Hem » Poddavsnitt » Ditt pengaflöde berättar historien om ditt liv275

Ditt pengaflöde berättar historienom ditt liv

Rich Dad, Poor Dad - Del 3

Jan Bolmeson
Skrivet av
Jan Bolmeson, RikaTillsammans
Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007
Avsnitt: 275
Avsnittslängd: 1 tim 31 min
Lyssna på Spotify
Se på YouTube
Uppdaterad
Publicerad
2 minuters läsning
77 kommentarer

Vi människor har använt olika former av ekonomisk bokföring i bokstavligt talat flera tusen år. Ändå är det inget som lärs ut i skolan idag vilket leder till att många har en sämre ekonomi än de hade behövt att ha.

Avsnitt 275 | Publicerat 3 år sedan.

Ditt pengaflöde berättar historienom ditt liv
1 tim 31 min

Avsnitt 275. Senast uppdaterad 9 månader sedan (2025-08-20) av Jan Bolmeson.

Du kan lyssna på detta avsnitt (275) där poddar finns, t.ex. på Spotify, Apple Podcast och Acast. För innehållsförteckningen med tider, se fliken till vänster med längden på avsnittet.

Referens: Saknas.

Innehållsförteckning

Denna sida uppdaterades 9 månader sedan (2025-08-20) av Jan Bolmeson.

Sammanfattning och guldkorn

Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.

Energiförbrukningen i vårt eget boende (30-tals villa i Malmö) har varit en fascination för många, sedan vi i avsnitt #128 råkade nämna att vi förbrukar ca 33 000 kWh per år. Det var ju hanterbart när elen var billig, men t.ex. i december betalade vi nästan 18 000 SEK i elräkning. Mindre kul.

För att en gång för alla försöka få bra råd och tips googlade jag fram Daniel och hans företag. Vi anlitade honom för att göra en termografimätning (dvs. mäta var huset läcker energi) och komma med förslag på vad vi kunde göra. Vi fick många tips och det var lärorik och spännande diskussion, så pass att vi kände att Daniel måste ju besöka podden så att fler får höra hans tankar.

Daniel pratade om t.ex. möjligheten till diversifiering av värmekällor – t.ex. att kunna ha både en värmepump och en annan lösning (t.ex. ved) – något som så klart gick rakt in hos mig 😂 som älskar sprida risker. Vi pratade om fjärrvärme, som var ett alternativ för oss, men som sannolikt skulle bli dyrare. Vi diskuterar även t.ex. att värmepannor de senaste tre åren har blivit så pass mycket bättre, att det för oss med en 11 år gammal panna skulle kunna vara lönsamt att byta. Vi pratar även om t.ex. att bergvärme är inte det mest optimala i Skåne där medeltemperaturen är över 8 grader och liknande.

Daniel är även en av få – kanske den ende – som har renoverat ett gammalt hus till ett plusenergihus (det finns många nybyggda så klart). Vi pratar lite om det och om t.ex. solpaneler. En fråga som Daniel skickade med som jag i alla fall inte har tänkt på är: ”Tänk om det finns effektivare ställen att energieffektivisera än med solpaneler? Solpaneler bör man överväga först när man kan täcka hela sin årsförbrukning av energi”

Vi kommer även in på diskussionen att energi kommer sannolikt inte bli billigare i framtiden. Så det är värt att titta över det redan idag. Att göra som många duktiga fastighetsägare att lägga in energieffektiviseringar i en underhållsplan så att man gör dem samtidigt. Vi kommer även in på eltariffer, hur elbolag som inte tjänar pengar på el tjänar pengar och mycket annat.

Vi hoppas att du uppskattar avsnittet. Ingen ersättning har utgått till någon part. Du hittar Daniels hemsida på: https://ellenergi.se/

Många hälsningar,

Jan och Caroline

Vanliga frågor

Är mitt hus verkligen en skuld och inte en tillgång?
Vad är skillnaden mellan närande och tärande tillgångar?
Hur fungerar fyrkantsmodellen för privatekonomi?
Vad är den stressade medelklassekonomin?
Hur många månader per år jobbar jag för andra?

Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.

Communityns kommentarer

Nedan följer 9 av totalt 76 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet inte kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂

  1. Avatar för JFB

    Håller med om att det är en enkel & bra modell för att hamna hyfsat rätt.

    När det gäller boende så tänker jag att man kanske behöver dela det i 3 delar.

    • Driftkostnader för boende som går in i P&L och är där oavsett om man hyr eller äger. En del av utgifterna är samma kategori, el, försäkring mm. En del av utgifterna är enklare för hyresrätt dvs hyra medan med hus/Brf så är det en del månatligen (Brf avgift, sophämtning, ränta på lån) och en del uppstår när de uppstår (kyl, panna etc pajjar, renovering mm). Men likväl är det kostnader som går in i P&L.
    • Värdet på huset går in i balansräkningen som tillgång. För det är ju en tillgång som över lång tid går upp i värde.
    • Skulden till banken går in i balansräkningen som en skuld.

    Enklast med de sista två är att ta nettot Tillgång - Skuld som en tillgång i tex 4 hinkars tanken.

    Så tänker jag :slight_smile:

  2. Avatar för Libertas

    Jag tänker mig att det framför allt är svårigheten att leva utan bo någonstans (vilket försvårar försäljningen) i kombination med den höga underhållskostnaden som placerar bostaden som en tärande tillgång. Annars kan vi applicera precis samma resonemang på min globala indexfond som jag har på ett ISK. Det är en tillgång som jag äger men den skapar inget inflöde i min ekonomi förrän jag säljer den, under tiden skapar den utgifter i form av årlig ISK-skatt. Om jag dessutom valt att öka risken med 10% belåning behöver jag även årligen behöva betala ränta på lånet.

    Man kan ju även fundera kring om räntepapper är en tärande tillgång när räntan är lägre än inflationen. I så fall kan ju fundera på var man ska placera ett lån som har lägre ränta än inflationen.

  3. Avatar för TheFlorimell

    Tack så mycket för ett (återigen) bra inlägg! Ett extra tack för att transkriberingen kommer ut så fort :ok_hand:

    Intressant att läsa, och jag funderar på min egen ekonomi. Jag och maken lägger in samma summa till gemensamma kostnader, och från de pengarna finns också ett gemensamt sparande till buffert och barn. Sedan har jag ett eget sparande, som jag kan se som mina tillgångar antar jag, och maken gör förhoppningvis likadant. Vi hade egentligen behövt sitta ner och gå igenom hela vår ekonomi någon gång bara för att ha en gemensam bild, och sätta gemensamma mål för framtiden. Jag får helt enkelt sätta honom att lyssna på boken och era avsnitt :sweat_smile:

  4. Avatar för Anonym

    Jag är superintresserad att matte så älskar sådana här avsnitt. Det får en att börja tänka i matematiska modeller. :nerd_face:

    Bolmeson säger i avsnittet att man kan se det som att alla människor och företag går med en resultat- och balansräkningskvadrant ovanför huvudet. Jag skulle vilja dra det en metanivå till och säga att alla tillgångar/ägodelar man har också har en sådan kvadrant. Här är några exempel:

    Buffert på ett sparkonto
    Intäkter: insättningsränta
    Utgifter: värdeminskning (genom inflation) samt bankavgifter
    Tillgång: kontobeloppet
    Skuld: -

    Utdelande aktie
    Intäkter: utdelning samt värdeökning
    Utgifter: courtage, värdeminskning samt ISK-skatt eller vinstskatt
    Tillgång: aktievärdet
    Skuld: eventuell aktiebelåning

    Bostad
    Intäkter: värdeökning
    Utgifter: värdeminskning, driftkostnader, underhållskostnader, bostadsavgifter, ränteavgifter, försäkringar etc.
    Tillgång: bostadsvärdet
    Skuld: bolånet

