Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Bästa tipsen när du ska köpa eller sälja en bostad
2. Varmt välkommen tillbaka, Per
3. Norban är till för de många
4. När får man bäst betalt?
5. Köpa först eller sälja först?
6. Allting handlar om förhandlingsläge
7. Var fjärde affär på förmarknaden?
8. Presentationen och utredda frågetecken
9. Valet av mäklare spelar roll
10. Mäklaren spegla spekulanterna, inte er
11. Tre tips för att välja mäklare
12. Förhandla om arvodet
13. Myt eller misstag vid försäljning
14. Saker som inte spelar roll längre
15. Säsongsvariationer och förmarknadens effekt
16. Vad köparen drivs av
17. Vi trivs där vi bor
18. Flyttmönstren är förutsägbara
19. Världsstrecken styr flytten
20. Ska man bjuda på fika vid visning?
21. Per om sitt eget bostadsköp
22. Köp lite större med tanke på nästa köpare
23. Råd till förstagångsköpare
24. Hur vinner man budgivningen?
25. Dolda bud och tidsbegränsade bud
26. Bostadsrätt kontra villa
27. Att läsa av en bostadsrättsförening
28. Vart vänder man sig för att granska ekonomin?
29. Att läsa en årsredovisning: resultatet
30. Att läsa en årsredovisning: intäkterna
31. Vad mäklaren tittar efter på visningen
32. Du behöver inte komma i en fin bil
33. Hur agerar man efter visningen?
34. Personlighetstyperna och mäklarens gissning
35. Varför ser mäklare så posh ut?
36. Drömboendet kan försvinna innan du ser det
37. Förmarknaden växer av två skäl
38. Pengarna påverkar säljarens och mäklarens agerande
39. Att bränna objektet
40. Säljer du på förmarknaden, missar du budgivningen?
41. Det beror på vad du tror på
42. Pers förmarknad till förmarknaden
43. Facebook-annonsering på din egen bostad
44. Aktiva och passiva spekulanter
45. Förhandla på andra villkor än pris
46. Töm ut förmarknaden även om du har bråttom
47. Bygg upp ett intresse över tid
48. Flockbeteendet på Hemnet
49. När huset legat ute innan
50. Fynda eller få en verifierad prisbild
51. Mäklarbranschen flyttar fram positionerna
52. Bostäder på förmarknaden som knappt går att köpa
53. Hus kontra lägenhet i storstaden
54. Avrundning och tips om Norban
55. Tack och puff för del två

Bästa tipsen när du ska köpa eller sälja en bostad

Jan: Välkommen till dagens avsnitt som handlar om de bästa tipsen när du ska köpa eller sälja en bostad. När du ska sälja blir frågan: hur får jag bäst betalt? Vad spelar roll? Vad kan jag tänka på? Och på köpsidan handlar det om hur jag vinner budgivningen, hur jag blir kompis med mäklaren och vad jag ska tänka på när jag tittar på olika typer av objekt.

Vi gör det här tillsammans med Per Hedenmark som har mer än 15 års erfarenhet från mäklarbranschen. Han är också medgrundare till marknadsplatsen och mäklartjänsten Norban. Så det är de som sponsrar, det är reklam för dem.

Jag hoppas att du kommer gilla det här avsnittet, för det är verkligen allmänbildning, guldkorn, alla borde veta. Och sen kan jag kort tipsa om att vi har gjort en del två på det här avsnittet, för Per hade så sjukt mycket bra att säga. Det här avsnittet handlar om bästa tipsen vid köp och sälj och då förhandsmarknaden, så handlar nästa avsnitt om bostadsmarknaden och bostadspriserna 2024 och framåt. Plus ett sånt här hiss eller diss, eller sant eller falskt, där Per får prata om saker som: får man tillbaka priset på en köksrenovering? Ska man alltid välja den billigaste mäklaren? Är det sant eller falskt? Och massa annat kul. Så börja med det här avsnittet och fortsätt sen gärna med det andra.

Med det sagt, här kommer Per och Caroline.

Varmt välkommen tillbaka, Per

Jan: Varmt välkommen till Rikatillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag så att du ska kunna göra din ekonomi och ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Varmt välkommen tillbaka, Per Hedenmark. Du är entreprenör, medgrundare till Norban som är en mäklartjänst och en marknadsplats. Du har en bakgrund från Erik Olsson Fastighetsförmedling, från Fastighetsbyrån där du var mäklarchef. Jag läste någonstans att du har varit ansvarig för mer än 10 000 bostadsaffärer under 15 år. Och dessutom med bakgrund som jurist och inte som mäklare. Varmt välkommen!

Per: Ja, tack snälla ni. Kul att vara tillbaka äntligen.

Jan: Är det något du vill lägga till?

Per: Nej, det där var bra. Det där var nog bra. Jag hade nog varit världens sämsta jurist, så vi stannar där. Annars är jag till förmögenhet.

Jan: Inbjuder till följdfrågor sen. Ja, då tar vi avsnitt tre.

Per: Ja, exakt.

Jan: Men du, den som inte känner till Norban, om du skulle ge hisspitchen på 60 sekunder?

Per: Hisspitchen på 60 sekunder är att det är marknadsplatsen dit du går först av alla. När du börjar fundera på att sälja, eller när du är intresserad av om jag har något intresse på min bostad. Vi tycker att det finns en jättestor kategori personer som har börjat fundera, och att vi inte tyckte att det fanns någonstans att ta vägen. Det var lite för omständigt att gå till de vanliga mäklarfirmorna, och Hemnet är för när du ska sälja på riktigt. Då startar vi Norban.

Du publicerar själv, du lägger upp din bostad och får väldigt snabbt feedback från marknaden. Om du sen väljer att ta det intresset vidare och sälja din bostad kan du göra det också genom oss. Så ett smidigare, enklare, billigare sätt att sälja din bostad på.

Norban är till för de många

Caroline: Och det är också så att om man vill köpa, då går man också in på Norban. Det är inte bara om man vill sälja.

Per: Nej, men verkligen. Utbudet av bostäder är väldigt, väldigt högt. Och vi brukar stolt säga att vi har demokratiserat bostadsbranschen, som gör att det har blivit enklare att hitta bostäder och enklare att sälja sina bostäder.

Jan: Vi testade det ju sist, när du var här för ett eller två år sedan. Det är också kostnadsfritt att lägga upp sin bostad. Och då kan man få lite så här, vi fick ju efter en vecka: där är någon som är intresserad av att köpa er. Och vi bara: okej, det var inte så allvarligt. Det funkar lite för bra.

Per: Men jag tror ändå att även om ni inte var redo att sälja, så mådde ni lite bättre när ni gick och la er den kvällen. Att liksom, jaha, det finns ett intresse här. Även om ni kanske misstänkte det. Så det är en väldigt effektiv och snabb tjänst, skulle jag säga. Till för de många. Den stora massan, tycker vi.

Jan: Men jag tänker att vi ska dyka ner i det här just med förmarknad. För jag såg en tidningsrubrik som var så här: drömbostaden kan försvinna innan du ens har sett den. Och liknande. Men jag tänker faktiskt att innan vi kommer in på det, prata lite om det här: vad är viktigast att tänka på? Alltså de här stora vinsterna. För jag tänker att bostadsköpet för många är både den största affären man gör i livet, förmodligen, och dessutom den största tillgången man äger. Så jag brukar säga till folk att det är värt att engagera sig i att göra det rätt.

När får man bäst betalt?

Jan: Om vi börjar med den första frågan, vi börjar med försäljning och hoppar sen på köp. När får man bäst betalt?

Per: Jättekul. Nu är jag lite småfinurlig då. Men du får absolut bäst betalt när du inte ska sälja. Och då tänker ni, vad är det för jäkla svar? Men det jag menar är att om du sitter på ett förhandlingsläge. Vi tar er som ett exempel. Det är klart ni skulle kunna tänka er att flytta, men ni lever ihop, ni bor ihop, ni är lyckliga ihop, ni har rum till barnen, ni måste inte sälja. Får ni då någon som är intresserad och knackar på, då kommer ni kunna vara väldigt motståndskraftiga mot erbjudet och få den personen att sträcka sig så högt det bara går.

Nu är inte det typkunden på marknaden, eftersom ni inte ska sälja, men i förlängningen menar jag ändå att när man inte måste sälja, det är då du kommer få så bra betalt som möjligt.

Du får absolut bäst betalt när du inte ska sälja. När man inte måste sälja, det är då du kommer få så bra betalt som möjligt.

Om vi sätter det i någonting som går att ta till sig för lyssnarna eller tittarna, så går det som sämst när det är panik. Alltså när man har tömt ut alla andra vägar, när huset eller lägenheten kanske står tom, när den har varit ute länge, när det lyser panik, då får du som sämst betalt. Du har hållit på länge och försökt länge. Å andra sidan, tidigt i processen, du har inte panik, du kanske inte har köpt någonting än, utan du kan vara kall och avvaktande mot de spekulanter som kommer. Sen ska du fortfarande vara beslutsmässig såklart, men det är det stora svaret, skulle jag säga. Det är nummer ett, två och tre, tycker jag.

Köpa först eller sälja först?

Jan: Det har kommit in flera läsarfrågor: köpa först och sälja sen, eller sälja först?

Per: Standardsvar där också. Nu för tiden, de senaste tio åren, är det ofta inte upp till var och en. Det är ofta banken som bestämmer åt dig. Kan jag köpa någonting fast jag inte har sålt? Så det är det första ni måste kolla, kan ni göra det? Om du får göra det, så är fördelen ganska uppenbar att köper du först, ja då vet du att du har tak över huvudet i alla fall. Och det är ganska skönt.

Är du dessutom, vi tar er som ett exempel igen, ni bor i en fin villa i ett bra läge i Malmö, ni kanske också är kräsna på nästa bostad. Då finns det kanske inte så många. Och då känner ni, ska vi verkligen sälja det här huset och sen mellanlanda, för vi vill ju hitta någonting fint? Det slipper man om man köper först.

Nackdelen, uppenbar igen, dubbel boendekostnad. Du sitter med väldig kreditrisk helt plötsligt. Kontra att sälja först, vilket ofta är den förståndiga vägen att gå. Att man ser till att man vet vad man har att spela med. Man kan kanske leta, det är dyrare än man hade tänkt sig. Eller oj, vi har inte råd att köpa det vi hade hoppats på, utan vi behöver köpa ett rum mindre eller vad det kan vara. Det är mer de praktiska sakerna.

Jan: I ljuset av att du får bäst betalt, så är det uppenbart att du borde få mer betalt om du väljer att sälja först. Av den anledningen som du gav innan. För du har ett bättre förhandlingsläge.

Per: Ja men precis, ja men bra.

