Fakta bankerna helst undviker: 9 av 10 fonder slår inte index

Aktivt förvaltade fonder misslyckas av flera anledningar. Förvaltare kan inte konsekvent förutse vilka aktier som kommer gå bra, de har höga kostnader som äter upp eventuell överavkastning, och marknaden är så effektiv att det är extremt svårt att hitta felvärderingar. Dessutom visar forskningen att även professionella team med analytiker inte lyckas "tajma" marknaden eller välja säkrare aktier när börsen vänder.

Teoretiskt kan aktiv förvaltning fungera bättre på mindre effektiva marknader eller i nischade segment. I Sverige ser vi att fonder med småbolag ibland överpresterar. Men även där är det svårt att på förhand identifiera vilka förvaltare som kommer lyckas. För de allra flesta sparare är breda indexfonder det säkrare valet eftersom över 90% av aktiva fonder misslyckas långsiktigt.

Skillnaden i avgift mellan aktiva fonder (ofta 1-2%) och indexfonder (0,1-0,4%) kan verka liten, men över tid blir effekten enorm. På 30 år kan skillnaden vara hundratusentals kronor i förlorad avkastning. Dessutom får du statistiskt sett bättre avkastning med indexfonder eftersom 9 av 10 aktiva fonder underpresterar.

När en fond går dåligt lägger bankerna ofta ner den för att slippa visa dålig historik. Detta skapar en "överlevandesbias" där bara de bättre fonderna syns i statistiken. När du tittar på en banks fondutbud ser du bara vinnarna - inte alla misslyckade fonder som lagts ner. Detta gör att aktiv förvaltning ser bättre ut än vad den egentligen är.

Välj breda indexfonder som följer stora index (globalt, USA, Europa eller Sverige). Kontrollera att avgiften är låg (under 0,4% per år). Ju bredare fond desto bättre riskspridning. För nybörjare är en global indexfond ofta bäst eftersom den ger exponering mot hela världens börser. Undvik nischade indexfonder om du inte har särskilda skäl.