Tips vid bilköp och privatleasing

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Privatleasing, en TCO-kalkyl baklänges
2. Varmt välkommen, Erik Nässén
3. 400 mil på fyra dagar
4. Är räckviddsångest ett reellt problem?
5. En känslomässig berg- och dalbana
6. Vad är en indexbil?
7. En eller två bilar i familjen?
8. Får man betalt för tillval?
9. Dragkrok, en känslomässigt laddad sak
10. Eftermontering och Teslas dragkrok
11. Kombi och andra bilmyter
12. SOS-knappen och e-call
13. Vilken säkerhet är standard idag?
14. Stjärnor jämförs inom samma klass
15. Fysikens lagar och deformationszoner
16. Konsten att köra bil gratis
17. Barnens första bil
18. Det vanligaste misstaget vid bilköp
19. Köpa ny eller behålla begagnad, ur miljösynpunkt
20. Hur många bilar säljs egentligen?
21. Ränta på ränta i produktutveckling
22. Ge bilindustrin tydliga spelregler
23. Säljaren är på din sida
24. När blir det riktigt billigt?
25. Pressa inte säljaren in i kaklet
26. El, hybrid och laddhybrid, vad är vad?
27. Laddhybrid, det sämsta av två världar?
28. När är laddhybrid faktiskt rätt?
29. Elbil i Norrland
30. Det handlar inte bara om att räkna
31. Laddnätverk i Norrland
32. Laddstolpar i bostadsrättsföreningen
33. Tumregler för elbilsköp
34. Provkör och känn efter
35. Service och slitage på elbilar
36. Vätgas och batterilivslängd
37. Smarta detaljer från boken
38. Ladda aldrig på en vanlig sladd
39. Vad är TCO, Total Cost of Ownership?
40. De fyra frågorna i en TCO-kalkyl
41. Marginalen i privatleasing
42. När säljaren skjuter in pengar
43. Var ombytt till matchen
44. Tumregel, elbil får kosta tusenlappen mer
45. Matchen i november och december
46. Varför sänka priset via leasing och inte kontant?
47. Leasing och kontroll över bytet
48. 90 procent av nybilsförsäljningen är privatleasing
49. Låna på huset eller på bilen?
50. Fördelar med privatleasing
51. Alternativkostnad i kalkylen
52. Att sälja bil är jobbigt
53. Självrisk vid leasing
54. Vagnskada ingår alltid i en ny bil
55. Vad ingår i en privatleasing?
56. Märkesförsäkringen är ofta bäst
57. Service och reparationer
58. Nackdelar, att säga upp avtalet i förtid
59. En skröna om leveranstider
60. Att ta över ett leasingkontrakt
61. Onormalt slitage
62. Småbarn, grus och presenningar
63. Onormalt slitage är ofta överdrivet
64. Gör mina kompisar detta?
65. I vilket skick lämnar man tillbaka bilen?
66. Begränsad körsträcka och övermil
67. Inget ränteavdrag och andra detaljer
68. Du äger inte bilen
69. Hur kan privatleasing vara så förmånligt?
70. Glöm inte bränsle och skatt
71. Hur kan det vara så billigt? En het forumtråd
72. Arbitrage på elbilar mellan Sverige och Norge
73. Lisa gör inte bara de som inte har råd
74. Den minst dåliga bilaffären
75. Bilångest och nästa bil
76. Cybertrucken
77. Tesla Roadster och avrundning
78. Tack och en ljus, mörk åktur

Privatleasing, en TCO-kalkyl baklänges

Jan: Det är det jag tycker är så himla spännande här med privatleasing, som jag haft så mycket fördomar om. Att det bara är något man gör om man inte har råd. Och sen har vi nu konstaterat att det egentligen är en sådan här TCO-kalkyl baklänges, så att man får facit från första början.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Varmt välkommen, Erik Nässén

Jan: Varmt välkommen, Erik Nässén. Du har ju jobbat i bilbranschen i över 20 år, och de senaste tio åren har du hållit över 100 kurser om elbilar för bilsäljare och servicerådgivare. Och sen ett roligt faktum, du har ägt över 100 bilar, mer än elva elbilar. Allt från den minsta Volkswagen e-up! upp till Teslas stora SUV, Model X. Och sen har du skrivit den här fantastiska boken, Elbilar och laddhybrider. En riktig bibel.

Erik: En riktig bibel.

Jan: Som vi kommer prata om, som är riktigt bra. Men som inte går att köpa någon annanstans än via din hemsida, Elbilsexpert.com, som vi också kommer prata om. Men framför allt lärde vi känna varandra via RikaTillsammans-forumet, där du hjälpte oss med hur vi skulle kunna tänka kring bil och bilekonomi, och framför allt kring elbilar. Så varmt välkommen.

Erik: Tack.

Jan: Är det något du vill lägga till i presentationen?

Erik: Nej, det är jättebra.

Jan: Men jag tänker så här, till någon som har ägt över 100 bilar och skrivit en bok på ämnet blir det en uppenbar fråga. Vilken bil kör du idag?

Erik: Idag kör jag en Enyaq, som vi nu precis har kört 400 mil på fyra dagar. Så numera är det elbil mest.

400 mil på fyra dagar

Jan: Det där är ju jättekul. Du bor i Stockholm, så du kör från Stockholm till Ystad, till Haparanda, tillbaka till Ystad, till Malmö, och sen ska du i eftermiddag tillbaka till Stockholm.

Erik: Ja, och så har jag med mig en kille som körde från Östersund till Stockholm. Och ändå var jag i Haparanda och åkte med till Kalix och laddade också. Så åkte vi upp igen.

Jan: Men du gillar att köra bil?

Erik: Ja, jag tycker det är jättetrevligt att köra bil.

Jan: Om du ska göra det kort, hur var den resan? Om du skulle sammanfatta. Hur kommer man på en sådan grej? 400 mil i elbil på fyra dagar.

Erik: Resan är ju för att vi åkte hit. Det var egentligen början. Elbilen hade kort räckvidd, och vi ville visa att de kunde köra ganska långt. Så det började någon gång i tiden, man åkte Mälaren runt uppe i Stockholm. Det är kanske 30 mil eller något sådant.

Jan: 20 mil.

Erik: Och sen blev ju bilarna aldrig längre, då var man tvungen att stretcha där. Och till slut nu körde vi igen. Starta Ystad, kör upp till Haparanda, sov en dag. Kör ner från Haparanda till Ystad. Den som körde snabbast körde nästan under 19 timmar. Och vi körde på 21 timmar drygt.

Jan: För det sa du också, att en regel var att man inte fick köra för fort.

Erik: Nej, och det kan vi se, för man måste hålla sig spänstig. Vi har GPS med som loggar och sänder live. Så man kunde följa hur bilarna körde och vilken hastighet de hade hela tiden. Det är inte en racingtävling. Skillnaden är hur länge man laddar, var man väljer att ladda, och om man väljer att ladda tidigt eller chansar och så vidare.

Jan: Ni var flera stycken som körde i olika bilar.

Erik: Sju bilar.

Jan: Och tog lite olika vägar, men kom ändå fram nästan samtidigt.

Erik: Ja, vi tog olika vägar, för det finns ju inte hur mycket laddare som helst. Så då kan det bli att de första fyra har plats, men sen är det fullt. Då måste de andra söka en annan plats.

Är räckviddsångest ett reellt problem?

Jan: Vi ska idag prata om hur man kan tänka kring tumregler kring bil, elbil, lite privatleasing. Och framför allt bilekonomi. Men en av de här frågorna som ofta kommer kring elbil, det är ju räckviddsångest. Är det ett reellt problem idag, skulle du säga, 2021?

Erik: Jag skulle säga, nej, det är det inte. Du är i regel själv trött innan bilen är trött. Men samtidigt behöver den laddas regelbundet, och du kan inte ladda precis var som helst. Jag brukar säga att de som har räckviddsångest i regel är de som inte har börjat köra elbil. De flesta märker, när de väl har börjat, att det är inget konstigt. Det räcker till. Det jag behöver är en genomsnittlig bil som kör fem mil om dagen, och en genomsnittlig semesterbilist åker kanske Malmö–Stockholm. Då ska de ändå stanna efter 30 mil och käka. Då laddar man, och så är man framme. Sen är det bara vi som är lite konstiga som sätter oss och åker upp till Haparanda för att det är kul.

Jan: Jag tänker på det som en kompis sa till mig, en tävlingsförare. Vi skulle ut på bana, och jag frågade: "Ska vi hyra en Porsche eller en sportbil?" Då tittade han bara på mig: "Du, Jan, det tar ganska lång tid innan bilen är den begränsande faktorn."

Erik: Det var lite ödmjukt sagt.

Jan: Ja, precis. Det är roligt, för det är något vi har pratat om i tidigare avsnitt. Det är mycket myter kring bilägande, som man tror är sant, men som egentligen inte är det.

Erik: Det finns så många preferenser och åsikter.

Caroline: Men vad är det för myter du tänker på då, Jan?

Jan: Jag tänker på vad vi ska prata om idag. Vad som är bäst, vad som är lönsammast, vad räckviddsångest är. Och det är ju också saker som förändras.

En känslomässig berg- och dalbana

Jan: Du hjälpte oss jättemycket i forumet när vår bil gick sönder i somras, och vi satt i bilfunderingar. Det slog allt mellan en begagnad bil, behålla den vi har, och en Porsche för en och en halv miljon.

Erik: Ovanligt brett spann.

Caroline: Också känslomässigt en berg- och dalbana.

Jan: Känslomässigt brett spann också. Särskilt när man upptäcker det emotionella. Vad är din tanke kring att bilköp kan vara så emotionellt?

Erik: Jag brukar säga att en del verkligen har bil bara för att flytta sig. Det är bara ett bruksområde. Om man går på toaletten så åker man bil. Och de ska kanske inte kosta på en massa egenskaper de inte har nytta av. För det andra är bilen kanske intresset, eller det man vill stoltsera med. Eller så är det viktigt att den bara har en viss storlek, eller bara funkar, och då blir det andra förutsättningar. Så det blir lite som du upptäckte i tråden. Det blir mycket små värderingar man börjar lägga in när man gräver på ytan lite grann.

Jan: Vad tyckte till och med din mamma om ditt varumärke?

Caroline: Min mamma, som är från Tjeckien, när vi köpte den skodan du har, Enyaq, som är jättefin. Hon var så här: "Ja, men du kan väl köpa en riktig bil? Skoda är inget att ha."

Erik: Men jag gissar att hon inte har varit och testkört.

Caroline: Nej, nej.

Erik: Men apropå myt. Då har man inte heller känslan för att de faktiskt gör riktigt bra bilar. Nästan bättre bilar nu än Volkswagen.

Vad är en indexbil?

Jan: Istället för att hoppa in där, låt oss göra det lite mer strukturerat. Jag kommer ställa en idiotfråga till dig nu, som jag hatar att få själv. Hon gissar mer så här: "Vilken är den bästa fonden?" "Vilken är den bästa bilen?"

Erik: Då blir det alltid: "Det beror på." För det beror på vad du ska ha den till, dina förutsättningar, hur mycket den får kosta och vad du uppskattar. Det är inte alls säkert att du ska ha samma som grannen, eller pappa, eller någon annan. Därför finns det inget jättebra svar.

Jan: Var ska du bo? Eller vad ska du äta? Jag kan fonder, jag kan inte bilar, men då brukar jag ändå säga att en billig, bred indexfond brukar vara bra.

Erik: Vad är en indexbil?

Jan: Ja, lite så. Vad är de breda penseldragen? Jag messade med min bror och sa att Erik kommer, du får förtur att skicka in frågor. I två, tre dagar gick han och våndades. Vilken fråga han skulle ställa, för de är också i den här processen med bil. Och sen får jag bara: "Jan, det är ett stort jävla mörker. Jag vet inte var jag ska börja ens."

Erik: Du säger ändå något. Det är ju inte bara för honom det är ett stort mörker.

Jan: Och han säger: "Jag vet, det slutar nog med att vi behåller det vi har." Men om du skulle hålla någon i handen, hur ser en bilköpsprocess ut?

Erik: Anledningen till att det är så, tror jag, det brukar jag säga, det är ens näst största beslut efter huset. För många är det något man gör vart tionde år. Visst, ni delar ju på elva år. Då blir det mycket pengar, och det är kanske lång tid jämfört med mig, som byter bil kanske mer än en gång per år.

Jan: Då tar du en sådan nästa gång.

Erik: Det är odramatiskt för dig.

Jan: Fast det är ändå ganska mycket ångest.

Erik: Ja, för då blir det andra parametrar som jag väger in.

En eller två bilar i familjen?

Erik: Men om vi ska komma till en indexbil, så kanske man också, om vi tar de stora skiljelinjerna, ska vi ha en eller två bilar i familjen? Om vi tänker att det är en familj till exempel. För om man har två bilar så blir det annorlunda. Men nu tänker jag att man ska ha en bil.

Caroline: Hur blir det annorlunda?

Erik: Då kan man ha en bil till det ena, en liten praktisk med en viss ekonomi eller tanke, och så kan man ha den andra bilen till det andra. Då måste inte en bil uppfylla alla önskemål. Du behöver inte ha dragkrok, du kan ha en liten elbil till exempel, och så behåller du din gamla kombi. Då blir det en annan värld än att säga, vi ska ha en bil som går till allt. Eller, vi har en bil och så hyr vi bil, för det kan också vara ett alternativ.

Erik: Ska man ha en bil till allt, då blir det lite mellanmjölk. Du behöver inte köpa den största. En mellanstor kombi räcker kanske. Du kanske vill ha en kombi för att få med dig grejer. Prismässigt finns det ingen anledning att köpa de allra dyraste, om du inte är intresserad av det. Samtidigt kan du undvika de allra billigaste, för de är oftast billiga av en anledning. Så någonstans blir det jätteråtråkiga svårigheter i mitten. Genomsnittsbilen.

Jan: Men då är det typ, om man ska gissa, en sådan här mellan-SUV. Jag som kunde Volvo, trodde jag, en sådan jag kallar V60. Istället för att ta en V90, ta en V60. Det är mindre pengar, ofta lite mindre däck, lite billigare.

Erik: Bilbranschen är ofta så att den dyraste bilen har många komponenter som är ett snäpp bättre. Det är lite finare backkamera, lite större däck, lite större motor.

Får man betalt för tillval?

Jan: Men får man tillbaka pengarna? För någon skrev i forumet att tillval får du aldrig betalt för i begagnat.

Erik: Då kan man säga, det finns två sidor. Den ena är kanske att inte välja fel bil där det fattas en viktig sak. Men det är en annan grej. Om vi tittar på exempel, konsumentleasing eller privatleasing, det är egentligen en öppen TCO-kalkyl, där någon har räknat ut vad ägandekostnaden är för att ha den här, och sen tar betalt för det. Och du får hyra den, ungefär som en hyreslägenhet. Det de gör om du börjar välja en massa tillval, det är att du i regel får betala dem fullt ut. Lägger du till tillval, säg för 12 000 kronor, vinterdäck, så lägger de på 12 000 delat i antal månader. Så egentligen har du betalat tillvalet, så att när det är färdigt är det värt noll. Det kan man se som indikation på att tillval generellt inte får man betalt för. Åtminstone inte så mycket som de kostar.

