Mot en skuldfri framtid och ett ekonomiskt välbefinnande

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. En annorlunda ekonomisk resa
2. Välkommen, Patrik
3. En ekonomisk struts
4. Fira skiftet
5. Två tillfällen vi gör en förändring
6. Be om hjälp utan skam
7. Beteende före kunskap
8. Hur familjen samarbetar
9. Fyra konton och mental bokföring
10. Amortera eller spara
11. När blir du skuldfri?
12. Prata pengar i familjen
13. Hur ska du fira?
14. Prata ekonomi med barnen
15. Prata om lån och skulder
16. Femåringen som älskar pengar
17. Hur hinner du med allt?
18. Vad du vill ge barnen
19. Bufferten är basen
20. Olika sätt att tjäna pengar
21. Bara ett sätt att tjäna pengar
22. Pengamaskinen
23. 12-12-12-metoden
24. Dela upp veckopengen
25. Ursäkter att prata pengar
26. Ringar på vattnet
27. Hyllningskören
28. Att moderera i communityn
29. Ligger ditt största misstag framför eller bakom dig?
30. Att minska konsekvenserna av misstag
31. Boktips: 1%-metoden
32. Lilla stegets kraft
33. Sämsta rådet om ekonomi
34. Månadens aktie i utbildningssyfte
35. Tack till Patrik
36. Vad vi tar med oss
37. Be om hjälp, det går att lösa

En annorlunda ekonomisk resa

Jan: Välkommen till RikaTillsammans. Detta är dagens avsnitt. En annorlunda ekonomisk resa.

Caroline: Ja, idag intervjuar vi Patrik, eller Arre, i RikaTillsammans-forumet och communityn. Jag uppskattar alltid att få prata om den ekonomiska resan, och att den är så högst individuell. Det som jag tycker är så himla fint och generöst och inspirerande av Patrik, det han delar med sig av, är att han har haft en ganska tuff ekonomisk situation med flera hundratusen kronor i skulder. Han gick back varje månad. Och så vände han det här. Han sa: "Jag började föra koll på mina utgifter och sen började jag avsätta automatiskt sparande." Han håller verkligen på att vända båten och skapa en helt annan ekonomisk framtid för sig själv, för sin familj och för sina barn. Och det som följer för honom är också det här just att barnen ska få en annan ekonomisk grund. De ska inte göra samma misstag som han har gjort. Och hur det på det sättet har börjat sprida ringar på vattnet.

Jan: Ja, barn och ekonomi. Just det här med barnen är ju det genomgående temat också i dagens avsnitt. Vi pratar om hur han pratar ekonomi med sina barn. Vi delar med oss också av våra tips och erfarenheter kring hur man kan tänka kring en veckopeng. Och så har vi pratat lite om månadens aktie.

Caroline: Ja, men barn fattar mycket mer än vad man tror. Ibland tänker vi vuxna så här: när är barnen redo att prata om pengar? Där den väsentliga frågan är kanske snarare: när är jag redo att prata om pengar med mina barn?

När är barnen redo att prata om pengar? Den väsentliga frågan är kanske snarare: när är jag redo att prata om pengar med mina barn?

Jan: Jag tycker detta är ett fantastiskt roligt avsnitt som jag hoppas att du kommer gilla. Lite annorlunda ekonomisk situation, annorlunda ekonomisk resa. Det enda jag vill flagga för är att ljudet är lite sämre, eftersom vi har spelat in detta via Zoom. Vi bor i olika delar av landet. Men det är som att sitta på ett Zoom-möte, helt enkelt. Det är bara inte samma kvalitet som när vi brukar sitta i studion. Så med det sagt, här kommer Patrik.

Välkommen, Patrik

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver denna podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Varmt välkommen Patrik, eller Arre, som du heter i RikaTillsammans-forumet. Du har verkligen varit en önskad gäst, eftersom du kan ge en lite annan bild av ekonomi. Om jag får läsa lite från din profil, som du skrev, så var det så här: "Jag vill dela med mig av min väg från att vara en ekonomisk struts, som har haft huvudet i sanden och kört från månadslön till månadslön, till att bli mer ekonomiskt trygg, känna mig lugnare inombords, och att jag vill kunna ge mina barn en stabil grund. Jag vill kunna ge dem värdefulla kunskaper om ekonomi och sparande och investeringar. Jag vill att de ska få den bästa möjliga starten i livet och ha en trygg ekonomisk uppväxt, samtidigt som jag själv kämpar för att bli skuldfri och ta kontroll över mina pengar." Så varmt välkommen Patrik!

Patrik: Tack så mycket!

Jan: Kan du inte berätta lite om bakgrunden? Det låter som att det har varit en lite krokig ekonomisk resa som du fortfarande är på?

Patrik: Ja, jag har aldrig känt att jag har haft mycket pengar. Jag har alltid levt och vänt på kronorna sista dagarna i månaden. Det har alltid varit tufft, tycker jag. Men nu på senare tid har jag börjat ta tag i det här och verkligen gått igenom vad jag har för utgifter och helt enkelt bara hittat pengar som man kan spara eller sätta undan till amortering.

Jan: Vill du berätta för de som inte har följt den här tråden som du har haft i forumet? Du sa och skrev också att du hade dragit på dig lite skulder. Vill du berätta?

Patrik: Jag kommer inte ihåg exakt summan nu, men jag tror att som mest hade jag 860 000 i skulder.

Jan: Privata skulder.

Patrik: Ja. Eller blancolån.

Jan: Ja. Och det var mycket.

Patrik: Jag behövde en bil. Jag tog ett lån. Bilen gick sönder. Jag tog ett till lån. Och lite på den vägen.

En ekonomisk struts

Jan: Och när du skrev i den här beskrivningen så här att du var lite en ekonomisk struts.

Patrik: Ja. Jag har inte haft koll på hur mycket pengar jag egentligen lägger varje månad. Jag har inte haft någon plan för kommande månader, kommande år. Jag har bara varit från månad till månad.

Caroline: Men du, som Thomas88 skriver i forumet, vad var det som gjorde att du ändrade bana? Att du gick från det här till att nu ha koll på din ekonomi, att börja amortera. Jag läste också någonstans nu att du har på ganska kort tid gått från de här 800 000 till under 700 000. Och verkligen blivit grym på det här med att ha koll och strukturera och inspirera. Så vad var det som gjorde att du ändrade det här beteendet?

Patrik: Jag tror att en månad kände jag att jag måste kolla. Hur mycket är det jag går back den här månaden? Och då gick jag back ungefär 4 000 kronor i månaden. Då har jag inte räknat med räntor, utan bara att jag fick låna 4 000 kronor extra varje månad. Jag hade ju tagit ett lån som jag skulle baka ihop små lån med, men inte betalat av en stor del av ett annat lån med den. Så jag hade en större summa pengar på mitt konto som jag inte vågade använda. Jag kände att jag måste använda den varje månad. Men då kollade jag igenom och såg att det var 4 000 ungefär varje månad som jag inte hade på mitt lönekonto.

