Jämför din lön med andra | Tjänar du mer eller mindre?
Var befinner du dig på inkomstskalan? Här kan du se hur din lön står sig mot andra i Sverige och RikaTillsammans-communityn.
Även om man inte borde jämföra sig med andra finns det situationer då det kan vara intressant. Inte minst för att se var du befinner dig i det ekonomiska landskapet. Fyll i formuläret nedan för att jämföra din lön med andra i samma ålder, kön och hela befolkningen men även communityn.
En kort varning kring jämförelse med RikaTillsammans-communityn. Tänk på att du jämför dig med de mest ekonomiintresserade i Sverige och att det är en galet skev jämförelse. 🙈
Med en månadslön om 39500 kr tjänar du mer än 54% av alla 42-åringar.
Genomsnittslönen i Sverige 2023 var 39.900 kr och medianlönen var 35.600 kr.
I jämförelse med andra 42-åringar tjänar du mer än 53% av dem!
De gröna staplarna visar hur stor andel av befolkningen i samma ålder som du tjänar mer än.
Datan är baserad på lönespridningen bland alla 18-68 åringar i Sverige från 2023. Det vill säga att för varje ålder har man delat upp lönerna i 100 "fack", dvs. percentiler. Du kan ändra inställningar ovan för att jämföra din lön med hela befolkningen, andra män eller kvinnor i samma ålder. Månadslönerna är omräknade till heltidslöner. Källa till datan är SCB.
I jämförelse med hela befolkningen tjänar du mer än 53% av dem!
De gröna staplarna visar hur stor andel av befolkningen i oavsett ålder som du tjänar mer än.
Grafen ovan visar hur lönerna fördelade sig i Sverige under 2023. Snittlönen var 39.900 kr per månad och medianlönen 35.600 kr. Månadslönerna är uppräknade till heltidslöner. Källa till datan är Medlingsinstitutet.
I jämförelse med RikaTillsammans-communityn tjänar du mer än 53% av dem!
De gröna staplarna visar hur stor andel av RikaTillsammans-commnuntyn som tjänar mindre än dig.
Grafen ovan visar hur lönerna fördelade sig i RikaTillsammans-communityn augusti 2024 baserat på en enkätundersökning med ca 2.200 svarande. Notera att kvaliteten på denna data inte går att jämföra med SCB:s och Medlingsinstitutets data ovan. Det är mest en kul grej och ett bra sätt till både dåligt självförtroende och inspiration till att ta tag i det där med att öka sin lön. 🙈
Hjälp gärna till och förbättra statistiken genom att ange din lön i enkäten. Det är helt anonymt.
Tjänar du mindre än 35.600? Sträva efter att öka din inkomst!
Om jag bara fick ge ett enda ekonomitips så skulle det med stor sannolikhet vara ”sträva efter att öka din inkomst!”. Anledningarna är flera. Vår inkomst bestämmer till stor del vår livskvalitet. Inkomsten avgör vilken standard vi kan ha i vardagen, den avgör hur stor pension vi får, den avgör hur stor ersättningen vi får om vi blir sjuka, den avgör föräldrapenningen när vi får barn. Framförallt avgör den hur mycket vi kan spara och investera.
Många tror att människor som inte sparar och investerar inte är duktiga med pengar. Jag tror det är ett misstag. Jag tror snarare att de flesta som inte sparar snarare inte tjänar tillräckligt. Då är vi tillbaka på att sträva efter att öka sin inkomst.
Tyvärr är det enklaste sättet att öka sin inkomst i Sverige att byta jobb. Därför brukar jag rekommendera att unna sig ibland att söka jobb även när man redan har ett. Det ger ett möjlighetsutrymme, inte minst att ta med sig till nästa lönerevision. Ett annat tips inför lönerevision eller nytt jobb är att använda tjänsten Ratsit:s anonyma Lönekoll (annonslänk) för att se vad dina kollegor har i lön.
Naturligtvis finns det fler sätt att öka sin inkomst, det kan vara allt från att hyra ut saker du äger, sälja saker du inte använder eller till och med försöka tjäna pengar på något som du redan gör och tycker är roligt.
