ut. Så det är också ett sätt att...

Felprissättningar är arbitrage, inte extra risk

Jan: Detta är ju roligt. Första gången jag hörde det var en kompis som heter Niklas. Han brukar ringa till mig så här. Och så ringer han alltid: Jan, nu är det någon som inte kan räkna igen. Kolla denna. Den kostar ju 100 på det stället och 80 på det stället. Så nu jäklar. Och så är det så här, att det är felprissättningar.

Och jag vill också vara tydlig med, för det är säkert någon som funderar, tar man extra risk nu med mina fondsparare?

Emil: Nej, utan... Det är samma aktie.

Jan: Ja. Kan man kalla det för arbitrage?

Emil: Ja, det tycker jag. För det är egentligen att man säljer en vara och köper en likadan, och så gör det en prisskillnad.

Jan: Det är väldigt noga med arbitrage.

Emil: Och normalt sett så köper man väl en marknad och säljer en annan marknad. Men nu är det ett annat instrument som konverteras till samma instrument.

Jan: Väldigt nördigt det här.

Emil: Men jag tycker det är viktigt att förstå att vi gör lite mer för fondaktieägarna än att bara sitta här.

Jan: Vilka fonder är det då som ni gör detta i? Eller ni gör det i mikrobolag?

Emil: Vi gör det för alla fonder. Men effekten blir absolut störst i Plus Mikrobolag. Eftersom det är där man får de här höga låneräntorna, eftersom det är eftertraktade aktier. Man kan väl säga att i mikrobolag, där ligger den ränta man får på årsbasis på 20 till 50 %. Och i småbolag kanske den ligger på 2–5 %. I Alla Bolag kanske den snarare ligger på 2–3 % i de stora bolagen. Så det blir en väldig skillnad.

Mindre bolag, mer ineffektiv marknad

Jan: Man kan säga så här, marknaden blir mer och mer ineffektiv ju mindre bolagen blir. Så till exempel, ju större bolag, desto fler människor som kan räkna. Medan på de mikrobolagen är det inte lika många som har den insikten, den kompetensen eller den mängden kapital. Och sen skulle jag också gissa att det är lättare att komma åt, om man vill låna aktier, det är lättare att hitta aktier i Ericsson än att hitta ett bolag som har 300 miljoner kr i marknadsvärde.

Emil: Ja, ja, ja, men precis.

Jan: Jag tänker så här, egentligen har vi massor av frågor. Det är ett helt område som jag hade velat prata med dig om, som är investmentbolag och private equity. Men det stryker vi bara. Vi får vänta på de frågorna. Du får komma tillbaka. Du får komma tillbaka, så ska vi prata om private equity. Onoterade bolag. Jag frågar från Lars Lindborg, kan man tänka sig fonder för onoterat?

Hypotetisk fråga: lägsta garanterade avkastning

Jan: Men jag tänker så här, om vi leker med tanken: vad är den lägsta årliga garanterade avkastningen som du skulle godta för att låsa allt ditt sparande? Du får inte hålla på med aktier, du får inte ha pengar i dina egna fonder. Utan det är ett fasträntekonto. Vad skulle den årliga avkastningen behöva vara?

Emil: Alltså, det är så hypotetiskt.

Jan: Ta till mig det. Men det är ändå lite roligt att få veta vad man förväntar sig.

Emil: För mig är det 10 %. Jag hade varit sjukt nöjd.

Jan: Hade du fått 10 %?

Emil: 10, ja.

Jan: Alltså sett till att det förmodligen är noll risk då?

Emil: Ja, ja, då är det fantastiskt med 10 %.

Jan: Så varför är det så bra? Jag tänker att man måste väl kunna få jättemycket mer. Det är därför frågan är så himla rolig. Frågan är inte realistisk. Varför är ni så realistiska? Med 10 %.

Emil: 10 % var ju den lägsta årliga.

Jan: Jag har lägsta, inte högsta.

Emil: Nej, lägsta.

Jan: Om någon hade sagt till mig: Jan, du får sälja alla dina indexfonder. Du får sälja alla dina, liksom, ditt vin. Och det lägsta du kan få är 10 %. Ja, och då hade jag sagt: då vill jag ha 10 % om året. Då gör jag det. På 7 % hade jag varit så här: why bother? Då kan jag köpa en indexfond.

