En djupdykning i indexfonder

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Vad gör en indexfond bra?
2. Bakom kulisserna i en indexfond
3. Från aktiv till passiv förvaltning
4. Tre timmar nörderi om indexfonder
5. Välkommen, Emil Ahlberg
6. Hur var det att plugga på Harvard och Stanford?
7. Class participation och introvert läggning
8. Hur det började: matematik, fysik och ekonomi
9. Första aktien som 14-åring
10. Varför ska man investera i indexfonder?
11. Hur lång är en lång period?
12. Vad är egentligen en indexfond?
13. Index som ett jämförelsepris
14. Det första indexet och Dow Jones
15. Varför ett jämförelseindex behövs
16. Överfört till indexfonder
17. Tracking error och avvikelse
18. Varför marknadsviktade index?
19. Att replikera index exakt
20. Det finns 40 000 index
21. Tre index att ha koll på
22. De vanligaste svenska indexen
23. OMX30 och problemet med fel jämförelse
24. Varför 30 bolag inte räcker
25. Att jämföra äpplen med päron
26. Varför låga avgifter är så viktigt
27. Smart men ändå sämre än index
28. Respekt för svårigheten att slå index
29. Många fonder har fel jämförelseindex
30. USA ligger före i passiv förvaltning
31. Självrannsakan och studierna
32. Balansen mellan aktivt och passivt
33. Berg- och dalbana emotionellt
34. Varför aktiv förvaltning privat?
35. Genomtänkt process trots nedgång
36. Tron på den egna strategin
37. De två bolagen och hur de utvärderas
38. Frihet att ta egna beslut
39. Anekdoten om Peter Wallenberg
40. Att snappa upp erfarenhet
41. Medgrundarna Rickard och Mikael
42. Vägen till passiv förvaltning
43. Vad Plusfonder tjänar
44. Modesta löner och bootstrapping
45. Att äga bolaget själva
46. Låga intäkter, låga kostnader
47. Nackdelar med indexfonder
48. Arbitrage och ombalansering
49. Ägaransvar i svenska bolag
50. Felprissättning och piggy-backing
51. En vanlig arbetsdag för en indexförvaltare
52. Inflöden och utflöden
53. Att sprida köp över alla bolag
54. Stängningskorsningen på Stockholmsbörsen
55. Fingertoppskänsla i mikrobolagsfonden
56. Aktieutlåning för fondens räkning
57. Förvaringsinstitut och fondhotell
58. Samarbetet med FCG Fonder
59. Vem har depån?
60. Varför stegen är viktiga att förstå
61. Vad händer vid konkurs?
62. Limiter och tillsyn
63. En cliffhanger om fastighetsfonden
64. Nyckeltal: avgift och tracking error
65. Nyckeltal: active share
66. Varför skillnaden i avkastning kan vara stor
67. Aktiva beslut bakom avvikelser
68. Nyckeltal: antal bolag i fonden
69. Nyckeltal: förvaltat kapital som vanity stat
70. Courtage-avbränning vid stora inflöden
71. Ett räkneexempel på courtage
72. Varför avgiften ändras på Avanza
73. Avrundning och cliffhanger till nästa avsnitt

Vad gör en indexfond bra?

Jan: Det är det som är viktigt när man väljer en indexfond. Vilka bolag ingår i jämförelseindexet? Hur nära följer indexfonden det här jämförelseindexet? Och vad är avgiften, som man naturligtvis vill ska vara så låg som möjligt?

Du lyssnar på Rika Tillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 211, och det är ett samarbete med Plusfonder. Vi har en gäst här, Emil Ahlberg, som kommer alldeles strax.

Caroline: Inte på Zoom då?

Jan: Nej, utan på riktigt. Ovant i coronatider. Men vi kommer att prata om indexfonder, och jag tycker det är jättekul. Vi har gjort 210 avsnitt, men vi har aldrig pratat om lite nitty-gritty-grejerna kring indexfonder. Vad är ett jämförelseindex? Hur skapas ett index? Hur skapas en indexfond? Vad gör en indexförvaltare på dagarna? Vilka nyckeltal tittar man på för att se om en indexfond är bra eller dålig? Och så pratar vi lite om bakom kulisserna.

Bakom kulisserna i en indexfond

Jan: Vi pratar till och med om hur en indexfond är uppbyggd, med förvaltningsinstitutet som ofta är en storbank, SEB eller Danske Bank, mot att man har ett fondhotell som ofta genomför affärerna, och sen fondbolaget, och att fondbolaget aldrig riktigt hanterar kundernas pengar.

Caroline: Ja, men detaljer. Det är ju många som har sina pengar i indexfonder. Vi har ju mycket av våra pengar i indexfonder. Och då kan man undra, varför ska jag ändå fatta det här med hur indexfonder skapas, eller vad ett jämförelseindex är? Men jag tycker att det ger ett djup, att fatta hur investeringen ser ut och vad som är en bra indexfond. Det blir lättare att välja, kanske också.

Jan: Ja, men jag tror att mitt mål är att det handlar om en allmänbildning, en trygghet i att veta vad det är som händer i kulisserna. Att inte se det som något magiskt.

Det som jag tycker är kul med Plusfonder är att, mig veterligen, någon läsare får väl rätta mig om jag har fel, men Plusfonder är väl det enda fondbolaget i Sverige som enbart har indexfonder. Det finns ju många, som Länsförsäkringar, som har några indexfonder, men de har väldigt många aktivt förvaltade fonder också. Så här är det verkligen fokus på indexfonder.

Från aktiv till passiv förvaltning

Jan: Och det som är lite roligt med Emil och hans kollegor Mikael och Richard, det är att de började förvalta en fond aktivt och sen har de gått över till att förvalta passivt. Vilket är väldigt roligt, för då har man hela förmågan. Det tycker jag är superspännande.

Sen är det så att jag gillar Plusfonder sedan ett par år tillbaka, just för att de har billiga fonder. Och förra året, hösten 2021, lanserade de fonden Plus Alla Bolag Sverige, som enligt mig är den bästa Sverigefonden, för den äger alla bolag över 330 bolag. Så den hamnade i januari, innan vi pratade med Plusfonder eller ens hade någon kontakt, så valde jag ut den som den bästa Sverigefonden att ha i portföljerna.

Och sen under våren har jag haft kontakt, för jag vill alltid, innan vi rekommenderar någonting, ha lite koll på hur det funkar bakom kulisserna. Och då berättade Emil att de kommer i höst lansera tre stycken nya indexfonder, varav två av de här indexfonderna, det har inte ens funnits något index för dem. Så de är med och skapar jämförelseindexet.

Caroline: Bra, Caroline!

Jan: Och indexfonderna. Det kommer vara en fastighetsindexfond, en teknologiindexfond och en hälsovårdsindexfond. Och vi har på Rika Tillsammans och i forumet, där på bloggen, fått vara med och rösta vilken som ska lanseras först. För alla ligger inne hos Finansinspektionen, men vi får vara med och rösta vilken som ska komma först. Så i anslutning till både poddavsnittet och videon finns det en länk där man kan rösta på forumet.

Caroline: Ja, detta är ju en ynnest att få vara med och rösta fram.

Tre timmar nörderi om indexfonder

Jan: Precis. Och i det specifika avsnittet just nu pratar vi mest generellt om indexfonder, nyckeltal och allt det där. Och sen har vi ett bonusavsnitt, 212, som släpps samtidigt. Så den här veckan kan du ha tre timmar Rika Tillsammans och indexfonder, så du kan nörda på riktigt. I andra avsnittet kommer vi prata mer specifikt om de här tre nya fonderna. Och vi kommer ta upp mycket läsarfrågor, för vi har fått in jättemycket frågor till Emil.

Caroline: Är de fysiskt eller syntetiskt replikerade? Vad är skillnaden på en fysisk och en syntetisk indexfond?

Jan: Men nu tog du den där nördfrågan. Det kommer andra som också är lite mer jordnära, normala frågor. Så jag tänker så här, vi behöver inte prata så mycket. Jo, ett sista tips. Använd gärna den länken för att gå in och rösta, för detta spelar roll.

Och sen nummer två, jag brukar alltid tipsa om att gå in på plusfonder.se på deras hemsida och anmäla dig till deras nyhetsbrev. Anledningen är att de flesta av oss köper fonderna via Avanza och Nordnet, men Avanza och Nordnet ger aldrig kontaktuppgifterna vidare till fondbolagen. Och jag tycker så här, har man lagt pengar i en fond, som jag vet många har gjort med den här Plusfonden, så får man inte månadsbreven, man får inte infon om de nya fonderna och så vidare. Så att man får liksom ett mejl.

Caroline: Och sen som Emil skojade om, de hade 64 följare på Twitter.

Välkommen, Emil Ahlberg

Jan: Han tipsade om deras Twitterkonto. Ja, Plusfonder. Så jag tänkte, vi kan hjälpa dem att gå från 64 Twitterföljare till...

Caroline: Uppåt.

Jan: Uppåt. Så jag tänker, vi släpper på Emil. Och så ses vi kanske också i nästa avsnitt, där vi pratar om de nya indexfonderna. Så varmt välkommen, Emil Ahlberg.

Du är ju en av grundarna till Plusfonder, eller PSG Capital, som har fonderna Plus Alla Bolag Sverige, Plus Småbolag Sverige och Plus Mikrobolag. Idag förvaltar ni över 1 400 miljoner och har mer än 60 000 andelsägare. Du själv har en bakgrund som civilingenjör på Chalmers, med mer än 20 års bakgrund inom finans. Studerat vid Harvard, har en master från Stanford. Och sen pratade vi också om att du köpte dina första aktier som 14-åring. Sen har du jobbat på Investor med Private Equity i Palo Alto, New York och Stockholm. Så varmt välkommen hit.

Emil: Tack så hemskt mycket. Väldigt trevligt att vara här.

Jan: Vill du lägga till någonting?

Emil: Nej, det var en väldigt bra introduktion. Tack så mycket. Jag kan väl lägga till också att jag jobbat ett par år mer operativt som CFO och ansvarig för företagsutveckling. Sen har jag också erfarenhet av att ha suttit i styrelsen för noterade bolag, ett par stycken, där jag också varit ordförande i revisionsutskotten. Så jag har den typen av erfarenhet också.

Hur var det att plugga på Harvard och Stanford?

Jan: Ja, jag tänker så här, vi känner ju inte någon som har pluggat på Harvard eller Stanford. Vi måste ju ställa den uppenbara frågan. Låt mig nu ställa den. Hur var det? Det är ju lite universitet i världen, det är ju häftigt.

Emil: Intensivt. Man pluggar och sover mest, och upplever inte så jättemycket av det som finns runt omkring. Även om framförallt Stanford är som en enda stor trevlig country club egentligen. Allt från golfbana till 30 tennisbanor, simanläggningar och så vidare.

Caroline: Förtjänar det sitt rykte? Får man lov att fråga så?

Emil: Ja, det tycker jag nog, åtminstone delvis, för att det är ett lite större engagemang, både från studenter och framförallt professorerna, som är extremt förberedda. De känner till varje individ när man kommer till klassrummet.

