Bonusavsnitt: Svar på era frågor om deklaration,avdrags-FOMO och lite deklarationsallmänbildning

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Ett bonusavsnitt om deklaration
2. Värdekoden och upplägget
3. När en förbättring inte räknas som förbättring
4. Isbitar och smarta kylar
5. Skatteverkets e-tjänster är bättre än sitt rykte
6. "30 avdrag som alla borde veta om"
7. Hur många behöver egentligen hjälp?
8. Milersättning, så funkar den
9. Räkneexempel på milavdrag
10. Räntefördelning mellan makar
11. Vanliga missuppfattningar om milersättning
12. När Skatteverket reagerar
13. Cyklarna, laptopsen och fläskfilén
14. Grön teknik och vad firmorna rapporterar
15. Vänster sida av deklarationen: tjänst
16. Höger sida av deklarationen: kapital
17. 30 procent upp till 100 000, sen 21 procent
18. Restskatt, ränta och syn på saken
19. "Ligg så nära snöret som möjligt"
20. Anskaffningsvärde på gammal släktfastighet
21. Så fungerar kontrolluppgifterna
22. Var säker innan du rättar
23. Papper kontra digitalt
24. Öppet yrkande och skattetillägg
25. Sidoinkomster på nätet: hobby eller näring
26. Tradera, Sellpy och 50 000-gränsen
27. Nytt regelverk, samma osäkerhet som med krypto
28. Avslutande tips: ha inte bråttom
29. Ta Skatteverket till sitt hjärta
30. Vad det innebär att vara deklarationsombud
31. Tack och var hittar du Min Deklaration

Ett bonusavsnitt om deklaration

Jan: Välkommen till detta bonusavsnitt som är ett samarbete med och reklam för Min Deklaration Sverige AB. Så här i mars och april är det deklarationstider, och jag är inte jätteduktig på det här med deklaration. Men eftersom det berör oss alla tänkte jag så här: jag bjuder in Per och Robert, som jobbar med det här professionellt och nästan dygnet runt fram till maj.

Jan: Det här bonusavsnittet är en liten uppföljning på det förra, där vi pratade om deklaration av bostadsförsäljning. Där gav de sina bästa tips och pratade om misstag att undvika, och de gör ett litet förtydligande, eftersom 84 % av alla som deklarerar en bostadsförsäljning missar någonting. I det här avsnittet pratar vi om de andra sakerna, som inte har så mycket med bostadsförsäljning att göra. Vi svarar på några av era frågor. Vi pratar om att de flesta faktiskt bara behöver godkänna sin deklaration. Man behöver inte ha någon FOMO, alltså fear of missing out, kring några avdrag, för de flesta avdrag gäller inte.

Jan: Vi kommer in på de två kanske vanligaste avdragen. Det handlar om att om du har haft ränteutgifter över hundratusen men har en medlåntagare som inte har det, då kan man flytta de här ränteutgifterna. Man kan göra det till viss mån med rot och rut också. Och vi pratar om det här med avdrag för resor i arbetet, men det gäller i princip ingen som bor i storstad. Robert går igenom de olika kraven och villkoren för att det ska gälla.

Värdekoden och upplägget

Jan: Så det är lite allmänbildande om deklaration. Det är lite tips, lite resonemang, lite nörderi, precis som det brukar vara. Samarbetet är att du kan gå in på mindeklaration.se, använda deras chatt och ställa frågor. Och om du anlitar dem för att göra din deklaration kan du ange värdekoden RIKA 2024, ett ord, R-I-K-A 2024, så får du några hundralappar i rabatt. Jag hoppas att du gillar det här lilla bonusnörd-avsnittet, och så tänker jag att vi ses där ute i forumet eller i kommentarerna eller på andra ställen. Tack för att du gillar, tack för att du följer, och här kommer Robert och Per.

Jan: Så varmt välkomna, Robert Lindblad och Per Sydäng från Min Deklaration. Jag tänker så här: det här är lite en uppföljning på vårt förra avsnitt, där vi pratade om deklarationer och bostadsförsäljning. Och jag tänker faktiskt att vi ska säga det också, för Robert, när du lyssnade på mig och Per, då tänkte du så här: åh nej, här måste jag förtydliga någonting. Så du får komma in direkt här.

Robert: Ja, vi tog det på en lite bredare skala där. Vi gick inte in på detaljnivå. Så det jag tänkte att man skulle kunna grotta in lite mer i var de här förbättringsutgifterna. Och jag såg att det var en fråga, det var någon som hade skickat in en fråga på det där också. Frågan löd någonting i stil med: måste inte de här förbättringarna vara en de facto förbättring? Alltså när du har gjort renoveringar och reparationer, de måste förbättra huset.

När en förbättring inte räknas som förbättring

Robert: Och ja, det stämmer om man går in på den här detaljnivån. För det är så här: när du köper huset, om du har en bänkskiva som är okej, och sen halvvägs genom ägandet byter du ut den till en bänkskiva som blir fin. Och sen när du säljer är bänkskivan nedsliten, så att den är okej igen, alltså tillbaka på samma nivå. Då får du inte göra avdrag för den. För den har inte blivit förbättrad mellan det att du köpte och sålde huset, fastän du förbättrade den och sen slets den ner till ursprungsnivån. Så du märker att det genast blir lite trassligt. Det blir lite grejer att hålla reda på.

Robert: Det är också sådana saker som att om du förbättrar vitvarorna. Om du har ett standardkylskåp när du köper huset på 80-talet, och sen köper ett standardkylskåp på 2000-talet, då är det en stor skillnad, för teknologin har utvecklats. Men det får du inte göra avdrag för. Ett standardkylskåp och ett standardkylskåp är ett standardkylskåp, fastän det nya är bättre för att teknologin gjort framsteg. Man kan trassla in sig ganska mycket i det här. Men det behöver finnas någon förbättring.

Robert: Om det har funnits en tydlig förbättring... det finns ett rättsfall där det var någon som hade köpt en kyl med frysfack, och förra kylen hade inte frysfack. Då fick han avdrag för mellanskillnaden, vad det här frysfacket kostar. Så de fick titta: vad kostar en kyl utan frysfack, vad kostar en kyl med frysfack? Och för mellanskillnaden på det fick han göra avdrag.

Jan: Någon har alltså tagit det här till domstol.

Robert: Ja, det är kammarrätten som beslutar det.

Jan: Okej.