Caroline: Men jag tycker ändå, Patrik, att du får det att låta så här: ja, men en månad bara kollar jag. Jag tänker så här: det är ju många som aldrig kommer till det steget. Jag kan ju själv ibland känna: oj, nu har det gått mycket pengar denna månaden. Och då är det inte som att jag alltid vill säga: okej, men nu känner jag mig supersugen på att göra något åt det. Man måste ju verkligen säga att någonting gör att man behöver ta kontroll på det. Vad var det som gjorde att du kände det?

Patrik: Ja, det har väl legat och grott i mig. Jag har känt: jag har inte koll på min ekonomi. Jag vet inte. Det har bara varit...

Caroline: Det hade grott i dig.

Patrik: Ja, och sen var det ju... jag vet inte exakt. Det var det att jag gick igenom. Men varför jag gick igenom just den månaden, det vet jag inte.

Fira skiftet

Jan: Jag hoppas verkligen att du har gett dig själv en klapp på axeln och firat det här skiftet. För även om du kanske mentalt... det mentala skiftet kan många gånger gå ganska snabbt. Innan tänkte jag så, nu tänker jag så här. Men jag tycker att det borde förtjäna en större uppmärksamhet, ett större firande, en större uppskattning än vad det ofta gör. För det är ju det som man ibland brukar säga, det är enkelt men det är fan inte lätt. Förstår ni vad jag menar?

Caroline: Men jag tänker också att gå från att strutsa och inte ha koll på sin ekonomi till att börja ha koll, det kan ju vara så att man hoppar fram och tillbaka lite också. Att man inte vill ha koll, men sen vill man ha koll, och så håller man på så innan man gör det skiftet. Och det är ju också helt naturligt om man gör det. Jag tänker om andra lyssnar och känner igen sig. Det var inte bara från en dag till en annan. Det kan vara så att man hoppar fram och tillbaka och man får ångest kring sin ekonomi. Jag kan ha ångest ibland. Och då strutsar jag lite, och sen så: nej, men jag måste nog ha koll. Att det inte bara är från en dag till en annan kanske. Jag vet inte vad du säger om det, Patrik.

Patrik: Nej, jag håller med att det kan vara lite fram och tillbaka sådär. Men när jag såg att det var så mycket som jag gick back, då kände jag: nej, jag måste ta tag i det. Jag måste börja lära mig lite mer om ekonomin överhuvudtaget.

Två tillfällen vi gör en förändring

Jan: Vi ska gå vidare strax. För jag har en tes att vi människor bara gör en förändring vid två situationer i livet. Det ena tillfället är lite så här: nu får det fan vara nog. Energin. Nu är jag trött på att ha det så här. Jag vill ha något annat. Eller så är det andra tillfället vi gör en förändring i vårt liv: jag ser fram emot något, jag är så inspirerad, så att man är motiverad. Och min upplevelse, om jag får säga utifrån och har hängt med dig lite i forumet utan att känna dig, är min gissning, så får du säga om detta är fel, att det kanske började i den här lite "nu får det fan vara nog". Och sen längs vägen har motivationen skiftat till att jag kan se en helt annan framtid för mig själv, för mina barn, för en bättre ekonomi. Så att starten var i "nu får det fan vara nog" och sen har det lite skiftat så här: shit, det går ju ändå. Det finns ändå ett ljus i tunneln och det är inte ett tåg.

Patrik: Nej, jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Det är mer eller mindre exakt så som jag känner.

Caroline: Ja, men vad roligt.

Jan: Men skulle du, om det är någon som lyssnar på detta som faktiskt är i samma situation, som ännu inte riktigt har gjort det här skiftet, är det något du skulle kunna skicka med? Något tips eller några tankar?

Patrik: Det jag gjorde var ju att skriva upp alla mina utgifter varje månad. Jag tror jag tog hela året, men det borde räcka med de senaste tre månaderna för att få ett hum om hur mycket som går ut varje månad.

Jan: Och vad gjorde du sen?

Patrik: Det var som att jag tittade. Jag hade ju streamingtjänster för tusen i månaden. Bara där kan man börja spara rätt mycket. Dyra försäkringar. Jag hade massa sådana som bara har tuggat på. Jag fick sätta mig och gå igenom och kolla: ja, men den här försäkringen kan jag ha istället. Den är inte likvärdig men kostar bara hälften så mycket.

Be om hjälp utan skam

Jan: Fick du hjälp av någon?

Patrik: Nej.

Jan: För det där brukar ju vara mitt annars standardråd: be om hjälp. För ofta är det förknippat, eller min upplevelse är att det ofta är förknippat med skam. Att man borde veta bättre. Jag brukar säga: nej, få av oss lär oss om privatekonomi i skolan eller i något annat sammanhang. Och tittar man i media och sånt, så är hela medievärlden och reklamen gjord för att vi aldrig ska vara nöjda och aldrig ska vara tillfreds, utan det ska alltid vara nästa steg. Så jag brukar till och med ibland säga: har du ingen egen plan så kommer media ge dig en plan. Och den kommer alltid vara att du har otillräckligt och att du ska ha mer.

Har du ingen egen plan så kommer media ge dig en plan. Och den kommer alltid vara att du har otillräckligt och att du ska ha mer.

Caroline: Och det finns ju till exempel så här, varje kommun har ju kommunbudget och skuldrådgivare som man också kan ta hjälp av om man inte har den styrkan som du har. Att säga: nej, men jag gör detta själv.

Patrik: Ja, jag har faktiskt varit iväg till en skuldrådgivare här i kommunen. Jag var där med min sambo. Men vi var väl inte riktigt där mentalt än att vi skulle börja ta tag i det. Så det blev bara ett möte. Annars tycker jag att det är ett bra steg att börja där om man inte vet var man ska börja.

Caroline: Nej, men vet du vad, det där tycker jag också att du kastar jättebra ljus på frågan. Ja, men vi var inte redo.

Beteende före kunskap

Jan: För det är också en annan tes som jag har. Jag tror mycket att ekonomi, eller vår ekonomiska situation, är en följd av vårt beteende. Så att ofta är steg nummer ett att ändra beteendet, och det är ofta det som är det svåra. Jag brukar säga att om du vet varför du ska göra en förändring så är hur ett enkelt. Men vad många gör är att man inte vet varför man ska göra en förändring. Och så tror vi hela tiden att vi skyller det på: om jag bara visste hur man skulle investera så skulle jag gjort det. Och så tror man att det handlar om kunskap. Medan jag är så här: nja, det handlar kanske mer om varför. Om du visste varför du skulle göra det så hade du skaffat dig kunskapen. Och där kan det precis vara som du säger, kunskapen fanns där men ni var helt enkelt inte redo, för där fanns inte ett svar på frågan varför.

Om du vet varför du ska göra en förändring så är hur ett enkelt.

Patrik: Jag håller helt och hållet med. Jag tror, det är som du säger, det är lite skam med ekonomi överlag och...

Caroline: Vi tar den här frågan.

Patrik: Ja, nej, men absolut.

Jan: Pengar är tabu. Ofta by default. Och sen är det dessutom att det kommer in skam, för man fattar ju att detta är inte bra och jag kanske inte borde ha gjort så här. Du vet, mycket i ekonomi upplever man så här: jag borde. Eller jag borde ha vetat bättre, eller jag borde ha börjat spara bara för 20 år sedan. Och så blir det någon slags... man slår på sig själv. Vilket jag upplever: nej, det gör ingen nytta. Det är klart att bästa tillfället att plantera träd var för 20 år sedan. Men det förändrar inte faktumet att det näst bästa tillfället är ju faktiskt idag.