Caroline: Med namn, alltså?

Emil: Ja, och till och med vad det är för bakgrund. Vid ett tillfälle var det en professor som hade två marknadsföringskurser, och så ville jag fråga: "Vilken tycker du kan passa bäst för mig?" Då visste han: "Du har ju den här bakgrunden, då tycker jag att den här kursen passar dig bäst." Ofta baserar man ju betyget på class participation, alltså hur mycket studenterna deltar i lektionerna. Då vill de ha en bra dynamik. Det är väldigt internationell sammansättning, så då kan de fråga: "Emil, vad har du för syn på det här?" Då hjälper det till om de vet lite om vilka vi är.

Class participation och introvert läggning

Caroline: Men vadå class participation, är det att du måste vara med i samtalen? Funkar det då inte att vara introvert och gå på...

Emil: Jag var ju ganska introvert och kan ibland tycka att det är lite obehagligt att vara den som tar ton. Så det var ett uppvaknande jag fick i början där. Men det kommer man ju in i. Det är faktiskt så att i nästan varje klass har professorn en teaching assistant eller research assistant, som är en student och som hjälper professorn. Och i det fallet noterar man också vem som säger lite grann, för ofta är betyget baserat på hur man deltar.

Så helheten är att man lägger ner mycket mer tid. Jag tror att lärarna har en lite bättre ställning i samhället, och framförallt ekonomisk ersättning. Så man får de mest ambitiösa lärarna. Men sen är det klart att jag har pluggat på Chalmers bland annat, och lärarna var väldigt bra där också, och studenterna. Men helheten blir lite bättre på de här universiteten som vi nämnde, tycker jag.

Caroline: Men det kostar ju också att gå där.

Emil: Ja.

Caroline: Eller hade du stipendium?

Emil: Om man tar den terminen på Harvard, det var väl i princip i egen ficka, lite aktiepengar kanske delvis. Sen hade jag lyckan att få Marcus Wallenbergs stipendium. Han har en fond som heter någonting i stil med internationellt företagande. Så de betalade egentligen hela kalaset där, som var ett antal hundratusen.

Hur det började: matematik, fysik och ekonomi

Caroline: Men hur kommer det sig att det blev ekonomi? För det känns ändå så här, Chalmers och sen läsa ekonomi. Alltså, det var ju de som inte kunde räkna som läste ekonomi. Det var i alla fall så vi sa.

Jan: På Lunds universitet. Vi som läste teknisk fysik tyckte ju alltid att ekonomer, det är de som inte kan räkna.

Emil: Jag började ju räkna lite grann redan som sexåring, och tidigare kanske också, och har haft stort intresse av matematik. Ända tills jag började läsa fysik på Chalmers. Där började det bli mer abstrakt. Då blev det tufft. Så jag har gillat matematik och fysik, men har parallellt haft väldigt stort intresse för ekonomi och företagande. Jag har haft små, nästan affärsverksamheter hemma, när jag var ung, för att tjäna lite pengar.

Caroline: Vadå för något?

Emil: Nej, men jag har hyrt ut eller sålt saker till familjemedlemmar.

Caroline: Till familjemedlemmar?

Emil: Bland annat hade jag ett bibliotek, fast jag tog betalt för att de fick låna.

Caroline: Men detta uppmuntrade de?

Emil: Vi hade gjort det till våra barn. Jag kan inte minnas att det motverkades i alla fall. Så jag har väl haft, jag vet inte var det kommer ifrån, men att tjäna lite pengar. Sen började jag som sagt köpa första aktien när jag var 14.

Första aktien som 14-åring

Caroline: Vilken var det då?

Emil: Jag tror den hette Nobel Industrier. Ett bolag som mer hade att göra med kemi på den tiden, vill jag minnas. Man tyckte att man gjorde analys, men med det man vet idag gjorde man i princip noll analys. Vad man gjorde var att man läste tidningar och kanske någon årsredovisning. Jag fattade inte riktigt vad det stod i årsredovisningen. Fast det trodde man ju inte då.

Jan: Det är okej när man är 14 och bara vill köra på.

Caroline: Du kanske hade någon släkting som också var intresserad av aktier?

Emil: Faktiskt inte. Det var väl också det här att, kan man tjäna pengar på pengar lite grann? Det låter ju ganska bra.

Caroline: Jag tycker det låter underbart att tjäna pengar på pengar.

Jan: Det är ju som vår dotter. Hennes strategi är att bara köpa aktier i bolag som hon har någon relation till. Typ YouTube, Disney, Netflix, Google, Volvo. Och det sjukaste är att hon har slagit index med 40 procent de senaste åren.

Caroline: Vi är glada för henne, det är vi.

Emil: Det låter som en vettig approach.

Varför ska man investera i indexfonder?

Jan: Ja, men jag tänker så här. Vi har verkligen två avsnitt framför oss här. Vi ska prata om Plusfonderna, om nya fonder som ni avser att släppa under hösten 2021, lite din strategi, också lite hur du funderar kring investeringar. Men jag tänker att vi börjar, för jag insåg faktiskt när jag gjorde research att vi har gjort 210 avsnitt och pratat mycket om investeringar i indexfonder, men vi har aldrig pratat så här mer specifikt om indexfonder. Alltså, hur går det till att förvalta en indexfond? Hur funkar en indexfond? Vad gör man på dagarna som indexförvaltare?

Emil: Jättebra, vi kör på med det idag då.

Jan: Så jag tänker att vi börjar lite generellt och sen bryter vi ner det i era fonder och tittar på nyheterna och sånt. Om jag tar den första frågan: varför tycker du att man ska investera i en indexfond? Varför ens bry sig?

Emil: Jag tycker att svaret är att du får en bred diversifierad portfölj till en väldigt låg avgift. Så jag tycker att alla de som inte verkligen orkar sätta sig in i enskilda aktier, då tycker jag att en fond är bra. Och det finns skäl att tro att en indexfond, som generellt alltid har en låg avgift, ger en bra avkastning över tiden. Över lång tid, ska jag säga. Och det är väl det viktiga med allt sparande egentligen, att man ska helst vara väldigt långsiktig. För korta perioder...

Hur lång är en lång period?

Jan: Och när du pratar korta och långa perioder, om du skulle kvantifiera det?

Emil: Jag kan tycka tio år, en lång period. Jag märker att det är många som vill, hur tjänar jag pengar på ett år eller två år?

Jan: Vad brukar du säga då? Jag vet vad jag brukar säga.

Emil: Ja, alltså... Det är mer, ska man kalla det tur eller slump, hur det går på så kort tid. Om du vet att du ska ha pengarna om ett år, då är det nog ett sparkonto.

Jan: Skönt att vi säger exakt samma sak. Jag brukar säga att folk som är så här, hur tjänar jag mer pengar på ett år, då brukar jag säga: skaffa dig ett mer välbetalt jobb.

Caroline: Eller starta eget.

Jan: Men jag tänker också så här, hur skulle du beskriva en indexfond? Om du träffade någon, eller skulle förklara för någon som är fyra år gammal.

Caroline: Åtta brukar man säga.

Jan: Okej, förlåt.

Vad är egentligen en indexfond?

Emil: En fond, så som vi pratar om det, det är en sammansättning av bolag och de bolagens aktier. Och just en indexfond, då finns det någon som har satt ihop ett index. Det är oftast marknadsvärdesviktat, som det kallas, att ett väldigt stort bolag utgör en större del av fonden. Så varje bolag utgör sin proportionella vikt i det här indexet. Det är den typen av index vi följer.

Så att i Alla Bolag, då utgör exempelvis ett bolag som Ericsson eller Atlas Copco en procentuellt större del av fonden jämfört med något mindre bolag som är 200 miljoner. Och sen följer vi i vårt fall slaviskt det här indexet, där vi varje dag gör en avvikelseanalys. Där tittar vi på en tredjedels procent som mål, om vi avviker mot det här indexet.

Så en del av förvaltarna gör att på morgonen laddar man ner indexsammansättningen från respektive leverantör av index. Och så tittar man, hur ser fondens fördelning ut och hur ser indexet ut? Förhoppningsvis är de identiska. Så att en indexfond ska följa exakt det indexet och inte ha någon avvikelse.

En indexfond ska följa exakt det indexet och inte ha någon avvikelse.

Index som ett jämförelsepris

Jan: Ja, men jag tänker så här, innan du springer iväg, för här är ju så mycket roliga frågor. Jag brukar egentligen säga att index är som ett jämförelsepris. Det är någonting som man jämför fonden med. Och då kan man fråga sig, jämförelse, vem är det? För det är ofta någon annan som tar fram det här jämförelseindexet som en fond jämförs mot.

Emil: Ja, man kan ju säga att såvitt jag vet, i Sverige finns det tre större leverantörer av index. Det är Nasdaq, det är SIX och så är det ett, jag tror det är ett tyskt bolag som heter Solactive. Eller någonting i den stilen. Och de har inga egna fonder oftast, utan de gör bara de här jämförelseindexen. Normalt sett, om vi vill följa ett index, ja, då vill de ha lite betalt för det. För de måste underhålla det hela tiden. Det är en hel del administration. Så på något sätt bör de få tillbaka något.

Jag tror att det var ett bolag, eller egentligen två personer som hette Dow Jones i efternamn, som var de första som tog fram index överhuvudtaget. Det här var en gång i mitten av, eller början av, 1880-talet. Det fanns ju inte så mycket datorer då.

Det första indexet och Dow Jones

Emil: Ett index idag, det är så mycket företagshändelser. Det är utdelningar, uppköp, nyemissioner. Så det är väldigt mycket att hålla koll på. Och det behövs datorer för att hålla koll på ett antal hundra bolag på det sättet. Men på den tiden fick man göra det enkelt. Så att Dow Jones Industrial 30 heter det väl egentligen. Det är ju ett index som fortfarande refereras till idag. Men det är så lustigt att där väger man bara priset på aktierna. Man tar inte hänsyn till vikten av eller värdet av ett bolag, utan bara själva aktiepriset. Så det är den enklaste typen av index.

Caroline: Kan vi bara backa lite grann? Jag blir så här, åh det här är så roligt.

Jan: Jo men, vi har ställt en fråga och sen har det ändå varit så att man bara, men vänta, vad snackar de om. En indexfond är en sammansättning av aktier från, låt säga 100 bolag, eller 30 bolag. Och sen ska man då...

Caroline: Som någon annan tar fram.

Jan: Som någon annan tar fram, ja.

Caroline: Men varför ska man behöva jämföra med något? Vad är det här? Vad är syftet med ett jämförelseindex whatsoever?

Varför ett jämförelseindex behövs

Emil: Indexet skapar ju ett universum av aktier, kan man säga. Så att om jag förvaltar, säg småbolag, om någon ska få ett grepp om hur duktig den här förvaltaren är över tiden, ja, då ska man jämföra med hur aktierna har gått i det universumet. Inte hur tyska storbolagsaktier har gått.

Jan: Nej, man måste jämföra med rätt.