Isbitar och smarta kylar

Per: Det är väldigt kul, Robert, att du nämner exakt det där fallet. För nu på morgonen har vi ett ärende som gäller ungefär samma sak. Bara det att man har en ismaskin i den nya kylfrysen också. Du stoppar in drickan, så ramlar det ner några isbitar. I och med det är det en förbättring, och då medges avdraget.

Robert: Ja, precis.

Per: Ja, kör, Robert.

Robert: Man kan snöa in hur mycket som helst på det här. Jag blir nyfiken på de här nya kylarna med smart teknologi, som kan berätta hur mycket mjölk man har kvar, vilken temperatur kylen är på i min app. Är det en teknisk förbättring? Är det bara teknologin som har utvecklats, så man inte får göra avdrag? Eller är det en de facto förbättring? Man kan hålla på och resonera. Men nu tror jag att vi förvirrar mer än vi förenklar.

Per: Exakt!

Robert: Men det är faktiskt så att Skatteverket har en ganska bra sida för det här, där man kan gå in och skriva in. Då får man kryssa i så här: har du gjort en tillbyggnad, eller har du förbättrat och ändrat någonting, ändrat planlösning? Då får man svara på en massa frågor och skriva ner värdet. Och sen får man också göra en bedömning av hur bänkskivan var, om det är det det handlar om. Hur var bänkskivan när du köpte huset? Hur är bänkskivan nu när du säljer huset? Och så räknar den ut ett avdrag.

Robert: Om du bara förbättrar lite grann, då kanske du bara får ta lite grann av kostnaden för den nya bänkskivan. Har du förbättrat mycket, då får du ta en större del, till och med hela kostnaden. Jag kan ge dig den länken, du kan lägga in den i...

Jan: Ja, så kan vi ta den i beskrivningen.

Skatteverkets e-tjänster är bättre än sitt rykte

Robert: Absolut. Den är bra att gå in på, för du kan sitta och pilla med det här. Det är mer än vad vi kan berätta på rak arm.

Jan: Ja, men precis. Grejen är att jag faktiskt gjorde en intervju med Skatteverket förra året. Och deras rekommendation var så här: "Vi har utvecklat typ 60 e-tjänster för allt det här." Alltså för många av sådana här olika situationer. Så deras rekommendation var: "Testa någon av våra e-tjänster, de är faktiskt bra." Och det är ändå roligt att du säger samma sak. Att man många gånger kan gå in på deras hemsida och klicka sig igenom de här guiderna. Skatteverket kanske har lite dåligt renommé i vissa sammanhang, och kanske lite generellt. Men de gör ett förbannat bra jobb med de här e-tjänsterna.

Robert: Jag som har jobbat på redovisningsbyrå också. Det händer så mycket. Det kommer så mycket bra funktioner som underlättar för oss. De är smarta, genomtänkta, precis vad vi behöver. Så det är mycket lättare för en redovisningsbyrå som sitter med deklarationer och företag hela dagarna.

Jan: Jag tror att jag och Per pratade lite om det, sen kom det inte med i förra avsnittet. Men jag kommer ihåg att jag brukar säga att Skatteverket har en av Sveriges bästa kundtjänster. Jag ringde in. Man har alltid så bra framförhållning, typ dagen innan deklarationen ska lämnas in. Okej, jag måste ställa den här frågan. Så får man så här: "Välkommen till Skatteverket. Det är 802 personer före dig i kön." Man tänker bara: "Shit, det här kommer ta hela dagen." Och sen bara: "Din beräknade väntetid är 4,5 minuter. Denna kö servas av 1 022 personer."

Jan: Sen frågar jag dem på Skatteverket. "Ja, de sista dagarna", säger de, "då sitter alla i telefonslingan på hela Skatteverket."

Robert: Ja, de har en hel tomtearmé där som sitter och svarar.

Jan: Ja, så det är helt fantastiskt.

"30 avdrag som alla borde veta om"

Jan: Men du, jag tänker också så här. En fråga som jag ibland går och suckar över. När jag går ner till Ica, och utanför Ica har de alltid de här löpsedlarna, då kommer alltid den här: "30 avdrag som alla borde veta om. Spara tusenlappar." För dig som lyssnar: du skulle sett Roberts min här. Robert, berätta. Vad är er syn, som är proffs och jobbar med de här frågorna?

Robert: Ja, det är alltså... det där är clickbait på papper, kan man väl kalla det. Gemene man som bara får lön och har lite räntekostnader och jobbar i storstad, oftast, där finns det inte så mycket att göra i Stockholm. Annars kanske det finns milavdrag som man kan titta på, om man jobbar utanför storstäderna. Där är det lite vanligare. Reglerna för att kunna göra milavdrag är ganska strikta. Du måste åka ganska långt, och du måste sakna kollektiva möjligheter, vilket man inte gör i en stad som Stockholm eller, misstänker jag, Malmö och Göteborg, utan att känna till dem alltför väl.

Robert: Så det är oftast inte så jättemycket avdrag man kan göra. Utan det är det här att om du har sålt en fastighet, då måste du veta förbättringsutgifterna, att du får dra det här och det här, du får inte dra så där. Man kommer in på de här detaljerna. Men det är inte så att gemene man har 30 grejer att missa och alltid kan spara pengar.

Det där är clickbait på papper. Det är inte så att gemene man har 30 grejer att missa och alltid kan spara pengar.

Robert: Och ofta är det, eller ofta kan jag säga, det händer att det är, det här är erfarenhet också, en del som söker vår hjälp och kommer in. Det vi får lära dem, det är helt enkelt vad det är de kan kika efter, vad de kan göra och varför skatten ser ut som den gör. Det är många som har fått restskatt som kommer till oss. Och då kan vi få dem att förstå. De behöver se till att deras arbetsgivare drar mer skatt, för att de har tre olika arbetsgivare. Alla drar som att de tjänar lågt, vilket är en lägre procent. Och så vidare. Den problematiken är någonting som dyker upp. Och då ger man värde på det sättet.

Hur många behöver egentligen hjälp?

Robert: Jag har flera stycken som har kontakt med sin arbetsgivare och ber dem dra enligt en engångsskattetabell, så att de inte ska få en hög kvarskatt nästa år också.

Per: Man kan enkelt säga så här: det är ungefär 7–8 av alla, lite över 90, avdrag som är vanligt förekommande. Och självklart, bostadsförsäljning är den absolut största. Tittar vi lite grann bakåt på marknaden och allting sådant, så är det... om vi tänker att marknaden är 8,1 miljoner personer som ska deklarera på 6,5 veckor, då är det faktiskt 1,8 procent som har sålt en bostad. Och tittar vi, vad blir det baklänges, 150 000 där någonstans? Då kan man börja tänka att om 1,8 procent är den största delen som faktiskt behöver hjälp, då kan man backa bandet till hur många andra det är som faktiskt behöver hjälp. Och vi ser någonstans att runt 6, 7, 8 procent av alla 8,1 miljoner är det som faktiskt behöver hjälp på något sätt. Alla andra behöver inte hjälp.

