Introduktion till de svenska investmentbolagen

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Investmentbolag som slagit börsen i 25 år
2. Hundra kronor som blev 3 500
3. Upplägget för serien i fyra delar
4. Listor på hundra investmentbolag
5. Avvikelsen som ökar utfallsmängden
6. Grafer som inte smickrar
7. Två grejer först: lite reklam
8. Lönekollen och listan på gatan
9. Det juridiska och en bok om credit
10. Varför investmentbolag? What's in it for me?
11. Aktiva ägare och aktivistfonder
12. Komparativ fördel och rabatt
13. Arbitrage och frågan om framtiden
14. Vad är ett investmentbolag?
15. Få anställda, mycket kapital
16. Likheter och skillnader mot en fond
17. Storskogen och att äga delar
18. Maktbolag och röststarka aktier
19. Röstnivåer och bolagsjuridik
20. Lägre avgift, men annan risk
21. Inga regler för viktning
22. Fondens hårda regler
23. Lagtexten och syftet bakom skattefördelen
24. När folk vill kalla sitt bolag investmentbolag
25. Investmentbolagen som Sveriges historia
26. Lagen 1911 och emissionsbolagen
27. Hur kriser hänger ihop
28. Kreugerkraschen och investmentbolagens födelse
29. Industrivärden, Handelsbanken och Ericsson
30. Varje bolag har sin historia
31. Melker Schörling och Bure
32. En ny industriell revolution?
33. Holdingbolag, konglomerat och onoterade bolag
34. Utländska bolag och closed end funds
35. Exemplet Glimra: att konsolidera biltvättar
36. Familjernas maktbolag och arvet
37. Att ärva skog och förväntningar
38. Ett fängelse med rörliga väggar?
39. Storägarna i de tolv bolagen
40. Stenbeck, syskon och Håkan Roos
41. Investors innehav: diversifiering i en aktie
42. Fonder som investerar i investmentbolag
43. Avrundning och vad som väntar nästa vecka
44. Vad tar vi med oss från dagens avsnitt?
45. Avslutning: Patreon och frågor till del fyra

Investmentbolag som slagit börsen i 25 år

Jan: Det intressanta med investmentbolag är att de som grupp har gått bättre än både Stockholmsbörsen och ett globalt index, nästan över vilken tidsperiod som helst.

Speaker: Du lyssnar på Rika Tillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt.

Jan: Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 213, och detta kommer vara första delen i en serie om, jag tror att det blir tre eller fyra avsnitt, om investmentbolag. Vi har aldrig gjort en sådan serie på fyra avsnitt förr.

Caroline: Men du har mycket material.

Jan: Precis, och det handlar ju om att detta är en av de strategier som är mest populära. Eller mest populär.

Caroline: Så bland vem?

Jan: Ja, men bland sparare, skulle jag säga. Att investera i investmentbolag. Det har skrivits flera böcker på det här. Bland annat den här boken av Marcus Fridell, som heter Bygg en förmögenhet, investera i investmentbolag. Tobias Schildfält skrev om investmentbolag redan för mer än tio år sedan i sin bok Vägen till din första miljon. Och den är populär bland aktiesparare. Men det finns mycket att säga. Och jag ska vara helt ärlig, redan här kan jag come clean med att vi ju har vår modellportfölj med indexfonder på Nordnet, på Shareville. Men jag har ju i lekhinken haft en investmentbolagsportfölj i väldigt många år. Och anledningen till att investmentbolag är populära är ju för att de har gått så fantastiskt bra. Nästan oavsett tidsperiod, om man tittar nästan 25 år tillbaka.

Caroline: Hur länge har de funnits? I Sverige är det väl ett fenomen? Jag har hört att det utomlands inte är lika vanligt med investmentbolag.

Jan: Det vet jag inte, det kanske du har bättre koll på. Det är en av grejerna vi kommer att prata om.

Hundra kronor som blev 3 500

Caroline: Men du säger 25 år tillbaka, här visar du en graf. Vad kan du säga vad det är för något?

Jan: Ja, jag tänkte ta en fråga så här: hur länge har vi haft investmentbolag? Vi kommer att prata rätt mycket i dagens avsnitt om historia. Vissa har vi haft sedan 1800-talet. Så vi har haft dem ganska länge. Men om man tittar på investmentbolag som grupp, så finns det ju något som heter index, alltså ett jämförelseindex. Som vi pratade om i förra veckan i avsnittet med Emil Ahlberg: vad är ett index och vad är ett jämförelseindex? Då finns det ett index som jämför investmentbolag. Och jämför man Stockholmsbörsen, alla bolagen, med investmentbolag, så har, ja jag hatar ju sådana här jämförelser egentligen, men om man tar hundra kronor i Stockholmsbörsen från 1996, så har en hundralapp blivit värd ungefär femtonhundra kronor. Femton gånger pengarna. Men samma hundralapp bara i investmentbolagen hade gett över 3 500 kronor.

Man kan nästan säga att investmentbolagen har gått dubbelt så bra under den här tidsperioden. Och de har gått bättre än den globala börsen och det amerikanska indexet också.

Jan: Och det är det som gör att även om vi brukar säga att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning, så är det svårt att ignorera det här. Att de svenska investmentbolagen har utvecklats så himla bra. Och det är det jag tänker att vi ska dyka ner i den här serien som vi ska göra i fyra delar.

Upplägget för serien i fyra delar

Jan: Idag ska vi prata om introduktion. Vi ska prata lite om historik, för det är rätt roligt. Lite allmänbildning, svensk industrihistoria, om investmentbolagen. Vi kommer prata om varför investmentbolag, några fördelar. Och sen tänker jag att nästa vecka kommer vi hoppa ner och ha ett helt avsnitt om fördelar, nackdelar, prata om substansvärde, substansrabatt, substanspremie, som är så här jätteviktiga nyckeltal. Och vi kommer också prata om några saker, för jag upplever, jag har läst väldigt mycket både studier och böcker om de här investmentbolagen, investerat själv länge i dem. Det var ju den första aktien jag köpte. Det var ett investmentbolag. Det var Investor. Det var 1995–96. Men jag upplever att det är många saker som folk inte pratar om i de här.

Caroline: Vad kan det vara då?

Jan: Jo, men det tänker jag att vi tar med oss. Några fördelar som sällan tas upp. Och några andra, till exempel vissa former av arbitrage. Och sen tänker jag att del tre kommer handla om: är detta något bra att investera i i framtiden? Om man simulerar detta, hur ser värdena ut? Hur ser sannolikheterna för att gå plus? Vad kan man förvänta sig för avkastning? Hur gör jag detta? Gör jag det själv? Ska jag välja fonder som gör detta? Det finns ändå ett par olika fonder som investerar i investmentbolag. Och sen tänker jag att del fyra kommer handla om frågor och svar. Kanske även en intervju.

Caroline: Ja, men det låter ju fantastiskt. Men tog vi upp det där om att jag har hört att investmentbolag bara är en framgång i Sverige?

Jan: Ja, det kommer vi. Vi kommer ta upp det. Vi kommer ta massor av grejer. Jag vet att det kommer bli fyra avsnitt. För när jag satt och förberedde det här avsnittet så blev det hundra slides. Och jag vet att vi gör ungefär 25 slides per avsnitt. Så jag gissar att detta kommer bli tre, fyra avsnitt.

Listor på hundra investmentbolag

Jan: Men vi kommer prata om, vi kommer ge listor på svenska och utländska investmentbolag. Det är också en sån grej som jag upplever är svår att få tag på. Så att vi har hjälpt till. I forumet har vi under ett år satt ihop en lista med över hundra investmentbolag. Det vanligaste är att man pratar om 12 eller 16 svenska investmentbolag, men det finns ju så många fler. Särskilt om man börjar titta utomlands. Så vi kommer ge listor, vi kommer ge fonder som investerar, så att man själv vet hur man skulle kunna hoppa på det på en gång.

Caroline: Exakt.

Jan: Jag har läst en del uppsatser, en del studier på investmentbolag. Så jag kommer ge en sammanfattning av dem. Vi kommer sammanfatta Marcus Fridells bok. Vi kommer sammanfatta lite från Tobias Schildfälts bok. Det kommer lite saker från årsredovisningar. Men framförallt blir det också mina, jag hoppas att någon tycker att det är värdefullt, våra reflektioner. Som till exempel den frågan du tog. Att det är en svensk företeelse, är det värt det?

Caroline: Vad var det du sa? Vi har investmentbolag i vår lekhink. Varför är de i lekhinken? För det går ju emot... Det låter ju som en jättestabil grej att ha egentligen någon helt annanstans. I mellanriskhinken eller något sånt.

Jan: Ja, men precis. Vi har ju avsnitt 190 som handlar om vår fyrahinkar-princip. Och jag är ju ändå så här att basen bör man investera i globala indexfonder, eller en fondrobot som Lysa, det vi pratar om i avsnitt 99. Och forskningen är ändå rätt tydlig med att den säger så här: varje avvikelse från en global indexfond, eller från att äga allt i hela marknaden, tar du en risk som du inte får betalt för. Alltså att den riskjusterade avkastningen blir mindre.

Avvikelsen som ökar utfallsmängden

Jan: Det förväxlar många med att de tänker att om jag avviker från index så kommer jag få en sämre avkastning. Det är inte säkert. Utan det forskningen säger är att du tar en risk. Avkastningen kan bli mycket större, men den kan också bli mycket mindre. Väljer du rätt bolag så kommer du pryla index. Väljer du fel bolag så kan det gå i konkurs. Så rent tekniskt säger man att genom att avvika från index så ökar du spannet av möjliga utfall. Den så kallade utfallsmängden ökar. Och genom att välja investmentbolag så har man avvikit från index, för man har koncentrerat sin portfölj. Och därmed kan man få högre eller lägre avkastning. Och historiskt sett har man nästan, oavsett om det är 25-årsperiod, 5-årsperiod, 10-årsperiod, rullande 12-månadersperiod, alltså nästan alla tidsperioder, fått högre avkastning med investmentbolag. Så det är en tydlig avvikelse från vad forskningen säger. Och därför har jag placerat det i lekhinken. För som vi kommer prata om, och det är ju det jag tänkte att vi ska prata om i de här fyra avsnitten: vad är avvikelserna? Finns det någon garanti för att det kommer att fortsätta i framtiden? Hur ska man tänka kring det?

Caroline: Men det är väl rätt många som älskar investmentbolag?

Jan: Jättemånga.

Caroline: Men finns det någon som hatar dem?

Jan: Ja, jag är väl en av dem.

Caroline: Du hatar inte dem.

Jan: Nej, jag hatar dem. Men jag är mer kritisk än vad de flesta är. Och jag ska ju inte... Jag tycker det är tillräckligt bra för att ha egna pengar i det. Men det är inte tillräckligt bra för att ha det som primär strategi. För där är ganska många seglivade myter också, som jag upplever att folk inte pratar om. Där finns vissa risker.

