Hem » Spara och investera » Investera i enskilda aktier är kul, men en jättedyr hobby!

Investera i enskilda aktier är kul...
men det är en jättedyr hobby!

Oddsen att slå en vanlig indexfond är tyvärr jättedåliga

Jag ska erkänna. Även jag tycker att investera i enskilda aktier är kul. Jag har till och med haft en aktieklubb med mina kompisar. Men efter ett par år lade vi ner den, eftersom när vi rannsakade oss själva insåg vi att vi var sämre än en billig indexfond. Där någonstans började en sjukt jobbig resa som resulterade i insikten att ju fortare man inser att man är medelmåttig, desto mer pengar kommer man tjäna – och – det är okej att synda lite i en Lekhink.

Jag påstår tyvärr och något kontroversiellt att de flesta som investerar i enskilda aktier kommer att få en sämre avkastning än en billig indexfond över tid. Visst man kan ha tur och slå index något eller till och med några år. Det gjorde vi. Flera år i rad.

Men sedan kom de där åren man själv tyckte att man hade otur och plötsligt var slutresultatet sämre. Idag kan jag skratta åt mig själv som tyckte att ”när det går upp är det skicklighet, men när det går ner är det otur”. 😂

I den här artikeln har jag sammanfattat några av de viktigaste sakerna jag tycker att man borde ha koll på innan man börjar investera i enskilda aktier. Notera att slutsatsen är inte att enskilda aktier är dåligt generellt. Enskilda aktier är bara dåliga om man har ett ”tjäna-pengar”-perspektiv eller så kallat nyttomaximerande perspektiv.

Men forskningen visar att många investerar av andra anledningar än att bara tjäna pengar, men kan investera för att mina investeringar säger någonting om mig själv (t.ex. ”Jag är en vinnare som kan välja aktier”) men också av känslomässiga anledningar som att det är roligt, spännande och det ger en kick.

Det finns alltså massor av fördelar med att investera i enskilda aktier bortom de ekonomiska. Enskilda aktier ger en möjlighet att lära sig saker om ett företag, att följa företagare, att lära sig om en bransch, lära sig företagsekonomi, resultat- och balansräkning, om samhället, om marknaden, om andra investerare. Man får historier att berätta för andra – oavsett om det går upp eller ner.

Även vi gör ovan med t.ex. ”månades aktie”-konceptet vi har med våra barn med gott resultat. Jag syndar med några få enskilda aktier i min Lekhink och jag gör reklam för aktietipstjänsten VQM som André i communityn driver. Varför då?

För att ingen av dessa aktier ägs med det primära syftet att ”slå index”. Jag vet att detta är aktier som sannolikt kommer kosta mig pengar i alternativkostnad, men det är okej eftersom syftet är ett annat. Syftet är att få hantera den emotionella delen av pengar.

Jag är till och med övertygad om att genom att han begränsad Lekhink så ökar man sannolikheten för att man kan hålla sin basportfölj med tråkiga indexfonder och därmed får en högre totalavkastning på helheten. Något som flera i communityn vittnar om.

Så för att sammanfatta det viktigaste om du investerar i enskilda aktier:

• Var medveten om de brutalt dåliga oddsen du har. Det spelar ingen roll om det är utdelningsaktier, AI-aktier, om du gjort egen analys eller följt någon på nätet. Du har oddsen emot dig.
• Om du ändå ska synda – synda lite! Använd för guds skull inte hela ditt belopp i enskilda aktier, utan begränsa det till max 10% av din total i en Lekhink. Enda undantaget till denna storlek är om du har vunnit det ekonomiska spelet och kör en 5+25-princip. Det måste vara ett område som är safe-to-fail, för med stor sannolikhet kommer det fail till slut.
• Om du ska synda – synda rätt! Det finns områden på marknaden där oddsen är mindre dåliga och till och med kan vara till din fördel. Förstå och läs mer om dessa nedan. Och nej – utdelningsaktier är INTE ett ställe där du har oddsen på din sida. Tvärtom.
• Lura inte dig själv! – Jag älskar Richard Feynmans berömda citat: ”Lura inte dig själv, men kom ihåg att du är enklast att lura.” Gå in och var klarsynt i vad du gör. Vad är anledningarna till att du gör det du gör – gör du det för att tjäna pengar? Gör du det på grund av självuttryck? Gör du det för att få den emotionella kicken? eller någon annan anledning? Lura inte dig själv och betala inte mer än nödvändigt för att få känna det du önskar känna.

