Hem » Spara och investera » Fyra-hinkar-modellen

Fyra-hinkar-modellen

Gör livet rikare och höj din totalavkastning genom att strukturera din ekonomi som ett proffs

Fyra-hinkar-modellen ger dig ett helhetsperspektiv på din ekonomi, hjälper dig att få rätt balans i sparandet och skapar ett gemensamt språk med din partner samtidigt som den knyter ihop säcken kring många viktiga ekonomiska principer och resonemang.

Under åren har jag fått förmånen att titta in i mångas privatekonomier. Även om det inte finns några svar som är rätt för alla, finns det ett antal återkommande principer och gemensamma drag hos dem som är ekonomiskt framgångsrika. Det är därför jag brukar säga att fyra-hinkar-modellen hjälper dig att strukturera din ekonomi som ett proffs.

Den utgår från principen att om man har ett starkt försvar kan man spela ett offensivt anfall. Vi har nämligen alla ett antal risker vi behöver balansera i våra ekonomier:

• Oförutsedda händelser och möjligheter vi vill agera på
• Inflation och att pengars köpkraft minskar över tid
• Att pengarna inte räcker till för det liv man vill leva
• Börsens svängningar och framförallt nedgångar
• Beteenderisker där vi rätt ofta agerar irrationellt

Fyra-hinkar-modellen är ett sätt att adressera alla dessa risker, utmaningar och möjligheter. Det är en förslag på en tillräckligt bra modell – men den är inget facit och ingen sanning.

Det är lite som Eisenhower lär ha sagt: ”Plans are useless. Planning is everything.” Det vill säga att det stora värdet med modellen är att du kan och bör anpassa den så att den passar just din situation och dina förutsättningar.

Efter att ha hängt med modellen i mer än 10 år, använt den själv, hjälpt andra att använda den samt stött och blött den i flera hundra kommentarer i forumet, är jag trygg i att den fungerar för de flesta.

• Avsnitt 436: En introduktion till Fyra-hinkar-modellen
• Avsnitt 437: Fyra-hinkar-modellen klädd i siffor (kommer 14 nov)
• Excel / Google-sheets-kalkyl för att räkna på Fyra-hinkar-modellen (kommer 14 nov)

Den fungerar oavsett om du precis ska komma igång med ditt första sparande, om du är i bli-rik-fasen eller om du är på väg att nå eller redan har nått ekonomisk frihet eller en hög nivå i Rikedomstrappan med många miljoner.

Modellen går ut på att man kan se sin ekonomi utifrån ett perspektiv med två eller flera hinkar. I en två hinkar-modell börjar man med att fylla på bufferthinken. När den är full och svämmar över, då rinner det över i tillväxthinken. I tillväxthinken låter man pengarna växa.

När man når förvalta-fasen (t.ex. pension eller ekonomisk frihet) vänder man på det, använder pengarna från bufferthinken för att täcka t.ex. underskottet mellan pensionen och det liv man vill ha. Innan pengarna tar slut i bufferthinken, fyller man på den från tillväxthinken.

Läs vidare nedan eller hoppa till sidorna för de olika hinkarna:

• Bufferthinken
• Bevara-värdet-hinken
• Tillväxthinken
• Lekhinken

Som vanligt är värdet communityn och dess tankar om modellen. Så läs vidare nedan, dyk ner i de olika hinkarna och ställ sedan en fråga i communityn eller se vad andra tänker och tycker.

De fyra hinkarna i modellen

Äras ska också de som äras bör. Modellen lanserades redan på 70-talet av den finansielle rådgivaren Harold Evensky som en två-hinkar-modell. Därefter utvecklades den vidare av Christine Benz på Morningstar till tre hinkar och vi lade till en fjärde för ungefär 10 år sedan.