Jan: Men du nämnde, detta är så roligt, vi kommer gå igenom det här med TCO och vad det är för något, en kalkyl. Men nu är jag med. Vilka tillval ska man inte missa på en bil idag?

Erik: En modern bil idag, det beror också på vilken sorts bil det är. Men ofta är det knutet till om det finns något paket som är väldigt flera attraktiva grejer. Du kan välja det utan paketet för lite billigare, men då är det ofta bättre att ta paketet. På en vanlig bil kan det vara en dragkrok, motorvärmare och vinterdäck.

Dragkrok, en känslomässigt laddad sak

Jan: Men dragkrok, det verkar vara en sådan här känslomässigt laddad sak.

Caroline: Vi har väl alltid tyckt att det är viktigt med dragkrok och sådär. Men sen inser vi att vi inte har använt den så mycket. Två gånger om året, i bästa fall. Vi har inte husvagn, så det ska jag säga.

Jan: Så det var occasion, man ska till tippen och släpet inte får plats i en kombi där man har tagit ner sätena.

Erik: Kombi är också en sådan här svensk tillvaro. Det är klart vi ska ha en kombi.

Caroline: Som barnfamilj.

Erik: Vi pratade lite innan, mentalt sitter sådana här saker i huvudet. Om vi tar en lite större, man har en bil i familjen, den ska funka till allt. Då är det många i Norden som tycker, och det kan visa sig på elbilar där det inte har funnits dragkrok till alla, vilken viktig sak det har varit för många. Fast jag tror inte de använder det så ofta.

Jan: Men det är en annan sak att de inte använder det. Men det där var också superspännande. När jag läste din bok igår, så var det att just dragkrok, det påverkar så mycket av konstruktionen, bromsar och så på elbilar. Vilket gör det knökigt.

Erik: Ja, det gör det extra knökigt på dem. En elbil har man ofta utgått från en befintlig bil. Då bygger de om, eller gör en variant med elbil av den. Då blir den alltid tyngre. Konstruktionsmässigt är de ofta gjorda för en maxvikt, och då är du mycket närmare den när du har gjort en elbil av en vanlig bil. Den väger mer. Så då har du tagit de starkaste hjulupphängningarna, och broms, du är redan på det sista hacket. Att dessutom haka på släpvagn och börja dimensionera upp grejer, då börjar det kosta pengar.

Eftermontering och Teslas dragkrok

Jan: Jag förstod inte varför det var så. Jag tror det var Teslaägare som ville ha dragkrok, men sen tog det så lång tid för dem att få det. Det var mycket strul, så många väljer inte till det.

Erik: Och just Tesla har varit speciell. Dels har de ändrat massa, och sen har de haft lite: "Men vi sätter inte dit den i efterhand." Om du ska göra det lagligt, det vill alla göra, även om det tekniskt går att skruva dit. Då faller det på om inte tillverkaren vill tillåta det. Nu säger de till exempel: "Nu ska vi börja tillåta det." De elbilar som har dragkrok, de flesta, och även nu Tesla kanske börjar säga: "Men då får du sätta dit den i efterhand." Däremot har de haft lite problem att faktiskt göra det, att ha tid och få fram grejerna. Så där är det många som har problem.

Jan: Hur skulle du säga kring dragkrok? När vi tittade på ny bil var dragkrok inte så viktigt för oss.

Erik: Är den med så är det en bonus. Och går det att eftermontera så går det att lösa i efterhand. Nu, om vi tar Tesla, så går det till exempel.

Kombi och andra bilmyter

Jan: Du säger att kombi är väldigt populärt i Norden, inte i Europa.

Erik: Nej, kombi där är likställt med någon form av hantverksbil.

Jan: Varför vill du köra kombi? Det är likbilen och köttleverantören som kör kombi.

Erik: Det är likställt med en liten minibuss, tycker jag. Mentalt. Kombi är inte fint.

Jan: Som din mor. Varför kör du kombi? Är det fler sådana här myter kring köp av bil, förutom kombi och dragkrok?

Erik: Ofta är det att många gånger i Sverige är bilarna ganska välutrustade jämfört med många andra länder. Så även om du köper den enklaste versionen är de ofta ganska bra utrustade. Så är det inte alltid om du tittar nere i Europa. Köper du en bil i Frankrike eller Tyskland finns det de som är jättekonstiga. Men i Sverige är de inte det. Generellt, om du pratar TCO och billigaste ägandet, då är det oftast att gå på grundutförandet och inte lägga till en massa saker. Om du inte verkligen vill ha dem eller tycker du behöver dem.

SOS-knappen och e-call

Jan: Sen var det en grej jag läste i din bok som jag tyckte var jättespännande. Sen typ 2015 eller 2018 måste alla nya bilar ha en sådan här SOS-knapp. En sådan man trycker på och så ringer den ambulansen? Eller gör den det själv om bilen kraschar?

Caroline: Vilka bilar gör det?

Jan: Alla.

Caroline: Jag trodde bara det var typ Volvo.

Jan: Du och jag har ju pratat om säkerhet i bilen. Du säger att den kravlistan, jag vet inte var den finns, har ökats nu i och med att man kan göra grejer i bilar som man inte kunde för tio år sedan.

Caroline: Som vad kan det vara?

Jan: Att den automatbromsar när det är någon för nära framför. Det tyckte jag var coolt, för vi trodde att det var tillval. Sen läste jag i din bok att det är en sådan grej som är standard.

Erik: Jag tror han beslutade 2014 att det skulle införas i alla bilar från typ 2017–2018. Men eftersom en bil inte kan ställas om hur snabbt som helst, sa man att nya, homologiserade bilar, det vill säga bilar som testas och godkänns för första gången, det var jag tror 2018. Men Volvo har ju haft det här sedan 2005.

Caroline: Så bilen själv ringer?

Jan: Du skrev att den skickar var den är, vilken riktning den har kört.

Erik: Hur många som var bältade i bilen, har du löst ut några airbags. Och det skickas så att den mottagande parten, som kan vara 112 eller liknande. Oftast går det via något annat, för olika länder, alla länder har inte teknisk möjlighet att ta emot informationen. Då går man via en annan part, som sen kan ringa upp. Det är för att veta, till exempel på motorväg, ska vi skicka ambulansen södergående eller norrgående? Annars kan de få åka jättelångt för att komma på rätt sida.

Vilken säkerhet är standard idag?

Jan: Är det fler sådana saker, om vi tar kring säkerhet? För det var viktigt för oss. Saker som idag är standard, eller sådana du tycker, nej, jag hade inte köpt en bil utan autobroms eller utan e-call.

Caroline: Vi kollade ju på Taycan, och då var det så att jag frågade, hur är säkerheten i bilen? Och då sa de att man kunde lägga till vissa sido-airbags.

Erik: Och då tänkte jag, men varför, av någon anledning är de inte där?

Jan: Vi skulle kunna prata ett eget program om det, men vi ska inte göra det. Du undrade om sådana säkerhetsgrejer. Jag ska vända en myt åt ett annat håll. Många tror att Euro NCAP-stjärnor är ett lagkrav. Det är det inte. Euro NCAP är en fristående organisation som säljer PR-marknadsföring. De krockar någons bil, tar betalt för det, och talar om hur många stjärnor de får enligt deras system. Det roliga är att om en biltillverkare misslyckas i testet, så får han faktiskt chans att göra om det. Att konstruera om bilen, och det gör man inte i regel, då lägger man till standardutrustning. Men då får du bara det du testar, det är typ det som är världsstandard. Så om man i Sverige har mycket högre säkerhetsnivå, så får du ingen credit för det i Euro NCAP. De har inte vägt in det, eftersom du som kund kan låta bli att välja till det. Euro NCAP är alltså inget lagkrav, utan ett företag som lever på att krocka bilar och tala om hur det gick.

Jan: Det låter som finanskrisen 2008, Standard & Poor's sätter AAA-betyg på fonder som är skit.

Erik: Ja, och då säger man, det är ju lagkrav i Euro NCAP. Nej, men du får mer poäng i Euro NCAP.

Jan: Det är jättemånga som använder det som säljarargument. Shit, det är som Morningstar-stjärnor.

Erik: Ja, och stjärnorna är ju inte... Du får egentligen inte stjärnor, du får poäng. När du har fått nog många poäng får du en viss stjärnnivå. Så du kan få bättre poäng på frontkrock och inga krockskydd, men sämre på sidokrockskydd, och ändå få högt. Det är ett genomsnittligt betyg, som i skolan.

Stjärnor jämförs inom samma klass

Caroline: Är det inte dessutom så att de jämför bilar i samma klass? I sin storlek?

Jan: Ja, det där har jag aldrig fattat. För jag har sagt till Caroline, vår bil väger två ton. Om den krockar och har fyra stjärnor, och den krockar med en Fiat 500, så måste ju vår bil, rent fysikaliskt, göra mos. Den väger ju dubbelt så mycket.

Erik: Samtidigt, om man ska vända på det. Kör du in i en bergvägg, då blir alla bilar mos. Skillnaden blir när du krockar med en annan bil. Då är det alltid bättre att sitta i den tyngre bilen. Det är ofta bättre att sitta i den tyngre bilen med aningen lägre säkerhet, för att du mosar den lättare bilen. Å andra sidan, sitter du i en lätt bil, vill du ju ha så hög säkerhet som möjligt, för då kommer någon och kör omkring och mosar dig. En liten Renault Clio med fem stjärnor jämfört med en XC90 med fyra stjärnor. Krockar de två, sitter du hellre i XC90.

Jan: Jag strök vissa bilar, som småbilar. Jag har inte råd att sitta i en Fiat 500. Och detta är inget illa mot Fiat 500, vi gillar den jättemycket. Det är därför jag kom på den, vi har kollat på den. Men kan man köra runt i en sådan bil och känna sig trygg? Var det en myt?

Erik: Nej, en modern bil, ta en Fiat 500, en liten småbil i stadstrafik, det är väldigt sällan dödsolyckor på det sättet.

Jan: För det är inte så höga hastigheter.

Fysikens lagar och deformationszoner

Erik: Nej, det är inte sådana hastigheter. En tanke är att fysikens lagar gäller. Har du en liten bil kan du inte få stora deformationszoner. Du kan sätta dig i ett kassaskåp och åka från Niagarafallen, som en del har gjort. Men det tar stopp väldigt fort. Du är ju mosad inne i kassaskåpet, men kassaskåpet är helt. Därför hjälper det inte att göra en liten bil för stark, för du har inte deformationszonen som ska absorbera energin, så att din kropp inte gör det. Då blir det till slut fysikens lagar. När du är ute och kör motorväg och ligger i 120, då vill du gärna ha mycket deformationszoner, och då blir det per automatik en stor bil. Men i en stad är det kanske mer uppskattat att det är lätt att parkera. Och dagens bilar är otroligt säkra mot hur det var förut.

Konsten att köra bil gratis

Jan: Vi var inne på det där med när du tittar på en bil. Sen vet jag att du nördar. Av dina 100 bilar, de första 70 sa du att du hade 3 procents avkastning på. Så du är en av få som går plus på bilaffärer. Du nämnde en bok om hur man kör bil gratis.

Erik: Konsten att köra bil gratis. Jag tror den gavs ut 1986, av en kille som hette P. Ross.

Jan: Det var ett roligt namn.

Erik: Han bor i USA idag faktiskt. Han är forskare inom medicin. Den byggde på: byt bil ofta, ungefär som aktier. Analysera, hitta en bil som är undervärderad, just för att du vet vad den borde kosta. Köp den billigt, kör kort, och sälj den normalt. Och gör det ofta, så att det inte hinner hända något.

Jan: Funkar det fortfarande 2021?

Erik: Det gör det fortfarande. På den tiden var det Gula Tidningen, idag är det Blocket. Det finns på alla marknader, varor som är undervärderade, felprissatta. Men jag orkar inte, för det kräver engagemang och tid, att man analyserar. Precis som aktier.

Jan: Men är det ett sätt att lära sig lite? Kanske om en viss modell?

Erik: Ja, och då är det ofta det man börjar med. Man läser in sig på en modell. För då lär man känna igen vad som brukar vara trasigt. När är det bra pris på den här modellen?

Jan: Och sen gäller det, precis som du sa, slå till direkt.

Erik: Direkt.

Jan: Det hade vi också kunnat prata om. Som du berättade, förr fick man lära sig, i tidningen på morgonen, att man fick ringa innan klockan nio. För då började industrirasten.

Erik: Rasten. Då satt de och bläddrade i Gula Tidningen. Så det var jättemånga som ringde.

Barnens första bil

Jan: Om man skulle säga så här, jag vet att du har två döttrar. Om de kommer och säger, pappa, vi ska köpa bil, nu har jag hittat den här. Min första bil var en Ford Escort från 89. Det behöver inte vara det exemplet. Men vad hade du bett om? Detta måste ni ha i bilen.

Erik: Jag tycker nog, om man räknar bort entusiaster, en vanlig 90-procentare. Jag skulle nog hålla med något som 2005 och framåt. För det har hänt ganska mycket med airbags, och allting börjar komma i små bilar och liknande. Så sitter du i en ganska modern bil. Många gånger, när du ska köpa din första bil, vill du ha en billig bil. Då blir det ofta per automatik alternativet att köpa en lite äldre, stor bil. Säkerhet skulle jag nog prioritera. Men tittar du på en modern bil idag, om du köper en ny, då behöver du knappt fundera, för alla är mer eller mindre säkra. Undantagen är de som inte har vettig säkerhet.

Caroline: Vilka är de egentligen?

Erik: Det vet jag inte om vi vill prata om.

Jan: Nej.

Erik: Man kan googla. Tittar du i världen så börjar det kanske komma in saker från andra världsdelar med helt andra säkerhetsnivåer. Eller ta en mopedbil till exempel. Det är en plastbåt med motor på. Den är inte byggd som en bil. Fast den ser ut som en bil och kostar som en bil, så har den inte alls krocksäkerheten hos en småbil. Det är en sådan typisk sak man ska vara medveten om.

Det vanligaste misstaget vid bilköp

Jan: Vad skulle du säga är det vanligaste misstaget många gör i sin bilköpsprocess?

Erik: Det kanske är att man inte provkör och inte läser på. Man sitter och tittar på bilder och bygger upp den i sitt huvud. Jag har gjort så här själv. Jag hoppade på tåget och åkte till Örebro för att se på en Fiat X1/9, en liten sportbil. Det såg ut så bra på bild, men så kommer jag inte in. Jag får inte in benen.

Jan: Ja, det har man inte räknat med.

Erik: Det visade sig att stolen hade fastnat några centimeter fram, så jag kunde trycka tillbaka den tre, fyra centimeter. Men det gick inte att sitta med den ratten. Det såg så bra ut på bild. Och lika många, när vi pratar lastutrymme åt andra hållet, om det är en Tesla Model X, man har sett den glida omkring, jätteschysst. Och så åker du in i garaget där jag bodde på hotellet i natt. Den är inte jättekul att svänga omkring in i ett trångt garage. Den är riktigt stor och bred. Det kanske man inte riktigt tänker på. Hur ska jag använda den? Hur stor parkering? Hur bred garageport har jag?