Jan: Om ni skulle ranka det, vad skulle ni säga är de vanligaste avdragen som man ska ha koll på?

Per: Ja, men det är vid bostadsförsäljning. Det känns som den som har mest effekt och som är viktigast att få rätt.

Robert: Ja, man kan väl säga att det är någonting som många gör, precis som du sa, Per, men som är lite krångligt. Jag skulle säga milersättning. Det är en som vi diskuterar väldigt ofta. Dels reglerna kring hur mycket man kan dra, och sen de facto hur man räknar ut det.

Jan: För mig som inte kan någonting om det där, kan du inte bara ge en kort intro, en minut?

Milersättning, så funkar den

Robert: Om du åker till och från arbetet, vilket de flesta som har ett jobb gör... du kan åka bil eller kollektivt, för att hålla det lite enkelt. Åker du kollektivt, då är det ofta svårt att få avdrag, såvida du inte åker långt. Vi hade en som åkte från Västerås till Stockholm, och då kostade kortet så mycket. För du måste ha kostnader över 11 000 för att börja dra. De första 11 000 får du inte dra någonting på, men kronorna utöver det får du göra avdrag på. Och det är ganska stor skatteeffekt om man har det här.

Robert: Men som sagt, bor man i storstan, där kollektivtrafiken är så bra, då funkar det inte, av den enkla anledningen att du måste spara minst två timmar om dagen på att åka bil jämfört med att åka kollektivt. Så det är en grundregel som du måste passera. Och är du i Stockholm är det svårt att hitta en väg där du kan åka bil från A till B som du inte kan åka kollektivt på, åtminstone inom en timme plus, i enkel riktning.

Jan: Det är två timmar per dag, så det är inte två timmar enkel väg. Det är två timmar per dag du måste spara.

Robert: Det är möjligtvis de som har nattjobb, där kollektivtrafiken inte är lika påtaglig, eller sådana grejer, då kanske man kan göra det i Stockholm. Du bor på norra sidan och har nattjobb på södersidan och sådant där. Men annars är det svårt i storstan. Men så fort du kommer utanför storstan, då blir det desto lättare. Kollektivtrafiken är inte att räkna med. Ofta ligger arbetsplatserna kanske inte nära busshållplatser och sådant. Du måste byta, och då försvinner timmarna snabbt. Så där blir det ganska snabbt att du får göra de här avdragen. Och kör du bil varje dag, en ganska lång sträcka fram och tillbaka, då kommer du upp i ganska höga summor ganska snabbt, som du får kvitta.

Räkneexempel på milavdrag

Jan: Du kanske kan dra lite snabbare. Snabbt också om höjningen av beloppet per mil.

Robert: Ja, just det. Och hur man beräknar sen. Om du har 10 km enkel riktning, du har en mil enkel riktning där. Det måste minst vara 5 km för att du ska få göra det överhuvudtaget. Men du har en mil enkel riktning. Då åker du 20 km per dag, det är 2 mil. Och du får dra 25 kr per mil, så det blir 50 kr per dag som du får dra. Och sen får du ta det. Det kommer bara bli 10 000, så då märker du att du inte kommer komma över de här 11 000. Jag räknar med 200 arbetsdagar nu.

Jan: Absolut.

Robert: Så då kommer du inte komma över det. Du behöver komma ut på en lite längre sträcka, att du har lite mer än en mil till jobbet. Det ser ju de som har en mil till jobbet.

Per: Och sen kan man ha med sig att det avdraget har gått upp från en lägre summa upp till 25 kronor per mil just nu. Så det är också ett sätt som Skatteverket faktiskt har sett till att man ska få täckning för de kostnader man har, så att det ska finnas avdragsrätt i det hela. Så det är en justering Skatteverket har gjort som är välkommen.

Jan: Ja, vad bra. Sen vet jag också, Per, att du var så här: "Jan, du måste fråga om räntefördelning och ränteavdrag." Kan du säga någonting om det, Per?

Räntefördelning mellan makar

Per: Ja, självklart. Man kan enkelt säga så här: om man är ett par som delar på en bostad och har gemensamma lån, det vill säga gemensamma ränteutgifter, så kan man nu tänka att det här året, när det är väldigt höga belopp som folk har betalat i räntor... Jag tror att det är 191 miljarder i räntor under 2023. Jag har för mig att det var 111 miljarder 2022.

Jan: Det har att göra med miljarder.

Per: Ja, miljarder, förlåt. Som är skillnaden. Men om vi bara tar ett snabbt exempel: om en person har 80 000 kronor i ränteutgifter, då har två personer 160 000 kronor i ränteutgifter. Men om person nummer ett först har 80 000 kronor i ränteutgifter på sitt bostadslån, men sen kanske har sålt aktier med förlust, det vill säga underskott av kapital, på låt säga 40 000 kronor. Då har den personen 80 000 kronor plus 40 000 kronor, lika med 120 000 kronor, totalt för den ena personen.

Per: Det man gör då, det är att man räntefördelar. Man omfördelar alltså var man lägger räntorna någonstans. Så person nummer ett omfördelar 20 000 kronor till person nummer två. Vilket gör att man får totalt 30 % skattereduktion på hela summan, istället för 21 % på den överskjutande delen, som det hade varit för person nummer ett, det vill säga 20 000 kronor. Så här har man egentligen 20 000 kronor gånger 9 % i justerat avdrag, eller ökat avdrag, bara för att man tänker först och gör sen, brukar jag säga.

Jan: Men man kan väl fördela en sån här rot och rut, eller någon av dem, mellan par också? Eller?

Per: Ja, det är en lite annan sak. Där delar man för att man har ett tak på hur mycket man får ta. Så den ena maken har sitt fyllt, då kan man gå in och ta makan, så att det fylls också. Så det är av en annan anledning. Det är inte skattebesparing. Det är för att man slår i ett tak där man inte får ta rot eller rut mer.

Jan: Okej. Ja, men vad bra.

Vanliga missuppfattningar om milersättning

Jan: Är det någonting mer sånt här som ni brukar se som är vanligt misstag eller missuppfattning? Som ni tänker så här: det här borde fler veta.

Robert: Ja, alltså gällande milersättningen finns det mycket missuppfattningar.