Allting handlar om förhandlingsläge

Jan: Det var väldigt uttömmande. Andra saker man ska tänka på när man säljer en bostad? För någon som lyssnar och står i det här: jag ska sälja. Hur skulle du beskriva processen?

Per: Ja, och sen kommer vi prata lite mer om förmarknad sen, men jag måste toucha den ändå. Jag vill att ni som lyssnar och tittar har med er hela tiden att det handlar om förhandlingsläge. Så allting jag kommer säga nu handlar om att sätta sig i ett förhandlingsläge.

En sak är då att vi har antagligen en av världens mest effektiva bostadssajter i Hemnet. Det går att sälja bostäder jättesnabbt och till jättehöga priser. De har en enorm trafik och står för en väldigt stor del av alla affärer. Men det betyder också att den kommer alltid finnas där. Så innan man går dit, återigen förhandlingsläge, bör du tömma ut det vi kallar för förmarknaden.

Självklart är det så att väldigt många av de kunderna, det är inte så att det helt plötsligt finns massa andra kunder som inte finns på Hemnet. Det är inte det jag säger, utan det är kunder i ett annat läge. De vet att du inte är på Hemnet än. Så de måste prestera sina bud på ett annat sätt på förmarknaden. Där Hemnet mer är en öppen prissättning, där fler slåss om samma sak kanske, så är det inte riktigt lika så på förmarknaden. Utan mer en förhandling kanske med en, två, tre intressenter. Så nummer ett, töm ut förmarknaden ordentligt.

Alla mäklare är duktiga på det här, eller de flesta mäklare är duktiga på det här. De har produkter som heter lite olika saker som indikerar att det är en förmarknad. Vi tycker att Norban är jätteduktiga på det, det är det vi kommer ur. Och sen har vi bostadssajten Booli som speglar alla mäklares förmarknader också.

Var fjärde affär på förmarknaden?

Jan: Jag läste en artikel att nästan 25 % av alla affärer görs idag på förmarknaden. Så det är ingen sån här liten nischgrej, om du är speciell, då gör du detta.

Per: Nej, nej, var fjärde affär. Den där siffran har jag inte sett. Den låter lite hög, men det är bra.

Jan: Jag har faktiskt en källa till den där.

Per: Ta den.

Jan: Det var en undersökning från SBAB 2023. När de intervjuade landets mäklare uppskattade de att mellan 20 och 25 %.

Per: Ja, jag tror att landets mäklare har en förmåga att överskatta i framför allt. Förmarknaden växer, det är inget snack om det. Men siffrorna stämmer inte riktigt. För skulle du fråga Hemnet skulle de nog säga att de ligger någonstans runt 90 %.

Jan: Okej. Så 25 % där. Det blir svårt med matte.

Per: Ja, men sen får man också fråga vad är då förmarknaden. För Hemnet har också en avdelning som heter kommande. Är det förmarknad eller inte? Så vi vet inte nu hur man svarar på det här. Förmarknaden växer. Enskilda mäklare och enskilda områden, där säljer man väldigt, väldigt mycket. Skulle du fråga en mäklare i Stenungsund som säljer villor, kanske ligger på 50 % förmarknadsförsäljning. I ett större område kanske det är lägre. Så det finns massa olika där.

Jan: Förlåt mig, kan förmarknaden bli större och större så att den till slut blir den vanliga marknaden?

Per: Ja, verkligen. Och vi är nog på väg att det nästan tar varvet runt snart. Men den tror jag vi ska prata mer om när vi kommer till förmarknaden.

Presentationen och utredda frågetecken

Jan: Så steg nummer ett är att tömma möjligheten på förmarknaden. Vad är steg nummer två?

Per: Ja, och återigen, håll förhandlingsläget hela tiden i bakhuvudet. Nummer två är presentationen. Alltså presentationen av bostaden. Ju mer öppen marknad det blir, skulle jag säga att det blir viktigare och viktigare. För nu måste du sticka ut i mängden. Nu behöver bilderna, presentationen, stylingen, inbjudandet till visning och till att bli intresserad, vara ännu viktigare på öppna marknaden. Återigen i en större konkurrens. Så presentationen är nog nummer två.

Nummer tre är att se till att alla eventuella frågetecken är utredda. Så om ni... ni kommer vara exempel hela dagen.

Jan: Ja, det är fine.

Per: Och nu säger jag inte att det är radon i det här huset. Det är inte det jag säger. Absolut inte. Men om ni misstänker till exempel att vi bor i ett område där det finns radon, grannen har haft det, ja, det är ett stort frågetecken som vore bra om ni utreder innan. Kan ni isolera de invändningarna som en eventuell spekulant, alltså de uppenbara sakerna som en spekulant kommer ha, då har ni jättestor fördel. Så gör till exempel, i det här fallet, en korttidsmätning, kan visa upp den. Okej, då är den frågan helt ur bild.

Jan: Men är det inte den här klassiska, är det en elefant i rummet, presentera den.

Per: Well put. Exakt så.

Valet av mäklare spelar roll

Per: Och sen då, vi kan hålla på hela dagen, men vi har en till. Och det är definitivt val av mäklare. Jag tycker inte att jag är partisk här, utan jag hoppas att när det här avsnittet är slut känner ni, ja men han känns objektiv ändå. Det är mitt mål med idag i alla fall. Men mäklare spelar roll.

För även om man kan tycka att, vi tar Hemnet som ett exempel, eller en annan marknadsplats, är de som på ett sätt driver den stora mängden spekulanter, så är det någon som ska ta hand om det. Och det gör jättestor skillnad vem som gör det. För, hur ska jag säga, kan du vara duktig på att möta den där radonfrågan? Även om ni tycker att ni har isolerat den, så kan den ändå blåsa upp och bli en stor sak. Men är du kunnig, påläst, kan hantera den, eller få en person att känna sig trygg att lägga det budet till, eller vara jättemarknadskunnig, ha varit med ett tag och kan säga att, jo, jag vet att priserna har gått upp lite nu, men det kommer nog upp så här mycket. Trygga spekulanterna att lägga det där extra budet. Var hungrig framåt.

Sen finns det inget universellt svar på hur man gör när man väljer mäklare, den frågan kommer jag nog få sen, men det kommer göra skillnad. Och se till att utvärdera utefter de kriterier du själv tycker är viktiga.

Jan: Jag hade faktiskt den frågan: vad är det som utmärker en riktigt duktig mäklare? Men då tänker du att det är att hjälpa kunderna, spekulanterna, att känna sig trygga, att förstå vilka frågor de sitter med kanske, just för det objektet de tittar på?

Mäklaren spegla spekulanterna, inte er

Per: Det tycker jag är en jättebra slutsats. Samtidigt är det så att, om ni tänker efter, om ni nu vill ha max betalt, och det är det vanligaste, jag vill ha ut så mycket som möjligt, och sen att det inte blir något krångel efteråt. Det underlättar ju såklart om det även är en mäklare som ni gillar, är på det sättet ni hade önskat, men det viktiga är att spekulanterna tycker att det är en bra mäklare.

Jan: Ja, på ett sätt.

Per: Så jag tror att det är ganska vanligt att man som säljare speglar sina förväntningar. Men försök sätta er in i den här bostaden, de här spekulanterna. Är det mycket barnfamiljer som kommer komma, återigen er som ett exempel, väldigt sannolikt, okej, då vill jag ha en som kan ta barnfamiljerna.

Caroline: Vi har ju en förväntad favoritmäklare. Hon som sålde huset till oss.

Per: Ja, precis. Toppen. Och jag får väl prata om det förra gången också. Det finns många som är duktiga, och det här vill jag verkligen säga också: man kan vara bra på så många olika sätt. Du kan sälja på så många olika sätt. Antingen för att du är väldigt på och aktiv, eller så kan du vara väldigt avvaktande med förtroendeingivande. Och det ena är absolut inte bättre än det andra, skulle jag säga. Så jag tror inte det finns någon klassisk typ. Det är klart, en nidbild finns det ju. Men det finns ingen klassisk typ som slår den andra. Ens om vi talar om höga priser.

Jag har, som ni förstår, en lång resumé där i många år, så jag har sett väldigt många. De som är de absoluta toppresterarna, ingen är den andra lik. Utan de har kommit dit på olika sätt, med olika egenskaper. Och så är det nog säkert i alla yrken som ni träffar också. Att man kan göra det på olika sätt.

Tre tips för att välja mäklare

Jan: Men om du skulle sammanfatta. Du vet, om jag skulle ställt den här kvällstidningsrubriken: tre tips för att välja en mäklare.

Per: Just det. Nej, men då säger jag bra. Nummer ett: fundera ut vilken målgrupp som antagligen kommer titta på din bostad. Och därefter, välj en mäklare som du tror kan hantera den målgruppen bäst. Sen skulle jag gå på att den här mäklaren gillar min bostad och på ett bra sätt kan presentera den och tro på det. Eller hur? Förstår ni? Och sen hade jag nog lagt in någonting om: är det en aktiv och hungrig mäklare? Känner jag att den här kommer faktiskt anstränga sig mer än de andra jag har träffat?

Jan: Ja, men de tre blir bra. Och är det någon korrelation också? För jag vet ju till exempel när det gäller fonder i community, så är alla så här: låg avgift. Det är liksom det viktigaste. Min fråga är: är det lätt att bli dumsnål? Den här mäklaren är billigare, men då kommer jag kanske tänka: jag sparade 20 000 men jag förlorade 200 000 i att jag kunde fått ett högre pris. Alltså finns det någon sådan dynamik?

Per: Inte per automatik. Men det är nog alltid lätt att vara dumsnål. Men det betyder inte att den dyraste mäklaren med den mest aggressiva incitamentstrappan, eller vad ska jag säga, är bäst heller. Utan det kan fortfarande vara den billigaste mäklaren som är den bästa, eller den dyraste, eller något mitt emellan. Men nej, man ska inte vara dumsnål. Det ska man aldrig vara. Jag tror du ska bedöma på de andra sakerna först, och sen får det kosta vad det kostar.

Förhandla om arvodet

Jan: Ja, eller sen kan du nog kanske också förhandla kring det.

Per: Ja, liksom det här hade nog funkat hos de flesta mäklare. Det är att säga att nu har vi gjort vår ordentliga research och due diligence på er här. Och nu är det dig vi vill ha, men du är lite dyrare än de andra. Och det är fine. Eller du är ganska mycket dyrare än de andra, och det är fine. Men du kan bara vara lite dyrare. Så om du går ner lite grann, då kör vi.

Jan: Och vad är ett rimligt sånt här arvode och vad ska ingå?

