När är AF, ISK eller KF bäst?
Så väljer du mellan ISK och aktiedepå
Investeringssparkonto (ISK), Kapitalförsäkring (KF) eller Aktie- och fonddepå (AF) vad är bäst?
Avsnitt K30 | Publicerat 2 år sedan.
Avsnitt K30. Senast uppdaterad 9 dagar sedan (2026-06-15) av Jan Bolmeson.
Denna video finns att se på Youtube eller via videon ovan. Du som är en RikaTillsammans-supporter kan se den utan reklam på Patreon.
Du kan lyssna på detta avsnitt (K30) där poddar finns, t.ex. på Spotify, Apple Podcast, Acast och Patreon.
Referens: Saknas.
Innehållsförteckning
Denna sida uppdaterades 9 dagar sedan (2026-06-15) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Därför är avsnittet viktigt
Valet mellan ISK, kapitalförsäkring och aktiedepå kan göra stor skillnad för din långsiktiga förmögenhet. Vi förklarar exakt när varje alternativ lönar sig bäst, med konkreta brytpunkter och tumregler som hjälper dig optimera skatten på ditt sparande.
Påsar, inte investeringar
ISK, kapitalförsäkring och aktiedepå är inte investeringar i sig själva. De är "påsar" som avgör hur skatten beräknas. ISK och kapitalförsäkring beskattas årligen med cirka 1% på hela värdet, medan aktiedepå bara beskattas vid försäljning med 30% på vinsten.
3% - den magiska brytpunkten
Om din förväntade avkastning överstiger 3% per år lönar sig ISK och kapitalförsäkring skattemässigt. Under 3% är aktiedepå ofta bättre. Denna tumregel gör det enkelt att välja rätt kontotyp baserat på vad du investerar i.
Aktier hör hemma i ISK
Aktieindexfonder har en förväntad avkastning på 5-7% per år. Eftersom detta överstiger brytpunkten på 3% blir skatten lägre i ISK jämfört med aktiedepå. För långsiktigt aktiesparande är ISK nästan alltid det bästa valet.
Räntefonder i aktiedepå
Räntefonder har ofta lägre avkastning än 3% per år. Då blir den årliga skatten i ISK högre än vad du skulle betala vid försäljning i aktiedepå. För räntefonder är därför aktiedepå ofta det skattemässigt bästa alternativet.
Statslåneräntan styr ISK-skatten
ISK-skatten beräknas utifrån statslåneräntan per 30 november varje år. Detta gör skattenivån något oförutsägbar, men tanken är långsiktig stabilitet. Vi räknar med cirka 1% i årlig skatt som tumregel för jämförelser.
Specialfall för företagare
Företagare som investerar bolagets överlikviditet kan ha fördelar med aktiedepå. Där kan vinster kvittas mot andra kostnader i bolaget. Detta är överkurs som kräver rådgivning, men visar att det finns undantag från huvudregeln.
Sparhorisont avgör tillgångsslag
Långsiktig sparhorisont leder ofta till aktier, som har högre förväntad avkastning och därmed passar i ISK. Kort sparhorisont leder till räntor med lägre avkastning, som passar bättre i aktiedepå. Matcha kontotyp med din tidshorisont.
Viktiga nyanser att komma ihåg
• Brytpunkten på 3% är en tumregel, inte en exakt vetenskap
• ISK-skatten varierar med statslåneräntan
• Specialregler finns för företagare och vissa situationer
• Vid osäkerhet, konsultera en finansiell rådgivare
"Ingen av de här tre är egentligen investeringar, utan alla de här är påsar som förändrar hur skatten beräknas"
"Brytpunkten hamnar på ungefär 3 procent per år"
"Om jag har en avkastning som överstiger ungefär 3 procent i snitt per år, då brukar det matematiskt löna sig med ISK"
Som vanligt är svaret, det beror på! ISK och KF beskattas på samma sätt med en årlig skattesats oavsett hur aktierna/fonderna utvecklats under året. Ingen vinstskatt och du behöver inte deklarera.
Medan AF beskattas med 30% vinstskatt och att du behöver deklarera manuellt själv.
Generellt sett är ISK det bästa alternativet, inte alltid men ofta.