Emil: Ja, något som är relevant.

Jan: Alltså precis så här, om jag tittar på mjölk, så vill jag inte ha jämförelsepriset för bananer.

Caroline: Nej, utan vad vill jag ha då?

Jan: Ja, jämförelsepriset för mjölk. Alltså om jag köper Skåne...

Caroline: Jo, men var kommer det ifrån? Var kommer det jämförelsepriset ifrån?

Jan: Jag vet inte.

Caroline: Var kommer jämförelsepriset på ICA ifrån? Det är kanske såna här frågor vi får skicka till någon som jobbar på ICA. Ni får gärna...

Jan: Nej, men om jag inte har missförstått det, de gör väl alltid per kilo eller per liter. Så mycket kostar det per den enheten. Och så köper jag en vara för 400 gram. Då vet jag om den är dyrare eller billigare. Bara för att få det lätt: hur mycket kostar den per kilo där och hur mycket kostar den per kilo här. Då har man ett jämförelsepris som är mycket lättare att ta till sig om någon säljer 400 gram där och 500 gram där.

Överfört till indexfonder

Caroline: Men om vi överför det till indexfonder och det här jämförelseindexet, hur funkar det då?

Jan: Ja, men då vill man ha en fond som är, om jag köper en indexfond, det är detta som jag tycker är så spännande, så vill jag att den ska vara så nära det här indexet som möjligt. Som marknaden har bestämt.

Emil: Inte marknaden, det är företaget. Det är företaget som tar fram index, som heter indexleverantör.

Jan: Om jag då tar så här, jag vill investera i småbolag, för jag har läst inom forskningen att småbolag tenderar att gå bättre än storbolag, då vill jag gå till Emil. Och så säger Emil: titta, vi har en fond som heter Plus Småbolag Sverige. Och då vill jag att, jämfört med det indexet för småbolag, så vill jag att fonden, när jag lägger mina pengar hos Emil, att de två matchar så nära som möjligt.

Emil: Ja, för vad är det om de inte gör det? Då säger man att det är en dålig indexfond, för den följer inte sitt index. Och då finns det olika nyckeltal, till exempel tracking error. Som du pratade om, när man kommer in på jobbet, så vill man se avvikelsen mot index. Och då säger till exempel Vanguard, som har indexfonder som är störst i världen, då säger de att det ska max vara en avvikelse på fem baspunkter. Alltså 0,05. Medan den vanligaste avvikelsen enligt Morningstar är ungefär 38 baspunkter, 0,38. Tror jag.

Tracking error och avvikelse

Emil: Skulle vi ha 0,05 procent avvikelse, då går flaggan upp kraftigt. Det tycker vi är mycket.

Jan: Detta stämmer nu, det som jag säger.

Caroline: Quality check, så här realtid.

Jan: Men jag tänker också, en annan grej som du nämnde i förbigående, är att det finns olika sorters index. Det finns Dow Jones Industrial 30, som är ett prisindex.

Emil: Ja, det är till och med priset på aktier, så det är inte ens värdeviktat. Det är den extremen. Och sen, de flesta idag är ju värdeviktade.

Jan: Precis. Och det kan vara pris och det kan vara avkastningsindex.

Emil: Ja.

Jan: Och det är en fråga, för det är en sån diskussion, nu blir detta en nördig fråga, men det är en diskussion vi hade på forumet, som var så här: varför är alla index marknadsviktade? Varför är de inte lika viktade, eller varför är de inte prisviktade? Alla är så här, ja, men det ska vara kapital- eller marknadsviktat. Det vill säga på bolagets storlek. Men man hade lika gärna kunnat säga att man tar ett index där alla bolagen har lika stor plats i indexet. Hänger du med?

Varför marknadsviktade index?

Emil: Jo, detta har vi pratat om innan. Jag har inget rätt svar, men jag kan tänka mig att, säg att du har ett bolag, återigen Ericsson, som har ett antal hundra miljarder i marknadsvärde. Och så kanske du har ett bolag som är lite skabbigt, som är värt 150 miljoner. Då kan jag tycka att Ericsson, hur det utvecklas, ska ha lite tyngre vikt i hur totalen utvecklas än det här mindre bra bolaget. Så jag kan tycka att den här marknadsvärdesviktningen är rimlig.

Jan: Alltså forskningen säger ju att man ska marknadsvikta, så det är rätt svar enligt teorin.

Caroline: Men då utgår man från att de större bolagen går bättre eller sköts bättre?

Jan: Nej, man utgår bara från att de är större. Eftersom de är större ska de få större påverkan i hur index utvecklas.

Emil: Ja.

Caroline: Det är en intressant frågeställning.

Jan: Ja, men vi vet inte. Det var därför vi funderade, din åsikt. För sen hittade jag också att ibland, det finns inte så mycket i Sverige, men det finns fundamentalviktade index också. Att man säger så här, detta är lönsamma bolag, så de som har högst lönsamhet får störst plats, eller alla möjliga.

Emil: Men det vanligaste är ju att de är marknadsviktade. Och vår utgångspunkt när vi startade, det är att man ska kunna mäta våra fonders prestation mot index.

Att replikera index exakt

Emil: Därför ska vi äga exakt alla bolag. Vi tar inte bort några, vi lägger inte till några. För om man gör en massa justeringar mot ett index, jag vill ta bort de här bolagen, jag vill lägga till de här, då är det svårt att veta hur fonden egentligen presterar, eller förvaltningen. Det kan vara bra, men det går inte att veta. Så därför tycker vi det är viktigt att man så långt det går faktiskt replikerar index exakt som det ser ut.

Jan: Det där är också en sån vanlig fråga som jag får ibland. Folk har lyssnat på vår podd och sen kommer de och säger: har jag köpt en indexfond? Och jag är så här, ja, vilken? För det många inte vet idag, det är att jag tror det finns fler index än vad det finns aktier.

Emil: Ja, det finns fler.

Jan: Jag såg någon siffra. Hur många indexfonder finns det?

Emil: Nej, inte indexfonder.

Jan: Nej, förlåt mig. Index.

Caroline: Jag tycker det fortfarande är svårt att skilja på.

Jan: Ja, men tänk så här, att vissa människor är intresserade av fotboll, vissa av handboll, vissa av skidåkning, vissa av curling.

Caroline: Ja, vi förstår.

Det finns 40 000 index

Jan: Och då finns det ju, vissa är intresserade av småbolag. Småbolag i Norge, småbolag i Sverige, småbolag i USA, småbolag i hela världen. Det är bara småbolag. Sen kan man ta små, lönsamma småbolag i USA. Så man kan skapa vilket universum som helst. Och jag såg någonstans att det finns 40 000 index.

Har du någon tanke, vilka är de viktigaste indexen, skulle du säga, att ha koll på?

Emil: Det beror nog på vad man har för syfte, eller vad det är man vill åstadkomma. Någon kanske vill följa globalindex, något av de som finns. Någon kanske vill följa det som Alla Bolag följer, det svenska indexet med börsens alla bolag. Så jag tror inte det går att säga för alla att det här är det viktigaste.

Jan: Det finns inga sådana basplagg?

Emil: Jo, men jag tycker ändå att det finns. Nu kommer jag säga emot dig här.

Jan: Det är helt okej.

Emil: Nej, men jag är inne på, som du, globalindex. Det tycker jag är viktigt att man har.

Jan: Det är typ jeansen.

Emil: Ja.

Jan: Men det är så här, åh nej.

Caroline: Det är jeansen om man är en person som gillar jeans.

Tre index att ha koll på

Jan: Alltså, om man tror på forskningen, så är globalindex, MSCI World skulle jag säga, det bredaste indexet. Det innehåller väl 2 000 bolag. Sen skulle jag säga, ett svenskt brett index, det som er fond Plus Alla Bolag Sverige håller. Och sen skulle jag faktiskt säga tillväxtmarknadsindex, för att MSCI World, det globala indexet, det kanske du vet, av någon anledning så ingår inte Kina, Sydkorea, Taiwan och alla de här, Brasilien, Indien, i ett globalindex, utan de har man bara tagit bort.

Caroline: Men är de inte för osäkra? Vad säger du, Emil?

Jan: Vet du varför de inte är det?

Emil: Jag har ingen aning, men om jag tillåter mig att gissa lite, så kan det vara så att indexet de här reflekterar är ganska gamla, och att de här marknaderna var ganska små. Det är väl en faktor. Sen blir det jobbigt för vissa som ska följa det här indexet, om man ska ta med alla de här bolagen också. Men nu spekulerar vi.

Caroline: Det kan inte ha politiska...

Emil: Jo, men det kan det också vara.

Jan: Jag tror enligt någon sån här klassning i världshandelsorganisationer, så är Kina fortfarande ett u-land. Det var ju mycket diskussion här nu med Wish för något år sedan, att det fortfarande är så här mycket billigare porto till Kina, för att Kina är ett u-land enligt någon klassning, och då hade Posten billigare porto.

De vanligaste svenska indexen

Jan: Nu vet jag inte, nu är det spekulation, men jag tänker, om vi tar för Sverige, till exempel Stockholmsbörsen, så finns där ju en uppsjö av index. Vilka upplever du är de vanligaste, som du brukar komma i kontakt med?

Emil: Det finns de här för hela börsen. Det har Nasdaq och SIX varsitt, kan man säga, som är...

Jan: Kan man säga att de är identiska?

Emil: Det är väl SIX RX, brukar jag säga.

Jan: Kan vara några, ja, SIX RX, och så det här OMX Stockholm GI, eller vissa lägger till All Cap också, bara för att tydliggöra att det är alla bolag. Eller All Share.

Emil: Och skillnaderna är marginella, skulle jag säga, på de två indexen. Och vi går ju efter Nasdaq-indexet.

Jan: Ja, fast ni... Jag kan säga, jag har ju utgått ofta från SIX RX, eftersom det indexet har längst historik. Och ni följer det jättebra, så det är så jag hittar det. Ofta, till exempel, när jag investerar så hittar jag, så läser jag forskningen, så säger den till exempel, man ska investera i allt, och så letar jag upp ett index som har allt. Och sen blir nästa fråga, hur hittar jag en fond som följer det så bra som möjligt? Hänger ni med?

OMX30 och problemet med fel jämförelse

Emil: Men jag skulle säga, jag vet inte om du håller med, men jag skulle säga att det vanligaste som folk mest refererar till, det är ju tyvärr inom citationstecken OMX30. Som är, OMX står för indexleverantören. Det är Nasdaq.

Jan: Nasdaq OMX, ja. Och de 30 mest omsatta bolagen, är det inte det?

Emil: OMX30, tror jag att det är. Bra fråga. Jag tror att det är mest omsatta, vilket ofta är de största bolagen.

Jan: Ja, men det blir ofta samma sak.

Emil: Ja.

