Hur många dagar klarar din ekonomiom du slutade arbeta idag?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Ekonomi som penseln du målar livet med
2. Tillbaka till rötterna och projektet "välja om"
3. Mål för 2023 och bästa fonderna-avsnittet
4. Marcus billån och en oväntad knasboll
5. Humankapital, utbildning och forumets contrarian
6. Vad humankapital faktiskt är
7. En inbjudan till forumet
8. Kiyosakis studyguide: behåll, inte tjäna
9. Mer pengar ökar ofta bara volymen
10. Bli inte imponerad av mycket pengar
11. Vad är ett rikt liv för mig?
12. När börsen faller och egot tar över
13. Köp investeringen innan den blir populär
14. Hudiksvall och Warren Buffett
15. Empire State Building på en tunn betongplatta
16. Ta inga genvägar, bygg den stabila grunden
17. Forskning räcker inte hela vägen
18. Folkbildningens utrymme
19. Var finns alla med riktänk?
20. Tre teknologer i en pytteliten population
21. Tärande och vilande tillgångar
22. Empati för dem som har det tufft
23. Den stressade ekonomins tragik
24. Teslan som en liability
25. Skejtaren på korpfirmans möte
26. Vilken historia berättar ditt pengaflöde?
27. Att bli duktig på sina flöden
28. Energitillgångar och energiskulder
29. Komplexa frågor som tål att stannas vid
30. Reflektionsfrågorna från Kiyosaki
31. Resan i nivåer
32. En provocerande definition
33. Vad kostar Teslan och huset egentligen?
34. Att lita på utdelningen
35. Tillgångar som visat sig vara skulder
36. Att tjäna pengar eller managera pengar
37. Vilken historia berättar siffrorna i ditt liv?
38. Ge mig en balansräkning och jag berättar om ditt liv
39. Att se vad som är viktigt i kontoutdraget
40. När en framgång inte gav resultatet du väntade
41. Att ta betalt utifrån värde
42. Att våga löneförhandla där det "inte går"
43. Hur många dagar klarar din ekonomi?
44. Fem till tio år, och en konstig känsla
45. Att sätta siffror på frågan för första gången
46. Att börja processen, även långsamt

Ekonomi som penseln du målar livet med

Jan: Det är därför det är lite spännande med sådana här kluriga frågor: hur flödar pengarna i min ekonomi? Flödar de på det sätt jag vill? Ska jag öka flödet eller minska det? Ska jag styra det någon annanstans? Det blir som att ekonomin kan vara penseln jag målar mitt liv med.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jag tänker så här: det här med knasbollar har varit ett återkommande tema de senaste gångerna när vi pratat om boken Rich Dad Poor Dad, där det handlar om att våga tänka lite annorlunda.

Caroline: Att vara lite gränslös.

Jan: Att vara lite gränslös, att man behöver tänka annorlunda och göra annorlunda för att få nya resultat. Idag är det avsnitt 276, och då kommer vi prata om hur många dagar din ekonomi klarar sig om du slutar arbeta idag. Det här är en reflektion och ett diskussionsavsnitt på kapitel två i Rich Dad Poor Dad-boken. Det utgår lite från den diskussion vi haft i forumet och i boken, för det är instuderingsfrågor.

Jag vet att det var någon som kom fram till mig. Vi hade ju en sådan där after work på Patreon häromdagen. Och så var det någon som kom fram och sa: ja, det har ju varit mycket personlig utveckling nu, Rich Dad Poor Dad, och jag längtar tillbaka till de faktaspäckade avsnitten. Då sa jag: absolut, de kommer också, men ibland upplever jag att det är dags att gå tillbaka till rötterna.

Tillbaka till rötterna och projektet "välja om"

Jan: Tankesättet är, tror jag eller hoppas jag, att om jag förändrar sättet att tänka så kommer jag kunna skapa mycket större resultat. Det handlar om att lära sig fiska, snarare än att säga: ja, men vilken fond ska jag investera i, vilka är de bästa fonderna? För det är normalt sett våra mest uppskattade avsnitt, de som kommer i januari. Det här är egentligen vad många behöver, men vad få vill ha.

Caroline: Ja, ungefär så är det nog. Jag tycker det är lite spännande med Rich Dad.

Jan: Men där kan jag också säga att du och jag har inlett ett projekt: välja om.

Caroline: Det låter jättekonstigt, vad är det för någonting?

Jan: Välja om saker i sitt liv, eller välja bort dem, eller välja något nytt.

Caroline: Precis. Det var också någon, vi träffade ju Moa Diseborn, som har varit med i podden. Hon kommer från Hudiksvall, och hon sa: det är stor skillnad på att bo i Hudiksvall för att man någon gång i livet har flyttat från Hudiksvall och sedan flyttar tillbaka, jämfört med att ha bott i Hudiksvall hela sitt liv.

Jan: I det första fallet har man valt om Hudiksvall.

Caroline: Exakt. Då har man liksom valt om: ja, men jag vill ha Hudiksvall i mitt liv. Jag har inte Hudiksvall för att jag alltid har haft det.

Jan: Det handlar lite om vart vi vill med RikaTillsammans, hur poddarna ska se ut, hur avsnitten och forumet ska se ut. Det här är mycket diskussioner, en process som jag tror vi kommer bjuda in dig som lyssnar till. De som är i forumet har redan börjat ge feedback. Det blir en process som vi gör tillsammans. Och naturligtvis också tillsammans med Patreon-communityn, där vi tittade på det när vi hade after work.

Mål för 2023 och bästa fonderna-avsnittet

Jan: Mitt mål är att 2023 ska vara lite mer struktur, lite mer utbildning, lite mer av att hänga tillsammans. Verkligen RikaTillsammans in action.

Caroline: Det låter spännande.

Jan: Vi får se. Jag tror det kommer synas igenom i dagens avsnitt. Och till alla som undrar: när kommer bästa fonderna-avsnittet, när kommer bästa kreditkortet?

Caroline: Men brukar vi inte ta det i januari?

Jan: Folk har längtat, och nu är det november. Men först får ni ha jul, människor.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så jag tänker att vi hoppar rakt in i det. Kommer ni ihåg att vi förra veckan pratade om Marcus?

Caroline: Ja, visst. Han har ju köpt bil nu, såg jag.

Jan: Du får ju inte avslöja det. Men det var ju precis så han… Strunt samma, vi börjar från början igen. Marcus beskrev sig själv som så oskyldig, en fin ekonomi. Det var bara inkomster och utgifter, han hade inte dragit på sig några skulder.

Caroline: Nej, det var så enkelt och vackert på något vis.

Jan: Precis, inga sådana här tärande tillgångar som kostar en pengar. Och så skriver han nu: hej, kul att ni gav mig beröm för min oskuldsfulla ekonomi. Men jag ska vara ärlig, under veckan som gick tog jag ett billån på 142 600 kr och skaffade bil. Då var jag bara: nej!

Caroline: Men det är klart man ska skaffa en bil om man vill ha det.

Marcus billån och en oväntad knasboll

Jan: Och vi är jättenöjda. En av de grejerna vi redan har valt om i det här projektet är ju vår bil. Den var vi tydligen båda väldigt nöjda med. Men det var roligt att även Marcus trillade dit. Och han trillade dit tre dagar efter avsnittet. Det har kommit jättemycket roliga kommentarer på forumet.

Apropå, du rättade ju mig precis i mitt uttal. Det var också Potatis87, eller Alex, som skriver: hej Jan, tack för ett fantastiskt forum och podd. Det som stör mig lite är hur du uttalar ordet "debt". B:et i ordet är tyst, det uttalas "dett". Ha en fortsatt trevlig dag.

Caroline: Som språkpolis, det är jag också. Men engelskan där, jag sa också "debt".

Jan: Ja, nu vet vi att det heter "debt". Tack för feedbacken. Ska du ta en feedbackkommentar här från Matsetti?

Caroline: "Äntligen. Det här med din låda över resultat- och balansräkning och hur man kan visualisera ens vardagsekonomi har äntligen gett mig ett välbehövligt verktyg. När jag ska förklara det hela för min son, som absolut inte är dum i huvudet, men helt ointresserad av ekonomi. Genialt. Hur tusan ska det bli ändring på det här, står det inom parentes."

Jan: Det är detta jag tycker är fint. Det här kommer förmodligen göra mer skillnad för Mats och för hans son än att säga: köp Länsförsäkringar Global Indexnära. Eller köp Lysa, eller vad det nu må vara.

Humankapital, utbildning och forumets contrarian

Jan: Sedan har vi en kommentar från Harvest. Det här är också fantastiskt med RikaTillsammans-forumet. Kan du läsa vad han skriver?

Caroline: "En sak jag tänkte på när det gäller en balansräkning. Om nu studielån tas upp på skuldsidan, borde inte utbildningen tas upp på tillgångssidan? Typ humankapital eller något. Jag tänker på den extra lön som utbildningen kan ge under de år som man har kvar på arbetsmarknaden."