Caroline: Det är också när man testkör. Då är man ofta bara ute och kör en bit, och sen åker man inte in i något garage eller parkerar.

Jan: Så det gjorde vi ju ändå nu.

Caroline: Ja, det var jätteroligt, testade kamerorna när man parkerar.

Jan: Nej, du får inte förvränga historien. Den första provkörningen, då körde vi ut på motorvägen, körde av till första avfarten, bytte, och körde tillbaka.

Caroline: Ja, det gjorde vi, men sen kom vi på att vi behövde testa att köra in och parkera någonstans. Och den sista provkörningen vi gjorde, då fick vi ha bilen i en och en halv timme. Det tyckte jag var så himla schysst. De sa: "Okej, nu kan ni provköra, ni behöver vara tillbaka om en och en halv timme." Medan på det andra stället hade vi lite ångest. Shit, är det folk efter oss som ska testa bilen? Kan vi verkligen vara ute i 20 minuter?

Erik: Man ska fråga hur länge man kan ha den, så att man kan åka en bit. Tycker man det är viktigt att kunna åka hem och testa, säger man det, så är det regelmässigt inget problem.

Jan: Jag skulle vilja åka hem och se hur det känns att packa in den i garaget.

Provkör många bilar, och se till att ha gott om tid. Kör hem den, kör in den i parkeringshuset.

Erik: Han sa ju till oss, brukar ni handla på Ica, kör till Ica.

Jan: Det var för att jag frågade. Har du något tips här? Och då visste jag redan svaret.

Köpa ny eller behålla begagnad, ur miljösynpunkt

Jan: En sådan här klassisk fråga som jag sett mycket i forumet, utifrån en miljösynpunkt. Köpa ny eller behålla begagnad?

Erik: Här får man skilja. Pratar vi köpa nya skor eller begagnade, behåll de begagnade. Köpa ny möbel eller behålla den gamla, behåll den. För en möbel, skor eller kläder har inga utsläpp när den väl är tillverkad. Den står ju bara där i vardagsrummet. Det är den tankegrodan många gör. De tänker att exakt samma gäller på en bil. Problemet är att en begagnad bil skapar nya utsläpp. De stora utsläppen, alltså bensin- och dieselbil, kommer när den körs. Då kommer det nya utsläpp, jämfört med om du tar en elbil, där utsläppen kommer när den tillverkas, och sen kommer väldigt lite utsläpp när den körs. Det blir ungefär som, ska jag sätta in bergvärme i huset. Det är dyrt att köpa, men sen blir det lite. Så kan man tänka med utsläppen.

Jan: Det är CO2 vi pratar om nu.

Erik: Ska jag offra mycket CO2 nu i början, alltså köpa värmepumpen, för att ha lite CO2-utsläpp sen, det vill säga ha billiga elräkningar sen? Eller ska jag köra vidare med mina elelement som står och släpper ut mycket hela tiden? Det är med den liknelsen man ska tänka, snarare än att tänka, ja men det är alltid bra med det begagnade och fortsätta slita på det. För det är det med allting som inte fortsätter ha negativ effekt när det används. Det är den lilla tankegrodan många gör. Generellt tycker jag återbruk är superbra.

Hur många bilar säljs egentligen?

Jan: Tidigare har jag trott att elbilar ska ta över världen. Men du hade belägg för att det säljs jättemånga fler bensin- och dieselbilar än elbilar. Och att det förmodligen kommer se ut så ett tag.

Erik: För att förenkla, nu lägger vi bort diskussionen om det är miljövänligare, billigare, bättre, eller vad jag vill eller tycker. Om vi lägger bort den och pratar statistik, ungefär som forskning och pengar och indexfonder. Det säljs ungefär 80–90 miljoner bilar per år i världen. I Sverige säljs det ungefär 300 000 bilar per år. I Sverige rullar det fem miljoner bilar på vägarna. Så även om vi skulle sluta sälja bensin- och dieselbilar idag, skulle det ta 13, 14, 15 år att hinna sälja så många, så att alla, om man anser att de här fem miljonerna behövs, skulle kunna ha så många. Problemet är att bilindustrin inte kan få fram det så snabbt, även om efterfrågan finns. Och det de max kan göra, det är de nya, de kan inte göra om de gamla. Det de max kan göra, om de hade kunnat det, var att få fram de här 300 000 nya varje år. Idag rullar det ungefär fem miljoner bilar, 160 000, 170 000, 200 000 laddhybrider, och någonstans 70 000, 80 000, 85 000 elbilar kanske, nu här i augusti. Så det kanske rullar 270 000 laddbara bilar. De andra 4,7 miljonerna är i stort sett diesel- och fossilbilar. Så oavsett vad man tycker, kommer det inte att hända över en natt.

Jan: Du sa också att bilindustrin har så himla långa produktlivscykler. De måste leva med att de vill göra bensin- och dieselbilar ett tag, för de har avtal med underleverantörer. Du sa, man har beställt 20 miljoner växellådor.

Erik: Ja, som ska levereras under tio års tid. Vad ska man göra med dem om man helt plötsligt ska ställa om? Man ställer ju inte om bara över en natt. Om man säger industritillverkning, så kan man tycka, men det är väl bara att... Nej, ska du sluta, du har ju skrivit kontrakt och åtagit dig fabriken. Slutar du med det får du säkert någon form av kostnad, plus att du måste handla upp en ny. Nu behövs inga växellådor på elbilen, men du måste hitta nya kanaler. Det gör att även om bilindustrin skulle älska och vilja, så går det inte, varken tekniskt eller leverantörslogistiskt.

Ränta på ränta i produktutveckling

Erik: Tar vi det här med produktlivscykel, så handlar det kanske om att, ungefär som ränta på ränta, sett lite längre fram så lönar det sig. De investerar galet mycket pengar att ta fram en ny bil. Har man gjort det, så måste den ju leva under 5, 6, 8, 10, i vissa fall upp till 15 år, för att börja betala av sig. Om man då, efter att man nyss har sått allting, börjar gräva upp skörden och så något annat, det har man inte likviditet och möjlighet för, om man sitter fast i kontrakt och mönster. Sen kan man diskutera om man vill och pengar, men det är en annan fråga, rent krasst. Så även om politikerna skulle säga imorgon att ni måste, så går det inte. Och då är det kanske inte smart att säga, imorgon måste ni, för då går alla konkurs. Det blev kanske inte så bra.

Jan: Men ibland är ju vissa i staten delägare, och det är arbetstillfällen. Se på Sverige på varvskrisen på 70-talet, eller när Saab skulle läggas ner. Eller militära regementen som läggs ner, då engagerar man sig, för det är arbetstillfällen, och då blir det andra följdeffekter.

Erik: Ja, och alla länder är i det fallet nationalistiska och stöder sin egen industri. Franska bilindustrin stöttar franska staten, tyska bilindustrin den tyska, amerikanska den amerikanska. Det är ganska naturligt.

Ge bilindustrin tydliga spelregler

Jan: Låt oss säga att politikerna säger, ni måste lägga om. Då måste man förstå allt det här du har berättat, och hur man ska stötta hela den här industrin för att kunna lägga om. Man kan inte bara kräva det. Eller hur? Om vi bara säger att vi rent krasst måste lägga om imorgon.

Erik: Då brukar bilindustrin säga så här, det man vill ha, det är långa och tydliga spelregler. Eftersom man vet vad som gäller, hinner man ställa om. Så att man inte har ett beslut som togs nu, 2 juni, att det ska vara nya förmånsvärden från 1 juli. Det är 28 dagar på sig. Nu har man vetat om det, men det är inte att tillverka. Ge spelregler som gäller för längre tid. Och det har man gjort. Därför är bilindustrin i en jätteomställning nu. Men det är inte superenkelt.

Jan: Vi pratade om det vanliga misstaget innan.

Caroline: Det är bra, Jan, att du håller riktningen med.

Jan: Ja, precis. Vad tänker du, vad borde fler veta, när man tittar på bil?

Erik: Menar du kring bilen eller TCO?

Jan: Allmänt i köpprocessen. Vi kommer titta på ekonomin specifikt, det behöver du inte tänka på nu. Detta vore schysst om fler visste.

Säljaren är på din sida

Erik: Jag måste tänka lite grann. Dels att personen mitt emot dig försöker göra sitt jobb. En del tror på något sätt att det är motståndarlaget. Jag lovar, han eller hon som sitter mitt emot dig och ska sälja bilen, hon eller han tjänar ju pengar om de får sälja den. Ni är på samma lag. Om de kan få dig att köpa en bil, så vinner ju den personen kanske provision på det. Det innebär att de inte är ute efter att du inte ska köpa bil. Så de gör det man kan.

Jan: Men där sa du också igår, när vi pratade, att det finns mycket myter kring marginal. Att de säkert tjänar jättemycket pengar. Det är också en sådan här myt. Går jag till en bilsäljare, bara det ordet är så laddat. Men man behöver inte vara taskig mot bilsäljaren, känna att jag blir nog blåst.

Erik: Ibland kan vi alla se i tidningar, nu är det utförsäljning med någon bil och jättestora rabatter. "37 000 i rabatt, paket värt 42 000 med bilen", helt sjukt stora siffror. Sådana pengar är ingenting som en normal affär genomförs för. Det är i så fall där man har skrapat ihop pengar i flera led bakåt, flera grejer som gjort att man kan göra det. Bemyndigandenivån på olika nivåer är otroligt låg. Den som sitter mitt emot dig har otroligt lite den kan ändra och justera.

När blir det riktigt billigt?

Erik: Men om det är en biltillverkare som vill sälja slut på fjolårets modeller för att det kommer en ny, då kanske fabriken, generalagenten, importören och återförsäljaren har olika anläggningar med volymbonus, som gör att alla vill att den här bilen ska säljas nu. Alla slår på något sätt alla knutar till. Då blir det riktigt, riktigt billigt, och så kanske du ser det i en tidning. Men det är att alla har gjort sitt till, inte att alla har chippat in.

Jan: Ja, exakt. Inte att någon sitter med en jättehög med pengar som den inte vill ge dig. Jag pratade med en kompis som äger en bilhandel, och han sa, lite beroende på hur kunden väljer att finansiera sin bil, så tjänar han lite olika. Men en marginal på en bil för ett par hundratusen, den är ofta inte mer än bara någon tusenlapp.

Erik: Och eftersom jag vet lite för mycket på olika ställen.

Jan: Det är det många inte förstår. Han sa, 4 000 kronor kan vara marginalen.

Erik: Tänk er, en gång i tiden fick vi en biltelefon till ett tecknat abonnemang. Lite så, någonstans vill man låsa upp det. Du ska köra den här bilmodellen, det märket, för då får du finansiering från ett håll, försäkring från ett annat, service från ett tredje. Du kommer byta in den, och då ser man vinsten i hela kakan. Oftast är den minsta delen att du köper bilen, det är väldigt, väldigt lite marginal.

Marginalen på själva bilen är ofta den minsta delen. Vinsten ligger utspridd över finansiering, försäkring och service.

Pressa inte säljaren in i kaklet

Jan: Min takeaway är också, man behöver inte gå från en bilhandel och känna, nu blir jag lurad. Och om jag har pressat säljaren på kanske 12 000 kronor, ja, då har du kanske ätit upp marginalen för den bilen och två till.

Erik: Och säljaren har gjort tjänstefel och kommer få en utskällning. Alla kan göra fel, så ibland kan det faktiskt vara så att en säljare har missat att vi i princip går back på den här affären. Det kan hända, och då blir det de här Facebookgrupperna, "jag fick så här mycket, jag fick så här." Jag kan ta en jättekort historia. Det var en försäljningschef på ett ställe i norr, det här var på 90-talet, och han gjorde affärer med en hantverkare. I hantverksbranschen har man ofta väldigt stora marginaler, framför allt på rörmokerisidan och elsidan. Om du säljer en kontakt kan de få mycket. De satt och pratade pris, och den här rörmokaren tyckte, ja men du måste ju kunna ge mig så här mycket. "Hur mycket tycker du jag får tjäna på den här?" "Ja men du ska väl få tjäna så här mycket?" Då vände han bara dataskärmen och visade hur mycket han tjänade på det. Då var det bara, ja men jag skriver på. För att det är så otroligt väsensskilt mot många andra branscher.

Jan: Men det tror man inte, eller jag trodde det inte.

El, hybrid och laddhybrid, vad är vad?

Jan: Men jag tänker att vi ska hoppa till el- och hybridbilar, som hela din bok handlar om.

Erik: Eller laddhybrider. Man får faktiskt skilja på hybrider. Det är sådana du kan stoppa i sladd som min bok handlar om. Sen förklarar jag skillnaden mot bilar du inte kan stoppa i en sladd. Det är de som ofta kallas hybrider.

Jan: Mildhybrid är sådant du inte kan stoppa in en sladd i.

Erik: Vad sa du, mildhybrid? En Prius, nej. Prius, den tidigaste, hybriden, det är en Prius man kan säga, eller den som är känd. Det är en teknik för att sänka bränsleförbrukning, ett otroligt smart sätt att göra det på. Men det är fortfarande en bil som körs på bensin och har ett litet batteri. Då pratar vi jätteliten batteri, som är till för att kunna lagra energi när man bromsar in, under vissa specifika driftsförhållanden. Sen kan jag köra på elmotorn väldigt kort, kanske en kilometer eller två. Det är ett smart sätt att sänka bensinförbrukning. Men från början var det bensinen som gjorde att jag åkte. När jag spelade in en film om det här, då tog jag en bensindunk och tejpade en liten bit ner på den. Det är för att sänka bränsleförbrukningen. Om det är mellanmjölk, då är mildhybrid lättmjölk. Den sänker ännu mindre. Men då behöver man inte bygga om den. Det är en mycket enklare konstruktion, som du kan hänga på nästan en vanlig motor.

Laddhybrid, det sämsta av två världar?

Erik: Sen nästa steg, plug-in-hybrid. Det är egentligen en elbil med begränsad räckvidd, som du har stoppat in i en bensin- eller dieselbil. Du har den vanliga bensin- eller dieselbilen, och sen dessutom allting från din elbil. Du kan ladda och få el ur vägguttaget, som kan vara fin el om man väljer det.

Jan: Där har jag en fråga. Det där låter som "nu kommer fördelar". Spontant låter det ganska bra. Då har jag elbil för de korta turerna när vi ska till Ica, och bensin när jag ska på semester eller långt. Men sen, i forumet, random guy on the internet, skriver att hybrider är det sämsta av två världar. Är det sant?