Emil: Historiskt har man väl sagt att börsen avkastar 6, 7, 8 %. Men nu har avkastningskraven gått ner. Jag skulle säga att det har nog gått ner ett par procentenheter. Om du tar risk i börsen i snitt, så kanske man kan förvänta sig 5 %. Då är ju 10 % utan risk exceptionellt. Men jag har nog... Det är så hypotetiskt, så jag kan inte ens ta ställning. Utan jag vill helst ha en bas av väldigt fina och välskötta aktier som kan gå både upp och ner.

Jan: Ja, precis. Man vill vara med. Man vill känna sig levande.

Emil: Ja, exakt.

Jan: Bra formulering.

Vilket råd skulle du ge ditt yngre jag?

Jan: Ska du ta den, Caroline?

Caroline: Ja. Om du fick åka tillbaka i tiden och träffa dig själv som ung, vilka råd skulle du ge dig själv?

Emil: Oj. Det var en intressant fråga.

Caroline: Ja, men om du skulle börja om som 14-åring. Vad hade du för bästa råd?

Emil: Jag hade nog inte ändrat så mycket eller gett andra råd, utan kanske ännu mer gör det du vill. Jag tycker när man blir äldre så inser man att, trots allt, livet är ändligt. Det tänkte jag inte alls på när jag var 20, utan man körde på. Så man kanske skulle få ut ännu mer av livet genom att fokusera mer av sin tid på det man verkligen gillar. Nu pratar jag professionellt framför allt. Jag tycker ändå jag har gjort, jag jobbade i New York på Alalter, vilket var ett spännande äventyr i ungefär fyra år. Jag pluggade i USA, både öst- och västkust. Och sen startade jag eget, eller tillsammans med Richard och Mikael 2008, så jag har ändå liksom tagit en del, för många liksom, lite halvmodiga beslut. Men man kanske ändå skulle varit mer framåtlutad i att: nej, men det här var inte tillräckligt tillfredsställande, nu ändrar vi inriktning. Men, ja, det är alltid lätt att vara efterklok. Man fattar ju alltid det beslutet där och då som man tycker är bäst.

Jan: Men okej, men vänta. Det är så roligt, vi fick helt olika...

Caroline: Man kan sitta här och ge sig själv råd som man skulle tagit emot när man var i 20-årsåldern.

Jan: Ja, vad hade du gett dig själv? För du har ju inte fått råd.

Caroline: Ja, också göra mer av det som du gillar.

Jan: Är det så?

Caroline: Och jag har inte bara gjort det som jag har gillat. Absolut inte. Men då måste jag ju ta till mig det rådet nu. Inte hålla på med något som jag tror jag måste göra eller som tillfredsställer andra.

Jan: Nej, men jag har väl... Jag försöker verkligen anamma det framåt sen jag började komma lite mer till de här insikterna.

Caroline: Leva det.

Jan: Ja, mer i alla fall.

Klockan som visar hur mycket du levt

Jan: Jag funderade på... Jag hittade igår på nätet en belgisk konstnär som har gjort klockor. Som visar i procent hur mycket av ditt liv du har levt. Så du är så här: 40,7 %. Så sa jag: Jan, om du har en positiv känsla kopplat till att ditt liv är ändligt och du har levt 40 %. Men jag har inte det. Jag har inte det. Men man får en sån här sense of urgency eller vad det är. Eller vad tänker du, Emil? Hade du köpt en klocka som visar hur mycket av ditt liv du har levt?

Emil: Det låter påfrestande. Men jag hade nog... Nej, men som sagt. Jag har alltid försökt att lära mig mer, men jag tror ännu mer suga upp information och sen följa ännu mer vad hjärtat säger, eller vad magen säger. För ibland åker man in lite i det spåret, det här förväntas.

Jan: Ja. Detta är precis... Det var en svår fråga.

Caroline: Ja, men det är de som är roliga.

Inspiration inom finans

Caroline: Har du haft någon inspiration inom finans? Någon person eller bok eller företag?

