Konkreta tips, råd och frågor inför höstens och vinterns tuffare tider
Ekonomisk brandövning, VD-metoden och annat för att landa en bättre ekonomisk situation
Här får du RikaTillsammans-communityns bästa förslag inför vinterns tuffare tider. Vi går bortom ”tre snabba tips” och tittar på riktigt bra frågor som kan hjälpa dig att vänta vinterns tuffare tider till din fördel och komma ut starkare och på en bättre plats på andra sidan.
Få kan ha missat att vi redan nu befinner oss i tuffare tider. Räntan ökar, energipriserna skenar, maten blir dyrare, bränslet är dyrt och börsen är -25 %. Den här ekonomiska stormen kommer drabba alla – det enda som skiljer är när den kommer över en. Bor man i hus med rörligt elavtal och rörlig ränta har man redan börjat bli drabbad. Bor man i BRF så kommer det snart när föreningens avgifter blir dyrare. Bor man i hyresrätt har det redan börjat pratas om 10 %-höjningar.
MEN! Det är på intet sätt kört. Allt som händer har både för- och nackdelar. Det finns väldigt mycket som man kan göra. I RikaTillsammans-communityn har vi de senaste veckorna diskuterat alla möjliga saker som man kan göra, men framförallt så har vi fokuserat på vad som ger mest effekt. Vad är det som gör mest skillnad? Var får jag mest betalt för insatt arbetsinsats?
Dagens avsnitt är en sammanfattning av t.ex. chatten och gästintervjun ”Hur överlever man vintern” hos Sydsvenskan, en intervju i Expressen, inspirationskvällen i ekonomiverktyget Spirecta med Charlie Söderberg men framförallt en sammanfattning av den värdefulla diskussionstråden i forumet:
Vi rekommenderar verkligen att läsa den då den sammanfattar tipsen och framförallt frågorna vi ställer. De bästa svaren till hur du ska agera nu framgent för att få en bättre ekonomisk situation beror till stor del vilka unika möjligheter just du har. Där får du tips och förslag på frågor såsom, t.ex. den bästa fråga hittills från min vän Charlie Söderberg:
- Hur kan du ta dig genom denna storm med bibehållen sparkvot? (dvs. samma sparande som förut)
Som om man bryter ner den betyder hur kan du jobba med att:
- Hur kan jag öka inkomsterna?
- Hur kan jag sänka utgifterna?
- Hur kan jag effektivisera bland tillgångar och skulder?
- Hur kan jag arbeta med de resurser du redan har?
- Hur kan jag kommunicera med andra?
som på nästa nivå kan översättas till exempelvis (se diskussionen i forumet för många fler exempel):
- Inkomster:
- Kan jag höja min lön / löneförhandla?
- Kan jag byta jobb?
- Kan jag sälja något?
- Kan jag hyra ut något t.ex. ett rum, bilen, verktyg, fritidshuset m.m.?
- Utgifter:
- Kan jag förhandla om bolåneräntan?
- Handla billigare varor?
- Skippa en resa nästa år?
- Ta med matlåda till jobbet?
- Energieffektivisera?
- etc.
- Tillgångar & skulder:
- Amortera?
- Öka eller minska skuldsättning?
- Investera i t.ex. en tillgång, isolering av huset, utbildning, eget företag?
- Kan jag sälja av någon tillgång?
- Jobba med bufferten?
- etc.
- Resurser du har:
- Optimera värmepumpen?
- Sänka temperaturen i något rum?
- Be BRF-styrelsen om en prognos
- etc
som sedan kombineras med frågor såsom:
- Vad ger mest effekt?
- Är det en 30 eller 3 000 kr fråga?
Notera att det handlar om att unna dig att gå och bära på en av frågorna i några dagar. Att inte besvara den direkt, utan att klura, prata med andra, brainstorma för att sedan ta ett informerat beslut. Annars är risken att man agerar både i panik och affekt. Vilket inte gagnar någon. Glöm inte att ta hjälp i forumet om du fastnar. Vi är många här som hjälps åt. Ingen har blivit framgångsrik på egen hand.
Lycka till där ute och kom ihåg att efter mörker kommer ljus. Om man gör jobbet nu, så kommer vi efteråt att ha mycket bättre förutsättningar inför framtiden. 😊
Jan och Caroline
Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt
Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.
Sammanfattning av följande diskussionstrådar
Förutom själva tråden som detta avsnitt är en sammanfattning av:
Så går vi även genom följande diskussionstrådar som du kan ha glädje av:
- Vad kan vi ALLA göra IDAG för att sänka energikostnaderna?
- Vad har du gjort rent konkret som kan inspirera andra? | Förberedelse inför den ekonomiska stormen
- Förberedelser inför vinterns elprischock på 100 000 SEK för vår el i perioden nov-mars… | Dagboksanteckningar
samt:
- Hur har du förberett dig inför vinterns höga elpriser?
- Elpriser i vinter 2022/2023
- Sparar man på timpris på elen vs vanligt rörligt elpris?
- Husägare: Hur bor ni och hur mycket el förbrukar ni?
- Ska man välja fast eller rörligt elpris?
I alla dessa trådar kan du botanisera och få fler tips och råd. Jag vill gärna även tipsa om ekonomiverktyget Spirecta som hjälper en att följa upp sin ekonomi, räkna på förändringen i elpriser för hösten/vintern och bolåneräntesimulatorn.
Om du har frågor eller funderingar, tveka inte att skapa en ny fråga i forumet. 😊
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
Få kan ha missat att denna hösten har blivit något av en perfekt privatekonomisk storm. Elpriserna skenar, matpriserna ökar, bostadspriser sjunker, bränslepriserna ligger på en hög nivå och räntan har börjat stiga.
Denna diskussionstråd är en sammanfattning av de diskussioner som vi har haft i forumet, de viktigaste sakerna att tänka på och ett antal konkreta saker som faktiskt har gjort skillnad. Den är svar till frågor såsom:
Men den tar även ett mer generellt grepp genom att ställa de lite “jobbigare” frågorna som är unika för en själv men som ger betydligt större långsiktig effekt:
Det här dokumentet är ett dokument som samskapats här i forumet, så känn dig fri att bidra om du anser att vi har missat något genom att kommentera. Det här är verkligen en tid att hjälpas åt, vi själva t.ex. räknar med att få betala uppemot 100 000 kr för elen i vinter. Även denna tråden kanske kan inspirera som innehåller en lista på de konkreta saker som vi och andra har gjort. Ingen människa har någonsin blivit framgångsrik på egen hand.