Jan: Ja, nu blir jag så här. När man kommer in i nyanserna, så blir man ju så här. Jag kommer definiera det. Caspian som klipper detta, han får ta fram fakta där. Men det intressanta är att det är det som sägs på Rapport, ni vet på kvällen när Rapport är så här, idag gick börsen så här, då vann Stockholm, OMX30. Och Avanza, av någon anledning, jag älskar Avanza, men detta tycker jag är en konstig grej, de jämför med OMX30. Vilket får till följd att de flesta vill jämföra mot OMX30. Så man jämför alla bolagen, till exempel. Eller man jämför till och med alla globala bolagen mot hur Stockholmsbörsen har gått.

Caroline: Blir du upprörd över detta?

Jan: Jag blir upprörd. Ja, men jag frågar Emil.

Varför 30 bolag inte räcker

Emil: Jag brukar säga, alla får väl göra lite som de vill. Men det är konstigt om man tar bort drygt 300 bolag, om man ska reflektera lite index för helheten. Men det är klart att det är enklare. Och det har nog återigen att göra med historik. Går man tillbaka 20 år, då var de ännu viktigare, de här 30 bolagen.

Caroline: Men det fylls ju på med nya bolag. Men behöver de inte uppdatera sig lite då?

Jan: Ja, fast om du uppdaterar så tappar du ju historiken. För då kan du inte jämföra äpplen med äpplen.

Caroline: Ja, det är en jättebra poäng.

Jan: Men man måste ju skapa ny historik.

Emil: Ja, men det är därför man skapar ett nytt index då, som heter till exempel SIX RX eller Nasdaq All Share. Och så följer man dem istället.

Att jämföra äpplen med päron

Jan: Men det jag tycker är roligt, och detta måste vi komma tillbaka till, men många jämför ju där äpplen med päron. Och jag vet ju andra fondföretag, Andreas och Henrik här från Coeli, som har en global fond. De får alltid så här, ja, hur har ni gått mot Stockholmsbörsen? Så jag vet att vid något tillfälle var det så här, ja, men vad fan. Så då började de skicka ut, så här har fonden gått och så här har den gått mot Stockholmsbörsen, och så fick de börja göra analyser på Stockholmsbörsen och säga: vi hittar inga bolag som vi tycker är värda att investera i på Stockholmsbörsen.

När man jämför sin portfölj med ett index, då måste man jämföra äpplen med äpplen.

Jan: Så jag tror att det är viktigt när man jämför sin portfölj, att man jämför äpplen med...

Caroline: Med andra äpplen.

Varför låga avgifter är så viktigt

Jan: Och jag tänker bara också, vi ska ta en liten tur tillbaka. Du sa också så här, låga avgifter, att det är en viktig grej. Varför, kanske med risk att sparka in en öppen dörr för våra lyssnare, varför är det viktigt med låga avgifter?

Emil: Nej, men avgiften dras ju från fondförmögenheten. Så den minskar ju andelsägarnas pengar. Så har du en högre avgift, då måste du verkligen förtjäna den genom att, före avgift, överträffa index. Vilket har visat sig vara svårt. Vilket även jag själv och mina kollegor Rickard och Mikael har jobbat med i många år. Vi gillar i grunden egentligen att analysera, att välja aktier. Så i vårt DNA är vi kanske inte indexinvesterare, men vi förvaltade en fond, PSG Microcap, under nästan åtta år. Innan vi lanserade Plusfonderna.

Det var, som namnet säger, en mikrobolagsfond, med de mindre bolagen på börsen med kanske i median 800 miljoner i market cap. Och vi levererade 16,4 procents avkastning i snitt under de åren, per år, efter avgifter.

Smart men ändå sämre än index

Emil: Men om man ska jämföra med det index som var mest likt, det vill säga OMX Stockholm Small Cap GI, då var vi faktiskt lite sämre än indexet. Och vi tycker, och tyckte, att vi är ganska smarta och borde kunna överträffa index. Men det är inte så lätt över tiden.

Caroline: Men det låter ju jättemycket med 16,4 procent.

Emil: Ja, men det är mycket. Och hade vi jämfört med OMX30, då hade vi utklassat det indexet under de här knappt åtta åren. Men om vi ska hitta det indexet som var mest likt, så var det det här OMX Small Cap GI, som har en formell gräns på 150 miljoner euro, som är det största. Men eftersom man behöver vara över två årsskiften, så kan det finnas vissa som har 3-4 miljarder i marknadsvärde. Men det var det vi var mest likt. Och där var vi faktiskt något sämre än det indexet. Även om vi hade en del bolag som var större än de som ingick i det indexet, så var det det vi var mest lika.

De första tre åren gick det otroligt bra för oss. Sen gick det ett år, och sen året som följde, då gick det relativt väldigt svagt. Och det var inte det att vi backade, men vi gick inte upp lika mycket som index.

Respekt för svårigheten att slå index

Emil: Så vi har stor respekt för att det som aktiv fondförvaltare är svårt att slå index över tid. Och särskilt så som vi jobbade, vi var tre ganska seniora personer. Och då behöver man ha någon intäkt, och då behöver man en hyfsat hög avgift. Och då landar man där, och då måste man jobba tillbaka den avgiften, eller överträffa index. Och det är svårt.

Vi startade bolaget 2008, började förvalta fonden hösten 2009 efter att ha analyserat egentligen alla noterade bolag i Norden upp till fem miljarder i värde. Så kom vi fram till att det är den här fonden vi vill starta. Så vi startade den 2009. Och sen började vi inse det här med att det är svårt att överträffa index. Så vi borde väl ha en lågprisprodukt, eller vad vi kallade det på den tiden. Det var 2015 vi började tänka de banorna.

Jan: Men förlåt, jag avbryter dig där. För jag tycker detta är superspännande. För ett, jag tänker att detta visar vikten av index. Är du med, Caroline? För här sa du också så här, ja, hade man jämfört mot Stockholm 30, då ser det superbra ut.

Många fonder har fel jämförelseindex

Jan: Ja, det är ärligt att jämföra med det universum som är likt. Och det kan jag säga, det är inte alla som gör det. Jag tror jag såg någon Morningstar-studie som visade att uppemot 30 procent av alla fonder har fel jämförelseindex. Så att de jämför sig så att de ser bättre ut.

Caroline: Jag tog med mig, vi behöver inte hoppa in, men det finns fler fonder som jämför sig med index som inte räknar med utdelningar. Vilket gör att det är väldigt konstigt.

Jan: Det är väldigt konstigt. Och sen tycker jag det är liksom så här himla prestigelöst av er att faktiskt säga, titta här, vi är smarta, vi har gjort detta, och det verkar inte som att vi slår index. Och det där tycker jag, hur gick de där samtalen till er tre emellan? För det där är inte det vanliga, utan det där kräver mycket prestigelöshet, det kräver väldigt lite ego och massa annat.

USA ligger före i passiv förvaltning

Emil: USA ligger ju före Sverige i många avseenden, och framförallt i passiv förvaltning, indexfonder, som Vanguard var en av de första, och sen har det kommit andra aktörer. Så man hade kommit mycket längre, och en mycket större del av det förvaltade kapitalet var indexfondskapital. Så vi såg nog att framtiden är nog i Sverige indexfondsförvaltare och låga avgifter.

Jag tror en del var ekonomiska incitament, att om vi gör det här bra. Det finns ingen i Sverige idag, förutom vi, som är fokuserade på indexfonder. De flesta har det, men de har mycket mer aktivt förvaltat kapital. Så vi känner att det är ingen som förmodligen på lång sikt kommer börja konkurrera med oss. För då kannibaliserar de sina aktivt förvaltade fonders kapital, som de får 1,5 procent på eller något sånt där. Så det finns ett utrymme här att ta i Sverige framförallt.

Jan: Men får jag fråga så här, hur hanterar ni det emotionella? För jag har ju gjort ungefär samma resa. Jag förvaltade aldrig någon fond, men efter 15 år insåg jag så här, ja, jag har enskilda år där jag slår index med hästlängder och jag är kungen av aktier. Men när jag slog ut det på de där 15 åren så slog jag ju inte index. Och vad hände då i dig?

Självrannsakan och studierna

Jan: Nej, men för mig var det ett ganska stort självrannsakande, att bara så här, nej, jag klarade det inte. Så som jag tänkte, det var så här, jag klarar inte detta. Jag är inte tillräckligt smart, eller jag lägger inte ner tillräckligt mycket tid. Ett tag tänkte jag så här, fan, jag skulle läst ekonomi, då hade det gått. Men sen, när jag började läsa studierna, mycket tack vare att du doktorerade, så insåg jag så här, nej, men det handlar ju inte om att vara smart. Det handlar inte om att ha läst en ekonomiutbildning eller ha mycket pengar, utan det är genuint extremt svårt.

Och som Christian sa i förra avsnittet, eller i ett avsnitt, 208 tror jag, han sa så här, ja, men du kan förvalta i fem, tio år, har du slagit index i fem, tio år så kanske du har någonting. Och det är inte ens säkert.

Men det jag vill fundera kring, för ibland får jag frågor från andra, ja, men Jan, du håller på med indexfonder för att du inte kan, för du är inte tillräckligt duktig. Du vet, när du sen har levlat till nästa nivå där jag är, så kommer du vara aktiv förvaltare. Och nu har Jan chansen att slå dem lite. Och här har vi en riktig fondförvaltare som också säger att det är svårt att slå index.

Balansen mellan aktivt och passivt

Jan: Men hur är det, för jag vet ju att din egen strategi är mer åt det aktiva hållet. Hur jobbar du med den här balansen mellan aktivt och passivt?

Emil: Kort, väldigt kort privat. Då har jag inget problem med att avvika mot index kraftigt under lång tid. Men är man i en fond där vi har en massa andra andelsägare, då blir man ju utvärderad dagligen. Så att, om inte minnet sviker mig nu, efter när vi fyllde tre år, den här PSG Microcap, då var vi på Avanza Sveriges bästa fond. Sen gick det ett år, och sen året som följde, då var vi en av de sämsta fonderna i Sverige. Och det var inte för att vi gick back, men vi hade inte de aktierna som var i ropet och gick väldigt bra. Eller om jag uttrycker mig lite slarvigt.

Och det är klart att det är mycket frustration, eftersom man underpresterar mot det som man jämförs med, och ska jämföras med. Och det blev väldigt offentligt.

Caroline: Ja, och man är ju tävlingsinriktad.

Berg- och dalbana emotionellt

Emil: Och även om vi är långsiktiga, så mäts man ändå på den sista perioden lite grann. Så att, det var tufft emellanåt faktiskt. Och då spelar det ingen roll att man hade en period där det gick jättebra. Så det är lite berg- och dalbana emotionellt, kan man nog säga, även om vi tre, Micke, Rickard och jag, är ganska solida i psyket.

Caroline: Vänta, får jag bara fråga. Läser ni forskning kring det här? Med index och så?

Emil: Man har mycket att göra. Även när jag jobbade på universitetet, så var det så att man hängde inte riktigt med i allt som kom från kollegor i form av forskningsrapporter.

Caroline: Har ni tid att göra det?