Patrik: Jag såg faktiskt samma sak i chatten häromdagen. Den bästa dagen att börja spara på var igår. Den näst bästa är idag. Samma princip.

Caroline: Ja, men eller hur.

Hur familjen samarbetar

Caroline: Men du, jag tänker att här är också en fråga från Vesuvio, som brukar hänga mycket med oss också i chatten. Och han skriver så här: "Det långsiktiga målet är en trygg ekonomisk situation för dig och din familj, har du skrivit. Hur samarbetar ni idag som familj för att nå dit?"

Patrik: Ja, alltså jag och min sambo är inte riktigt på samma sparnivå eller mentalt. Men vi försöker att minimera kostnader och tänka lite på när vi är ute på semester. Vi väljer kanske de billigare semesterorterna, eller rent vardagsekonomiskt försöker dra ner lite på kostnaderna.

Caroline: Men har ni något mål tillsammans, eller har det varit svårt att sätta mål tillsammans kanske?

Patrik: Nej, vi har inte satt så många mål tillsammans, utan i och med att det är jag som står på skulderna så är det jag som försöker betala av dem. Sen betalar hon väldigt mycket. Hon tar all mat hemma nästan i princip, och allt som rör barnen. Min ekonomi går mer till de fasta kostnaderna och lånen. Och även en hel del till sparandet.

Jan: Och jag har ju sett att du har visat också i forumet en sån här bild på hur du har organiserat din ekonomi. Kan du inte berätta kort? Och för dig som lyssnar, jag kan länka i beskrivningen till den här tråden där du kan se bilderna. Men kan du inte beskriva hur ni har lagt upp ekonomin i dagsläget?

Fyra konton och mental bokföring

Patrik: Jag började med att ha fyra konton. Ett lönekonto, ett sparkonto, ett buffertkonto och ett pensionskonto. Men det blev aldrig att jag kunde spara några pengar på buffertkontot, för jag behövde ju alltid ha dem varje månad. Men sen det jag har gjort nu, det är att jag har ett buffertkonto fast på en annan bank, och det är svårare att hämta dem till inkomstkontot. Det är väl lite mental bokföring på alltihopa. Jag har mitt sparande på Avanza. Jag har ett buffertkonto på någon annan bank. Det är mental bokföring i princip.

Jan: Ja. Och är det så att du har en automatisk överföring, eller hur?

Patrik: Jag har flera automatiska överföringar varje månad som går samma dag som lönen kommer in. För sparandet har jag automatiska. Jag har ett räkningskonto som jag har automatiska överföringar till för alla räkningar som jag vet vad de kommer kosta. Så varje löning studsar det bara på mitt inkomstkonto och går iväg till alla konton i den här beskrivningen.

Jan: Det där tror jag också är en framgångsfaktor. Det brukar jag prata om oavsett ekonomisk situation. Ju mer man kan automatisera desto bättre.

Patrik: Jag har faktiskt ökat nu. Senaste nio månaderna har jag sparat manuellt för att komma upp i mitt sparmål på Avanza. Nu har jag tagit bort det manuella sparandet och lagt det som ett automatiskt sparande. Samma summa. Men jag har ju en summa som jag ändå har sparat varje månad senaste nio månaderna.

Jan: Ja. Coolt.

Patrik: Just för att ta bort den där faktorn att jag inte sparar själv.

Amortera eller spara

Jan: Hur har du resonerat mellan att betala av på lånen och spara?

Patrik: Som läget är just nu kan jag betala av mina lån, för jag har den inkomsten. Och då känner jag att jag behöver börja med mitt sparande också. Så jag har en grundprocent nästan varje månad som går iväg till sparandet. Sen har jag en större del som går iväg till buffertsparandet. Och sen betalar jag av lån eller såna saker.

Jan: Precis, för där är också en klassisk... Jag vet inte om du läst "Den rikaste mannen i Babylon"?

Patrik: Nej, jag har inte hunnit läsa den.

Jan: Nej, men där var en ganska fin grej som jag tyckte. Han var så här att om man har lån och man har möjligheten, så var han så här: av det som du kan spara, om det sen är 10 %, 20 %, 30 % eller 5 %, oavsett vad det är, så sätt två tredjedelar till amortering och en tredjedel till dig själv. Och det är det som jag tycker är så klokt också att du gör. Det är viktigt att faktiskt prioritera sig själv, att betala sig själv först, även i en situation då man har skulder till andra. Så att man har det där buffertsparkontot för att klara oförutsedda eller oväntade saker.

Patrik: Annars finns det risk att jag kommer tillbaka till det här att jag inte vet vad jag betalar varje månad. Jag är orolig för att jag kommer tillbaka om jag inte har den här bufferten. För skulle jag bli av med jobbet, skulle det hända någonting, jag måste ha ett lån för att laga bilen, då har jag min buffert som hjälper till där. Och den har jag aldrig haft förut. Men det är väl det som är den största skillnaden idag gentemot för ett par år sedan.

Jan: Ja. Och hur skulle du säga, har du sett någon skillnad i välmående hos dig själv och hos familjen efter det här skiftet?

Patrik: Jag tycker att jag är lugnare. Jag funderar inte lika mycket över ekonomi som jag har gjort tidigare. Det är inte så att jag går och grubblar på det varje dag. Men det finns där. Det är automatiskt.

När blir du skuldfri?

Caroline: Och Vesuvio skriver här också: "Vad är planen efteråt?"

Patrik: Ja, det var en bra fråga. Jag höll faktiskt på med det.

Jan: Vet du när du kommer bli skuldfri?

Patrik: Jag kollade här och det var 170 månader kvar. Jag räknade hur många år det var, men det var 14 år någonstans. Planen är att vara färdig innan dess.

Jan: Ja, men absolut. Och sen är min upplevelse också att vi ofta är ganska kassa på att räkna ränta på ränta. Så att när man väl har börjat, så brukar det gå fortare än vad man tror. Särskilt när man har bestämt sig, som du har gjort.

Caroline: Här undrade Vesuvio också: "Har du några andra tips för någon i en ekonomiskt tuff situation?"

Patrik: Ja, alltså. Det jag gjorde, det var att jag tittade på utgifter. Jag började sätta av mitt automatiska sparande. Frågade runt lite på banker. Jag kollade på lån till exempel, att komma ner och få mer ränta. Det gjorde rätt mycket. Från 10 procent i ränta till 7, efter de stora lånen. Och det räknade jag ut lite snabbt att i slutändan så har jag sparat 135 000 på det. På 15 år.

Caroline: Ja, men eller hur.

Jan: Och där blir det också så här spännande. För jag tänker så här: om man tar timersättningen för de timmarna, så är det svårt att slå den timintjäningen på att göra det där.

Prata pengar i familjen

Jan: Men jag tänker, har du några tips, när du har pratat med din sambo och pratat i familjen, hur har de samtalen gått?