En sak du kan göra i KF men inte i ISK är att sätta en eller flera personer som förmånstagare. Det betyder att personen skulle ärva pengarna ifall du gick bort.
Om du förväntar dig få över 3% i årlig avkastning är ISK i första hand att rekommendera och för tillgångar där du förväntar dig lägre än 3% i årlig avkastning är AF att rekommendera. Om du har en portfölj med främst aktieexponering är ISK alltså att föredra.
Du kan läsa mer om detaljer här: vad-ska-man-valja-en-vanlig-aktiedepa-en-kapitalforsakring-eller-ett-investeringssparkonto
Om du vill diskutera ditt specialfall får du gärna kommentera eller än hellre besök (rikatillsammans.se/forum/) och ställ din fråga.
Transkribering av hela avsnittet
Nedan har vi transkriberat hela avsnittet för dig som hellre läser än tittar eller lyssnar. Den är gjord med AI så den är inte ordagrann, utan fokus har varit på läsbarhet.
Visa hela transkriberingen
Innehållsförteckning
Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.
- ISK, aktie- och fonddepå eller kapitalförsäkring?
- Så skiljer sig skatten åt mellan påsarna
- När aktie- och fonddepån är bättre
- Fråga vidare om du är osäker
ISK, aktie- och fonddepå eller kapitalförsäkring?
Jan: När ska man använda investeringssparkonto, aktie- och fonddepå eller en kapitalförsäkring? Det var en fråga som kom här på Instagram, och jag brukar säga så här: i de flesta fall, för ett långsiktigt sparande i till exempel aktieindexfonder som vi brukar tjata om, brukar ISK vara det alternativet man bör välja.
Det som egentligen är viktigt att förstå är att ingen av de här tre egentligen är investeringar. Alla tre är påsar, kan man säga, som förändrar hur skatten beräknas och hur skatten betalas. Den stora skillnaden, till exempel mellan investeringssparkonto och kapitalförsäkring å ena sidan och aktie- och fonddepå å andra, är att i både investeringssparkonto och kapitalförsäkring betalar du ett belopp på hela innehavet, alltså på det totala värdet.
Oavsett om värdet går upp eller ner ett år så betalar du, ofta i snitt brukar jag räkna ungefär 1 procent. Så om jag har 100 kr i en kapitalförsäkring eller en ISK, då betalar jag typ 1 kr om året. Oavsett hur mycket det går upp eller hur mycket det går ner. Går det ner så betalar jag ändå skatt, och jag får inte kvitta den mot något annat.
Så skiljer sig skatten åt mellan påsarna
Jan: I en aktie- och fonddepå betalar jag ingen skatt varje år, utan jag betalar bara skatt i händelsen när jag säljer. Då betalar jag ofta till exempel 30 procent skatt på noterade aktier. Och då uppstår den här egentligen matematiska frågan: när lönar sig det ena versus det andra?
Eftersom skatten på ISK skiljer sig från varje år, som den beräknas på utifrån hur statslåneräntan är per den 30 november, kan man aldrig riktigt säga vad det blir förrän det datumet inträffar för det nästkommande året. Men tanken är att man ska ha en långsiktig förutsägbarhet. Så jag brukar räkna ungefär 1 procent, och räknar man på ungefär 1 procent vet man någonstans att brytpunkten hamnar på ungefär 3 procent per år.
Om jag har en avkastning på mina investeringar i någon av de här påsarna som överstiger ungefär 3 procent i snitt per år, då brukar det matematiskt löna sig med ISK eller kapitalförsäkring i förhållande till en aktie- och fonddepå.
Från detta kan man börja dra slutsatser. Till exempel: om man sparar i aktierelaterade tillgångar, de har ju en förväntad avkastning på kanske 5, 6, 7 procent per år, ja, då har man oddsen på sin sida. Inga garantier, men man har oddsen på sin sida att man kommer att betala lägre skatt genom att ha det långsiktigt i ett ISK eller en kapitalförsäkring, jämfört med en aktie- och fonddepå.