Samtidigt så har vi människor klarat oss genom värre kriser och “this too shall pass”. När vi dessutom är ute på andra sidan så kommer vi ha glädje av alla förändringar och vi alla kommer att ha en bättre ekonomisk situation.
Lycka till där ute och du är inte ensam!
Jan och RikaTillsammans-communityn
Innehållsförteckning
Allmänt
Fokus på el och energieffektivisering
Stort tack till alla er som bidragit: @MPJ, @Skogstomten, @axr, @Jimmy, @JFB, @esko, @Thomas86 m.fl.
Nu även som avsnitt #269
Med tanke på hur viktig denna tråden är så har vi gjort den till veckans avsnitt.
som vanligt går den även lyssna på som podcast också som avsnitt 269 där poddar finns. Det finns även en poddinspelning med mig där jag gästade Sydsvenskan. Det är en nedbantad version på 20 minuter.
Det finns även som ett bildspel / pdf nedan:
En enkel ekonomisk brandövning
När man gör en brandövning är syftet att alla ska veta vad de ska göra, man testar olika scenarion och man försöker hitta svagheterna. Samma brandövning kan vara ganska bra att göra i dagsläget. Nedan följer några frågor man kan fundera på:
Klarar du om bolåneräntan går upp till ca 5 procent?
Klarar du om din elräkning blir 3 gånger större per månad de kommande 6 månaderna än föregående år?
Klarar du att din matkostnad, avgift till föreningen eller bränslepriserna blir 20 % högre?
Har du försäkringar för att täcka en oförutsedd händelse med låg sannolikhet men en hög påverkan såsom t.ex.
Om du svarat JA på ovan, grattis! Då har du ett fint startläge och även om nedanstående saker inte är saker du måste göra så kan du förbättra din situation och ta en genväg till en ännu bättre situation.
Om nej, då är det än viktigare att agera, läsa på och/eller be om hjälp. Det går att göra förändringar. Jag har en “dagbokstråd” där jag sedan augusti skriver om vad vi gör och har gjort. Vi har t.ex. sänkt elförbrukningen med nästan 20 % utan att det haft jättestor påverkan på vår vardag. Med våra möjligheter kring värmepump, elbil etc. legat nästan 20 % under rörligt spotpris osv. Så det går att påverka i olika hög grad.
Lär dig fiska med “VD-metoden” istället för att vilja ha fisk
Jag tror på att man ska lära sig fiska istället för att bara vilja ha fisk i form av “tre snabba tips”. Det har aldrig gjort någon långsiktig skillnad för någon.
VD-metoden är en enkel mental modell för ett ekonomiskt och organisatoriskt sätt att tänka kring hushållning eller management av resurser. Som VD i ett företag har man egentligen bara fyra möjligheter att påverka. Man kan ställa sig frågorna:
Hur kan jag öka mina inkomster?
Hur kan jag sänka mina kostnader?
Vad kan jag effektivisera bland mina tillgångar?
Vad kan jag göra bättre bland mina skulder?
Vad kan jag be andra om hjälp med?
Nedan följer ett antal konkreta exempel på följdfrågor inom varje punkt. Tricket är att unna sig att välja ut en eller två frågor och unna sig hänga kvar i frågan i minst en vecka. Det vill säga inte bara snabbt avdöma frågan och gå vidare, utan på riktigt gå och undersöka den, vara nyfiken, prata med andra och sedan får en ordentlig bruttolista som man kan utvärdera från.
Visa exempel på massor av frågor utifrån VD-metoden
Diskussioner i forumet på ämnet finns här:
Diskussioner i forumet på ämnet finns här:
Diskussioner i forumet på ämnet finns här:
samt
OBS! Genom att trycka på VISA ovan så får du fram mer innehåll (bara så att du inte missar det).
Vad ger mest effekt? Är det en 30 kr eller 3000 kr-fråga?
En av de vanliga fallgroparna är att man vill lösa problemet där det uppstår. Om elen är dyr så vill man lösa det genom att “sänka elförbrukningen”. Om bränslet är dyrt så är den spontana lösning att “köra mindre bil”.
Problemet med det här är att man ofta kan missa de mindre uppenbara lösningarna, de som skulle kunna göra mer och ge mer effekt. Det är att gå bortom “tre snabba tips”. Det kan vara lite ovant att tänka enligt ovan från början, men det kan ge en inspiration till att se bortom “tre snabba tips” och faktiskt göra det som ger mest effekt eller gör störst skillnad.
Det vill ställa sig varianter på följande frågor:
Fokuserar jag på rätt sak eller gör jag fel sak på rätt sätt?
Tänk om det inte är “många bäckar små” utan först fokusera på den “största bäcken?”
Är effekten av det jag lägger tid på 30 kr eller 30 000 kr?
Det handlar självklart om principen att se till att man inte silar mygg och sväljer elefanter. Dessa frågor är ofta jobbigare då det kräver en större - ibland mental, ibland fysisk och ibland både och - ansträngning. Några exempel på “jobbiga” 30 000 kr-frågor som kan ge massiv effekt på sikt:
Men det kan även vara mer “konkreta” frågor såsom:
Precis som jag påminner om ovan, det går inte att adressera alla frågorna samtidigt. Typ, “hej älskling nu ska vi prata”. Välj en fråga i taget och fundera ut.
Några exempel på lågt hängande frukter att agera på
Avslutningsvis här följer inspiration på några lågt hängande frukter som kan ge mycket effekt:
Omförhandla bolåneräntan och se till att du har en ränterabatt mot listpriset
Bor du i en BRF? Be styrelsen om en prognos över hur ökade kostnader kommer att slå mot föreningens ekonomi och därmed din och ditt värde på din bostadsrätt. Engagera dig.
Bor du i hus? Slaget står vid uppvärmningen se nedan för tips för hur du kan energieffektivisera de stora sakerna som att t.ex. optimera din värmepump.
Rea på börsen glöm inte bort att det faktiskt är 25 % rea på börsen just nu mot toppen. Det är lockande att till synes “sänka risken”, men det kan vara ett långsiktigt felaktigt beslut.