Patrik: Nja. Just lånen, det är ju en sån sak som bara är. De tuggar ju på, dem brukar vi inte prata så mycket om. Men det vardagliga är ju relativt kört. Vi sparar till saker, vi försöker. Vi gör lite pengar i jul snart, barnen kunde gå. Så vi har inte någon daglig diskussion om ekonomin. Vi vet ungefär båda två hur det ligger till. Vi har inte full insyn i hennes ekonomi helt och hållet heller. Jag försöker fundera på om det går att definiera om man har en gemensam eller en separat ekonomi. Men det är något mellanting där.

Jan: Men jag kan säga att det vanligaste är att man har något mellanting.

Caroline: Ja, jag tänkte precis fråga det. Hur gör ni med det gemensamma? Du har nämnt lite grann att din sambo tar barnens kostnader och maten, och sen tar du fasta och så har du ditt lån. Och sparar kanske till en gemensam buffert. Men jag fattar, man pratar inte dagligen om det.

Patrik: Vi pratar mer om det i podden än vi pratar efteråt.

Jan: Men har du börjat läsa några böcker eller får någon annan input om ekonomiskt tänk, eller känner du så här, just nu räcker detta? Hänger du med på vad jag menar?

Patrik: Ja. Jag har lyssnat på en del ljudböcker, "Den rikaste mannen i Babylon", "Rich Dad Poor Dad", och "1%-metoden". Jag kommer inte ihåg exakt boktitel på den. Och just idag känner jag att jag är väldigt nöjd med vart jag är på väg.

Jan: Jag är med på det. Ja, men det är coolt.

Hur ska du fira?

Caroline: Index Queen har ju också skrivit så här: "Hur ska du fira när du är klar?" Så det där får du fundera på, så får du återkomma till oss. Vi är många som hejar på dig. Men har du funderat någonting, så har Index Queen frågat här: "Har du någon tanke kring hur du ska spara när du är på grön kvist?"

Patrik: Ja, jag klarar mig nu. Jag sparar 20 procent idag i snitt. Så troligtvis kommer sparkvoten öka väldigt mycket när jag är klar sen. En svag fundering jag har är om jag skulle skaffa ett boende. Jag hyr idag. Det skulle vara trevligt med en liten gräsplätt, eller om jag kunde ha något eget. Vi får se. Jag kanske firar när jag har tagit lån.

Jan: Får jag fråga, hur gamla är era barn?

Patrik: De är elva, nio, fyra och två.

Jan: Okej, så två är ganska små. Men funderar ni på, okej, vad vill ni att era barn ska få med er kring ekonomi? Pratar ni med dem om pengar?

Prata ekonomi med barnen

Caroline: Ja, för det har PKC också skrivit: "Jag hade gärna hört dig prata om hur det går med barnens ekonomiska utbildning."

Patrik: Det är nästan så att jag pratar mer ekonomi med barnen än vad jag gör med sambon. Vi pratar om, om vi äter ute en dag: hur mycket mat skulle man kunna köpa, eller laga hemma, för den här pengen? Vad maten kostar. Eller det här gosedjuret, vad kostar det gentemot det här? Försöka väga upp och få dem att känna om det är värt att lägga de här pengarna på just den här prylen.

Jan: Ja, ibland vill man ju det. Det är ju också helt naturligt.

Patrik: Ja, och det är lite det jag försöker få dem att förstå också. Det är okej att lägga pengar. Men man kanske behöver spara en del pengar också.

Jan: Ja.

Patrik: Men om du... ja, förlåt.

Caroline: Det är väl det jag tänker som jag själv inte haft, att man behöver spara. För det kan ju komma någonting dyrare man vill köpa.

Jan: Ja, men där är ju också min... jag vet inte om du håller med, men min upplevelse är ju också många gånger att barnen fattar mycket mer än vad man tror. Och jag kommer ihåg också när jag pratade med en kompis, så hade vi den här diskussionen: när är barnen redo att prata om pengar eller om ekonomi? Och så konstaterade vi: barnen är nog redo alltid. Frågan är när du är redo som förälder. Att många barn klarar ju att hantera ganska komplexa ekonomier i dataspel. Redan tre år innan lär de sig hantera en iPad. Då blir det ju inte att hantera pengar, som bara är en resurs, något konstigt jämfört med att hantera flera resurser inne i ett spel.

Barnen är nog redo alltid. Frågan är när du är redo som förälder.

Prata om lån och skulder

Caroline: Jag tänkte också att du och jag, jag kommer tänka på det nu, att vi pratar inte med våra barn särskilt mycket om att vi har lån och sådana saker.

Jan: Ja, det är ju skulder vi har, alltså CSN-lån och bolån och sånt där. Det har vi ju inte pratat så mycket med dem om. Jag vet inte heller om du, Patrik, pratar med dina barn om lån och skulder, vad det är för någonting och vad det innebär?

Jan: Alltså jag har ju experimenterat lite med Freja. Det var någon gång så här, hon ville köpa någonting, och så var jag så här: med barn får man också överdriva det. Det kostar 100 kronor, så hade hon inte 100 kronor. Då var jag så här: då får du betala mig sen 100 kronor för att du får låna de här pengarna. Och då hade du egentligen kunnat ha två längre fram. Man får ju överdriva med barnen. När hon var mindre har jag gjort det. Men hur upplever du att det tas emot av barnen?

Patrik: Jag har pratat mycket, speciellt med nioåringen, om just lån och kanske till och med lite ränta, vad det är för någonting. Och det märks att han funderar på vad det är för något, för han kommer ju stup i kvarten och frågar: ja, men du, hur funkar det här egentligen? Om jag har lånat 100 kronor, hur funkar det? Det märks att han tänker på det.

Jan: Jag tror också att mycket av vårt jobb som föräldrar är att fånga de här inlärningsögonblicken när de kommer. När de kommer med frågan, eller jag tänker så här, att varje gång de vill ha någonting så är det ju ett tillfälle att prata om ekonomi. Sen kan ju det fönstret ibland vara typ två minuter. Och då får man vara snabb. Det var ju någon som skojade så här: Jan, har du dragit fram powerpointen för Freja? Nej, det har jag inte gjort. Men hon var med på en föreläsning och där såg jag att efter 10 minuter så zonade hon ut totalt.

Caroline: Det var ändå lång tid, Jan.

Jan: Ja, men såklart.

Femåringen som älskar pengar

Jan: Jag måste säga här också, från Jessie X. Han skrev i forumet, jag tyckte detta var apropå barnen, jag tyckte det var så fint. Han skrev så här: "Hur man konkret börjar med barnen tycker jag är intressant. Mina diskussioner med min femåring har varit lite roliga. Min femåring har förklarat att han älskar pengar. Han planerar att tjäna mycket pengar. Samtidigt är han väldigt bekymrad över sin plånbok som han har fått av sin mamma. För att den inte är så stor. Så hur ska alla pengarna få plats?"

Jan: Och jag tycker att det är så himla fint. För det är liksom så att då har man planterat en tanke, och de behöver, när de är fem år, inte fatta ränta och massa andra grejer. Utan man får ta det där de är.

Caroline: Bra.

Hur hinner du med allt?