Som vanligt är du välkommen att kommentera! Skriv om du håller med, om du inte håller med, om du har en fråga eller motsvarande. Vi ses i forumet!

Lycka till med ditt sparande!
Jan

Vilken avkastning kommer din aktie ge?

Den finansiella rådgivaren Alan Roth brukar ställa en motfråga när någon kommer med ett aktietips; ”Om marknaden gör 10% per år, vad tror du att din aktie kommer att tjäna?” Det vanligaste svaret är självklart 10% eller mer.

Problemet är att det är avviker jättemycket från forskningen. Forskaren Hendrik Bessembinder har gjort en berömd studie där han konstaterade att mellan 1926-2023, så var det totalt 4 av 100 aktier som stod för hela vinsten mot en korg med säkra räntefonder. 96% av alla aktier var inte bättre än det vi brukar relatera till som den ”riskfria räntan”.

I en uppföljningsstudie med 64.000 bolag i hela världen, konstaterade han att mer än hälften gav direkt negativ totalavkastning. Den vanligaste livstidsavkastningen för en aktie var faktiskt… håll i dig … minus 100%.

Dessa resultat är i linje med en annan studie av Vanguard som konstaterade att medianavkastningen i Russel 3000-indexet i USA mellan 1987 och 2017 var ungefär 7%. Däremot var snittavkastningen 387%! En sådan stor skillnad mellan median och genomsnitt uppstår bara när det finns några få extrema vinnare. Det syns tydligt i t.ex. denna graf från SPIVA för perioden 2002 till 2022.

För att återkoppla till Alans fråga ovan, så betyder det att om man valde en slumpmässig aktie av de 3000 aktierna i Russel3000-indexet, så är den mest sannolika utvecklingen för aktien 7% på 30 år, eller 0.2% per år. Det är ungefär 380 procentenheter sämre på totalen eller 4.6% per år i årsmedelavkastning.

Sannolikheten för att slå index med antal aktier

Det leder till följdfrågan, så hur många aktier behöver man för fånga alternativt slå index och marknadens avkastning i snitt? Bessembinder och Vanguard använder olika tidsperioder men landar ändå i liknande resultat enligt tabellerna nedan. Nedan gäller att aktierna väljs slumpmässigt. Låt oss börja med Bessembinder-studierna:

Nedan följer Vanguard-studien som tittade på 30 år istället för 10 år.

Bessembinder tittade även han på en längre period (90 år) och konstaterade att med en 100-aktiers portfölj var sannolikheten ca 43.3%, väldigt nära Vanguards 44.7%. En slutsats man kan dra är att det inte finns någon tidsdiversifiering.

Men, ingen väljer aktier slumpmässigt!

Den vanligaste invändningen jag får till studierna ovan är: ”självklart är ingen så dum så att man väljer aktier slumpmässigt”. Jag har också stått i det lägret med både fundamental och teknisk analys. Problemet är att det finns extremt få bevis på att det faktiskt fungerar att välja aktier konsekvent över tid på ett sådant sätt att man har en signifikant fördel mot index.

Däremot finns det väldigt mycket studier som pekar på motsatsen, framförallt när man tittar på professionella fondförvaltare. Några av mina favoriter är: ”SPIVAs sammanfattning av 20 års data”, Larry Swedroes bok: ”The incredible shrinking Alpha” eller resonemanget kring färdighetsparadoxen. Självklart har vi även många grafer på ämnet som du hittar under ”Aktiv- vs passiv”-etiketten.