Per: Ja. Förr i tiden pratade man väldigt ofta om procentsatser. Min pappa är mäklare och då var det alltid, jag vet inte om jag minns rätt nu, jo, 7,5 % på bostadsrätt och 5 % på villa. Det var så här. Och där har jag hängt med, har jag märkt. Hur många procent har en mäklare? Man tänker inte så. Det är ofta en procentsats, men det ni snarare ska tänka, tycker jag, är belopp. Och vad som är rimligt på de olika nivåerna.

För att inte göra det jättelångt svar, så kommer det vara beroende på vad köpeskillingen är väldigt ofta. Så är det en lägenhet för 2 miljoner, säger vi, då kommer det kosta mellan 40 000 och 60 000. Är det en dyrare lägenhet mellan 6 och 8 miljoner, då kostar det nog mellan 80 000 och 100 000. Är det en villa på 10 miljoner, då kostar det nog, vi tar ett brett spann, men 100 000 till 150 000. Någonstans där.

Jan: Svävar märkte jag. Men ändå.

Per: Då vet man vad spelplanen är.

Myt eller misstag vid försäljning

Jan: Om vi tar en sån här myt eller misstag som folk gör vid försäljning.

Per: Ja, just det. Vi var inne på den nu, men jag vill ta den ändå. Det är att en mäklare, vi var lite inne på den, men svaret är: en duktig, duktig mäklare behöver inte ha ett extra incitament för att ge dig det högsta slutpriset. Nu menar jag inte att det här är ett lågt arvode. Det behöver inte ens vara ett fast arvode. Men det måste inte vara en 10–20 % kick-incitament över ett visst pris. Utan du ska kunna förvänta dig av din fastighetsmäklare att den gör det absolut bästa jobbet och ger dig max betalt i alla fall. Även om priset hade varit fast.

Där hör jag ofta: jag vill ha en motiverad mäklare, så jag sätter en sån där incitament. Det tycker jag är en stor myt.

Jan: Det är roligt för det går i linje med forskning också. Jag tror Google hade någon sån här att de gav till och med sjusiffriga bonusar ett tag. Och sen insåg de, när de gjorde utvärderingar, att det var mycket bättre att ta med dem på en resa till Amazonas. Och det var mycket mer uppskattat. Folk pratade om det mycket mer än pengapåsen. En ganska dålig motivator.

Saker som inte spelar roll längre

Caroline: Är det något som verkligen inte spelar roll? I val av mäklare?

Per: Nej, när man säljer.

Caroline: Ja, när man säljer.

Per: Det är ganska liten detalj. Men det är när marknaden var som hetast. Det finns lite tidsperioder när vi backar tillbaka bandet lite grann. Då skapas det lite sådana avarter av sanningar. Och en av dem är att det spelade jättestor roll inte bara vilken dag i veckan du publicerade på Hemnet, utan också vilken tid. För att du skulle högt upp i träfflistan. Det var en sortering på senast inlagda och sånt där. Och det är klart, jag drogs ju också med, och mina mäklare och sådär. Men så här i efterhand, ja, nej. Det spelar ingen roll.

Caroline: Men vilken var den tiden och dagen?

Per: Det fanns olika läror då. Det vanligaste, om jag minns rätt, det var ett tag sedan nu, men det var fredagar. Då skulle man lägga ut den på fredagen runt lunch ungefär. Logiken var att snart slutar man, på eftermiddagen börjar man klinga av lite från jobbet, börja kolla lite Hemnet. Visning på helgen.

Caroline: Ja, det var visning på söndagen.

Per: Men det var inte den söndagen man hade visning. Man var inne och tittade inför den söndagen. Utan man låg söndagen efter. Men då låg du väldigt högt. Och kollade på helgen, tänkte man. Men sen har jag för mig att siffror visade att det inte stämde. Utan mest trafik var det antingen måndagen eller tisdagen på Hemnet, om jag minns rätt. Och det betyder att det är väldigt många som kollar Hemnet på jobbet. Och då började man: jaha, ska vi börja lägga ut den på måndag och tisdag.

Caroline: Okej, och vilken tid där då?

Per: Ja, precis. Jag skulle säga marginellt.

Säsongsvariationer och förmarknadens effekt

Caroline: Men säsongsvariationer finns det väl?

Per: Ja, verkligen.

Caroline: Alltså typ januari för bostadsrätter eller något sånt. Hörde jag någon som sa en bra månad.

Per: Ja, eller jag sa ja, verkligen, lite för snabbt. Om vi backar bandet igen nu, så var det väldigt mycket tydligare. Och här får vi lite grann skylla förmarknaden för det här, eller tacka, beroende på hur man ser på det. Men då var det väldigt mycket att inte bara klockslag och dag spelade roll på publicering, utan också månad och säsong då såklart. Så då väntade man, man väntade, man väntade. Väldigt många mäklare hade stora visningshelger i början av januari och i början av augusti. En ny säsong drog igång. Och sen behöver inte det betyda att det var bra, för då blev det stor konkurrens.

Jan: Precis, en korrelation och kausalitet.

Per: Ja, men exakt. Och jag som var verksam då i en studentstad, då blev det absurda utbudschocker när antagningarna blev klara. Så då låg man och tajmade den där. Och sen lades det ut jättemycket, precis för nu vet jag att min dotter kom in i Lund eller Uppsala eller vad det nu är.

Jo, och då menar jag att förmarknaden, eftersom det var lite mer svart eller vitt förut, antingen var du på marknaden eller inte, antingen låg du på Hemnet eller så fanns du inte. Nu när förmarknaden har blivit stor så hittas du ändå. För det är väldigt, väldigt ovanligt, jag skulle nästan säga att det inte sker, att det plockas bort helt från marknaden. Du plockar bort den från Hemnet, men den ligger kvar ändå på din sida som i sin tur spindlas upp till Booli. Och då har säsongsvariationerna lite grann minskat. Men sen har du givetvis vissa hål, det är till exempel juli, början av januari, slutet av december, de uppenbara.

Caroline: Ja, men vill man inte också fotografera sitt hus och sin trädgård på sommaren?

Per: Jo, vår och sommar, det skulle jag absolut säga. Och det gör man. Och du vill också göra det när det är fint väder och ljust ute och sådär, om du kan.

Vad köparen drivs av

Caroline: OBVN i forumet undrar: utgår folk främst från spekulation, närhet till jobbet, familjen eller något annat när de köper boende? Apropå att matcha målgruppen. Vad brukar vara störst, ja, målgrupperna kan man säga?

Per: Är det här en person som är säljare, ställ frågan igen, ska vi säga?

Caroline: När folk, alltså om jag som säljare tittar på målgruppen.

Per: Ja, just det, din tänkta målgrupp.

Caroline: Ja, precis. Vad brukar vara viktigast för köparna? Är det spekulation? Är det att det är nära till jobbet? Alltså vad brukar vara kriterierna för de som köper?

Per: Okej, då förstår jag. Nej, men då skulle jag säga, det finns ett par sanningar här. En av sanningarna är att du flyttar extremt ofta i samma område. Så att flytten är väldigt, väldigt kort. Nu kommer jag inte ihåg siffrorna på det här, det kanske någon i forumet sen har koll på. Men en jättehög andel flyttar i en radie som inte alls är särskilt stor. Så med det sagt kan du räkna med, nummer ett, att det är nog någon från området. Det är ganska sannolikt.

Beroende på bostadstyp kommer det vara olika drivkrafter. Återigen, i ert hus kommer det vara skola, närhet till skola. Närhet till jobb, bra. Men skola är liksom mycket högre. Närhet till natur, närhet till vatten, eller vad det nu kan vara. Position i förhållande till saker du kan göra, snarare.

Vi trivs där vi bor

Caroline: Kan det också vara att man har sett objekt i området där man bor och bara tänkt att det var ett fint hus?

Per: Ja, men det gör du nog för att du medvetet och omedvetet letar i ditt närområde. Och därför har du sett dem.

Caroline: Ja, du menar att du kanske åkt förbi något och sagt att det där skulle du vilja ha. Ja, för vi har grannar som har flyttat i hus. Men de bodde i lägenhet tvärs över och hade koll på det här huset länge.

Per: Ja, och absolut är det så att du håller ögonen öppna, men jag skulle säga att grunden här bygger på att du är mer uppmärksam i ditt eget område. För det är här du trivs nu. Vi har en otrolig förmåga att trivas. Jag vet inte om ni har tänkt på det. Ni har säkert bott på många, många ställen. Vad jag än flyttar, jag trivs jättebra. Eller hur? Gud vad jag trivs här. Man hittar det som är trevligt i området.

Caroline: Jo, men även om man i efterhand tänker, men det där var inte så bra, men jäklar vad jag trivdes. Ja, vi bodde tio år på Möllan. Som alla var så här, hur kan ni flytta dit, Kristianstadsgatan, som var värsta gatan i Sverige.

Per: Ja, men nu, otrolig. Säkert då också.

Vi har en otrolig förmåga att trivas. Vad jag än flyttar, jag trivs jättebra.

Per: Nej, men så att man flyttar inom området. Och har man barn, som både ni och jag har, då kan du helt plötsligt inte ens tänka dig att flytta två kilometer. Jag vet att när jag var ute och tittade och började vidga mina vyer lite grann, det fanns inte. Ska barnen få tre minuter längre till skolan? Nej, nej, nej, det går inte. Också lite löjligt i efterhand. Det är klart de hade kunnat.

Caroline: Ja, men jag håller med. Men samtidigt var jag på visning på bostadsrätt för ett tag sedan. Och då kollade jag tvärs över stan. För det var där det fanns typ fyror och en halv och femmor. Så det är också så, vilket objekt man är ute efter. Femmor är ganska sällsynta, verkar det som. Så då fick jag sträcka mig över halva stan. Tyvärr.

Per: Så är det. Man har de behoven man har. Och det är också svårt att slå bort att liksom, någon sorts behovstrappa här. Att vi behöver så här många rum. Och var har jag råd att köpa så många rum? Det kommer också vara väldigt styrande.

Flyttmönstren är förutsägbara

Per: Men jag tänker också att om ni har gjort flytten från Möllan och hit, så sticker ni ut lite. Det är inte ett typiskt flyttmönster. Nu är det väldigt många lyssnare som inte kan Malmö, gissar jag. Men om vi tar Stockholm som en referens, så är det som att flytta från Södermalm till Danderyd. Och det är inte den vanligaste flytten. Utan bor du på Södermalm flyttar du oftast söderut, till villaförorterna där, eller Nacka. Och det här är då en norrort, fast i Malmö, skulle jag säga.

Och det betyder att i Malmö borde ni, om ni hade följt... ja, förresten, var vi skulle bo då? Då hade ni bott på Ribersborg eller i Slottsstaden, eller kanske någonstans runt Davidshall.

Caroline: Ja, men det är där vi brukar komma.