Jan: Ja, men good point. Jag skrev också att jag gillar det jättemycket. För man kan ju kvantifiera sitt humankapital, man kan sätta ett pris på det. Vi hade det under ett tidigare avsnitt runt 250. Det heter "Humankapital, din mest underskattade tillgång". Där har vi en kalkylator som gör att man kan räkna ut värdet på det.

Det här är jätteroligt, för då har vi många olika åsikter. Då kommer Ola Morin och skriver: humankapital är ett hittepå, precis som ett högt aktiepris på en tillgång är samma som en vinst.

Caroline: Men Ola Morin, vill inte han bara provocera?

Jan: Jo, men Ola Morin är forumets contrarian. Och jag uppskattar detta, för det blir ju den här dynamiken. Det handlar inte om att vara en bajskorv och bara skjuta ner någonting, utan om att skapa tankespjärn.

Mitt svar till Ola var: ja, fast försök gå till en bank och låna pengar med ett lågt humankapital. Alltså, när har du lågt humankapital? Jo, som 65-åring.

Caroline: Är du med?

Vad humankapital faktiskt är

Jan: Och återigen, det handlar inte om något värde på hur man är som person. Humankapitalet är summan av alla dina framtida inkomster med en diskonteringsränta. Är du 65 och ska gå i pension har du bara din pension som inkomst resten av livet. Och sedan är det oklart hur länge du lever, så det är också begränsat. Banken tycker det är ganska stor risk att låna ut pengar till en 65-åring. Det är därför nästan inga 65-åringar får lån. Att säga att humankapitalet inte finns påstår jag är fel.

Men sedan blir det också: ska jag sätta upp det i min balansräkning? Jag kan tycka att det ger ett annat perspektiv och öppnar vissa möjligheter. Ett annat sätt att se på hela sin ekonomi, där livet får plats i resultat- och balansräkningen lite mer än vad det brukar.

Och så blir det ganska intressant. Okej, men jag betalar för en utbildning, för det höjer mitt humankapital. Undrar om Ramit Sethi har sina sådana… Han skriver i sina mejl att han "self-invests heavily", att han lägger mycket pengar på utbildningar till sig själv. Självinvesterar i sig själv. Jag hade inte tänkt på det förrän jag såg kommentaren. Då tänkte jag: det här måste jag tänka vidare på, som en input. Så det var några highlights bland kommentarerna. Det var hundra kommentarer i forumet. Det var till och med så att vi bröt ut en tråd som spårade ut i: ägt boende borde ju vara billigare än ett hyrt boende, eftersom du inte har samma ekonomiska risk.

En inbjudan till forumet

Jan: Forumet är fantastiskt. Har du inte besökt forumet, du som lyssnar eller tittar: välkommen. Det är lite spretigt, lite roligt, lite nördigt. Man kan fastna där länge faktiskt. Jag lär mig mycket på att vara där. Är du där?

Caroline: Ja.

Jan: Men du skriver ju aldrig.

Caroline: Jag är lite sådan fluktare, tror jag.

Jan: Fluktare?

Caroline: Ja, men jag vet inte… lurkare.

Jan: Det var någon journalist som skrev en egen åsikt i SvD eller något sådant, att det är den värsta sortens människor på internet, de som är ute och läser på folks Instagram och i forum och sedan inte skriver ett skvatt själva.

Caroline: Jaså? Ja, jag kan tänka på andra som är hemska faktiskt. Men jag är där ibland.

Jan: Ibland, ja. You're welcome. Du är saknad där i alla fall, både av mig och andra.

Kiyosakis studyguide: behåll, inte tjäna

Jan: Nu har det blivit lite reflektion, men jag tänkte att vi ska ta hans studyguide. I boken Rich Dad Poor Dad har han några meningar som han tycker man ska reflektera över. Jag vet att det var en Ola, inte Ola Morin utan en annan Ola, som gjorde det tillsammans med sin fru. Man kan göra det här tillsammans med andra. Framför allt frågorna som vi tar om en liten stund. Jag tycker det är intressant.

Det här är tredje gången vi gör en serie avsnitt på Rich Dad Poor Dad. Vi gjorde det första gången när vi läste den, typ 2008. Sedan tror jag vi gjorde avsnitt 33 för 220 eller 240 veckor sedan. Och nu. Det blir mer och mer extensivt för varje gång.

Caroline: Ja, precis. Jag tror det är för att man hittar nya nyanser. Ska du läsa första meningen?

Jan: "It's not how much money you make, it's how much money you keep." Och frågan är: varför säger han det, och vad menas? Jag tycker det här är superspännande, inget konstigt. Det är därför jag alltid brukar säga att det är deltat. Det är ju resultatet mellan dina inkomster och utgifter. Det är det du kan investera. Det är ju det som är motorn i hela ditt sparande.

Vi pratar om det, tror jag, i avsnitt 250-ish, om just "keep buying". I början av din karriär är det lätt att det blir så mycket fokus på: hur har jag den bästa portföljen, hur är den bästa fonden? Ska jag börja med Lysa eller Opti? Ska jag ha den här allvädersportföljen? Men du har 100 000 kr, eller du har 10 000 kr.

Välj något och lägg tid på att öka din lön, starta företag vid sidan eller något annat så att du ökar din inkomst och kan spara mer pengar.

Mer pengar ökar ofta bara volymen

Jan: Du kommer få mycket mer avkastning på lång sikt genom att lägga mer fokus på att ha ett överskott i din ekonomi. Den andra reflektionen jag har är det vi var inne på: att mer pengar många gånger bara ökar volymen. Mer pengar in blir mer utgifter.

Caroline: Ja, man skaffar sig mer utgifter.

Jan: Det man ser många gånger är att många som tjänar väldigt mycket pengar, det ser jag i supportsamtal när jag gör Spirecta-coaching, att där är många höginkomsttagare. Det ser ut som att de sparar mycket pengar, men sparandet är så här: 5 000 kr i månaden eller 10 000 kr i månaden, och sedan försvinner det en skidresa, sedan försvinner det din semester. Då är det inget överskott.

Caroline: Jag tänkte på det som vi pratade om i Rikaste mannen i Babylon. Att man sätter av sitt sparande innan man betalar sina utgifter. Och att det ska vara en procentandel av alla inkomster, eller hur? För då kommer man ändå runt det här lite grann, det med viljan att öka sin levnadsstandard.

Jan: Ja, fast det blir ändå samma sak där. Det blir klurigt, för dina utgifter tenderar att öka i samma takt. Då behöver du gå in och ändra.

Caroline: Ja, men det är ju det jag menar. När du har de här fler inkomsterna måste du ändra procentsatsen du sätter av, hela tiden.

Jan: Men man måste ha huvudet med sig och veta det, annars går det åt.

Bli inte imponerad av mycket pengar

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så jag tycker så här: bli inte imponerad av att någon har mycket pengar. Det betyder inte att de har bra investeringar. Bli inte imponerad av människor som tjänar mycket pengar, för tjänar de mycket pengar och har mycket utgifter, då är de kanske inte ens bättre på det än du, utan tvärtom. De kanske inte ens vet om hur stora deras utgifter är.

Du pratar ju om något överläkarpar som du stötte på vid något tillfälle. De tjänade 116 000 kr netto.

Caroline: Ja, det hade de in tillsammans. Och sedan, när de väl stolpade upp sin ekonomi i ett verktyg, så blev de förbannade, för de såg att det försvann så där 110 000 kr varje månad. Jag tror de gick 1 500 kr plus i månaden eller något sådant.

Jan: Så det är inte säkert man ens har koll på ekonomin, för det bara rullar på. Även sådana som ser ut att ha dyrt hus, dyr bil och tjänar mycket pengar, kanske man har gjort lönekollen på dem. Bli inte imponerad.

Bli imponerad av den som har höga inkomster och låga utgifter.

Och inte ens den personen kan du vara säker på. Där kan det också vara: har personen ett rikt liv? De har mycket pengar och ett stort kassaflöde.

Caroline: Jag tycker det är jobbigt nu, Jan. Man ska ändå inte ha för stora utgifter. Det handlar verkligen om att hitta någon slags balans.

Vad är ett rikt liv för mig?

Jan: Ja, man behöver inte ha. Jag har inte sagt något.

Caroline: Okej då. Förstår du vad jag menar?

Jan: Då är vi tillbaka på Die with Zero-avsnitten. Jag anser att tricket är att titta: vad är ett rikt liv för mig? Vad är min balans för det där? Ska vi ta nästa punkt?

Caroline: "Intelligence solves problems and produces money. Money without financial intelligence is money soon gone."

Jan: Ja. Det börjar ju med tanken, det börjar med utbildningen. Lära folk fiska.

Caroline: Jag tänker, varför?

Jan: Det handlar om att den finansiella kompetensen är viktigare än sakfrågan.