Bessembinder själv har faktiskt också svarat på invändningen:

”My work shows that the odds a randomly selected individual stock will outperform the overall market over a 10-year interval is less than one in three. Advocates may well point out that their favorite stocks aren’t selected at random. That leaves the ball in their court to demonstrate that their picks are better than random.”

Hendrik Bessembinder, Barrons Magazine

Jag brukar tänka att oavsett hur man vänder sig så har man rumpan bak. Det vill säga oavsett hur effektiv man upplever att marknaden är, så finns det några saker man inte kommer runt.

Det första är matematiken från William Sharpes artikel från 1991 håller än. Den säger att om marknadens totalavkastning är 10%, då kommer den investerade snittkronan att ha 10% avkastning innan avgifter. Det vill säga att före kostnader kommer både de aktiva och passiva investerarna ha samma avkastning. Men eftersom aktiv förvaltning har högre kostnader, måste resultatet bli sämre. Det är inte teori utan ren matematik.

Det andra är att komma ihåg Richard Feynmans berömda citat: ”Lura inte dig själv, men kom ihåg att du är den som är enklast att lura”. Det finns en klassisk svensk studie där man konstaterade att över 80% av de svenska bilförarna upplevde sig köra bättre än snittet.

Synda, men synda lite

Innan man köper sin första borde man vara medveten om att man har oddsen sjukt emot sig att investera i en portfölj med enskilda aktier. Inte ens 100 aktier är tillräckligt och då ska man komma ihåg att vid utgången av 2024 ägde svenska aktieägare i snitt 5 bolag(!) enligt Euroclears aktieägarrapport. Du kan ju själv kolla sannolikheterna för olika antal aktier i tabellen ovan.

Som en anekdot kan vi säga att vi 18 februari 2018 slog vad på 5- och 10 års sikt med två professionella fondförvaltare om att vår indexfond skulle slå deras aktivt förvaltade fond med ca 30 bolag. Efter 5 år vann vi vadet. Vi får se hur resultatet blir efter 10 år, men i skrivande stund (september 2025) leder vi med 20-procentenheter. Så inte ens de som anses vara bäst i Sverige, har stora team av analytiker, tycker det är lätt att välja ut aktier.

Det är därför vi tjatar om att det bästa sättet att tjäna pengar långsiktigt är att investera i linje med forskningen. Det är inte spännande. Det är till och med så tråkigt som att se målarfärg torka eller gräs växa. Men det är lönsamt.

Men det fina är att det behöver inte vara antingen eller. Man kan faktiskt göra både och. Många av oss i communityn har löst det genom ”Lekhink”-konceptet. Vi investerar 90% av fåra pengar som ”man ska” och sedan har vi maximalt 10% som vi kan spekulera eller leka med. På det sättet kan man få det bästa av båda världar. Det vill säga vi kan synda, men vi syndar lite.

Läs ovanstående stycke igen. Det betyder att om du ändå ska köpa enskilda aktier, då ska summan av alla dina enskilda aktier maximalt uppgå till 10% av din portfölj.

Om du ska synda, synda på rätt sätt

Jag tror ju inte på fundamentalism åt något håll. Så även om jag står stabilt i indexfond-lägret och har lagt upp många studier som pekar på att enskilda aktier är dåligt, så är det ett misstag att bara leta efter bevis som stödjer ens sak. Det jobbiga är att även titta efter studier som talar emot.

Det finns en hel del forskning som pekar på att det finns områden där effektiva marknadshypotesen (EMH) som är grunden för vår investeringsfilosofi inte fungerar lika väl som i andra. Det vill säga att det finns ställen att fiska på som är bättre än andra. Där man som småsparare har bättre odds.

Den som jag själv brukar gå och bolla dessa frågor är André Granström i communityn som driver aktietjänsten VQM. Han brukar sammanfatta det i framförallt tre områden man som investerare bör vara i om man vill ge sig själv de bästa möjligheterna att slå andra investerare.