Erik: Både och. Det beror på. Den är mer komplicerad än en bensinbil, och mer komplicerad än en elbil, för den har ju båda. Det är en elbil som du kommer serva bensinmässigt. Du kommer serva den drivlinan, du släpar omkring på en halv drivlina som du bara använder ibland. Utifrån alla de aspekterna är det en dålig kompromiss. En del tycker att det är någon form av fördröjningskrig från bilindustrin. Men det handlar också om att titta på hur mycket bilen faktiskt används. Istället för att fortsätta köra en vanlig bensinbil, för att jag inte kan köpa en elbil med tillräcklig räckvidd för att åka till fjällen, så kanske det skulle kunna vara ett bra mellansteg. Det går batterier i världen i brist. Genom att sprida ut dem i ganska många laddhybrider kan du påverka ganska många familjer, om man kör dem på rätt sätt, det vill säga kör dem på el. Sen är det klart att en del har köpt de här för att det är låga förmånsvärden, och så struntar man i att köra på el. Då blir det jättedåligt. Så det är kopplat till ditt eget ansvar, hur de används och i vilka situationer de passar.

Erik: Så jag brukar säga, om du inte provar elbil och funderar, men ändå känner, jag tycker det är bättre att köpa en laddhybrid än en bensinbil.

När är laddhybrid faktiskt rätt?

Jan: Något sådant här, beror det på om vi har lyssnare i Norrland? Att det är bättre?

Erik: Nej, jag ska inte säga bättre, men för vissa. Jag tar ett ganska extremt, eller inte extremt, exempel. Tänk dig att du håller på med ridsport. Du ska släpa en hästtransport och åker på tävlingar. Det kan fortfarande vara 60, 70, 80 mil till tävlingar, och du åker på en helg, fram och tillbaka. Även om det finns elbilar som kan dra två ton, så är det kanske inte jätteskoj att åka 60 mil och så ska du tävla med hästen. Du ska inte göra som vi, åka bara för att åka. Med en hästtransport bakom en elbil kommer du få börja ladda kanske var 20:e mil.

Jan: Du skrev också att det är nästan 100 procent mer.

Erik: Ja, och då får man tänka att en sådan kund kanske det är bättre att köpa en stor laddhybrid, som till vardags kommer på el, men när jag ska på hästtävlingar funkar det fortfarande, och den är fyrhjulsdriven. Då gör jag kanske ingen jättevärdering i om det är bättre eller sämre. Men jag håller med, det är klart det är bättre att köra elbil hela vägen. Många tycker det är ett extremt exempel, men det är ganska många som håller på med det. Eller att jag ska upp i fjällen och ha en fjällstuga och en snöskoter. Eller en husvagn. Det får man ha lite respekt för, att man har olika situationer.

Jan: Men då kan man säga, om du kör mycket husvagn, inte elbil.

Erik: Nej, så ska jag inte säga. Om du kör mycket husvagn beror det också lite på. En del kör husvagn och tar korta sträckor, vi åker bara och tar god tid på oss. Men den som tänker åka ner till Kroatien och campa med husvagn, då får man vara medveten om att den resan blir lite mer speciell. Med en laddhybrid kan du faktiskt köra ända ner dit, ställa husvagnen, och gå omkring på el nere i Kroatien.

Elbil i Norrland

Jan: Kan man ha elbil i Norrland?

Erik: Det går jättebra. Jag har varit och kört själv i Ammarnäs i minus 39 på nätterna och sådär.

Jan: Jag såg det, du hade en bild, att grannen hade en Audi, en bensinare. Jag vet inte vad de hade byggt på motorhuven med filtar.

Erik: Nej, det var en diesel. Det var en Audi, och han var söderifrån, han hade ingen motorvärmare. Att ha en diesel när det är minus 39 på natten och minus 26 på dagen, då blir det svårt att starta om man inte har motorvärmare. Så de försökte med täcke över och byggfläkt under. Men tyvärr kan det också göra att du lurar bilen att tro att det är sommar. Alla sensorer känner, här var det sommarvärme. När du då vrider på nyckeln, då blir det inte heller rätt.

Jan: Men Teslan funkade.

Caroline: Men måste man inte värma den?

Jan: Nya Teslan har värmepump.

Erik: Fast det funkar nog inte vid minus 30. Ja, fast värmepump är en annan sak. Det finns många bilar som har det.

Jan: Det är inte många rätt på mig idag.

Det handlar inte bara om att räkna

Jan: Du sa förut att ekonomi, varför blir det så svårt på bilar, även fast du har pluggat. Då sa jag, jo, fast här handlar det inte om ekonomi och att kunna räkna.

Erik: Det handlar om att veta kanske sannolikheter för hur ofta saker går sönder. Veta vad saker kostar på en bil, och sen kunna skatteregler om det är förmånsbilar, och då skatteregler just för förmånsbilar. Det blir på något sätt olika kunskaper. Du är duktig på att räkna, men måste fortfarande veta vad du ska räkna.

Jan: Ja, precis.

Laddnätverk i Norrland

Jan: Men det finns laddnätverk i Norrland?

Erik: Ja, vi var ju i Haparanda. Det är mycket mer utbyggt söderut. Lite generellt, längs kusten går det bra, men det är mer utbyggt här nere än där uppe. I inlandet har regeringen identifierat att det är ont om laddplatser, vilket det är. Då har man satt in pengar, faktiskt sagt att om du som laddoperatör bygger där, så får du investeringen betald, men du ska sköta driften i fem eller sju år. Man har hittat de här vita fläckarna och gått ut, ungefär som mobiltelefonnät, med en upphandling, och sagt, vem vill bygga här? Så man har försökt driva att det ska byggas mer även i Norrlands inland. Så det går, men det är lite krångligare helt klart att åka där uppe. Nu hoppar vi tillbaka. Vad var din fråga?

Caroline: Jag bara undrar, är det värt det, liksom? I och med att det säljs så otroligt många bensinbilar. En del skulle kanske tycka, det är inte lönt att hålla på med det än, att bygga ut nätet.

Erik: Man kan vända på det. Det blir ju en höna-och-ägget-grej. Finns det inget nätverk, så tvekar folk längre. Det brukar visa sig i bostadsrättsföreningar, när det ska sättas laddboxar. Då kanske man undrar, varför ska vi ha det? Men när det väl sitter där, "vänta, vi har ju laddbox nu", då blir det som en liten dörröppnare. Nu går det ju.

Laddstolpar i bostadsrättsföreningen

Jan: Det har du också i boken. Om du bor i en bostadsrättsförening och funderar på laddstolpar. Du har en hel process. Två kapitel. Det ska jag säga helt ärligt, dem läste jag inte. Jag noterade att de var där, steg för steg, offert, utvärdering av offert, olika flatkabel.

Erik: Ja, tydligen läste du det.

Jan: Det kan vara värt att kolla på. Men jag tänker, det sista vi ska ta här om el och hybrid, som jag vet att många av våra lyssnare, inklusive vi, funderade på. Vad ska man tänka på? För när jag läste, någonstans, jag är så förvirrad över vad jag har hört eller sett nu. Däcken är dyrare för att de är tyngre och behöver ofta specialdäck.

Erik: Ja, eller egentligen...

Jan: Eller skitsamma, vad ska man tänka på med elbil som man kanske inte är van vid?

Tumregler för elbilsköp

Erik: Om jag börjar från korset. Ska du ha två bilar? Då kanske det är lätt, för då behöver inte den uppfylla allting. Då behöver du kanske inte dragkrok och att kunna åka till Haparanda. Så fundera på, hur ska jag använda den här? Och kan jag tänka mig och anstränga mig lite grann, eller inte? Sen ser jag vad de kostar. Sen kan man tänka, tittar du på räckvidden, så kan du räkna bort en tredjedel. Så säger man 45 mil, räknar vi 30 då. Vintertid blir det ju inte... Och räckvidden är inget löfte, det är att man har bestämt att under vissa förhållanden kan man få en jämförbar räckvidd, så att du kan jämföra mellan bilar. Sen kommer värmepumpen in, som gör lite skillnad, men inte mycket. Den räckvidd som visas, det är under väldigt speciella förhållanden, det ska du inte räkna med. Så står det 45, räkna med 30, om det nu är viktigt.

Erik: Och så, viktigt med elbilar, att tänka som vi sa om TCO, att de är dyra i början, men ungefär som en bergvärmeanläggning. Dyrt i början, men billigare under resans gång. Du måste ta med under resans gång, annars kommer du uppleva att det är väldigt högt pris på dem. För det är där du tjänar pengarna. Och tänka att oavsett vad det kostar att ladda runt om i Sverige, så gör du den mesta körningen kanske hemmavid. Då är det kanske den laddningen som är viktig. När vi åkte upp till Haparanda, tror jag inte många brydde sig om vad vi betalade på olika ställen, då gällde snabbast.

Tänk på elbilen som en bergvärmeanläggning. Dyr i början, men det är där, över tid, du tjänar pengarna.

Provkör och känn efter

Erik: Och sen provkör, så att du känner att det här är rätt bil för mig. Många, när man förstår, oj då, det här var ju inte... En Tesla Model X, en fantastisk bil, jag har haft en själv. Men den är inte kul i ett parkeringsgarage, eller om du parkerar den på gatan, bara på grund av sin fysiska storlek. Bilarna känns väldigt olika. Vi har provkört fem, sex elbilar nu, och de var väldigt olika sinsemellan. De var bra på olika sätt. Och hur sitter man? Kan jag lasta det jag vill, ska jag ha hundbur? Ska du ha hundbur, då är det bra att öppna och titta. Vilken hundbur får jag in? Eller barn, småbarn, hur lätt? Eller nej, det här ska bara vara en andra bil, då behöver du kanske inte ha en jättestor, jättedyr, kanske klarar dig med en liten.

Service och slitage på elbilar

Jan: Är det något annat, typ säkring eller däck eller service, som är mindre på elbilar? Du hade en bild där du plockade sönder en elmotor. Hur mycket är det man ska tänka på här? Och du sa att i industrin, när man räknar på elmotorer, ska de hålla i 5 eller 15 år?

Erik: Sitter du på en industri och har en fläkt i taket som snurrar dygnet runt, då har den snurrat 8 760 timmar på ett år. Den servar man inte, den får bara stå och snurra. Efter 15 år byter man kanske ut den. Tar du en bensinmotor som har gått 8 760 timmar, då har den i regel gått, fem gånger det i mil, alltså typ 48 000 mil. På 48 000 mil har du servat det som driver bilen väldigt mycket, och saker har gått sönder.

Jan: Du skrev att många biltillverkare tjänar pengar på servicen. Det var så här sjukt många grejer du skrev. Två sådana hade bytts, tre, jag kan inte orden. På 48 000 mil är det sjukt många grejer som har bytts.

Erik: Jag brukar vända på det och säga, när åkte du sist i en bil som hade gått 48 000 mil? De finns ju inte längre, de är skrotade de flesta. Så det är stor skillnad. Nästa, en sak som är så stor, du kommer inte behöva jättekraftig laddning hemma, om du kan ladda hemma. För där står bilen varje natt. Har du en elbil med stort batteri, som jag har nu, och kan åka 40 mil till vardags utan att det tar slut, fast den officiellt kommer 53 mil eller något sådant. Om jag åker 30 mil en dag och bara laddar tillbaka 10 på natten, det spelar ingen roll. Det är sällan jag åker 30 mil dag efter dag efter dag. Du behöver inte känna att jag måste ha ett kärnkraftverk hemma för att ladda den. Man klarar sig med väldigt, väldigt låg effekt, just för att man har så stort batteri som en buffert, och att den står och tuggar på varje natt om man laddar hemma.

Vätgas och batterilivslängd

Jan: Något annat man ska tänka på med elbil?

Erik: En del frågar, men vätgasbilar, är inte det på gång?

Jan: Nej? Varför inte?

Erik: En vätgasbil är en elbil med ett litet vätgaskraftverk på, kan man säga. Problemet är tekniskt, att det är ganska ineffektivt. Så de kanske kommer så småningom. Det finns bussar som har sådana där vätgastankar på taket. Men någonstans är det elbilar som kommer nu, och det är det politikerna och hela branschen siktar mot. Och säg att någon får för sig att vi siktar fel, så står vi nog där ändå med dem, med tanke på de här produktlivscyklerna på 15–20 år. Jag tror inte att man siktar fel. Jag tror på det stenhårt. Men jag förstår också de som inte... När man sätter sig in i det, förstår man kanske varför det är det som kommer. Men det är ganska mycket att ta in. Det är därför min bok är så tjock, för att det är så många områden. Det är miljö, kommer elen att räcka till, kommer batterierna att hålla?

Jan: En vanlig skröna.

Erik: Ja, de kommer att hålla, för det är inte som på mobiltelefon till exempel.

Smarta detaljer från boken

Jan: Sen var det vissa små grejer i boken som jag tyckte var jättebra. Typ, skriv telefonnumret på insidan av bensinluckan.

Erik: Laddluckan.

Jan: Bensinluckan, jag visste inte vad det heter.

Erik: På många bilar är det bensinlucka man har kvar, och så har man satt ladduttaget bakom. Vi har ju diskettsymbolen på datorn, fast det är ingen som har disketter idag heller.

Jan: Men det är för att nästa man ska kunna ringa dig, om man sitter på restaurang och bilen är fulladdad. Sen får du straffbetala, på Teslas stationer får du betala om det är kö och du är i vägen och inte flyttar på den.

Ladda aldrig på en vanlig sladd

Jan: Sen var det en grej jag inte visste, som jag hade riskerat att göra. Du ska helst inte ladda din elbil på en vanlig elsladd, på en vanlig kontakt, utan där ska vara en laddbox mellan. Och du ska absolut inte använda en förlängningssladd som är ihoprullad.

Erik: Nej, allt det där har egentligen att göra med, elektriskt sett är det inget problem. Men problemet är att de här grejerna man använder, kontakten som kallas schuko, och vanliga stickuttag, de är inte gjorda för så här mycket effekt under så lång tid, att dras ut och in. Även om de är märkta så, det var inte elbilar man hade i åtanke då. För att det ska ske på ett schysst sätt i längden, säger även Elsäkerhetsverket och alla, då ska man ha en laddbox. Det sämsta du kan göra är att köra med schuko och skarvsladdar och slänga en hög. Då har du byggt in sannolikheter för att det kan gå lite dåligt.

Jan: Det var en sådan här grej som stack ut för mig när jag läste det.

Vad är TCO, Total Cost of Ownership?

Jan: Vi ska hoppa in i den ekonomiska sidan kring bilägande. Där brukar man prata om TCO, Total Cost of Ownership. Det är att man tar allt, från inköp och brukande till försäljning. Och då är det bara pengar man pratar om. Var börjar man när man tittar på det? Jag kan säga, trots att jag är lite ekonominörd, vi har fört bok på varje utgift sedan 2006, så har jag förnekat hur mycket bilen har kostat oss. Jag gjorde nog aldrig en TCO-kalkyl förrän du och Kero på forumet sa, nu är du dum i huvudet om du inte gör det. Jag var så här, jag fattar inte, jag fattar inte. Och sen bara, jag fattar.

Erik: Vad fattar du då, Jan?

Jan: Det pratade vi om i förra avsnittet. Jag fattade att jag faller i diket för att jag jämför äpplen med päron med kiwi.