Caroline: Men det är väl det du sa innan: bara för att man har en viss kompetens att få in sin lön betyder det inte att man sedan kan hantera sina pengar.

Jan: Ja. "Money without financial intelligence." Det är den folkbildningen som jag upplever, eller hoppas, att folk upplever att vi gör. Det handlar om låga avgifter. Det handlar om att investera globalt. Det handlar om att sprida riskerna. Det handlar om att den långsiktiga vinner. Det spelar ingen roll att börsen går ner. För "money without financial intelligence, money soon gone".

När börsen faller och egot tar över

Caroline: Ja, det är klart.

Jan: Vi har sett att folk får panik när börsen faller och inser inte att det tillhör spelet, att det är priset vi betalar för att vara med. Folk blir av med pengar för att de betalar höga avgifter. Folk blir av med pengar för att de tror på den här kryptoannonsen, "nästa stora grej". Folk blir lurade i bedrägerier.

Caroline: Det handlar också om att managera sitt ego, antar jag. För det är så himla lätt att inte vara långsiktig, för egot är inte långsiktigt. Egot vill ha sin kick nu, man vill vara med på vägen upp med krypto eller whatever. Det är bara egot egentligen som pratar.

Jan: Jag tror det är väldigt viktigt i den finansiella intelligensen att känna sig själv och förstå: jag kommer få de här impulserna, och de kommer jag behöva hantera någon annanstans.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Vi har en tråd i forumet som heter "Missade du XXX-tåget?". Och så brukar jag uppdatera den. Okej, titta här nu. Missade du till exempel Facebook, som gick upp sex gånger mer än index? Nu är det under index. Missade du ny teknik-tåget? Ja, nu är Swedbank Robur Ny Teknik sämre än ett globalindex. Missade du det här? Ingen fara, nu är det sämre än index.

Caroline: Okej, så att man kan känna sig lugn.

Köp investeringen innan den blir populär

Jan: Ja, och det är jättemånga. Grejen är att tänk på att de flesta köper den populära investeringen när den har blivit populär. Annars hade den inte varit populär. Tricket är att köpa den innan.

Caroline: Men då är det svårt att veta vilken det är som kommer bli populär framåt.

Jan: Så jag håller med: "money without financial intelligence is money soon gone". Klas-Erik sa det till mig en gång: när en person med pengar träffar en person med erfarenhet, så händer alltid samma sak. Personen med erfarenhet får pengar, och personen med pengar får erfarenhet. Så grattis.

Caroline: Men det här, finansiell intelligens, är det samma sak som erfarenhet då? Jag kan inte urskilja det riktigt.

Jan: Erfarenhet kan du få av att du har förlorat pengar tio gånger. Det är ingen intelligens. Intelligensen kommer när du lär dig något av det.

Caroline: Ja, absolut. Man måste lära sig något av det. Men det kan också vara så att man inte vill göra de där misstagen och lära sig av det. Man vill ha den finansiella intelligensen nu på en gång. Hur får man den då?

Jan: Jo, man lyssnar på dem som har gjort det innan. För att ta Hudiksvalls-exemplet: lyssna på dem som har varit ute i världen och kommit tillbaka till Hudiksvall.

Hudiksvall och Warren Buffett

Jan: Problemet är att jag upplever att folk är så här: ja, ja, jag har hört det nu, hej då. Det är det som händer, och det är det jag upplever så himla slitigt ibland. Jag säger: kolla här, jag har varit där ute, jag har rest runt, jag har varit i taggbuskarna, jag har skrapat knäna, jag har lyckats med vissa grejer. Och jag kan säga: det har inte varit värt det. Jag är tillbaka i Hudiksvall. Hudiksvall var ett jävla bra ställe.

Caroline: Indexfonder också.

Jan: Ja, indexfonder eller fondrobot. Det är inte värt att göra den där resan. Men folk litar inte på det. Där behöver jag väl acceptera och säga: nej, jag kan inte rädda alla från att göra de här misstagen.

Caroline: Men det handlar inte om att rädda dem.

Jan: Jo, men jag ser det som det.

Caroline: De är som barn, Jan. De behöver göra sina egna misstag. De kommer också tillbaka sedan till Hudiksvall.

Jan: Ja. Jag tror vi har en del acceptans att göra där.

Caroline: Och så är vi där i Hudiksvall och tar emot med öppna armar när de kommer tillbaka.

Jan: Ja, precis. Det är mycket känslor. Sedan är det vissa som är så här: du är en idiot. Titta, nu har jag varit i Mora och hälsat på, jag har bott i Mora. Jag var där också och slog mig på taggbuskarna.

Caroline: Ja, vi går vidare. Men det ingår att bli kallad idiot, tror jag.

Jan: Ja, i det här spelet som vi spelar. Jag kan säga en jättefin grej som jag såg att Warren Buffett sa. De frågade ju Warren Buffett: men om det är så enkelt att bo i Hudiksvall, varför bor inte alla i Hudiksvall? Då svarade han: för att ingen vill bli rik långsamt.

Ingen vill bli rik långsamt.

Och det är väl så sjukt sant.

Empire State Building på en tunn betongplatta

Caroline: Ja, ska du ta nästa?

Jan: "If you are going to build the Empire State Building, the first thing you need to do is dig a deep hole and pour a strong foundation. If you are going to build a home in the suburbs, all you need to do is pour a six-inch slab of concrete. Most people in their drive to get rich are trying to build an Empire State Building on a six-inch slab."

Caroline: Vad representerar den här tunna plattan? Jag förstår det på något vis, men sedan kan jag inte omsätta det.

Jan: Kunskapen igen. Vi tar André Granström, som är en kär del av vår community. Han bygger, eller projekterar, vindkraftverk. Han säger: det krävs sjukt mycket betong för att sätta upp ett vindkraftverk. Det ska ju stå där i vinden, så det är en stor betongklump under. Ska du bygga en god ekonomi måste du bygga den på en solid grund, en stabil och rejäl grund. Men de flesta försöker bygga ett vindkraftverk utan att gjuta den grunden. De har samma grund som det krävs för ett hus. Men ett hus kräver en helt annan grund än ett vindkraftverk. Man kan vara mycket mer slarvig, eftersom det inte är en konstruktion som ska stå emot vinden hundra meter upp i luften.

Jag tror han syftar på det här med kompetensen, och jag är absolut där. Jag har sett de här människorna. Kolla i sådana här skvallertidningar. Folk som har haft mycket pengar, artister eller barnstjärnor, och sedan har det gått helt åt skogen. För de har inte haft den stabila grunden. Sedan är det vissa, till exempel Björn Ulvaeus, som tjänade mycket pengar och hade en stabil grund. För dem har det gått fantastiskt.

Ta inga genvägar, bygg den stabila grunden

Jan: Jag tror, och det är här jag också säger, ta inte genvägar. Testa inte krypto. Jag har varit negativ till krypto sedan 2017 eller 2020, vi har fortfarande det avsnittet kvar.

Caroline: Det var en varning för krypto.

Jan: Vad är då en stabil grund? Jo, det vi har pratat om nu: vad är till exempel resultat- och balansräkning? Hur flödar pengar? Vad är det här med sofistikerade? Hur tjänar folk pengar i finansbranschen? De du ser upp till. Jag kan också titta på Finanstwitter, du vet att folk lägger ut: det här är månadens rekommendation. Det tittar jag på, för då har jag screendumpat det. Sedan kommer man tillbaka, då har de tagit bort inlägget för att det gick dåligt. Det är mycket sådant: "Åh, det här är vinnaren du ska ha det här året." Och jag säger: mm, jag har den här tråden, "Missade du XXX-tåget?". Det kommer vara en jättebra bild i den tråden om tre år.

Caroline: Nej, men det är bra att du sa det, att förstå flödet av pengar, till exempel i resultat- och balansräkningen.

Jan: Ja, kunna ställa sig rätt frågor, ha koll på sitt ego, hur kan jag tjäna mer pengar, hur kan jag sänka mina utgifter. Till exempel "earn while you learn", hur kan jag tjäna pengar när jag lär mig? Förstå skillnaden att investera som företag eller privatperson, kunna skillnaderna på olika skattekonstruktioner, till exempel ISK, KF, AF. Förstå varför jag inte ska investera i enskilda aktier. Jo, för att 96 procent av alla enskilda aktier slår inte ens en räntefond. Senaste 40 årens avkastning kommer från 4 procent, alltså från 1 500 av 62 000 aktier. Det här är vad forskningen berättar.

Forskning räcker inte hela vägen

Caroline: Ja, forskning är en solid grund i det där, men det handlar mer om bara det forskningen säger. Forskningen säger ju inte så mycket om resultat- och balansräkning, eller det vi pratade om förra veckan.