Grafer som inte smickrar

Caroline: Vilket avsnitt kommer vi ta upp de här myterna? Jag vill höra om dem.

Jan: Jag tror att det blir nästa vecka. I nästa avsnitt blir det lite myter. Och jag kommer att visa några sådana här fantastiska... Caspian, han har ju tittat igenom slidesen, och han bara garvade åt mig. Ja, fy fan vad kass du är på att investera i investmentbolag. För jag kommer att visa några sådana här grafer. Som inte är så smickrande, varken för mig eller för investmentbolag, när jag försökte investera i dem.

Caroline: Ja, det är spännande. Men idag, kommer vi prata om något spännande idag?

Jan: Nej. Jo, det är klart vi kommer. Vi kommer prata om... Du skriver så här: introduktion och historik och några fördelar. Vi har ju de här slidesen. Om man vill titta på avsnittet på YouTube så kan man också se dem.

Caroline: Ja, det ser du såklart.

Jan: Men man behöver inte ha dem. Lyssnar du på detta på podd, du kommer kunna hänga med ändå. Det är mest för mig att ha en röd tråd.

Caroline: Caroline hatar alltid dina slides, för det är mycket information. Det är mycket text, ja.

Jan: Men syftet för mig är inte så mycket att visa dem. Syftet för mig är att kunna ha en röd tråd i en och en halv timme här. Som de flesta föreläsare. Men jag ska inte ge mig på dig. De finns att ladda ner. Det finns en länk i beskrivningen för den som vill ladda ner dem. Eller så finns de på bloggen. På rikatillsammans.se trycker man in på avsnitt 213. Där.

Två grejer först: lite reklam

Jan: Jag tänkte att vi ska hoppa in i avsnittet, men vi ska göra ett par grejer först. Vi ska ta lite reklam. Vi brukar nästan aldrig ha reklam i vår podd.

Caroline: Nej, det har vi inte. Jag känner hur jag blir lite röd om kinderna. Shit, vad jobbigt.

Jan: Nej, men jag tänker så här, vi har en månad här.

Caroline: Men vad är det för reklam då?

Jan: Jo, det är så här, vi har ju fyra veckor, fyra avsnitt som kommer. Som inte är sponsrade. Och så var det ändå så att vi hade ett avsnitt där vi pratade om sätt att tjäna mer pengar. Och då pratade vi om det här att man borde höja sin lön. Det är det viktigaste sättet att kunna tjäna mer pengar, eftersom det är enklast. Det är det som är basen, motorn i ens sparande. Och så sa vi att en av grejerna vi har i forumet... Alltså vårt forum är fantastiskt. Där är fackliga representanter, arbetsgivare, anställda. Och ett av de tipsen som de flesta kom med var så här: kolla vad dina kollegor tjänar om du ska byta till ett nytt jobb.

Caroline: Ja, för man kan inte fråga dem.

Jan: Nej, för det är lite tabu. Och då trodde jag alltid att om man kollar någons lön, så går det upp en kopia på kreditupplysningen till dem. Men då hörde Ratsits vd, Anders, av sig och sa: nej, du kan... Vi har en sån tjänst som heter Lönekollen, eller Ratsit Plus. Där du kan kolla vad andra har i lön, alltså den här som är innan taxeringskalendern, utan att det går en kopia till den som du kollar upp.

Caroline: Man vill inte att den ska veta att du har kollat upp lönen.

Jan: Nej, precis. För att höja din egen lön. För att kunna förhandla, eller få en känsla för vad lönen är.

Caroline: Jag tycker det är bra. Jag tycker att man ska använda det. Speciellt som kvinna ska man använda detta.

Lönekollen och listan på gatan

Jan: Ja, och då kostar Lönekollen 39 kronor för en enskild. Eller, om man tar plus och det kostar 49 kronor, så kan man göra tio stycken. Och jag var ju så här, jag måste ju testa detta innan jag ska prata om det i podden. Så jag testade det.

Caroline: Vad hände?

Jan: Det var roligare än jag trodde. Först kollade jag upp Caspian. Och Caspian satt ju bredvid.

Caroline: Ja, vår assistent Caspian.

Jan: Han bara garvade åt mig. Du kan fråga mig, du behöver inte kolla upp det. Men jag ville säkra. Och sen upptäckte jag att man får en sån här pdf-sida med alla som bor på en viss adress. Det är därför det blir anonymt, gissar jag. Och då slog jag in vår gata. Vårt område. Och då får du en sån här lista. Jag har tagit fram den. Och jag insåg så här...

Caroline: Du tjänar minst på gatan eller?

Jan: Det är någon på vår gata som tjänar 4,7 miljoner. Om året. Ja, i lön.

Caroline: Ja, men det kanske är någon vd eller något sånt. Jag tycker inte det låter så konstigt. Nej, men jag... För det är väl någon som bara liksom...

Jan: Jag blev ändå chockad. Shit, vad mycket folk tjänar. Jag tjänar nog inte ens mest på vår gata. Långt ifrån. Och Caspian bara stod och garvade åt mig.

Caroline: Ja, men ni bor i ett sådant område.

Jan: Jag måste tyvärr erkänna att det var mycket roligare än vad jag trodde att det skulle vara. Så att man kan testa på Ratsit. Idag går jag in på Lönekollen. För 49 kronor får man tio stycken.

Caroline: Men man kan också få dåligt självförtroende. När man kollar på det här. Att man får någon bild av verkligheten som inte matchar den man hade.

Jan: Och jag tycker det är jättebra.

Caroline: Jag tycker det är bra. Ja, det var i alla fall roligare. Vad kände du sen när du såg att den här personen tjänar mer än dig, Jan? Tänkte du så, nej, det är inte sant?

Jan: Nej, men jag var så här: men vänta, kollar jag rätt så att det inte är någon som har sålt ett hus och tjänat pengar? Men det var lön. Och så var jag så här, shit, det är många som tjänar. Och Caspian, bara...

Caroline: Men du kan väl kolla upp vad den personen, det är ju nästa steg, det är vad jag hade gjort. Vad jobbar den här personen med?

Jan: Ja, men nu går vi vidare. Så jag är mer så här, den praktiska nyttan är ju när man förhandlar lön eller byter arbetsplats. Då ska man definitivt göra detta. Men sen kan man ju kolla dem på sin adress. Men det rekommenderas inte.

Caroline: Bra, jag tänker så här, det var väl ändå okej. Reklamavsnitt.

Jan: Absolut. Bara man har användning för det, tycker jag det är motiverat.

Det juridiska och en bok om credit

Jan: Så, som jag var inne på, det finns en tråd på forumet om investmentbolag. Där vi pratar jättemycket om det, så där kommer länkar i beskrivningen. En hel del av källorna här i avsnittet är ju från Marcus Fridells bok, som jag tycker man ska ära den som äras bör. Läsvärd, läsvärd. Och den heter Bygg en förmögenhet, investera i investmentbolag. Den är från 2018. Man kan köpa den där man kan köpa böcker, ish. Så att jag vill liksom, ibland är det viktigt att ge credit, så att det inte blir plagiat.

Caroline: Yes.

Jan: Och jag vill också säga att det inte är en rekommendation att byta strategi. Det har vi tagit upp med indexfond. Det är fortfarande avsnitt 99 och avsnitt 190 som är basen i våra rekommendationer. Investmentbolag är ett bra alternativ för lekhinken. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Och det här avsnittet är inte finansiell rådgivning, utan en sammanfattning av böcker, research, konsensus med mera. Och det kan öka och minska i värde. Så då har vi tagit det juridiska. Man kan läsa mer på rikatillsammans.se snedstreck villkor. Bra.

Varför investmentbolag? What's in it for me?

Jan: Så jag tänkte att vi ska börja med att ta den här frågan: varför investmentbolag? Alltså, what's in it for me? Varför ska jag investera i det? Varför ska jag ens lägga tid på det här? Och då brukar det finnas några vanliga argument. Det här är de argumenten man brukar höra. Det är ofta så att man tar rygg på kända finansfamiljer eller kända investerare. Ibland kan man lite nonchalant säga: men duger det åt Wallenberg så duger det åt mig. Eller duger det åt Fredrik Lundberg så duger det åt mig.

Caroline: Så det är väl en grej, att behöver jag bli bättre än Wallenbergarna på det här? Eller kan jag bara säga: jag vill ha samma som dem.

Jan: Samma som dem?

Caroline: Ja, men typ så här, du vet, man går på restaurang med någon som går mycket på restaurang. Då vet man att de vet vad som är bra. Och så är man så här, jag tar samma som dem.

Jan: Jag tycker det låter lite som att man tror att man får samma som de här investmentfamiljerna investerar i. Men de investerar ju i massa annat också, som vi inte vet om.

Caroline: Ja, fast majoriteten har de ändå i sina bolag.

Jan: Jaha, är det så?

Caroline: Ja, det skulle jag säga. För de äger ju, alltså det är ofta stiftelser, och de får ju utdelningar. Sen är det klart att tittar man på Stefan Persson, till exempel på H&M, så har de ju majoriteten av sitt ägande i H&M. Men sen dyker han ju upp på alla möjliga och omöjliga ställen. Jag har ju dykt på honom, inte honom fysiskt, men jag har sett hans namn i sådana här investerarförteckningar i andra bolag också. Är du med? Så ja, de har andra investeringar också.

Aktiva ägare och aktivistfonder

Caroline: Men finns det många Stefan Persson, tror du? Eller finns det bara en?

Jan: Förlåt mig, men du tar ju ett jättevanligt namn. Ja, men han är ganska aktiv, eller de är ganska aktiva investerare. Så de dyker ju upp, till exempel köpte de ut Melker Schörling. Då ägde Stefan Persson med familj. De ägde med, tror jag, 4 %. De är i Storskogen, där vi är inne. De är inne i andra bolag.

Caroline: Okej.

Jan: Ja, så där finns en annan anledning också, om man gillar bolag, för många av de här ägarna av kött och blod är ju långsiktigt aktiva ägare. Wallenberg har ägt samma bolag sedan början av 1900-talet. Så det är väl också en borgen för att man inte behöver cut corners eller ta för kort.

Caroline: Ja, så du menar att i deras investmentbolag är det många bolag som har funnits väldigt länge.

Jan: Ja, precis. Och de har ju också ett långsiktigt perspektiv. Det är ju inte aktivistfonder. Det finns ju den typen av investeringar. Som till exempel, man tar in pengar, tidshorisonten är fem år, man ska maxa avkastningen på fem år.

Caroline: Kallas det aktivistfond?

Jan: Ja, ibland.

Caroline: Jag trodde aktivist var något annat.

Jan: Ja, men aktivistfonder kan ju ofta gå in och säga: nej men detta är felvärderat, så köper de in sig i ett bolag med syfte att det bolaget ska sälja av en annan grej. Till exempel en del av sin verksamhet som man anser, ja men detta är överflödigt fett, det borde ni inte ha. Eller detta kan man tjäna pengar på att splitta upp. Alltså typ Gordon Gekko i den här Wall Street-filmen.

