När är AF, ISK eller KF bäst?

Frågan från Instagram som de flesta sparare brottas med

Det här är en av de vanligaste frågorna jag får: ska man välja ISK, kapitalförsäkring eller aktie- och fonddepå för sitt sparande? Den kom senast som en fråga på Instagram och det är en sådan där fråga som låter teknisk men som egentligen handlar om något ganska enkelt: var betalar du minst i skatt över tid?

Jag har drivit RikaTillsammans sedan 2007 och investerat sedan 1996 och min upplevelse är att de tre påsarna ofta blandas ihop med själva sparandet. De är inte samma sak. I det här korta avsnittet (K30) reder jag ut hur de skiljer sig, var brytpunkten går och varför svaret för de allra flesta landar i samma slutsats. Du ska kunna fatta beslutet själv när du läst klart, utan att behöva höra avsnittet.

Här är grejen: valet är mindre dramatiskt än det känns, men det är värt att förstå logiken bakom det.

Ingen av påsarna är en investering, de är skatteskal

Det första att förstå är att ISK, kapitalförsäkring och aktie- och fonddepå inte är investeringar, de är skatteskal. Jag brukar kalla dem för påsar. Det du lägger i påsen, till exempel en bred, billig och global indexfond, är investeringen. Påsen avgör bara hur skatten beräknas och betalas.

Det vill säga: två personer kan äga exakt samma indexfond, men beskattas helt olika beroende på vilken påse de valt. Det är därför valet av påse är en egen fråga, skild från frågan om vad du ska spara i.

Den stora vattendelaren går mellan å ena sidan ISK och kapitalförsäkring och å andra sidan aktie- och fonddepån. I ett investeringssparkonto eller en kapitalförsäkring betalar du en årlig skatt på hela innehavet, alltså på det totala värdet, oavsett om värdet gått upp eller ner under året. I en aktie- och fonddepå betalar du ingen årlig skatt alls. Där betalar du i stället när du säljer.

Förstår du den skillnaden har du redan greppat 80 procent av hela frågan.

Så skiljer sig schablonskatten från vinstskatten

Skillnaden mellan påsarna kokar ner till två olika sätt att beskatta: schablon varje år, eller vinstskatt vid försäljning. I ISK och kapitalförsäkring betalar du en schablonskatt på hela innehavet. Jag brukar räkna med ungefär 1 procent om året som tumregel. Har jag 100 kronor i en ISK eller kapitalförsäkring betalar jag alltså runt 1 krona i skatt det året. Det gäller oavsett hur det gått: går innehavet ner betalar du ändå och du får inte kvitta den skatten mot något annat.

I en aktie- och fonddepå är logiken den omvända. Där betalar du ingen årlig skatt, utan skatten uppstår först när du säljer. Då betalar du ofta 30 procent i vinstskatt på noterade aktier och fonder.

En viktig nyans om schablonen: skatten på ISK ändras från år till år eftersom den räknas på statslåneräntan per den 30 november. Du kan därför aldrig veta exakt vad nästa års skatt blir förrän det datumet passerat. Tanken är att du ska ha en långsiktig förutsägbarhet, inte en exakt siffra i förväg och därför är ungefär 1 procent en rimlig tumregel att räkna med.

Tumregeln om 3 procent som avgör valet

Räknar du med ungefär 1 procent i schablonskatt landar brytpunkten på ungefär 3 procent i årlig avkastning. Det är den enskilt viktigaste siffran i hela den här frågan och den är värd att förklara.

Om avkastningen på mina investeringar i någon av påsarna överstiger ungefär 3 procent i snitt per år, då brukar det matematiskt löna sig med ISK eller kapitalförsäkring jämfört med en aktie- och fonddepå.

Jan Bolmeson, Kortavsnitt K30 (2024)

Den siffran är inte huggen i sten, den är en tumregel som följer av schablonskatten. Men den gör frågan hanterbar. Tänker du efter ger den nämligen ett ganska tydligt svar för de flesta sparare. Spara i aktierelaterade tillgångar har historiskt haft en förväntad avkastning på kanske 5, 6 eller 7 procent per år. Inga garantier finns, men då har du oddsen på din sida att du betalar lägre skatt genom att ligga långsiktigt i en ISK eller kapitalförsäkring än i en aktie- och fonddepå.