Jan: Och det är detta jag kan tycka är… Nu är jag lite frustrerad, för jag är på ett lite dåligt ställe i livet, men jag kan uppleva när jag träffar folk i de här supportmötena, jag får höra allt från att en amortering är en kostnad eller en utgift, till att när man får ett utlägg så är det en inkomst. Det där är ganska vanligt. För mig har det varit en liten chock. Shit, människor kan inte det här, med resultat- och balansräkning och vad pengar egentligen är, vad som är en utgift och vad som är en inkomst.

Caroline: Ja, det vi pratade om förut, eller hur olika tillgångar beter sig.

Jan: Och då ska vi ändå säga: det här är människor som har ansträngt sig, som är intresserade, som vill lära sig och lägger ner tiden. All cred till dem. Det är lycka att se senare när de fattar och polletten trillar ner. Men om de som är mest engagerade och vill, inte kan, hur är det då med alla de som inte ens vill?

Caroline: Ja, men deras liv funkar, Jan.

Jan: Ja, jag ifrågasätter ju det.

Caroline: Jan, jag tror bara du får vara glad åt att folk vill lära sig hur det fungerar och att vi får det utrymmet i människors liv. Att människor ger oss det utrymmet där vi försöker folkbilda.

Folkbildningens utrymme

Jan: Ja, absolut.

Caroline: Och du har ju drivit företag i så många år, så för dig är det här helt självklart.

Jan: Ja, och för mig är det bra att jag fattar att det inte är självklart för alla, att vi kan ha de här avsnitten. Ska vi gå vidare?

Caroline: Ja. "Rich people acquire assets. The poor and middle class acquire liabilities that they think are assets."

Jan: Ja, det är det vi pratade om förra veckan. Rika människor köper tillgångar som gör dem rikare. Fattiga och medelklass… Och nu är det återigen, som vi har sagt i tidigare avsnitt, det handlar om tänket, inte nödvändigtvis hur mycket pengar du har på kontot. Människor med riktänk köper tillgångar som gör dem rikare. Och det får följden i framtiden att de blir rikare.

Det här är också en sådan spännande tanke, för ibland får jag argumentet: ja, men om jag vore rik så hade jag också bara köpt de tillgångarna. Då säger jag: du får inte ett riktänk för att du har mycket pengar. Du får mycket pengar för att du har ett riktänk.

Du får inte ett riktänk för att du har mycket pengar. Du får mycket pengar för att du har ett riktänk.

Människor sätter till och med vagnen framför hästen i det här.

Var finns alla med riktänk?

Caroline: Men de här rika människorna med riktänk, de är inte så många. Vilka är de? Jag kommer bara på Warren Buffett, och nu är det för att han är den där fixstjärnan på himlen som äger tillgångar som gör honom rik. Men sedan tänker jag, det måste ju finnas massa andra som inte bara är rika på något arv från sin pappa som startade Mars Bar Company.

Jan: Ja, absolut. Men många av dem gör ju inte väsen av sig.

Caroline: Nej.

Jan: För man inser: varför ska jag stå där på något Instagram och berätta? I vissa fall inser man att man bara hade tur. Eller så säger många: köp indexfonder.

Caroline: Ja, jag hade gärna velat se fler. Det känns ensamt.

Jan: Vet du vad jag insåg igår? Det var någon som gav mig feedback på Patreon-kvällen. De sa: det är tre personer i Sverige som rekommenderar indexfonder. Det är vi, det är Småspararguiden, och det är Henrik Tell.

Caroline: Ja.

Jan: Och vet du vad som är roligt med alla oss tre?

Caroline: Jag vet inte. Vi känner ju Henrik Tell.

Jan: Vi känner Henrik Tell, och jag är brevkompis med Andreas på Småspararguiden. Alla har läst teknisk fysik.

Caroline: Det har ju inte med saken att göra.

Jan: Det tror jag inte heller har med saken att göra, men det är ett spännande faktum.

Caroline: Ja, det är klart, korrelation och kausalitet.

Tre teknologer i en pytteliten population

Jan: Absolut.

Caroline: Men det är ändå lite intressant. Är det något man drillar?

Jan: Det är tre fall.

Caroline: Ja, och det är 100 procent i den populationen. I den mycket, mycket lilla populationen.

Jan: Jag hade bara viftat bort det om jag fortfarande hade varit forskare. Då hade jag sagt: ge mig hundra till.

Caroline: Ja, men där finns ju inte fler, för alla andra har läst ekonomi, eller är ekonomer, eller jobbar i bank. Hur vill du ta det vidare?

Jan: Jag vill inte ta det vidare. Jag vill fortsätta med vårt avsnitt.

Caroline: Vill du inte veta? Vad spännande. Vad är det i teknisk fysik som gör att…

Jan: Det har inget med teknisk fysik att göra. Jag tror det handlar om förhållningssättet. Ett, att vi är naturvetare. Två, att vi är väldigt forskningsorienterade, och vi köper inte att ekonomi är en vetenskap. Då blir vi väldigt pragmatiska. Något man lär sig på teknisk fysik är statistik. Statistik och siffror. Och så är man ingenjör, och en ingenjör orkar aldrig göra saker i onödan. Då blir det: okej, hur får jag snabbast effekt? Hur får jag mest effekt för minst insats? Optimering. Det finns hela kurser i optimeringslära. Då blir det ganska enkelt.

Caroline: Jag tänker, om vi hittar fler tekniska fysiker som är inom ekonomiområdet, så kanske vi kan…

Jan: Hitta mig en teknisk fysiker som är finansiell rådgivare, som rekommenderar något annat. Det vore roligt. För att jobba med ekonomi, det finns tekniska fysiker som har overconfidence, jobbar på bank och säger: jag kan slå marknaden.

Tärande och vilande tillgångar

Caroline: Okej. "If your pattern is to…" vad är det nu?

Jan: Ja, jag har "last rich people". Okej, jag skulle säga det andra. De fattiga, fattigtänk och medelklasstänk, ja, då köper man tärande tillgångar, eller som de ville kalla det i forumet, vilande tillgångar. Alltså saker som under tiden jag äger dem kostar mig pengar, så de beter sig som skulder, så jag blir fattigare.

Caroline: Ska vi ta nästa? "If your pattern is to spend everything you get, most likely an increase in cash will just result in an increase in spending."

Jan: Ja. Jag träffade sådana här barnstjärnor förra året, fast det var inte barnstjärnor, det var unga influencers. Det var supertydligt. Det var mycket märkeskläder, mycket… De tjänade mycket pengar och slösade mycket pengar.

Caroline: Hade de inte gjort samarbeten så att de slapp betala åtminstone?

Jan: Vissa av dem, men inte så mycket. Men jag tycker vi har varit inne på den. Ska du ta nästa?

Caroline: "In 80 % of most families, the financial story paints a picture of hard work to get ahead. However, this effort is for naught, because they spend their lives buying liabilities instead of assets."

Jan: Förra veckans avsnitt hette "Ditt pengaflöde berättar historien om ditt liv". Historien som de flesta resultat- och balansräkningar berättar är att många måste ha ett jobb och att pengarna måste in, annars brinner ekonomin. Pengarna måste in för att betala räntan. Pengarna måste in för att betala elen. Pengarna måste in för att betala alla de här kostnaderna och utgifterna.

Empati för dem som har det tufft

Caroline: Ja.

Jan: Jag har mycket empati. De flesta har det tufft, de flesta har det tufft i ekonomin. Det är därför jag tror, för många, som när jag träffade de här unga influencerna. Den ena sa till och med: ja, men pengar eller ekonomi är det där monstret du träffar i slutet av månaden när du måste betala dina räkningar. Och jag tänkte: gud, tänk att ha den synen på ekonomi. Men jag tror att det är ganska vanligt.

Caroline: Jag tror också det är vanligt. Jag har själv haft den, då och då, och har den ibland. Vad är det nu jag har handlat för någonting? Vad är nödvändigt? Hur mycket har jag nu? Ah, det var mer än jag trodde.

Jan: Jag hamnar också här ibland, så det är inget konstigt. Men det är intressant. Det där är verkligen en sådan fråga som jag skulle bjuda in alla till. Ta den här kvadraten: inkomster, utgifter, tillgångar, skulder. Som en kvadrat, så som vi pratade om i förra avsnittet. Och rita upp: hur flödar pengarna i din ekonomi? Och så: är det en enkel ekonomi? Är det en stressad eller medelklassekonomi? Eller är det en rik ekonomi? Och vilken ekonomi är du på väg mot?

Caroline: Det är nog det roliga steget, tror jag.

Jan: För de flesta har nog bara något konstant. Återigen, kanske inte du som lyssnar på oss, för du är på väg mot en generativ ekonomi, och hade gärna önskat att det gick fortare, som vi alla hade önskat. Men om du tittar i omgivningen, då är de flesta på väg mot samma. De kommer ha samma stressade ekonomi när de är 35 som 45, 55 och 65.