Jan: Okej, det kan jag halka tillbaka på.

Robert: Det är många som tror att man får dra mil lite hur som helst, hit och dit. Men det är ganska hög ribba att ta det. I storstan är det svårt att nå det. Och du måste ha de här tidsvinsterna och kunna visa och styrka dem. Skatteverket är ganska noga med att kolla det. Om du skickar in att du har 30–50 000 i resekostnader, vilket det snabbt kan bli om du har en lång sträcka och åker bil, då är sannolikheten hyfsat god att du kommer få en fråga om det här, och att de kommer vilja att du styrker det. Så det gäller att hålla tungan rätt i mun, göra en bra beräkning och inte ta upp grejer som inte är okej.

Jan: Hur ofta får man kontroll eller frågor från Skatteverket?

Robert: Ja, det finns den här gamla dängan att man hamnar i en stickprovskontroll, utan att veta exakt hur det fungerar. Jag har pratat med en kille som jobbade med det här på Skatteverket. Grejen är lite mer att de tittar efter anomalier, alltså saker som ser underliga ut, och de har lärt sig med åren vad de ska titta på. Och det är just, kommer du med ett sånt här stort avdrag... De vet att de flesta som skickar in sina deklarationer är amatörer. De vet inte. Då vill de bara kolla: har de koll på de här reglerna?

När Skatteverket reagerar

Robert: Så det är egentligen när du skickar in en deklaration som det är konstigt. Om du bara godkänner din deklaration, det som har kommit med på kontrolluppgifterna, då har jag aldrig varit med om att någon har fått en koll, de som bara okejar. Utan det är när det är de här mer avancerade grejerna och det kommer in stora avdrag. Skickar du in en bostadsförsäljning och har ett miljonavdrag för förbättringar, eller för reparationer som man får ta de senaste åren, ja, då kommer nog Skatteverket med viss sannolikhet skicka ut en lapp till dig och säga: "Du, kan du bara redogöra för det här och skicka in kvittona eller bilderna eller vad du nu har?" För att styrka det. Så det är när man gör stora avdrag som är lite utanför botten.

Jan: Alltså, nu blir jag så här nyfiken. Under era karriärer, vad är det konstigaste ni har sett?

Per: Oj. Ja, ska man räkna? Jag kan faktiskt flika in med en grej här, och det var faktiskt förra året, väldigt märkligt. Då var det om man får ha avdrag för att jobba hemma på grund av att man har en katt. Och det här är en sån grej som jag känner så här: vi måste bara svara och hjälpa den här människan, för det är inte bra det här. Bara en reflektion, det är nog det mest avvikande jag har hört. Vad har du, Robert?

Cyklarna, laptopsen och fläskfilén

Robert: Jag har ett företag där. Han hade en enskild firma som körde... nej, förlåt, det kanske var ett aktiebolag som körde. Och han gjorde avdrag för... han var en ensam försäkringsmäklare som sålde försäkringar åt Länsförsäkringar eller något sådant. Och han köpte ett par cyklar om året. Han köpte 18 laptops, och han köpte tre glasbord. Och han tog hem kunderna till sig själv och bjöd på fläskfilé tre gånger i veckan eller någonting sådant. Han stoppade in alla kvitton. Han kopierade upp kvitton från gammalt och la in det där, och tyckte att han skulle dra av för det. Så han cyklade runt mellan kunderna här i Stockholm och bjöd dem på fläskfilé, och byggde upp för sitt imperium som han skulle ha med 18 anställda eller någonting.

Jan: Ja, det var lite ångerläst.

Robert: Det var väl ändå lite sådär lite fint.

Per: Ja, förlåt, bara en grej att flika in med, som vi ser en rätt kraftig ökning på i år. Det är grön teknik, där vi ser att väldigt många fler människor än förra året faktiskt behöver hjälp med hur det fungerar och allt sådant. Och det är så här: grön teknik, det är solceller och den typen av produkter. Men det är så att där får man skattereduktion för kostnaden för arbetet och materialet. Och det här ska man inte förväxla med rot och rut. Det fungerar på liknande sätt, men det är inte rot och rut, utan grön teknik är ett separat avdrag i deklarationen som man kan göra.

Jan: Är det någonting man behöver göra själv, eller görs det av firman man anlitar? Ni märker min okunskap här?

Grön teknik och vad firmorna rapporterar

Per: Vi märker att rapporteringen från firmorna inte alltid är på plats.

Jan: Okej.

Per: Förmodligen för att det är relativt nytt och fräscht, man vet inte hur. Ska du integrera det här med Fortnox eller Visma när du skickar fakturorna? Hur ska du lösa det där?

Jan: Men det är typ solceller, billaddare, elbilsladdare?

Per: Det är de två som är de vanliga. Det är det största. Absolut.

Jan: Ja, men super. Bra. Och sen också bara en grej som kanske är självklar för alla, men jag faller dit ibland. Alltså, det man rapporterar till Skatteverket är ju det som kallas omkostnadsbeloppen, och sen räknas det ut som skattereduktion. Alltså, det beloppet man anger är väl det som skatten sen räknas ut på. Eller, alltså, förstår ni vad jag menar?

Per: Ja, precis. Du skriver in hur mycket lön du har fått, och sen räknar Skatteverket ut hur mycket skatt du ska betala. Är det det du menar?

Jan: Ja, men exakt. Ibland vet jag också att jag har sett i forumet att man tänker fel. Att man ska räkna ut, till exempel vid K4:an, när man deklarerar värdepapper. Då ska man ange vinsten, vad har du tjänat? Så får du, vad heter det, det skattegrundande beloppet. Och sen räknas skatten på det beloppet man kommer fram till. Ja, jag vet inte riktigt, om jag blir bortsnöad är det bästa att jag inte kan.

Vänster sida av deklarationen: tjänst

Robert: Om vi backar tillbaka, så berättar jag det. På deklarationen skriver vi in, på din vänstra sida på framsidan, där har du din inkomst från tjänst, alltså din lön från arbete, och även det du har fått från Försäkringskassan, pension och så, det står där uppe. Och sen har du avdragen där nere.

Robert: Om vi ponerar att du har fått 100 000 i lön, för att ta en enkel siffra, och så betalar du 30 % kommunalskatt på det, den normala skatten helt enkelt. Så 30 000 ska du betala i skatt, och det står att du har 100 000 i lön. Det står 100 000 på blanketten. Sen nedanför kan du göra avdrag. Säg att du har 21 000 i resekostnader till och från arbetet. Du får inte dra av de första 11 000, så det blir 10 000 som du får dra av. Då får du dra av 10 000 på den här lönen.