Överväg att byta arbete i en undersökning påstods att 60 % hade bytt arbetsgivare om de bara vågat. Träna på att vara modig och byt arbete för att få en kraftig löneökning.
Se över hygienfaktorerna där vi alla kan hjälpas åt med mindre energiförbrukning av samhällsliga skäl. @JFB har sammanställt en lista med 40+ tips här.
Sätt av tid och välj en av frågorna ovan och diskutera med din partner, dina vänner eller andra. Ingen människa har blivit framgångsrik på egen hand.
Sätt upp mål och mät kontinuerligt på något sätt. Jag själv använder ekonomiverktyget Spirecta, där vi för övrigt hade en temakväll på exakt detta ämnet med Charlie Söderberg.
Bufferten - bara en kortsiktig lösning
Ett av de generella tipsen inför den här perioden är att se över marginaler och buffert. I flera år har jag tjatat om fyra-hinkar-principen och att ha en buffert-hink. Det här är ett tillfälle då det är meningen att man ska användas i oförutsedda eller akuta situationer. Många av oss har nämligen ett emotionellt motstånd mot att använda buffert. Läs mer i denna tråden:
Naturligtvis är det även viktigt att kommunicera med resten av familjemedlemmarna om ovan. En överkursartikel om buffert hittar du nedan:
Den eviga frågan är hur stor buffert man ska ha. Svaret är som vanligt att det är individuellt. Vissa energibolag har gått ut och varnat för att man behöver minst 50 000 SEK till elräkningen i vinter. För oss hade inte det räckt då vi tror att vår elkostnad kommer vara 100 000 SEK, men då bor vi i ett stort och gammalt hus. Jag tror att en bra tumregel just nu (september 2022) är:
Andra klassiska regler kring storlek är ju 1 - 3 månaders utgifter eller 12 månaders utgifter minus alla garanterade inkomster i perioden. Men jag tror att om man bor i hus med barn så är det inte orimligt att försöka ha minst 50 000 kr. Eventuellt till och med att man behöver låna upp för att ha den bufferten tillgänglig nu så att man inte behöver hålla på i vinter när prischocken kommer.
Ja, jag vet att jag skrev låna till buffert, men om man inte har en annan möjlighet så är det bättre att ha pengarna i buffert tillgängligt än låst i huset, där man sedan kanske inte får ut dem när och om man behöver dem. Det går alltid att betala tillbaka dem i mars nästa år. Räntekostnaden / förlusten mot inflation är en alternativkostnad man får ta mot den emotionella tryggheten.
Ett ytterligare tips som kom in är:
Den enda kommentaren jag har till ovan är ju att då amortering är ett typ av sparande och om man använder de pengarna för att t.ex. betala elräkningen så sänker man de facto sin sparkvot.
En viktig kommentar om budget! - tänk på att buffert dock långsiktigt inte är en hållbar lösning. För om läget skulle stanna kvar på denna höga nivån nivån men hög inflation, höga räntor, höga matpriser m.m. under en längre period så kommer bufferten inte vara en lösning. Förr eller senare är bufferten för de flesta av oss ändlig.
Bunden ränta eller rörlig ränta på bolånet? | Fundera utifrån en riskkalkyl istället
En vanlig och återkommande fråga är också hur man ska och kan tänka kring bolån. Jag ska vara helt ärlig att vi i forumet inte har nått någon konsensus eller överens. Resonemanget går ungefär som följer:
Bunden ränta - är bra i de fall då man vill ha koll på exakt vilka kostnader som man kommer att ha. Historiskt har bunden ränta inneburit att man betalat mer än om man har haft rörlig.
Rörlig ränta - historiskt har det varit mest lönsamt och många har sparat väldigt mycket pengar. Men med rörlig ränta kommer en osäkerhet och som vi ser just nu (sep 2022) så kan rörlig ränta vara tufft när det vänder snabbt.
Några av utmaningarna med beslutet är att det påverkas även av andra faktorer såsom hur mycket ånger känner man?. Många med rörlig ränta besöker nu ångerns tempel och tänker “fan, jag skulle bundit.” Få tänker: jag har i 10 år tjänat på det mot den bundna räntan och nu betalar jag tillbaka en del av den vinsten för att få en genomsnittlig vinst.
Det som jag tycker är klurigt är att det är extremt få - @Nestor (som jobbat på bank i 40+ år) undantaget - som har haft något bra resonemang kring sin motivering till beslutet att binda. Hans resonemang var taget från minnet:
Problemet är att nästan alla andra har bundit på känsla med motiveringen “det kändes bra”. Om vi bortser från de uppenbara problemen att bara binda på känsla så gör man fel i nästa steg - man binder på alldeles för korta tidsperioder. Så här skriver @Nestor klokt:
Att ha bundit i 12, 24 eller 36 månader skjuter ju bara problemet lite framför sig. Jag blir ju nyfiken på hur någon som har bundit på 24 månader och där det löper ut i december kommer agera. För i min värld så borde resonemanget vara likadant oavsett marknadsläge. Men jag kan ha fel.
Vi har en tråd här i forumet där vi försöker kommer fram till en bra process för hur man kan tänka, men vi är inte framme än:
Behållningen från den är att resonera utifrån en riskkalkyl:
@htguy är inne på ett liknande läsvärt resonemang här där han utgick från vad de hade råd med. Så det tror jag får vara det bästa rådet. Sammanfattar man det i ett par punkter så blir det:
Det som jag tänker spontant just nu är att:
Utgå från en riskkalkyl i ditt beslut om bundet / rörligt
Utgå INTE från en tro om räntebanan (varken din egen eller någon annan “experts”) - inte ens Ingves har ju rätt om den och han bestämmer…
Om du nu kommer fram att du ska binda, överväg minst en 5-årig tidsperiod
Om du binder, var då medveten att räntan kan gå ner och du behöver “äga” beslutet du tar idag
Om du binder se vilka villkoren är för att lösa lån i förtid (t.ex. om du är företagare och vill göra extra-amorteringar med utdelning)
Rörligt lär vara lönsamt över längre tidsperioder även i framtiden och ger flexibilitet.
Ett alternativ kan vara att “staffla” och t.ex. dela upp lånet i flera olika löptider
Diskussionen lär vara to be continued så att säga.