Erik: Eller säg det äpplen med äppelmos. Många tittar ju på inköpspriset. Då är vi tillbaka på bergvärmepumpen. En bergvärmepump är jättedyr, en bil är dyr, och en elbil är ännu dyrare. Och så tittar man, då måste det innebära att det är dyrt. Vänta nu, du ska lägga till de här grejerna, vad kostar den och vad drar den. Men många gånger är det småpengar. Det stora kommer här borta, vad får jag när jag säljer den? Då blir det att jag köper en dyr bil, och så får jag kanske bra betalt för den begagnad. Eller jag köper en billig bil, och så är den värd sådär mycket. Då spelar det ingen roll hur mycket bensin den drog, eller el, eller däck eller service.

De fyra frågorna i en TCO-kalkyl

Jan: Vilka är de stora grejerna? I boken skriver du fyra frågor. Vad kostar bilen jag köper från början, vad kostar bränsle, skatt, försäkring med mera, vad kostar service och reparation, och vad får jag när jag säljer den? Men kan du bryta ner det? Vad är tumreglerna?

Erik: Man kan vända på det. Tittar du på ett pris på en konsumentleasing, så är det bakom den en sådan kalkyl. Om den är gjord och lite pressad, så är det inte så att man tjänar jättemycket pengar, utan det är ungefär vad det kostar. Så den är ganska bra för att se slutresultatet.

Jan: Bara en lek med tanken. Om bilen går privatleasad för 7 000 kronor och jag räknar fram att den kostar 4 000 kronor, så har jag räknat fel.

Erik: Med stor sannolikhet. Eller, det blir lite som aktier. Du har chansat på att den kanske inte går sönder. Du kanske vet att du är ovanligt försiktig. Du kanske hade tur som köpte den på rea. Någonting avviker du lite från index.

Marginalen i privatleasing

Jan: För det är också en sådan här, de som gör privatleasing. Det är inte som att vi säljer den för 7 000 kronor i månaden och tjänar 4 000 i marginal.

Erik: Utan marginalen är slimmad. Det finns marginal på många ställen. Någon tjänar lite på försäkring, någon lite på service, någon lite på att låna ut pengar, någon på att sälja bilen. Och sälja bilen kan både vara importören som gör det, och återförsäljaren. Det är så många parter inblandade, och då tjänar alla sin lilla kaka. Men går alla ihop och tvingar varandra att tjäna knappt något, eller så råkar det vara ett företag som äger hela kedjan. Volvo till exempel har sitt Volvokort, Volvofinans och Volvo. Då kan de se, vi nöjer oss med att tjäna ungefär som ett hus på totalentreprenad. Vi tjänade lite på rörmokaren, lite på elektrikern, men det blir huset billigare.

Jan: Nu hoppar vi, för detta är så intressant. Jag vet att du har haft en leksaksaffär. Man brukar prata inom retail, då är marginalen typ 50 procent. Man köper in för 100, säljer för 200, och lägger på moms.

Erik: Ja, exakt.

Jan: Om man ska göra en tumregel, om man tittar på en privatleasing för 10 000 kronor i månaden, hur mycket är vinst?

Erik: Den tror jag inte jag ska uttala mig om, hur mycket som är vinst.

Jan: Du behöver inte säga 50, är 5 000 vinst av de där 10 000?

Erik: Det är garanterat inte 5 000. Det man kan säga generellt, om du ser ett pris, om det är kampanj på en leasing, en skicklig kampanj, då finns det mindre kvar. Standard, då finns det mer. Det beror på vilken bil det är.

Jan: Men för att få en känsla, för totalt, allas marginal. Kan det vara 20 procent?

Erik: Kanske, om du lägger ihop hur mycket man tjänar på finansiering, försäkring, service. När du lägger ihop alla kakor. Och vid kampanj kan det gå ner till noll. I vanliga fall kanske de kan gå ner till 3–4 procent på alltihop. Om jag bara gissar. Nu gissar jag faktiskt på riktigt, även om jag vet vissa siffror.

När säljaren skjuter in pengar

Erik: En skillnad kan vara att om de ska sälja ut en gammal modell. Nu till exempel håller e-Niron på att säljas ut, för det kommer en som heter Kia EV6. Då kanske man vässar lite extra, känner att nu skruvar vi ner så hårt vi kan. Eller, vi har ett lager, vi gör en kampanj för att ta mycket kunder nu. Då kan det till och med vara negativt, man skjuter in pengar. Eller om vi tar MG, som är en ny aktör för många, ett nytt märke. Det har funnits jättelänge, men på marknaden ska det komma en elbil. Då kanske man väljer att göra ett riktigt rövarpris. Det går back, men om man har 500 bilar, för de sålde en relativt bra bil. Visst, den har haft lite buggar, men det är ändå en sådan här bil från 2021. Och den kostade 1 990 kronor i månaden i 36 månader. Den borde kanske kosta 3 500, och vässar man det borde den kosta 3 000.

Jan: Det är roligt att du säger det, för standardpriset nu är 2 890 kronor.

Erik: Någonstans kanske du sköt in tusen kronor, tycker man. Men det är inte tusen kronor, det är 800 kronor utan moms. Så de 800 kronorna gånger 500 bilar.

Jan: Det är 5 miljoner.

Erik: Ja, om du lägger ihop det på tiden. Då kanske det är 4–5 miljoner de väljer att sätta som en form av marknadsföringspengar, för att lansera på marknaden, eller utfasningspengar för att sluta med den. Och så är det en begränsad volym. Då gäller det ju att passa på att hugga när erbjudandet kommer. För när det kommer sen, då kanske det är 2 900, 3 200, 3 500.

Var ombytt till matchen

Jan: Det är det jag brukar prata om i andra sammanhang, att vara ombytt till matchen.

Erik: Ja, att ha gjort sin research.

Jan: När du skrev på forumet till mig och Caroline, testa denna, köp inte den, men testa den. Var det MG:n då?

Erik: Ja.

Jan: Inte köp den, utan testa den först.

Erik: Nej, precis.

Jan: Och då var jag fortfarande, min bror skrev, men jag har alltid blivit lärd att leasing är dåligt, det är som när man inte har råd, då tar man leasing. Och innan jag var klar med hela den mentala processen kring privatleasing i mitt liv, då var erbjudandet borta. Då var de 500 bilarna slut.

Erik: Exakt.

Jan: Så då var jag, okej, man behöver vara ombytt till matchen, och vänta. Ja, men nu kommer det en börskrasch, nu köper vi. Eller nu kommer det en kampanj, nu köper jag.

Tumregel, elbil får kosta tusenlappen mer

Erik: En tumregel, om du tänker ta en liten, normalstor eller mellanstor bil. Har du en konsumentleasingkampanj, och en vanlig bensinbil kostar 2 000 kronor, så skulle en elbil kunna få kosta 3 000 kronor, och det är samma månadskostnad. För i de där tusenlappen i skillnad, då är det bensinkostnad och skatt som gör skillnaden. Så en TCO på en elbil, om det är privatleasing, den borde vara 1 000 kronor dyrare, och du får ändå samma totalkostnad, när du lägger in bränsle och skatt. För det ingår inte i kalkylen. Funderar du på en bensinbil för tre, kan du fundera på en elbil för fyra, och så kommer det ändå kosta lika mycket i månaden. Det räknas med en tusenlapp om du kör 1 500 mil.

Jan: Och sen, vad var det du sa om MG:n?

Erik: Att erbjudandet var slut. Var ombytt till matchen.

Matchen i november och december

Erik: Det spelas mycket match i november, december. För då ska många nå sina årsmål. Det kan vara att få ut de här sista, beroende på om man är en återförsäljare, eller en enskild säljare har bonus, en generalagent eller importör har bonus, och fabriken har olika utsläppsmål. Det har ju varit EU, där man väger ihop. För fabriken kan det vara jättemycket värt att få sälja elbilar, varje elbil är värd mycket att få registrera det året. Lägger man ihop lite olika sådana effekter, då blir det mycket match i november, december, när man har olika anledningar. Når jag det, så är det värt så mycket, då kan jag ge bra rabatt på den här bilen. Fast det är inte rabatt. Det är att för den här nivån tjänar man så bra pengar att det är värt att göra det.

Jan: Men det är bara vissa, det är inte alla bilmärken det gäller?

Erik: Nej, och då gäller det också att de har bil att leverera. Har de inget att leverera, finns det ingen anledning att göra något erbjudande.

Jan: Men de kommer inte leverera i december om jag köper?

Erik: Jo, det kan de göra om de har lagerbilar.

Jan: Det är därför jag tänker att det inte gäller alla bilmärken.

Erik: Man kan säga så här, sannolikheten för felprissättningar ökar i november och december.

Jan: Det är fantastiskt att veta.

Erik: Nästa match, lite halvfinal, kan vara vid kvartal och halvår. Eller om det införs nya regler. Till exempel nu var det nya förmånsvärden. Då kan det också bli lite extra match.

Jan: Hur vet man när det införs nya regler?

Erik: Man hänger på forumet. Det är de i branschen som vet. Är det badrum som ska byggas om, så vet badrumsbranschen när det görs. Är det bilar, så vet de i bilbranschen.

Jan: Och jag som privatperson kan inte hänga med?

Erik: Nej, det annonseras. Å andra sidan brukar det börja märkas, det ploppar upp mycket artiklar.

Varför sänka priset via leasing och inte kontant?

Jan: En grej du sa, vi är ändå inne på privatleasing. Ibland kan det vara förmånligt för bilsäljarna, som grupp, att sänka priset genom en privatleasingkampanj, än att sänka köppriset, kontantpriset på bilen. För om man sänker kontantpriset, så sabbar man för andrahandsmarknaden.

Erik: Om man tar en stor bild. Laborerar du och flyttar själva priset på en vara, så påverkar det vad motsvarande begagnade är värda. Väljer den som har sålt att göra det, då, jag ska inte säga sabbar, men du påverkar det kanske oönskat. Det finns massa leasingkontrakt baserade på vissa nivåer av restvärden. Bilarna ska komma igen, man har lovat att köpa tillbaka bilen för det här, för att du som kund inte ska behöva ta den risken. Därför vill man ogärna göra en prissänkning. Då är det bättre att jobba med privatleasingkampanjer. För då är priset fortfarande detsamma om du ska köpa den, men du kan göra bra privatleasing. När den sen är färdig och ska säljas som begagnad, så har ingen ändrat det visuella priset.

Leasing och kontroll över bytet

Erik: En stor drivkraft, om jag vänder på det, är att bilbranschen då har kvar kontrollen över när du byter bil. Äger du din V70, så kan du välja, ska jag byta efter tre år, fem år, nu gick det bra, nu gick det dåligt. Det kan inte bilbranschen påverka. Har du ett leasingkontrakt, så är det de som väljer, de kan säga, du måste lämna igen den efter tre år. Då är du tvungen att skaffa ny. Sen kanske du köper ett annat märke, men då har man kvar initiativet. Det håller uppe att folk byter bil, och då har de bil.

Jan: Och sen är man så här lojal. Jag upplever att till exempel...

Erik: Lojal mot vem? Mot ett märke.

Jan: I vår familj, med mamma, man är som sina föräldrar. Jag tror vi har haft fem Volvobilar.

Caroline: Vi hade också Volvobilar. Sen 80-talet.

Erik: Vissa märken har mer lojala kunder än andra. Och vissa biltyper. Sportbilar kan vara så att jag vill prova en sådan, och en sådan, då är man inte märkeslojal. Eller så kör man Volvo, vi sitter bra i jätten, jag vet var alla knappar sitter, och jag känner Kalle som säljer. Så lullar det på med samma, samma, samma. Bilindustrin önskar att du är lojal och köper samma märke. Man önskar också att de har olika modeller, så att du kan följa med när du behöver något annat, och fortfarande köpa samma märke. Har du suttit i din V60, så känns en V90 som påminner om en V50, du känner igen dig. För vi är lite vanemänniskor. Sätter du dig i någon annan bil, och de här knapparna är på annat ställe, det var jobbigt.

Jan: Ja, precis. Men ibland kan man bli glatt överraskad över andra finesser, som Volvon kanske inte hade.

90 procent av nybilsförsäljningen är privatleasing

Jan: Vi har ju 90, jag tror du sa, eller jag såg en siffra, att 90 procent av all nybilsförsäljning till privatpersoner är privatleasing idag.

Erik: Ja, du hade hört den från annat håll, och jag skulle nog gissa det.

Caroline: Vi blev förvånade.

Erik: Då får man tänka på att av bilar som säljs, säljs grovt hälften till företag och hälften till kunder. Det brukar vara någonstans 46 åt olika håll. Och av de som säljs till privatkunder, är nog en väldigt hög andel privatleasing idag. Det gör att du inte behöver ligga ute med pengarna, du behöver inte låna av banken. Räntorna hos bilhandlare ligger ofta mellan 0,95 och 4,95 procent. Vilket kanske känns högt. Men skillnaden är att de har bilen som säkerhet. Går du till en bank, så har de ingen säkerhet, och banken tycker inte att blancolån är så jättekul. Jag hade en bekant som tog ett blancolån, och det tog 5,45 procent i ränta, för det fanns inget hus att låna mot. Medan bilarna kan ta själva bilen i säkerhet.

Låna på huset eller på bilen?

Jan: Men kan man säga att det fortfarande är bättre att låna på huset, om man har möjlighet?

Erik: Det beror på. Bilbranschen kör, det har sålts en del Tesla med kampanjränta på 0,25 procent. När det är pressade räntor i bilbranschen idag, är de ofta 1,95 eller 0,95, eller åtminstone 2,95 procent. Tar du lån på huset idag, ett rörligt lån, kanske du får 1,40, 1,30, beroende på, men det är inte säkert. En del har säkert 1,7, 1,8 procent. Men grejen är, har du tagit det låneutrymmet på huset, och så vill du renovera badrummet, då kan du inte komma släpande med bilen till banken och säga, kan du ta den här som säkerhet? Nej, du har inga pantbrev, du får inte låna mer på villan. Så lite ska man fundera, är det bättre att göra det där? Det är ändå lite skillnad.

Jan: För mig är det så här, jag gillar att maximera låneutrymmet, så länge man använder det till bra grejer. Vi tog faktiskt vårt med bilen som säkerhet, trots att vi hade kunnat få lägre ränta på huset, av just den anledningen.

Erik: Det kan också vara att om du inte finansierar bilen, så får du inte serviceavtalet, eller försäkringen, för att det är en form av paketaffär. Det bygger på att du tar hela kittet.

Fördelar med privatleasing

Jan: Vi har berört privatleasing. Vad skulle du säga är fördelarna?

Erik: Jag brukar jämföra privatleasing med hyreslägenhet, mot bostadsrätt. Det är lättare att flytta, du vet vad det kostar, du vet vilka regler som gäller, du kan flytta till en annan ort, byta till en annan bil, du får ett annat behov, och du vet i förväg vad det kostar. Och man gör det i princip alltid bara på nya bilar. Det finns även fall där det inte är så, men i princip kör du alltid en ny, fräsch bil. Efter tre år lämnar du in den och tar en ny, fräsch bil, istället för att köra på en som blir äldre och äldre. När bilarna är nya har du garantier på dem. Det ingår vagnskadeförsäkring, de går sällan sönder, det behövs inte servas, däcken är hela. Så du åker i fräscha grejer utan att behöva engagera dig. Så det är framför allt smidighet, och kan också vara väldigt prisvärt, framför allt vid de här lite mer pressade kampanjerna.