Emil: Man plockar ju upp, som sagt, här och där. Jag har haft kollegor, chefer på... Det är farligt att nämna någon, för då tar man ju bort någon annan. På Investor lärde man sig hantverket, hur man utvärderar bolag, hur man gör en transaktion. Mina kollegor på PSG är otroligt erfarna och kloka. Det är nog den perioden som jag har sugit åt mig mest, tycker jag. Framför allt när vi hade en aktiv förvaltarfond, då satt man och bollade tankegångar hela tiden. Man kunde dra nytta av lite av varandras perspektiv, även om de kanske gav mer än vad jag gav. Man försöker alltid, om man träffar, det kan vara familjemedlemmar, hur man ska vara som person. Det är lätt att bara prata professionellt också. Kompisar. Sådana som jag inte har träffat. Warren Buffett har varit någon typ av intressant person att ta del av.

Boktips: The Snowball och The Most Important Thing

Emil: Jag fick ju frågan om boktips.

Jan: Ja, den kommer ju så här. Nästa fråga. Så du kan ta den redan nu.

Emil: Då nämnde jag två böcker. Dels lite mer av underhållande karaktär, så är det The Snowball, en biografi om Warren Buffett. Där får du både hur han tänker, men också lite hur han har levt. Väldigt läsvärd. Ska man plocka en bok som kanske har tagit mig mest vad gäller investeringar, så är det väl den här boken som heter The Most Important Thing, som Howard Marks tror jag heter, som har skrivit den. Det är väl den jag kan identifiera mig mest med, hur jag tänker kring investeringar.

Jan: Men pratar inte han ganska mycket om cykler också?

Emil: Jo, men också liksom våga vara contrarian. Det här med value, liksom price och value, helt olika saker. Han tycker det är bättre att kanske inte göra en investering än att göra en dålig investering.

Jan: Jag älskar ju Howard Marks. Framför allt gillar jag, han har släppt en bok nu om marknadscykler. Ganska avancerad, men ändå läsvärd. Men framför allt hans investment letters. Jag tror att hans bolag heter Oaktree Capital.

Emil: Ja, exakt.

Jan: Jag skulle säga att den här boken, hälften av det är egentligen utdrag ur de här breven.

Emil: Är det newsletters?

Jan: Nej, han har en fond. Så han skriver de här breven till sina andelsägare, till dem i fonden. Och de är, till exempel det här med att investera är en process istället för ett beslut. Du kan inte utvärdera en investering, du kan inte utvärdera ett beslut på utfallet. Det är stulet från Howard Marks, rakt upp och ner. Från ett av hans sådana brev, som vi har pratat jättemycket om. Jag älskar det. Han är inte så känd som Buffett eller alla de här andra, men han är fantastisk, Howard Marks.

En tredje bok: Losing My Virginity

Emil: Sen har jag faktiskt kommit på en tredje bok, efter Fika Tillsammans. Det var så länge sedan jag läste den, men det är en bok som var väl Richard Bransons första biografi, som heter Losing My Virginity. Det var nog 20 år sedan jag läste den, men jag kommer ihåg att det var otroligt fascinerande hur, han är ju en superentreprenör, ser en utmaning, han hittar en lösning på det. Allt ifrån skivbolag till distribution med skivbutiker. Nu är det ju allt. Sen har han flygbolag, och nu har han satt människor, kan man säga, i rymden. Så det kommer jag ihåg, att han hade impact också, när jag läste den.

Sämsta rådet i finansbranschen

Jan: Jag tänkte sista frågan då. Sämsta rådet du brukar höra i finansbranschen?

Emil: Den frågan fick jag ju också där i Fika Tillsammans. Det kommer samma råd nu.

Jan: Vilket är det?

Emil: Det är ett råd jag själv har fått. Det har också kostat mig en del, så därför svider det lite extra. Jag kommer från en miljö där jag gillar aktiv förvaltning. Man väljer. Och när jag flyttade tillbaka till Stockholm, typ 2004, där jag började jobba, så hade vi ett helt okej pensionsupplägg. Då skulle man få träffa en rådgivare. Jag ska inte säga vilken firma det var. Så man kommer dit och så säger de att vi har de här väldigt bra aktiva fonderna. Så det är nog mitt förslag, speciellt, du kommer ju från en aktiv förvaltarvärld också. Men, sa han, inte nog med det, du kan dessutom betala lite extra, så hjälper vi dig hela tiden att välja ut de bästa aktiva förvaltarna. Så jag tror att jag hade nog en av de högsta pensionsfondavgifterna som finns. Och jag var ju liksom, det låter väl bra, tyckte jag då. Sen, nu har jag indexfonder i de privata.