Poängen med modellen är att varje hink har ett eget syfte och egenskaper som skiljer den från de andra hinkarna. En kort sammanfattning skulle kunna sägas vara:

• Bufferthinken – syftet är att skydda dig och din ekonomi från oförutsedda händelser, från otur, ge dig förutsättningar att utnyttja möjligheter och omställningar i livet.
• Bevara-värdet-hinken – syftet är att bevara värdet på tillgångarna i hinken, att skydda dem mot inflation och börsens stora svängningar samt fylla på bufferthinken.
• Tillväxthinken – syftet är att skydda dig mot att pengarna inte räcker till för det du önskar i livet genom att vara motorn i din ekonomi i bli-rik-fasen.
• Lekhinken – syftet är att skydda dina pengar från dig själv och de beteendemisstag vi alla gör i vår ekonomi, ge dig en safe-to-fail miljö och låta dig få utlopp för de emotionella bitarna av sparande.

Dessa olika syften kan i nästa steg kopplas till sparhorisont och när man ska använda sina pengar.

• Bufferthinken – pengar som ska användas inom kort, det vill säga inom tre år.
• Bevara-värdet-hinken – pengar som man inte riktigt vet när man behöver, inom tre till nio år.
• Tillväxthinken – pengar som man inte ska använda på lång sikt, tio år eller mer.
• Lekhinken – kan vara både kort, medel eller lång horisont.

Detta kan man illustrera i form av följande bild för hur det kan se ut i bli-rik-fasen där du bygger upp din ekonomi.

Precis som förut finns det även en förvalta-fas där man går åt andra hållet med hinkarna.

Naturligtvis är ovan förenkling och du kan dyka ner i vår artikel om uttagsstrategier. Det finns t.ex. ingen anledning att använda tillväxthinken för att fylla på bevara-värdet-hinken om börsen är nere för tillfället.

Innehåll och storlek i de olika hinkarna

Nu när vi har definierat de olika hinkarna och deras sparhorisonter blir det naturligt att titta på vilka typer av tillgångar som passar i de olika hinkarna. Några exempel kan vara:

• Bufferthinken – består av bankkonto med insättningsgaranti och en förväntad nominell avkastning på ca 2% vilket realt motsvarar ca 0% i snitt över tid.
• Bevara-värdet-hinken – här har vi tillgångar som över tid bevarar sitt värde genom att ha en avkastning en bit över inflationen. Exempel är blandportfölj med mix av räntor och aktieindexfonder, fastigheter, din bostad, skog, trad. liv-lösningar i pensionen eller mer avancerade alternativ som allvädersportföljen. Förväntad avkastning ungefär 2-4% realt per år i snitt över tid.
• Tillväxthinken – tillgångar med hög risk såsom aktieindexfonder, tjänstepensioner med en hög aktieandel, premiepension såsom AP7 SÅFA och motsvarande. Förväntad avkastning ungefär 5-7% realt per år i snitt över tid.
• Lekhinken – valfritt, från låg risk med räntor till hög risk med t.ex. enskilda aktier till rena spekulationer med krypto.

Hur mycket pengar man har i de olika hinkarna beror på vilken fas på den ekonomiska resan man är på.

• Bufferthinken – baserat på din livssituation, men ca 0.5 – 6 månaders utgifter plus övriga större kostnader inom 3 år såsom sparande till kontantinsats, resa eller motsvarande.
• Bevara-värdet-hinken – ofta är denna tillräckligt tack vare bostadens nettovärde, dvs. värdet på boendet minus lånet på det, i kombination med inkomstpension och andra delar i tjänstepensionen som har en räntedel som trad. liv-lösningar.
• Tillväxthinken – i bli-rik-fasen bör denna vara så stor som möjligt.
• Lekhinken – maximalt 10% av tillväxthinkens storlek.

Jag vet att det alltid kommer invändningar kring pension och bostad, du kan läsa om mina tankar kring det i bevara-värdet-hinken. När man sedan växlar till förvalta-fasen genom att man t.ex. går i pension, når ekonomisk frihet (FIRE) eller gör exit så kan det se ut som följer. Notera att jag här utgår från årsutgifter som antingen kan definieras som ”alla pengarna som behövs för att klara sig ett år” eller i pension ”pengarna som behövs för att kompensera underskottet mellan pensionen och ens kostnader.”