Per: Så att, good guess. Det kan vara så att om ni faller ur ramen, så kanske det inte är konstigt att du också börjar titta på helt andra sidan stan även den här gången på femmor. Men jag skulle säga att flyttmönstren är ganska tydliga.

Caroline: Hur får man reda på de här flyttmönstren?

Per: Ja, då frågar man en mäklare. För det här är jättetydligt. Några sådana här är hur tydliga som helst. Då tar vi Stockholm igen. Det är Kungsholmen, Bromma, och sen Bromma tillbaka till Kungsholmen när man blir gammal.

Caroline: Ja, supertydligt. Finns det några fler sådana? Det är ju roligt.

Per: Ja, alltså Göteborg kan jag lite för dåligt. Men tar vi, vill ni ha Malmö eller Stockholm?

Caroline: Jag tar både och.

Världsstrecken styr flytten

Per: Ja, okej. Stockholm igen, då är det en jättetydlig västersida i Stockholm. En tydlig, liksom Östermalm, Vasastan, flytta till Lidingö, Danderyd, Täby, ditåt. Och sen har du södersidan som flyttar söderut och till Nacka. Supertydligt. Malmö, då blir det väster, är liksom den dyrare sidan av Malmö. Vilket gör att du flyttar då Ribersborg, Slottsstaden, stan, västerut, alltså Limhamn-hållet, Bunkeflo, Klagshamn, Tygelsjö. Du har en södersida då, Sankt Knut, Möllan, som helst av allt flyttar till Sofielund, ett gathus där. Eller så svänger man över mot Håkanstorp, det hållet, som är lite mer österut. Östra Malmö flyttar också. Så det är ofta världsstrecken.

Caroline: Håkanstorp, vad är det för ställe?

Per: Men det är så roligt att vi är så förutsägbara.

Caroline: Fast ni var ju inte det. Vi hade sådana planer för skolgång och det skulle vara den skolan.

Per: Vi flyttade efter skolan.

Caroline: De kom in på skola, vi flyttade.

Per: Nej, men så är det ofta också. Men sen menar jag, när de väl är där, då kommer ni inte byta skola. Det tar emot. Och det är det som gör att man också fastnar i samma område.

Ska man bjuda på fika vid visning?

Caroline: Björnen i forumet undrar: ska man bjuda på fika vid visning?

Jan: Jag har aldrig varit med om det.

Per: Nej, det finns ingen nackdel i alla fall. Det finns en liten nackdel. Men i övrigt är det väl supertrevligt. Ju mer inbjudande en visning är, desto bättre är det väl. Samtidigt som den får inte bli för personlig. Och det där har ni säkert hört förut också. Det kan vara hemtrevligt. Men till en viss gräns. Man kan ha sitt kaffe i en termos och så är det en liten kanelbulle. Och så kan man ta det och gå runt och kolla lite.

Jan: Det hade jag absolut gillat.

Per: Den enda lilla, och det jag tänkte säga när jag funderade på en nackdel, det är att en skeptisk spekulant hade väl tänkt: varför försöker jag göra detta?

Caroline: Ja, liksom varför ska det lukta nybakat här?

Per: Om det nu är så att man har gjort dem själv. Är det någon doft man försöker göra sig av med lite.

Per om sitt eget bostadsköp

Caroline: Här också från OBVN i forumet: hur resonerar du kring ditt eget bostadsköp?

Per: Ah, kul! Nej, men det är nog ganska tydligt faktiskt. Och det tycker jag ändå har fungerat. Jag tror vi pratade om det här lite förra gången, men det var länge sedan nu och kanske folk inte har lyssnat. Och det är bra, nu kör vi.

Det är att jag brukar alltid säga att om du står och väljer mellan två, tre bostäder, försök vara lite offensiv. Ta det, du måste ju fortfarande ha råd såklart, men om den du tror, ah, det här var lite dyrt men den låg faktiskt lite bättre och det var en bättre planlösning. Saker som inte kommer förändras, du kan ju såklart förändra en planlösning till viss del, men inte helt. Fönstren sitter där de gör och den är riktad åt ett visst håll och den är ljus på ett visst sätt och sådär.

Så jag har levt efter att risk, både risk och potential, så är det bättre att ta i lite grann. Jag tog den finare av de här tre, återigen så länge jag har råd, vi är ju i den här podden nu, det har lönat sig.

Det är den första bostaden som sticker iväg uppåt och det är den sista som sjunker nedåt.

Och det har varit supertydligt och det gäller inte bara mig, utan till mina närmaste är det råd jag ger. Sen måste du också kunna trivas där. Så att är du en person som vet att jag köpt nu, jag vill inte köpa för dyrt och må dåligt i de här åren när du bor där, då kanske du ska vara lite försiktigare. Du kommer tacka mig när du väl ska sälja, men du kanske har mått dåligt i tre år. Men jag tycker det är fel sak att vara försiktig med. Förstod ni resonemanget?

Köp lite större med tanke på nästa köpare

Jan: Ja, absolut. Jag ska testa en metafor då, för vi pratade med en bilexpert, Erik, och han sa så här att ibland köper folk en för liten bil. Vi pratade om Tesla, innan Tesla spårade ut, men då pratade vi om Tesla Model 3 eller Model Y. Så sa han: det är bättre att ta den lite större bilen för att det finns en större kundgrupp som vill köpa den när du ska sälja den. Och för mig låter detta lite som samma resonemang, att köp lite, inte bara att du ska bo där, att det är få som bor i en lägenhet hela livet utan ofta byter man, och då kan det vara en poäng att tänka att det är en större målgrupp för den här lägenheten sen.

Per: Ja, och bara för att vara tydlig, det var inte det du menade, men jag gör ändå tydligare: jag menar inte köp en större lägenhet, och det vet jag att det inte var det du menade, men jag vill ändå understryka det. Utan det är att om båda är två rum och kök, lika stora och allting, men den ena är uppenbart mer attraktiv än den andra. Det kommer vara ett större intresse för den. Både uppåt och neråt.

Råd till förstagångsköpare

Caroline: Helena Deger Salberg på Instagram skriver så här: vilket råd skulle du ge egna barn som ska köpa bostad, det vill säga en förstagångsköpare? Är det något utöver detta?

Per: Där kan man på något sätt, tycker jag, inte vara som barn. Jag fick hjälp med min första lägenhet och där kan du inte vara lika offensiv, för det är faktiskt inte du som betalar riktigt. Samtidigt tror jag att mina föräldrar hade varit ännu gladare om de hade lyssnat ännu mer på mig att vi skulle nog ta den där. För nu köpte vi på halvtrappa och det var en jämn jätteblommande bostadsmarknad då. Och hade vi köpt två trappor upp och en balkong, ja, utväxlingen hade varit ännu större.

Så okej, om jag ändrar mig mitt i här nu, skulle jag säga att det är lite samma igen. För det som är kritiskt med förstabostaden, inte sällan så är förstabostaden i en studentort ändå.

Jan: Det kan vara.

Per: Ja, och det betyder att ditt fönster och din livslängd i den bostaden är ganska begränsad och ofta ganska tidsbestämd. Med det menar jag att du vet ungefär hur länge du kan plugga. Och sen har du kanske ett år på dig att hyra ut den, för det brukar man få till. Och om du inte har syskon som kommer sen, det skulle också kunna hända. Och det betyder att här behöver du tänka mer på risken. För svängningarna, har du otur så har du både köpt dyrt och sålt billigt. Och då behöver du på något sätt, vilken bostadsstandard är bäst här, tror jag. Återigen av samma logik och teori. Det blir svaret.

Hur vinner man budgivningen?

Caroline: Sen också en fråga från Instagram: hur vinner man budgivningen för ens drömboende?

Per: Ja, men exakt. Den som löser den här löser ju mycket. Jag tror inte det finns någon sån här spela-svår-taktiker, i alla fall. Det tror jag inte är rätt. Utan du behöver visa upp dig, att du är aktiv, att du står för det du säger, att du är schyst, det hjälper att du har en väldigt bra relation och dialog med mäklaren. För även om det är säljaren som till slut väljer vem de ska sälja till. En säljare kan säga att även om ni låg högst, så väljer vi att sälja till den där. För vi fick en bättre känsla. Den känslan kommer ju från vem då? Mäklaren.

Caroline: Ja.

Per: För de har aldrig träffat säljarna.

Caroline: Exakt.

Per: Så jag menar, och mäklaren hamnar ofta här såklart i en lite tråkig sits där man behöver råda, prata med säljaren om, ja men det är något som inte känns rätt här. Samtidigt som när de då pratar med säljaren, så är det, förlåt den som inte fick köpa, nej men det är säljaren som bestämmer.

Caroline: Ja, fast hur fick de veta det där? Det måste ju vara vår relation på något sätt.

Per: Så att ha en bra relation med mäklaren, var schyst, raka snabba besked. Vara enkel att ha att göra med.

Caroline: Nej, men exakt.

Per: Ha finansieringen på plats. Inget krångel.

Dolda bud och tidsbegränsade bud

Per: Sen är det tyvärr så då, det här svider lite att säga för att jag gillar inte det här överhuvudtaget, men det är att så kallade ganska aggressiva dolda bud, som man ofta säger, tenderar att ibland fungera. För, kommer ni ihåg att vi pratade om det här med förhandlingsläget? En köpare, hur sätter sig köparen i förhandlingsläge? Jo, det är att till exempel tidsbegränsa ett bud. Och säga att det här gäller bara... Och då skiftar det helt plötsligt i det här förhandlingsläget. Då hamnar den här köparen i ganska bra förhandlingsläge. Menar de allvar? Kommer budet finnas kvar sen? Är det bara ett spel? Det är omöjligt att veta.

Så det där är en taktik. Samtidigt som det är inte helt rent spel. Det är fullt tillåtet. Men det är fortfarande, jag skulle säga, om jag nu tyckte att det var viktigt att hålla sig väl med mäklare och säljare, så sätter man både säljaren och mäklaren i en ganska tråkig sits. Hur ska vi göra nu då?

Caroline: Ja, man blir lite en mobbare. Men kan man inte också dra tillbaka det budet?

Per: Det har säkert hänt. Ja, verkligen. Och du kan dra tillbaka alla bud, vilket också är lite problematiskt. Men nu är det ganska mycket media, har jag sett, bara de senaste veckorna, på att stora firmor i Sverige, jag tror Fastighetsbyrån var en av dem och kanske något av samfunden, som har gått ut ganska hårt och sagt att vi vill att bud ska bli bindande. Vilket det är i många andra länder. Vilket jag kan tycka känns fullt rimligt.

Caroline: Verkligen rimligt. Är det någonting, för det var Johan Addermalm på Instagram, han undrade just det här dolda bud och vad det är. Så att, om du skulle ta kort.