Jan: Jag tänkte vi ska ta någon mer fråga. Här var, jag tror det var Jacke som skriver också så här: "Hur lyckas du få alla nöjda? Ungar, frugan, jobbet, modereringen i RikaTillsammans-forumet, då du jobbar natt och sover lite men hinner ändå med allt?"

Patrik: Ja. Det hade varit bra att ha fler timmar ibland. Jag har ju ett väldigt fritt jobb. Jag jobbar inte så många timmar när jag väl är på jobbet. Jag är bara borta åtta timmar om dagen.

Jan: Får man fråga vad du jobbar med?

Patrik: Kör truck på ett sågverk.

Jan: Ja. På ett sågverk?

Patrik: Och har även hand om virkestorkar.

Jan: Men om du skulle säga så här, med barn, för det återkommer ju mycket i din text.

Patrik: Ja, men jag vill, det är viktigt för mig att säkerställa att mina barn inte tar över mina ekonomiska utmaningar, för jag vet hur det är. Jag vill ge dem en stabil grund. Jag vill ge dem möjlighet att bygga sin egen ekonomi.

Vad du vill ge barnen

Jan: Vad är det du skulle önska att de lär sig? Eller vad är det du vill ge dem?

Patrik: Ja, alltså när de blir lite äldre, lite mer mottagliga för det här med investeringar, så tänker jag att jag ska börja nämna det för dem. Spara i fonder, spara i globala index. Kanske även aktier om de vill det. Men tanken är väl att försöka få dem att vilja själva ha ett grundsparande på börsen.

Jan: Är det någonting mer som du tänker att detta skulle jag också vilja ge bort?

Patrik: Ja, även en buffert. Ha en buffert. Hade jag haft en buffert när jag var yngre så hade det många gånger löst sig med en sån.

Jan: Det där är också en sån grej som jag tänkte på häromveckan när vi gjorde det här avsnittet, "Allt du behöver veta om privatekonomi". Och så tänkte jag precis på det du säger nu. Vi kan ibland vara lite slarviga med att prata om buffert. Men vad jag tror att många inte förstår kring buffert är att om man inte har den, så kan det vara så att man hamnar i negativ zon, där man måste ta dåliga beslut. Okej, nu gick något sönder. Nu måste jag lösa situationen här och nu. Ja, men plötsligt då måste jag ta ett dyrt lån. Och det här dyra lånet för att fixa det där lilla, det kanske gör att jag går back nästa månad. För nu har jag räntan för det där dyra lånet som ska betalas tillbaka. Och sen blir det att ränta på ränta funkar ju åt båda hållen.

Bufferten är basen

Jan: Så att ha buffert handlar inte bara om att sova gott om natten eller kunna klara en oförutsedd utgift. Det handlar också om att inte behöva ta dåliga beslut. För där upplever jag ibland, när jag jobbat med folk som har haft det ekonomiskt tufft, att andra tittar på och säger: men fattar de inte att de inte borde ta det där lånet? Och jag säger så här: jo, det är klart att de fattar det. Men när man är i den situationen så kanske man inte har så många andra alternativ där och då.

Att ha buffert handlar inte bara om att sova gott om natten. Det handlar också om att inte behöva ta dåliga beslut.

Jan: Och samma sak, om man inte har en buffert, så missar man möjligheten att utnyttja vissa möjligheter som kommer. Vi bara hittar på, men börsen, coronakraschen 2020, där faller med 30 procent. De som hade en stor buffert, de kunde investera lite pengar där. Och sen tjänar de ännu mer pengar. Så att bufferten är verkligen basen, tänker jag, i det där. Så jag tycker det är grymt.

Olika sätt att tjäna pengar

Jan: Någonting jag bara provar att studsa på er två. Något som jag har tyckt, apropå "Rich Dad Poor Dad", som du också sa, så är en sak som jag har varit mån om att ge bort till våra barn, det är att det finns olika sätt att tjäna pengar. Att du kan tjäna pengar på att byta din tid, alltså det som vi alla gör, att vi jobbar och byter vår tid, vår kompetens, vår energi mot pengar. Men att det är lika giltigt att faktiskt kunna tjäna pengar på pengar. Att kapitalinkomster kan absolut...

Caroline: Jag älskar dig. Jag älskar dig.

Jan: Ja, och att det dessutom finns sätt att tjäna pengar, som du är mycket bättre än mig på, Caroline, att hyra ut grejer. Att om jag har grejer som jag äger så kan jag faktiskt hyra ut. Så att mina prylar kan faktiskt också tjäna pengar åt mig. Så inte bara att mina pengar tjänar pengar eller att min tid tjänar pengar, men mina prylar kan också tjäna pengar åt mig. Och sen också slutligen att man kan få gåva.

Caroline: Vad tänker du med gåva?

Jan: Nej, men vi har ju i Sverige olika former av bidrag. Man får ju ofta pengar av sina föräldrar, om de har möjlighet. Så att jag har ibland försökt med Freja, till exempel så här, nej, men när hon har velat ha någonting. Nu har jag slarvat på sistone. Men så här, om detta kostar 300 kronor, då får du tjäna ihop 100 kronor själv genom att jobba. 100 kronor kommer från din portfölj. Och då sätter jag det inom citationstecken, för det behöver inte vara utdelning, eller det behöver inte ens ha tjänat så mycket pengar.

Caroline: Men vad är hennes tanke?

Jan: Att de här pengarna kommer från dina pengar, och sen en tredjedel får du av oss som föräldrar. Och då blir det att varje gång blev det alla tre. Och sen behöver man inte prata om ränta eller alla de grejerna, beroende på ålder. Men just att vara van vid att det finns olika sätt hur pengar kan komma in.

Bara ett sätt att tjäna pengar

Jan: För till exempel min mamma, eller när jag växte upp, så fanns det bara ett sätt att tjäna pengar. Man jobbade. Man jobbade mycket, man kunde ha flera jobb. Det var det som vi höll på med i vår familj. För vi ville ha pengar. Men vi visste inte då att man kan, och det kanske inte ens var möjligt att hyra ut saker eller ha sidoinkomster på andra sätt. Det var bara att man jobbade.

Caroline: Nej, men min mamma gjorde ju det.

Jan: Jag kommer ihåg att, vi har inte riktigt pratat om detta, men min upplevelse i efterhand var att det var nog ganska tufft ekonomiskt när vi växte upp. Men att våra föräldrar gjorde allt för att det inte skulle märkas. Så vi skulle också åka på semester, men det var kanske inte varje år, utan vartannat år. Sen vet jag i efterhand, har jag tänkt på det, min mamma jobbar ju som lärare, men hon delade ju ut tidningar. Sydsvenskan. Fyra på morgonen körde hon och delade ut tidningar. Och sen gick hon till jobbet som lärare efteråt. Och det var ju för att tjäna de där extra pengarna.

Patrik: Vi hade nog det likadant. Min mamma jobbade också natt på sjukhuset jättemycket. Det var nog också för att det var lite bättre betalt, men det var ju de passen som ingen ville ha.

Jan: Ja. Precis.