Caroline: Ja. Vad? Nej, men jag har helt andra associationer till aktivist.

Jan: Jaså, vad har du för aktivister?

Caroline: Nej, men det är ju sådana som vill förändra världen.

Jan: Men strunt samma, då är aktivister... Inom ekonomi är det något helt annat. Ja, eller piratfonder kan man kalla det ibland. Så detta är väl motsatsen till det att du har långsiktiga. När man går in här, så är detta generationsförmögenhet. Detta ska vara kvar. Vi kommer att prata om de där släkterna. Så att man tar rygg på dem.

Caroline: Det är väldigt intressant att veta, hur lång är deras horisont? Är den oändligt lång?

Jan: Ja, för många är den säkert det. Man har inget slut.

Komparativ fördel och rabatt

Jan: Historiskt sett, så varför, vi är fortfarande på frågan varför investmentbolag. Historiskt sett har de ju överpresterat mot Stockholmsbörsen och de har överpresterat mot nästan alla andra breda index. Mot globalt index, mot amerikanskt index och så vidare. Under lång tid. Ja, både och. Även under femårsperioder och tioårsperioder. På ett år är det ju alltid svårt.

Caroline: Jag minns det som att vi hade en... Det var liksom så provocerande för mig när vi pratade om det för många avsnitt sen, att man inte ska gå på historiska avkastningar överhuvudtaget.

Jan: Ja, men då pratar vi mer fonder och sådant.

Caroline: Ja.

Jan: Så, nej men, det här är en typisk avvikelse mot det vi brukar prata om.

Caroline: Ja, det är det.

Jan: Det är därför detta är relevant. Man brukar ju också prata om att investmentbolag har en komparativ fördel, en konkurrensfördel, kring att de har varit i vissa specifika branscher eller bolag väldigt, väldigt länge. Vissa bolag har ju till exempel ägt Securitas, Assa Abloy, alltså säkerhetsbranschen. Nu blev jag osäker, jag tror att det var Latour eller någon sådan. Eller Investor, som har varit inom finans väldigt, väldigt länge. Så att man kan, eller så finns det vissa som varit inom fastigheter väldigt länge, eller industri.

Caroline: Menar du att de specialiserar sig lite?

Jan: Ja, men har man gjort någonting i 50 år så finns det en kultur och vissa saker sitter i väggarna. Man kan de sakerna. Ungefär som att, du vet, det tar inte mycket tid för mig idag att analysera en fond. För jag har gjort det så många gånger. Så blir det ju också förväntat.

Caroline: Ja, men jag tänker mig också att de förstår vart utvecklingen är på väg.

Jan: Ja, delvis. Historiskt sett, detta kommer vi prata om i nästa avsnitt, har man fått rabatt när man köpt investmentbolagen. Du har kunnat köpa en hundralapp för 80 kronor eller 90 kronor. Det är det som kallas substansrabatt. Men vi kommer dyka ner i exakt det.

Caroline: Ja, vi kommer prata mer om det.

Jan: Får man rabatt så får man högre avkastning och så vidare. Historiskt sett har detta, som vi varit inne på, gått emot forskningens bästa sätt att investera. Det är också ett relativt sett billigt sätt att förvalta sina pengar, att investera i investmentbolag. Billigare än fonder generellt. Inte alltid billigare än indexfonder, men det kommer vi också göra en analys på. För där finns också lite myter om att det alltid skulle vara billigare med investmentbolag, men det är inte helt sant.

Arbitrage och frågan om framtiden

Jan: Och det ger också tillgång till en viss form av arbitrage.

Caroline: Vad är nu det? Kan du bara säga vad det är?

Jan: Arbitrage är till exempel, förr i tiden kunde en aktie på Stockholmsbörsen kosta 100 kronor, men så kostar den bara 99 kronor i New York. Då kunde du köpa den i New York och sälja den i Stockholm, utan att ta någon risk. Det är ett arbitrage. Du hämtar på två ställen. Eller för över någonting från ett ställe till ett annat. Och tjänar riskfritt. Och det kan de göra. Men den stora frågan är dock det som vi ska ta upp i del tre. Är det här en bra sparform framgent? För jag hatar alltid sådana här avsnitt som bara är så här: ja men detta är fonderna du skulle ha ägt. Kul att veta, men berätta det för sex månader sedan i stället för nu. Utan det intressanta är ju det prediktiva. Så det ska vi ha ett helt avsnitt om.

Caroline: Okej.

Vad är ett investmentbolag?

Jan: Så om vi tittar på det och börjar nysta, så tänker jag att vi tar frågan: vad är ett investmentbolag? I grunden kan man säga att ett investmentbolag är ett företag vars affärsidé är att investera i och förädla andra bolag. Och på sätt och vis, nu är jag ju lite nördig kring företag, så jag kan tycka att detta är en rätt kul form av bolag. För på sätt och vis har man inga kunder och inga leverantörer. Är du med?

Caroline: Nej, men man äger ändå.

Jan: Ja, precis. Man äger och förvaltar. Sen har ju det så kallade portföljbolaget, alltså bolaget man har i portföljen, kunder och leverantörer. Men själva investmentbolaget har inte det. Sen argumenterar vissa att investmentbolagets kunder är aktieägarna och så vidare. Men så kan man tänka. Och för att då ha ett investmentbolag, om man bryter ner det i de minsta beståndsdelarna, så ska man säga att det enda som krävs i ett investmentbolag är kapital och kompetens. Du behöver pengar för att kunna köpa andra bolag, och du behöver kompetens för att förvalta dem, förädla dem, öka aktieägarvärdet, ta bra beslut, påverka bolag genom till exempel styrelsearbete eller hjälpa företaget få kunder eller hitta andra samarbetspartner.

Caroline: Det verkar ju vara en del jobb. Man äger inte bara bolagen och sen är det bra med det.

Jan: Nej, det är rätt mycket...

Caroline: Det kanske beror på vilket investmentbolag det rör sig om.

Jan: Ja, och hur många portföljbolag de har, hur aktiva de är. Vissa är inte alls aktiva och vissa är jätteaktiva. Sen är det rätt mycket administration. Jag driver ju ett litet, litet investmentbolag. Det äger ju bara ett bolag. Egentligen mer en feeder eller en SPV. Men där är rätt mycket, till exempel när det underliggande bolaget gör emission, då ska man vara med, man ska finansiera det, man ska... Ja, det är rätt mycket jobb. Så det är liksom inte snutnäsan.

Få anställda, mycket kapital

Jan: Men som vi kommer att kolla på, många investmentbolag... Om du skulle gissa, hur många anställda är det i genomsnitt? Om du skulle ta Investor, som är ett av de största, hur många anställda tror du de har?

Caroline: Heltidsanställda, ja, jag bara slår till med tio.

Jan: Det var en bra gissning. Tio är väl någonstans snittet, under tio för de flesta investmentbolag. Investor är störst, så 2020 hade de 90 anställda, 94. Så det var taskigt med en Investor. Men till exempel Svolder, sex anställda. Bure tror jag har fem anställda. Så det är inga jätteföretag på det där sättet. Sen är det också att kapital är väldigt skalbart, att några få personer kan förvalta väldigt stora mängder pengar. För det är ingen större skillnad att investera 10 eller 20 eller 100 miljoner. Jobbet är same same. Så vissa bolag, till exempel de mindre investmentbolagen, där kan en anställd förvalta kanske några hundra miljoner kronor. Medan på Investor, eller de här stora, kan det vara flera miljarder kronor per anställd som man investerar. Och sen är syftet att ge sina aktieägare, som man då kan se som kunderna, en god avkastning. Det är ju därför man köper investmentbolagen. För, ja men jag köper detta för att jag vill få en förvaltning och tjäna pengar på det här.

Caroline: Ja, det måste ju bero också på vilka bolag man köper. Om man vill gå in och pilla i dem eller inte. Utan bara ha dem och...

Jan: Ja, och det är ju egentligen syftet. Det kommer vi också prata om, att olika investmentbolag har haft olika syften, och syftena har varierat genom historien.

Likheter och skillnader mot en fond

Caroline: Men okej, så man har ett bolag som äger andra bolag. Det liknar ju fondtänket lite.

Jan: Ja, absolut. Det är... Det är inte det riktigt. Jo, det är det. Nej, det är inte en fond. Men det är många likheter. Jag har faktiskt en slide på det här. Likheten är ju att investerar du i ett investmentbolag eller i en fond, så har du en indirekt investering i många underliggande bolag. Så till syvende och sist blir det alltid en investering i aktier i något bolag. Köper jag Investor så får jag till exempel den underliggande aktien SEB. Är du med? För då äger de en liten bit av SEB. Precis som en fond kan göra.

Caroline: Precis, om jag investerar i Lysa så får jag också en liten del i SEB.

Jan: Precis, ja. Sen kan vi prata om viktningar och sånt, att det är väldigt olika. Men där är en likhet. Det är ett sätt för mig att köpa flera bolag på ett ställe. Och den andra likheten är att man har outsourcat sammansättningen av ens portfölj. Det vill säga att det är någon annan som väljer ut vilka de här bolagen ska vara. Men här kommer en jättestor skillnad. Investerar jag i ett investmentbolag så har jag i teorin, även om det är en väldigt liten andel, ett inflytande på vilka innehav. Jag kan gå till en bolagsstämma i Investor och driva poängen så här: jag tycker att Investor ska sälja SEB. Är du med? Och nu kommer ingen bry sig, för jag har väldigt lite pengar i Investor. Så jag har väldigt liten röstandel i förhållande till till exempel Wallenbergstiftelserna. Om Wallenberg skulle säga, nu säljer vi SEB, säger storägarna och de får med sig en majoritet av rösterna, så måste bolaget sälja SEB. Man kallar bolagsstämman omnipotent. Den kan besluta om vad som helst. Medan jag har ingen laglig möjlighet att säga till en fondförvaltare vad de ska göra med innehaven i sin fond.

Caroline: Nej, så det är helt annan juridik. Men jag kan lite blanda ihop det eftersom jag tänker på Storskogen.

Storskogen och att äga delar

Jan: Ja, men då får vi berätta vad Storskogen är. Storskogen är ju ett investmentbolag som är onoterat, som vi är delägare i.

Caroline: Ja, men de köper ju bolag.

Jan: Ja, det gör ju till exempel Investor också.

Caroline: Jo, men jag tänker att om man köper bara aktierna till ett bolag, då är det inte samma sak.

Jan: Jo.

Caroline: Nej. Eller, jag fattar inte.

Jan: Jo, men om jag säger att jag har ett investmentbolag som köper aktier. Så om vi tar Storskogen.

Caroline: Från andra bolag, då äger jag ju inte bolagen så som...

