8 vanliga pengarfrågor

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Communityns frågor i ett kortavsnitt
2. Är du och Caroline skuldfria?
3. Hästen: hur motiverar man det ekonomiskt?
4. Äger du någon bitcoin?
5. Vad är det bästa med att starta eget?
6. Lönar det sig att samla allt sparande hos banken?
7. Egna indexfonder eller fondrobot vid uttag?
8. Behöver man flera globala indexfonder?
9. Varför förväntar vi oss 7–8 % avkastning?

Communityns frågor i ett kortavsnitt

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och det här kortavsnittet, som består av ett antal frågor ni i communityn har skickat in. Det blir en sammanställning av allt från: Är du och Caroline skuldfria? Till: Min fru och jag äger en häst, hur ska jag kunna motivera det för mig själv? Äger du och Caroline några bitcoins? Vad är det bästa med att starta eget? Ska man ha flera olika indexfonder, eller räcker det med en eller två? Varför förväntar vi oss 7–8 % årlig avkastning på börsen om historisk avkastning ändå inte är en garanti för framtida avkastning?

Jan: Jag hoppas att du kommer att gilla det här avsnittet. Har du en egen fråga som du har tänkt på men kanske inte ställt, så skriv en kommentar, skicka ett mejl eller skriv ett DM. Det finns länk i beskrivningen. Så här kommer de.

Är du och Caroline skuldfria?

Jan: Är du och Caroline skuldfria? Det var en fråga från Lind 1337 här på Instagram. Svaret är nej. Vi är inte skuldfria. Vi har bolån på huset. Och det där är, helt ärligt, en fråga som vi verkligen brottas med. På ett sätt hade det varit jätteskönt att vara skuldfri, rent emotionellt. Lite som den gamla finansministern sa: den som är satt i skuld är inte fri. Man är liksom utsatt för marknadens räntor, bolån och så vidare.

Jan: Men å andra sidan är det också så här: när man är ung och fortfarande har, som vi, 20–25 år kvar i karriären, så är det ekonomiskt, statistiskt och rationellt lönsamt att faktiskt ha lån. Att inte amortera för mycket och i stället investera de pengarna. Det är ett ekonomiskt rationellt beslut. Så personligen slits jag mellan de två: strävan efter att bli skuldfri å ena sidan, och det matematiskt och statistiskt rationella, att faktiskt vara belånad, å andra sidan. Så länge avkastningen är högre än räntan tjänar man faktiskt på det.

Jan: Så det var lite kort om det här med skulder. Du får gärna skriva i kommentarerna hur du tänker. Det är alltid intressant med nya perspektiv.

Hästen: hur motiverar man det ekonomiskt?

Jan: Min fru och jag har en häst. Hur ska jag kunna motivera det här för mig ekonomiskt? Det var en fråga från Lagander i communityn. Jag tyckte den var så fin, för han skrev "och jag", inom parentes, "men för mig". Det här är en klassisk fråga av typen: är det motiverat för mig att lägga pengar på det här som ger mig energi, som ger mig glädje, som gör mitt liv rikare, när jag egentligen hade kunnat spara och investera mer?

Spendera extravagant på det som gör ditt liv rikare, och var lika brutalt snål på allt annat.

Jan: Här brukar jag tänka på Ramit Sethi, en amerikan som brukar säga så här: spendera extravagant på det som gör ditt liv rikare, som ger dig energi. Sedan om det är skor, heminredning eller en häst, i det här fallet, spelar ingen roll. Samtidigt som du spenderar extravagant på det, inom rimliga ramar, alltså inga sms-lån och liknande, så kan du vara lika brutalt snål på ett annat område. Vi gillar vår häst, men heminredning är inte så viktigt för oss. Då lägger vi inte pengar på det. Eller så har vi ett mindre boende, eller ingen bil.

Jan: Så man spenderar extravagant på ett område och är brutalt snål på ett annat. I stället för att göra den där mellanmjölkslösningen, som vi ofta är så förtjusta i här i Sverige, handlar det om att gå till extremerna. Egentligen handlar det om att vara medveten i sina beslut, i sin konsumtion. I det här fallet skulle jag säga: så länge ni sparar, så länge ni har ett jobb med tjänstepension och en rimlig lön, så njut av den här hästen.

Jan: Jag brukar också säga att pengar bara är en resurs för att göra livet rikare. Vad är det för mening att säga att man alltid kan spara och investera mer, så att man dör med några fler tusenlappar på kontot? Det är ju inget roligt i det i alla fall. Så jag skulle säga: gör det vuxet, gör det ansvarigt, kolla att den här hästen inte sabbar för er framtid. Och sedan njuter ni av den, helt enkelt. Så tänker jag. Om du som tittar eller lyssnar har en annan åsikt, skriv gärna i kommentarerna, så hjälps vi åt.