Den stressade ekonomins tragik

Jan: Och det är tragiskt. Inte att det är tragiskt att ha en medelklassekonomi, absolut inte. Men jag tror att de flesta hade önskat något annat. Och de tror att det inte är för dem.

Caroline: Men det är ju också det, hur ska livet se ut? Om man nu inte har en stressad ekonomi… Man har ju en stressad ekonomi för att man skaffar sig saker i sitt liv. Men man vill ju ha dem där, av någon anledning. Och det kanske är det man måste komma underfund med: varför vill jag ha de sakerna där?

Jan: Det är så intressant, ni som följde oss när vi köpte vår Tesla förra året. Det var en lång process för oss. Vi var och tittade på en Porsche och sådant. Vi tittade på massor med bilar, inte bara Porschar. Vi ville verkligen dra ett streck över den här Porschen.

Caroline: Jo, men den var fantastisk.

Jan: Nej.

Caroline: Jo.

Jan: Men i alla fall, jag upplevde att hade vi inte köpt den Teslan, eller Porschen, så hade jag gått runt i livet och funderat: hur hade det varit om vi hade köpt den? Nu köpte vi den, och nu upplever jag att vi inte har så stort behov av en Tesla längre. Då är det också att acceptera för sig själv: ja, jag hade det behovet. Av någon konstig anledning, för jag skulle visa min mamma, eller vad det nu var vi kom fram till, eller visa att jag var framgångsrik.

Caroline: Nej, men Jan, du hade lämnat det.

Jan: Nej, men det var så. Och sedan blir det så här, och det är okej. Men då får jag också vara medveten: vilken roll spelar den här Teslan? Hur ser Teslapilen ut i vår ekonomi?

Teslan som en liability

Caroline: Ja, den sitter där på tillgångssidan.

Jan: Vi köpte den för 890 000 kr, och sedan fick vi 70 000 kr, så vi köpte den för 820 000 kr. Sedan, vad kostar den? Den kostar i alla fall, jag tror, ett nettolöneavdrag på 7 000 kr för mig i månaden. Plus 6 000 kr i leasing. Plus försäkring. Plus el. Så det är bara massa pilar ut från vår ekonomi. I alla fall, säg 12 000 kr netto. För att vi har köpt en liability.

Caroline: Men nästa gång du känner att du har något att bevisa, jag vet inte om det kommer hända, eller något du måste kryssa av på din bucketlist…

Jan: Ja, huset var ju också en sådan grej.

Caroline: Jo, jag vet. Men tror du att du bara kan luta dig tillbaka och tänka: det där är bara mitt ego som vill få tillfredsställelse nu. Jag behöver inte det här egentligen, jag kan gå vidare i mitt liv.

Jan: Kanske. Jag börjar bry mig mindre om vad folk tycker. Nu kan jag till och med tycka det är lite roligt, när jag själv får bestämma. För dig som bara lyssnar, du kan inte se att jag har på mig min favoritfleece som jag fick av Caroline.

Skejtaren på korpfirmans möte

Jan: Det är roligt, apropå det där vi pratade om med korpfirman. Innan satt jag med den här fleecen.

Caroline: Och dina jätteslitna Fjällrävenbyxor.

Jan: På ett möte med en korpfirma som var klädda i kostym, snofsigt och fint skulle det vara. Min kollega som jag hjälper, som bjöd in mig, ringde de sedan upp och sa: du, den där skejtaren, ska ni ha med honom nästa gång också?

Caroline: Men det är för att du bröt av där. De vill att man ska se proffsig ut, så att man kan bli tagen på allvar.

Jan: Och då tänker man: jag kommer ju vara med här i vilket fall, no matter what you think. Och jag är så här: ni vill ha grejer av mig, det är inte jag som vill ha grejer av er. Så då är jag: fuck you. Jag är lite trött på finansbranschen.

Det andra roliga var idag. Jag var nere i en reception på ett hotell, och då säger de: är du hantverkaren som ska vara här och fixa idag? Jag bara: nej, jag vill bara ha en parkeringsbiljett. Det tyckte jag ändå var lite roligt. Jag upplever att det blir lättare.

Caroline: Det är ditt varumärke, Jan.

Jan: Jag upplever att det blir lättare och lättare.

Caroline: Bra.

Vilken historia berättar ditt pengaflöde?

Jan: Men i alla fall, återigen: vilken historia berättar ditt pengaflöde? Och det kan man göra för de stora grejerna, som bil och hus. Vi har enorma utflöden i vår ekonomi utifrån vårt hus. Det är därför vi är i det här välja om-projektet. Eller jag är där.

Caroline: Ja, först måste vi verkligen titta över hur enorma de utflödena är.

Jan: Vi hade den sista här nu. "By not fully understanding money, the vast majority of people allow its awesome power to control them."

Caroline: Ja, eller översatt till svenska: de flesta jobbar hårt för sina pengar i stället för att låta sina pengar jobba hårt för dem.

Jan: Men det står "by not fully understanding money". Det är det vi pratade om, att förstå de här flödena i resultatet.

Caroline: Det är bara en grej.

Jan: Ja, det är en hel lista.

Caroline: Men jag ville bara… Ja, så majoriteten. Vad menar han med det? Den här kunskapen.

Jan: Hur mina pengar beter sig, hur de kan flöda. Hur jag kan styra flödet, hur jag vill ha flödet, hur jag skapar olika flöden. Det där är en jättebra reflektionsfråga.

Hur ser flödet av pengar ut i min ekonomi? Hur vill jag att det ska se ut? Hur duktig är jag på att skapa flödena? Hur duktig är jag på att styra flödena?

Att bli duktig på sina flöden

Jan: Sedan kan det vara så att man är skitdålig, men man kan bli duktig.

Caroline: Ja, jag vill bara säga det, för det kan vara så att man känner att det är hopplöst. Men det är det inte, om man nu är dålig från början.

Jan: Jag är ganska dålig på att skapa flöden in i vår ekonomi. Du är jätteduktig på det. Och grejen är, det här handlar om olika områden också. Man kan resonera kring tid: okej, hur duktig är jag på att skapa tid i mitt liv? Du är ganska duktig på att skapa tid i ditt liv. Jag är ganska dålig på det. Jag har halvtimmesblock i mitt liv, kvartsblock ibland. Så blir jag frustrerad när någon är en halvtimme sen, för det fuckar upp min kalender. Jag är ganska dålig på området tid, eller dålig på andra områden.

Men om man börjar få det här perspektivet: okej, om jag är duktig på att skapa flöde av tid i mitt liv, då kanske jag också är duktig på att skapa pengar. Jag har bara aldrig gjort den kopplingen. För om man tar energi och pengar, hur de flödar, det är ganska likt.

Jag ska försöka bjuda in Niklas Delmar för att prata om energiresultat- och balansräkning. Han har en hel föreläsning om det, som jag tror han kallar energikollen. Då pratar han om energiinkomster, energiutgifter, energitillgångar och energiskulder. För mig är det så här: jag fattar precis. Jag fattar inte energi, men jag fattar pengar, och då kan jag översätta det.

Energitillgångar och energiskulder

Jan: Okej, energitillgångar, vad har jag för saker som skapar energiinkomster i mitt liv? Jag har min familj, jag har vår bil, jag har min dator, jag har mina teknikprylar. Det skapar energiinkomster i form av glädje, harmoni och så vidare. Och sedan har jag vissa energiskulder som skapar stress och att jag är irriterad.

Caroline: Intressant, för det är inte bara prylar utan också beteenden.

Jan: Ja, beteenden i både energi- och pengaområdet. Men vi har ett avsnitt om det. Just det här: hur duktig är jag på att skapa flöden av pengar i mitt liv? Vilka flöden har jag? Hur vill jag att de ska vara? Hur duktig är jag på att styra dem? Och plötsligt är det, för någon som lyssnar, fem nya frågor.

Caroline: Är inte det fantastiska frågor? Att bara gå och bära på. Problemet är att de flesta kommer med bra frågor och sedan kommer vidare i sitt liv. Du måste nästan ha en studieklubb, för man har inte något svar direkt på det.

Jan: Ja, men de här frågorna är superviktiga.

Caroline: Jag tänker nästan att man bara släpper dem om man hör dem för första gången och inte riktigt förstår hur man ska attackera dem. Man måste nästan prata med någon kompis eller med den man lever med. Någon som är intresserad av att bolla det med en. För det är nog bara då man kan få svar, de första nivåsvaren i alla fall. Och våga vara kvar i frågan, och våga säga: jag är skitdålig. Eller: vad innebär det att vara duktig på att managera flödena?

Komplexa frågor som tål att stannas vid

Caroline: Det kommer massa följdfrågor, tänker jag.

Jan: Ja, exakt.

Caroline: De är komplexa på det viset. Det är därför man inte bara kan svara på dem: jag är jätteduktig, ja.