PS. Tänk också på att de som den stora majoriteten nästan alltid är tyst. Man hör bara dem som råkar ha bäst lösning för tillfället. Som en riktigt duktig räntehandlare som jag känner sa:
Han hade en superbra process, men slumpen avgjorde och det blev ett “fel” beslut om man kollar bara på utfallet. Men om man kollar på hans resonemang och beslutsprocess så var det fortfarande rätt.
Amortera på bolånet?
En fråga jag har fått i en del chattar är om man ska amortera på bolånet nu eller inte. Det är också en klurig fråga utan ett helt rätt svar. Utifrån ett strikt ekonomiskt perspektiv kan man ställa sig frågan: “Var jobbar mina pengar bäst? / Var får de bäst avkastning?”.
Om vi tar de alternativ som finns idag:
Så i ett rent ekonomiskt perspektiv så kan man säga att om räntan på bolånet är högre än räntan du kan få på bankkontot, välj att amortera. En amortering är ju som att pengarna jobbar till låneräntan eftersom man kan se det som att det är ränta som du slipper att betala.
Men för att göra det mer komplicerat, så har du ju dessutom en skatt på 30 % kapitalinkomster från bankkonto och du har ränteavdrag på 30 %. Sedan har man ju även andra alternativ om man kan tänka sig en sparhorisont på 10+ år.
Där aktier historiskt har varit ett av de bästa sätten att skydda mot inflation, men de har en stor kortsiktig risk (t.ex. minus 25 % i år). Så det handlar om risktolerans, kunna sova gott om natten, om man behöver pengarna eller inte, sparhorisont och en hel mängd andra faktorer.
Men jag skulle nog inte låtit just inflationen vara en avgörande faktor eftersom den t.ex. i år inte har gått att skydda sig mot och det är sannolikt att den kommer minska inom en framtid, så det är bättre att tänka långsiktigt än ha panik för att den är hög just nu.
Sedan behöver man ju inte heller gå all-in på en lösning, utan man kan ju amortera en del, ha en del kvar på sparkonto som en trygghet och man kan investera en del långsiktigt. Men balansen mellan alternativen är situations- och personberoende.
En artikel / poddavsnitt på ämnet som kan vara behjälpligt:
Elpriser, elektricitet och annat
När det gäller el så är den första viktigaste frågan:
Med ovan sagt, så betyder det inte att du inte kan bidra och dra ditt strå till stacken. Enligt EU så räcker det att alla i Europa sänker sin energiförbrukning med 5 % för att vi ska kunna halvera priserna för alla européer. På samma sätt kan man säga att
De tre förslagen (exkl. uppvärmning av boende) som har störst påverkan där man kan spara är:
Sänk temperaturen - en grads temperatursänkning ger i genomsnitt en 5 % lägre energiförbrukning. Rekommendationer / Regler i EU är att man inomhus inte får ha mer än 19 grader (och om man bor i ett varmt land får innetemp som lägst vara 27 grader, dvs. ingen AC). Om vi alla i EU sänkte elförbrukningen med 5 % så får vi samma priser som förra året. Artikel från Energiforsk här.
Kolla även om det finns rum som du inte använder där du kan sänka temperaturen (men se till att inte suboptimera om du behöver öka temperaturen i omgivande rum till följd av en sänkning då det t.ex. kan tvinga en värmepump att köra ooptimalt.).
Mät! Bli medveten om vad som tar el - använd gärna en smart energimätare för att se vad som förbrukar el. Ställ gärna en fråga till oss i forumet, men här är några exempel från t.ex. Energimyndigheten, Kjell & Co eller Conrad.
Vanliga storförbrukare som många av oss i forumet har identifiera är t.ex. pool/spa, elektrisk golvvärme, handdukstork, avfuktare eller motsvarande. På samma sätt drar t.ex. en diskmaskin (ca 1 kWh/körning), torktumlare, tv och sådant mindre än man tror. Diskmaskin är t.ex. bättre än handdisk både i energi och mängd vatten som används. Så det är viktigt att inte bli dumsnål. Mer inspiration finns i denna tråden.
Att dra ut elprylar som står i standby har en obefintlig påverkan då moderna elprylar gjorda efter 2010 får max dra 0.5 W. Det betyder att om du skippar en dusch så kan du ha elprylar på standby mellan 83 och 240 dagar.
Här finns en ständigt uppdaterad lista över vad vi alla kan göra idag för att spara på energi:
På länken ovan har vi i forumet samlat tips att spara på: uppvärmning, matlagning, vardagsaktiviteter och mycket mer. Läs den, jag hade t.ex. ingen aning om att:
Tack @JFB för initiativet. Samtidigt kan jag även passa på att tipsa om att varje kommun har s.k. energirådgivare som man kan få kostnadsfri hjälp av:
Tyvärr upplever jag att värdet är begränsat, men det kan ändå vara värt ett mejl eller samtal.
Vilket elavtal ska man välja?
En fråga som väldigt många diskuterar just nu är hur man ska tänka kring sitt elabonnemang. I grunden har man följande alternativ:
Priser på dessa hittar du t.ex. på elpriskollen.se som drivs av Energimarknadsinspektionen. Så här tänker vi kring de olika avtalen:
Bundet elavtal - är bra eftersom det ger dig en förutsägelse kring hur mycket du kommer att betala under året givet att du vet din historiska förbrukning. Det dåliga är att just nu är priserna väldigt höga (uppemot 10 kr per kWh).
Rörligt volymvägt elavtal - Om du inte vill binda ditt elpris och har en stor förbrukning på dagtid på vardagar
Rörligt timmätt elavtal - om du har möjlighet att styra din förbrukning - t.ex. välja när varmvatten ska värmas upp, kan välja när du laddar elbilen, välja när du kör värmepumpen etc då kan rörligt på timpris vara bra. Det är inte orimligt att elvärmda fastigheter kan få lägre kostnad då värmen drar el även nattetid och på helger. Om du inte har möjligheten då är rörligt på dagsbasis bättre.
Tack @MPJ för uppdatering.
Sparar man på rörligt timpris vs rörligt dygnspris?
Det beror på. Men om du har möjligheten att påverka när din förbrukning sker så är det många av oss som gör det. Det finns en tråd på ämnet här:
Vi tenderar att ligga mellan 5 - 30 % under rörligt dagspris med rörligt timpris. Notera dock att det här kräver en del pill - antingen genom att man hemautomatiserar och har smart styrning eller att man manuellt går och gör ställer om saker. Det är nästan också obligatoriskt med en app som visar förbrukning och elpris. Det är alltså inte bara att välja timpris och saken är biff utan man behöver ta hänsyn till den extra arbetsinsatsen.