Jan: När jag kollade, jag tror Råd & Rön hade en artikel, de sa också, enkelt och bekvämt. Och sen, ingen kontantinsats, alla sparpengar finns kvar. När man jämför, ska man räkna, ja men då hade jag kunnat investera de pengarna under perioden istället?

Erik: Ja, det är väl en fördel i det här sammanhanget. Istället för att låna 400 000 kronor och köpa en bil, ta det med konsumentleasing, och strunta i att låna upp det. Eller låna upp 400 000 kronor och köp indexaktier om du tycker det är roligare och känns säkert. Du har friheten kvar.

Alternativkostnad i kalkylen

Jan: Men i en TCO-kalkyl, när du jämför olika bilar, räknar du med alternativavkastning, 4 procent eller 7 procent på börsen?

Erik: Det kan man göra. Jag brukar räkna att du lånar till den, så jag sätter alltid en ränta på den. Då kan jag strunta i, eller egentligen har jag satt ett värde på att du inte lägger in dina egna pengar, för de är fortfarande fria. Så det blir alternativkostnaden, för jag har inte bundit upp eget kapital. Sen sätter jag ingen alternativkostnad på låneutrymmet, att nu har jag kvar låneutrymmet, för det är en liten annan grej.

Jan: Sen sa de också, fasta månadskostnader utan överraskande utgifter. Och du slipper sälja bilen efter avtalstiden. Är det en fördel att du slipper sälja?

Erik: Ja, det är det. Men man ska vara tydlig, det kan fortfarande uppstå kostnader. Krockar du med bilen, så blir det en självrisk, även om du har leasing. Och får du stenskott, måste du byta ruta. Så det ingår inte i de här onormala grejerna. Den överraskningen kan fortfarande komma.

Att sälja bil är jobbigt

Jan: Vad sa du mer? Du säger, jag säljer den. Är det en fördel att du slipper sälja den?

Erik: Tar du 100 personer, jag skrev faktiskt min uppsats om det här med prutat och färdigt i bilbranschen på 90-talet, och då ringde jag och intervjuade kunder. De flesta tyckte inte att det var kul att köpa bil. Men skulle man intervjua dem om vad de tyckte om att sälja bil, så tyckte man det var ännu värre.

Caroline: Man tycker det är ett tråkigt sätt.

Erik: Det är inte bara tråkigt, det är jobbigt. Det är mentalt. Det är jobbiga kunder som kommer och sparkar på din pärla. Få tyckte det var ett nöje att sälja sin bil. Jag har sålt och köpt bil mycket, men jag tycker det är tråkigare och jobbigare nu än förr.

Jan: Du sa, jag sätter inte ut mitt telefonnummer, jag sätter ut min mejladress. Och har man inte skrivit under med sitt namn och sagt hej, så sorteras man bort. Och det här "sista priset, kompis".

Erik: Jag har varit med om att jag annonserat ut en sak för 500 kronor, och det enda tecknet jag får, "200 kronor?" med frågetecken. Inte hej. Så då brukar jag säga, någon slags hyfs. "Hej, när kan jag komma och titta?" Eller, "javisst, hej, kan jag komma och titta?" Någonstans, för att kunna välja, känns det här bra, är det här någon som är intresserad, bor personen nära? Då beskriver jag väldigt mycket i annonsen också, finns det något att ta kort på, en buckla på en skärm eller vad det nu är, så skriver man det, och tar det därifrån. Sätter du ut ditt telefonnummer, kan det komma mycket intressanta samtal.

Självrisk vid leasing

Jan: Jag tänkte bara fråga, om man krockar med en leasad bil. Du sa att det var en självrisk. Men är den normal, eller är det någon stor överraskning?

Erik: Det beror på. En vanlig olycka, som inte är något konstigt, då är det en vanlig självrisk. Men det man ska vara observant på, det kan skilja rätt mycket. Tar du självrisken på en Tesla, deras vagnskadeförsäkring, den kan vara upp mot 13 000–16 000 kronor. Så råkar du backa in i grindstolpen här ute, och det kostar 22 000 kronor att fixa, då kanske du får betala 13 500 kronor för att laga det. Medan det på en annan bil kanske är 5 500 kronor. I vissa fall kan man teckna tilläggsförsäkringar för att få ner den här självrisken till kanske 1 500 kronor. Det är ganska högt i kronor, tycker jag. Typisk självrisk är mellan 6 000 och 8 000 kronor.

Jan: Men är det inte så att man ofta kan, för när vi fick offerter på olika privatleasingar, frågade de, vill ni ha en egen försäkring eller vår försäkring?

Erik: Det är egentligen bara, vill du ha Trygg-Hansa, eller vill du ta Volvos försäkring, eller VW:s försäkring.

Jan: Ja, precis, vi hade Folksam.

Vagnskada ingår alltid i en ny bil

Erik: Men det de menar då, en ny bil som säljs i Sverige, i princip alla har det som kallas helförsäkring, eller vagnskadeförsäkring. Det är det som gör att du inte behöver vara helförsäkrad. De reparerar bilen om det är ditt fel. Det är inte den försäkringen de pratar om. När de säger det, menar de ofta den andra halvan, som är trafikskada, stöld och allting. För vagnskadan ingår i bilen, det är en peng som är inlagd i kalkylen från importören. Så det är halvförsäkringen de undrar, vill du ta den via oss eller separat?

Erik: Det gör att om du tar till exempel Länsförsäkringar, och har krockat med en Ford. Är det ditt fel, då är det vagnskadan, och då är det enligt Fords villkor. Men är det stöld, då är det Länsförsäkringars. Eller om det är ett stenskott på rutan, då är det Länsförsäkringar. Så det är olika försäkringsmoment. Vagnskadeförsäkring kan du aldrig välja, men du kan faktiskt helförsäkra även en ny bil. Men då får du betala mycket mer, och då har du dubbelförsäkring.

Jan: Men då brukar de ha villkoren att om det finns annan försäkring, så täcker de inte det.

Erik: Nej, precis.

Jan: Men det här med försäkring, känner du att du inte vill rota i det? Det blev inte lättare.

Erik: Nej, jag hade ett utbrott här över en assistansförsäkring i förra avsnittet. De kunde bogsera bilen till en verkstad som sa att de inte kunde laga den. Och då var jag, vad är poängen med det?

Jan: Eller om du har kört dit den själv, då är det vissa villkor. Men om du ställer den 100 meter bort på gatan, då är det andra villkor. För då har du blivit stående längs vägen.

Erik: Exakt.

Vad ingår i en privatleasing?

Jan: Vad ingår i en privatleasing? Jag har skrivit, service, värdeminskning, försäkring, vägassistans, fri lånebil, sommar- och vinterdäck, däckbyte, däckförvaring.

Erik: Ofta. Nej. Och det tyckte jag var jättebra med däckförvaring, att någon tar hand om dem.

Jan: Det som ingår, det är som i en hyresrätt. Vill du ha extra tillgång till bastun i grannhuset, får du betala.

Erik: Nej, lite skämt och allvar. Det kan ingå så många saker, du räknar upp många. Men du ingår ju, att leasa och använda bilen. Många har bakat in försäkringen, eller så har du kryssat. Men många gånger ingår inte försäkringen, du måste säga att du vill ha det. Vinterdäck ingår ganska sällan, annat än vid kampanjer, eller om du satt ett kryss. Många gånger, väljer du att ta vinterdäcken i privatleasingen, då får du betala hela vinterdäcken efter tre år, och lämna igen dem. Köper du dem själv, då har du samma kostnad med dina egna vinterdäck.

Jan: Caroline, vi vill ha en sådan här tipsruta.

Caroline: Ta inte dem.

Märkesförsäkringen är ofta bäst

Erik: Försäkringen, jämför. Men generellt, de vanliga märkena, det är nästan alltid förmånligt att ta märkesförsäkringen, för de har oftast lite bättre villkor. Det är inte alltid de är billigare, men de har oftast lite extra. Krockar du inom ett och ett halvt år, får du en ny bil istället, för man har åldersavdrag. Så det är ofta bra.

Jan: Märkesförsäkringen, det är bilmärket, de har en egen?

Erik: Men de har ofta upphandlat det via Trygg-Hansa eller Länsförsäkringar.

Jan: Är det det att Tesla har Trygg-Hansa?

Erik: De har haft olika genom åren. Det är inte många. Försäkringar är en egen djungel.

Jan: Sen sa du en massa annat, däck och däcksförvaring.

Erik: Nja, det kan nog ingå. Det brukar vara precis sådana här saker man kryddar en kampanj med. Nu får du med det också. Däremot brukar inte tvätt ingå.

Jan: Nej, det sa jag inte.

Service och reparationer

Erik: I vissa fall får man ändå räkna. Nu pratar vi om planerad service, inte egentligen reparationer. För reparationer är ofta något onormalt. De här bilarna är så nya, så de reparationerna ska täckas av garantin. Är det inte sådana reparationer, då är det sällan de ingår.

Jan: Så service kan man skita i?

Erik: Nej, nej, tvärtom, det ska du ta. Det ingår. De lagar om det går sönder, men då ingår det i den vanliga konsumentgarantin, som om kameran går sönder.

Jan: Bra.

Nackdelar, att säga upp avtalet i förtid

Jan: Om vi tar nackdelar. Du har skrivit på forumet. Ett som Råd & Rön också skrev, svårt och dyrt att säga upp avtalet i förtid.

Erik: Ja, ofta kan du inte säga upp det, för de har knutit ihop det, det är så många parter, aktörer, som har knutit ihop. De vill inte bara annullera kontrakt, för de har på olika sätt knutit upp sig, ungefär som att du tar ett bundet lån på villan. Du kommer inte undan det bundna lånet, då får du betala ränteskillnadsersättning. De har fixat pengarna, de låg inte och skräpade. Det kan också vara att du mister jobbet, och förut började du pendla. Du kan få barn, det tar en stund. Men du kanske skiljer dig, helt plötsligt behöver du inte familjebilen. Då är det inte bara att knalla in och säga, jag vill ha någon annan. En privatägd bil kan du ofta välja att sälja imorgon. Men här får du tänka, nu ska jag ha den här bilen i så många år.

Jan: Något jag sett ofta, att man får betala 40 procent på resterande månader.

Erik: Ibland är det 100 procent, ibland 0. Det beror också på, har du tagit ett sjuårskontrakt och vill bryta efter ett år, då är det ganska kinkigt. Men har du tagit ett treårskontrakt och vill byta efter två och ett halvt år, då går det ofta.

En skröna om leveranstider

Erik: Och framför allt, det kanske tar bort en skröna. När kontraktet är slut, om du funderar på när nästa bil kan levereras, och det inte riktigt stämmer. Det är inget problem om du pratar med bilhandlaren. De kan oftast förlänga några månader, eller byta någon månad i förtid. Så man måste inte byta på den dagen.

Jan: Tänkte inte ens på det.

Erik: Prata med handlaren och säg som det är. Men då kan det bli, jaha, vad är inbytet? Och så blir det lite med däck.

Jan: Men säg, detta är om man måste bryta, om man plötsligt en morgon upptäcker att man är gravid, om man vill ha en större bil. Går det att göra åt andra hållet? Nu har vi denna, men nu vill vi ha en större.

Erik: Kontraktsmässigt går det inte. Sen kanske säljaren känner sig jättesugen på att sälja en dyrare bil, så han löser det och tar smällen och kostnaden. Men det är inte så att han bara ringer finansbolaget och glatt river kontraktet, för det är ofta en annan part. Då tar den personen den kostnaden och bakar in den i affären.

Att ta över ett leasingkontrakt

Jan: Det har jag också sett på Blocket, att det finns överlåtelser, "säljes". Är det något?

Erik: Ja, då kan det ofta vara en lite mindre kostnad för att ta över någon annans befintliga kontrakt. Men man ska vara medveten, den som ska ta över måste godkännas. Bara för att du och jag kommer överens, är det inte säkert att finansbolaget, DNB eller Leasingplan, accepterar dig som kund.

Jan: Men är det en bra grej om man vill testa på leasing? Jag märker på ditt ansiktsuttryck.

Erik: Lite kan man säga, det är som att ta över en lägenhet utan att göra flyttstädning. Du får räkna med att ta över förra ägarens skit. Håll reda på milen, för det finns något som heter övermil och undermil, hur mycket han eller hon kört. Och skador, finns det några skador? Du tar ju över på något sätt. Har du en buckla, kommer jag att betala för den? Då ska du kunna analysera onormalt slitage. Du tar över ansvaret som om du hade använt den från början. Bara så att man är medveten, så man inte tycker, åh, det var jättebilligt, det är bara i tre månader. Och så visar det sig, nej men du har kört 3 000 mil för mycket, och det kostar så här, och här har du 14 bucklor, då kostar det så här.

Jan: Oj då.

Erik: Så du tar över den som om du vore förra ägaren från början. Normalt sett är det inga konstigheter, bara så att man är medveten om det.

Onormalt slitage

Jan: Nu har vi berört den andra delen, onormalt slitage, kan bli en extrakostnad. Och så skrev jag, små rep och bucklor, skador på inredning, stenskott, vilda barn, husdjur. Du skrev, kör du mycket materialtransporter, eller har ungdomar som kör bilen, eller parkering, så kan det bli dyrt. Men är man normal?

Erik: Vissa tillverkare ger ut, man kan hämta en broschyr på nätet. 30 sidor med foton. Detta är normalt, detta är inte normalt. Problemet är att det du tycker är normalt, kanske inte jag tycker. Man kanske inte alltid är i den statistiskt normala fåran.

Erik: Samtidigt finns det också, det är kanske en nyhet för mig att inte kalla det skröna, men matematiskt. Om du får ett stenskott på rutan när du äger den, så kan du byta och laga den mot en självrisk, då betalar du kanske 1 500 kronor. Byter bilhandlaren in den bilen med stenskott, så har bilhandlaren ingen försäkring, han måste betala hela priset för att byta rutan. För bilhandlaren kanske det kostar 5 000 kronor att byta rutan, och då måste han dra av 5 000 kronor utan att ha tjänat en spänn. Då är det bättre att du lagar vindrutan på din försäkring innan du byter in den. Det är inte för att bilhandlaren är snål, det är för att han inte har en försäkring han kan skylla på.

Fixa till småskadorna innan du lämnar in bilen. För dig kostar ett stenskott 1 500 kronor i självrisk. För bilhandlaren kostar samma ruta 5 000 kronor, utan försäkring att luta sig mot.

Erik: Så se till att fixa till småskador innan du lämnar in den, för dig är det en annan kostnad än när det väl är inbytt. Lämna inte bara nyckeln och tyck "lös det".

Jan: Oj då, men det kostar väl inte 5 000 kronor att byta en ruta?