Robert: Du betalar alltså inte 10 000 mindre i skatt. Du får dra av 10 000 på din lön. Din skatt kommer beräknas på 90 000 istället för 100 000. Du tar 90 000 gånger 30 %. Det betyder att du har sparat 3 000 kronor genom det där avdraget.

Jan: Ja, exakt. Det var det jag ville få fram. Men det lät mycket bättre när du sa det.

Höger sida av deklarationen: kapital

Robert: Får jag ta nästa komplicerade grej? På den högra sidan har du kapital, precis som Per pratade om. Det kanske inte är alla som är med på den. I den övre delen har du alla dina kapitalinkomster. Om du har haft vinst när du sålt en bostad. Om du har vinst på aktieförsäljning. Om du har fått ränta, du har haft pengar på kontot och fått ränta. Det står där uppe. Alla pengar du har fått in på kapital.

Robert: Sen är det motsatsen där nere, alla utgifter för kapital. Det är om du har haft förlust på fastigheten, förlust på aktier, eller räntorna du betalat på ditt bolån, och så vidare. Då tar man summan av det. Om den summan blir positiv, då får du betala 30 % skatt. Det här är lite förenklat. Om summan är negativ, då får du dra av 30 % på din skatt. Då är det inte att du minskar lönen.

Robert: Om vi säger att du har 30 000 i inkomster, och så har du 100 000 i utgifter för att du haft höga räntor och gått förlust på aktier, då blir det minus 70 000. Då tar du 70 000 gånger 30 %, 21 000, minskar skatten med 21 000. Det här är lite förenklat, det finns vissa grejer som inte är 30 %, men så att man förstår principen. Då minskar skatten, då minskar inte intäkten.

Ett avdrag på tjänst minskar din lön som du ska beräkna skatt på. Men ett underskott i kapital minskar de facto skatten du betalar.

Robert: Så ett avdrag på tjänst minskar din lön som du ska beräkna skatt på. Men ett underskott i kapital minskar de facto skatten du betalar.

Jan: Yes.

30 procent upp till 100 000, sen 21 procent

Robert: Det är där vi har den här 30 % upp till 100 000 och sen 21 %.

Jan: Ja, precis.

Robert: Om du har gått minus, om du haft mycket mer förluster och utgifter än vad du haft inkomster på kapital. De första 100 000 som du går minus, dem får du 30 % skattelättnad på. Men efter det, precis som Per sa, får du bara 21 % på det som är utöver det. Och det är då det blir intressant att fördela mellan makar.

Robert: Så det man kanske också bör säga: om båda bara har 50 000 var i underskott av kapital, då är det ingenting att göra. Då flyttar man bara pengar. Då får du tillbaka dem istället för att jag får tillbaka dem, eller vice versa. Men det blir samma summa. Men om den ena hade minus 130 och den andra hade minus 50, ta 30 från den där och släpp över till sin make eller maka. Och då får du en skattelättnad. Då får du mer pengar tillbaka, alltså gemensamt. Den ena får betala mer, den som gav bort underskottet får betala mer, men den andra får tillbaka mer än vad den får betala. Så som par får ni mer pengar.

Jan: En sista fråga där också, innan vi börjar runda av och tar några läsarfrågor. Så här med restskatt, det är alltid en lång diskussion där man kan ha lite olika syn. Att vissa har en sport i att jag ska komma så nära restskattebeskedet som möjligt, jag ska hamna på noll. Och man pratar med arbetsgivaren och så vidare. Medan andra är så här: "Fan vad nice att jag betalar restskatt. Då har staten lånat mig pengar, istället för att jag har lånat ut pengar till staten." Hur resonerar ni?

Restskatt, ränta och syn på saken

Jan: Restskatt börjar räknas redan från typ 12 februari, eller vad det är. Om ni skulle ge den här smarta intron till hur man ska resonera kring restskatt.

Robert: Ja. 12 februari, det är om det är över 20 eller 30 000.

Per: 30 000, ja.

Robert: Om restskatten är över 30 000, då kommer Skatteverket börja beräkna en ränta redan från februari. Och nu för tiden spelar räntan roll. Det blir ganska snabbt tusenlappar. Så om du har en stor restskatt, då är det bra att stoppa in lite pengar på skattekontot. Är det under 30 000, då börjar den räknas från juni, tror jag.

Jan: Tar du med en nypa salt till datorn?

Robert: Maj, till och med. Det är så. Men det här gällande vad man ska tycka, det är en personlig grej. Men min upplevelse är att många av dem som får kvarskatt, som jag kallar det, alltså skatt att betala till Skatteverket, och det är en summa som är kanske över 10 000, de blir lite paffa. Ofta har det att göra med att de har fler arbetsgivare, som jag beskrev, när de inte har dragit tillräckligt mycket, och egentligen ska dra enligt engångsskattetabell. Det är löneavdelningar som inte gör ett tillräckligt bra jobb. De skulle fråga den här personen om de har ett annat jobb, så de kan dra en annan skatt.

Robert: Jag tror att det är en ganska personlig grej vad man tycker om det där. Det finns inget rätt och inget fel. Systemet är uppbyggt så att om alla aktörer gör rätt borde du få tillbaka åtminstone lite pengar. För man drar lite för mycket skatt generellt om man kör systemet normalt. Jag brukar väl säga så här, att de stora grejerna att ta koll på, det är just bostadsförsäljning eller utdelning. Om man har ett aktiebolag och tar utdelning. För där blir det ofta att de pengarna inte dras automatiskt. Har jag en utdelning, så måste jag betala in pengarna själv. Det är inget företaget gör. Ish.

Per: Ish. Ja, kan göra det, men vanligtvis gör jag ofta inte det.

Robert: Nej.

"Ligg så nära snöret som möjligt"

Jan: Per, vad tänker du? Har du något att tillägga?

Per: Jag tror att de flesta blir förvånade, faktiskt, oavsett om det är plus eller minus, att man inte riktigt har koll på det här själv. Vi säger ju till de flesta att det är bättre att ligga så nära snöret som möjligt, för att du ska ha mindre överraskningar när det väl dyker upp.

Per: En del när man går ut på stan nu, de är tjo och tjim och solen skiner och toppen. Min mamma, som är lite äldre, hon har alltid använt det där som ett extrasparande. Så hon sa till sin löneavdelning på skolan: "Dra mycket mer!" "Titta, jag har fått 12 000 i återbäring!" Okej, det är jättebra, mamma. Men det var inte... och sen kunde hon ibland förfäras när jag fick mina besked, jag som har eget AB och K10, att jag skulle betala in kanske 50 000. Och hon bara... "Mamma, det var planerat. Jag har haft pengarna på skattekontot i förväg." Så jag tror det är helt rätt, Robert, som du säger. Det är helt personligt.