Jan: Nej, men Storskogen äger ju då till exempel... Alltså, vi köper aktier i Investor. Investor köper aktier i SEB. Funkar exakt samma sak på andra bolag. Till exempel allt från vårt eget lilla holdingbolag. Vi äger ju Snötas AB, och Snötas AB äger 100 % av aktierna i Rika Tillsammans AB.

Caroline: Ja, men då äger vi ju hela bolaget.

Jan: Ja, men Snötas hade ju kunnat äga 30 % av Rika Tillsammans.

Caroline: Ja. Är ni med? Precis. Det är bara att jag blandar ihop det här med att äga bolag totalt, eller vad man ska säga, och att äga en del av.

Jan: Ja, men det är ingen skillnad. Det är bara en procentandel.

Caroline: Det är en procentandel, men det måste ju ändå vara skillnad i vad man kan göra då. Med bolaget.

Jan: Nej. Nej, men du har ju... Nej, det är bara att det är lättare för dig att bestämma. Det är ingen annan som får ha en åsikt. Du har röstandel.

Caroline: Ja, men min... Alltså, jag är ju inte så särskilt aktiv investmentbolagsägare. Men då tänker jag... Shit, vad jobbigt det är när någon annan ska komma och bestämma.

Jan: Ja. Och det är därför vissa som...

Caroline: Det tycker jag vanligtvis också.

Jan: Ja, jag vet. Jag bor ju med dig.

Caroline: Så då vill jag hellre veta att jag kan bestämma själv.

Maktbolag och röststarka aktier

Jan: Ja. Och detta har man ju löst. Vissa av investmentbolagen, det kommer vi till alldeles strax, är så kallade maktbolag. Och maktbolag, då säger man så här: det är viktigare för oss att kontrollera bolaget än att tjäna pengar på bolaget. Är du med? Så därför säger man att man har till exempel A- och B-aktier. Eller A- och C-aktier eller något sånt. Och då säger man att A-aktierna har 10 röster och B-aktien har 1 röst. Och då kan man med färre antal aktier ändå kontrollera bolaget, för man har fler röster. Men någon annan tjänar, alltså utdelningen är samma på båda aktierna. Är du med? Och då säger vissa så här: nej men jag skiter i det, jag tänker ändå inte gå på stämman och rösta. Så för dig och mig, till exempel, när vi köper direkt så tänker vi aldrig på rösttalet. Men för vissa är ju röstantalet jätteviktigt. Och det är ju det bolagsrättsligt.

Caroline: Okej, så där finns alla möjliga uppsjöar.

Jan: Men det är ju det man ibland kallar för maktbolag. Då vill man ha röstmajoritet.

Caroline: Kommer vi in mer på det sen? För jag vill fråga, varför vill man det då? Är det för att utveckla det?

Jan: Nej, men om vi tar till exempel Storskogen, som är ett investmentbolag som kanske kommer att börsnoteras inom ett år eller två. Och det är ju startat av Daniel Kaplan, och så är det ytterligare tre kollegor. Ja, då behövde de kapital för att köpa nya bolag. Och då tar han ju in pengar från till exempel oss aktieägare. Och så säger han: hej, vi har tänkt köpa fler bolag. Vill ni lägga pengar hos oss? Och då säger vi, du och jag till exempel, vi har ju haft de samtalen vid köksbordet. Ska vi lägga in mer pengar i Storskogen? Och så har vi sagt ja. Okej, men då vill vi ju ha avkastning på de pengarna. Men då hade till exempel Daniel Kaplan och de andra, för varje sån emission, spätt ut sitt ägande. Och till slut hade de ju inte kunnat driva bolaget. För då hade de till exempel, när de gör en emission, behövt gå till alla aktieägarna och fråga: vill ni göra en emission? Vill ni vara med och köpa det här bolaget? Och det blir opraktiskt. Så då säger man: nej men då har vi A-aktier. A-aktierna ger tio gånger fler röster än B-aktierna. Och så kan de kontrollera bolaget och fatta alla beslut, trots att de inte äger den stora mängden av kapitalet i bolaget, för det har ju andra skjutit in.

Caroline: Ja, det make sense. Det är jättebra att det finns på det viset, så man slipper det olyckliga, att man inte ska kunna bestämma.

Jan: Ja. Bra, är du med? Bra, då fortsätter vi.

Röstnivåer och bolagsjuridik

Jan: Ja, och för olika investmentbolag är detta olika viktigt. För till exempel för en aktivistfond, eller aktivist, är detta jätteviktigt. Är du med? För om man vill få igenom en försäljning av ett dotterbolag, så måste man ju ha ett antal röster. Och sen finns det olika röstnivåer i bolag. Har du 90 % av rösterna så kan du alltid köpa de sista tio aktierna. Har du 10 % eller mer så kan du alltid tillsätta en minoritetsrevisor. Men det är ju bolagsrättsliga grejer som är jätteviktiga.

Caroline: Men det låter ju som att det är väldigt spännande med bolagsjuridik från det hållet. Vad vill jag? Hur ska jag ta över? Hur ska jag hitta de här aktierna? Men samtidigt ganska torrt och tålamodsprövande.

Jan: Alltså, jag vet ju inte. Vi vet inte. Jag har ju lagt jättemycket tid på det det senaste året. Och jag tycker... Det är roligt, så är det ju absolut. Annars hade jag inte hållit på med det. Men det är också ganska styltigt. Ibland vill man bara göra vissa grejer och så går inte det. Eller så måste man skicka papper till alla aktieägare och sånt.

Caroline: Ja, men är det inte utvecklande för dig att behöva ha tålamod med saker?

Jan: Vi går vidare nu. Idag kommer detta spåra ut.

Caroline: Ja, jag har det redan.

Lägre avgift, men annan risk

Jan: Ofta är det lägre avgift med investmentbolag än att välja en aktivt förvaltad fond. En aktivt förvaltad fond har ofta en avgift på kanske 1,5 procent. Ett investmentbolag brukar ofta ligga på kanske mellan 0,1 och 0,6 procent i interna kostnader. Är du med? För de sex personerna ska ju ha lön. Och den lönen måste ju komma någonstans ifrån. Ofta utdelningen från de underliggande bolagen. Annars får aktieägarna skjuta till pengar. Sen är det också så att i ett investmentbolag äger du en andel av bolagets tillgångar. Så du äger ju då SEB som Investor äger. Men går Investor i konkurs och du äger Investor-aktien, är du med, då har du förlorat alla dina pengar. Om du har en fond och fondbolaget går i konkurs, har du inte förlorat någonting, för du äger fortfarande de underliggande tillgångarna. Är du med?

Caroline: Jättestor... Det är jätteviktigt att ha koll.

Investerar jag i Investor, och Investor går i konkurs, så har jag förlorat allt. Investerar jag i Lysa och Lysa går i konkurs, så har jag kvar alla pengarna.

Jan: Det är därför det är en sån här semantisk skillnad. Vi pratar ofta om att investera i Investor, och sen kan vi prata om att investera i Lysa, som är en fondrobot som är vår favorit. Men det är två helt olika saker. För Investor är ett enskilt bolag. Investerar jag i Lysa, så har jag de facto investerat i de fonderna som Lysa har valt ut. Och de fonderna har i sin tur valt ut andra aktier. Så det enda sättet för mig att förlora alla mina pengar i en indexfond, det är att alla bolagen i indexfonden går i konkurs samtidigt. Sättet att förlora alla sina pengar i ett investmentbolag, det är att de där fem, sex förvaltarna fattar några dumma beslut. Är du med?

Caroline: Det händer väl inte så ofta?

Jan: Ja, det har hänt. Vi kommer att prata om det. Framförallt när belåning är inblandat.

Caroline: Varför är det så att jag ser fram emot det? Att få veta hur det har gått åt helvete.

Jan: Ja, jag är, I'm bad.

Inga regler för viktning

Jan: Ja, så det är en viktig skillnad. Sen är det också så att investmentbolag har nästan inga regler för viktning och antal innehav. De kan ha, till exempel, om vi tar ett investmentbolag som heter Spiltan, som vi var aktieägare i innan, de hade 31 december 2020, när jag kollar i årsredovisningen, 60 procent av värdet i ett enda bolag, Paradox.

Caroline: Det känns ju ganska riskabelt.

Jan: Ja, Kinnevik hade 2018 40 procent av värdet av Kinnevik-aktien i Zalando. Så du kan ha, liksom så här...

Caroline: Det känns jättejobbigt att du säger det. Då har man ju jättemycket risk.

Jan: Ja, vid ett tillfälle var det ju så. Zalando kan ju gå i konkurs.

Caroline: Jag kan tänka mig att det kan göra det. För det går väl på sina marginaler ibland, när folk inte shoppar så mycket kläder.

Jan: Så skulle Zalando gått i konkurs, alltså blivit värt noll, då hade ju Kinnevik-aktien förlorat 40 procent av sitt värde. Så hänger det ihop. Sen är det ju också så att ett bolag blir inte värt bara noll. Det är få gånger det blir värt bara noll, då är det typ Wirecard, det var liksom något brottsligt. Det är väldigt ovanligt, för där finns ju alltid värden.

Caroline: När det är så att de äger, när en stor del av deras innehav är exponerat mot ett bolag, då är det väl under en kort period?

Jan: Ja, det kan man få. I Spiltan har det varit länge. Det var ju därför vi sålde Spiltan. Det har ju varit en av våra bästa affärer. Vi köpte Spiltan runt 2010, sen tror jag vi sålde 2019.

Caroline: Då hade ni gjort mer än tio gånger pengarna.

Jan: Men till slut var det ju så här: Paradox börsnoterades. Och då räknade jag, jag tror att vid något tillfälle räknade jag ut att en kronas skillnad i Paradox-aktien slog 18 kronor i Spiltan-aktien. Eller någonstans där. Alltså jag kunde ju lika gärna, jag hade aldrig lagt så mycket av mina pengar i Paradox på börsen som jag då hade i den här Spiltan-aktien. Så därför sålde jag det.

Fondens hårda regler

Jan: Så investmentbolag har nästan inga regler för viktning och antal innehav. Det är viktigt att komma ihåg. Medan om man tar en fond, så måste en fond äga minst 16 bolag. Och det finns jättehårda krav för likviditet och viktning. Till exempel säger man att det max får vara 5 % i ett enskilt bolag i en fond. Sen finns det ett undantag för 40 % av fondens tillgångar, där man max får ha 10 % i ett enskilt bolag. Så krasst sett, ett bolag kan ha fyra innehav som är 10 % var upp till 40. Och sen de andra 60 % i en fond fördelas på 12 bolag med 5 %. Så det är så man ofta kommer fram till att det är 16 bolag som minimum i en fond. Så det är ganska stor skillnad på fonder och investmentbolag.

Jan: Och sen är det också så att, vi kommer prata om det, den formella definitionen på investmentbolag är att i Sverige klassas det som en specifik typ av bolag. Jag vet inte om den gör det utomlands, men detta är ju väldigt unikt, tror jag, för Sverige. Och då har de till exempel i inkomstskattelagen att de betalar ingen skatt på utdelning.