• Bufferthinken – tre års utgifter som kan korrigeras upp eller ned med två årsutgifter beroende på ens riskvillighet tillsammans med pengar som ska användas till engångs
• Bevara-värdet-hinken – mellan 20 och 33 årsutgifter eftersom det med över 90% sannolikhet kommer att skapa en årsutgift i avkastning per år enligt 4%-regeln i uttagsstrategier.
• Tillväxthinken – valfri enligt principen ”har du vunnit spelet, sluta spela”. Det finns ingen anledning att riskera pengar du behöver för att tjäna pengar du inte behöver.
• Lekhinken – valfri enligt samma princip

Som jag nämnde i inledningen av artikeln är det viktigt att du anpassar hinkarna enligt din situation och dina förutsättningar.

Sammanställning av hinkarna

Allt ovan gör att vi kan sammanställa hinkarna i en tabell enligt nedan:

	Bufferthinken	Bevara-värdet-hinken	Tillväxthinken	Lekhinken
Syfte	Skydda pengar som ska användas på kort sikt.	Skydda mot inflation och börsens svängningar. Fylla på bufferthinken.	Få pengarna att växa så att de räcker till det liv man önskar.	Få utlopp för de emotionella behoven så att man inte behöver pilla på de andra hinkarna.
Sparhorisont	Inom 3 år	3 – 9 år	10+ år	Valfri.
Förväntad avkastning (nominellt)	0 – 2% per år	ca 3-6% per år	ca 6-9% per år	Valfri.
Förväntad avkastning realt	0%	3.5%	7%	Valfri.
Risk på KIID-skalan	1-2 = Låg risk	3-4 = Mellanhög risk	5-6 = Hög risk	Valfri.
Tillgångar	Bankkonto med insättningsgaranti	Boende, fastigheter och blandportföljer med räntor hos t.ex. fondrobot, tradliv eller allvädersportföljen	Globala aktieindexfonder, fondrobot, premiepension med AP7 SÅFA etc.	Valfri.
Storlek i bli-rik-fasen	0,5 – 6 månader i buffert + stora engångskostnader inom 3 år	Så liten som möjligt.	Så stor som möjligt.	Maximalt 10% av tillväxthinken.
Storlek i förvalta-fasen	3±2 årsutgifter + stora engångskostnader inom 3 år	20 – 33 årsutgifter.	Valfri.	Valfri.
Fylls på i bli-rik-fasen	Först, börja alltid med buffert.	Räcker oftast att den fylls på via amortering och pensionsavsättningar.	Via månadssparande och avsättning till tjänstepension	Helst inte bortom första gången. 😂
Fylls på i förvalta-fasen	Via bevara-värde-hinken	—	—	—

Fyra-hinkar-modellen i kom-igång-fasen

Nu när vi har definierat de fyra hinkarna, deras syften, innehåll och storlek kan vi börja kombinera ihop dem i form av flödesscheman.

Flödet börjar i övre vänstra hörnet hos din arbetsgivare. När du får lön sätts det av pengar till din pension, både i form av allmän pension men även tjänstepension. Du får självklart pengar in i din ekonomi och här rekommenderar vi följande steg:

• 1. Börja med att betala dig själv, helst 20%
• 2. Fyll på bufferthinken tills den är fylld med 0.5 – 6 månadsutgifter baserat på din situation
• 3. Betala av alla dåliga lån med räntor över bolån och CSN-lån
• 4. Fördela pengarna mellan bevara-värdet- och tillväxthinken baserat på sparmål (t.ex. kontantinsats).
• 5. Använd ca 50% av dina inkomster till sådant du behöver
• 6. Använd ca 30% av dina inkomster till sådant som du önskar och vill ha

Om man sätter in siffror i bilden för en snittsvensk som tjänar 39.900 kr i månaden innan skatt:

Månadslönen på 39.900 kr medför en nettolön på 31.500 kr som går in i privatekonomin, men den innebär också en pensionsavsättning på ungefär 8.900 kr som fördelas på inkomst-, tjänste- och premiepension. Något som många faktiskt inte tänker på.