Per: Ett dolt bud är, det är egentligen ett villkorat bud, där du som eventuell köpare säger att det här budet gäller bara under en viss tid kanske, och du får inte berätta för någon. Dolt. Och det är precis motsvarigheten, eller tvärtom, mot öppet. Det vill säga, vi lägger det här och det läggs ut på en hemsida och det verifieras med bank-id att du var rätt person och sådär. Det finns väldigt fina lösningar nu för att verifiera. Det är ett dolt bud.

Bostadsrätt kontra villa

Caroline: Vilka andra saker skulle du säga är viktiga att ha koll på när man köper? Och skiljer det sig mellan bostadsrätt och villa, eller olika typer av objekt?

Per: Ja, det gör det definitivt, skulle jag säga. Men båda sakerna handlar om att göra sig så påläst som det går. Så det är gemensamt. Men då är det påläst kring olika saker. I en bostadsrätt handlar pålästheten mer om ekonomi. Och då är det föreningens ekonomi jag menar. Medan i en fastighet, villa, radhus eller sånt där, då är det mer kanske skicket. Eller att man skaffar sig kunskap om hur mår det här huset, vad har det för kommande renoveringar, kostnader som jag behöver ta. För det får man inte glömma, att nu helt plötsligt har du gått från att kanske hela livet bott i en lägenhet till att bli din egen fastighetsskötare. Där du behöver tvinga dig själv in i att börja tänka långsiktigt och lägga upp planer. Så de här underhållsplanerna som en bostadsrättsförening väldigt ofta jobbar duktigt med, det behöver du ha en egen nu helt plötsligt.

Så tipset då, och vi börjar med bostadsrätt, är ofta såklart också där, det kan vara fuktskador i bostadsrätter också och sådana saker. Att du vill veta hur huset mår. Stambyten är en klassisk fråga, och anledningen att man frågar om stambyten är att det blir dels en fördyring om det blir ett stambyte under den tiden du bor där, men också väldigt jobbigt. Du kanske inte har ett badrum på ganska lång tid. Och även om du klarar dig från stambytet, så kommer det vara dåligt för dig om svaret vid din visning när du säljer är ett kommande stambyte.

Caroline: Ja, det kommer ju nu.

Per: Ja, och då minskar intresset.

Caroline: Exakt.

Per: Så det finns även skicksaker i bostadsrätter också, men också väldigt mycket på den ekonomiska sidan, skulle jag säga. Och där lägger man ganska mycket ansvar på en köpare att sätta sig in i ganska kniviga ekonomiska frågeställningar.

Att läsa av en bostadsrättsförening

Jan: Ja, men för där, alltså vi står ibland i valet och kvalet att flytta till en lite större lägenhet, och jag är livrädd för en bostadsrättsförening.

Per: Ja, men det ska du vara, Jan.

Jan: Ja, men jag har en vän. Hon bor i en jättefin lägenhet i Lund, men hon är beredd att flytta nu, för att hon tycker att bostadsrättsföreningarna beter sig så märkligt och vill spara in på så mycket. Så att hon är beredd att bara, nej, men jag lämnar detta, för det finns ingen som lyssnar här på mig om att vi borde göra detta nu, vi borde gjort det för tio år sedan kanske, men vi borde göra det nu. Så är de helt kalla och...

Per: Och det kan man inte veta innan man köper.

Jan: Men jag ignorerade nog vissa tecken som hon kunde se. Och tänkt, men jag kan nog bo i det här bohemiska. För då kunde hon ändå säga att man hade eftersatt visst underhåll. Jag tänker att vissa sådana tecken borde man kunna se, som reflekterar tillbaka på bostadsrättsföreningens människor som är där, är det styrelsen?

Per: Ja, styrelsen. Så är det. Det går, men det är svårt att se, och jag menar, det där är bara en del, som du säger. Och nu tyckte din vän att det var viktigt att fixa saker och underhålla. Men det finns ju också en andra sidan på skalan, som är att allting ska vara helt perfekt. Vi ska se till att ha väldigt höga avgifter ifall XYZ händer. Man driver det väldigt försiktigt och ordentligt. Och det här blir ofta en konflikt, för att den som bor där vet att, ja men det där struntar jag i. För jag ska bara bo här i tre år, att vi håller på att spara pengar till en takrenovering om 15 år, det vill inte jag vara med på. Nu lägger jag ingen värdering i det här, utan jag menar bara att det finns... man är olika personlighetstyper.

Jan: Ja, exakt.

Per: Men du är den du är, och då behöver du kanske fundera om det går att ta reda på hur drivs den här föreningen. Sen är inte styrelsen beständig heller såklart, utan den kan också ändras. Och det är väl det man i hennes fall skulle kunna hoppas, att borde vi inte ha ett omval här nu, eller är det samma personer som suttit länge och drivit på det sättet. Och så blir det plötsligt politik.

Vart vänder man sig för att granska ekonomin?

Jan: Men jag tänker också på ekonomin. Vågar man fråga mäklaren, har de den kompetensen, eller ska man gå... jag vet att det poppar upp tjänster från tid till annan, vi graderar alla bostadsföreningar i Sverige eller liknande, eller ska man gå till någon revisor? För så hade jag nog gjort. Jag hade gått till folk som jag vet är duktiga, här är den, vad ska jag titta efter?

Per: Jag tycker att svaret är nog ja på alla de där frågorna. Man ska samla så mycket information som man kan. Mäklarna kan jättemycket, jag tycker verkligen det. Men sen är det klart att en revisor kan göra ännu mer om ekonomi, men det måste också alltid sättas i ett sammanhang. Jag är rädd att går det bara till revisorn, så kommer de säga nej. Och särskilt om det är en försiktig en också.

Jan: Ja, exakt, vilket det ofta är.

Per: Det ligger i revisorns natur lite grann. Och då är det inte säkert att du kommer få det smartaste rådet. För du måste sätta ett kontext. Hur ser den här fastigheten ut? Vad tror vi ändå om priset? Ja, jag vet att det här är lite svag kassa, men vi kör ändå.

Att läsa en årsredovisning: resultatet

Per: Men jag har ändå, det här är mina sanningar, men jag kan dra ur mig några grejer som jag tycker att man, om vi har årsredovisningen i handen, ändå kan titta på, som är lite sådana här pointers för att man inte behöver ta en civilekonomexamen. Och det här är också lite olika, hur man ser på saker och ting.

Men om man börjar med att titta längst, längst ner på resultatet. Alltså, plus eller minus? Går den här föreningen plus eller minus? Och då finns det en skola som jag har anslutit mig till. Det är att så länge resultatet, den kan vara minus nämligen, enligt mig, så länge det inte är mer än avskrivningarna. Jag säger inte att det är rätt, men så resonerar jag. För jag menar att väldigt många hus blir inte värda noll. De blir snarare värda mer.

Caroline: Vad är nu avskrivningar?

Per: Ja, men... nej, nej, nej. Det här är inte min hemmaplan.

Jan: Men det är en sån här bokföring. Man säger att okej, saker slits, så värdet minskar. Och då säger man ofta, vi skriver av detta på 50 år. Så man gör ett antagande att om 50 år så ska detta vara värt noll. Och då ska man bygga ett nytt hus. Men det är ju inte sant, för husen står ofta mer än 50 år för att man underhåller. Det är väl den enkla, inte formellt korrekta beskrivningen.

Per: Nej, men det där tyckte jag, så hade jag sagt. Och då menar jag, det du säger då också, Jan, det är att om du dessutom har en underhållsplan som du sätter av, eller det heter väl en fond, alltså du sätter av pengar för framtida underhåll. Det var det jag menade. Då har du säkrat upp de här, det vi vet är att det kommer behöva göras saker. Du kommer behöva byta fönster och tak och vad det nu kan vara. Men då tycker jag, om den görs, då kan du absolut leva med att gå minus med avskrivningen. Det är nummer ett från mig.

Att läsa en årsredovisning: intäkterna

Per: Nummer två är att titta på var intäkterna kommer ifrån. Och nu låter det här svårare än vad det är, men tyvärr ligger det bakom en not. Och så fort det är en not tänker man, nej men nu är det överkurs, men det är det inte. Det är ofta där de intressanta sakerna står.

Jan: Då har vi synk där.

Per: Nej, men så titta på noten intäkter. För ofta är det två saker som är intäkter. Det ena är avgifterna, alltså årsavgifter från de som bor där. Och nu Sverige, det är dags att lära sig att komma ihåg att det heter avgift och inte hyra. Är vi överens om det? Kan vi för sista gången säga hyra i en bostadsrätt?

Jan: Okej, ja.

Per: Så årsavgifter är från medlemmarna, de som bor där. Och den andra, det är en hyra. Men det är för lokalerna. Och märker man då att det är en väldigt stor del som till exempel är från hyror av lokaler, ofta i botten eller vad det nu kan vara, då måste du vara lite vaksam, tycker jag. För då behöver du titta, var bor vi egentligen? Vad händer om den där flyttar ut? Måste vi helt plötsligt täcka upp det, vi medlemmar, och få en avgiftshöjning? För en avgiftshöjning är nästintill lika med lite mindre värt.

Jan: För det är väl stor skillnad, är det en frisör eller en Ica?

Per: Ja, exakt så. Exakt så. Så det var väl två. Två bra. Och vill du ha en tredje säger du till, men jag vet inte om jag har någon. Men kommer du på någon så får du säga.

Vad mäklaren tittar efter på visningen

Caroline: Så här, vad tittar en mäklare på när han eller hon håller visningen? För det var någon som skrev i forumet, de frågar alltid: hur bor du nu? Och då var det, är det för att se flyttmönster, har de råd, behöver de hjälp att sälja? Hur ser det ut bakom kulisserna?

Per: Nej, okej. Det där var jätteroligt. För den där frågan är jättelätt att svara på. Det där är nästintill bara för att mäklaren lever på, måste skaffa nya affärer. Och visningen är ett skyltfönster för nya affärer. Ju större bostad, desto mer sannolikt att de som kommer dit har något att sälja. Därför frågar man, det skulle jag säga 90 %. 10 % skulle vara att du också vill veta, har ni sålt eller inte? Det vill säga, hur beslutsmässiga är ni, har ni finansieringen klar och sådana saker. Men det där är inte för att skanna flyttmönster.

Caroline: Nej, det är det inte.

Du behöver inte komma i en fin bil

Per: Men ibland tänkte jag på det, så att det var så roligt.

Caroline: Vår dotter älskar Lamborghini. Och det finns en sån affär i Malmö. Så vi åkte dit när vi hade vår V70. Och de sa inte ens hej när vi kom in.

Jan: Du behövde åka dit i en fin bil.