Tjänar du mer än snittsvensken?
Grattis till en förmodligen fin ekonomisk situation. Även om man självklart kan argumentera för:
Ju mer pengar, desto bättre…
Så tror jag att det finns bättre sätt att göra livet rikare. Vår upplevelse är att intjäningen sällan kommer gratis. Höga inkomster kommer ofta med mycket ansvar, förväntningar och inte minst insats med tid och energi. Kanske till och med att man aldrig riktigt kopplar bort jobbet.
Vår upplevelse är att nästa steg sällan handlar om att tjäna ännu mer eller investera ännu bättre, utan snarare att skifta perspektivet. Att titta på vad är det som är viktigt för mig på riktigt? Att ställa sig en av våra favoritfrågor:
Vad har jag tid eller möjlighet att göra nu, som jag inte kommer att ha i framtiden?
Ett tydligt exempel är t.ex. tid med barnen eller tid med sina äldre föräldrar, eller tid för aktiviteter där hälsan spelar roll. Hur frisk 65-åring man än är, gör man inte lika många skidåk som när man var 25 år. Få äldre ångrar att de inte jobbade mer under sin livstid. Tänk om det t.ex. är dags att fundera på att jobba lite mindre? Att fundera på att göra lite mer av det som är viktigt på riktigt för dig. Att kanske använda en del av pengarna för att göra livet rikare. Poängen med att dö rikast på kyrkogården är ganska låg. 😉
Med risk för lite skamlöshet så puffar vi gärna för RikaTillsammans-programmet 2025. Det är ett tillfälle för dig (och din partner/vän/syskon) att stanna upp och just fundera på dessa saker som är viktiga. Det är en kombination av en plan för livet tillsammans med en plan för ekonomin. Rent praktiskt är det något som vi gör under en fredag-söndag i januari/februari 2025 eller digitalt under hela året om man vill ta det i ett lite lugnare tempo.
Om du tycker det låter intressant, gör en intresseanmälan nedan så återkommer vi med mer info ju närmare det lider. 🙂
Självklart förbinder du dig inte till något mer än att du får ett par mejl med info om programmet när det är dags.
Svenskens kapitalinkomster
Det finns även lite rolig statistik kring kapitalinkomster. Under 2020 som är det senaste året jag hittade data för så gällde att:
- 63% av befolkningen hade en kapitalinkomst
- Snittkapitalinkomsten var hela 69.000 kr, men!
- Medianen var bara 1.700 kr(!!)
Precis som vanligt när det gäller pengar är det stor skillnad på snittet som dras upp av några få enskilda rika individer. Medianen är således mycket mer rättvis att jämföra sig med. Då ska man dessutom komma ihåg att ovanstående kapitalinkomst inkluderar bostadsförsäljning.
Serien: vad tjänar svensken? Vad sparar svensken? Hur rik är svensken?
Den här kalkylatorn är baserad på data som vi går genom i avsnitt:
- Vad tjänar svensken?
- 373 – Vad månadssparar svensken?
- 374 – Hur rik är svensken?
Se gärna dessa avsnitt för våra tankar och reflektioner kring siffrorna. Nedan följer några av höjdpunkterna från sociala medier.
372. Vad tjänar svensken? Höjdpunkterna
Till varje avsnitt brukar vi skapa en sammanfattning med höjdpunkterna och våra guldkorn från avsnittet. Du får väldigt gärna följa oss på Instagram, Instagram, TikTok, LinkedIn, Youtube, Twitter och andra sociala medier.
Vi försöker publicera något nästan varje dag mellan de veckovisa avsnitten. 🙂
Gilla gärna inlägget, det hjälper oss att sprida det till fler. Tack än en gång för att du följer oss. 🙏
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
Är det lön med eller utan rörliga ersättningar?
Siffrorna för Sverige är omräknat till heltidslöner. Vågar därmed inte säga något. När det gäller communityns siffror skulle hoppas jag att folk har svarat någon slags snitt som inkluderar rörliga ersättningar. Är ju dock inte supermånga som har sådana.