Ju mer udda eller litet området är desto större är avvikelserna från EMH

Att försöka slå index med köp av t.ex. amerikanska storbolagsaktier är i princip dödfött. Du har ingen edge mot andra andra investerare. Men att titta på t.ex. svenska småbolag ger dig betydligt bättre odds att hitta avvikelser och felprissättningar.

Det är betydligt färre investerare som är i den dammen och fiskar. Notera dock, att det inte betyder att det är bättre med svenska småbolag, det enda det betyder är att sannolikheten för felprissättningar är högre.

Special situations

Ibland inträffar det händelser på marknaden där marknaden inte kan vara effektiv för att någon förutsättning är helt annorlunda. Några exempel:

• Börsnoteringar i dessa situationer är ofta efterfrågan hög, tillgången liten, bolaget rabatterat, incitamenten från företag, banker och rådgivare är samma som ditt och det finns ofta till och med udda saker som stabiliseringsåtgärder på plats – dvs. någon som garanterar en lägsta kurs. Första dagen kan man – på bra noteringar – göra mellan 10-20% i avkastning. Haken är att man ofta bara får några enstaka aktier, så vinsten blir sällan mer än någon tusenlapp.
• Budarbitrage – När ett bolag blir uppköpt erbjuds ofta en premie på aktiekursen. Genom att köpa aktien efter budet men innan affären är helt genomförd kan man ibland tjäna mellanskillnaden. Riskerna är att budet inte går igenom eller drar ut på tiden. Avkastningen är ofta låg i procent men kan, utslaget på tid, ge en god riskjusterad avkastning.
• Avknoppningar – När ett bolag delar ut en del av sin verksamhet som ett nytt, självständigt bolag. Forskning visar att avknoppningar tenderar att gå bättre än börsen i stort de första åren. En förklaring är att nya, fokuserade bolag får större frihet och bättre incitament, medan marknaden initialt undervärderar dem eftersom de inte följs av analytiker och många fonder säljer av småbolagen direkt.

Tilt mot Fem-faktor-modellen

Forskningen är ganska tydlig med att det finns några samband som tenderar att återkomma över tid. Man brukar kalla detta för femfaktormodellen.

• Storleksfaktorn – Mindre bolag tenderar över tid att ge högre avkastning än större bolag, delvis för att de är mer riskfyllda, mindre diversifierade och mer känsliga för konjunktursvängningar.
• Värdefaktorn – bolag med låga värderingar i förhållande till fundamenta (t.ex. lågt pris/bokfört värde eller pris/vinst) tenderar långsiktigt att ge högre avkastning än tillväxtbolag. Förklaringen ligger i en kombination av risk och investerarbeteende.
• Marknadsfaktorn – aktier har historiskt gett en högre avkastning än riskfria placeringar (t.ex. statsskuldväxlar eller räntor). Detta är den klassiska riskpremien: investerare kompenseras för att ta aktierisk.
• Momentumfaktorn – aktier som har utvecklats starkt under de senaste 6–12 månaderna tenderar att fortsätta prestera bättre på kort sikt, medan aktier med svag utveckling tenderar att fortsätta halka efter.
• Kvalitetsfaktorn – Bolag med hög lönsamhet, stark balansräkning, stabila kassaflöden och god kapitalallokering tenderar över tid att ge högre riskjusterad avkastning än bolag med svagare kvalitet.

Allvädersportföljen

Den sista sättet att synda som jag tycker är någorlunda okej är att synda med hjälp av en allvädersportfölj. I grunden bygger det på många av liknande koncepten för sparande i index. Man säger att vi vet inte vilka tillgångar som kommer gå bra i framtiden, därför köper man allihop och kombinerar dem baserat på deras olikhet.

Den som är absolut bäst på detta i communityn är Zino som vi har gjort ett avsnitt med och som har skrivit en tråd med över 3000(!) kommentarer.

• Forum-tråden: ”Jakten på den ultimata allvädersportföljen”
• Intervju med Henning i avsnitt 360: ”Portföljen som alltid ska gå plus”

Ja, det var lite tankar. Hoppas du har glädje av dem och att vi ses i forumet. 🙂