Emil: Nej, jag skulle säga att vi snappar upp information här och där, och sunt förnuft. Jag skulle säga att vi har läst väldigt lite forskning. Och sen kan man ju, i USA så funkar det här. De ligger X år före oss i det här. Så vi brukar säga, steal with pride. Det kommer komma till Sverige. Och det finns många affärsmodeller, alltifrån att man har auktioner på nätet. Det fanns mycket tidigare i USA. Indexfonder fanns mycket tidigare i USA.

Varför aktiv förvaltning privat?

Jan: Men jag tänker, hur gör du själv för att balansera? Om jag omformulerar, många aktiva fondförvaltare har inte kommit till den insikten. Utan de har några bra år och har inte kommit dit. Eller har inte prestigen att erkänna det. Eller det är någon annans fel. Det var otur eller så. Förstår du? Du har ändå insikten om att det är svårt att slå marknaden. Du har egen erfarenhet av det. Du vet att det är stort i USA. Där finns en bas i forskningen. Och ändå har du, till exempel på den privata sidan, en kraftigt aktiv förvaltning.

Emil: Ja, i bemärkelsen hur jag utvärderar bolag.

Jan: Ja, precis. Hur du utvärderar. Och du lägger ändå tid på att utvärdera bolag.

Caroline: Men är det inte för att det är roligt? Är det att detta är jobbet och detta är hobby?

Emil: Ja, det är nog mitt DNA lite grann. Jag älskar att läsa årsredovisningar, kvartalsrapporter och följa bolag över väldigt lång tid. Och jag vill välja de bolag som jag tror på. Nu pratar jag privat och hur jag privat tänker. Och jag har en investeringsfilosofi som förmodligen inte liknar någon annan, och som jag inte rekommenderar någon annan att efterlikna heller. Men det passar mig. Jag fattar mina egna beslut. Jag kan leva med, går det ner 20 procent imorgon, fine.

Jag gör hellre ett underbyggt beslut som kan visa sig svagt, än att investera i något jag inte kan så bra.

Genomtänkt process trots nedgång

Emil: Jag gör hellre ett underbyggt beslut som kan visa sig svagt, än att det vore mycket värre att investera i något som jag inte kan så bra.

Caroline: Men detta har vi pratat om, Jan. Det där med att man har en beslutsprocess och att den är genomtänkt och så. Och då kan det ändå gå ner 20 procent. Men man är ändå nöjd för att processen var rätt.

Jan: Men precis, jag tror egentligen min poäng här, för man pratar alltid om sig själv, är att det är okej att ibland vara irrationell. Att jag vet att det som är bäst för mig, det som är bäst för mina pengar, det är att placera dem i indexfond. Det kommer ge bäst avkastning över tid. Men ändå så har man den här dragningen åt att göra sin egen grej.

Emil: Ja, det är mänskligt.

Jan: Och det är mänskligt. Och att man får empati med det.

Tron på den egna strategin

Emil: En risk, ursäkta att jag avbryter, men en risk om jag äter upp det, så tror jag ändå att mitt sätt att investera och ta de beslut jag gör kommer ge en bättre avkastning. Jag gör ju inte det bara för att jag tycker att det är tillfredsställande. Jag gör det för att jag tror att det blir bättre ekonomiskt än att sätta allt i våra indexfonder.

Caroline: Så hur går det?

Jan: Ja, och hur är strategin?

Emil: Hur det har gått? Det har gått väldigt bra, men det är först om 10-15 år man kan säga om approachen är bra. Nu är vi inte ens halvtid.

Jan: Och då ska det sägas att Emil avslöjar på ett fika tillsammans, han äger två bolag.

Emil: Ja, i den börsnoterade portföljen kan man säga att över 90 procent utgörs av två bolag.

Jan: Då har man cojones.

De två bolagen och hur de utvärderas

Emil: Men det är bolag som jag, ett träffade jag 2008 första gången och har träffat ledningen konsekvent sen dess. Läser i princip allt, både som bolaget presenterar och annat.

Jan: Vilket bolag är det?

Emil: Jag tycker inte vi går in i några bolagsnamn här. Sen det andra är också ett bolag som jag har följt väldigt länge och träffat ledningen. Så jag är väldigt komfortabel med hur de bedriver sin verksamhet.

Och sen, på det sättet jag utvärderar ett bolag, så kan man säga att det är tre komponenter. Det är långsiktig intjäningsförmåga, som är kopplad till vad jag tror är rimlig intäktsutveckling, marginalutveckling, bruttomarginal, rörelsemarginal. Kan man se marginalexpansion? Hur mycket kapital binder man? Det vill säga, den vinst som bolaget gör, kan jag få ut den som aktieägare exempelvis? Sen en annan komponent är risk, som jag lägger väldigt stor vikt vid. Och sen värdering. Så de tre är väldigt viktiga komponenter.

Och jag bedömer, det kan visa sig om fem år att jag har haft fel, men att det är mindre risk för mig att nästan alltid ha de två bolagen, än att ha tio bolag som jag inte riktigt har koll på.

Jan: Ja, du har koll på dem.

Frihet att ta egna beslut

Caroline: Men har du familj och så? Ingen som kommer att motsätta sig detta?

Emil: Nej.

Caroline: Man blir ju så spännande.

Jan: Vad kommer frågan?

Caroline: Jo, men Jan, du gör ibland grejer med våra pengar. Men varför sa du inte det till mig? Så kan det vara att man har någon som motsätter sig. Men det är ju också skönt om man inte har det.

Jan: Men jag tänker också så här, du berättar också en historia, att när du jobbade i Palo Alto med Private Equity, så hade du, att Peter Wallenberg kom dit och du höll en presentation. Kan du inte ta den anekdoten? Jag tyckte den var kul.

Anekdoten om Peter Wallenberg

Emil: Jag jobbade ju för Investor, och deras amerikanska investeringsorganisation, om man jämför med Investor Classic, så gjorde vi mer teknologiorienterade investeringar i onoterade bolag. Som hade kommit en bra bit på väg, men ändå mer teknologi. Det var mjukvara och tjänster inom internet och så här.

Och då kom det en delegation från Stockholm, och vi skulle berätta hur jobbar vi här? Hur ser investeringarna ut? Och så fick jag äran att sätta upp en presentation kring den senaste investeringen vi hade gjort, vilket var ett mjukvarubolag som hade en ledande position. Och det var väl i storleksordningen 15-20 sidor i den presentationen. Med bland andra Peter Wallenberg. Och det här var 2002-2003 någonting.

Och där beskriver jag bolaget, varför vi tror att det kommer vara framgångsrikt, marknaden och massa sådana aspekter. Och jag har väl kommit till sidan två när han har bläddrat igenom hela presentationen. Och vad säger han? "Var är balansräkningen?" Man måste alltid ha koll på kassan.

Att snappa upp erfarenhet

Emil: Och helt rätt. Nu var ju inte det syftet, men man plockar upp sådana där saker, från någon som har jobbat med affärsverksamhet och investeringar i, jag vet inte hur många år, från man var kanske 14. Och från mina kollegor Mikael och Rickard, otroligt duktiga och kloka personer. Man snappar upp hela tiden. Så jag skulle säga att man är mycket bättre investerare idag än för bara fem år sedan. Man får ta till sig den erfarenhet man har.

Jan: Vad gör Mikael och Rickard nu?

Emil: Ja, de är ju involverade i Plusfonder, PSG Capital. Det är vi tre som äger bolaget tillsammans. Vi har lite olika uppgifter. Vi gör dagliga avstämningar. Och vi utvecklar verksamheten.

Jan: Men de jobbar på andra håll i finansbranschen också?

Emil: Nej. Vi gör vissa mindre uppdrag emellanåt, men vi har egna medel som vi också förvaltar. Rickard sitter i ett par börsstyrelser.

Jan: Men detta är dina medgrundare.

Medgrundarna Rickard och Mikael

Emil: Ja, Rickard Hellekant och Mikael Gunnarsson.

Jan: Kort bara där.

Emil: Båda läste på Handels i Stockholm. Rickard jobbade sedan åtta år på Carnegie inom investment banking. Och sen jobbade vi tillsammans fyra år på Provider. Det var så vi lärde känna varandra. Och tyckte att, nu startar vi eget här. Och Mikael började först som analytiker på Öhman, för många år sedan. Och sen jobbade han många år på också Carnegie Investment Banking, eller Corporate Finance som vissa kallar det. Där han också var ansvarig för värderingsavdelningen, och det teamet. Vilket innebar att han var involverad i väldigt många av deras transaktioner.

Och då gör man ju rådgivning. Företag som vill göra uppköp, gå samman med bolag, nyemissioner, börsintroduktioner. Det är den typen av rådgivning som de höll på med. Så jag hade jobbat med Rickard, och Rickard och Mikael hade jobbat. Och vi tyckte att vi kompletterade varandra bra. Så 2008 startade vi PSG Capital med idén att ha en aktivt förvaltad fond i någon form. Och sen tog det ett år ungefär innan vi...

Jan: Och den har ni lagt ner nu?

Emil: Där likviderar vi.

Vägen till passiv förvaltning

Jan: Nu har ni ju bara de här indexfonderna.

Emil: 2015, när vi började fundera på en lågavgiftsfond eller fonder, då tänkte vi först göra den i en aktivt förvaltad kostym. För det var det vi kom ifrån. Men vi insåg att ska man kunna hålla riktigt låga avgifter och låga kostnader, och därmed låga intäkter, då behöver man ha låga kostnader. Då är det passiv väg man måste gå helhjärtat. Så att du inte behöver ha tre heltidsseniora personer som väljer bolag, utan att det går att driva på lite annat sätt.

Jan: Men det där är också en sån där grej, som vi pratade om, låga avgifter. Att det där är superviktigt för oss investerare. Och där finns ju massor av exempel. Till exempel om man har en fond, om man säger 100 000 kr och 20 år. Jag gjorde ett sånt räkneexempel. 100 000 kr och 20 år. Om man har en fond som har 0,3 procent i avgift, och en fond som har 1,4 procent, 1,5 procent i avgift. Då är det en skillnad på över, antingen att man betalar 16 000 kr i avgift över den perioden, eller 70 000 kr i avgift.

Emil: Ja, det är stor skillnad.

Vad Plusfonder tjänar

Jan: Så det är liksom flera multiplar i det där. Men då tänker jag också så här, att om man gör ett snabbt överslag, så är det så att ni har 1,5 miljarder i förvaltat kapital och era fondavgifter ligger på 0,4. Men då brukar jag tänka så här, man kan dra av hälften, för det går ofta till Avanza eller Nordnet. Så det är 0,2. Och sen har vi 0,1 då.

Emil: Så man kan säga, drygt 1 miljard ligger i mikro- och småbolagsfonderna, där vi får 0,4, eller vår del är 0,2. Och sen resten, 400 någonting, ligger i Alla Bolag, där vi har 0,2, där vi får hälften av 0,1.

Jan: Så snabbt överslag, omsättning på 2-3 miljoner. Det är ju inte inga feta pengar. Om man jämför med, om man ska bli rik i finansbranschen, så finns det ju SPAC:ar och hedgefonder.

Emil: Man kan göra mycket annat, ja.

Jan: Man kan göra mycket annat. Höga avgifter, ja.