Erik: Jo, sen den väl är där. Om man inte bara gör själva skadeanmälan och du kan lösa det. Men de vill inte blåsa dig när de säger att det kostar 5 000 kronor, och du tänker, men jag betalar 1 500 kronor. Du betalar självrisk, och de betalar bytet, för de har ingen försäkring.

Småbarn, grus och presenningar

Erik: I andra fall kan det vara reparation. Det är okej med några bucklor, men det handlar också om hur gammal och hur stor den är. Vi som har haft småbarn, jag menar grus, och om de hoppar in, det är klart det blir skrapat med grusiga skor, de sitter och sparkar på baksätet. Det kanske inte nästa, eller bilhandlaren, då du tittar på en begagnad bil, en del kunder tycker, den där var väldigt sliten.

Caroline: Vi har till exempel min mammas man, Rune, han är extremt skötsam med sin bil. Ibland kör han inte den bilen, då står den i garaget, och så har han sin hantverksbil. Medan vi kör till tippen, den får användas till allt. Man öser in, och så har man haft lite fest, och så har man 42 tomflaskor eller burkar, och så rinner det ut lite, och så luktar det inget gott.

Erik: Det är inget bra.

Caroline: Nej, så gör vi inte.

Jan: Nej, inte riktigt så, men vi hade glömt en vällingflaska.

Erik: Vi lägger ju i en presenning åtminstone.

Caroline: Det var ju så roligt. När vi lämnade in vår bil på reparation, stod den hos bilhandlaren i tio dagar innan den skulle lagas, och då hade vi glömt en vällingflaska. Jag skulle köra bilen hem, och så sa jag: "Jan, det luktar något inne, från fläktsystemet." Det var det inte. Vi öppnade bakdörren, och såg att det låg en gammal vällingflaska.

Erik: Man kan tycka, du tankar båten, så är det bensin på dunken. Eller du ska köpa plankor, och så råkar du repa inredningen. Eller du bor i en stad och parkerar, och får massa dörruppslag. Det här kanske, om det blir onormalt mycket, då kommer du få betala.

Onormalt slitage är ofta överdrivet

Erik: Men om jag vänder på kakan, vi har faktiskt en tråd på forumet som heter "Erfarenheter från onormalt slitage". Och jag upplever att vi som inte har gjort privatleasing gör det till en mycket större grej än vad det egentligen är. Många skrev, det har inte varit några problem, medan många använder det som den största invändningen mot privatleasing. Man har ingen erfarenhet av det, så då vet man inte.

Erik: Det här hände kanske ett par gånger, inte i ett par fall, utan där det systematiskt blev lite tokigt, att det inte fanns någon broschyr, så kunden inte förstod. Eller man glömde att förklara, nu hyr du den här bilen, ungefär som en hyrbil. Du hyr bilen i tre år, och när du lämnar igen den, så förväntar vi oss ett visst skick. Eller man hade inte riktigt bestämt vad som är normalt eller inte. En liten lurig grej, det är som med däck. Tar vi elbilar med lite större däck, de har ganska lite däcksdjup från början. Och då blir det inte så mycket slitage. När du lägger på det och säger, men jag kör 2 000 mil för året istället för 1 500, ja, men du har ofta ett avtal om visst många millimeters däckdjup. När jag ska lämna igen är de här däcken för slitna, enligt villkoren. Så mer att man läser på villkoren.

Erik: Jag skulle säga, det är fel att kalla det en skröna, men det är nog ganska överdrivet. Det kan vara otroligt jobbigt för dem som tycker att det är väl normalt, för jag har småbarn och hund, och kör mina bensindunkar till motorbåten där bak, och åker och handlar plankor. För den som använder bilen på det sättet, då ska man nog kanske inte konsumentleasa, för då är man lite i ytterkanten.

Gör mina kompisar detta?

Jan: Är man en vanlig axel, kan man tänka så här, gör mina kompisar detta?

Erik: Vad har du för kompisar?

Jan: Okej då. Gör många av mina kompisar detta? Alla mina kompisar jagar, vi kör vilt i bilen.

Erik: Många på landet lite mer så, de har kanske en jaktbil. Det är den de kör ut, och den repar kvistar längs sidan. Men de skulle aldrig drömma om att ta vanliga familjebilen ut i skogen, just för att då förstår man att det blir... Men generellt sett, nej. Man behöver inte se det som no-go. Och det är inte första repan som är problemet, det är när man ser att du har många. Ett litet dörruppslag, det köper man. Men inte 14. Eller en skrapad stötfångare. Tycker man det är jobbigt att vara inne i parkeringshus, då kanske man skulle vilja ha lite fendrar på sidan av bilen, då kanske man inte ska konsumentleasa. Men för de flesta är det inget.

I vilket skick lämnar man tillbaka bilen?

Jan: Men i vilket skick lämnar man tillbaka bilen? Måste man dammsuga den?

Erik: Nej. Generellt sett ska den inte stå i bilhallen, den ska gås igenom. Men man bör kunna se om det är bucklor. Och framför allt, när du lämnar in den, är det bra att kunna prata om det där och då.

Jan: Och vad pratar vi om, bara för att det ska bli realistiskt? Du får betala 100 000 kronor?

Erik: Nej, bra fråga. Det finns två grejer. Till exempel, har du en skada eller en skrapa i varje hörn, då är problemet att det inte räcker att lacka om en dörr. Det är bättre om det är fyra skador på en dörr. Pratar man försäkringar, så är det skadetillfällen, du kan inte ta en försäkring och laga massa saker. Det blir lite hur många, och var de sitter. Men är den avtvättad, man kommer in och kan titta tillsammans. Att lacka om en stötfångare som du har skrapat färgen av, det är inte 20 000 kronor, det kanske är 4 000 kronor. Men ihop med att man måste göra det, och nya däck, då kan det bli 17 000 kronor. Men mer så, det var det jag menade innan. Se till att laga den här rutan innan, för dig kostar det 1 500 kronor. Däcken, de kräver inte nya däck. Men byter du in med dåliga däck, då lägger de nog på nya. Far till däckhandlaren, be att få köpa något, det måste vara 4,5 millimeter, då är det kanske mycket mindre pengar än du tror, för bilhandlarna håller inte på med det, det är inte deras grej, och de drar nog inte av fullt.

Erik: Är du lite om sig och kring sig, så fixa till sådana smågrejer. Och det är klart, kommer du inte ur dammsugaren, men att plocka ut vällingflaskorna, plocka ut värsta skräpet. En del tänker inte på det, tappar du bort en reservnyckel, en sådan nyckel kostar kanske 2 500–3 000 kronor att fixa.

Jan: Så håll reda på den, för det är väl bara en nyckel.

Erik: Nej, för de ska kodas in. Det kan vara flera tusen kronor. Så leta en gång till.

Jan: För att vara clueless kompisar, det är inte en grej.

Erik: Jag undrar vilka du pratar om.

Begränsad körsträcka och övermil

Jan: Jag tänker, begränsad körsträcka. Ofta ingår en viss körsträcka. Man säger, jag kör 1 000 mil, 1 500 eller 2 000 om året, eller mer.

Erik: Det ingår faktiskt i alla leasingavtal, det är en del som inte förstår det, även i vanlig finansiell leasing. Men det är för att bilen är en säkerhet, och då vill man veta hur mycket den används, för att säkerheten ska matcha.

Jan: Och där var det, jag tror det var Kero på forumet som skrev att man kan räkna ut, säg att man siktar på 4 500 mil på tre år, 1 500 om året. Då kan du räkna ut när det slår över, att det är billigare att ta 6 000 mil än att räkna övermil. För då betalar man ofta mellan 6 och 12 kronor per övermil. För min bil var det så här 5 326 mil, eller vad det var. Så det viktigaste tänker jag är att få det rätt mellan tummen och pekfingret.

Erik: Det är inte jätteviktigt vilket miltal du väljer, men försök ligga kring där du är. Det är inget problem, lämnar du in den och den har gått 300 mil mer, så kan det vara att du får betala, men det är ändå rimliga pengar per mil. Någonstans kan det vara lönsammare, precis som han skriver, att ta de milen, betala lite extra per mil, istället för att betala så mycket och så körde du för lite. Då har de faktiskt något som heter undermil ibland, då får man tillbaka pengar, men det är ofta mycket mindre. Men det är inte alltid.

Inget ränteavdrag och andra detaljer

Jan: Du kan inte dra av ränta i deklarationen. Det var också en nackdel du skrev.

Erik: Nej, du kan inte dra av räntan, för du har inget lån. Du hyr en bil.

Jan: Krävs ofta specificerat mönsterdjup på däck, det har vi pratat om. Jag tror du skrev, extra service, uppsmörjning av till exempel bromsar, som inte ingår i avtalet.

Erik: Nej, för serviceavtalen är oftast de normala servicepunkterna, och det ingår inte i en normal servicepunkt att bromsar smörjs upp. Är det så att de börjar kärva, för att du kanske kör väldigt lite eller försiktigt, då är det någon servicepunkt du kommer få betala för, det ingår inte i det vanliga serviceavtalet. Och det är ingen reparation, för det är inget tekniskt fel, det blir inget garantijobb. Så viss service, som du kanske tycker är en service, det man gör, serviceschemat, gås igenom för de pengar du har tecknat.

Jan: Men hur märker de att bromsarna kärvar, för att jag har kört för lite?

Erik: Du märker efter två och ett halvt år, nu gnisslar och låter det bak, så åker du in, och säger, de här bromsarna har kärvat så länge att nu är de förstörda. Då är det inte ett garantijobb. Det kan man förhindra delvis genom att bromsa hårt ibland och motionera bromsarna. Det är inte heller ett servicejobb, och ingår inte i serviceavtalet. Så helt plötsligt får du betala full renovering av bromsarna bak, och det kan vara 8 000 kronor. Och så tycker du, men jag har ju serviceavtal, varför ingår inte det? Så man är medveten om det.

Du äger inte bilen

Jan: Sen skrev Råd & Rön, du äger inte bilen, vilket innebär begränsningar. Är det att man inte får åka utomlands?

Erik: Jo, det får du, men då kan det behövas att du har ett papper med dig, för du står inte som juridisk ägare. Blir du stoppad av polisen, och inte är juridisk ägare, då undrar de, har du rätt att använda bilen? Då ska du ha ett papper från leasingbolaget.

Erik: Det finns andra teknikaliteter. En sådan här miljöbonus betalas till ägaren, så den går till leasingbolaget, och de ska skjuta in det i kalkylen, vilket de gör. I vårt bilregister i Sverige syns, jag är osäker, hur konsumentleasing, jag tror att du står med. Kör du med fortkörningsböter, den går via registreringsnumret, och där är jag osäker på om den går till dig, eller till leasingbolaget som skickar något. Men du sitter nog fast där, och de drar.

Jan: Det kommer ändå vara jag, leasingbolaget kommer aldrig betala.

Erik: De har säkert processer för det. P-böter kan vara en rolig sak, men de kommer lösa det.

Hur kan privatleasing vara så förmånligt?

Jan: Nu har vi pratat om ganska många nackdelar. Jag brukar fundera, det är som när folk pratar om att köpa en fastighet och hyra ut. "Ja men det kommer brinna, och det kommer vara dåliga hyresgäster." Det roligaste jag har hört, en hyresgäst mördar en annan hyresgäst.

Erik: Det är väl inte sant?

Jan: Jo, det är sant. Jag har haft det som invändning på en utbildning.

Erik: Någon som hittade på så. Men tänk om i hyresgästmöblerna.

Jan: Precis. Man är alltid intresserad av backstoryn. Men då brukar jag säga, hur hanterar man dem?

Erik: Vänta nu, vad var det?

Jan: De här nackdelarna med privatleasingen. Det är lätt att, vi har lagt mycket fokus på nackdelarna.

Erik: Fundera igenom framför allt, hur länge behöver jag den? Jag brukar tänka, det är många gånger bättre att ta en lite kortare, om du är osäker. Typ 24 månader, 12 månader. För då kan du förlänga, eller byta, det är inte säkert de går med på att förlänga för länge, men du kan i alla fall byta, än att ta ett lite längre, för då sitter du inte fast.

Jan: Men hur lång är en lång, sju år kanske?

Erik: Jag tror aldrig man har... Jag har sett 36 månader. De vill inte göra längre än tre år, eftersom då slutar garantin, och då blir det andra kostnader. Det är otroligt sällan man ser längre än tre år. Men funderar du på två eller tre, ta två, då har du friheten.

Erik: Hantera andra nackdelar, se till att försöka få en broschyr, vad är normalt? Så att du förstår, okej, jaha, är det där normalt? Var lite varsam, och var lite smart, som jag sa med stenskott på rutan, och däck, fixa till det innan, så kan du göra det till en mycket lägre kostnad än vad de faktiskt har för kostnad att göra det sen.

Jan: Som jag kommer få betala då?

Erik: Ja, om du inte gör det innan. Och nyckeln, leta en gång extra, så du hittar den. Det är värt det.

Glöm inte bränsle och skatt

Erik: Jag måste lägga till en sak. Om du jämför en elbil med en bensinbil, bensinkostnaden kommer till på det här. Och skatten, skatten ligger ofta utanför. Var lite observant, skatten på bilar idag kan ha gått upp väldigt, väldigt mycket mot för när du bytte för tre år sedan. Om vi tar en mellanstor SUV, som en Volvo XC60 eller en Volkswagen Tiguan, en sådan diesel, då kan skatten vara 14 000 kronor per år. Det får du betala utöver leasingen. 14 000 kronor per år, det är kanske 1 200 kronor i månaden, som tillkommer. Medan elbilen är 360 kronor per år, så då är det 30 kronor i månaden. Så när du jämför, titta inte bara på leasingpriset, utan ha med bensinen och skatten.

Jan: Ja, du hade en bild. Det är på riktigt.

Erik: Skatten kan man slå upp, jag ser det på Transportstyrelsen. Man slår in registreringsnumret, så får man exakt vad skatten är.

Jan: Jag blev förvånad att skatten på vår bil var så låg. Men det är nog för att det är en flexifuel.

Erik: Ja, och sen för att det var ett annat regelverk när den tillverkades. Det som gäller när den säljs, det gäller. Det finns som ett pacta sunt servanda. Det är sällan man ändrar på gamla bilar. I vissa fall kan man ändra andra regler som påverkar, så det ser ut som skatt. Men nej.

Jan: Är det detta som är bonus malus?

Erik: Nej, nej. Men det kan göra att en bil som är såld den sista juni har andra ekonomiska förutsättningar än den som sålts 3 juli. För att skatten höjdes, eller nu är det förmånsvärde, andra år kan det vara annat. Det slår man i bilregistret, om det är en begagnad bil.

Jan: Okej, perfekt.

Hur kan det vara så billigt? En het forumtråd

Jan: Privatleasing, vi har en hel tråd på forumet som heter, hur kan det vara så förmånligt? Och det är roligt, jag blev överraskad, för jag fick moderera den tråden, vilket inte är så ofta, att det var så mycket heta känslor. Antingen är man emot, och det är, leasing är om man inte har råd, och man är lite dum i huvudet. Och det andra är, okej, om du tycker att jag är dum i huvudet med leasing, så kan inte du räkna.