När aktie- och fonddepån är bättre
Jan: Om vi däremot tittar till exempel på räntefonder, som har en lägre avkastning, då brukar den generella rekommendationen vara att inte ha dem i ISK och KF, utan att ha dem i en aktie- och fonddepå i stället. Så det som avgör är alltså den förväntade avkastningen över tid, som i sin tur ofta avgörs av vilket tillgångsslag jag har, som i sin tur avgörs av vilken sparhorisont jag har.
Så långsiktigt sparande i aktierelaterade tillgångar, då brukar basrekommendationen vara ISK och KF. Kort sparhorisont och låg avkastning över tid, då är det ofta bättre med en aktie- och fonddepå.
Sen är det viktigt att säga så här: det finns alltid undantag, det finns alltid specialfall. Till exempel företagare som investerar bolagets överlikviditet, då finns det poänger att ibland ha det i en aktie- och fonddepå, för då får man kvitta vinster mot andra kostnader och liknande. Men då är vi inne på överkurs som är utanför den här videons omfång.
Fråga vidare om du är osäker
Jan: Då tänker jag så här: då får du prata med en finansiell rådgivare. Det kan man alltid göra. Vi har både tips på sådana, man kan fråga i forumet eller man kan ställa en fråga i kommentarerna. Så tänker jag, så hjälps vi åt.
Jag hoppas att detta var ett svar på frågan. Och håller du inte med, tycker du att jag har missat något, skriv en kommentar. Annars får du jättegärna gilla, bokmärka och dela vidare. För då blir de här sociala medierna glada, de sprider innehållet, fler får reda på det och jag kan fortsätta göra sådana här videor och sånt på dagarna.
Så tack så hemskt mycket, och lycka till med ditt sparande.
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Konkreta saker du kan göra nu
Kunskap, tips och råd är meningslösa om man inte omsätter dem i praktiken. Här får du ett par konkreta förslag som du kan göra antingen redan nu eller på lite sikt.
Räkna ut din förväntade årliga avkastning för att välja rätt kontotyp
Flytta aktieinnehav till ISK om du inte redan gjort det
Överväg aktiedepå för räntefonder med låg förväntad avkastning
Om du är företagare, konsultera finansiell rådgivare om specialregler
Communityns kommentarer
Var först med att skriva en kommentar, en fundering eller en fråga i forumet. Vi ses där! 🙂
Missa inte något – få våra uppdateringar
till din inkorg!
Få tillgång till våra senaste bästa tips, verktyg, avsnitt, videor, grafer och studier – direkt i din mejl!
- Notis till din mejl när vi släpper något nytt
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Någon gång i veckan
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Senaste nytt på RikaTillsammans


Uttag av pension: så gör du rätt
Monica Sjödin om varför uttagsordningen är fel fråga och varför planen bör ligga klar tio år före första kronan.


Pengar, ansvar och RikaTillsammans bakom kulisserna
Del två av det personliga samtalet om identitet, ansvar, att jobba ihop som par och varför det blev indexfonder. Del 2 av 2.


Pengar, rädsla och tjugo år av hårt arbete
Ett personligt avsnitt om vägen från korridoren i Lund där vi träffades 2003, till dagens RikaTillsammans. Del 1 av 2. .


Lagomfällan: när livet är okej, men något ändå saknas
Stefan och Zandra har gjort allt rätt. God ekonomi, mer tid med barnen, mindre lönearbete. Ändå har livet blivit lite platt. Så ser lagomfällan ut och så tar man sig vidare.


Bästa aktiva globalfonden 2020 var inte längre i toppen 2025
Bara 16 % av 408 globala aktiefonder höll sig i topphalvan två femårsperioder i rad enligt SPIVAs nya rapport. .