Emil: Ja.

Modesta löner och bootstrapping

Jan: Så att det är ju, för det där vet jag har varit en sån fråga, för jag vet både läsare och andra ställen, att kan man ta ut löner på tre personer och compliance och allting när man tjänar två miljoner.

Emil: Nej, det är ju svårt. Ja, även under tiden på PSG Microcap-tiden, den aktiva förvaltaren, då tog vi ut väldigt modesta löner och presterade ändå hyfsat. Så vi har väl kvar ungefär åtta miljoner i vinstmedel från den tiden, som vi finansierar det här med. Och tanken är att på lång sikt vill vi ju ha en palett av fonder, där man egentligen ska kunna hitta nästan allting man vill ha i fondväg, inom vissa gränser. Men att etablera en fond kostar pengar, och att drifta.

Och därför har vi sagt så att vi lanserar först de här två första småbolagsfonderna, och sen när vi ser att vi är break-even på dem, då går vi vidare med nästa fond, vilket då blev Alla Bolag. Och sen när de tre är break-even i verksamheten, då kommer vi med nya fonder, och så håller vi på. Så att vi driver verksamheten med ett litet underskott, som vi finansierar med tidigare vinster.

Att äga bolaget själva

Emil: Många tar in externt kapital, men vi tre äger bolaget till 100 procent, och vi vill ha kontroll över hur vi ska driva bolaget. Vi vill inte att någon annan från sidan ska komma och säga att nu måste ni höja avgiften, eller nu ska ni hit. Vi är ganska samsynta i att ha bra diskussioner. Så det är viktigt för oss. Men många andra tar in massa kapital och gör massa marknadsföring och går stort. Det är en variant. Det hade varit bättre för oss, men vi har valt den här vägen. Att lite bootstrappa, som man kallar det på engelska.

Caroline: Vad är nu bootstrapping? Är det när man drar ner kostnader?

Emil: Nej, men det är snarare att man använder de medel, de få medel man har, och gör det mesta möjliga.

Jan: Jag skulle säga att man rättar matsäcken efter munnen, eller tvärtom. Eller hur är det man säger?

Emil: Jo.

Jan: Ja, skit. Jag bara insåg, ibland att man ska dra ordspråk som man inte kan. Måste man tänka på dem innan man...

Emil: Ja, men precis.

Låga intäkter, låga kostnader

Jan: Nej, men så är det ju.

Emil: Kostnaderna är ju otroligt viktigt att ha koll på, eftersom intäkterna är så låga. Men vi hoppas ju att intäkterna, som är direkt kopplade till den förvaltade volymen, kommer vara betydligt större om fem år, eller vad det är då.

Jan: Ja, precis. Men jag tänker så att vi ska snart börja runda av detta. Men jag har några fler grejer vi ska ta kring indexfonder. Sen tänkte jag att i nästa avsnitt dyker vi ner i era fonder specifikt. Vi skulle ju också fråga hur en vanlig dag är.

Emil: Ja, men det var ju dit vi är på väg, tänker jag.

Caroline: Jag var bara orolig att vi inte skulle få med det.

Jan: Ja, men jag har sett på forumet att det är flera som funderar på det. För det är ju helt annorlunda än en aktiv förvaltare, när man sitter och läser och läser egentligen.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Men jag tänker så här, vad roligt, ni bara vill dra i mig här. Jag vill ta det i min ordning, så bestämmer jag.

Nackdelar med indexfonder

Jan: Vi har pratat om fördelarna med indexfonder. Det är låga avgifter, det är enkelt. Det är en låg omsättning, man äger alla bolag. Om vi skulle vända på det, nackdelar med indexfonder, vad skulle du säga?

Emil: Ja.

Jan: De nackdelar jag brukar få höra, det kan vara till exempel att det är tråkigt, att det är genomsnittligt, att man aldrig kommer slå index. Man betalar, lite mer så här avancerade läsare skriver, man betalar till folk som gör arbitrage till följd av ombalansering. Alltså när indexen förändras, eller ombalanserar, så är det folk som kan säga, okej, nu kommer det här bolaget komma in i index, då köper vi det, eller nu kommer det här bolaget gå ut ur index.

Emil: Det kan nog ligga någonting i det. Men om alla känner till det, då borde det inte bli arbitrage i och för sig?

Jan: Ja, men så resonerar jag också. Det var faktiskt en sån här fråga, det var ju mycket diskussion här innan Tesla skulle in i det här amerikanska S&P 500-indexet. Och då var det ju som att, ja, men priset är högt, och det motiveras för att det kommer bytas in i S&P 500-indexet, att indexleverantören kommer behöva uppdatera det, och då kommer alla som följer det indexet, inklusive till exempel Lysa, att behöva köpa den, och då blir det ett köptryck, och då kommer kursen öka.

Arbitrage och ombalansering

Jan: Tycker du det verkar...

Emil: Ja, det ligger någonting i det, absolut. För man vet ju på förhand vilka bolag som kommer in och kommer ut, och indexfonder behöver ju som sagt köpa eller sälja enligt den nya fördelningen. Men över tiden, över lång tid, så kommer väl det rätas ut. Men det finns väl en poäng i det där.

Det som jag annars ofta hör, eller i den mån jag hör någonting om indexfonder, det är att eftersom man har så många bolag, Alla Bolag har 330 bolag, så hinner man ju inte realistiskt ta ägaransvar. Man hinner inte gå på stämmor, eller sitta i valberedningen, om man har den procentuella ägarandelen, eller sitta i styrelsen för den delen. Och det är klart att skulle indexfondsfenomenet bli väldigt stort, så att indexfonder utgör, ja, tar man siffran och säger 40 procent av ett bolag. Det kanske är i viss mån lite olyckligt då, om det blir mindre ägare som får stort inflytande, och den här storägaren inte tar något aktivt ansvar.

Ägaransvar i svenska bolag

Emil: Dock, för den här frågan är också uppe i Fika Tillsammans, eller på det temat i alla fall. Så jag tittade lite på svenska bolag. Och jag kunde inte hitta något där indexfonder utgjorde 10 procent eller mer. Tvärtom är det mest de här OMX30, där man har Blackrock och Vanguard, som typiskt äger ett par procent var, och sen har de svenska indexfonderna en mindre del. Men går man sen ner, som vår småbolagsfond, och ännu mer mikrobolagsfonden, det är ju nästan inget indexförvaltat kapital i dem.

Jan: Precis, för kritiken låter framförallt, mycket i USA, inte så mycket i Sverige, men att där är 13 personer som rattar de här stora indexfonderna, alltså Vanguard och Blackrock, eller iShares och de. Och plötsligt så är det 13 personer som kontrollerar sjukt stora positioner i de här bolagen.

Emil: Men sen kan man ju nu tänka lite fritt här, om vi skulle bli så framgångsrika att vi får väldigt mycket kapital, då skulle man ju kunna se att man får resurserna att faktiskt ha personer som är aktiva, bolagsstämmor, valberedningar, om så skulle efterfrågas. Men i Sverige är vi ju i alla fall väldigt långt från att ha en så pass signifikant ägarandel. Och speciellt vi.

Felprissättning och piggy-backing

Jan: Sen brukar man ju också prata om kritik, att indexfonder gör så att det blir felprissättningar på marknaden. Att man liksom piggy-backar på aktiv förvaltning, att det är aktiva förvaltare, aktiva investerare, som gör bedömningar på bolagets värde, sätter pris, och att de passiva fonderna bara köper det rakt upp och ner utan att ha gjort någon analys.

Emil: Jag tror jag har läst någonting, om jag uppfattar det liknande, att en aktiv förvaltare har sagt att vi köper inga dyra aktier som indexfonderna gör. Och det kan vara så att jag förstår ett bolag som handlas till 600, vilket jag tycker, jag hade inte köpt den på 400 än, men den ingår i indexfonden. Men å andra sidan, jag hade inte ens köpt den på 150, och sen står den i 400 nu. Så att, ja, det är svårt att veta vad som är dyrt och inte dyrt.

Jan: Det är lätt att, om det var så enkelt att bara plocka de billiga bolagen, varför överpresterar inte de aktivt förvaltade fonderna? Eller varför har man inte en fond med bara de bolagen?

Emil: Ja, liksom.

Jan: Nej, jag är ju partisk i det här. Vi är ju för indexfonder, så att, ja, det ska man ha med sig.

Emil: Ja, men så är det ju, såklart.

En vanlig arbetsdag för en indexförvaltare

Jan: Så här, precis, här var en av de här frågorna från Dr. Chicago. Där kommer den, Karin. Nu kan du säga.

Caroline: Ja, hur ser en vanlig arbetsdag ut för en indexförvaltare?

Emil: Ja, då finns det en del som man gör varje dag, och en del som man gör när det behövs. Om man tar varje dag, då börjar man oftast med att ladda ner den här indexsammansättningen från respektive index.

Jan: Facit.

Emil: Ja. Och så gör man också så kallad NAV-sättning, det vill säga: vad är kursen på fonden? Och sen gör man den här avvikelseanalysen. Hur ligger vi till jämfört med index? Ibland kan det vara så att, i vissa fall väljer vi att bara äga en likvid B-aktie om det inte går att få tag på A-aktien. Och ibland skiljer sig de kurserna över tiden, går de inte alltid ihop. Så då får man lista ut, om vi avviker en eller två punkter, vad det beror på. Så sitter man och gör den analysen. Och sen skickar man iväg det till Morningstar, den här NAV-sättningen för fonderna. Och sen skickar de ut det till Avanza och liknande.

Jan: Men den stora grejen är väl egentligen att...

Caroline: Dricka kaffe däremellan.

Inflöden och utflöden

Emil: Nej, men den stora grejen är väl att vi har ett antal distributörer. Det kan jag säga, att Avanza är klart viktigast och störst för oss. Men vi har Nordnet, vi har fondmarknaden.se, vi har Fondo, Savr med flera. Och jag tror att för alla dem gäller väl att fram till klockan 12 eller 1 kan man sälja eller köpa andelar. Och så skickar de här distributörerna transaktionerna till oss. Och klockan två, kan man säga, då stänger vi och summerar. Så här mycket köp, så här mycket uttag. Och nästan alla dagar har vi tack och lov nettoinsättningar. Och det kan vara, säg 6 miljoner.

Caroline: Vad betyder det, nettoinsättningar? Alltså att folk har köpt i fonden?

Emil: Varje dag, utan undantag, är det någon som vill köpa andelar i respektive fond. Och varje dag, utan undantag, är det någon som vill sälja andelar. Men om man tar i år, så har det väl varit typ två dagar när uttagen eller försäljningarna till belopp har varit större än insättningarna. Så att nästan alla dagar får man en summa som man ska köpa aktier för. För vi måste ju replikera index.