Jan: Men du, det där är jätteroligt. För jag var också så här, när jag var 22, så fick jag också, där jag gick och träffade en sån här finansiell rådgivare. Då skulle man välja SEB. Och SEB:s aktivt förvaltade fonder som kostar 1,6 %. Men sen skulle man dessutom ha SEB:s Navenby-lösning som hoppade mellan de här. Men det är nog typ sån som jag hade, fast hos en annan aktör.

Emil: Ja, och så betalade man extra.

Jan: Så jag tror att totalavgiften var typ 3,5 %. Och det käkar ju upp kapitalet. Jag kommer ihåg ett år att jag hade 17 % avkastning. Men jag gick ändå back, för avgifterna var större än 17 % avkastning. Det var inte några stora belopp, men liksom ändå.

Emil: Nu tror jag inte det är så extremt. Jag tror även de har svårt att komma ut med rådgivning eller vad man ska kalla det.

Jan: Man får hoppas det.

Emil: Jag har fortfarande sett fonder som är över 2,5 %.

PPM-rekommendationen

Jan: För där, som sagt, jag tror, eller pensionssparande, så är det bra diversifiering till låg avgift. Jag vet att vi pratade kort om det i Fika Tillsammans. Vilken fond brukar du rekommendera i PPM?

Emil: Jag rekommenderar ingen, men jag har ju...

Jan: Vad heter den? AP7?

Emil: SÅFA indexfond.

Jan: Ja, men jag visste att du skulle säga det, så det var logiskt.

Tack och avrundning

Jan: Du, Emil. Ett fantastiskt stort tack för de här två avsnitten. Du har kört ner för att vara med oss här i studion. Jag tycker att ni gör ett fantastiskt jobb med de här Plusfonderna. Och sen så, som sagt, det är frågor vi inte har hunnit med. Jag ber om ursäkt till er läsare och följare som har skickat in frågor som vi inte har kunnat ta. Vi har inte ens pratat om private equity. Vi har inte pratat om onoterat. Vi har inte pratat om livet på Investor. Som vi skulle kunna göra. Det är nästa gång då. Och investment. Så jag tänker så här, du får komma tillbaka i höst.

Emil: Tack så mycket, det gör jag gärna.

Jan: Och så pratar vi då om när ni har lanserat fonderna. Du som lyssnar får jättegärna gå in på er hemsida, plusfonder.se. Och där kan man anmäla sig till ett nyhetsbrev.

Emil: Ja, framför allt skickar vi väldigt mycket data om fonderna kvartalsvis. Så vi kommer inte skicka en massa saker. Och sen kommer vi skicka några utskick däremellan.

Varför du missar fondbreven om du köper via Avanza

Jan: Och det där är faktiskt något som jag rekommenderar. Något som man inte heller vet om man inte är på ett fondbolag är att när folk köper er fond på Avanza, ni får inte reda på vem det är.

Emil: Nej, vi vet inte vem det är.

Jan: Så då kan man liksom inte få månadsbrev. Man kan inte få kvartalsuppdateringar. Man får liksom ingenting. Så jag brukar alltid rekommendera att gå in på fondbolagets hemsida.

Har du satt tusenlappar i ett bolag, då kan väl det minsta vara att man får det där månadsbrevet eller kvartalsbrevet som de är tvungna att skicka ut.

Så plusfonder.se/nyhetsbrev signar man upp.

Det torraste Twitterkontot som finns

Emil: Sen får man också slå ett slag för vårt Twitterkonto, som kan vara ett av de torraste som finns. Historiskt har vi bara skickat ut månadsavkastning, men det tycker vi är väldigt spännande, att se hur indexen har presterat jämfört med jämförelseindex. För då ser man exakt, är de en punkt bättre, två punkter sämre.

Jan: Vad är användarnamnet?

Emil: Det är Plusfonder. Vi har hela 64 följare. Men jag skickade ut en teaser om att vi kommer lansera nya fonder i höst. Då dubblade vi från 32 till 64 följare på ett dygn. Så vi kommer lägga ut mer intressant också. Sen finns vi också på LinkedIn, Plusfonder.

Jan: Ja, lysande. Tack så mycket, Emil.

Emil: Tack så mycket.