Lite överraskande att 3% av Sveriges befolkning har en såhär pass hög lön
(ja, jag förstår att datan förmodligen är begränsad. Och det var inte min lön jag slog in, jag testade åt… en kompis.)
Det här är kanske en mer överraskande siffra
Jaja, dessa edge-case. Fixat lite nu. Tack!
Svårt i svansarna på grund av för lite data dock.
Måste väl vara vanligt med olika slags bolagsbonusar t ex? Många storbolag har det iaf.
Här vore intressant att lägga att ta fram en enkel prognos för lönehöjningar på individnivå, som i genomsnitt är högre än kollektivets ökning.
Dels så ökar den genomsnittliga lönen för kollektivet med ca “märket”. Dessutom kommer du som individ bli ett år äldre och röra dig ett år till höger i grafen. Här kommer förstås de yrken där erfarenhet påverkar lönen ha en högre individuell löneutveckling, t ex ingenjör.
Den reala löneökningen för din ålder borde vara ännu enklare att räkna ut, det är lutningen på lönen för din percentil och ditt kön när man går ett år upp i statistiken.
Statistiken för forumet slår kraftigt eftersom det är så litet underlag, men det skulle kunna gå att kurvanpassa en lognormalfördelning för att försöka snygga till och glätta kurvan.
Det beror nog helt på din definition av ”vanligt”. Merparten svenskar lär ha mer eller mindre fasta månadslöner, kanske med lite OB o dyl strösslat på toppen.
Kul med hård data @janbolmeson - jag ska kolla mer när jag gnuggat sömnen ur ögonen.
Inte lätt att vara studerande fattiglapp inte
Volvo, Scania, Ikea, Rusta, Swedish Match är några som jag känner till som har det.
Redan där är det ju en hygglig mängd människor.
Vanligt betyder inte att det skulle vara merparten.
Jag tror också, tyvärr, det är vanligare än man tror. Både jag och min fru har årlig bonus, och vi jobbar för relativt små bolag (i Sverige, stora globalt sett). Tyvärr menar jag på för bonus är dels “osäker” (diverse mål ska uppnås) och dels inte (rätta mig om jag har fel) pensionsgrundande (?).
Hur ska man räkna som egenföretagare? Kör AB med lön och sen årlig utdelning, lägga ihopa Netto från detta och sen jämföra med vad det hade varit brutto lön?
Ta det som är utbetalt som lön så blir det mest rätt.
Den är pensionsgrundande hos min arbetsgivare iaf.
Det jag kan tycka är tråkigt, åtminstone på ett stort bolag är att min insats har noll påverkan på utfallet.
Nej, utdelning är en kapitalinkomst. Det kommer eventuellt en jämförelse för det senare. Ta det som du rapporterar som lön.
Okej, känns som det finns risk att det blir skevt runt 51500 strecket då många, mig inkluderat, optimerar skatten.
Men förstår resonemanget då det annars också blir fler kapitalinkomster att räkna in.
Ja, känns fullt rimligt att det blivit så:
Hur tolkar man intervall i relation till staplarna? Var hamnsr t ex 52500?
Tillägg: Inser att det är 50000-54999 nu… så cirkulera.
Blir spännande att kika på.
Kunde satt hela släkten i pant på att diskussionen skulle hamna i ”definitions” problematik … och mycket riktigt
Sista värdet är fel. Ska vara >155000. Föregående stapel har de som har löner mellan 150-155 tkr.
Väldigt bra sida, @janbolmeson
Visar ju återigen på hur skev vår lilla ankdamm är (även utan att räkna kapitalinkomster). Kring brytpunkten så tjänar man mer än 87% av övriga befolkningen men hamnar typ på 40:e percentilen bland Community-medlemmarna. Skulle man ha det finaste huset på en dålig gata eller det sämsta huset på en riktigt bra gata, I forget.
Kikat lite nu och mina reflektioner är
“Comparison is the thief of joy.”