Caroline: Nej.

Jan: Sen är det också, en annan skillnad är ju att investmentbolag är en speciell typ av bolag enligt svensk lagstiftning. Och särskilt om man tittar på inkomstskattelagstiftningen. Så att investmentbolag betalar ingen skatt på den utdelning som de tar emot från sina portföljbolag. De är dock skattskyldiga på utdelningen till aktieägarna. Så det är en sån här specialgrej som man har gjort för att man förr i tiden ville ha investmentbolag.

Caroline: Men vänta här nu, vad då förr i tiden ville ha?

Jan: Ja, men jag kommer till det. Jag kommer till det, för det är lite kul. Det har med historien att göra.

Lagtexten och syftet bakom skattefördelen

Jan: Så om man tittar på 39 kapitlet, 15:e paragrafen i inkomstskattelagen, så definierar man investmentbolag specifikt. Och då säger man så här: Med investmentbolag, investmentföretag, avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som uteslutande, eller så gott som uteslutande, förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar, vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda andelsägarna riskfördelning, och som ett stort antal fysiska personer äger andelar i. Och jag tycker det här är en ganska fin definition. Och syftet med det här undantaget är att man ville ge skattemässiga fördelar och hjälpa de här företagen att undvika dubbelbeskattning. Och fram till 2003, då man gjorde den här ändringen, ville staten och regeringen, Socialdemokraterna, framförallt främja en långsiktig företagsutveckling i Sverige. Och därför gav man investmentbolagen en fördel att de inte behövde skatta för de här vinsterna. Så jag brukar ibland tänka att det är lite som den där staten och kapitalet.

Caroline: Sitter i samma båt, ja. Men det skulle vara trist om de blev dubbelbeskattade då. Finns det uppe på tapeten?

Jan: Det var ju så förr, eller det fanns en risk för det. Men det är inte en diskussion man har nu.

Caroline: Nej.

Jan: Man har ju löst det så här. Problemet... Vi ser ju dock att ofta när man pratar om investmentbolag, så klumpar man ihop väldigt många andra typer av bolag som egentligen inte har några juridiska definitioner. Till exempel vårt ena bolag, Snötas, kan man ju kalla för ett finansiellt holdingbolag. För Snötas har ingen verksamhet. Det enda syftet med det bolaget är att äga våra andra bolag. Och det finns vissa fördelar med att göra det. Men det faller ju inte under investmentföretag. För där är inte ett stort antal fysiska personer som äger andelar i det. Eftersom det är bara vi. Och inget väsentligt välfördelat värdepappersinnehav.

Caroline: Nej.

När folk vill kalla sitt bolag investmentbolag

Jan: Och här finns det rätt många sådana här rättsliga vägledningar där folk har försökt säga att mitt bolag är ett investmentbolag.

Caroline: Jag tänkte precis på det. Det kan vara så subjektivt.

Jan: Men det är inte subjektivt. Det är inte subjektivt. Och jag har länkat här till till exempel Skatteverket eller riksdagen, där man kan kolla. För man blandar ofta ihop investmentbolag med holdingbolag, eller moderbolag, eller riskkapitalbolag och liknande. Och jag själv, när vi kommer att titta i vår lista, struntar lite i den juridiska definitionen av investmentbolag. För jag tycker till exempel att ICA-gruppen faller inom den här kategorin. Den äger ICA, ICA Fastigheter, den äger Apoteket Hjärtat, den äger Rimi, som är ICA i de baltiska länderna, och så vidare. Så för mig är ju ICA-gruppen, företaget ICA-gruppen på börsen, egentligen lite ett investmentbolag inom livsmedelsbranschen. Men det är inte ett formellt investmentbolag enligt den juridiska definitionen, så som jag har förstått det.

Caroline: Du ser? Nej, men det är så mycket som jag bara behöver ta in. Varför är de inte det då? Vilken punkt är det de inte uppfyller här?

Jan: Jag skulle säga "som uteslutande, eller så gott som uteslutande, förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar". De driver ju de bolagen. Är du med? Så ofta, jag tror att när man pratar om just de här investmentbolagen, så brukar det vara typ 12–13 bolag. Ofta de här gamla.

Caroline: Ja.

Investmentbolagen som Sveriges historia

Jan: Och här tycker jag att det blir så spännande, för att titta på investmentbolagen är ju lite som att titta på Sveriges historia, framförallt efter industrialiseringen. Och 1890, i slutet av 1800-talet, så hade vi ju industrialiseringen i Sverige. Den var ju lite senare än i Storbritannien. Jag tror de började i Storbritannien i mitten av 1800-talet. Och den industriella revolutionen i Sverige gav ju en möjlighet till en finansiell sektor. För det fanns ju inte innan dess, det fanns liksom inget behov. Men när man industrialiserade, det började bildas industrier, så uppstod plötsligt ett behov av till exempel kapital. Det uppstod ett behov där man ville köpa och slå samman olika verkstäder, som det ofta handlade om, eller industrier. Och då började det här som man inom finans brukar kalla M&A, mergers and acquisitions, som är typ det finaste du kan jobba med inom finansvärlden. Du får vara med och köpa och slå ihop andra bolag. Man behövde strukturera om olika bolag eller bolagsgrupper. Man tänkte: ja men om vi äger den verkstaden och vi köper den, så kommer vi kunna göra bilar till exempel. Eller vi kommer kunna göra fler grejer än vi gjort tidigare. Och sen behövde man nya maskiner för att kunna göra nya typer av bolag. Så då uppstod den här finansiella sektorn.

Lagen 1911 och emissionsbolagen

Jan: Men problemet var: vem var det som satt på pengarna? Det var ju bankerna. Och 1911 kom det en lag i Sverige som begränsade möjligheten för banker att äga industribolag.

Caroline: Varför det?

Jan: Nej, men ungefär samma problem som vi hade hundra år senare med finanskrisen. Om banker äger för mycket. Deras uppgift är ju inte att tjäna så mycket pengar som möjligt. Och det är kanske inte alltid det som är det bästa för industribolagen. Så man vill ju, ofta i Sverige har vi ju ganska tydligt att bankerna jobbar med bolån och med hushållen. De jobbar inte så mycket som till exempel i USA, Lehman Brothers, med egen spekulation. Alltså med förvaltning av egna medel. Så då kom den här lagen 1911. Och så blir det alltid med finansbranschen versus lagstiftningen, alltid sådana här katt och råtta-lekar. Och då löste man det genom att man skapade något som kallas emissionsbolag. Bankerna lånade ut pengar till ett bolag, och så köpte det här bolaget aktierna i de här bolagen i stället. Och det gick ju jättebra ända fram till under första världskriget. För krig är ju ofta bra för ekonomin, då går ju industri och verkstäder på max. Stater lånar pengar för att investera i krigsindustri. Man vill ha varenda fördel. Problemet är att efter kriget tappade de här aktierna nästan 75–90 procent.

Caroline: Vad kan det ha varit för aktier då?

Jan: Ja, men industribolagen, de här emissionsbolagen. För plötsligt fanns inte samma efterfrågan.

Caroline: Nej, för kriget driver ju mycket.

Jan: Mycket, ja. Det var inte bara kriget, utan det är ju andra... Man måste tänka sig hur varvtalet i samhället går ner.

Caroline: Ja, men så blir det ju spekulation, och när det blir mycket spekulation, då får ju bolag kanske så här: ja men vi ska skapa en ny verkstad, vi kommer göra en mycket bättre bil. Så får de jättemycket pengar och sen kan de inte leverera en mycket bättre bil, för de får inte tag på kompetens, och så går det bolaget i konkurs.

Jan: Och så går det bolaget i konkurs, då är det ett annat bolag som hade lånat pengar med det bolaget som säkerhet. Då försvann säkerheten och så behövde de betala tillbaka pengar som de inte hade, så går det i konkurs.

Hur kriser hänger ihop

Caroline: Alltså detta är ju superintressant. Eller hur? Hur det egentligen funkar med pengar och hur komplicerat det kan vara. Och det är kanske också därför vi inte kan förutse saker inom ekonomin idag. För det är sådana kedjehändelser.

Jan: Ja, ofta blir det ju, jag brukar ibland tänka på det som en trafikolycka. Den ena föraren av två är med, så kanske den kan undvika olyckan, men det skiter sig när båda inte är med. Eller att den ena inte kan rädda det för att den andra har gjort så stor tabbe. Så i alla fall, de sju största emissionsbolagen likviderades eller rekonstruerades de här åren.

Caroline: Är det början på 1900-talet?

Jan: Detta är 1920. Ja, förlåt mig. Det är vid första världskriget. Efter första världskriget, ja. Och då startades ett bolag som hette AB Kreditkassan, också så här spännande att läsa på, som blev liksom lender of last resort. När ingen annan vill låna ut pengar till dig, då kunde du gå till AB Kreditkassan. För många av de här bolagen hade ju många anställda, och skulle de gå i konkurs, då förlorar de sitt jobb, och så blir det sociala problem. Så då insåg staten: okej, vi behöver göra någonting här.

Caroline: Tillfälligt rädda, tills de kommer på fötter igen. Är det den tanken?

Jan: Eller för att man vill förhindra, det är bättre att låna ut 100 miljoner än att betala ut 200 miljoner i bidrag. Till exempel, är du med. Så man skapade AB Kreditkassan, som blev den här lender of last resort. Och det var liksom först att det inte var staten som skulle göra det, utan staten ägde den här, och så lånade de ut i sin tur.

Kreugerkraschen och investmentbolagens födelse

Jan: Och de två första största bolagen, det var ju då Investor och Industrivärden. Och det som hände där var ju depressionen på 30-talet. Och då hade vi Ivar Kreuger. Och det där måste jag, jag har faktiskt inte läst boken om honom, men han dyker ju upp som gubben i lådan. Jättestor betydelse för svenskt näringsliv. Och när Kreugerkraschen kom, så hade de ju lånat ut jättemycket pengar till honom. Och då förbjöd man bankerna att äga aktier igen, för andra gången. Och här, lösningen på 30-talet, blev att man samlade stora delar av ägandet i en ny typ av bolag. Och det blev ju de här så kallade investmentbolagen. Och då var det Investor som startades. Det var egentligen Stockholms enskilda bank som startade det 1916. Det var Atlas Copco, som de fortfarande äger 100 år senare. Atlas Copco var ju verkstäder, det heter Atlas för att det är ett område, Atlasområdet i Vasastan i Stockholm. Där fanns en massa verkstäder i slutet av 1870-talet. Så Atlas Copco, och sen ägde Investor då initialt maskinfabriksaktiebolaget Scania. Scania är ju det latinska namnet för Skåne. Och det var ju cyklar och bilar i Malmö som de gjorde.

Caroline: Men vad gör de nu?