Jan: Jag tänkte att vi skulle ta bara några avslutande frågor som kom in från läsare och lyssnare. Vi fick en fråga så här: hus och anskaffningsvärde. Jag vet inte om ni kan anskaffningsvärde, om en fastighet har varit i släkten i typ över 100 år.

Anskaffningsvärde på gammal släktfastighet

Robert: Ja. Då utgår jag från att man inte har något anskaffningsvärde. Man vet inte vad personen köpte det för. De kanske till och med fick det, eller ärvde det, på den tiden. Det man har då... det man får ta är taxeringsvärdet från år 1952. Och så får du ta det gånger 150 procent, alltså gånger 1,5. Och du får använda det som omkostnadsbelopp, för det jag köpte det för. Det blir ditt inköpspris, som du får skriva i deklarationen. Det blir ett avdrag då.

Jan: Alltså, snälla säg att... Kunde du det här så här? Snälla säg att du fick kolla upp det. Årtalet, årtalet så...

Robert: Där dammade jag upp. Jag såg den frågan, så jag var tvungen att kolla upp vad årtalet var. Men jag har gjort den här åt min egen bror, faktiskt. Man kontaktar Riksarkivet, och de har en jättebra sajt. Jag var förvånad när jag själv gjorde det här första gången. Det här händer väldigt sällan. Jag kan lägga till den länken där också, skicka det så kan du lägga till det i anteckningarna. Men då går man in där bara och beställer taxeringsvärde från 1952, på sin egen fastighet som man har haft. Och då får du det, och så tar du det gånger 1,5. Det blir inte så mycket. 1952, 1 000 spänn, då var man ju rikeman, liksom, på den tiden. Men det blir i alla fall någonting. Du sparar säkert någon tusenlapp på det hela.

Jan: Vad bra. Sen har vi en fråga från JFB, som vi haft i forumet, nu för oss som sparar och tycker investering är kul. Vad gör man när institut eller banker felrapporterar kontrolluppgifter?

Robert: Ah! Att de har kommit in dubbelt, eller att de är felaktiga?

Jan: Ja.

Så fungerar kontrolluppgifterna

Robert: Då skulle jag nästan vilja backa lite grann, hur kontrolluppgifterna går till, så folk förstår. De här grejerna som står förtryckta på deklarationen, de skickas in av företag. Det enklaste är lönen. Där står det att du har jobbat på Ikea och fått så här mycket lön. Det är för att Ikeas löneavdelning har skickat in det till Skatteverket. Förr gjorde man det en gång om året, nu gör man det varje månad. De skickar in till Skatteverket och säger att Jocke Jonsson har tjänat så här mycket, vi har dragit av så här mycket skatt, han har haft en förmån på så här mycket, och så vidare. Så drar de in det till Skatteverket varje månad, och då ser Skatteverket hur mycket de har fått.

Robert: Och samma sak gör banken, på hur mycket ränta de har betalat ut till dig, hur mycket ränta du har betalat, och andra mellanhavanden som är intressanta ur skattesynpunkt. Avanza skickar in att du har sålt så här många Ericsson-aktier och fått in så här mycket pengar för det. De skickar inte in hur mycket du köpte dem för, det måste du kolla upp själv. Men det står att du har sålt 340 Ericsson-aktier för så här mycket pengar. Så det är så uppgifterna kommer in.

Robert: Han frågar om banker. Om man tror att en kontrolluppgift är fel, då finns det på baksidan av första blanketten i deklarationen, INK1:an som vi kallar den. Då finns det en ruta ovanför övriga upplysningar. Där står det att man ska kryssa i den om man tror att kontrolluppgifter är felaktiga, hur de nu uttryckte det. Men det är lätt att hitta i den här rutan. Och sen ska man under övriga upplysningar skriva bankens namn och organisationsnummer och vad den egentliga uppgiften borde vara.

Var säker innan du rättar

Robert: Men med det sagt, så behöver man vara ganska säker på att man har rätt. Oftast är det vi som privatpersoner som har fel, och de som har skickat in rätt. Det är min erfarenhet. Ofta är det någonting vi inte har förstått, som de har förstått. Men det finns de som gör fel, onekligen. Så det är en möjlighet. Men att en bank gör fel... jag skulle gissa på att det är privatpersoner som gör fel. Jag skulle gissa att jag har fel om jag tror att banken har skickat in fel. Jag tror att jag skulle kolla upp det.

Jan: Ja, precis. Nej, men du har ju helt rätt. Det här var ett specifikt fall där banken gick ut och sa att kontrolluppgifterna hade kommit in dubbelt.

Robert: Ja, men då så. Då är det ju ett fel. Då kryssar man i den där rutan och skriver att det egentligen ska vara det här.

Jan: Exakt. Sen vet jag också att det har varit så i år. Jag vet i alla fall, jag behöver inte nämna dem här, men det är tre, fyra aktörer där det har blivit fel, där det har kommit dubbelt. Men då har alla de aktörerna också sagt: "Vi har tagit kontakt med Skatteverket. Om du använder den digitala deklarationen så är det korrigerat."

Papper kontra digitalt

Robert: Jättebra att du säger det. För det är så att om de skickar in en rättning på det här, och företaget märker att de har skrivit gallimatias, så skickar de in en rättning. Men de här pdf-deklarationerna eller pappersdeklarationerna har redan gått ut, då ändras inte de. Men däremot, om du loggar in på Mina sidor på Skatteverket, där ändras det, och där står den justerade uppgiften.

Jan: Exakt.

Robert: Vilket kan vara ganska förvirrande om man sitter där, och sen kommer in... Man har suttit och gjort det på pappret eller på pdf:en och utgått från det. Sen går man in på Skatteverkets hemsida, och så plötsligt står det andra siffror.

Jan: Alltså, förlåt, gör någon det fortfarande på papper?

Robert: Ja, ja. Det är absolut så. 6,1 miljoner har skaffat digital brevlåda före 3 mars. Det betyder att 2 miljoner kör på papper.

Jan: Är det så? Oj.

Robert: Ja, det är lite coolt.