Spännande, vilken kul funktion! Och som andra påpekat, det illustrerar väl vilket skevt urval man befinner sig i på forumet
Det är ju hela syftet med incitamentsprogram - att dela ut en extra bonus till personal, villkorat med att överenskomna mål uppfylls. Gillar man inte det så kan man ju söka sig någonstans där mål och prestation inte incitamentsätts så tydligt.
Jag har jobbat på fem olika arbetsplatser och haft prestationsbaserade bonusar i olika former på alla. Det flesta har varit kontantbaserade och även pensionsgrundande. Numera har jag en roll där jag omfattas av två olika incitamentsprogram, ett årsbaserat och ett lite mer långsiktigt. Det långsiktiga ger utdelning i form av aktier och är inte pensionsgrundande, men ska ju verkligen ses som grädde på moset.
Man glömmer lätt hur privilegierad man är ibland. Samtidigt har jag pluggat och jobbat hårt för att komma dit.
I mitt fall är det högst oklart vad som krävs för att bonusen ska falla ut och vad som beslutar dess storlek. Samtliga (på min nivå i Sverige) får en “godtycklig” multipel av månadslön årligen. Hittills har den fallit ut samtliga år och varierat mellan 2-3 extra månadslöner.
“Om den lön som din pensionspremie grundar sig på till exempel är månadslön x 12 (eller 12,2, om den inkluderar semesterersättning) så innebär det att övriga rörliga lönedelar som till exempel bonus, övertidsersättning och provision, inte räknas med.”
Min arbetsgivare är, till min kännedom, inte slutna till ett kollektivavtal, utan “följer” bara kollektivavtal, alltså står det dem fritt att betala ut pension för bonus. Jag vågar faktiskt inte svara för hur min arbetsgivare gör
Vidare…
“Enligt Chris pensionsavtal (ITP 1) är kontant utbetald lön efter löneväxlingen pensionsgrundande. Det innebär att vid en löneväxling till en förmån sänks den kontant utbetalda lönen och ersätts med en förmån (i detta fall en extra pensionsförsäkringspremie) som inte är pensionsgrundande enligt ITP 1. Det vill säga endast lönen efter löneväxlingen, 360 000 kr, är pensionsgrundande.”
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2024.4/402073.html
Sjukt eller? Ytterligare en parameter att ha med sig om man löneväxlar… Och varför ska det vara så förbannat krångligt?
Kan det verkligen stämma?
Isåfall tjänar jag mer än 96% i min ålder och 83% oavsett ålder.
Och jag tjänar inte ens bra.
Vad sade din arbetsgivare när du frågade och bad att få hjälp att tolka bonusmodellen?
Det är ju inte helt ovanligt med bonusmål som för individen upplevs som svåra att direkt påverka. Det betyder ju inte att de måste vara “högst oklara”, då har ju arbetsgivaren misslyckats med målstyrningen och därmed förvandlat bonussystemet till en form av julklapp istället. Trevligt men inte alls syftet.
Min arbetsgivare råkar (i Sverige) vara ansluten till Unionen/Teknikavtalet, men avtalet är ju dispositivt och det går utmärkt att sätta bättre villkor. T ex betala tjänstepension för bonus också - vilket de gör.
Jätteintressant!
Hade vatit kul att även få en internationell jämförelse. Jämfört med jordens befolkning är ju alla svenskar långt ut till höger på normalfördelningskurvan.
Just det, den frågan har jag nog glömt ställa… Ska jag vara ärlig vet jag knappt om vår svenska VD vet hur bonusen bestäms för oss svenskar från huvudkontor i Tyskland
Exakt, finns det ett kollektivavtal så kan ju arbetsgivaren alltid trumfa, men om det saknas är det rätt mycket som dessvärre hänger löst i luften. Med citatet ville jag mest tydliggöra att bonus absolut inte behöver ingå i beloppet som används för att bestämma pensionsavsättningarna.
Hade för länge sen en intressant lönediskussion med en utländsk chef som jag kom mindre bra överens med. Jag hade bett om en ordentlig löneökning.