Jan: Scania, ja de gör lastbilar, är de mest kända för. Så det är ju jättekul att se. Du vet, detta spårar ju till slut.

Industrivärden, Handelsbanken och Ericsson

Jan: Industrivärden kom från en annan grupp, för det som sen blev SEB, Skandinaviska Enskilda Banken, hette ju Stockholms Enskilda Bank. Och 1873, tror jag att det var, om jag inte har skrivit fel här, startade Handelsbanken. Och Handelsbanken var en utbrytarbank från den här Stockholms Enskilda Bank, för då var det ett antal familjer som tyckte att fokuset var för mycket runt om i landet och inte så mycket i Stockholm. Så då ville de ha en egen bank. Så det var rebeller i Stockholms Enskilda Bank som startade Handelsbanken. Och Handelsbanken, eller Industrivärden, ägde Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Som sen idag är Ericsson. Och Telefonaktiebolaget LM Ericsson startade 1876.

Caroline: Men detta är ju jättespännande. Vilka dramer som måste ha utspelat sig.

Jan: Ja, man hade ju väldigt många flugor på väggen där när Handelsbanken började, som utbrytare. För det var ett antal familjer. Och läser man på Wikipedia så står det så här: ja, familjen Tigersköld eller så. Och sen dyker familjen Tigersköld upp, nu bara hittar jag på, men då dyker den upp senare igen och sånt.

Caroline: Så det fanns ingen som hette Tigersköld?

Jan: Jag minns inte, så noga har jag inte kollat. Jag läste det när jag gjorde researchen. Det var några familjer som gjorde det. Så jag tror inte alltid att detta har varit helt smärtfritt.

Caroline: Nej, absolut inte. Men det är ju spännande. Så utvecklingen tar sig fram, att det är smärta.

Varje bolag har sin historia

Jan: Ja, så när man börjar titta, varför finns investmentbolag, så tror jag nästan att man får börja kolla på respektive bolag. Och varje bolag har ju en ganska spännande historia. Till exempel Öresund, som är ett investmentbolag, det började som ett sjöförsäkringsaktiebolag. Det hette så här, Sjöförsäkringsaktiebolaget Öresund, och började 1890. Sen har du Kinnevik, som startade 1936, genom att det var massa jordbruk, skog och konfektyr.

Caroline: Konfektyr?

Jan: Ja, godis. Sen hade du det som idag är Lundbergsföretagen, som startade 1944 som ett byggbolag. Du hade då investmentbolaget Asken, 1962, som konsoliderade textilindustrin i Göteborg. Det började redan 1854. Sen på 90-talet, eller på 80-talet, började man investera i fastigheter i Göteborg. Problemet som hände då i början av 90-talet var ju att köper man fastigheter så har man hög belåning, räntan stack upp, och så gick det i konkurs 1991. Och togs över av Nordbanken. Så idag har vi inte något som heter investmentbolaget Asken. Men det är också så här, ja du vet, startade 1854, konkurs 1991, för att de spekulerade i fastigheter. Togs över av Nordea. Sen finns det ju också industrierna som hette Skrinet, och massa andra sådana här bolag, jättestora på 60-talet, och sen plötsligt så bara försvinner de bort. Köps upp av andra, Hevea, som sen köptes upp av Latour, av Douglas-familjen, då hade inte de råd och så kom Douglas in. De byggde en förmögenhet.

Melker Schörling och Bure

Jan: Alltså superspännande är det verkligen. Melker Schörling, som gjorde så här jättestor karriär, som vd typ som 25-åring på, tror jag, något sånt här säkerhetsföretag. Och sen kände han till de här Securitas, Assa Abloy och så vidare. Byggde ihop Melker Schörling AB, var ett börsnoterat jättefint bolag, som sen köptes ut av Schörling-familjen och Stefan Persson.

Caroline: Vad gör det nu då?

Jan: Jag tror att det är samma grej, men de har inga externa ägare. De var så här, fuck it, vi vill inte vara på börsen. Förmodligen för att då behöver de inte rapportera lika mycket. De kan göra precis vad de vill.

Caroline: Helt andra... Nej, men det är det där med att bestämma själv.

Jan: Jag säger ju det. Bure Equity, 92, kom som en följd av de svenska löntagarfondernas avveckling och så vidare. Så där finns liksom jättemånga sådana här bolag, så man kan titta på historien. Och många har ju en superspännande lång historia. Och rötterna är då i industrialiseringen.

Caroline: Inte alla.

Jan: Ja, vissa av dem.

Caroline: Som fortfarande lever.

Jan: Ja, absolut.

En ny industriell revolution?

Caroline: Så då undrar man ju hur... Vi lever ju inte riktigt i industrialismens tid.

Jan: Ja, vissa pratar ju om att det är industriella revolutionen 3.0 eller 4.0. På Patreon finns det ju en föreläsning med Cathie Wood, som pratar om att vi liksom är i en ny revolution, till följd av en kombination av energi, robotics, alltså robotar, automation...

Caroline: Automation.

Jan: Ja, precis. Automation, artificiell intelligens, DNA-sekvensering, att vi har gått från en kostnad... Det kostade 2,8 miljarder.

Caroline: Jag ska inte gå in och pilla i vad hon har sagt, men DNA-sekvensering är bara en liten del av...

Jan: Jo, men det är en plattformsteknologi. Hon pratar om det som en plattformsteknologi, som du kan bygga sjukt mycket andra grejer på. Är du med? Precis som internet är en plattformsteknologi. Det har ju kommit hur många bolag som helst som bygger på teknologin internet.

Caroline: Jag ska titta på det. Jag har nog inte fattat det riktigt. Biolog som jag är. Men det är det... Om man bygger där, då kanske man bygger vaccin.

Jan: Ja, till exempel. AI är också bara en plattformsteknologi. Energi är också bara en plattformsteknologi. Så det är det som den här fonden, ARK Invest, som hon driver. De var ju till exempel en av de första investerarna i Tesla, vilket var fantastiskt. Som jag inte fattade, hon var ju väldigt tidig. Och sa så här: Tesla kommer bli ett fantastiskt bolag, för i Tesla konvergerar tre av de här nya plattformarna. Där konvergerar automation, där konvergerar AI och där konvergerar energi. Och sen applicerade Tesla de tre plattformarna. Så det var inte bara för att hon tyckte om Tesla, utan hon såg att det var tre olika...

Caroline: Ja, att de byggde, precis som det kommer andra bolag som bygger på, som kan göra sin grej, för att det går att sekvensera ett genom för under tusen spänn.

Jan: Det är liksom...

Caroline: På en timme.

Jan: Ja. Är du med? Och sen det sista, plattformsteknologin där jag är lite mer skeptisk, är där hon pratar om blockchain. Blockchain kan vara en sån plattformsteknologi. Men jag upplever att hon blandar ihop det med krypto. Och det kommer vi ta i ett annat avsnitt. Vi måste titta närmare på det. Jag tror inte att hon är dum i huvudet, som pratar om det nu. Som en annan möjlighet.

Caroline: Ja, vi tar det i ett annat avsnitt.

Jan: Ja, vi tar det i ett annat avsnitt.

Holdingbolag, konglomerat och onoterade bolag

Jan: Men nu hoppar vi tillbaka till de svenska löntagarfondernas avveckling. Nej, men sen finns det många andra bolag som äger andra bolag. Vi har varit inne lite på det. Holdingbolag, eller konglomerat, eller industrigrupper. Och detta har jag inte sett någon annanstans, så vi har faktiskt byggt ihop en sån lista på forumet. Jag tror att vi har 55 svenska bolag som äger andra bolag. Alltså fler än ett bolag. Till exempel har vi med ICA-gruppen, och en massa andra. Sen finns det ju en massa onoterade investmentbolag som är svåra att bli delägare i, förutom att vara onoterade. Det kommer vi att prata om i nästa veckas avsnitt. Till exempel Axel Johnson, Johnson-familjen, Stena-familjen, har ju också valt att ha sitt utanför. Melker Schörling, Stena Adactum, Storskogen, Spiltan.

Caroline: Hur tjänar man pengar på dem då, om man nu kommer med? För jag vet att Storskogen ska bli börsnoterat, men är inte det. Så då kan det vara felprissatt.

Jan: Ja, precis. Men ta Spiltan. Spiltan är ju ett onoterat bolag. Det kan man till exempel köpa på en marknad som heter Alternativa investeringsmarknaden. Och då är det handel en gång i månaden, till exempel. Storskogen har ju ingen officiell handel. Det har ju inte de andra heller. Utan då behöver man ofta hitta en annan aktieägare och prata med dem och säga: jag vill köpa dina aktier. Och så får de säga ja eller nej.

Caroline: Men varför vill man ha aktierna i de onoterade?

Jan: Det kommer vi att prata om i nästa avsnitt. För många av de här investmentbolagen äger onoterade bolag. Det är ett bra sätt, i stället för att köpa de onoterade bolagen själv, så köper man dem via investmentbolagen. Så gör investmentbolagen den typen av investeringar. Men det kommer i nästa avsnitt.

Utländska bolag och closed end funds

Jan: Konglomerat, industrigrupper, det har vi pratat om. Till exempel Beijer Ref, Lifco, AddLife, Indutrade, ICA-gruppen. Ja, så det finns en massa sådana. Utländska, det finns ju ganska många utländska bolag. Berkshire Hathaway, Warren Buffetts bolag, LVMH.

Caroline: Louis Vuitton, eller vad fan de heter. Det är något lyxkonglomerat.

Jan: Ja, de äger ju till exempel Louis Vuitton, de äger många champagnemärken.

Caroline: Jag tror de äger ett krig. Vad heter det? Louis Vuitton.

Jan: Ja, jag vet.

Caroline: Det är inte esset där i alla fall.

Jan: Strunt samma, du behöver inte kunna säga det. Novo Nordisk, Johnson & Johnson, 3M, Loews.

Caroline: Vad sa du med Novo Nordisk?

Jan: Det är också en industrigrupp. De äger en massa andra bolag.

Caroline: Jag tänker ju inte på dem så, men det är...

Jan: Det är de säkert. Och sen finns det, det kommer vi att prata om i nästa avsnitt också, utomlands finns det inte riktigt sådana här investmentbolag. Utan det finns något som heter closed end funds. Och closed end funds är en fond som tar in pengar en gång. Och sen förvaltar den pengarna. En vanlig fond kan du ta in och ut pengar i när som helst. Så det är open-ended fund. Eller private equity. Så det är motsvarigheten. Jag kan väl säga så här, att en closed end fund och ett investmentbolag är mer lika än de är olika. Men där finns ändå några olikheter. Och det är ju det som gör det så svårt. För det finns väldigt lite forskning på svenska investmentbolag. Men det finns ganska mycket forskning på closed end funds. Så det kommer vi att prata om lite.

Caroline: Man kan sätta in pengar, men man kan inte ta ut dem hur som helst.