Med andra ord: ligger din förväntade avkastning bekvämt över 3 procent, vilket den oftast gör i ett långsiktigt aktiesparande, lutar matematiken åt ISK eller kapitalförsäkring. Det är därför den generella rekommendationen för de flesta hamnar just där.

När aktie- och fonddepån faktiskt är det smartare valet

Aktie- och fonddepån vinner när den förväntade avkastningen är låg, typiskt under tumregelns 3 procent. Det vanligaste exemplet är räntefonder. De har en lägre förväntad avkastning över tid och då brukar den generella rekommendationen vara att inte ha dem i ISK eller kapitalförsäkring, utan i en aktie- och fonddepå i stället.

Det som avgör är alltså den förväntade avkastningen över tid. Den avgörs i sin tur ofta av vilket tillgångsslag du har, som i sin tur hänger ihop med vilken sparhorisont du har. Kedjan ser ut så här:

• Lång sparhorisont leder ofta till aktierelaterade tillgångar, som ger högre förväntad avkastning, vilket talar för ISK eller kapitalförsäkring.
• Kort sparhorisont leder ofta till räntor och tryggare tillgångar, som ger lägre förväntad avkastning, vilket talar för aktie- och fonddepån.

Så långsiktigt sparande i aktierelaterade tillgångar, då är basrekommendationen ISK och kapitalförsäkring. Kort sparhorisont och låg avkastning över tid, då är det ofta bättre med en aktie- och fonddepå. Valet av påse är egentligen en konsekvens av hur länge pengarna ska ligga.

Kapitalförsäkringens egna finlir: förmånstagare och specialfall

Det finns en sak du kan göra i en kapitalförsäkring men inte i en ISK och det är att sätta en eller flera förmånstagare. En förmånstagare är den person som ärver pengarna om du går bort och det gör kapitalförsäkringen till ett vanligt val när någon vill spara åt ett barn eller barnbarn i sitt eget namn men styra vart pengarna går.

Sedan finns det alltid undantag och specialfall. Företagare som investerar bolagets överlikviditet är ett tydligt sådant. För dem kan det ibland finnas en poäng att ligga i en aktie- och fonddepå, för då går det att kvitta vinster mot andra kostnader i bolaget. Men då är vi inne på överkurs som ligger utanför den här genomgångens omfång och jag har samlat den tråden separat i guiden om att investera som företagare.

Poängen är att basrekommendationen håller för de allra flesta, men att den som har en specifik situation, ett bolag, en arvssituation eller ett kort sparmål, gör klokt i att titta närmare på just sitt fall.

Räkna på ditt eget fall innan du bestämmer dig

Det bästa sättet att översätta tumregeln till ditt eget sparande är att räkna på det. Eftersom schablonskatten ändras med statslåneräntan varje år och eftersom din egen avkastning, sparhorisont och insättningar spelar in, blir det konkret först när du matar in dina egna siffror.

Vi har byggt en kalkylator som jämför ISK, kapitalförsäkring och aktiedepå just för det. Där ser du var brytpunkten hamnar i din situation i stället för att luta dig mot en generell tumregel. Min reflektion efter alla år är att de flesta blir lugnare när de ser siffran för sitt eget fall, även när den bekräftar det de redan anade.

Och är du osäker, eller har ett specialfall du inte riktigt får ihop, då får du gärna prata med en finansiell rådgivare, ställa frågan i forumet eller bara hojta till. Så hjälps vi åt.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i hur du väljer påse, fond och struktur för ditt sparande har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• ISK, KF eller aktiedepå 2026? Jämför med vår kalkylator – räkna ut vilken påse som lönar sig i just din situation.
• Bästa fonderna – vad du faktiskt lägger i påsen: breda, billiga, globala indexfonder.
• Fondrobot eller indexfond? – för- och nackdelar när du väljer hur sparandet ska skötas.
• Lysa: vår recension efter 7 år – så tänker vi om fondroboten som sköter påse och fond åt dig.
• Investera som företagare – för dig som vill placera bolagets överlikviditet smart.
• Fyra-hinkar-modellen – hur sparhorisonten avgör tillgångsslag och därmed påse.
• Spara till barn och barnbarn – när kapitalförsäkringens förmånstagare gör skillnad.

Transkribering av hela avsnittet

Nedan har vi transkriberat hela avsnittet för dig som hellre läser än tittar eller lyssnar. Den är gjord med AI så den är inte ordagrann, utan fokus har varit på läsbarhet.