Jan: Nej, och sen var det faktiskt en grej också som jag såg, apropå det, bara för att understryka det du sa, Robert. Att om man rättar, om man skriver någonting där med kontrolluppgifterna, då ska man vara jäkligt säker på att det är fel. För Skatteverket, jag läste någonstans, det där är ett grund för skattetillägg. Att om man korrigerar, just för att man sätter så hög tillit till de här kontrolluppgifterna.

Öppet yrkande och skattetillägg

Robert: Ja, alltså, allting du ändrar är egentligen grund för skattetillägg, såvida du inte gör ett öppet yrkande. Nu vet jag att det är att skala in på det här, men om du drar en milersättning som du är lite osäker på, du skriver bara in den och skickar in, och sen får du en koll och de säger "nej, men så här var det inte", då kan de ge dig skattetillägg. Och det är 40 % på den summa de tycker att du har fuskat med.

Robert: Men om du gör ett öppet yrkande, om du under övriga upplysningar skriver "öppet yrkande, jag drog så här mycket för den här sträckan, för jag har förstått reglerna som att jag borde få göra det", då säger du så här: "Jag tror att det är så här, är det okej?" Det är som att ställa de där frågorna, att man gör ett sånt här öppet yrkande, som det kallas. Och då får du inget skattetillägg, utan då går de in och kollar det och säger "Nej, det här var inte okej, du kan inte göra så här av den här anledningen, så vi tar bort det." Klart.

Robert: Och är det osäkert, så gör du ett öppet yrkande. Men det betyder också att de kommer gå in och titta på det och ta ställning till det. De kommer inte bara släppa igenom det.

Jan: Exakt. Bra. Vi tar en fråga här snabbt. Mipsson. Om man har en sidoinkomst på nätet, man säljer bilder på en bildbank, man jobbar som frilans eller dropshipping, hur ska man deklarera den typen av inkomster?

Sidoinkomster på nätet: hobby eller näring

Robert: Jag tycker det är svårt att säga generellt, eller specifikt. Men om man skulle säga någonting generellt... ska jag ta den, så sitter jag med lite företag? Ja. Det här är lite svår att svara på bara så här, för det är många följdfrågor man måste svara på. För det det ligger mellan är... Alltså, om det är väldigt liten skala, pyttelite, du sålde tre bilder där och fått in säg 1 700 kronor, ingenting, strunt i det. Om du kommer upp i liten skala, då blir det hobbyverksamhet i första nivån, så länge det inte finns ett vinstsyfte. Om det här är någonting du verkligen gör vid sidan av. Spelar ingen roll om du går plus eller minus, utan du gör det bara för att det är en hobby, för att det är kul, då kan du ta upp det som hobbyverksamhet.

Robert: Går du med vinst? Det är inte förbjudet att gå med vinst. Det får inte vara ditt syfte, men det är inte förbjudet. Det låter lite luddigt. Men då ska du ta upp det i din deklaration, och då finns det inkomst från hobbyverksamhet. Det ska du också betala egenavgifter på. Det är som arbetsgivaravgifter, som arbetsgivaren betalar på din lön. Får du 10 000 i lön, då betalar arbetsgivaren cirka 3 000 till Skatteverket för det där som du aktualiserar. Och då måste du själv betala de pengarna, egenavgifter, på den här vinsten. Det blir snabbt lite skatter på det där. Det blir 50 % skatt, kan man tänka, mellan tummen och pekfingret, på de pengar du får in i vinst. Det är skillnaden mellan det du har sålt och det du har betalat för att sälja.

Robert: Men om du gör det här löpande, och du gör det för att tjäna pengar, att du har ett vinstsyfte, då blir det näringsverksamhet. Det vill säga att då blir det en enskild firma, och då behöver du registrera en enskild firma, lösa en F-skattsedel, registrera för moms, och då behöver du sköta bokföring. Då får du bokföringsskyldighet. Har du en hobbyverksamhet, då behöver du inte ha bokföring. Och du behöver inte heller deklarera den om du går med förlust. Du behöver inte skriva in ett minusbelopp om du går med förlust. Men du måste spara alla underlag i fem år, om jag minns rätt.

Tradera, Sellpy och 50 000-gränsen

Jan: Det är ändå ganska många som gör så här, till exempel Tradera eller Sellpy eller Hygglo. Hur ska man tänka kring det, och finns det någon beloppsgräns? Du kan tjäna så här mycket på Tradera, eller du kan tjäna så här mycket på Hygglo.

Robert: Precis. Regeln är att om du har gått med mer än 50 000 i vinst på sån här försäljning, så ska du deklarera. Under 50 000 i vinst, observera, inte i försäljning, utan i vinst, om du går under det, då behöver du inte deklarera det. Det räknas också om du har sålt en bil och sådana här saker. Nu säljer man kanske inte bilar med vinst, men det är kanske då man kommer upp i det här beloppet. Och det gör väldigt få.

Robert: Det som har blivit nu är att det är en ny regel sedan 1 januari 2023, att de här nätaktörerna ska... det är Tradera, det är Sellpy, alltså ett auktionshus som vi får in också, de ska skicka in kontrolluppgifter på det här. Så det här är första året vi ser dem, och hur det här ser ut. Och de kommer inte in med belopp, det står inga belopp. Utan det står någonstans: "Efter ett visst datum kan du se det här på vår hemsida", eller något sådant.

Robert: Och för de flesta är det här "Jag sålde kläder för 1 500 på Tradera. Jag sålde en gång i januari och en gång i mars." Och då är det ingenting man ska ta upp. Så det vi har valt att göra nu, eller jag har valt att göra, ska jag säga snarare, det är att jag skriver under övriga upplysningar att vi bara har sålt för så här mycket och inte ska skatta för det här, som vi förstår det. Och det är så jag svarar på det. Det finns ingen kutym riktigt på det här. Och de är inte över någon regel som gör... och vi får inga tydliga kontrolluppgifter heller, inte nu i det här skedet, utan vi kan läsa det senare. Det är en ganska underlig variant. Vi trevar lite grann.

Nytt regelverk, samma osäkerhet som med krypto

Robert: Har du någon mer erfarenhet av det, Per?

Per: Inte just kring de bitarna, men när någonting är relativt nytt... vi kan bara relatera till hur krypto var förra året, där man tittar på vad är regelverket, vad är kutym och alla de bitarna. Här var det mer att man fick anta att förmodligen ska vi göra på det här sättet. Och att man fick vara tydlig med det när man skickar in underlag också, alltså mer eller mindre ett öppet yrkande, eller under övriga upplysningar. Och det är lite grann samma scenario. Nu är det här uppe på tapeten, nu är det här någonting man tittar lite djupare på. Det finns lite riktlinjer för det hela, men det är inte övertydligt på något sätt.