Jan: Nej, men de tar inte in nya pengar. Och då är det en begränsad mängd pengar som de förvaltar under en viss tidsperiod.

Caroline: Ja, du får berätta mer om det sen och varför man vill sätta sina pengar där.

Jan: Ja, men av samma anledning som ett svenskt investmentbolag. För att man tror att de kommer göra en bättre förvaltning av ens pengar än vad man kan göra själv. För de kan göra saker som är svåra att göra själv.

Exemplet Glimra: att konsolidera biltvättar

Caroline: Men det här är säkert hur naturligt som helst för dig. Men jag har ju inte hört talas om detta innan.

Jan: Vadå?

Caroline: Sådana här closed end funds. Och då väcker det många frågor hos mig.

Jan: Okej.

Caroline: Ja, men alltså, tänk på det som ett investmentbolag. Och då tänker jag så här, men då måste jag ju ändå veta att jag kommer tjäna rätt bra med pengar om jag ska ha mina pengar där under fem år eller vad det kan vara.

Jan: Ja. Det är ju till exempel så här, vi har ju gjort en del sådana affärer. Då är det till exempel ett gäng människor, tre, fyra förvaltare, som säger så här: vi har någon idé. Vi vill konsolidera den här marknaden, för den är fragmenterad. Det fanns till exempel ett riskkapitalbolag som började så här: ja men vi har en idé, vi vill köpa onoterade bolag, slå ihop dem och börsnotera dem och sälja dem till ett annat riskkapitalbolag. Sen upptäckte de längs vägen att den svenska marknaden för biltvättar är sjukt fragmenterad. För bortser man från bensinstationer, så fanns det inget bolag i Sverige som ägde mer än fem automatiska biltvättar.

Caroline: Ja.

Jan: Och då insåg de: okej, detta är nog en bra idé som vi kan dra skalfördelar av. Och sen sa man till sina investerare, bland annat oss, så här: vill ni vara med på den här resan där vi kommer att konsolidera den svenska och nordiska biltvättsmarknaden? Och så startade man ett bolag som hette Glimra, som nu köper upp biltvättar överallt i Sverige.

Caroline: Ja, varför investerade vi i det?

Jan: Jo, för att vi tyckte så här: ja, du och jag kommer inte sitta och konsolidera den svenska biltvättsmarknaden på kvällarna. Så då gav vi våra pengar till någon, och så hoppas vi att det kommer ge oss en bättre avkastning över en femårsperiod än vad det hade gjort att lägga dem i en indexfond. Är du med?

Caroline: Ja, absolut. Också ett sätt att sätta pengarna någon annanstans.

Jan: Ja, är du med? Och återigen, detta är någonting vi gör i lekhinken. För vi vet inte när vi kommer få ut pengarna, vi vet inte hur mycket pengar vi kommer få ut, vi vet inte ens om vi kommer få ut pengarna och så vidare. Så det är jättemycket risk.

Caroline: Så det är en closed end.

Jan: Ja, det är ett exempel på en closed end. Inte riktigt, men åt det hållet.

Caroline: Okej.

Jan: Och den finns på forumet, den här listan med alla de här bolagen. Det finns länk i beskrivningen.

Familjernas maktbolag och arvet

Jan: Och sen också, som vi har varit inne på, många av de här bolagen, investmentbolagen, är ju olika svenska rika familjers maktbolag, kan man säga. Man är så här: okej, någon i släkten byggde upp detta, man har förvaltat det, du föds in i att din uppgift är att förvalta det, så att framtida generationer kan leva på avkastningen av det här. Så det är många som lever och försörjer sitt eget liv på att de äger aktierna och lever på avkastningen. För de kan inte sälja. Man vill inte vara den som sålde aktierna, eller som inte förde arvet vidare. Den länken som inte förde det vidare.

Caroline: Exakt. Nej, absolut. Det är säkert ett otroligt traditionellt... tyngt på något vis.

Jan: Ja, och du liksom växer in i det.

Caroline: Det är som en kunglighet nästan.

Jan: Det finns en jättebra intervju i New Yorker, jag ska se om jag hittar den, vi kan se om Caspian hittar länken. Det var en av arvtagerskorna till Disney, en jättespännande artikel där hon pratar om hur det är att växa upp med att vara arvtagare till Disney. Hon pratar framförallt utifrån perspektivet att ha oändligt med pengar, att det inte är så fantastiskt. Och så berättar hon så här.

Caroline: Hur mycket ansvar kommer med det?

Jan: Jättemycket ansvar och förväntningar. Och sen säger hon också det här om anpassningen. Har du flugit ekonomiklass och sen flyger första klass, ja, då vill man typ inte flyga ekonomiklass. Men har du flugit första klass och sen flyger privatjet, ja, då vill du inte flyga första klass längre. Har du flugit privatjet så vill du ha ett eget flygplan.

Caroline: Ja, absolut. Men jag tänker också att det passar inte alla som föds in i detta. Det måste ju vara vissa som säger: okej, jag vill bli konstnär.

Jan: Ja, hon blir ju det.

Caroline: Och då måste det ju vara så att det finns andra som kan, förhoppningsvis, ta över den rollen och tycka att det är jättebra att få vara den som för traditionen vidare.

Att ärva skog och förväntningar

Jan: Ja, och detta har du i det lilla också, det är många som ärver skog. Du vet så här, vi har haft den här skogen och jag är fjärde generationens skogsägare. Och jag är så här, grattis till en shitbuck. För du ska sköta...

Caroline: Jag får glädjas åt att jag skrattar.

Jan: Nej, men det är inte så roligt. Om man inte trivs med det.

Caroline: Nej.

Jan: För du ska, med de förväntningarna som kommer med det, det vi pratar om i avsnittet med Moa, varför är det så svårt att prata om pengar? För där kommer ju en förväntning. Särskilt en sån grej i släkten. Kan du tänka dig att vara fjärde generationens skogsägare? Du kommer ju liksom aldrig kunna njuta av de pengarna.

Caroline: Du kan ha 25 miljoner, vänta jag får prata till punkt.

Jan: Du kan ju ha 25 miljoner eller 100 miljoner värd skog. Men du kan inte sälja den, för då försvinner den från släkten. Så du har ingen glädje av att du har de där miljonerna fast i skog. För du ska ju bara skänka det vidare.

Caroline: Ja, du är bara en bricka i...

Jan: Men jag tänker att där kommer man till nästa steg.

Caroline: Det är att set them free, liksom.

Jan: Ja. Och man måste bara vara överens om vem som ska göra detta. Och hur man ska manövrera detta i släkten.

Caroline: Vissa vill kanske göra något annat ett tag och sen komma. Eller så. Jag vet inte, Kalle.

Jan: Nej, vi vet inte. Vi bara spekulerar.

Caroline: Jag tycker det är intressant med människan bakom. Som behöver få... Att man behöver få säga till sina barn: ja, detta är det som vi ska ta hand om. Jag tror så här, Karin, men vad vill du göra nu de kommande åren? Tills du ska ta över det här.

Ett fängelse med rörliga väggar?

Jan: Ja, fast det blir som... Vi har en kompis som skojar så här: mina barn får starta vilket företag de vill.

Caroline: Jo, jag vet. Du kan inte bara säga så. Detta är ditt fängelse.

Jan: Ja, men det blir ett fängelse.

Caroline: Ja, men det kan bli... Men du måste ändå kunna ha rörliga väggar i fängelset på något vis.

Jan: Så det känns som att det är ett okej fängelse för mig. Jag flyger i alla fall privatjet.

Caroline: Ja, alltså jag vet inte vad du är ute efter just nu.

Jan: Jag tänker så här. Jag tänker inte lasta våra barn att de ska föra vår Snötas vidare. Jag tänker så att vi likviderar bolaget. Här är pengar, gör vad ni vill. It ends with us.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Men it doesn't end with them, för de på den här listan. Och då kan man fundera över det. Hur rörliga väggarna är. Jag tror att det är en bajsbuck. Seriöst, jag tror att det är en bajsbuck. Att det är som att vara en kunglighet. Lyssnar man på prins Harry eller de här. Det är inte som att det känns som vilken jackpott jag drog i livet, som blev en engelsk kunglighet.

Caroline: Nej. Vi kommer väl inte få veta det heller. Men det var kanske inte heller det vi skulle diskutera.

Jan: Nej, det var det inte. Men det är ju en intressant aspekt. Men vi kan gå vidare från den nu. Ja, tack Caroline.

Storägarna i de tolv bolagen

Jan: Nej, men då har jag bara gjort en lista. Vilka är storägarna i de här, till exempel? Bure, då är det Tigersköld-familjen som äger över 10 %. Creades, Sven Hagströmer. Havsfrun, du äger Tegberg och Werkell. Industrivärden, Lundberg, familjen Lundberg, jättestor ägare. Investor, Wallenberg. Latour, Douglas-familjen. Kinnevik, Stenbeck-familjen. Vi gick från Jan Stenbeck till Cristina Stenbeck. Lundberg har ju också två döttrar, som jag tror är lika gamla som jag. Där den ena är intresserad, tror jag.

Caroline: Precis, här kommer vi till det igen. Förlåt att jag nu sluter cirkeln. Den ena är intresserad, den andra kanske inte. Vi bara spekulerar. Då måste man ju få lov att göra något annat om man inte är intresserad. Och sen så kan man ju få hela visdomen kring hur man maktspelar eller annat.

Jan: Men tror du inte att det är kul ändå? För den som är intresserad?

Caroline: Jag tror att du bara utgår jättemycket från dig själv.

Jan: Ja, det är klart jag gör. Ja, så jag vet inte.

Caroline: Jag vill vinna någon diskussion här med dig.

Jan: Vad är det du vill ha rätt om? Du får rätt. Du brukar ha rätt.

Caroline: Jag vet inte. Ja, men jag tror inte det är lätt.

Jan: Nej, jag tror inte det är lätt. Men man måste göra det kul för sig själv.

Stenbeck, syskon och Håkan Roos

Caroline: Ja, och jag vet ju Stenbeck, hon har ju syskon också. Där är någon sån bror som kör mycket Porsche. Det var väl mycket skandaler.

Jan: Ja, men de var väl fyra, men de har väl gjort det väldigt så.

Caroline: Jag tänker, vara den som för arvet vidare, utvecklas och tjänar de andra syskonen pengar på det.

Jan: Jag tror det är säkert att de har utarbetat hur det ska gå till.

Caroline: Ja, det är klart de måste ha gjort det.

Jan: Kanske någon har blivit överkörd, vem vet. Men alltså...

Caroline: Ja, och sen kan det ju vara så här... De är inte skithögar, Jan.