Att sprida köp över alla bolag

Emil: Och så tittar man, vi säger att Alla Bolag har fått in netto fyra miljoner. Förresten kvittar man ju bara då. Så då ska vi köpa för fyra miljoner. Och den har väl 330-340 bolag, men lite fler aktieslag. Och så ska man sprida ut de här miljonerna på alla de här bolagen. Och då har det byggts en stor Excel. Och så har vi bestämt att, för man kan ju, skulle man göra helt rätt, då skulle man ju köpa i alla bolagen ner till typ två kronor i det minsta. Men vi har satt en gräns på att vi går bara ner till 5 000. Är det något innehav som ligger under att köpa för 5 000, för att motsvara sin andel av de här inflödena, då köper vi inte det, för det blir för mycket administration. Men det kan ändå vara 170 bolag som vi lägger in köpordrar i.

Jan: Jag trodde att det var en Excel, eller har ni någon typ av programmering?

Emil: Nej, det är en Excel. Den gör det automatiskt. Och så får man den här fördelningen.

Stängningskorsningen på Stockholmsbörsen

Emil: Och vad gäller just Alla Bolag, där är det så att det finns något som heter "kolen" på Stockholmsbörsen. Jag vet inte om ni känner till det, men sista fem minuterna samlar man ihop alla ordrar. Och så den kursen, det blir då några sekunder före 17.30, det blir slutkursen. Och det är den vi vill handla till egentligen, för det är det som den här andelsägaren köper till. Så i Alla Bolag, eftersom de stora pengarna är i väldigt omsatta aktier, då kan vi handla nästan utan undantag allt till kolen. Så då lägger man in de här, säg att det blir 170 bolag vi köper i. Och så laddar man in det i ett handlarsystem som exekveras. I Alla Bolags fall är det oftast ingen manuell handpåläggning, utan det är ett program som man kan säga att även privatpersoner kan skaffa via Avanza, som man laddar upp den här Excelen i.

Caroline: Men om jag får bara fortsätta då, så har vi ju mikrobolagsfonden.

Fingertoppskänsla i mikrobolagsfonden

Emil: Där har vi en del mindre likvida värdepapper. Så det är inte alltid att det räcker att handla i den så kallade kolen. Utan där får man ha lite fingertoppskänsla. Att, ja, men nu ska vi handla för X tusen i det här bolaget. Vi kanske ska börja handla tidigare på eftermiddagen. Vi behöver handla lite klockan tre för att säkerställa att vi har köpt in de här aktierna, och inte behöva trycka in allt och kanske driva upp kursen. Så där, det är ingen aktiv förvaltning, men det är lite handpåläggning, om ni förstår.

Jan: Och det där är bara en parentes. Det där är ju lite roligt, för ofta brukar jag tänka så här. På morgonen är det ofta amatörerna som handlar. Och proffsen brukar handla efter klockan två.

Emil: Ingen kommentar på det faktiskt. Det är din egen.

Jan: Nej, men så tänker jag. Och sen brukar jag tänka att mellan 9 och 9.30, det är ofta där det händer mest. Och 16 och sista halvtimmen. Och sen är ofta dagen en transportsträcka däremellan. Det är väl min ovetenskap.

Aktieutlåning för fondens räkning

Caroline: Förlåt, vi ska bara inte göra det.

Emil: Eftersom vi har tre fonder, så om man summerar. Som igår hade vi ganska mycket inflöden. Så kan det vara upp mot 300 transaktioner som man lägger in. Men de allra flesta görs helt automatiskt.

Sen något som vi också gör varje dag, och det kanske vi kommer in på mer sen, men vi lånar ut aktier för fondernas räkning. Och det är ju för de som egentligen vill blanka aktier.

Jan: Ska vi dyka ner i det nu eller återkommer vi till det?

Emil: Vi återkommer till det. Det är ett sätt att tjäna pengar på aktier som man äger. Som går till fondandelsägarna. Så det läggs lite tid på att stämma av vad som är utlånat och att det bokförs rätt. Det kan man väl säga, om jag inte har glömt något, det är väl det man gör i princip varje dag.

Jan: Jag tycker detta är jättespännande, för ofta kan man tycka så här, att förvalta en indexfond, det är ju som att ha en dator. Det kan ju en dator sköta. Och detta kastar ju du ljus på att egentligen, där krävs ju en viss skicklighet, även med en indexfond, att kunna hantera detta med inflöden, utflöden, likvida medel.

Förvaringsinstitut och fondhotell

Jan: Jobbar ni också så här med prognoser i förändringar i index?

Emil: Eftersom vi har alla aktierna så är inte det så relevant. Nej.

Caroline: En annan sak som jag har tänkt på, hur funkar det rent praktiskt bakom kulisserna i en fond? För ni får ju inte in pengarna på ert konto, om jag förstått det rätt. Utan att man har ett depåinstitut, fondhotell. Kan du inte bara ge oss den bilden, hur det ser ut bakom kulisserna i en fond?

Emil: Jag tror det kallas för förvaringsinstitut.

Caroline: Så alla fonder har ett förvaringsinstitut?

Emil: Ja, det måste man ha. Och i vårt fall är det Danske Bank. Där alla aktier, alla tillgångar ligger. Hos Danske Banks förvaringsinstitut, som själva gör kontroller och revisioner på det här.

Caroline: Så vad är det de kollar?

Emil: Ja, men att de instrument som ska ligga där ligger där. Och att, det kan finnas limiter som ska vara på ett visst sätt. Så kollar de det. Och det tror jag, dels gör de det automatiserat dagligen, men också gör de manuella revisioner, eller vad man ska kalla det, ett par gånger per år.

Samarbetet med FCG Fonder

Caroline: Ja.

Jan: Och sen funkar ju till exempel, för ni har ett samarbete med FCG. FCG Fonder.

Emil: Och det är ju viktigt att, för att kunna hålla låga avgifter behöver man hålla låga kostnader. Och då är stordriftsfördelar viktigt. Och FCG, som administrerar ett 40-tal fonder idag, är en bra samarbetspartner som hjälper oss att administrera.

Jan: Och vad är det de gör då, rent konkret? För så här funkar det ju för rätt många fonder. Man har ett förvaringsinstitut. Om vi tar det från ett annat håll. När jag köper, om jag lägger in tusen kronor i Alla Bolag, så gör jag det från min depå på Avanza. Vad händer med den tusenlappen?

Emil: Då går ju dels en order via Avanza till FCG Fonder. Och sen går pengarna till det här förvaringsinstitutet.

Jan: Till Danske Bank?

Emil: Ja. Och där alla aktier kommer in och går ut därifrån också.

Vem har depån?

Jan: Så det är Danske Bank som har depån där alla aktierna är?

Emil: Ja, så att PSG Capital, vi betalar ju Danske Bank en ganska signifikant avgift, både per transaktion och en procentuell av förmögenheten, för att de ska vara förvaringsinstitut. Och FCG Fonder får ju då den här ordern och det här som vi pratade om, vad man gör på en dag. Det gör då framförallt Tom på FCG Fonder.

Jan: Får jag bara fråga, du sa att ni betalar signifikant till Danske Bank. För de har ju alla aktierna där och har koll på pengarna. Kan ni känna så, vi vill inte ha...

Emil: Det är inget alternativ. Då får man inte tillstånd att bedriva den här verksamheten. Man måste ha en sån etablerad...

Jan: Ja, det är typ SEB ganska vanligt också.

Emil: SEB är väl, skulle jag säga, den största. Så när vi körde PSG Microcap, då hade vi SEB. Jag tror Lysa använder Danske Bank också. De har lite olika prissättningar och så, beroende på vad det är för... Så jag skulle säga att SEB är väldigt duktiga. Vi var väldigt nöjda med dem. Danske är bra.

Varför stegen är viktiga att förstå

Jan: Varför jag tycker att detta är viktigt att ta upp? För jag tror inte att de flesta tänker på det här. När man köper en fond, så som jag trodde i många år. Jag köper en fond och då går mina pengar från min depå till er depå på Avanza. Och sen har ni bara en lång depå.

Emil: Vi ser aldrig pengarna.

Jan: Nej, och det där är väldigt viktigt.

Caroline: Varför är det viktigt, Jan, att man förstår de här stegen?

Jan: Nej, men för ibland får man så här, ja, men det är ett litet fondbolag, eller att någon kommer bli lurad. Eller att det finns varningar. Det finns en massa farhågor kring det här. Och det som jag tycker är viktigt, det är att man vet att det finns alltid... Jag får frågan i andra sammanhang, Lysa: vad händer om fondförvaltaren går i konkurs? Vad händer med mina pengar?

Vad händer vid konkurs?

Jan: Nej, men det är därför det finns till exempel ett sånt här förvaringsinstitut som garanterar att, även om vi i värsta fall, PSG Capital och Plusfonder, skulle gå i konkurs, så händer det ingenting med mina pengar. För mina pengar ligger i förvaringsinstitutet på Danske Bank.

Emil: Jag tror, de 13-14 åren jag har varit i branschen, så har det varit en eller två gånger att förvaringsinstitutet har tagit över fonden och förvaltningen helt enkelt. För att det har varit det bästa för andelsägarna. Och sen likviderar de fonden, kan man säga. Jag ska inte nämna vilka det var, men det var faktiskt en fond som hade väldigt mycket onoterat, som skulle ha haft noterat. Så där hade man brustit någonstans, för det ska egentligen inte gå.

Jan: Nej, och då är det bra att det finns ett förvaringsinstitut som kan ta över.

Emil: Ja, de står ju på andelsägarnas sida och försöker göra det bästa av situationen. Sen kan man säga, FCG har dessutom en separat riskenhet som inte får vara inblandad i det administrativt dagliga, som också tittar på olika limiter och vad det är för instrument.

Limiter och tillsyn

Caroline: Vad innebär detta här, instrument och limiter?

Emil: Det finns ju regler, till exempel för hur stora innehav fonder får ha. Och då får inte det överstiga vissa regler. Och det här står ju under väldigt strikt tillsyn under Finansinspektionen.

Jan: Jag tänker här att vi ska avsluta de här mer generella grejerna kring indexfonder. Och sen ska vi i nästa avsnitt prata mer om de specifika fonderna. Men när vi hade vår fika tillsammans så pratade vi om några nyckeltal. Och jag tänker så här, att när man pratar om indexfonder, så ett viktigt nyckeltal vi pratar om, det är avgift. Jag brukar säga att tumregeln är under 0,4 procent i avgift. Det är så här max man ska sträcka sig. Har du någon tumregel?

Emil: Vi säger så här, vi ska ha låga avgifter. Och det vi tar ut ska vara rimligt. Men vi tittar också på hur marknaden prissätter. Så vi har ingen... Vi tycker väl också att 0,4 är en övre gräns för den typen av fonder vi har. Men sen Alla Bolag och, vi kommer in på fastighetsfonden, den kommer ha en lägre avgift än så.

En cliffhanger om fastighetsfonden

Jan: Då fick ni en cliffhanger här till nästa avsnitt. Bara fastighetsfonder.

Emil: Och det är också, vi tycker det här är kul och vi vill skapa någonting. Vi vill konkurrera med etablerade aktörer. Men vi vill ju också på lång sikt kunna tjäna pengar. Det är klart att det var någon fråga på Fika Tillsammans angående utmaningar med likviditet i mikrobolagsfonden potentiellt. Vilket den personen insiktsfullt hade rätt i. Den kan inte bli fem miljarder stor. Utan då har vi stött på likviditetsproblem. Framförallt när det görs omviktningar i index.