Ungefär 20% av pengarna som kommer in går till sparandet som fördelas jämnt mellan bevara-värdet-hinken i form av amortering och för periodiserade kostnader för boendet. Det vill säga sådant som kommer med ojämna mellanrum, t.ex. när något större går sönder eller behöver bytas. Resterande 3.100 kr går till ett långsiktigt sparande i tillväxthinken.

När man har betalat sig själv först, går man vidare med steg två och betalar det man behöver, dvs. räkningar, mat, försäkringar och allt sådant som behövs för att livet ska gå runt. Det vi brukar kalla för passiva kostnader, sådant som man behöver men som sällan ger någon energi tillbaka. Vissa kallar detta för fasta kostnader, men jag är inte riktigt förtjust i den termen.

Avslutningsvis, i det sista steget, då köper man det man vill ha. Det är det jag brukar kalla för aktivt valda kostnader. Sådant som ger energi och en upplevelse av ett rikt liv. Det kan vara shopping, utelunch, resor eller liknande. Fördelen med att ta detta steg sist, är att man kan använda upp alla pengarna med gott samvete eftersom sparandet är redan gjort i steg 1 och alla övriga kostnader är redan betalda i steg 2.

Som vanligt är detta bara ett exempel, du behöver anpassa det efter dina förutsättningar och din situation. Se ovan som inspiration. Fler exempel med siffror finner du nedan.

Fyra-hinkar-modellen i bli-rik-fasen

På motsvarande sätt kan man sätta upp modellen för bli-rik-fasen. Det vill säga fram till den situation att du går i pension eller kan leva på avkastningen på dina pengar.

Flödet börjar på samma sätt som förra exemplet med en inkomst och avsättning till pension. Den stora skillnaden mot förra är att ekonomin ofta är lite större, inte minst genom att det ofta finns ett ägt boende och att en del av sparpengarna varje månad går till banken i form av amortering.

Stegen är samma som i förra exemplet förutom att vi även introducerar lekhinken. Den är valfri, men vi brukar rekommendera den eftersom jag med stor säkerhet kan säga att i princip ingen har ett ”rent” sparande i form av bara bankkonto och aktieindexfonder och ingen är 100% rationell i sitt sparande och gör rätt. Inte ens vi – trots att vi gjort sparat i snart 30 år.

Genom att introducera lekhinken skapas det förutsättning för att få synda, men att synda lite. Här blir det begränsat och det blir i en safe-to-fail-miljö. Det gör inte så mycket att Lekhinken underpresterar mot index, att den ibland tappar allt sitt värde eller motsvarande, för den är bara en begränsad del av helheten. Läs mer om Lekhinken.

Fyra-hinkar-modellen när man gått i pension

En variant av förvalta-fasen är att man går i pension. Under ett helt arbetsliv har man sparat och byggt ett kapital som man nu börjar leva på istället. Det är ett tydligt skifte från bli-rik-fasen till förvalta-fasen. Ett exempel på hur det kan se ut är som följer:

Lönen har nu ersatts av pension som är en kombination av inkomstpension, IPS-, tjänstepension och premiepensionsutbetalningar. Här är det viktigt att man förbereder både i vilken ordning man tar ut sina pensioner och under hur lång tid. Det kan göra skillnad på tiotusentalskronor.

De flesta kan nog utgå från att pensionsutbetalningarna kommer att vara lägre än den lönen man har och därmed är det inte orimligt att anta att det kommer finnas ett visst nettounderskott. Säg att man får ut 20.000 SEK i pension efter skatt, men man har utgifter på 25.000 SEK. Det betyder att man har ett nettounderskott på 5.000 SEK i månaden eller 60.000 SEK per år.