Jan: Jo, men det kan man. Vill man mäta, så kan man göra en skala 1–10. Hur duktig är jag idag på en skala 1–10? Sedan lägger du undan den i telefonen, och så gör du det här om ett halvår: hur duktig är jag? Så kan du se om det är någon skillnad. Det är ändå subjektivt. Men vad det sedan handlar om konkret: hur duktig är jag på att skapa pengar in? Om jag driver företag, hur duktig är jag på att ta betalt? Hur duktig är jag på försäljning? Om jag är anställd, hur duktig är jag på att löneförhandla? Hur duktig är jag på att ha koll på vad jag borde ha i lön?

Caroline: Ska du göra en sådan studyguide?

Jan: Ja, kanske. Hur duktig är jag på att ta mer ansvar? Eller ha ett samtal med chefen, säga att jag vill ha 10 000 kr mer i lön, och så säger chefen: inte en chans. Hur duktig är jag då på att ställa frågan: vad skulle krävas för att få 10 000 kr mer i lön? Vilka andra arbetsuppgifter, vilka andra ansvarsområden skulle jag behöva ta? Vilket annat resultat skulle jag behöva skapa? Om jag skapade det resultatet, skulle jag kunna få den löneförhöjningen?

Caroline: Är inte det knasbollsfrågor?

Jan: Jag tror inte de flesta tänker på det, men för mig blir det: okej, där är jag stark i de här frågorna. Men man får bara testa. Vi går vidare.

Reflektionsfrågorna från Kiyosaki

Caroline: Bra.

Jan: Nu är det ytterligare några reflektionsfrågor som kommer från Kiyosaki. Mycket frågor i det här avsnittet.

Caroline: Men det är ju det som är lite värdet.

Jan: "When did your financial education begin? Was it within this book, or from another source?" Ja, när började din finansiella resa, Caroline? När du träffade mig?

Caroline: Nej, det var inte när jag träffade dig, men den började ju tidigt, det får man säga. Att få veta att man jobbar hårt, man har ett extrajobb, man sparar de pengarna på grejer i garderoben.

Jan: Är det så? När började din?

Caroline: Om jag bortser från det där, vad man får med sig hemifrån. Var duktig i skolan så du kommer in på ett bra gymnasium.

Jan: Men har det med pengar att göra? Vad gjorde du med dina pengar? Sparade du bara dem när du var liten?

Caroline: Ja, jag har sparat allt. Sparat godis, sparat leksaker och massa annat. Jag har varit en sådan saver. Men först var det Beas pappa, mitt ex, som introducerade oss för aktier när vi var 15. Det var jättekul. Och sedan var det när jag läste Rich Dad Poor Dad och Rikaste mannen i Babylon. Det har varit mycket böcker. Och Klas-Erik, så klart, som lärde mig hela företagsekonomin och företagssidan. Men för mig var det nog när vi började prata om pengar, du och jag. Det var nog inte direkt när vi träffades. Jag vet inte riktigt.

Resan i nivåer

Caroline: Sedan har det gått i nivåer. Nu har jag väl kommit till 2022. I juni 2022 var jag inte så intresserad av pengar som du är, och jag är inte där heller. I november 2022 känner jag att jag behöver intressera mig mycket mer. Och det är kul.

Jan: Vad är det som är annorlunda nu då?

Caroline: Nej, jag vet inte. Det var nog för att vi pratade om att jag ska involvera mig mer på något plan med någon grej i företaget. Och du började prata om att Spirecta börjar ta fart lite mer nu, och de kommer med den feedbacken. Så jag bara: hmm, vad spännande. Jag vet inte vad som hände i mitt huvud.

Jan: Jag tror det är svårt att peka på vad det är som händer i ens huvud.

Caroline: Ja.

Jan: Bra, nästa fråga: hur reagerade du första gången du läste definitionen av tillgångar och skulder?

Caroline: Assets and liabilities, ja.

Jan: Det är hans definition. En tillgång är något som gör dig rikare och sätter pengar i fickan. En skuld är något som tar pengar ur fickan.

Caroline: Jättespännande.

Jan: Tyckte du det?

Caroline: Ja, jag tänkte att något hade dragits från ögonen på mig.

Jan: Jag gillade det också. Men sedan var jag direkt: jag håller inte riktigt med. Det var först senare, det är därför jag nu egentligen frångår den till viss del. Jag vill inte kalla ett hus för en skuld, utan jag vill kalla det för en tärande tillgång. Men jag tycker den är jättebra.

En provocerande definition

Caroline: Jag blev lite provocerad kanske. Men egentligen inte, för när jag läste det här bodde vi i en hyresrätt. Vi har aldrig haft något investerat i att det ska vara fel. Min mamma, hon håller inte med om det här fortfarande.

Jan: Nej.

Caroline: Än mer om den definitionen, för där är något investerat i att huset ska vara en jättebra investering.

Jan: Så jag är: fine. Visste du att Robert Kiyosaki och hans fru Kim, att de vid något tillfälle i sitt liv bodde i en bil?

Caroline: Jag vet. Men då var de också fattiga, tror jag. Men de använde inte de pengarna de fick in, utan la undan dem.

Jan: Ja, jag vet. Ska vi ta nästa? Hur flödar pengarna i er ekonomi? Vilken cashflow-situation looks most like your life?

Caroline: Hur ska vi säga? Medelklass. Vi har en medelklassekonomi.

Jan: Stressad.

Caroline: Ja.

Jan: Jag ska säga stressad på väg mot generativ. Den är absolut generativ i vissa avseenden. Hade vi dragit ner på våra utgifter så hade den varit generativ.

Caroline: Ja. Men det är också så att då tänker man: lösningen är att dra ner på sina utgifter. Och det kanske vi inte ens kan riktigt, med vissa utgifter. Men då får man fundera: vill vi då vara i den här generativa ekonomin? Eller vad är det som håller oss kvar i den ogenerativa, stressade?

Jan: Det är sådant vi tampas med på fritiden nu.

Caroline: Ja, men det är vårt välja om-projekt just nu.

Vad kostar Teslan och huset egentligen?

Jan: Är det värt 10 000–12 000 kr för en Tesla i månaden? Plockar vi bort den, då plockar vi bort 12 000 kr i utgifter. Jag skulle säga att vårt hus kostar oss 20 000 kr i månaden, med alla kostnader inräknat, ungefär. Så 32 000 kr, så en av våra löner går till att täcka boendet. Och det är inget klagomål. Vi har ett stort hus som vi har valt i centrala Malmö, på 250 kvadrat. Men för mig blev det väldigt tydligt när man tittar på hur historien ser ut om ditt liv: en av våra löner går bara till att underhålla det där. Och då är frågan, vill vi ha det så i framtiden?

Sedan ska jag också säga att det är lite orättvist. För vi har värdeökning på våra Lysa-konton, vi har värdeökning på våra investeringar, vi tar utdelning varje år från vårt företag. Så vi har den generativa biten också. Men då kör jag någon mental bokföring där, att de pengarna bara återinvesteras och återinvesteras.

Caroline: Men vi köper assets, John.

Jan: Jag vet. Men på något sätt är det ändå så att om jag tittar på vår ekonomi, så det jag ser först är medelklassekonomin. Det ser jag också, för det är det dagliga, det månatliga kassaflödet, hur det rullar.

Caroline: Ja, exakt.

Jan: Då tänker jag att man exkluderar… Vi tog ju utdelning på 500 000 kr förra året, till exempel.

Caroline: Ja, men det täcker ju kostnaden för huset.

Att lita på utdelningen

Jan: Ja, till exempel. Så då skulle man kunna säga: ja, men då behövs ju inte den där ena lönen för huset. Men då blir jag helt nojig i magen. Shit, ska jag lita på att vi får utdelning på 500 000 kr varje år för att täcka kostnaden för huset? I stället för att amortera eller lägga undan. Och det känns ju skitläskigt. Så då är det mycket hellre att de där 500 000 kr varje år… Vi har ju amorterat 2,5 miljoner kr på fem år på huset.

Caroline: Det är intressant det där med att gå dit där det är läskigt.

Jan: Ja.

Caroline: Vadå då?

Jan: Jo, för då måste man se till att man kan ta den utdelningen varenda år.

Caroline: Ja.

Jan: Förutom när den är så hög att den går att räkna på 2 procent, eller att den blir garanterad. Eftersom vi har ganska mycket aktier och allt går 30 procent ner i år, eller 10 procent, vi har ju mest i den globala indexfonden. Så jag skulle säga: vi lever enligt en stressad ekonomi. Men handen på hjärtat är vår ekonomi nog mer åt det generativa hållet. Hade vi tagit bort vissa av medelklassaspekterna så tror jag att den hade varit generativ. Alltså att man hade kunnat leva på den.

Caroline: Ja.

Tillgångar som visat sig vara skulder

Jan: Något annat än ditt hus, är det något som du har trott varit en tillgång som senare visat sig bete sig som en skuld?