Han kommenterade krasst och lite syrligt att ”greed is one of the seven deadly sins, if I raise you to that point the rest of the team may question it”.
Jag bet mig först i tungan men tänkte sen ”skitsamma” och svarade ”envy is also a deadly sin”.
Jag fick ingen bra höjning den gången.
Det mesta intressanta exemplet som jag har är när hela företaget hade bonusmål kring Net Working Capital.
Förståelsen kring vad det bonusmålet innebar i praktiken var lågt oavsett hur många gånger som vi förklarade termen.
Nu vill jag inte låta kritisk (eller om det var bonus hos Samhall), men då kanske kommunikation, kanalerna eller målen de facto var “obegripliga”
Operatörer som gick in i bruket direkt efter högstadiet eller gymnasiet (yngre). Som stått större delen av sitt liv och kört sin maskin. Förklara gärna hur man kan förklara NWC till dem och hur de ska påverka det.
Alla mål är ju inte nedbrytbara på individnivå utan en form av mått på framgång för laget eller bolaget. Man kanske inte kan få alla att bli superexalterade över den bokföringstekniska definitionen på rörelsekapital, men man kan förklara vad som krävs för att vara framgångsrik i balansen mellan leveransprecision och lageromsättning.
Mitt kortsiktiga incitamentsprogram för i år kretsar t ex kring följande fyra hörnstenar. Jag jobbar varken med försäljning, lagerstyrning eller miljöfrågor men tycker ändå att målen är rimliga för en global organisation.
1- Profit (justerad icke-organisk EBITA)
2- Growth (organisk försäljningstillväxt)
3- Working capital (DIO)
4- Sustainability (definierade CO2-reduktioner scope 1 & 2)
samt ett tröskelvärde på EBITA som måste uppnås för att någon bonus ska falla ut alls.
Fixa det där bara så är jag nöjd med resten.
Rörlig lön motsvarar ungefär 50% av min totala årskompensation.
Kortsiktigt (årligt) program där 80% är finansiella mål, hälften globalt och hälften lokalt, och resterande 20% är kopplad specifikt till min roll.
Långsiktigt (tre år) aktieprogram med villkorad tilldelning baserat på koncernens tillväxt i share price. Ingendera genererar pensionsavsättningar.
Intressant med lönestatistik från forumets medlemmar!
Tänk på att en del av oss bor utomlands och därmed ofta har betydligt högre löner men också högre utgifter. Jag betalar t ex knappt 5000 kr i månaden för sjukförsäkring och en dagisplats kostar runt 25000 kr per månad och barn.
Switzerland is a hell of a drug.
(Jag har levt som fattig i Schweiz. Det går rätt bra så länge man inte har barn och så länge någon annan betalar hyran. Så var det i mitt fall. Eller, ok, jag hade barn, men de fick stanna i ett annat land medan jag bodde i Schweiz.)
Wow, det hade jag ingen aning.
Många som har ena föräldern hemma?
Gifta kvinnor jobbar sällan heltid i Schweiz. Det är väldigt vanligt med deltidsarbetande kvinnor. Det är väl så även i Tyskland, men jag tror att det än mer så i Schweiz p.g.a. höga löner och dyra förskolor.
Det är jättemärkligt för en svensk. Jag har även bott i Mellanöstern och där var det självklart för gifta medelklasskvinnor att arbeta heltid, men i Schweiz är det ovanligt. Och så har man automatvapen i hallen (ok, bara i vissa kantoner).
Kan lägga till att det är likadant i Storbritanien. Åtminstone i London. Vårt närmsta dagis låg också på 25 000 kr per barn när de var små. Hade man två barn fick man 5 % rabatt. Så vi talar om nära 50k som skulle ut i bara dagisavgifter. Inte så underligt att det skapat en hemmafrumiljö. Därpå kanske man har 25k i hyra för en liten trea.
Borde det inte vara möjligt att kunna tjäna feta pengar på det?
Vad är det för personaltäthet? Om man tex har en personaltäthet på 1 dagisfröken per 6 barn, så blir det 150 kkr/mån. Inser att det tillkommer skatter på löner, samt lokalkostnader osv, men ändå.