Jan: Nej, det har jag inte sagt. Absolut inte. Jag har all respekt för Cristina Stenbeck, 25-åring och ta över Kinnevik, och göra det med den äran, alltså kudos till henne. Men jag menar, sen kan det också bli så här i släkt. Tänk att vara på den släktmiddagen som var på den grenen, där någon hoppade av, sålde sin andel och sen nu har de inte pengar kvar. Det finns ju andra sådana här historier. Till exempel Håkan Roos, som är miljardär. Jag tror det var något så här att de är från Jämtland. Nu vet jag inte, nu är jag bara så här, det kommer från bakhuvudet. Det kan vara jättefel, men han är någonstans uppåt landet. Hans föräldrar också. Jag tror de ägde någon sparbank eller någonting sånt. Det var några syskon, de fick varsin påse med pengar. Håkan Roos utvecklade det, köpte in sig i en massa techbolag, gjorde fantastiska affärer, miljardär. De andra did not.

Caroline: Jag tror inte det är lätt.

Jan: Jag tror inte det är lätt. Ska vi fortsätta?

Caroline: Vi lever inte för att det ska vara lätt, Jan.

Jan: Schörling har vi pratat om, Ratos, Söderberg, Öresund, Kinnevik. Så det finns massa. Hur många har vi här? Jag tror bara jag tog 12, jag pallade inte att göra fler.

Investors innehav: diversifiering i en aktie

Jan: Så, de här bolagen som vi har varit inne på äger ju andra bolag. Så här har ju jag, eller Caspian snarare, gjort en graf på Investors innehav per 31 december. De äger 19 procent i Atlas Copco, de här verkstäderna. De äger Mölnlycke, ABB, AstraZeneca, SEB, EQT, Epiroc, Ericsson och så vidare. Så när man köper, det är ju därför, om jag skulle rekommendera någon att köpa aktier, så rekommenderar jag nästan alltid investmentbolag framför något annat. För genom att lägga 100 kronor i Investor så får du lite grovt 19 kronor i Atlas Copco, 19 kronor i Mölnlycke, 15 kronor i ABB, 10 kronor i SEB.

Caroline: Alltså det är en diversifiering.

Jan: Så det blir en jättebra diversifiering. Du sprider riskerna. Där blir det också en skillnad mot en klassisk fond. Vi var inne på lite likheter och skillnader innan. I ett investmentbolag är antalet aktier begränsat. Är du med? Så man kan inte ta in nya pengar i ett investmentbolag förutom vid en nyemission. När ett bolag säger att nu behöver vi ta in pengar, så ger de ut nya aktier. Medan en fond kan ju ta in och ut pengar på dagsbasis. Och detta kommer ju ge, som vi kommer prata om, detta är egentligen en krattning inför nästa avsnitt. För detta skapar att en fond egentligen inte har något mervärde utöver de innehav den har. Medan i ett investmentbolag blir det en tillgång och efterfrågan på investmentbolagsaktien. Om Wallenberg sitter på alla aktierna och inte vill sälja, så blir tillgången låg. Blir då efterfrågan hög, ja då kommer aktien öka i värde. Så det kan aldrig ske med en fond. För då säger de: ja, ni vill lägga in 100 miljoner till, ja men det är okej, här är 100 000 nya andelar. Okej, ni vill ta ut pengar, ja men då stryker vi 100 000 andelar. Doesn't work that way. Bra.

Fonder som investerar i investmentbolag

Jan: Och sen finns det ju också, för att göra detta lite mindfuck, fonder som investerar i investmentbolag.

Caroline: Ja, det är klart det finns.

Jan: Ja, och då finns det några stycken. Den mest kända, som är en av de absoluta favoritfonderna i Sverige, är ju Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Och det kommer vi prata om i del tre, då kommer vi dyka ner i exakt vilka innehav den har, om det är bra eller dåligt. Jag själv är inte ett jättestort fan av den här fonden. Och det handlar inte om att fonden är dålig, för den är svinbra. Det är 0,2 procents avgift, den har överpresterat mot Stockholmsbörsen. Men vad man inte tänker på är att typ 4 av 10 kronor hamnar i Investor. Så du har en extrem slagsida i den här fonden. Men när vi pratar mot index, eller när investmentbolag som grupp har slagit index, det vi pratade om i början av avsnittet, så är det Spiltan Aktiefond Investmentbolag. För det är en indexfond mot investmentbolag. Och den följer ett index som vi kommer prata om, apropå jämförelseindex från förra avsnittet, som heter SIXRX FIF. SIXRX är bolaget som ger ut indexet, FIF står då för financials, liksom.

Jan: Sen finns det en fond som heter CEF Cavalia Investmentbolagsfond. Den gillar jag lite mer, för att den blandar både svenska och utländska investmentbolag. Så där äger du till exempel LVMH, det kommer med i den. Och sen finns det en fond som heter Cliens Calculus Investmentbolag, som viktar på ett helt annat sätt, som vi också kommer prata om. Den viktar baserat på substansrabatt eller substanspremie. Det vill säga, kan jag köpa investmentbolag med rabatt eller inte. Medan Spiltan köper beroende på hur indexet är konstruerat, så köper den här Calculus-fonden beroende på om det är rabatt i bolaget eller inte. Vi kommer dyka ner i det ganska mycket. Men den är rätt dyr, jag tror den kostar 0,6 procent.

Avrundning och vad som väntar nästa vecka

Jan: Så vi kommer avrunda det här avsnittet, nu har vi pratat snart en och en halv timme. Och så fortsätter vi nästa vecka. Och nästa vecka kommer vi prata om de fem fördelarna enligt Fridell. Författaren. Och det ena kommer vara att med investmentbolag sprider man riskerna. Som vi sa att Investor ägde massa olika. Och det bygger på den här diversifieringen, den där gratislunchen. Att man kan få rabatt, att man köper en krona för 80 öre. För ibland är det så att Investor-aktien kostar mindre än summan av alla innehaven. Så summan av alla innehaven är till exempel 110 kronor per aktie, men du köper aktien för 100 kronor. Då har du fått 10 kronor i rabatt. Och det gör att man kan få nytta av så kallat utdelningsarbitrage. Det kommer vi prata om nästa vecka. Vi har pratat om det att man tar rygg på proffsen. Investerar jag i Investor så tar jag ju rygg på Wallenberg. Investerar jag i Lundbergsföretagen så är det Fredrik Lundberg. Investerar jag i Kinnevik så tar jag Cristina Stenbeck. Så jag tar rygg, eller på Buffett i Berkshire Hathaway. Och att man får förvaltning till självkostnadspris. Alltså att det är billigt att investera i investmentbolag.

Jan: Jag vill också prata om i nästa vecka att detta är en sanning med modifikation. Så jag är inte helt, och framförallt jämfört med en indexfond som du idag kan få för 0,1 eller 0,2 procent, så är det inte alltid en sanning att det är lågt.

Caroline: Precis.

Jan: Så nästa vecka kommer vi fördjupa oss i de här fem fördelarna. Vi kommer dyka ner i substansrabatt och premier. Vi kommer dyka ner i det här med diversifiering, och lägga till några fördelar som jag upplever att Marcus inte har med i sin bok. Vi kommer prata om några nackdelar och några sådana här seglivade myter.

Caroline: Nu kommer myterna, ja.

Jan: Vi kommer prata om substansvärde, substanspremie. Vi kommer verkligen också ifrågasätta, är detta verkligen billigare och bättre, tänker jag. Känns det okej?

Vad tar vi med oss från dagens avsnitt?

Jan: Vad tar du med dig från dagens avsnitt?

Caroline: Det var väl att vi redde ut lite det där som jag hade missuppfattat. Att investmentbolag inte äger andra bolag helt och hållet. Utan delar av. Jag har inte alls satt mig in i investmentbolag.

Jan: Ja, precis. De behöver inte ha ett hundraprocentigt ägande.

Caroline: Nej, för de jag har kommit i kontakt med har jag nog trott att de äger och har makt över. Det kan man väl säga, de här bolagen. Men så är det ju inte.

Jan: Nej.

Caroline: Och sen så är det... Jag är ju en sån som gillar drama. Jag är intresserad av personerna, hur man managerar en släkt som äger ett investmentbolag som har funnits jättelänge. Och som ska in i framtiden. Jag tycker det är jättespännande. Och hon då, Cathie Wood. Som pratar om hur de väljer ut investmentbolag. Det tyckte jag också var jättespännande.

Jan: Nej, inte investmentbolag. Bolag att ha i ARK, som är investmentbolaget.

Caroline: Nej, det är en fond. Förlåt. Ja, men det är så mycket man kan missförstå. Efter fyra avsnitt så kanske jag förstår detta mycket bättre. Och kan säga rätt.

Jan: Ja, men det spelar ingen roll. Du fattar att de äger andra bolag.

Man behöver inte vara proffs på det för att äga det och tjäna pengar på det. Tvärtom brukar jag säga, ju mindre man kan och desto mer passiv man är, desto mer pengar kommer man att tjäna.

Jan: Detta är i mångt och mycket nörderi, det vi gör nu. Men det är ju roligt nörderi, tänker jag.

Avslutning: Patreon och frågor till del fyra

Jan: Avslutningsvis vill jag bara slå ett slag för vår Patreon-community. Det är ju där som man får extra material. Till exempel har vi just nu, tror jag, 21 avsnitt som inte har publicerats på bloggen. Där vi har intervjuer med gäster, vi har externa föreläsningar, i augusti har vi en med till exempel Börslabbet, Henning Hammar. Vi har haft fondförvaltare där som inte har varit på bloggen och så vidare.

Caroline: Men är det våra mest intresserade och nördiga...

Jan: Nej, det är alla möjliga. Vi har ju till exempel också onsdagsfika klockan tre varje vecka utan agenda, där man kan ställa frågor till oss, eller till mig och till de andra som är med. Vi har pratat om allt från bilar till varför det är svårt att prata om pengar, vi har pratat om försäkringar, vi har pratat om börsintroduktioner, vi har pratat om onoterade bolag. De spelar vi inte in. Det är för att man ska kunna fråga vad som helst och vara så här, ja men jag är här. Här och nu. Så vi kommer försöka arrangera liveträffar i höst. Så det är massa extra material. Fler tips. Börstips brukar jag dela med mig av också där. Vi har investerat tillsammans, några på Patreon har vi också gjort. Så det är lite allt möjligt som egentligen inte passar på bloggen, det gör vi där. Så jag tycker att det är fantastiskt.

Jan: Jag vill också bjuda in till att komma med frågor kring investmentbolag, så att vi kan ta upp dem i del fyra, så vi kan ha ett sådant här frågor och svar.

Caroline: Var ställer man de frågorna nu då?

Jan: I kommentarsfältet. Till detta eller på bloggen eller i forumet. Vi fångar upp det.

Caroline: Vi fångar upp det och så blir det liksom ett sådant.

Jan: Snyggt! Så ett stort tack för idag. Så ses vi nästa vecka, där vi kommer prata om fördelar, nackdelar, myter.

Caroline: Känner att du har, kanske, hasat det där med myter.

Jan: Jag har bara en.

Caroline: Ja, nu är jag förväntansfull.

Jan: Du får vänta till nästa vecka som alla andra. Tack så mycket.