Per: Det man vill komma åt mer, om man ska skicka in kontrolluppgifterna, det är just de här som gör jättemycket försäljningar, eller jättestora försäljningar, som du faktiskt ska skatta. Jag kan bara gissa att det är en väldigt låg procentsiffra av de här som är aktuella för beskattning. Men det är de skatterna man vill komma åt. Titta, du har suttit och sålt tre grejer om dagen hela året, 365 dagar om året.

Jan: Ja, precis.

Per: Att det är näringsverksamhet. De har gjort en affär av det.

Jan: Exakt. Ja, men snyggt. Ja, det var allt jag hade egentligen. Är det någonting som ni tänker, du som lyssnar, det här borde man också veta, eller skicka med?

Avslutande tips: ha inte bråttom

Per: Spontant skulle jag säga: ha inte bråttom. Vänta till den första maj.

Jan: Nej! Säg någonting mer om det, Per, vad tänker du?

Per: Ha inte bråttom. Nej, men någonstans är det så här, att när det har varit en hel del olika bitar under året, ta ränteavdragen, det är en rätt stor och het potatis just nu. Titta igenom om man kan göra de här bitarna, för det blir en hel del pengar, bara att man tänker lite innan. Och är man då lite småstressad, och som idag, när första dagen som det går att deklarera hos Skatteverket är, man trycker på skicka in. Då finns ju möjligheten att man inte riktigt har tittat lite djupare på det där. Så ha inte bråttom, det är mitt tips på vägen.

Ha inte bråttom. Vänta till den första maj. Det blir en hel del pengar, bara att man tänker lite innan.

Jan: Ja. Idag måste jag faktiskt dela med mig av ett eget tips, som har varit lite frustrerande. Nu fattar jag att det här är en udda situation som inte så många drabbas av. Men jag har faktiskt haft lite investeringar i våra barns namn, så att de faktiskt ska deklarera. Och det har varit sjukt stökigt, för de har ju inte BankID, eftersom de inte är myndiga. Så då var det någon som gav mig tipset att man faktiskt kan bli deklarationsombud för sina barn. Och då kommer man åt den digitala versionen av deklarationen också. Så det var faktiskt en sån där grej som gjorde livet enklare. För jag kan inte det där med papper, men e-tjänsterna på Skatteverket tycker jag är ganska bra. Det skulle vara ett litet tips till föräldrar också.

Ta Skatteverket till sitt hjärta

Jan: Förlåt, Robert. Kör.

Robert: Det skulle vara mitt tips, faktiskt, att ta Skatteverket till sitt hjärta. För det är en bra organisation som har bra tjänster och bra människor som jobbar där. Man kan tycka att det är tråkigt att de har regler att följa som gör att man får betala mer skatt och sådär. Men de är där för att hjälpa en. De är inte där för att sätta dit en eller någonting sådant. Utan de vill fixa det där, det ska vara rätt enligt deras regler. De måste hålla sig till reglerna, och de kan inte sitta och subjektivt låta dig slippa lite skatt. Och det kan man ju förstå. Men de vill hjälpa dig, och finns det skatteavdrag att göra och regler de kan förklara, så gör de det. Och deras e-tjänster är mycket bra. Gå in och använd dem och testa dem.

Ta Skatteverket till sitt hjärta. De är inte där för att sätta dit en, de vill hjälpa dig och det ska bli rätt.

Jan: Ja, jag håller med. Jag log lite när du sa det, för jag var också så här, som en kompis till mig sa: "Jan, det här är en sån tid då man tänder ett ljus, tar fram ett glas rött vin och så tar man fram sin deklaration." "Jo, men Jan, om du ändå ska deklarera och betala skatt, det betyder att du har tjänat pengar. Det är en positiv grej." Ja, så kan man faktiskt se det. Det är vi som pröjsar vägarna och sjuksköterskan och allt det där. Det är våra medlemsavgifter.

Vad det innebär att vara deklarationsombud

Per: Det är en grej man kan ta med sig lite grann, Jan, som du var inne på, just det här med dina barn och deklarationsombud och allting sådant. Vi blir ju per default deklarationsombud åt våra kunder. Vad det innebär egentligen är att dels gör vi beräkningarna och laddar upp underlag, vi gör alla de här sakerna. Samtidigt är det när Skatteverket har någon fråga. Hur gjorde ni här? Vad var det för beräkning här? Här har ni gjort ett öppet yrkande, vad avser det? Och så vidare. Då är det vi som svarar på det. Så här räknade vi, på det här sättet. Om det kommer följdfrågor, så tar vi hand om alla dem.

Per: Och det där är en grej som, eftersom vi har den relation vi har med Skatteverket, så ser vi att de bara vill hjälpa till. De vill bara att det ska bli rätt. Men ibland kan det vara utmanande att uttrycka sig, och hur man gör beräkningarna och förklarar hur man har räknat.

Jan: Ja, så är det också. Jag tänker två saker. Man köper sig ro. Och sen nummer två, det där är också en liten självförtroendegrej. För myndighetsspråk är som myndighetsspråk. Man kan få ett brev där det står "anmodan att", och sen måste man bara... Så jag håller med. Om jag ska vara helt ärlig, jag har inte gjort min deklaration på många år, utan jag har haft folk som har hjälpt mig, just av den anledningen. För jag vill att det ska bli rätt. Jag har viktigare saker i mitt liv än att sitta och läsa på de grejerna. Utan det är som du säger, Robert, du skrattar lite så: "Du tar taxeringsvärdet gånger 1,5 för 1952." Vem vet? Med all kärlek och respekt.

Tack och var hittar du Min Deklaration

Robert: Ja.

Jan: Ja, men lysande. Robert, Per, stort tack. Man hittar er på mindeklaration.se. Man får också gärna använda värdekoden RIKA 2024, så får man lite rabatt. Och jag vet också att ni har en fantastisk chatt, där man också kan, som är, vad är det du sa, Per, den är öppen från 8 till 22?

Per: Alla dagar i veckan. Ja.

Jan: Så jag hoppas att ni, jag gissar i maj, juni, men så här förlängt, sen har ni semester. Och bara så här, ja, då är det klart för er. Jag gissar att det är lite intensivt just nu.

Per: Det är då vi korkar upp rödvinet.

Jan: Ja, men precis. Ja, men stort tack. Och så tänker jag att vi ses där ute. Och du som lyssnar eller tittar, ta gärna kontakt med Min Deklaration.

Per: Lysande, tack!

Robert: Tack så mycket, tack!