Pengamaskinen

Caroline: Men det är en sak som jag tänkte på, Patrik. Det var det här när man pratar med sina barn om sparande och investerande. Jag har min systers barn, så pratar vi med dem, och de är i tonåren, om det här med att skapa en pengamaskin. Som du nämnde, Jan, från "Rich Dad Poor Dad". Att man kan spara ihop så pass mycket kapital under lång tid att det kapitalet själv skapar massa pengar. Och så kan man använda de pengarna som har skapats till vad det nu är man vill göra. Resa eller gå en utbildning eller handla någonting. Och jag älskade det när vi kom till det i "Rich Dad Poor Dad", att man kan göra så. Att det är jättebra att prata med barn om det, eller tonåringar i alla fall. För de fattar det. De fattar det och de vill det.

Jan: Ja, men framförallt så ifrågasätter de inte det så himla mycket. "Det är inte möjligt" eller liksom. Utan för dem är det så här, ja, it makes sense.

12-12-12-metoden

Jan: Men där gillar jag, som vi kom fram till i forumet, den här 12-12-12-metoden. Att sparar du 1 200 kronor i 12 år, så kommer du sen få ut 1 200 kronor resten av livet. Och det behöver inte vara 1 200 kronor. Det funkar med vilket belopp som helst. Vilket är ju det coola.

Jan: Men det var faktiskt en grej. Har du någon specifik, eller gör ni någonting med veckopeng med barnen?

Patrik: Jag har ju pratat med barnen om just sparande. Och vikten av det. Jag har inte kallat det bufferten, men jag kallar det sparande. Då pratade jag med nioåringen först. Och han var jätteintresserad. Ja, men det kan ju vara jätteroligt att ha extra pengar till sommaren. Då gör vi så här. Jag ökar din veckopeng. De får 40 och 45 kronor i veckan, nio- och elvaåringen. Då ökar vi er veckopeng med 5 kronor. Då vill jag att ni sätter av 10 kronor varje vecka till deras sparkonto. Och det var de jättenöjda med. Då ser de ju också att deras pengar växer. De hade sparat upp rätt mycket pengar faktiskt nu till semestern.

Dela upp veckopengen

Caroline: Och det där är också jättekul. Det var också någon, apropå nu när vi pratar om veckopeng, två saker som jag blev inspirerad av. Jag vet inte om jag såg det i forumet eller någon annanstans. Att man kan dela upp sin veckopeng i delar, det gjorde vissa föräldrar.

Jan: Vi hade ett försök. Vi gjorde detta men sen, jag vet inte, jag tappar den strukturen. Jag vet inte vilket du menar.

Caroline: Nej, men att man delar upp veckopengen i olika delar. Att den här delen av veckopengen, den ska du använda. Du kan köpa ditt plastskit eller vad det nu är du vill köpa. Men den här delen ska sparas, för det är en uppskjuten konsumtion. Det är att du sparar till någon större utgift i framtiden. Den tredje delen ska investeras, så att det ska vara långsiktigt. Det här fröet som ska gro. Och sen, jag vet i den amerikanska versionen, i USA är det väldigt viktigt, för de har inte samma välfärdssystem, så där bygger det mycket på välgörenhet. Så då hade de att en fjärdedel alltid ska vara välgörenhet. Att barnet också får bestämma.

Jan: Vi kommer ihåg att vi testade detta och Freja ville skänka pengarna till WWF. Så då gjorde vi så ett tag. Säg att hon fick 40 kronor, så 10 kronor fick hon handla för, 10 kronor sparades till nästa månad, 10 kronor investerades och sen 10 kronor skulle skänkas bort. För just också, jag tänker mycket med barn, att det handlar om att få en ursäkt att prata pengar med dem. Då kan man prata om välgörenhet. Jag kommer ihåg att det var mycket då när vi hade, det var mycket folk som satt utanför matbutikerna. Det här med tiggeriet. Det var just därför, jag vet att Freja frågade mig varför de satt där. Och då gick vi också, och då ville hon ge till någon av dem. Så då gjorde vi det.

Ursäkter att prata pengar

Jan: Du ser så fundersam ut, Caroline?

Caroline: Jag tänker att det är väldigt många ursäkter man har egentligen att prata pengar med sitt barn.

Jan: Ja, men precis, hitta de där inlärningstillfällena. Grejen är så här, man kommer missa, jag missar ju massor. Men grejen är, fångar man några av de här inlärningstillfällena så är det ändå så sjukt mycket mer än vad de flesta andra har med sina barn.

Patrik: Ja, så tänker jag på min egen uppväxt. Vi pratade säkert pengar. Lite vad det kostar att köpa den här saken. Men det är ingenting som jag kommer ihåg. Och absolut ingenting om det här med investeringar eller sparande på det sättet. Det är lite det jag försöker få med barnen nu. Att spara pengar för, som du säger, uppskjuten konsumtion. Eller den här drivande leksaken. De ser att pengarna ökar med tiden.

Jan: Ja. Patrik, jag ser fram emot när vi gör uppföljningen på detta avsnittet om 20 år. Du vet, när dina barn är vuxna och säger: hur har det gått för dem? Snacka om att ge dem en helt annan väg än vad du har fått gå. Jag tycker det är så sjukt coolt.

Ringar på vattnet

Jan: Du, PKC har en fråga här också: "Har det här spridit sig utanför familjen eller närmaste kretsen, att den här Patrik, han kan detta med aktier?"

Patrik: Nej, det är väl inget så. Men det enda som egentligen hakar på det här, det är väl min mamma som också börjat tänka lite mer på sparande ekonomiskt. Vi satt och pratade häromdagen faktiskt. Hon har ju också lån. Hon har köpt ett boende också, så vi pratar om att hon kanske skulle öka upp bolånet för att betala av de här andra lånen som är dyrare, helt enkelt. Och det är ju också någonting som hon själv inte har funderat på förut, men börjar fundera på nu.

Caroline: Och vad sa du? Jag tycker det är fint. Just när man själv börjar prata om sin ekonomi eller säga, nu har vi tagit tag i det här, eller vi gör detta. Så att andra också känner så.

Patrik: Ja, men jag kan nog också faktiskt fundera kring min egen situation.

Jan: Men jag tänker ofta att det alltid blir ringar på vattnet. Och det som är så himla fint, som jag också tycker, är ju att vad du har gjort är egentligen att du har brutit en ekonomisk kedja som har gått historiskt. Och verkligen, okej, nu har jag satt stopp för denna och jag har puttat mina barn åt ett helt annat håll. Och det kommer få ringar på vattnet redan för din mamma, som du berättar. Men det kommer få ringar på vattnet för dina barn, för deras relation, kanske för deras respektive längre fram, och så vidare. Jag tänker verkligen att det är som att kasta en sten i vattnet, och så de här ringarna. Man vet aldrig var de tar vägen. Att det inspirerar och att det kan på riktigt göra skillnad för så många fler människor än vad man någonsin trodde själv.

Du har brutit en ekonomisk kedja som har gått historiskt. Man vet aldrig var de här ringarna på vattnet tar vägen.

Patrik: Ja, men det är väl lite så. Min förhoppning är också att kan jag inspirera någon, kan jag inspirera mina barn till att ta de bättre ekonomiska besluten, då har jag gjort allt jag kunnat.