OBS! Många gör misstaget att man väljer rörligt timpris när man har elbil, men problemet är att en elbil drar i genomsnitt 3 000 kWh/år och har man då en förbrukning på säg 20 000 kWh som man inte kan flytta, så kan det vara en suboptimal lösning för vinsten på de 3 000 kWh är mindre än förlusten på den stora massan. Det räcker alltså inte bara att tänka på elbil för att välja rörligt timpris. Tack @Skogstomten för resonemanget.
Man kan alltså sammanfatta rörligt timpris vs rörligt dagspris enligt följande:
Om du har möjlighet att styra de stora förbrukarna (elbil, värmepump, varmvatten, spa, bastu, tvättmaskin, diskmaskin m.m.) då har du möjligheten att spara och tjäna på ett timpris-avtal. Men det kräver smart styrning / hemautomatisering eller engagemang.
Att använda en app som visar timpriset är nästan obligatoriskt. Jag själv använder Tibber, men det finns säkert fel. Annars är det Nordpool som man får kolla på.
För kontinuerliga förbrukare (t.ex. värme som behövs 24/7) så blir timpriset något billigare eftersom rörligt dygnspris ger dig ett volymvägt snitt. Dvs. att elleverantörerna viktar upp användningen under de dyra timmarna då användningen i hela kollektivet är högt.
Om du lever som folk gör mest och inte kan styra då är timpris direkt olämpligt. Få vill laga mat 04.00 för att elen är billig då.
Det som däremot är en fördel med timpris särskilt i kombination med en realtidsmätare är att man blir medveten och snabbt kan se effekten av olika anpassningar.
Bundet eller rörligt elavtal?
Likt räntor så har det historiskt varit med lönsamt mer lönsamt med rörligt elavtal än bundet. Det bundna avtalet har gett mer förutsägelse vilket kan ha ett värde i sig. Tyvärr finns det inte något entydigt svar på hur man ska välja just nu, konsensus i forumet just nu ter sig vara:
Har du bundet sedan tidigare - grattis.
Majoriteten av oss som har rörligt just nu kommer rida ut stormen i vinter på rörligt.
Anledningarna är främst att det är en så stor osäkerhet på marknaden just nu där priserna både slår mycket från vecka till vecka, för att vi inte vet hur elprissubventionen från staten kommer att se ut och för att många av oss upplever det som väldigt dyrt att binda. Diskussionen pågår fortfarande:
även följande två externa länkar är relevanta:
Det svåra är nämligen att min personliga upplevelse är att många som har bundit har gjort det på “tur”. Det vill säga att det inte har funnits någon genomarbetad beslutsprocess, frågan som jag ställer mig då är - hur kommer dessa personer att agera när väl deras avtal tar slut? Kommer de då binda om med de priser som ges då även om de är extrema? Det finns en fördjupning i resonemanget i denna diskussion:
Även denna diskussion kan vara relevant, då det är lätt att känna sig som idioten i rummet när “alla” har bundit, men så är det inte. De som hörs mycket nu är samma personer som köpte fonden som råkade gå bra förra året. Ingen vill skylta med att man har tagit ett kasst beslut.
Jag är alltså försiktig när jag tar råd från de som bundit om det inte finns en god beslutsprocess innan. Min egen tro (som du inte skall ha som beslutsunderlag) när det gäller framtiden är att vi i Sverige kommer ha superstora problem om elen över tid skulle ligga på 3.50 - 5.00 kr per kWh. Det vill säga det fungerar inte för industrier, hushåll m.m.
Just nu är det något av en perfekt storm med kärnkraftverk som ligger nere, krig i Ukraina, m.m. som gör att vi ser temporärt höga priser. Det som jag snappat upp från flera är att långsiktigt bör priserna stabilisera sig någonstans runt 2 kr/kWh - så billigt som vi haft de senaste åren på säg 1 kr/kWh kommer vi nog inte se på ett tag igen.
Bor du i hus? Uppvärmningen är där slaget står…
Om svaret på frågan i första stycket är nej, dvs. att du bor i hus då finns det en hel del att göra.
Det första är att sätta dig in i uppvärmningen. Ett genomsnittligt småhus i Sverige förbrukar ca 20 000 kWh per år, fördelat på ca 25 % beteende och saker som alltid är på, ca 25 % uppvärmning av varmvatten för t.ex. dusch och 50 % till värme. Dessa 50 % värme försvinner från huset enligt följande:
Det finns således väldigt mycket att tjäna på genom att effektivisera sitt boende med avseende på energi och värme. En bra sida finns hos energimyndigheten.
Det finns alltså saker att se över såsom:
Det som jag däremot konstaterat efter två månader där jag har tagit in offerter är följande:
Det vill säga att t.ex. fönstren måste vara dåliga för att det ska löna sig att byta ut dem. Tilläggsisolering av fasaden går bara räkna hem om fasaden ändå behöver renoveras. Att ha en fungerande fasad (som vi har) och göra en tilläggsisolering (10 cm) som kostar 600 000 SEK går inte räkna hem på de 6 000 kWh som sparas genom det.
Med det sagt så finns det absolut möjlighet att göra småsaker såsom t.ex. se över tätningslister, fixa till drag, kanske använda gardiner m.m. Men de stora sakerna är tveksamma enligt de slutsatserna vi har kommit fram till i forumet. I princip det enda större som lönar sig är att byta från direktvärkande el till t.ex. en luftvärmepump.
Kommentar från @MPJ till ovan:
Hur ser uppvärmningen i ditt hus ut?
Här finns det ett par olika alternativ. Dessa upplever jag som de vanligaste sätten:
Fjärrvärme - dvs. uppvärmning genom att vatten värms upp - ofta genom förbränning av t.ex. sopor - på en central plats (i fjärran) och värmen kommer till dig genom en varm vattenledning. Har du fjärrvärme, så grattis då du kommer ha ungefär samma pris som förra året. Fjärrvärme ter sig bara har blivit ca 10 % dyrare i år.