Caroline: Jag skulle säga att svaret är nej. Vi har varit ganska kaxiga med att vi är klara med att bil kostar pengar. Vi har ingen båt, vi har inget fritidshus, vi vill inte köpa något fritidshus. När andra är så här, köp ett hus i fjällen, så är jag: nej.

Jan: Nej, sedan har vi förlorat massor av pengar på massa konstiga grejer vi har investerat i. Men det har ingått i spelet att investera.

Caroline: Ja, precis, tänker jag. Jag har väl haft lite sådana smågrejer i garderoben, väskor och sådant, som jag tänkt: det här behåller jag, och kan sälja det sedan. Eller det kanske till och med går upp för det är Phoebe Philo som har designat det. Men det är inte så.

Jan: Man jobbar i det området man kan.

Caroline: Okej.

Jan: Men hade du inte någon sådan väska som var värd pengar, som du hade köpt någonstans?

Caroline: Phoebe Philo, ja, det var den. Den är nog inte värd så mycket. Jag köpte den för 3 000 kr på Ebay, och det är en äkta, och den kostade 11 000 kr för den som handlade den ursprungligen. Jag hade aldrig lagt 11 000 kr på en väska.

Jan: Nej. Ska vi ta nästa fråga? Nu står de på engelska, men du börjar översätta dem nu, för vi har fått feedback på att vi inte ska ha så mycket engelska här.

Att tjäna pengar eller managera pengar

Caroline: "Do you agree with this statement? What is missing from most people's education is not how to make money, but how to manage money? Why do you agree or why not?"

Jan: Absolut. Eller både och. Jag skulle säga att de flesta är ganska kassa på att tjäna pengar.

Caroline: Ja, men det står "how to make money". De flesta vet hur man tjänar pengar.

Jan: Ja, men det är det jag inte håller med om.

Caroline: Ja, men jag tror du har rätt.

Jan: Jag tror att de flesta inte vet hur de ska tjäna mer pengar. Och de vet inte hur de ska managera sina pengar. Så man är liksom lose, lose. Det vanliga är att man bara skaffar sig en lön. Och sedan är man: åh, kollegorna är så bra, så jag måste vara lojal mot dem, så jag kan inte byta jobb för att höja min lön. De flesta är rädda för att starta företag, eller bara göra någon frilansgrej vid sidan av.

Caroline: Ja, eller att våga ta betalt. Det är fult i Sverige.

Jan: Men jag vill inte sätta mig på någon piedestal. Jag är också där, tar för lite betalt och är också rädd för att säga nej. Så jag tror att det är en resa man gör. Men generellt skulle jag säga att nej, i Sverige saknas det. Vi får inte lära oss i skolan, varken hur man sparar och investerar sina pengar, eller hur man tjänar pengar. Nu har det blivit lite bättre med Ung Företagsamhet och sådant, men nej. Vad tänker du?

Caroline: Men börjar det inte bli lite större, i alla fall med passiva inkomster? Bara själva uttrycket?

Jan: Nej. Jag skulle tvärtom säga nästan att det har blivit lite mindre på senare tid. Det finns fortfarande lite så här FIRE och sådant, men det är en jätteliten community.

Vilken historia berättar siffrorna i ditt liv?

Caroline: Det är en liten community. Ska vi ta nästa fråga?

Jan: Ja.

Caroline: "Rich Dad told the boys that it's not the numbers that matter in accounting, but what the numbers are telling you. What story do the numbers in your life tell you?"

Jan: Ja, precis. Jag gillar det jättemycket. Jag har till och med dragit det så långt i Spirecta, som är ett ekonomiverktyg, där vi pratar så här: mät inte det du inte tänker analysera eller göra något åt. Så vad berättar den här historien? Vilken historia berättar siffrorna i vårt liv? Jag skulle säga att de berättar ganska mycket om var vi har varit och vart vi är på väg. Att vi har försökt prioritera, vi har försökt ta genvägar för att bli rika snabbt. De berättar att idag är vi med på den där Warren Buffett, "bli rik långsamt". Det är bara att titta: hur har vi placerat pengarna? Våra pengar berättar att vi historiskt har lagt mycket pengar på utbildning. De berättar att vi värderar vardagsrika, skulle jag säga, ganska mycket. Vi har städning. De berättar definitivt att vi inte är duktiga på att underhålla vårt hus, för det är mycket hantverkare. Vi gör väldigt få saker själva.

Caroline: Vi gör inte det själva.

Jan: Men där handlar det också om att den tiden vi lägger, den lägger vi inte i vårt företag. Om vi nu skulle ut och klippa träden själva eller städa själva. Vi har ju pratat om att den tiden kostar också.

Ge mig en balansräkning och jag berättar om ditt liv

Caroline: Ja, absolut. Jag säger inte att det är rätt eller fel. Det är inte negativt.

Jan: Det är detta jag tycker är fascinerande.

Ge mig en persons resultat- och balansräkning, och jag kan berätta ganska mycket om hur den personen lever sitt liv.

Är du med? Vår balansräkning berättar att företagande är viktigt i vårt liv. Den berättar att vi prioriterar barnen ganska mycket. Den berättar att vi prioriterar bra mat. Det är mycket ekologisk mat, det är hemlagad mat, det är väldigt lite takeaway.

Caroline: Ja, vad berättar siffrorna? Berättar de också att vi har ett husdjur som kostar en massa pengar?

Jan: Ja, precis. Jag tänkte på det.

Caroline: Hon är ju en supermysfaktor i vårt liv. Det blir bättre för varje år. Hon kostar mycket pengar i försäkringen, jag såg det häromdagen, och sedan maten, som ska vara veterinärmat.

Jan: Och det blir som att man bara: det är bra. Okej. Och återigen, det är det som är så intressant. Ekonomin blir ett perspektiv att titta på sitt liv. Det är därför jag ibland säger att ekonomi är penseln du kan måla ditt liv med. Du kan säga: det här är flödena och det jag har. Okej, vad vill jag ha i stället?

Att se vad som är viktigt i kontoutdraget

Jan: Vi hade en sådan kväll med Spirecta-verktyget. Vi har sådana temakvällar en gång i månaden. Det var så roligt, och det finns också som poddavsnitt man kan lyssna på. Då hade vi en kväll där vi pratade om privatekonomiska nyckeltal. Det var en kvinna som sa: jag vill träffa en man. Och så skämtade hon: ska jag lägga in min framtida man i min resultat- och balansräkning? Och då var det…

Caroline: Ja, om det nu är viktigt för dig att du vill träffa någon, gör en kategori, en utgiftskategori. Börja med, hur mycket lägger du på att vara ute på kvällar, på restaurangbesök, eller på dejting, eller på fina kläder.

Jan: Eller på Match.com-medlemskap.

Caroline: Ja, att det syns i ens resultaträkning. Att det prioriteras.

Jan: Och där är Moa också inne på det här spåret, fast från ett helt annat perspektiv. Om jag tittade på ditt kontoutdrag, syns det att hälsa är viktigt? Syns det att generositet är viktigt? Syns det att bil är viktigt? Syns det att bra mat är viktigt? Det är detta som är så fascinerande, för du kan inte separera din ekonomi från ditt liv. Det går liksom inte. Det är därför ekonomin berättar så sjukt mycket om en. För mig blir det också, då är vi tillbaka på flödet igen: hur kan jag styra det här?

Caroline: Ja.

Jan: Och sedan berättar det att det är en stressad ekonomi, för det är höga utgifter. Det ligger vad, 40 000–50 000 kr i utgifter per månad.

Caroline: Ish.

Jan: Så där är 50 000 kr som måste in.

När en framgång inte gav resultatet du väntade

Caroline: Ja. "When was a time in your life that a seemingly positive accomplishment, such as a promotion or raise, didn't lead to the balance sheet result you expected?"

Jan: Bra. När man har lyckats med något, som en befordran eller en löneförhöjning, som inte ledde till den förändring man tänkte sig i balansräkningen.

Caroline: Det kommer ju från boken, när han kommer och säger: nu vill jag ha en löneförhöjning, och så får han en lönesänkning.

Jan: Jag tänker att det är ganska många tillfällen i mitt liv där jag har gjort bra saker och sedan i efterhand insett hur jag har fått betalt. Även om jag tjänar bra och är duktig, upplever jag att hade någon tittat utifrån så hade de konstant sagt att jag är underbetald. Det var någon som till och med sa, jag hade gjort ett konsultuppdrag, för jag har alltid gått och tänkt: hur vore mitt liv om jag vore managementkonsult? Så jag är lite det i min Batman-karriär ibland, på kvällar och helger. Jag levererade en rapport och en modell, och jag tyckte: ja, det var bra betalt, 100 000 kr för det. Och sedan var det: du vet, hade McKinsey satt sin logga på det här hade de tagit en och en halv miljon. Då var jag: ja, fuck.