Äger du någon bitcoin?

Jan: Äger du någon bitcoin eller kryptovaluta? Det var en fråga från Ida Forsgren här i RikaTillsammans-communityn, och det korta svaret är: nja. Jag äger bitcoin för typ 100 kronor. Jag ville testa och se hur det gick till när man skulle köpa krypto. Men jag har jättesvårt för krypto som investering.

Jan: Allt som har ett pris kan man spekulera i. Men för mig handlar det så här: jag har fortfarande inte riktigt förstått investeringen bitcoin. Jag fattar revolutionen med blockkedjan, och allt det där tycker jag är jättecoolt. Att man kan ha ett unikt ägande, att man inte behöver en central part som en bank eller liknande. Men just som investering tycker jag att det är jätteklurigt. Så jag har inte mer än någon hundralapp i krypto.

Vad är det bästa med att starta eget?

Jan: Vad är det bästa med att starta eget? Det var en fråga från Mike Trolle här i communityn. Om du har startat eget någon gång, skriv gärna i kommentaren, så hjälps vi åt. Men för mig har det bästa med att starta eget varit att man får bestämma själv. Man får lära sig så mycket om så många olika saker. Man behöver lära sig lite ekonomi, lite redovisning, lite försäljning, lite om människor, lite om kunder, lite om teknik. Jag älskar det här kreativa i företagandet. Att lära sig nya saker, att växa som person.

Jag tror att ingen som har startat ett företag i dag är samma person som innan de startade det.

Jan: Sedan tar man naturligtvis bort begränsningen i incitamenten. När man är anställd brukar jag ibland säga så här: en arbetsgivare vill ju alltid betala så lite som möjligt och få ut så mycket som möjligt. Där finns liksom ett glastak för hur mycket man kan tjäna. Startar man eget blir det, på gott och ont, så att man får betalt det som marknaden upplever att man är värd. Skapar man jättemycket värde, ja, då kan man få mycket mer betalt än som anställd. Men det kan också gå åt andra hållet. 90 % av de flesta företag läggs ner inom fem år.

Jan: Så jag brukar säga att det handlar om att man verkligen är ute på arenan. Man kliver ner från läktaren och får liksom skavsår på knäna. Man lär sig nya saker, man får fira framgångarna och lära av misstagen. Så tänker jag. Vad tänker du?

Lönar det sig att samla allt sparande hos banken?

Jan: Är det värt att samla allt sitt sparande på sin befintliga bank för att de erbjuder lite rabatt på bolånet om du gör det? Det var en fråga från Kenny i communityn, och mitt svar är: det beror på. Jag är inget fan av det, för när man räknar på det blir det många gånger så att det du betalar extra i avgift på sparandet, på kanske 10, 20, 30 eller 40 år, äter upp den vinst man tjänar in på bolånet.

Jan: Så för de flesta brukar jag säga: ha din vanliga bank för dina vanliga bankaffärer, för att betala räkningar, bolånet, bufferten och så vidare. Och sedan har du en annan bank eller aktör för själva sparandet, så att sparandet är separat. Så har vi gjort, och så har ganska många i communityn gjort.

Det lönar sig att vara otrogen mot sin bank. Det brukar faktiskt vara en bra affär.

Jan: Det spelar oftast inte så himla stor roll. Men det lönar sig brukar det vara att vara otrogen mot sin bank. Det brukar faktiskt vara en bra affär.

Egna indexfonder eller fondrobot vid uttag?

Jan: Är det någon skillnad mellan egna indexfonder och en fondrobot som Lysa eller Opti, om man årligen vill ta ut sin avkastning? Det var en fråga från Kenny i RikaTillsammans-communityn. Det korta svaret är: nej, det är det inte.

Jan: För det första är det ingen skillnad mellan de underliggande bolagen. Både en fondrobot och en fond är ungefär samma sak. Det är en påse med tusentals olika aktier som vi blir delägare i. Och att sälja av en liten del, det spelar ingen roll om du gör det på fondroboten eller på de egna indexfonderna. Tvärtom brukar jag säga att det är en av tjänsterna fondrobotarna gör bra. Man kan ställa in det så här: jag vill ta ut 1 000 kronor i månaden. Precis som man kan spara in, så kan man, när man blir lite äldre och ska ta ut pengarna, ställa in att man ska ta ut pengar.