Värmepump - du har en maskin som med hjälp av elektricitet “flyttar” värme från omgivningen t.ex. utomhusluft, vatten, mark eller berg till t.ex. vatten som värmer dina element i huset. Väldigt förenklat kan man säga att du skickar in 1 kWh i en maskin som då kan flytta in upp till 5 kWh värme i huset beroende på en mängd olika faktorer (utetemperatur, innetemperatur och mängd energi) istället för att normalt 1 kWh el ger 1 kWh värme. Tack @axr för förklaring.
Värmepumpar är ganska avancerade maskiner där det finns väldigt mycket att spara och tjäna genom att optimera dem. Se mer nedan i texten.
Direktverkande el - du värmer upp ditt boende genom element som omvandlar el till värme, men tyvärr utan förädlingseffekten som en värmepump har.
Eldning av ved, olja, gas, pellets eller något annat - du har en panna som via förbränning skapar värme som värmer upp huset.
Genomgång av de olika värmekällorna
I normala fall så ter sig resonemanget vara som följer kring de olika värmekällorna:
Fjärrvärme
Sammanfattningsvis kan man säga att fjärrvärme är det minst strul eftersom allt är centraliserat till en plats utanför ditt hem och fjärrvärmeväxlaren i ditt hem är en enkel konstruktion (till skillnad från en värmepump). Det innebär dock tyvärr att fjärrvärme ofta är begränsat till storstäder och finns inte överallt. Man kan tänka på det att man sitter i samma båt som alla myndigheter i samma stad vilket gör att man kan hänga på en stor aktör.
Priset just nu ter sig ligga enligt följande:
Sammanfattningsvis - det är i de flesta fallen en väldigt bra uppvärmningslösning, men den är inte alltid t.ex. billigare än en värmepump. Vår upplevelse i forumet är att om du sitter med fjärrvärme - sitt still i båten, du har en bra båt.
Men, det kommer fler och fler nyheter om att fjärrvärmetaxan kommer att höjas, t.ex. här där Stenungsund höjde med 50 %. E.On. i södra Sverige höjde med 13 - 20 %. Då har man heller inte tagit hänsyn till kommande regleringen för t.ex. CO2-påverkan från fjärrvärme. På Twitter finns redan diskussion om att material t.ex. avgasrening är svårare / dyrare att få tag på. Så fjärrvärme är tyvärr ingen mirakulös lösning även om den i höst / vinter räddar många.
Luftvärmepump
Som skrivet ovan så är en värmepump en maskin som med hjälp av elektricitet “flyttar” värme från ett ställe till ett annat, från lägre temperatur till högre. Oftast från den omgivande temperaturen i t.ex. mark, luft, berg, frånluft från huset, vatten till varmvatten som man använder för uppvärmning av huset. Dessa maskiner är oftast så bra på att flytta värme att man med 1 kWh elektricitet kan producera mellan 2 - 5 kWh värme. Den här faktorn kallas för COP (Coefficient Of Performance), eller värmefaktor på svenska. Ett elelement har COP = 1, dvs 1 kWh in blir 1 kWh ut. En värmepump med värmefaktor 3 sänker elförbrukningen till 1/3-del jämfört med att köra ett elelement.
COP-värdet på en mängd omständigheter:
Detta COP-värde ges av tabeller för varje värmepump (kan vara intressanta att titta i, här finns ett exempel ) men det är inte orimligt att i snitt säga att det ligger på 2 - 4 under normala förhållanden i genomsnitt. För att ge en ekonomisk känsla för priset på värmepumpar så kan man säga att:
Problemet just nu är att det är i princip omöjligt att få tag på annat än LLVP, stora luftvatten/bergvärmepumpar är slut. Det är flera månaders väntetid, vissa leverantörer ger inte ens leveranstid utan bara ett könummer. Dessutom är det många gånger oklart om det är värt att byta. Vi har t.ex. en värmepump från 2011 men trots att nya värmepumpar är effektivare gav det 10 - 20 års återbetalningstid om vi skulle byta. Dvs. det ter sig inte lönsamt att byta en fungerande värmepump för att tjäna in den endast på skillnaden i effekt.
Optimering av värmepump
Min upplevelse är att många av oss som har en värmepump aldrig har satt oss in i hur den fungerar eller vad som krävs för optimal drift. Fördelen med det är att det finns VÄLDIGT mycket man kan göra för att optimera sin värmepump.
Om vi tar några exempel från mitt eget liv:
Sannolikheten är väl ganska stor att det finns någon punkt ovan som du också kan förkovra dig i.
Tack till @Jimmy, @MPJ, @Rikkitikkitavi som haft tålamod med mig. I min tråd handlar flera kommentarer om ämnet.
Men några insikter och tips:
Om man kör på värmekurva (=samband mellan utetemperatur och framledningstemperatur) och det finns ett minimum så kan man stänga av värmen helt på värmepumpen när boendet ändå har en behaglig temperatur.
Det är inte säkert att nattsänkning lönar sig (kan fungera bättre på fjärrvärme). För att då behöver VP jobba hårdare när den ska öka upp temperaturen.
Det är inte säkert att nattökning lönar sig. Jag testade att höja värmen på natten när elen var billig för att stänga av värmen de tidigare timmarna då elen är dyr och låta huset sjunka i värme. Man får testa sig fram.
Värmepumpen vill jobba på så låg framledningstemperatur så möjligt eftersom då blir COP så hög som möjligt.
Har man stora element eller mycket golvvärme så kan man värma upp större yta med lägre framledningstemperatur.
Hellre låta värmepumpen jobba lågintensivt och effektivt än stötvis hårt eftersom man då dessutom riskerar att köra igång elpatronen som ger 1 kWh värme för 1 kWh el, vilket blir som ett direktverkande elelement (som jag gjorde
).
Smarta termostater på en Luft/Vatten-värmepump är bortkastade pengar på grund av ovan (kan fungera på fjärrvärme-uppvärmning)
Beroende på om man har 1- eller 2-rörsystem till elementen så kan man dra ner värmen på de rum man inte använder. Se dock upp så att du inte suboptimerar att värmen behöver dras upp i närliggande rum. Försäkringsbolag vill även att temperaturen är minst 10 - 15 grader.
Det går ofta att ställa in olika ECO-läge på pannan, ställa in att elpatron inte skall köra förrän efter en viss tid (eller visst antal gradminuter).