Jan: Förlåt, vi måste göra det. I och med att du säger så. Det är viktigt att säga att i ett litet bolag, om det kommer in för mycket pengar i fonden och ni procentuellt ska fördela det på det bolaget, så slutar det med att ni äger hela bolaget.

Emil: Ja, eller bara vi äger 5 procent. Då kanske vi driver kursen. Så den kanske bara kan bli, vi har inte satt någon exakt gräns, men den är inte så hög. Då kan vi inte ta 0,1 procent. För då kommer den alltid ge en förlust. Då måste man ha 0,4 för att den överhuvudtaget ska kunna göra något överskott.

Nyckeltal: avgift och tracking error

Jan: Och återigen, värt att komma ihåg, för dig som lyssnar. 50 procent av det går till Nordnet eller Avanza. Så när vi tittar på indexfonder, så är det viktiga, låg avgift, tycker jag. Jag brukar säga 0,4, och det är så här generellt. Ibland kan vissa få typer av indexfonder ligga på 0,2. Men det är ganska ovanligt.

Sen har vi pratat så här, avvikelse mot indexet. Det har du varit inne på. Tracking error, eller aktiv risk.

Emil: Istället för att använda en sån mätning så har vi lite mer konkret avvikelsepunkt när vi tittar.

Jan: Men där brukar jag också, tänk för den som lyssnar, när man tittar på er fond eller man tittar på vilken fond som helst, tracking error kan man se på Morningstar. Och då vill man egentligen, poängen är att det ska vara så lågt som möjligt. Snittet på alla indexfonder är 38 baspunkter, 0,38. Vanguard, som anses vara de största och bästa i världen, de ligger på fem baspunkter. I tracking error.

Emil: I tracking error.

Jan: Precis. Och så avvikelser.

Caroline: Var hittar man det?

Jan: Morningstar, på Morningstars hemsida.

Nyckeltal: active share

Jan: Och sen tänker jag också att man brukar prata om active share, eller aktiv andel, som är ett mått på hur mycket av fondens innehav som finns i jämförelseindex. Index har 100 bolag, har fonden 100 bolag? Och här vill man också lite ointuitivt ha 0 i active share. Så det är också ett sånt här nyckeltal om man vill utvärdera själv.

Caroline: Vadå 0?

Jan: 0. Active share är egentligen ett, vad ska man säga, omvänt nyckeltal för indexfonder. Active share säger så här, hur stor del av en fonds innehav avviker mot index? Om 100 procent, då avviker 100 procent. Alltså, där finns inget överlapp mellan index och fonden.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Och då vill man att det ska vara så litet som möjligt.

Caroline: Du sa 0.

Jan: 0. Så i en indexfond vill man ha 0 avvikelser mellan jämförelse... Och det kallas för active share, eller aktiv andel. Och det var ju du som sa, i ett förbigående, nej, men vi vill ha så liten, eller i princip obefintlig, avvikelse mot index.

Varför skillnaden i avkastning kan vara stor

Emil: Ja, och då kommer man in på något som också är väldigt viktigt för oss, och det är kanske mest specifikt för oss. Vi vill verkligen följa index och ha alla aktier. Bara ta som ett exempel, och varför vi vill det, det är för att man faktiskt ska kunna benchmarka oss mot index. För om man tar Alla Bolag, om man börjar från 27 oktober, när vi lanserade den förra året, det är ungefär nio månader, inte så jättelång period.

Jan: Ja, 2020.

Emil: Ja, och den ska då ha börsens alla bolag. Det finns en annan Sverigefond, index, som inte har alla bolag, men man kan tro att den har det. Det står att de inte har det, men om man inte kollar noga. Om man jämför från 27 oktober tills, jag tror det var igår jag kollade, då skiljer det nästan 4 procentenheter i avkastning på de två fonderna. Vilket är extremt mycket, givet att vi pratar om några punkter hit och dit i arvoden. Och lyckligtvis så är det vi som är 4 procent bättre, nästan.

En indexfond som avviker från sitt index kan skilja sig med flera procentenheter i avkastning, även när vi bara pratar om några punkter i arvoden.

Aktiva beslut bakom avvikelser

Jan: Så om man ska veta, en indexfond som gör avvikelser från ett visst index. Det är skillnad på en fond på X aktier och en fond på Y aktier, även om man kanske är en Sverigefond.

Emil: Och jag säger inte att någon har presterat bättre, men jag säger bara att det är väldigt olika skillnad på vad man har i fonden. För en sådan stor skillnad ska det ju i princip inte kunna vara, tycker jag.

Jan: Nej.

Emil: Och då kan man också säga att många av de här avvikelserna kan vi prata om i nästa avsnitt. Det handlar till exempel om att man har tagit ett aktivt beslut. Ja, men vi plockar bort den här typen av bolag för att vi tycker att det är hållbarhet. Oftast är det två saker. Det är hållbarhet, det är ju en vanlig. Den andra är att man helt enkelt inte vill hålla på med exempelvis de minsta bolagen. Så då tar man bort dem. För det är mer administration. Det är de två, skulle jag säga.

Nyckeltal: antal bolag i fonden

Jan: Ja, så det är viktigt att man vet där. Sista nyckeltalet som man brukar prata om kring indexfonder. Ett är antal bolag i fonden. Jag vet inte, ibland har vi också haft diskussion på forumet så här. Hur relevant är det nyckeltalet? Skulle du säga till exempel att en fond som har 1 500 bolag är bättre än en som har 16 000 bolag? Alltså, en fond som har 100 är bättre än en som har 5. Men går det någon gräns, tycker du?

Emil: Generellt skulle jag säga att det är nog viktigare vilka bolag det är än antalet bolag. Tänk då en globalfond. Jag kanske hellre vill ha fler länder med, för en bättre spridning, än att ha fler bolag i samma land exempelvis. Förstår du?

Jan: Ja, absolut.

Emil: Det viktiga är att man får med det viktiga, än att man har X antal bolag, kan jag tycka.

Nyckeltal: förvaltat kapital som vanity stat

Jan: Ett annat mått som man också ofta brukar prata om, men som jag ibland kan tycka är en vanity stat.

Caroline: Det vet jag inte vad det är.

Jan: Jo, men så här, det handlar mer om fåfänga. Det är ungefär som hur många följare har du på Instagram. Det är ju så här förvaltat kapital. Men där, som du var inne på, kan förvaltat kapital vara väldigt relevant när det gäller till exempel de minsta bolagen. Är det så här, när man väljer en indexfond, ska man titta på mängden förvaltat kapital? Är det relevant, tycker du?

Emil: Nej, jag tycker inte det egentligen har någon påverkan på en indexfond. Utan det enda är just att mikrobolagsfonden, den har en övre gräns på hur mycket.

Courtage-avbränning vid stora inflöden

Emil: Men sen är det ju som vissa insiktsfulla, jag tror på Rika Tillsammans och på Twitter, har skrivit, att när en fond startar då får man inflöden. Och går det bra, så får man procentuellt ganska stora inflöden. Och då blir det initialt högre courtage-avbränning. Vi kommer komma tillbaka till våra fonder sen, men Plus Alla Bolag har vi i förvaltningen fullt precis spot on. Men i januari, februari hade vi en extrem procentuell ökning av fondförmögenheten, och det innebär att de få punkter i courtage som fonden betalar när man köper de här aktierna, det får en signifikant påverkan. Men om man tar sedan senvåren så har den ebbat ut, och nu följer vi index minus förvaltningsavgiften mycket väl. Men i början hade vi ett antal punkter som vi avvek på grund av att det kom in mycket kapital.

Jag säger bara att ta ett påhittat exempel, men ungefär så blir det. Så att du har 10 miljoner i fonden en dag. Och så kommer det in 10 miljoner nästa dag. Vilket inte är helt osannolikt.

Ett räkneexempel på courtage

Emil: Det kommer inte att hända, men bara för att ta ett extremt exempel. Då har du ju, när den dagen är slut, 20 miljoner i fonden, givet att börsen är flat. Men på de 10 miljonerna har du ju betalat säg tre punkter i courtage. Och då ska ju de miljonerna som finns i fonden belastas med de tre punkterna. Och det blir ganska mycket procentuellt.

Jan: Jag känner mig lite dum nu, för jag har inte frågat vad det här med punkter är. Först tänkte jag så här, men det är någon procent.

Emil: Det är en hundradel, en baspunkt är en hundradel av en procent. Så det är lite finans...

Jan: 0,01 procent.

Emil: Ja.

Jan: Är det en promille då?

Emil: Nej, det är en baspunkt. Det är en finanslingo. Det var likadant när jag började höra det första gången. Jag tänkte så här, men vi kommer till det. Vi förstår det om ett tag.

Jan: Istället för att säga 0,20 procent, så säger man 20 punkter.

Emil: 20 baspunkter, men så förkortar man det till 20 punkter. Sorry, det blir ibland det man säger.

Varför avgiften ändras på Avanza

Jan: Men poängen, hur detta oftast dyker upp, är på Avanza. Man går in på Plus Alla Bolag och så står där en avgift på Avanza, 0,25. Och sen hör man oss, men avgiften är 0,2, och så står den, varav förvaltningsavgift 0,2. Och sen går man in en månad senare, så är den kanske 0,27, och så är man så här, har de smyghöjt avgiften?

Emil: Nej, det är bara att det har varit stora flöden, och när stora flöden kommer, då har avgifterna som man betalar en större procentuell påverkan. Men ju större fond, desto mindre blir det. Ju större fonden blir, desto mindre blir den här påverkan. Det är därför de största fonderna, till exempel Länsförsäkringar Global, där märks ju inte transaktionsavgifterna i förhållande till storleksmassan på fonden.

Jan: Håller du med?

Emil: Ja, absolut. Sedan tror jag att hålla globala aktier har andra kostnader, förutom courtage också, som är många veckor små. Men så är det ju, det går inte att undvika.

Avrundning och cliffhanger till nästa avsnitt

Jan: Men jag tänker så här, jag tycker detta är superspännande. Nu har vi pratat ganska mycket generellt om indexfonder. Jag tänker att i nästa avsnitt ska vi dyka ner i de nya fonderna. Du har redan cliffhangat här att ni kommer lansera en fastighetsfond. Vi kommer prata lite mer om den här småbolagsfonden, som är en av mina favoritfonder som jag brukar rekommendera i våra modellportföljer. Och sen tänker jag att du ska få svara på lite kontroversiella frågor, såsom sämsta rådet i finansbranschen. Vad du läser nu. Vilka råd du skulle gett till dig själv. Din största guilty pleasure.

Men jag tänker att, du kan titta på det andra avsnittet, bara ta en kopp kaffe, och så kan du fortsätta titta på nästa avsnitt som ligger ute också. Så stort tack så länge.

Emil: Tack ska ni ha. Väldigt trevligt.

Jan: Så ses vi i nästa avsnitt.