Caroline: Men det är väl bra att veta, hur skulle du annars kunna veta det?

Jan: Nej, det hade jag inte vetat.

Caroline: Men har du inga sådana kontrollfrågor? Vad är det här värt för dem?

Att ta betalt utifrån värde

Jan: Nej, för det dumma är att jag ofta gör saker för att jag tycker att det är roligt. Så jag är inte sådan att jag maxar pengarna. Hade jag velat maxa pengarna, återigen, steg ett: det är roligt det här. Steg två: hur maxar jag pengarna, vad är det värt för dem?

Caroline: Du pratar ju ofta om värdet, att ta betalt utifrån vad något är värt för den andra.

Jan: Problemet är att jag inte tycker att jag är värd så himla mycket. Så det blir min självkänsla.

Caroline: Jag vet inte om du ska ha en sådan där förhandlare med dig.

Jan: Mitt liv hade varit, vi hade varit minst dubbelt så rika om jag hade haft det. Minst. Kan vi gå vidare nu?

Caroline: Prata med Moa om det här.

Jan: Ja, absolut. Har du haft något sådant, när du tyckt: oh, jag har fått en löneförhöjning?

Caroline: Ja, det var när jag gick från att vara student till antagen doktorand och inte hade 14 000 kr utan 19 000 kr, va? Jag tyckte inte det kändes ett skvatt, kan jag säga.

Jan: Nej.

Caroline: Det var nog bara till någon extra mat eller något. Det användes upp på en gång. Och det var ganska underbetalt.

Jan: Men du kanske inte förväntar dig mer. De är duktiga på universitetet på att inte skapa några förhoppningar.

Caroline: Om jag någonsin får jobb på universitetet igen så kommer jag löneförhandla. Och om jag inte får löneförhandla så får jag säga: då är det en dealbreaker. Det är ingen löneförhandling här, jag kommer förmodligen inte ens söka mig till ett sådant jobb. Jag kommer aldrig mer söka mig till ett jobb där det inte finns löneförhandling. Men det är ju fruktansvärt att titta tillbaka och bara ha accepterat.

Att våga löneförhandla där det "inte går"

Caroline: Jag läste om en manlig barnmorska. Han hade mer i betalt än de kvinnliga. Och varför hade han det? För att han hade löneförhandlat, på ett ställe där de sa att man inte kan löneförhandla. Förstår du, Jan? Man får vara lite knasboll.

Jan: Okej, men hur kan vi löneförhandla då, man kan inte det här?

Caroline: Jo, men om vi skulle kunna göra det, hur skulle det gå till då? Eller byta till ett annat ställe där man kan vara barnmorska, där man kan löneförhandla.

Jan: Ja, super. Ska vi ta sista frågan, som är avsnittets titel?

Caroline: Ja. "How many days forward could you survive if you stopped working today? Does that number surprise or frighten you?"

Jan: Jag tror det här kommer vara lite läskigt, för jag tror vi har två helt olika bilder. Jag visste att den här frågan skulle komma, så jag gjorde ett överslag.

Caroline: Jag har inte kollat upp det.

Jan: Om du skulle gissa?

Caroline: Jag vet inte. Ett år kanske.

Jan: Ett år? Okej. Och vad tycker du om det då, är det mycket eller lite?

Caroline: Lite.

Jan: Okej, så hur mycket skulle du vilja ha?

Caroline: Inte stående på bankkonto, men jag skulle vilja ha fyra, fem år.

Hur många dagar klarar din ekonomi?

Jan: Hur hade det känts?

Caroline: Ja, men det hade känts så.

Jan: Du kan vad som helst, jag kommer lösa den situationen. Det hade man säkert gjort på ett år också.

Caroline: Du fattar hur ovanligt det här är, även med ett år.

Jan: Vilket?

Caroline: Att ha ett år, ja. Att klara ett år utan. Jo, men det kan vara så att man inte ens har två månader, Jan.

Jan: Ja, ja. Men jag vet ju hur du är. Hur har han formulerat frågan? Hur många dagar?

Caroline: Ja, hur många dagar?

Jan: Så att, du vet, att tänka i månader eller år är för de flesta helt ouppnåeligt där de är nu. Men okej, så fem år. Eller vad sa du, ett år tror du?

Caroline: Jag tror det är ett år, ja. Och sedan sa du för att du tror att jag…

Jan: Nej, men för jag vet hur du är. Att du sätter av och ska ha massa extra tid där saker kan gå åt skogen.

Caroline: Man måste ha tid på sig att kunna vältra upp tjäran igen.

Jan: Okej. Vad är det i… Hur många dagar är det, Jan?

Ja, men jag gjorde faktiskt det också i Spirecta. Jag ska lägga in det här som en funktion: hur många dagar klarar du dig utan lön? Då får man bara titta på tillgångarna och sedan dividera med utgifterna, ish. Jag tror att det handlar om vilket liv man vill ha. Räknar vi på 50 000 kr, då blir det typ 600 000 kr om året i utgifter. Då skulle jag säga någonstans, nu blir det som Antikrundan, någonstans mellan fem och tio år.

Caroline: Jaha. Det låter ju jättekonstigt. Och sedan har vi typ nada, sedan har vi inget kvar.

Fem till tio år, och en konstig känsla

Jan: Ja.

Caroline: Det är ju jättebra.

Jan: Jag tycker det.

Caroline: Det känns jättekonstigt också, helt passiviserande på något vis. Jag ska nog inte ha så jävla mycket.

Jan: Men nu pratar vi inte pengar på bankkontot, utan då hade man fått omvandla de pengarna som man har på till exempel Lysa, aktier.

Caroline: Ja, absolut. Jo, men så tänker jag också.

Jan: Och då har jag inte räknat med att vi hade sålt huset. Hade vi sålt huset så hade vi minst dubblat. Och du vet, det är därför jag är i den här välja om. För skulle jag kunna checka ut helt snart? Det finns säkert andra som lyssnar eller tittar som också skulle kunna checka ut. Och så väljer man typ inte det. Man springer runt med någon livsstil nu, att man ska finansiera det här, Teslan på 12 000 kr i månaden.

Caroline: Jo, men då får man, precis som du säger, välja om eller välja bort. För då har ändå Teslan varit viktig för oss. Eller så får man säga: då har vi inte bil, eller då har vi en annan bil. Är du med? Jag tror, för mig tar det lång tid att välja om. Det är som att hjärnan måste vänja sig vid att tänka de stegen och vad som skulle vara i stället. För annars blir det som ett tomrum så man inte vet vad det ska vara där, om man nu skulle välja bort bilen och huset. Det är en jobbig känsla.

Att sätta siffror på frågan för första gången

Caroline: Hur tänker du?

Jan: Jag tänker att innan den här frågan har jag inte satt nummer på det själv. Tanken, om vi hade plockat bort… Det är klart man behöver ett annat boende. Men om vi inte behöver maxa med ett stort hus, inte maxa med en bil, då hade vi kanske kunnat ha 10, 15, 20 år utan att det hade behövts pengar in.

Caroline: Men vad skulle vi gjort med det?

Jan: Ja, det är därför vi har ett projekt som heter välja om, för jag har inte en aning. Och jag tänker, ni som lyssnar, att det kan verka lite förmätet av oss att vi sitter här och bara: åh, ska vi välja om det här fantastiska livet som vi har? Det är inte så det känns.

Caroline: Nej, det är aldrig så det känns när man sitter där. Vi skulle känt samma om vi hade varit någon annanstans och funderat över hur vår framtid ska se ut. Det kvittar var man är, tror jag.

Jan: Ja. Sedan skulle jag också säga: ett, vi har varit på den här resan i snart 20 år. Det vore väl fan, alltså, det hade varit större anledning att sluta lyssna på oss om vi varit på den här resan i 20 år och så frågar man: hur länge klarar ni? Ja, 30 dagar. Då hade vi diskvalificerat oss själva.

Att börja processen, även långsamt

Jan: Men det kastar ju ljus på den här frågan: vad vill man? Och jag sticker inte under stol med att jag har massa issues där. Att jag är rädd, vad ska andra tycka? Men det är därför jag tror att man får lov att göra förändringar lite långsamt. Bara man sätter igång processen så har man påbörjat något.

Caroline: Ja, precis. Det behöver inte vara ett beslut imorgon.

Jan: Spännande. Då tänker jag att vi är klara för idag. Vad roligt att vi har haft sådan parterapi här med vår ekonomi.

Caroline: Ja.

Jan: Men förhoppningsvis kan det inspirera, av-dramatisera.

Caroline: Ja, hoppas det. Det är i alla fall min förhoppning.

Jan: Jag tänkte säga ett stort tack till dig som har lyssnat och som följer oss, som stödjer oss och är med på Patreon, är i forumet, kommer med feedback och massa annat. Vi uppskattar det och hoppas att vi ses i forumet och kan fortsätta diskussionen där. Tack.