Caroline: Ja, men så var det så roligt.

Per: De var så här, vi är nog inte spekulanter. Tänkte de på det där.

Caroline: Nej, men jag har en liknande historia. För jag var på visning. Och så sa båda mäklarna, för det var två olika lägenheter, ringer imorgon. Men de ringde inte mig. Och så tänkte jag, jag gav nog inte de vibbarna att jag överhuvudtaget egentligen var intresserad. Men kanske måste man säga att de hade bra fingerspitzgefühl.

Per: Ja, det tycker jag faktiskt. Absolut.

Caroline: För jag tänkte, varför ringer de inte? Men det var nog för att jag gav inte de vibbarna att jag var så intresserad.

Per: Nej, men precis.

Jan: Det är när man frågar om priset och sånt också.

Hur agerar man efter visningen?

Caroline: Men om jag omformulerar frågan. Hur, för att få pluspoäng hos mäklaren, hur agerar man efter visningen? Vad skulle Caroline gjort om hon hade varit den perfekta spekulanten?

Per: Okej, men på visningen tycker jag du hade varit intresserad. Du hade varit nyfiken, du hade ställt relevanta frågor, tycker jag. Det är nummer ett. Efter är det väl klart att det vore toppen om du visade att du är intresserad. Liksom att ja, kul, tack för visningen igår, jag är intresserad.

Caroline: Att man mejlar eller?

Per: Ja, mejlar, sms, ringer, vad som helst, visar att du är intresserad. Sen tycker jag verkligen att det är mäklarens uppgift att på något sätt höra av sig till alla som var på visningen. Och jag har nog haft utbildning för hundratals mäklare genom åren. Jag vågar inte säga tusen, för det vore att ta i. Men jättemånga. Och den här frågan kommer upp vid varje utbildning. Och varje gång ställer jag frågan: har ni varit på visningar själva? Ja, säger nästan alla. Vad tyckte ni om mäklaren där? Skit, är alltid svaret. Jaha, är det så? Samtidigt som de kommer ut nu och ska göra skillnad. Och ändå hör jag den här historien. Det går liksom inte ihop. Utan på något sätt slarvas det, kan vi konstatera, med att vara proaktiva och höra av sig efter visningen.

Det är mäklarens uppgift att höra av sig till alla som var på visningen. Det går inte att läsa av vem det är som är intresserad.

Jag tycker inte du ska känna någonting där, utan mäklaren borde ha hört av sig och stämt av ditt intresse. För det går inte att läsa av vem det är som är intresserad. Man försöker varje gång, men det är ofta fel.

Personlighetstyperna och mäklarens gissning

Per: Då kommer vi tillbaka till de här personlighetstyperna, röd, blå, grön, gul. Den gula är den som går dit och säger: gud vad fint, och börjar möblera. Men sen på tisdagen är de helt borta. Medan den blåa personen, som har gått runt tyst och mätt i hörnen lite grann och inte vill avslöja sin hand, var den som köpte. Så det är väl som svar på vad mäklaren tittar på, skulle jag säga att man försöker se, men har ofta fel.

Caroline: Ja, men det är säkert. Ja, det är spännande, för en av lägenheterna gick nog direkt nästan. Och det var jättemånga på visningen. Och den andra var det bara jag och någon till. Och jag har inte kollat hur det har gått för dem. Men jag tänkte att hon borde ringt mig.

Per: Ja. Nej, men det borde hon. Det borde hon gjort. Det är tveklöst.

Varför ser mäklare så posh ut?

Caroline: Men får jag också bara fråga om mäklare. Varför ser de så posh ut? Alltså att de har så Chanel-klämmor i håret.

Per: Jag förstår.

Caroline: Och fina väskor.

Per: Nej, men jag tror att det är inte alltid så, tycker jag. Jag tycker verkligen det. Men det är klart att både ni och vi och många andra kan nog se en mäklare på några hundra meters håll. Det där är nog en mäklare. Så du gör rätt i det du säger. Min förklaring är nog, och jag tror den här stämmer lite, det är att om du upplevs som framgångsrik, så tror jag ändå att det hjälper dig lite grann. Sen tror jag det där vid en viss ålder kanske, en viss mognad, avtar lite. Alltså att du liksom, ja men...

Jan: Och hur många affärer man har gjort.

Per: Ja, då talar det för sig själv. Och då slår det nästan tillbaka. Utan till en viss nivå, och sen kan du lite mer luta dig tillbaka kanske och känna att, nej men, jag vet vad jag pratar om, så jag måste inte.

Caroline: Men det stämmer absolut för vår favoritmäklare.

Jan: Ja, men det är bra. Och nu är ju vi här, så jag vill, om det inte är en Norban-mäklare så vill jag inte veta vem det är. Och det svaras inte på något forum och ingenting, nej. Jag skojar bara.

Per: Det får ni jättegöra. Jag brinner för branschen ännu mer faktiskt. Så kul är det.

Drömboendet kan försvinna innan du ser det

Jan: Ja, men det är bra. Du, jag tänker att vi ska hoppa in i det här, drömboendet kan försvinna innan du ser det. Och att det var just den här vi började avsnittet med, att det här snart till salu. Och då säger Karin Grundéus, tror jag hon var på Booli eller SBAB, då säger hon så här: denna kraftiga utveckling går nu inte att hejda, antalet bostäder är nu så stort att du som köpare riskerar att missa varannan bostad som är ute till försäljning. Och det här är något som många inte känner till. Kan du utveckla för oss, vad är det Karin menar?

Per: Ja, det kan hända att jag behöver tjuvkolla på den här siffran sen. Men jag läste att nu så står, om vi tar Booli då, för det var säkert Booli, SBAB äger ju Booli, så på något sätt är det samma ändå. Jag läste någon siffra att nu, om du tittar på det totala utbudet som Booli visar, både mäklarnas sidor med deras bostäder plus Hemnet, då var det någonstans mellan 25 och 30 % av totala utbudet som var det här på gång, snart till salu eller vad det är. Och det har aldrig varit större. Så det ligger väldigt mycket bostäder utanför den marknadsplats som man är van vid.

Jan: Och om vi börjar med bara, om jag får lägga ut texten lite, varför är det så då?

Per: Exakt. Vi börjar där då. Och då är det givetvis en rad olika saker. Den ena saken är att vi kommer ur en tuff marknad, en tuff bostadsmarknad, som går in på sitt tredje år. Vi ska också prata om marknaden sen, vi har ett bonusavsnitt, så då sparar jag det lite. Men det kommer i alla fall från två tydliga, väldigt svaga år. Och när det är ett svagt år, betyder det att försäljningstiderna förlängs. Det tar mycket, mycket längre tid att sälja. Och det i sin tur betyder att färre bostäder säljs per år. Det går inte lika snabbt att sälja. Du måste hitta på saker för att ge dig själv en chans. Och jag var inne på det tidigare, att du kanske avpublicerar från den öppna marknaden, Hemnet. Och då hamnar du tillbaka på mäklarens sida som i sin tur speglas upp på Booli. Så en stark anledning är att vi har haft en svagare marknad som gör att det är fler bostäder ute till salu, totalt sett.

Förmarknaden växer av två skäl

Per: En annan supertydlig anledning är att det är fler som har hajat det här med att tömma ut förmarknaden innan man går ut på Hemnet. Två anledningar. Det ena för att det är extremt smart. Du får två säljtillfällen minst. Du har fortfarande Hemnet kvar, men du kan testa innan på något sätt. Det är den ena anledningen.

Den andra anledningen är att Hemnet börjar kosta ganska mycket pengar. Det är upp till var och en, tycker jag, att avgöra om det är mycket eller om det är dyrt eller inte. Men det är i alla fall mer än vad det har varit innan. Och det fortsätter höjas. Det här är helt transparenta siffror. Jag tror att i den senaste kvartalsrapporten från Hemnet kom det ut att genomsnittlig intäkt per bostadsannons publicerad har gått från 5 000 till 8 000. Det är procentuellt väldigt, väldigt mycket.

Och tar vi en datapunkt som har mer med ett enskilt objekt att göra, så vet jag att det jag sålde, det finns lite olika paket och sådär. Jag sålde mitt hus för två år sedan. Då kostade den annonsen, jag visste att det var tuff marknad, svårsålt, så jag tog det premiumpaketet. Och då kan man återpublicera den hur många gånger man vill. Och det är det man vill åt mest, så man inte behöver betala varje gång. Och då kostade den 14 000. Min granne är i samma situation nu två år senare. Nu kostar den 20 000. Och då menar jag, återigen, om det är dyrt eller inte. Hemnet kommer med väldigt mycket värde, så vi får inte glömma det. Men vi kan i alla fall konstatera att det börjar bli mycket pengar.

Pengarna påverkar säljarens och mäklarens agerande

Per: Det blir så pass mycket pengar att det börjar påverka, tror jag, säljarens agerande. Att, okej, om jag nu kan sälja utan att betala 20 000, så vill jag i alla fall testa. Det börjar bli så pass mycket pengar att det påverkar mäklarens möjlighet att ta provision. Vilket gör att mäklaren kommer tänka, om det nu finns en möjlighet att sälja utan den där delen, så kommer jag testa. Och här är en liten dragkamp såklart.

Så det skulle jag säga är de stora delarna till varför en förmarknad växer. Längre försäljningstider, högre utbud totalt sett. Man flyttar från Hemnet och dit oftare. För att, som sagt, inte ligga och bränna objektet. För som jag sa i början, Hemnet är antagligen världens mest effektiva bostadssajt. Men det gör också att nedsidan är att om den nu är så effektiv och här ligger någonting fyra månader senare, det är ingen bra idé.

Jan: Och sen samtidigt en prishöjning. Hemnet var ju gratis en gång i tiden.

Per: Nu är det länge sen.

Jan: Innan de var börsnoterade.

Att bränna objektet

Jan: Jo, men kan du inte säga någonting mer om det här med att bränna objektet? Jag tror det var du och jag som pratade på telefon, så sa du så här, det är som att gå på en sån här kväll för singlar. Och träffar du inte någon, det är svårt att komma dit nästa gång med samma personer.

Per: Ja, men även om du vet att den här mötesplatsen har alla Malmö-singlar, och så går du därifrån tomhänt, då känner du på något sätt, okej, det är ganska, ja då fattar jag. För Hemnet har en otrolig trafik. Lyckas du inte där, ja då ser det mörkt ut. Men du vill gärna bygga upp den här mystiken lite grann.

Jan: Men du, så här, dum fråga kanske. Men om jag är på förmarknaden, så säger du, nej men jag kan sälja där. Kommer jag inte vara, du vet, FOMO-känsla att, nu sålde jag på förmarknaden, men om jag hade haft den på Hemnet, då hade det varit budgivning. Och så förlorar jag, jag kunde tjänat 300 000 till. Alltså, hur resonerar du kring den?