Hyllningskören

Jan: Och där kan jag säga, Patrik, det gör du ju redan. Det är bara att kolla kommentarerna vi skrev så här att Patrik ska vara med i podden. Så var det Vesuvio: "Vill börja med att säga, fan vad roligt, en annorlunda story med en ödmjuk kille." Och Mattias: "Arre, han är en jordnära kille med fötterna på jorden och otroligt inspirerande resa", skriver The Florynell, "och så många bra frågor. Jag vill bara sälla mig till hyllningskören till Patrik." Det är inspirerande och jag hoppas att du verkligen också tar det till dig.

Caroline: Ja, men det är också roligt att du är med nu när du sitter här med ditt lån och håller på att betala av. Det är så lätt att man tycker så här, men jag kan berätta om min resa för andra människor när jag väl är på andra sidan. När jag väl har gjort mina avbetalningar, när jag är klar, eller när jag har blivit framgångsrik eller whatever. Men det takes some guts att göra det när man sitter där och säger, jag är i den här situationen och nu gör jag det här. Det tycker jag.

Jan: Vi brukar prata om grottan. Jag är ju typisk en sån. Jag tar med mig mitt problem in i grottan. Sen släpper jag inte in någon, och sen kommer jag ut. Och sen vill jag inte prata om det. Sen kan jag komma ut och berätta om det när jag är klar. Och så står Caroline frågande utanför grottan: vad har Jan tagit vägen nu? Så att det är verkligen lite modigt.

Att moderera i communityn

Caroline: Du, en fråga här också, PKC: "Sen vill jag höra, hur är det att moderera i RikaTillsammans-communityn? Vad ger det? Vad stör dig, och skulle du rekommendera det till folk?"

Patrik: Ja, det var ju som jag sa när jag ansökte om att bli moderator. Jag har lärt mig så pass mycket på RikaTillsammans. Jag vill gärna ge tillbaka. Kan jag hjälpa till på forumet, dels för er skull och dels för de användare som är där. Jag försöker vara inspirerad, jag försöker hjälpa till. Putta i rätt riktning.

Jan: Du gör det fantastiskt bra, det måste jag säga.

Patrik: Och sen tycker jag ändå att vi har ganska roligt. Både i chatten och i forumet. Vi är ju ett gäng stammisar där. Det känns som att även om man kanske inte har träffats eller setts, så känns det ändå som att man känner varandra. Har någon inte dykt upp på ett par dagar i chatten så undrar man hur det är med den personen och sådant.

Ligger ditt största misstag framför eller bakom dig?

Jan: Men du, jag tänker så här, Patrik. Jag var faktiskt häromdagen på ett event. Och så fick jag en fråga som jag tyckte var sjukt bra, som jag tänker att vi ska börja ta upp till alla gästerna. Så du ska vara den första som får den. Och Caroline, du kan också få svara på den. Och den låter så här: Ditt största ekonomiska misstag, tror du att det ligger framför dig eller bakom dig? För min egen del tror jag att det ligger bakom mig. Caroline, vad tänker du?

Caroline: Ja, just det. Men vem svarar framför mig? Jag vet inte. Jag tycker det är en skitbra fråga.

Jan: Ja, det är man sjutton kanske.

Caroline: Nej, men jag... jag ser Patrik, vad tänker du?

Patrik: Jag kan förstå den frågan, för det finns ju de som har sparat miljoner vid 18 eller 25. Det var någon i forumet som pratade om det. De har ju gjort en bra resa med sin ekonomi. Såna som du säkert kunde ha svarat, jag vet inte, men det skulle kunna vara framför mig.

Jan: Ja. Jag tycker det är en jättespännande fråga. För den initiala reaktionen är att man verkligen vill svara bakom mig. Det var också så när jag fick frågan. Men sen var jag så här... jag gjorde ganska många misstag för två år sedan eller för ett år sedan. Och då är jag ändå 41 och har ändå investerat i 25 år. Sen var det inte liksom så här misstag som var så här, nu tog livet slut. Men det var ändå så pass att inte följa mina egna principer alltid, eller att jag drogs med. Och jag kan uppleva att jag gör det även idag. Så jag tror inte att jag har gjort mina misstag. Jag tror att jag har gjort mina stora misstag, men jag tror absolut att jag ändå har misstag kvar som ligger framför mig.

Att minska konsekvenserna av misstag

Jan: Jag kan bara sitta här och flina. Vad tänker du? Du känner ju ändå mig ganska väl här.

Caroline: Ja, men du är ändå så att du är intresserad av ekonomi på det viset att du vill prova saker. Medan jag är så här: jag vill bara ha pengarna. De ska bara vara där. Och de ska helst bli fler. Jag vill inte göra så mycket med dem. Och då gör man kanske mindre misstag. Det är klart man kan göra misstag, men man gör mindre misstag.

Jan: Nej, men jag kan dras med ibland. Ja, men nu har räntan gått upp. Nu är det sugigt att betala så mycket i månaden. Eller nu har valutan, svenska kronan, fallit i värde, man kanske borde övervikta mot Sverige. Och sen får jag för mig där någon kväll att jag kanske ska ändra sparandet nu. Förstår du? Jag tror att tricket är att se till att misstagen inte får så stora konsekvenser. Att det är det man blir bättre på överallt. Att nu kastar jag inte om hela portföljen, utan det räcker att jag kastar om nysparandet. Och då har jag liksom ändå... ja, jag vet inte. Vad tänker du, Patrik?

Patrik: Jag förstår helt resonemanget där. Jag är väl lite mer inne på Caroline. Jag vill gärna också att det bara ska vara där vid sidan av. Växa av sig själv. Jag ska inte behöva fundera så mycket. Det är väl det som är målet sen i framtiden.

Jan: Hur kan man göra misstag med den attityden? Man kan inte det. Eller hur, Patrik?

Patrik: Nej, jag håller med.

Caroline: Ja, men det är bra.

Boktips: 1%-metoden

Jan: En annan sån där... jag tänker att vi ska börja runda av. Är det någon bok eller sådant som du skulle vilja tipsa om? Denna har gjort skillnad för mig.

Patrik: Ja, de som gjorde mest skillnad, det var väl just "Rich Dad Poor Dad" och 1%-metoden. Jag är så osäker på vad just boken hette. Jag lyssnade på ljudboken.

Jan: Det är väl den som heter "Atomic Habits" på engelska.

Patrik: Ja, precis.

Jan: Och på svenska tror jag den heter 1%-metoden, som handlar om lilla stegets kraft. Jag älskade metaforen med de brittiska cyklisterna. Kommer ni ihåg den?

Patrik: Jag har inte läst den boken.

Jan: Har du inte läst den? Okej, men den börjar med det brittiska cykellandslaget typ innan 2000. Och då var de riktigt dåliga. De var så dåliga att cykelleverantörerna, cykelmärkena, inte ville att de cyklade på deras cyklar. För det var liksom pinsamt för cykeltillverkaren att ni är på vår cykel. Och så fick de en ny landslagscoach. Och han var så här: okej, vi ska förbättra en procent i taget. Vi ska bara förändra en liten grej i taget. De här två veckorna ska vi bara anpassa hur högt sadeln är. De här två veckorna ska vi bara anpassa vad ni äter. De här två veckorna ska vi bara anpassa växlarna, hur man cyklar. Han bröt verkligen ner det i sina minsta beståndsdelar. Och sen efter en viss tidsperiod så kom det där OS i London. Och sen var det så att det här engelska cykellandslaget, sen vann de varenda tävling i fem år. Så att de gick från att vara totalsämst till att vara väldigt, väldigt duktiga. Det var väl typ så den historien gick till.