När jag bodde i Schweiz runt 2012 var lagstadgad minimilön runt 32000 SEK eller så. Antar att det är mycket högre nu. De enda som tjänade mindre än så var doktorander, vilka fick tjäna under minimilön. (Och jag tjänade en tredjedel av vad doktoranderna tjänade, fast jag min hyra betald, som sagt ovan.)
Men det är dyrt att anställa folk.
Ok, i så fall kanske företaget som äger dagiset kan göra stor vinst? Såvida privata dagis tillåts i Schweiz.
Kul grej! Kan denna utklassa lönestatistik från facket månntro?
Använda till nästa års lönerevision?
OT: Ni som har bonusar, rörliga lönedelar eller andra skäl till att lönen varierar mkt, tar inte ni årslönen delat på 12 och säger att ni tjänar ca X i månaden
?
Jobbigt om ni får frågan eller ska lägga in snittlön i undersökningen och skriva en uppsats om hur komplicerad lön ni har.
Jag säger min grundlön utan rörliga/incitament. Der är den garanterade lönen och den som jag planerar mitt liv efter. Allt annat är just bonus och går in på sparkontot.
Lever man ett liv som kräver att man får bonus så lever man över sina tillgångar och bör tänka om.
Bara nyfiken, men hur ser du på forskningen som säger att bonus inte fungerar som ett incitament eller styrningsmodell? Då tänker jag på yrken/roller där det monetära utfallet är svårt att mäta eller koppla till sin egen prestation, så inte t.ex. sälj.
För jag upplever att bonus och bonusmodeller är mer av en kultur, det förväntas att det ska finnas (mer pengar är alltid bättre än mindre pengar), men har egentligen ingen positiv effekt för företaget. Varför är bonusmodeller extremt vanliga inom finans men sällsynta inom andra branscher? Har de upptäckt något som andra branscher inte ser? För mig indikerar detta starkt att bonussystem är mer en kultur än något som faktiskt fungerar.
Nu vet jag inte exakt vilken forskning du refererar till, men det finns säker mängder av studier på ämnet.
Jag tror säkert att många, för att inte säga de flesta, organisationer är riktigt dåliga på att få bra och önskad effekt på incitamentsprogram. De flesta lyckas nog inte konvertera dem till något annat än just en julklappsliknande historia.
För egen del uppskattar jag att känna en viss stake i bolagets framgång, att vi har tydliga mål som kopplas till något i lönekuvertet om vi levererar bra. Jag har dessutom både lång- och kortsiktiga mål så det känns aldrig som någon kvartalshets eller att strategin får ge vika för snabba kompromisser. Men då jobbar jag relativt högt upp i min organisation, förstår alla mål och kan påverka dem en del även om det absolut inte jag som självmant skapar framgången.
Det är absolut en del av kulturen där jag jobbar, och kultur är viktigt.
Precis…jag himlar ganska mycket med ögonen när jag hör svenska vänner klaga på vad dyrt det är att ha barn. I London är det inte ovanligt att ena föräldern stannar hemma, för det blir billigare än att ha barnen på dagis.
Aha, jag tjänar över medianen på forumet, kul! Då borde det vara fritt fram för mig att fortsätta undra “hur fn har folk råd”
Såvitt jag vet så säger väl forskningen att inre faktorer kan höja motivationen, men yttre faktorer, t ex bonusar, bara eg kan sänka motivation om de saknas (eller kanske är undermåliga).
Den typen av yttre faktorer brukar inte heller rekommenderas av forskningen.
Jag jobbar som personlig assistent och jag älskar mitt jobb! Men hamnar såklart långt ner i lönestatistiken i det här forumet. Det är ju lite synd att forumet inte lyckats locka fler som mig, som jobbar i vården och egentligen kanske är i störst behov av att investera en del av sina pengar för att få en tryggare framtid!
Jag ifrågasätter mig själv ibland när det gäller mitt yrkesval just lönemässigt.
Men kommer alltid fram till att det är rätt val för mig för det ger mig mycket värde utöver pengar.