Säljer du på förmarknaden, missar du budgivningen?

Per: Ja, herregud. Vilken svår fråga. För det första ska du vara lycklig och glad om du får ett bud. Eller, det är väldigt sannolikt att du får det. Men när du får det, tycker jag man ska vara väldigt glad. Nu har jag någonting konkret att ta ställning till. Här på förmarknaden då. Det är så pass högt att det här hade vi tänkt sälja från början. Och då blir det den här, ska vi ta det nu, eller easy come, easy go, hellre en fågel i handen än tio i skogen. Jag vet, det blir alla klyschor som bara finns.

Det finns nog statistik som visar på både det ena och det andra, skulle jag också säga. Och du kommer aldrig veta. För en bostad kan inte säljas vid samma tidpunkt, samtidigt eller två gånger. Hos oss då har vi ganska tydligt högre snittpriser på vår förmarknad. Alltså Norban pre-market har högre snittpriser än de bostäder vi säljer på Hemnet. Men återigen, det kan betyda att det var de mest attraktiva bostäderna som såldes på förmarknaden och därmed drev upp kvadratmeterpriserna kontra Hemnet. Det där går inte att veta.

Det beror på vad du tror på

Per: Jag tror, du och jag märker när jag träffar personer, att man har olika, det beror lite på vad du tror på också. Antingen ställer du dig i mitt hörn där jag är, och det är förhandlingsläget. Och det förhandlingsläget kan du givetvis få att folk slåss mot varandra. Så jag säger inte det, absolut. Men jag tycker att om du kan skapa ett förhandlingsläge på förmarknad, komma till en nivå där du känner att här är jag nöjd nu. Jag tror att det är därför folk tar det. För de tänker, okej, vi kanske skulle kunna få lite till, men vi vågar inte riskera.

Eller så är du en person som tycker att det är bättre att det kommer så mycket folk som möjligt. Alla får chansen. Budgivning tror jag på. Det kommer driva upp priser. Då ska du gå på det. Så det är nästan så att man helst skulle vilja bestämma sig innan. Vad tror jag mest på? Sen får man ändra sig såklart. Det går inte att veta.

Jan: Men om du hade sålt nu?

Per: Jag själv? Nej, jag jobbar ju med en förmarknad till förmarknaden till och med.

Jan: Okej.

Per: Jag är fel person att fråga.

Jan: Nej. Men det är okej att vara part i målet?

Per: Ja, men jag var så här innan jag startade Norban också. Men det är mitt sätt att se på det.

Pers förmarknad till förmarknaden

Per: Det var att min förmarknad till förmarknad, det var att då tänkte jag, okej, om Hemnet nu är slutdestination, för det finns ingenting efter Hemnet, det är den öppna marknaden. Sen är det förmarknaden. Jag får inte sälja med min egen firma, enligt lag, utan använder då en lokal mäklare här, som i sin tur såklart fick hjälp av Booli-trafiken där. Men då tänkte jag, jag vill sätta sprutt, jag vill öka på möjligheterna på förmarknaden här. Så min förmarknad till förmarknaden, i det här fallet, var en Facebook-grupp i Västra Hamnen.

Så då tänkte jag att den vill jag tömma ur först. Så jag la ut vår bostad där, innan den var hos mäklaren, vi höll på att förbereda, men jag tänkte, nu tömmer jag ut den. Och det måste inte vara en Facebook-grupp, men det är uppenbarligen ytterligare ett sätt att hitta kunder på. Och jag ville, återigen, kännetecknet av en förmarknad är att du skapar ett läge där du snart ska någon annanstans, som gör att du måste få en person att agera. Och nu kunde jag säga till Facebook-gruppen, den här kommer snart ut med en mäklare. Så vill du ha den här nu, då måste du agera nu.

Caroline: Ja, du skapar precis sense of urgency.

Per: Ja, för sen var det mäklarna som låg på. Sen gick jag in i vanliga förmarknaden och då blev det sense of urgency att den inte ens är ute på Hemnet än, så nu måste du agera. Och sen var det då Hemnet. Och jag sålde på Hemnet, i mitt fall ja.

Jan: Ja, och du la ut den på Facebook i det området där du bodde, och där finns det andra som är intresserade av att flytta en liten bit.

Per: Ja, för man vet, som man sa, det vet man inte annars.

Jan: Ja, man trivs där.

Per: För det hade jag, alltså på riktigt, vi har en sån här mellanheden-grupp. Jag hade aldrig kommit på, jag lägger ut vår bostad, i och för sig. Jag hade tänkt, de bor ju redan här.

Jan: Ja, alltså det är absolut en logik i området.

Per: Men det är också den enda Facebook-gruppen jag hade tillgång till på ett sätt. Och det finns andra sätt att göra det. Du skulle kunna sprida den i din vänskapskrets. Är du med? Det finns saker att göra, tycker jag.

Facebook-annonsering på din egen bostad

Jan: Att prata om det här. För sen sa du också, när vi hade förmöte, att folk tänker inte så mycket utanför lådan. Men du kan sätta Facebook-annonsering på din egen bostad. Oavsett om den är på förmarknaden i en Facebook-grupp eller på Hemnet. Alltså, istället för att kanske köpa det där större paketet på Hemnet, lägg 5 000 spänn på Facebook-annonsering mot en specifik barnfamilj et cetera. Och det kan vara jättesmart.

Caroline: Nu hände det något med Jan här. Du bara sa, wow! Så kan man göra.

Jan: Ja, och det är inte ens min idé. Det är Pers.

Per: Och det är verkligen inte min idé heller. Så jag ska inte heller ta cred. Utan det här är ganska vanligt förekommande. Och det här är en ganska stor fråga. Men om vi pratar nu för individen, så skulle jag säga att det här kommer din mäklare kunna facilitera. För det är inte alla som kan sätta upp ett corporate account och sponsra en post eller hur det nu går till. Det är inte mitt område riktigt. Men det stora här är att annonsplatserna ute i världen, där Hemnet är en i Sverige, har ju såklart sedan länge sett hotet av att helt plötsligt kunde mäklarfirmorna med hjälp av sociala medier nå ut till kunder där man annars inte hade reach. Så att man spelar ner sin roll lite grann i alla fall, för att man kan hämta hem trafik på ett annat sätt. Så det där är mycket, mycket riktigt. Och det är väldigt, väldigt vanligt.

Aktiva och passiva spekulanter

Per: Och det här kan vara ett bra tips. Så den väver vi in i en tidigare fråga. Men det är det att det finns aktiva och passiva spekulanter på något sätt. På Hemnet måste du vara aktiv. Du måste gå in på Hemnet för att leta i listan, om du inte har en bevakning, för då får du mejl till dig. Men du kan nå en passiv grupp spekulanter, intressenter, genom att pusha ut ett budskap, där sociala medier är supertydligt.

Och det här har vi gjort sedan start av Norban och märkt att det här spelar roll. Och för att exemplifiera kan det vara så att vi säger att någon av era föräldrar ska flytta ner till Malmö. Säger vi, för att vi vill ha en närhet till barnen eller vad det kan vara. De själva kanske inte är lika sugna på det och inte inne på Hemnet och kollar lika ofta. Och för er är det inte heller prio. Men oj, nu kom det upp ett hus här som jag råkade se för att det pushades ut till mig. Det är ett ganska klassiskt exempel. Nämen, mamma och pappa, nu kom det ett här. Så man får ganska bra täckning om man kan jobba med både den aktiva och den passiva kundgruppen.

Caroline: Precis.

Förhandla på andra villkor än pris

Caroline: Sen var det också en annan grej som jag läste i någon artikel om förmarknad, att man kan förhandla på andra villkor än bara pris.

Per: Ja.

Caroline: Att det är också en stor fördel, att ibland är inte pengarna alltid det viktigaste.

Per: Nej.

Caroline: Vad är det för något då?

Per: Då är det så här att förmarknaden kännetecknas ofta av att det är personer som inte har köpt den nya bostaden. För när du väl har köpt, då börjar det bli lite mer bråttom, eller hur? Och då börjar du skynda dig ut mot den öppna marknadsplatsen. Det där vill jag prata lite mer om sen, kommer jag på. Få se om du kommer ihåg det. Men i alla fall är det så att om vi generaliserar lite grann, så är nästan alla bostäder på förmarknaden personer som inte har köpt den nya. Och det betyder att om jag nu ska tänka mig att sälja innan jag har köpt, så hade jag väldigt gärna velat ha ett längre tillträde. För att hinna köpa och hitta det jag skulle vilja hitta. Och då, det här är min absoluta uppfattning, det är tillträdet man ofta syftar på där. Och det har man större chans att få till på en förmarknad. Att nu kan jag förhandla mig till ett längre tillträde.

Töm ut förmarknaden även om du har bråttom

Per: Om jag går tillbaka till det jag sa där, det är att även om du har bråttom, jag vill bara knyta an till det. Även om du känner, nu är det panik, nu har vi köpt någonting, nu måste vi sälja, töm ut förmarknaden först. För att gå ut, det vi kallar för nakna, på den här öppna, ja men, då tar vi dejtingen igen. Om du går naken på dejten...

Caroline: Ja, nej, det var ingen bra referens kanske. Man undrar vart det skulle ta vägen.

Per: Ja, det vi menar... metaforer har en begränsning.

Caroline: Ja, det har nog det.

Per: Det jag menar är att jag vet att det kommer gå snabbare att sälja bostaden om man gör ett grundligt förarbete. Det är dit jag vill komma. Och ett grundligt förarbete har inte bara med förmarknaden att göra, utan det är fortfarande allt med styling och gör en bra presentation. Men under tiden du bygger och gör den här jättebra presentationen, ut på förmarknaden. För en förmarknadsköpare är inte lika kräsen i att bilderna måste vara perfekta, utan de är nöjda med att här är en bostad som jag hittar, som kanske inte alla andra hittar, och jag har överseende för att det inte var helt perfekt.

Bygg upp ett intresse över tid

Per: Istället då för att vänta, vänta, vänta, slänga ut den på Hemnet och då hoppas mer. Bygg upp ett intresse över tid. Få chanser att sälja den. Om du inte säljer den, så har du kanske i alla fall med dig något bud in i Hemnet, och du kan gå ut på Hemnet och säga ny bostad publicerad, budgivning igång.

Jan: Wow.

Per: Och så kan du dessutom använda det också, nej men vi hade inte tänkt att sälja för riktigt det här priset, nu kommer vi lägga, kan du inte höja det till den här nivån, för nästa vecka sätter vi ut det på Hemnet. Så att du får tydliga förhandlings...