    Bil
    Intäkter: -
    Utgifter: värdeminskning, driftkostader, underhållskostnader, ränteavgifter, försäkringar etc.
    Tillgång: värdet på bilen
    Skuld: billånet

    Bostads-, bil- eller konsumentlån
    Intäkter: -
    Utgifter: ränteavgifter samt uppläggningsavgifter
    Tillgång: lånebeloppet
    Skuld: lånebeloppet (minskar med amorteringen)

    Sedan skulle jag precis som Kiyosaki och Bolmeson kategorisera dem efter om de ger en positiv eller negativ avkastning som en tillgång respektive en skuld. En bostad som går upp i värde är en tillgång medan en bostad som gått ner i värde är en skuld. En bil är oftast en skuld men det finns ju veteranbilar som ökar i värde som då blir en tillgång. Ett lån är alltid en skuld i sig självt även om det ger access till kapital som kan användas till något som genererar värde (det som Jan brukar kalla ”bra lån”). Klurigheten ligger i om man ser ett sparkonto som en tillgång eller en skuld eftersom det ju tappar i värde över tid… :thinking:

    Aktiva- och vilande tillgångar

    Det som Kiyosaki kallar för tillgångar och Bolmeson för närande tillgångar skulle jag vilja kalla för aktiva tillgångar eftersom de aktivt/löpande ger pengar tillbaka. Här skulle jag innefatta utdelande aktier, fastigheter som man hyr ut samt rättigheter/e-böcker/YouTube-kanaler etc.

    Det som Kiyosaki kallar för skulder och Bolmeson för tärande tillgångar skulle jag därmed kalla för vilande tillgångar eftersom de inte genererar några pengar förrän man sålt dem. Här hittar man exempelvis bostaden, vinsamlingar och lyxklockor men faktiskt även aktie- och räntefonder eftersom dessa är vilande/sovande tills man säljer dem.

    En delmängd av ovanstående skulle jag säga är degraderade tillgångar (har inte funderat färdigt på namnet) där jag lägger in bil, båt, inredning, möbler, elektronik och i princip all konsumtion som man gör som faktiskt tappar i värde över tid. Man kan ha en bil som ger pengar när man säljer den (alltså en vilande tillgång) men man kommer alltid att gå med förlust.

    Den sista kategorin är precis som ni säger då en skuld, som i princip är ett rent lån. Oavsett om det är bra lån som CSN-lån eller dåliga lån som SMS-lån eller vad som helst däremellan. Jag gör alltså precis som Jan skillnad på tillgångsobjektet (som är bostaden, bilen eller mobiltelefonen) och skuldobjektet (som är själva banklånet) även om dessa är direkt kopplade till varandra.

  5. Avatar för Anonym

    En helt separat fråga från ovanstående inlägg: hur skulle ni se pensionssparandet respektive pensionsuttaget som? Är det en tillgång respektive en intäkt eller alltid bara en tillgång? :sweat_smile:

  6. Avatar för Progression

    Hej

    Kul att ni gav beröm för min oskuldsfulla ekonomi samt min enkla ekonomi :slight_smile:

    Men jag ska vara ärlig, under veckan så tog jag ett billån på cirka 142 600 kr. Anledning skaffade bil var att min arbetsplats ligger cirka 10 km bort, kollektivtrafiken inte är den bästa, har under längre tid önskat att ha en egen bil som förhoppningvis inte ska krångla, att ha en känsla av frihet och inte vara beroende av kollektivtrafik.

    Under veckan så skapade jag en tråd angående mitt billån om hur den ska hanteras. Flera medlemmar på forumet ansåg det var bäst att amortera ner lånet så fort möjligt och är något som ska göras.

    Ha de fint :slight_smile:

    Länk till tråden:Billån, hur bör jag göra nu?

  7. Avatar för JFB

    Pensionssparande är en tillgång i ens balansräkning.

    Pensionsuttag är en inkomst i ens resultaträkning.