Har du en panna som kan styra på elpris, grattis. Testa dig fram hur den fungerar då det finns lite olika erfarenheter.
Det går ofta ställa in olika maxtemperaturer för t.ex. vattentanken.
Man kan styra om uppvärmning av varmvatten till när det är billiga eltimmar om man har möjligheten och därefter låta vattnet svalna. Finns dock en (liten) risk för Legionella så det är bra att köra upp temperaturen då och då. Man vill inte hamna i “jag sparade pengar, men blev sjuk”
Här finns ytterligare tips för att optimera värmepump
Värmepumpsforum rekommenderas varmt:
På grund av ooptimerad användning (där vi körde mycket elpatron) så är vi på väg att sänka vår elförbrukning drastiskt för 2022 jämfört med 2021. Vi pratar förmodligen 10 - 20 %.
Grov jämförelse av luftvärmepump och fjärrvärme eller olja
Det gör att om man jämför t.ex. fjärrvärme och luftvärmepump (och bortser från installationskostnader) samt säger att priset på 1 kWh fjärrvärme är 1 kr, så gäller att:
Det vill säga att om elpriset är 1 kr/kWh så är fjärrvärme tre gånger så dyrt som en värmepump. Dvs. antingen kan du köpa 1 kWh fjärrvärme för 1 kr eller så köper du 1 kWh el och får 3 kWh värme. Det gör att ett grovt överslag blir att fjärrvärme vs värmepump går på jämnt ut när när elpriset är runt 3.50.
På samma sätt blir jämförelsen med t.ex. olja (givet ett pris på 16 000 kr per m3 och 10 kWh energi per liter olja) att vid 1.6 kr/kWh för olja i jämförelse med en värmepump med COP 3 så är det mer lönsamt att elda olja vid priser på runt 4.8 kr/kWh på elen (därför t.ex. Karlshamnsverket eldar 70 000 liter olja i timmen från tid till annan).
Den mer korrekt jämförelsen men även denna ett överslag - särskilt om man överväger att byta är att räkna och jämföra alla olika faktorer:
Då får man att det är inte omöjligt att fjärrvärme kostar vid (10 000 kWh)-användning och 1 kr/kWh och 5000 kr/abonnemang och 20 årig livslängd / installation på 100 000 SEK hela:
OBS! I senare kommentarer i tråden argumenteras att det är 1.00 kr/kWh inkl. abonnemang i Linköping, men t.ex. i Malmö är priset 4 696 SEK/år + 0,909 kr/kWh. Så det kan skilja en del.
En värmepump kan då på motsvarande 4 000 kWh (2.5 COP) och 15 års livslängd och 150 000 i installation kosta:
Ja, som sagt det finns en hel mängd faktorer att ta hänsyn. Inte minst prognosen för framtiden där fjärrvärme garanterat kommer bli dyrare, vilket redan har börjat i skrivande stund (september 2022).
På ämnet kan även Energimarknadsinspektionens skrift: “Uppvärmning i Sverige” rekommenderas som gör dessa jämförelser mer professionellt än mina servettskisser ovan.
Värt att byta värmekälla inför vintern?
I forumet, framförallt i min dagbokstråd, har vi diskuterat det mycket under de senaste veckorna och vi har konstaterat följande:
Det som skulle kunna vara värt är om man har t.ex. direktverkande el mot en LVVP eftersom besparingen är så stor och den borde göras oavsett vinterns priser eller ej. Sedan finns det poänger med att diversifiera även i värmekällor, men det beslutsprocessen är klurig eftersom det är svårt att urskilja om det är ett beslut fattat i panik eller ett långsiktigt klokt och informerat beslut.
Det klokaste rådet vi har fått - när jag i panik ville byta till fjärrvärme - var från @MPJ som sa:
Det finns som sagt mycket man kan göra på värmesidan för att minska och styra förbrukning om man har möjligheten.
Solpaneler - värt att investera i solpaneler?
Det här är en av de klurigaste punkterna och det ämnet som vi är mest oöverens om i forumet. Vi har några som är stora entusiaster och sedan finns det de som jag och t.ex. @AimHigher som inte är lika stora fans.
Argumenten för solpaneler är uppenbara:
Sedan finns det argument som jag tycker är tveksamma:
“Det höjer värdet på huset eller du får tillbaka investeringen i solpanelerna” - jag har svårt att förstå det. Beräknad livslängd i offerter är 25 år. Det betyder att om jag säljer mitt hus om 10 år så sitter där 10 år gamla solpaneler som inte är närheten så effektiva som de som finns om 10 år, dessutom med gammal växlare och liknande. Jag hade inte värderat det särskilt högt…
Sedan finns Swansons lag som säger att priset på solpaneler faller med 20 % varje gång den ackumulerade produktionen dubblas. Med nuvarande takt betyder det att kostnaderna går ner med 75 % vart 10 år. Dessutom har samma panel, i samma storlek ökat i effekt från 320 kW till 410 kW på 3 år. Hur kommer det se ut på 10 år?
Sedan finns det motargument såsom:
Man producerar elen när alla andra producerar den och när den egentligen behövs som minst. Vi hade behövt elen på vintern till värme, men vi producerar som max under sommaren. Vi hade behövt elen på natten men den produceras på dagen.
När allt fler och fler sätter upp solpaneler så kommer effekten koncentreras till dagtid vilket tyder på att i längden borde man få mindre och mindre betalt för den. Dvs. den långsiktiga underliggande drivkraften för högre priser saknas.
Många professionella fastighetsägare sätter solpaneler på sina kommersiella fastigheter men inget på sina villor. Varför? För att det handlar om yta - det är lönsamt på stora ytor men ett villtak är i genomsnitt alldeles för litet. Argumentet är bl.a. om något går sönder och du behöver byta så kommer det bli så dyrt på ett villatak att det äter upp en stor del av vinsten.
De som jobbar professionellt med energi (t.ex. inte mot privatpersoner) har följande tumregler: “Sätt upp solpaneler som täcker din årsförbrukning av energi” samt “Innan du kan täcka ditt hela årsbehov med solpaneler så finns det bättre energieffektiviseringar att göra”.
Solpanelerna har just nu ökat med nästan 70 % i pris per kW i förhållande till för två år sedan. Förmodligen för att efterfrågan är väldigt hög just nu. Det försämrar ju också kalkylen.