Bufferthinkens uppgift är att ha tillräckligt med pengar för att täcka detta underskott + eventuella engångskostnader inom tre år samt pengar för oförutsedda händelser. När pengarna i bufferthinken börjar ta slut då fyller man på det från bevara-värdet-hinken.

I denna fas i livet påstår jag att både tillväxt- och lekhinken är valfria. De fall tillväxthinken brukar förekomma är om bevara-värdet-hinken är välfylld och man vill få pengarna att växa inför ett eventuellt arv. Men då brukar jag rekommendera att ge ett förskottsarv eftersom marginalnyttan med pengar minskar med åldern.

Fyra-hinkar-modellen när man gjort exit / FIRE

En sista variant av fyra-hinkar-modellen är när man blir ekonomiskt fri och slutar jobba innan pensionen börjar betalas ut. Det kan vara efter målinriktat sparande mot FIRE, men vanligast är faktiskt via exit, företagsförsäljning eller arv. Den gemensamma faktorn är att lön inte längre behövs. Då kan det se ut som följer:

Det man ser tydligt är att nu är det bufferthinken som man finansierar majoriteten av utgifterna via. Bufferthinken fylls också på via bevara-värdet-hinken. Det bygger på tesen att om du har vunnit spelet, sluta spela. Det finns ingen anledning att ta mer risk än man behöver – eller som man brukar säga: det är dumt att riskera pengar man behöver för att tjäna pengar man inte behöver.

Ett vanligt förekommande upplägg är att man fyller bufferthinken med 3±2 årsutgifter samt stora engångskostnader inom 3 år baserat på sin risktolerans och situation. Därefter brukar bevara-värdet-hinken få vara mellan 20-33 årsutgifter i storlek, även det baserat på vilken typ av tillgångar det är och ens egen situation. Det är detta jag brukar kalla för 5 + 25-modellen och du kan läsa mer om på uttagsstrategisidan.

För att det ska bli enkelt att räkna, låt oss hitta på att någon säljer sitt bolag för jättemycket pengar, säg 100 miljoner. Då betalar hen 25% i skatt och har kvar 75 miljoner fördela. Samma hushåll har 1 miljon i årsutgift. Då skulle en konservativt fördelning kunna se ut som: 5 miljoner i bufferthinken, 25 miljoner i bevara-värdet-hinken och och resterande 45 miljoner kan då placeras i princip hur som helst eftersom de första 30 skyddar vardagen och friheten.

Sedan får man så klart anpassa efter sin situation. Om det t.ex. kommer in pengar varje månad, man äger ett fastighetsbolag med tydligt kassaflöde etc så kan man minska behovet från 33x till en lägre siffra. Om man dessutom är flexibel i när man behöver pengarna eller kan justera mängden pengar man behöver, då kan man också anpassa det nedåt. Läs gärna Axrs inlägg om ”optimera din sparhorisont”.

Årlig ombalansering mellan hinkarna

En viktig aspekt med Fyra-hinkar-modellen är att den dynamisk i betydelsen att man en gång om året bör se över dem. Framförallt utifrån följande:

• Har mitt nuläge förändrats?
• Har mina mål förändrats?
• Ska någon av hinkarna fyllas på till följd av ovan?

På det sättet kan och bör man t.ex. fylla på bufferthinken om man ska köpa en ny bostad eller om den har blivit tömd på grund av någon oförutsedd utgift. Har Lekhinken gått superbra? Grattis, men sälj av lite och använd pengarna för att fira eller flytta dem till tillväxthinken? Har börsen kraschat och du har möjlighet att flytta lite från mellanriskhinken? Överväg det.

Det handlar alltså om att se modellen och sedan projicera den på sitt eget liv, sin situation och sina mål så att den passar dig, din ekonomi och din resa. Jag brukar göra denna ombalansering vid nyår i samband med mitt bokslut för året.