Lilla stegets kraft

Patrik: Jag gillar det.

Jan: Du får läsa boken som du tipsar om.

Patrik: Ja, och det handlar väl om lilla stegets kraft också. Tankesättet. Det är just hur man tar sig till olika bekymmer. Hur man ska komma över bekymren och förbi bekymren.

Jan: Ja, och det jag också gillar med den, det är att det inte handlar om hjältedåd. Utan det handlar om att göra de där små stegen, precis som du gör nu med avbetalningen. Det är inget hjältedåd som kommer lösa detta problemet. Utan det som kommer lösa detta är: ja, men jag gör de här avbetalningarna varje månad. Och jag gör detta konsekvent över tid. Och då är det inte en fråga om du kommer bli skuldfri, utan det är en fråga om när. Och dessutom, gör man detta konsekvent, så det som brukar hända i verkligheten är att det där "när" inträffar betydligt tidigare än vad man tror.

Det är inte en fråga om du kommer bli skuldfri, utan en fråga om när. Och det "när" inträffar betydligt tidigare än vad man tror.

Patrik: Precis.

Jan: Snyggt.

Sämsta rådet om ekonomi

Jan: Du, en sista fråga också som vi brukar ta upp. Har du sett det här sämsta rådet du har sett om ekonomi? Antingen i forumet eller i finans, eller när du har lyssnat och sett andra?

Patrik: Jag har inget riktigt så konkret, men skulle jag säga någonting, om att investera i enskilda aktier i början av sin sparkarriär.

Jan: Ja. I'm right there with you, brother. Jag är också så här. Vet du vad? Förlåt, nu blev det lite sidospår. Men jag var och lyssnade på en annan podd som också skulle vara så här: ja, men kom igång med ditt sparande. Och så var där liksom ett av de första åren: börsen är fantastisk. Du kan välja kvalitetsbolag. Och jag var så här: jag kan fan inte lyssna vidare på det här. Och så var jag så här: ska jag höra av mig? Nej, nej, Jan. Ta det lugnt. Sitt ner. Du behöver inte lyssna vidare. Så var jag så här: ja, ur ett pedagogiskt perspektiv, absolut.

Patrik: Det var väldigt bra, tycker jag.

Jan: Det är ju som du säger, Patrik, att mycket är ju att man ska bara köpa aktier. Det är ju de tipsen man får som nybörjare. Och det kanske inte är där man ska börja riktigt.

Patrik: Nej, tvärtom så kan man ju bränna sig.

Månadens aktie i utbildningssyfte

Jan: Utifrån ett pedagogiskt perspektiv kan jag köpa det. Det är apropå det där vi sa med barn. Vi har ju haft ett tag med månadens aktie med Freja. Och det har varit väldigt... det var i utbildningssyfte. Och då har vi köpt en aktie. Folk tror ju ibland att Freja har någon jätteportfölj. Nej, alltså vi har köpt en Investor-aktie, eller vi har köpt en H&M-aktie, eller den typen. Men det har ändå fött hennes intresse. Hon ska faktiskt gå nu nästa vecka på sin första Unga Aktiesparare-träff. Hon är 12 år gammal. Vi får se. Du, Caroline, du bara himlar med ögonen här.

Caroline: Jag vet inte. Jag hade inte satt henne där. Det är ju det där. Börsen är fantastisk. Köp kvalitetspotatis. Det är ju det de säger, Jan. Anyway.

Jan: Vi får se. Jag brukar vara positiv till unga aktier. Jag tror ändå att då träffar man andra och sen kan man försöka styra det till indexfond.

Caroline: Ja, vi får se.

Jan: Framförallt så pratar man ekonomi.

Caroline: Ja, det är väl det. Och så tänker jag också, framförallt någon annan än bara föräldrarna.

Jan: Ja, det kan jag köpa. Så får vi se.

Tack till Patrik

Jan: Bra. Du, Patrik, är det någonting som du tänker att vi skulle ha frågat eller skulle ha tagit upp?

Patrik: Nej, inget sånt. Jag har ju gett lite svar på de här frågorna som har kommit upp i tråden. Skulle det vara så att någon annan undrar någonting, så är det bara att skicka ett pm. Skicka i min tråd eller i någon annan tråd.

Jan: Ja. Patrik, tack så hemskt mycket för att du är så generös att dela med dig både av din historia, att du är generös i forumet och hjälper och inspirerar så många andra människor. Du är ett stort bidrag och jag är jätteglad att vi kan både få ha intervjuat dig och för att du hänger i forumet och dessutom gör ett hästjobb som moderator. Tack så hemskt mycket.

Patrik: Tack själva. Det var jätteroligt, tycker jag.

Vad vi tar med oss

Jan: Så, det var intervjun med Patrik. Vad tar du med dig?

Caroline: Det som jag tyckte var viktigt, som Patrik pratade om, det är det här med att man bestämmer sig. Det kan vara så att det gror inom en, att jag behöver ta kontroll av min ekonomi. Man får bara bestämma sig att göra det. Och sen pratade han också om det här lilla stegets kraft, som jag älskar så mycket. Har man ett problem så är det inte som att man bara pang, löser det problemet. Utan det kanske är små steg som man gör under lång tid. Det är så man löser ett problem.

Jan: Ja, precis. Eller uppnår vilken typ av framgång som helst. Oavsett om det handlar om sparande och investeringar eller amortera på lån, som det handlar om i Patriks fall.

Caroline: Nej, men absolut. Jag vill också säga till dig som lyssnar, om det är så att du känner någon som har en tuff ekonomisk situation, eller har en tuff ekonomisk situation, så är det inget att skämmas för. Där finns hjälp att få och det går att lösa.

Be om hjälp, det går att lösa

Jan: Grejen är också så att, precis som Patrik är inne på, att man får ganska mycket energi redan längs vägen. Att han säger så här: vi mår bättre, nu tänker jag inte så mycket på ekonomi. Och javisst, det är trist att det kanske tar tio eller flera år innan det är löst. Men det är ändå inte en fråga om om det kommer bli löst, utan det är en fråga om när. Så att, be om hjälp. Fråga i forumet. Varje kommun har de här kommunens budget- och skuldrådgivare. Vi har ett avsnitt med Kronofogden, där Kronofogden också är så här: ta kontakt med oss. Vi kanske inte kan hjälpa till konkret, men vi kan alltid hjälpa till med nästa steg. Så att vi har ett avsnitt, som det finns länk till idag, till exempel det här med Kronofogden. Vi har också ett avsnitt som heter "Allt du behöver veta om privatekonomi". Så att det kan vara nästa steg.

Caroline: Snyggt. Och sen naturligtvis, som Patrik också sa, han delar med sig av svar och sina tankar, jättegeneröst i forumet. Så kolla gärna i kommentarerna till det här avsnittet. Ställ en fråga till Patrik.

Jan: Så tänker jag att vi ses där ute i forumet och på andra ställen.