Jan: Så tack för i dag. Har du fler frågor, så skriv bara i kommentarerna, så gör jag fler sådana här videor.

Behöver man flera globala indexfonder?

Jan: Ska man ha flera olika globala aktieindexfonder? Det var en fråga från Nikiana i RikaTillsammans-communityn. Svaret är: nej, det behövs väldigt sällan. Det blir nämligen inte mer riskspridning av att man har två globala indexfonder än av att man har en.

Jan: Man kan tänka på en global indexfond som en påse som man fyller med en massa aktier, i det här fallet. Oavsett om du köper den här påsen på SEB, på Swedbank eller på Avanza så är det samma innehåll i påsen. Så det blir sällan någon vinst på samma sätt, eftersom det sällan blir någon vinst av att ha en USA-fond samtidigt som man har en global fond. Ska man risksprida ska man i stället ha en helt annan typ av fond, med bolag som inte ingår i den där påsen. Så ställ gärna följdfrågor och kommentarer i kommentarerna, så ses vi där.

Varför förväntar vi oss 7–8 % avkastning?

Jan: Varför förväntar vi oss 7–8 procents avkastning från börsen baserat på historik, när historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning? Det var en fråga från X Gargamel i communityn, och jag tycker att det här är en jättebra fråga. Den pekar nämligen på det som väldigt många missar, och det handlar om riskpremie.

Jan: Väldigt enkelt beskrivet kan man säga så här: att ha pengar på bankkontot i dag är ingen risk, eftersom staten har en statlig insättningsgaranti upp till 1 miljon kronor. Då kan man säga: okej, jag kan få 3 % avkastning i dagsläget, riskfritt. Om vi tar nästa steg, till exempel räntor: säg att någon kommer och säger "vet du vad, Jan, du kan låna ut pengar till mig, så betalar jag dig 2,5 % ränta för det". Då tänker jag så här: även om det är en nära kompis finns det en viss risk. Varför ska jag ta en risk och låna ut mina pengar till honom för 2,5 % när jag kan få 3 % på bankkontot med insättningsgaranti?

Jan: Det betyder att min kompis behöver erbjuda en högre ränta. Då säger han: "men vet du vad, Jan, du kan få 5 % ränta på det här lånet, och du får dessutom min bostad som pant, som säkerhet". Nu börjar det bli intressant, för nu får jag som sitter med pengarna väga: vill jag ha pengarna på bankkontot med insättningsgaranti för 3 %, eller är det värt att få 5 % avkastning där jag har den här säkerheten också? Då är det en premie på ungefär 2 procentenheter mellan bankkontot och det här lånet. Där har jag ju säkerhet, så att om min kompis inte betalar tar jag boendet, säljer det och får tillbaka mina pengar.

Jan: Nästa nivå blir att min tredje kompis säger: "du Jan, vill du investera i mitt bolag, i den här startupen? Jag har en jättebra företagsidé." Då säger jag: vad är förväntad avkastning? "Ja, men det är kanske 5 %." Nej, jag kan få 5 % hos min kompis där jag har huset som säkerhet om han inte betalar. Så om jag ska ta risken att kunna förlora alla mina pengar, och jag inte vet om du kommer att lyckas eller om det blir någon vinst, då vill jag nog ha mer betalt än de där 5 % i ränta. Då kommer den kompisen att behöva säga att jag får ungefär 8 % avkastning. Och då har vi ytterligare en riskpremie ovanpå, på 3 procentenheter ovanför kompisen med säkerhet.

Börsen ger inte 7 % för att den har gjort det historiskt, utan för att riskpremien har legat på de nivåerna.

Jan: Det är de här riskpremierna man pratar om när man säger att aktiers riskpremie över tid brukar ligga på ungefär 5, 6, 7 eller 8 %. Så när man pratar om att börsen ger den här avkastningen på 6, 7, 8 % över tid, så handlar det inte så mycket om den historiska avkastningen, alltså att den har gjort det, utan om att riskpremien har legat på de nivåerna. Det finns nämligen ingen anledning att investera i aktier om jag kan få en liknande avkastning med säkerhet, eller en avkastning utan någon risk.

Jan: Så jag brukar snarare tänka så här: det handlar inte så mycket om att den har gjort 7 %, utan om vad de olika tillgångsslagen är och vilka riskpremier de har. Så det var en lite längre förklaring. Säg till om det var otydligt, eller om du inte håller med. Jag tänker nämligen alltid så här: jag lär mig ofta lika mycket som ni i kommentarerna.