Fem framgångsfaktorer

Fyra-hinkar-modellen bygger på ett par principer som jag har sett återkomma gång på gång hos andra duktiga investerare, både i forumet, i verkligheten och utomlands. Jag hade kunnat ha hela avsnitt på nedanstående ämnen, men i korthet:

• Enkelhet – alla som jag sett har varit framgångsrika i sina ekonomier har haft olika grader av enkelhet. Saker blir inte bättre genom komplexitet eller lägga till saker. En större ekonomi eller förmögenhet är inte likställd med en större eller mer komplex Excel-fil. Tvärtom! Även inom sparande gäller enkelhet > komplexitet och att ”less is more”. Fyra-hinkar-modellen är enkel att förstå.
• Automatisera mera – ju flera saker som händer av sig själv och ju mindre du behöver göra, desto bättre kommer det gå. Det handlar om allt från autogiro, till automatiskt sparande och automatisk förvaltning av ditt kapital. Inom sparande vinner den som är lat, passiv, ointresserad och oinloggad. Låt pengarna sköta sig själva och göra jobbet åt dig. Fyra-hinkar-modellen går att automatisera genom t.ex. att ha en fondrobot som sköter ombalanseringar och månadssparandet och allt annat.
• Betala dig själv först – prioritera dig själv och din ekonomi innan du prioriterar alla andra. Se till att lägga undan till sparandet det första du gör, direkt när lönen kommer in på kontot. Då kan du med gott samvete spendera resten, trygg i vetskapen att du redan gjort rätt från början. Hänger ihop med månadssparandet som det första du gör när lönen kommer.
• Lura dig själv medvetet – vår hjärna är inte gjord för att hantera pengar eller komplicerade resonemang. Den är jättelätt att lura och det kan man använda till sin fördel enligt forskningen. Fyra-hinkar-modellen är bara en mental modell eftersom alla pengar egentligen är dina – och kan summeras till en totalsumma (100 kr på bankkonto + 100 kr i 100% aktier ger fortfarande en 50/50-helhet). På samma sätt hjälper Lekhinken till att få utlopp för det emotionella oavsett beloppet. Att spekulera med 100.000 kr ger inte 10 gånger mer känsla än att spekulera med 10.000 kr.
• Fokusera på effekten – många silar mygg och sväljer elefanter i sin ekonomi. Man jagar 50 öre billigare bensin istället för att öka inkomsten, välja rätt bil, automatisera sparandet eller förhandla på bolåneräntan. Alla saker som har mycket större effekt. Fram tills du har en, två eller tre miljoner, fokusera hellre på inkomsten än avkastningen.

Fyra-hinkar-modellen klädd i siffror

Det intressant med fyra-hinkar-modellen kommer när man börjar klä modellen i siffror.

• Kommer kompletteras 12 november 2025

Hoppas du också ser fram emot det.

Bästa invändningen: Total return approach

Föga förvånande finns det invändningar mot Fyra-hinkar-modellen och jag upplever att den bästa kommer från @JayR / Juuso Rantasalo i communityn. Han har gjort ett egen modell som bygger på Total Return Approach och att se hela sin ekonomi som en helhet. Den finns under våra verktyg:

• Räkna ut din riskbudget: total return approach →

I grunden bygger den på att du bara har en portfölj som du delar upp räntor och aktier. Det vill säga att istället för att se det som fyra delar, så ser man det som en del. Som vanligt behöver man inte köra antingen eller utan man kan använda båda och sedan ta något slags genomsnitt.

Slutord

Jag hoppas att denna artikel ger dig lite inspiration, tips och inspel på hur du kan tänka kring din ekonomi. Kom ihåg att det inte är någon naturlag, det är en modell och som vanligt är alla modeller värdelösa men några är användbara. Det vill säga att ta det som du gillar och anpassa det efter din situation.

De vanligaste variationerna jag brukar se är att man ändrar antalet hinkar, man anpassar vilka tillgångar man tar med eller döper om dem till andra saker. Jag har sett alla möjliga varianter på namn. 😂

Det vore roligt att höra vad du tänker kring modellen, om och hur du använder den så dela gärna med dig i forumet. Självklart går det även bra att ställa frågor eller bara se vad andra skriver.