Erik: Båda kanske har lite fel.

Jan: Ja, precis. Du har varit inne på det flera gånger, att ibland kan det genuint vara förmånligt. Men vad beror det på?

Erik: Egentligen är det att det är så många parter inblandade. Det är så många tangenter på tangentbordet. Om alla vill spela samma melodi, då är alla beredda att anstränga sig lite extra, och då skruvar man ner alla små marginaler överallt. Det sitter inte på ett ställe, utan det är försäkring, service, att låna ut pengar, finansiering, själva handlaren som säljer bilen, importören som får sälja bilen till handlaren, fabriken som säljer till importören, och det kan finnas andra skäl, som PR. Så det är många små saker.

Det är många tangenter på tangentbordet. Om alla vill spela samma melodi, skruvar man ner alla små marginaler överallt. Det är så en leasing blir förmånlig.

Erik: Och ibland faktiskt rena felräkningsexempel, där det helt enkelt är en heltokig prissättning, som vi har sett ibland. När folk trodde att det blir normen, det är då det blir heltokigt. De tyckte att vi kunde leasa en sådan här elbil som kostar miljoner, för bara 4 700 kronor i månaden. Fast i det fallet, jag ska inte säga vad, men då var det i princip en felräkning som gjorde det.

Jan: Och som du sa, att den som säljer äger hela vertikalen, att man äger försäkringsbolaget, servicekedjan.

Erik: Ja, som Volvo har gjort länge. Volvofinans, Volvo Service, Volvokortet. Och då nöjer man sig med en marginal, fast det egentligen är fem led, fem saker. Nu har alla det, så det är inte specifikt för Volvo. Men i det fallet känner vi kanske igen namnet på alla de sakerna.

Jan: Så man behöver inte tänka att det är en hund begraven.

Erik: Nej. Där tjänas pengar på det, men om alla spelar samma spel, så går det att göra väldigt förmånligt. Lite som med hus. Köper du ett komplett hus av en tillverkare, någon som gör allting, alla led har kontroll, då kanske det är ett pris. Men ska du ha en arkitekt, och bygglov, då rasslar det snabbt iväg. Det är inte rörmokarens fel att huset blev dyrt, fast han kanske hade en hög marginal på sin böj han satte upp. Så häng inte rörmokaren.

Arbitrage på elbilar mellan Sverige och Norge

Jan: Är det också en myt, att man gör arbitrage mellan Sverige och Norge på elbilar, att de går på export om eurokursen är hög?

Erik: Det är en myt med en viss sanning. Vi pratade igår, att det helt enkelt är att vi har olika subventioneringssystem i Sverige och Norge, där vi i Sverige har en fast peng. Men det här bygger på att det aldrig är en privatperson inblandad, för det handlar om att lyfta momsen. I Norge har de valt att lyfta momsen. Om man då först säljer en bil i Sverige, får en stor peng, leasar ut bonusen, 70 000 kronor, leasar ut den ett tag, och sen plockar bort momsen på det som är kvar i värde, och säljer den till Norge. Det blir alltså mindre pengar, än om en norsk handlare köper en norsk bil och leasar ut den, för det var aldrig moms från början. Så det är helt enkelt att det är olika system, och sen kan handlarna komma överens.

Jan: Båda tjänar på det?

Erik: Det finns så här mycket att tjäna, och sen får de slåss om vem som ska få tjäna de pengarna. Sen blir det lite kostnader och export. Vad jag vet är det ingen importör, utan här har det varit enskilda handlare eller handlarkedjor. Det är inget system.

Jan: Inte systematiskt.

Erik: Många gånger är det faktiskt så, att när handlaren får tillbaka bilen, att skicka den till Norge, det är lite som att kissa i brallan. För han kommer aldrig få serva den, aldrig få sälja däck till den, han kan inte sälja den begagnad. Så många gånger blir det lite plan B. Plan A är ofta fortfarande att försöka sälja den som begagnad bil i Sverige. Men om inte det lyckas, har han säkerhetsventilen, för han får sämre betalt av handlaren i Norge. Det är jätteofta, det kommer helt klart.

Lisa gör inte bara de som inte har råd

Jan: Då kan vi avskriva myten, att leasing gör bara de som inte har råd.

Erik: Nej, det tycker jag. Jag brukar säga att man ska räkna olika, och en del är jättesmarta som inte leasar, och en del är jättesmarta som leasar. Och de som är jättesmarta och inte leasar...

Jan: Vi hade någon diskussion, ja men Jan, istället för att åka till Bilia och betala för felsökning och en ny lambdasond för 7 000 kronor, så kan du privatimportera en lambdasond från Tyskland, och själv sätta in den. Då kommer det bara kosta typ 700 spänn. Och jag var, not gonna happen.

Erik: Och då blir det olika verklighet. För den som är van och kan, eller har kompisar. Hade du en granne som var jätteduktig, kunde du säga, du Stina, kan du fixa den här bilen? Eller som någon skrev, ja men min pappa har en verkstad, vi lyfter upp bilen.

Jan: Jag har inte en pappa som har verkstad.

Erik: Då är det olika förutsättningar. Eller, ja men vi öser in och kör plankor och hämtar sand till sandlådan, då kanske du inte heller ska leasa.

Den minst dåliga bilaffären

Jan: Det fanns en sådan här gammal tumregel, det minst dåliga du kan göra är att köpa en tre år gammal begagnad bil, som gått typ 4 000 mil.

Erik: Jag skulle säga att den är helt rätt, utifrån alternativet att du vill köra en ganska ny bil, och vill ha det ganska problemfritt. Då var det ofta ett billigare sätt än att köpa en splitterny bil, eftersom bilar faller mest i värde i början. Men det är fortfarande skillnad på en tre år gammal och en splitterny, du har garantier. Generellt kan man säga att det stämde. Men när privatleasing kom in i det här, då är det alltid en till tre år gamla begagnade bilar, så det skevade lite. Helt plötsligt anstränger sig alla parter lite extra, så det kan bli ganska förmånligt.

Jan: För när vi räknade på det, det pratade vi om i det andra avsnittet, så blir det billigare att ta en privatleasing på en ny bil än att köpa en begagnad bil. Sen kanske det bara var en dålig begagnad bil. Men nu är vi tillbaka till aktier och index, vad kan vi räkna med att börsen går upp eller ner?

Erik: Det vet man ju aldrig. Går just din bil sönder lite oturligt, då blir det jävligt dyrt med den som var fyra år gammal. Du råkade få ett stenskott i kondensorn till luftkonditioneringen, och det kostade 10 000 kronor att laga. Men det händer inte så ofta. Det blir en koppling till sannolikheten för just skador. Ingen kan säga att din bil inte kommer ha några fel, eller att din bil kommer ha massa fel. Det är den risken du kommer ifrån. Tar du en ny bil med garantier, så täcks det mer där. Så det blir lite att gambla, att sannolikt kommer jag ha så här mycket genomsnittliga fel, men ingen kan säga hur mycket just du kommer få för just den bilen.

Bilångest och nästa bil

Jan: Men jag känner mig ändå efter den här sommaren, där jag lagt oproportionerligt mycket tid och energi på det här, att jag ändå är så här...

Caroline: Det var jätteskönt när vi hade beställt vår Tesla. Då var jag, jätteskönt, du har inte pratat om bil på flera dagar, du har sovit på nätterna.

Jan: Med videor på YouTube.

Caroline: Vi har avslutat diskussionen om bilen nu.

Erik: Man blir trött efter ett tag. Jag som byter bil så ofta, för mig är det också alltid, okej, vad är nästa? När jag hämtade ut den här bilen 23 april, så skrev jag på kontraktet på nästa bil första maj.

Jan: Du kom precis in till Kia, och så var det, ja men jag vill ha den här nya bilen. Och förresten, vill du kolla på den senaste skadan?

Erik: Eftersom jag jobbar med det, så vill jag köra de senaste. Det är inte detsamma som att jag tror att den ena är bättre än den andra. Ibland vet jag att nu byter jag till något jag kanske inte kommer tycka om, men jag vill lära mig den då. Men jag har också massa ångest och funderingar. Under de där fyra veckorna var jag kanske hos tio, tolv bilhandlare, och pratade oproportionerligt mycket tid på forum, och räknade. För jag köper nästan alltid innan de är släppta, jag kan inte provköra, och då är fakta lite halvokänt. Vad blir det för dragvikt på de här? Ja, det vet vi inte än. Och då blir det jakt på forum. Så jag känner igen det, och då skrev jag till dig, att du kanske ska fundera och bestämma, och när du väl har gjort det, även om det är långt tills du får den, så är beslutet taget.

Cybertrucken

Jan: Men sen, en liten detalj. När vi var inne hos Tesla och hade bestämt Model Y, så råkade jag fråga, hur blir det med Cybertrucken? För den ville vi ju ha.

Erik: Jag tror ni trodde det, tills ni hade sett den i verkligheten, i storlek. Jag har ju sett er garageinfart.

Caroline: Vi har inte sett den, nej.

Jan: Vi visste att den inte ska komma till Europa, av flera olika anledningar. Storleken, deformationszoner. I det utförandet som visats, har man sagt, så är den nog inte lämplig att försöka stoppa in i Europas regelverk. Så vi visste att den inte kommer komma ändå. Så jag skulle fråga, eller hur? Och då sa säljaren, jo, men den ska nog komma i en lite mindre version. Och jag bara såg hur jag, tyst!

Caroline: Nej, jag trodde det var kört.

Erik: Du kan nog köra den du har beställt ganska många år, innan du faktiskt kan få den i handen, i en mindre version i Europa.

Jan: För vi kände att Cybertrucken var vi. Så man kan göra vad man vill, man kan ha hund i den. Men sen tror jag jag insåg, du skrev i boken, den är sex meter lång. Hur lång är vår nu?

Erik: 4,70. Det är bara en meter. Tänk dig varje parkeringslucka du tycker är trång nu med V70, så lägger du till en barnvagn på det. Tejpa fast en barnvagn fram på V70, och kör omkring och fickparkera.

Jan: Nej, men det är only in America. Där är allting större.

Erik: Åker du ner i hotellgarage?

Jan: Jag tänkte, kommer man ner i hotellgarage, där det är en stolpe?

Erik: Man flyttar på stolpen där. Nu räcker nog inte en Cybertruck till det. Men någonstans igen, se till, provkör. Är det här något jag kommer till? Har du sett den i verkligheten?

Jan: Nej.

Erik: Men jag har sett måtten. Du kan jämföra den storleksmässigt med de allra största Ford Ram du ser. Och så tänker du, den här ska in i garaget, jag ska ner där, jag ska på Ica-parkering, hitta en plats. Tycker du det är helt okej, så är det inget problem. Upplever du att din lilla Nissan Micra är svår att få in, då blir det inget bra.

Tesla Roadster och avrundning

Jan: Vet du vad, nu har vi pratat i två timmar, vi behöver runda av. Även om det finns mycket kvar.

Erik: Du trodde du skulle bli klar.

Jan: Nej, nej, nej. Mina kompisar skrev till mig efter den här sommaren, ja, vi visste inte att du var så bilintresserad. Och inte jag heller. Men detta har varit fantastiskt roligt. Jag rekommenderar din bok jättemycket, Elbilar och laddhybrider. Den finns tyvärr inte att köpa på Libris eller Bokus, utan man får gå in på din hemsida, som är Elbilsexpert.

Erik: Elbilsexpert.

Jan: Elbilsexpert.com. Eller så kan man, jag kommer lägga en länk i anslutning till avsnittet. Och jag vet att man kan messa dig på forumet.

Erik: Jag har ingen webbshop, utan man får höra av sig.

Jan: Vad kostar den?

Erik: 498 kronor plus frakt. Typ 550 kronor.

Jan: Det är en Tesla Roadster på framsidan. Den första Teslan. Det måste vi också säga något om.

Erik: Det har gjorts 2 500 Tesla Roadster, ish.

Jan: I Sverige finns det färre än 15. Och du har en av dem. Berätta, hur är det att ha den? Och detta är samma, inte samma, en liknande, likadan som den de skickade ut i rymden.

Erik: Det roliga, om du visar den bilden, jag tänker hålla upp den, den där är fotad 24 februari 2019. Den är fotad mitt i vintern, på riktigt, utanför Stockholm. Det var vinter, och någonstans det här med miljön, när man har el och allting. Att det kanske, är det sådär det ska se ut den 24 februari? Det är en sådan som de skickade ut i rymden. Den är jättespeciell. Den fyller 12 år nu i oktober, i bilen ser man vilket datum den är byggd. Den har fortfarande 97 procent av sin batterikapacitet kvar. En del undrar, kommer batterierna hålla länge? Den är 1,14 meter hög ungefär, så man sitter på golvet.

Jan: Är den rolig att köra?

Erik: Den är jätterolig att köra. Den var deras sätt att visa att man kan bygga en rolig elbil. Som är sexig. Man marknadsförde sig mycket mot kändisar och liknande, som skulle ha de där.

Jan: Och sen är det tydligen en g-mätare.

Erik: Ja, det finns en inbyggd g-mätare i den.

Jan: Men spelar det någon roll?

Erik: Nej, men det är en cool... Det är mycket i en Tesla som inte spelar någon roll. Jag brukar säga det, har du sett en klocka, de delar fina klockor, hur mycket vatten tål den där? Den tål 200–300 meter. Har du varit där ofta? Det är ingen som tar sig ner dit utan tre extra tuber.

Tack och en ljus, mörk åktur

Jan: Men i alla fall, jag tror så här, Erik, du kommer behöva komma tillbaka. Detta är ett sådant avsnitt, vi har inte ens gett läsarna och lyssnarna möjlighet att ställa frågor, utan vi hade så många frågor själva. Så jag vill säga ett stort, stort tack. Tack för att du hjälpte oss i vår process, tack för att du har hjälpt många i forumet, alla kloka inlägg, och tack för din bok. Jag fick den igår och sträckläste den. Jag trodde aldrig någonsin jag skulle sträckläsa en bok med 500 sidor med fakta om bilar.

Erik: Nej, den är...

Jan: Jag trodde den skulle vara väldigt teknisk, men den är inte teknisk, utan den är verkligen allmänbildande, för att den är så bred. Du kan läsa upp första raden på inledningen, för den sätter lite nivån.

Erik: Askungen skulle kunna ha sagt: "Nåja, vad är väl en åktur i en elbil?" Den kan ju vara fruktansvärt långtråkig, dötrist och tråkig, och alldeles, alldeles underbar. Så jag har försökt skriva det lite så. Jag har också försökt lägga in faktarutor som man kan hoppa förbi. Nu är vi i nördavsnittet och räknar, gillar man inte det, så är resultatet i texten, då kan du hoppa förbi.

Jan: Ja, det var kalkyler, flera sidor med kalkyler. Och bostadsrätt, bara det där med bostadsrättsföreningar, som vi har fått mycket frågor kring också, hur gör man om man är där? Erik, tack så hemskt mycket.

Erik: Tack själv.