Och slutligen min egen fundering och reflektion. För många kan solpaneler vara en riktigt bra investering eftersom de t.ex. inte investerar på börsen. Att då låna för 1 - 4 % och sätta upp solpaneler som ger 6 - 8 % avkastning är en bra affär (men den är inte riskfri då den beror på elpriset, tur med att det inte går sönder etc.). Särskilt med de emotionella mervärdena enligt ovan. Men jag gillar @AimHigher:s resonemang:
Jag upplever att det är en betydligt mer tilltalande lösning. Visst jag får med en volatilitetsrisk men över tid så ligger jag “rätt” i de underliggande långsiktiga trenderna. Dessutom har jag ingen likviditetsrisk eftersom pengarna inte är bundna i fysiska paneler på taket. Men det är klurigt eftersom det här inte är den gängse åsikten kring solpaneler - men nu har jag personligen fått två offerter och tittar man bara på pengarna / avkastningen så upplever jag att det är svårt att räkna hem det ekonomiskt.
Vi diskuterar det här mer i trådar såsom:
Uppdatering: en kommentar från en insatt läsare:
Jag är inte riktigt förtjust i förklaringen av värmepumpen.
En värmepump stjäl värme någon annanstans ifrån (t ex från uteluften) och för in den värmen i huset. Detta förbrukar el. Elen blir alltså inte värme (annat än lite svinn) — den används för att utvinna/flytta värme som är på fel ställe (utomhus) dit man vill ha den (inomhus).
Innan jag fattade ovanstående hade jag svårt att greppa hur jag kunde få 5 kWh värme när jag tryckte in 1 kWh el. Men det har bara med hur duktig pumpen är att flytta värme att göra.
Jag läste igenom lite slarvigt men såg ingenting om bensinpriset. Jag tror många påverkas mycket av detta. Tips kan ju vara att samåka. Bil i sig är en kostnad, kanske finns det en bilpool i närheten, eller kan jag klara mig med att hyra/låna bil vid behov.
Tack @AceTen och @thomas för headsup om bränsle och bil. Jag utgick från mig själv och tänkte inte på det. Det är uppdaterat på flera ställen nu.
@Axr - känns detta bättre:
Känns bra
Kanske ”Väldigt förenklat kan man säga att du skickar in 1 kWh i en maskin som då kan flytta in upp till 5 kWh värme i huset”?
Tips: Passa på att köpa aktier nu när tillgångspriserna sjunkit om du får pengar över.
Har inget konkret att tillägga men vill bara säga heja heja - så himla bra du blivit på att samskapa den här typen av inlägg i forumet. Du gör det snyggt och bra, och VI (eller, ja, NI som faktiskt HAR något konkret att komma med åtminstone
) gör det också så snyggt och bra.
Crowdsourcing at it’s very best.
Ville bara säga det.
)
(Så nu kan du radera detta, när du sett det.
Jag tycker att matpriser är värda att nämnas. Det blir lite snedvridet att oroa sig för några tusenlappar extra i räntekostnad samtidigt som man kör fri fart i mataffären. Någon sorts prioriteringsordning där alla borde klara nr 1 åtminstone:
I såna fall skulle jag även skriva att tänk på grattis alternativen.
Osv
Jag säger inte att det inte är bra tips, men lingonen och fisken ska bli bra mycket dyrare för att jag ska utsätta mig för någon av dessa två aktiviteter som jag avskyr.
Gillar man fiska och plocka lingon är det givetvis en annan sak.
Vi har dock massa gratis äpplen, plommon, päron och annat gott i trädgården som vi absolut kan bli bättre på att ta till vara på allt av (vi använder redan en ganska stor del av skörden).
Kan du få ner matsvinnet motsvarande? De flesta kastar alldeles för mycket mat. Målet ska vara att INGET ska kastas om det inte beror på att det blivit dåligt pga orsaker man själv inte hade kunnat undvika. Och att inte äta upp mat man lagt på tallriken ska ses som en dödssynd!
Jag håller med dig fullständigt. Jag känner folk som tror att mjölk som är en dag över bäst före datum är förgiftad! Lukt och smak är tydligen något som har försvunnit hos en stor del av den yngre generationen…
Matsvinnet i vår familj är väldigt nära noll. En banan och lite keso är det som har gått till komposten sista kvartalet.
När man läser att matsvinnet i vissa familjer är 20 procent, då inser man att maten uppenbarligen är alldeles för billig. Blir maten dyrare tror jag att folk blir betydligt bättre på att inte kasta mat, vilket är bra för vår miljö.
Fisk är ju ändå bara en kväll i november/december så har man löst årsförbrukningen
. Personligen tycker jag det är värt tidsmödan även om man kanske blir less på att bara äta sik.
Annars var min poäng mer att man behöver lära sig kring hur vi levde för 20-30 år sedan då man tog mycket bättre hand om naturensresurser. Idag så skulle jag vara förvånad om vi tar till vara äpplen på över hälften av alla äppelträd.
Ta gratis matkassar? Vi har ätit nästan gratis nu i snart en månad.
Bara att ta starterbjudande och sen säger man upp.
Ang matsvinnet så förstår jag inte heller hur man kan slänga så mycket. Äter ibland creme fraiche som är över en månad bäst före, inga problem. Mögel växer dåligt i syra och fett. Ost som är gammal? Riv ner och frys in, går sedan att använda till allt. Alt om osten är möglig, skär av, det är bara på ytan. Osv.
Är det inte föräldrarnas fel då?
Att barnen inte lyssnade?
Vi är ganska bra på att hålla svinnet på en låg nivå, men det är ganska stor skillnad när man är en stor familj, blir lätt att någon gammal rest glöms bort längst bak i kylskåpet och hinner bli dålig innan den äts up.
En sak som vi gjorde var att skaffa ett extra kylskåp i köket, vi hade innan bara ett litet kombinerat med frys, vilket var alldeles för litet för en familj av våran storlek.
Vi skaffade istället ett fullstort kylskåp, men lät frys/kyl kombon vara kvar. Det lilla kylskåpet använder vi nu till att förvara resterna i.
Lättare att inte tro att den där turkisk yoghurt burken innehåller turkisk yoghurt istället för makaroner t.ex.
Räcker platsen till i kylskåpet så kan man ju avhålla en speciell hylla till resterna, men det är vi alldeles för oorganiserade för att det skulle funka.