Jan: Ja, men jag gillar det du säger, för det är så här, förbättra ditt förhandlingsläge.

Per: Ja, exakt. Och nu när du sa pris kommer jag på ytterligare en sak. Och det är att förhoppningsvis kommer du kunna kalibrera din prisförväntan på förmarknaden också. Vilket gör att om du nu hade bråttom att sälja, då måste din prissättning vara rimlig och möta köparsidan. Och om du inte har testat den, visst, du kan ha fått en värdering absolut, men om du inte har testat den prisbilden, inte har förberett dig särskilt bra och skyndar dig ut och tänker det här blir ett bra pris. Och möter marknaden fel. Då kommer det ta tid istället.

Caroline: Jag kommer till dejten oduschad, dåliga kläder.

Per: Jag tänkte bara att går man naken kanske det ändå blir succé. Man vet inte. Man har gjort förarbetet.

Flockbeteendet på Hemnet

Caroline: Men jag tänkte det du sa om... du vet att folk går och tränar ofta. Det är så med PT. Folk går till gymmet så att de är uppumpade när de går till dejt.

Per: Ja, det är bara killar som gör så.

Caroline: Jo, men jag tänkte på det du sa om att när man kommer till Hemnet då man redan har ett bud.

Per: Wow.

Caroline: För när det börjar bli bud och sånt så tänker jag, nej, alltså nu kommer det bli dyrt. Nu är det jättemånga som vill ha det här. Alltså det kommer nog inte... nej, men jag skippar det.

Per: Reagerar folk så, eller reagerar folk så? Du driver ju samtidigt en podd om privatekonomi, tänker jag.

Caroline: Jag vill hitta det dolda.

Per: Jag tror att du är en förmarknadsköpare.

Caroline: Ja, säkert.

Per: Men jag tänker, nej, flockbeteendet är starkare. Det vill säga, oj, här var det intressant. Jag måste skynda mig. Lite fomo, som sagt igen. Värre är det, som sagt, om det har legat länge. Vad är det för fel? Den har sänkts i pris två gånger. Och sen är det folk som har varit ute länge. Det här huset har varit ute innan.

När huset legat ute innan

Caroline: Ja. Men då var vi i vårt hus. Vårt hus var ju ute, och just då hade vi lagt ner att vi tittade. Så vi missade det. Och sen tog de bort det från Hemnet. Och sen kom det ut igen. Och då var vi rätt många som var på visning.

Per: Nej, det var ju inte det.

Caroline: Jo, men det var ju så. Fem...

Per: Ja, fem på visning är ju inte succé.

Caroline: Ja, men det kändes som att det var mycket. Men vi fattade ju inte det, att du hade varit ute innan.

Jan: Nej, men vi var ganska kassa.

Caroline: Ja, vi var kassa.

Per: Men då sitter ni ju här också.

Jan: Ja, och det är inget fel på det.

Per: Nej, nej, nej. Och jag menar, det här är ett superhus. Nu har inte alla varit här, antar jag, av de som lyssnar. Men det här är ett superfint hus. Och du måste ibland lura dig själv för att vinna de här. För om du hela tiden både vill ha ett toppenhus och göra världens bästa affär, de går sällan ihop.

Jan: Ja, men exakt. Så är det.

Fynda eller få en verifierad prisbild

Per: Men jag tror också, sen beror det på hur du som köpare är. En del vill ju fynda. Och det har legat ute länge, nu gjorde jag ett bra köp. Eller jag knep det på förmarknaden. Medan andra vill få en verifierad prisbild. Jag köpte i budgivning. Jag vet att det drog iväg lite, men det känns skönt. För det var två andra som nästan var beredda att betala lika mycket.

Caroline: Ja, men exakt. Du, är det någon missuppfattning kring förmarknaden? Eller något du önskar fler visste?

Per: Ja, men det finns en missuppfattning, det vet jag inte. Men det finns absolut en sanning också. Och det är att en viss del av förmarknaden är för mäklarnas skull också. Det vill säga, mäklare jobbar ofta på provision. De får betalt för att sälja bostäder. Det betyder att de behöver bli uppsignade på förmedlingsuppdrag egentligen. Det flyttas tidigare och tidigare i en process.

Mäklarbranschen flyttar fram positionerna

Per: Om man för 20 år sedan som mäklare satt med och väntade på att ni skulle ringa och säga att nu ska vi sälja. Okej, vi tar då 5 eller 7,5 procent i arvode, som vi sa. Och sen kommer man överens. Sen behövde man bli proaktiv på visningen, som du fick erfara. Eller som ni fick fråga om. Du fick inte erfara den frågan.

Caroline: Nej, men hur bor du idag?

Per: Och så flyttade man fram positionerna. Sen kände man att branschen nästan hade tömt ur den källan. Då började man ringa i nästan. Ja, men ni bor i området, vill ni ha en värdering? Så märker man att kommer man hit, man vill ha en värdering. Man kanske blir mutad med diverse gåvor till och med för att ha en värdering. På plats etableras en kundrelation, vilket jag har ingenting emot egentligen. Och man kanske känner att vi har ingenting att förlora på det här. Skulle vi få rätt betalt, då gör vi det här.

Nu har jag helt glömt bort vad jag skulle svara på, men det är bara roligt.

Caroline: Nej, men misstag, myt eller missuppfattning.

Bostäder på förmarknaden som knappt går att köpa

Per: Ja, en förmarknad. Jo, jättebra. Och här kommer poängen. Poängen är att i och med att mäklarbranschen börjar flytta sig tidigare och tidigare, så är det att en del bostäder på förmarknaden går knappt att köpa. För det här var mäklaren som lyckades få er två att signera upp någonting, för de tänkte, ja, det kan väl vara bra. Och jag fick en gåva och sen gjorde vi det. Så det blir också en viss passivitet och en viss frustration kanske i en förmarknad.

Och det här tror jag, jag vet inte om det är svarat på, om det är en myt eller något folk inte vet om. Men jag tror att ganska många har erfarit det, att liksom nu här ligger ju ett hus, det är perfekt. Men nähä. Nej, det var inte till salu.

Caroline: Nej.

Per: Sen är det såklart en definitionsfråga, för jag tycker samtidigt att det är väldigt bra information att veta att den där kommer nog bli till salu. För de är ute och letar. Det är bara att de vill inte, även om de får bra betalt, så vill de inte sälja nu. Utan de är kräsna och vill hitta någonting.

Hus kontra lägenhet i storstaden

Per: Och min bild är att det är oftare på hus som det är så här. För det finns bara ett av varje hus på något sätt. Ofta är en husägare ganska kräsen i sitt letande. Det är äldre personer, vill inte hålla på och krångla, är inte intresserad av det här höga budet riktigt. Vill hellre veta var de tar vägen. Så där blir det en större frustration. Medan i en storstad, en lägenhet, där hävdar jag och vi att nästan allt är till salu till rätt pris. För man behöver bostadskarriär för att ta sig till den här villan där man sen ska bli gammal.

Caroline: Ja, exakt.

Avrundning och tips om Norban

Jan: Bra. Jag tänker att vi ska runda av, för vi har ett bonusavsnitt där du ska få göra hiss eller diss, sant och falskt, så ska vi prata lite om bostadsmarknaden 2024–2025. Men jag tänker, den som lyssnar eller tittar, man kan gå in på norban.se, och vem tycker du ska gå dit, och när är det värt att lägga in sin bostad där eller registrera sin bostad?

Per: Jag tycker du ska gå dit om du är intresserad av hur intresset ser ut för din bostad. Finns det ett tryck på den här bostadstypen, den här adressen jag har, den här storleken jag har? Det är väl det lägsta kriteriet. Ännu mer spot on är väl en person som börjar fundera på att flytta. Det vill säga, vi vet att vi av olika anledningar kommer flytta inom 6–12 månader. För vi gör affärer dagligen på ett sätt som är extremt smidigt. Man måste nästan uppleva det, och det är att du med väldigt, väldigt lite information och insats får ett intresse som vi sen kan paketera och skapa visningar ifrån och faktiskt göra ett avslut på ett sätt som man kanske inte trodde. Där man inte måste spela det här Hemnet-spelet med perfekta bilder.

Jan: Alltså vi hade, när vi la upp oss, vi ska bara säga kort om huset, jag tror jag la upp en bild som var den gamla bilden när vi själva köpte huset. Och that was enough.

Per: Ja, för köpare idag, spekulanter, är väldigt pålästa om områden, adresser, gator. Det har varit så het marknad så länge att det räcker liksom att börja man se att det är på den här gatan ett hus, det är intressant för oss. Och man har kanske förlorat någon budgivning så man kommer på, vara rätt på. Så jag utmanar er, ingen hade varit gladare än jag om man hade testat.

Jan: Ja, precis. Och att registrera sig, det kostar ingenting och det är ingen sån här förbindelse.

Per: Bra!

Tack och puff för del två

Jan: Per, stort tack! Och jag säger inte på återkomst, för att vi kör typ direkt. Och för dig som lyssnar och tittar, så efter att du har varit inne på norban.se och gjort det där, så kan du lyssna på nästa bonusavsnitt. Och det betyder två minuter från nu, med andra ord.

Per: Ja, exakt! Tack, Per.

Jan: Så, jag hoppas att du gillade den här första delen tillsammans med Per och att du också fick några sådana här tankespjärn, där ett av mina guldkorn var det här, ja men köp det lite större boendet. Tänk lite så här, hur kommer målgruppen se ut på andra sidan när jag väl ska sälja den.

Och sen tycker jag också att det är sjukt intressant det här med förhandsmarknaden, där man liksom, jag har ingen nedsida. Det kostar mig ingenting att lägga upp min bostad hos norban.se och jag kan få höra, finns det ett intresse, och man kan vara mer ombytt till matchen, som Per pratar om. Så testa gärna norban.se, gå in, registrera bostaden. Men man kan också titta om man är på köpsidan, såklart.

Och med det sagt vill jag också ge en liten puff för del två. Om du gillar detta, så kommer du älska del två. För då pratar vi om bostadsmarknaden, vi pratar om bostadspriserna, vart är de på väg? Vad var det som hände 2024? Liksom, så här från frysbox till långsam upptining. Vad har de här olika regeringarnas förändrade regler? Hur kommer de spela roll? Men framför allt min favorit från del två, det är de här Per får svara på, jag tror det är 25 påståenden kring sant eller falskt, eller hiss eller diss, där vi kommer in på: får man tillbaka pengarna på en takrenovering, på en köksrenovering, på en pool? Är läget viktigare än skicket? Och massa annat kul.

Och vet du vad, du kan gå till det avsnittet direkt, för det ligger faktiskt redan ute. Så med det sagt, ett stort tack för att du tittar, lyssnar och följer, och så ses vi i del två.