Eftersom jag med den här lönestatistiken antar att det inte är så många personliga assistenter eller undersköterskor här i forumet vill jag bara påminna om att vi är ändå väldigt många som har rörliga ersättningar i form av obekväm arbetstid och rullande scheman gör att det varierar!
Jag är väktare & undersköterska. Har maxat möjligheterna till högre lön. Vi verkar blir fler och fler som hittar hit. Speciellt eftersom kunskapen på forumet ger en sådan bredd, att många kan relatera, oavsett titel.
Kul att höra och hoppas fler hittar hit såklart! Menade bara att vi nog inte är så många om man tittar på lönestatistiken här
Jag tjänar efter skatt 3x så mycket som min bror. Vi båda jobbar heltid. Kroppsligt sliter han mer än jag men jag har i mitt yrke ett större formellt ansvar och jag har en längre utbildning med lite studielån.
Är det rättvist? Själv tycker jag inte det.
Att sedan en del kan göra bort sig på jobbet och hamna på en speciell kyrkogård med bibehållen lön i ett antal år är för mig mycket märkligt.
Vad är rättvisa i livet?
En del råkar vara på fel plats vid fel tillfälle, råkar ut för en olycka, blir smittade av någon sjukdom, råkar på fel personer, svarar på en jobbannons som inte visar sig vara så bra, etc. Eller bara föds med gener som ger det ena eller det andra.
Andra är på rätt plats vid rätt tillfälle, träffar rätt människor, möter rätt partner, snubblar över en guldfyndighet, köper en aktie som rusar, gör ett val vid ett tillfälle som råkar vara rätt, etc.
Tur, otur, karma, slumpen, någon högre makt? Livet är inte alltid rättvist men som en del människor påstår kan man kanske i viss mån påverka sin egen tur? Alla har ju trots allt någon form av val att göra i alla situationer.
Vissa saker t.ex lönesättning styr vi människor över och då kanske vi på de saker som vi människor trots allt styr över kan sträva efter lite rättvisa.
Sen vad rättvisa är går ju att diskutera.
I lönestatestiken vore det intressant att se hur många tjänar exakt 51 275:- per månad (brytpunkten för statlig inkomstsskatt)
Jag kör 51208kr för efter det blir pensionspengarna bara skatt. Men tycker frågan isig skulle vara intressant att se siffror på.
jag följer bara min redovinsingskonsults råd. Att det blev denna hade med pensionspengarna att göra men jag komemr inte ihåg excakt. kasnke skrev jag ner fel och det blivit några tior extra i månaden. Jag får nya instruktioner inför nyår pga uppräkningen.
Men om de vill samla in inkomstuppgifter bör ett val vara just brytpunketen, kasnke ange vad man fakturerar per år. För mig är det stabilt då jag har en kund där ajg jobbar som alla andra.
How Rich Am I? · Giving What We Can?
Löner sätts efter utbud och efterfrågan, vilket innebär att saker som få kan göra men många vill ha ger en högre lön än saker som många kan göra men få (relativt) vill ha. Dock med många undantag på grund av en ineffektiv marknad (t.ex. arbetsgivare med monopolställning).
Visst kan vi ändra detta och mer aktivt gå in och styra löner mot något mer rättvisst (vad nu rättvisst innebär), men som all form av priskontroll så kommer det skapa nya problem.
Jag tjänar uppenbarligen mycket bra, mer än 90% av befolkningen, men som ensamstående med fyra barn har jag nog lägre inkomst per person än familjen medelsvensson. Ska vi gå på restaurang eller åka på semester med familjen betalar jag ensam för fem personer och jag har ingen att dela boendekostnader och annat med.
För löneförhandling kan jämföraren såklart vara relevant, men kanske inte så mycket för ekonomisk situation eller huruvida folk borde ha råd att betala för tilläggstjänster. Det går absolut ingen nöd på mig. Jag sparar ganska mycket, men det är på grund av att jag har valt bort bil, har låg konsumtion etc. Inte på grund av att jag skulle ha större finansiella muskler än andra.