    Tillgången ökar under åren både genom sparande och avkastning. När uttagen börjar omvandlas tillgången till en inkomst dvs pengarna tas från balansräkningen till resultaträkningen. I uttag minskar tillgången i värde annat än avkastningen överstiger uttaget, men det är nog inte speciellt vanligt.

    Såxtänker jag åtminstone:)

  8. Avatar för Ola_Morin

    Jag tycker nog att @janbolmeson ska diskutera guldets (och kanske tom kryptos) vara eller inte vara som tillgång med @AuAgEric, jag tror det kan bli en intressant diskussion i det avsnittet!

  9. Avatar för harvest

    Kiyosaki verkar ha en ganska snäv definition av tillgångar. När jag sett på videos med honom så verkar han tycka att det enda vettiga är att låna för att driva företag eller köpa fastigheter för att hyra ut. Han verkar inte rekommendera värdepapper alls, däremot verkar han tycka fysiska ädelmetaller är bra (som skydd mot inflationen/undergång). Hur går det ihop med hans bok? Har han utvecklat sina tankar kring detta?

  10. Avatar för For_hog_sparkvot

    Jag delar dina synpunkter :heavy_check_mark:

    En fråga; hur värderar du huset som tillgång i relation till inflationen?:thinking:

    I min värld så får ju avyttringen(/förvärvet) av tillgången på påverkan på P&L vid transaktionstillfället(-fällena) och ofta kanske man ser en P&L per kalenderår - men inflationen får ju en dold (?) påverkan på tillgångens värde, om det inte omhändertas som en justering av balansvärdet, som då också påverkar P&L… :technologist:

    Onödigt krångligt utlägg kanske - men jag menar att det har bäring på tillgångsvärderingen. :man_shrugging:

Till forumet →
och visa ytterligare 67 kommentarer.

Nästa
P27. Tio tips för din pension och lika många vanliga misstag att undvika

Stöd RikaTillsammans

RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.

Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.

Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.

Tack för att du hejar på oss!
Jan & Caroline Bolmeson

Bli supporter

Från 49 kr/månad

Eller stöd oss via...

Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffee

Tillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Jan & Caroline Bolmeson

Senaste nytt på RikaTillsammans

S&P Dow Jones Indices (2026) Europe Persistence Scorecard: Year-End 2025.37

Bästa aktiva globalfonden 2020 var inte längre i toppen 2025

Bara 16 % av 408 globala aktiefonder höll sig i topphalvan två femårsperioder i rad enligt SPIVAs nya rapport. .

Läs mer
1 dag sedan
Löneväxla för att gå i pension tidigare38
#K65
21 min

Löneväxla för att gå i pension tidigare

Är löneväxling värt det 2026? Gränsen går vid 56 087 kr. Pensionsexperten Monica Sjödin förklarar fallgropen som kan kosta dig nästa löneförhöjning.

Läs mer
3 dagar sedan
FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet40

FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet

26 maj: En fika med tips, inspiration och erfarenhetsutbyte av AI på jobbet och i vardagen | Supporterexklusivt.

Läs mer
6 dagar sedan
Finansbranschens tre stora problem29
#465
1 tim 44 min

Finansbranschens tre stora problem

Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.

Läs mer
10 dagar sedan
Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet28

Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet

Mental bokföring och rädsla för att pengarna tar slut gör att pensionärer unnar sig bara hälften av det som de skulle. Utdelande tillgångar ökar användningen av pengar och gör livet rikare.

Läs mer
10 dagar sedan
Jan och Caroline Bolmeson35

Jämför bolåneränta 2026: Se din faktiska ränta direkt

Bolåneräntan är ofta familjens enskilt största utgift. Och samtidigt en av få utgifter där du kan sänka kostnaden med ett kort samtal, eller ett par knapptryck. Skillnaden mellan bankerna är större än de flesta tror, och enligt Finansinspektionen är det bara 3 av 10 svenskar som regelbundet jämför sin ränta.

Läs mer
11 dagar sedan