Värdet med rådgivning är att outsourca sin ekonomiska oro
Enkät med 2 228 australier (Fidelity, 2019)
Vad köper du egentligen när du betalar för finansiell rådgivning? Fondbolaget Fidelity ställde frågan till 2 228 australier i november 2019, i rapporten The Value of Advice. Svaret var inte det branschen brukar sälja in: konkurrenskraftig avkastning hamnade långt ner på listan över vad kunderna värderar.
Rapporten sätter också fingret på hur ojämnt vi behandlar ekonomisk oro jämfört med annan ohälsa. Bara 24,9 % hade någonsin sökt en finansiell rådgivare för sitt välmående, samtidigt som 77,3 % gått till läkare och 35,0 % till psykolog. Oron finns där, men få söker hjälp för just den.
En sak att uppmärksamma innan du läser vidare: det här är en branschfinansierad enkät vars uttalade syfte är att hjälpa rådgivare att sälja sina tjänster. Svaren är självrapporterade och insamlade vid ett enda tillfälle. Siffrorna beskriver alltså hur människor känner kring rådgivning, inte vad rådgivning bevisligen gör med deras ekonomi.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Förståelse slår avkastning
Rådgivna australier rankade förståelse för sin situation (48,5 %) och förtroende (44,8 %) högre än konkurrenskraftig avkastning (22,2 %). Det vi köper av en rådgivare är alltså ofta trygghet, inte procent. Läs mer.
Miljonärer oroar sig också
38,6 % av dem med minst 1 miljon australiska dollar i investerbara tillgångar oroar sig för pengar minst en gång i månaden. Ett större saldo köper inte automatiskt känslan av kontroll. Läs mer.
Få söker hjälp för pengaoro
Bara 24,9 % har någonsin sökt en finansiell rådgivare för sitt välmående, mot 77,3 % som gått till läkare. Ekonomisk oro behandlas sällan som den hälsofråga den är: 52,8 % säger att pengaproblem påverkat deras psykiska hälsa. Läs mer.
88,5 % upplever mer sinnesro
88,5 % av de rådgivna upplever större sinnesro och 86,2 % större kontroll över sin ekonomi. Siffrorna är självrapporterade och kommer från en branschfinansierad enkät, så de visar upplevelse, inte bevisad effekt. Läs mer.
Gapet bevisar inte orsaken
Rådgivna oroar sig mindre än icke-rådgivna, 56,1 % mot 71,5 %, ett gap på 15,4 procentenheter. Skillnaden beror troligen på vilka som söker rådgivning, inte på rådgivningen i sig. Läs mer.
Struktur köper lugnet billigare
En buffert, fyra-hinkar-strukturen och en enkel global indexportfölj ger känslan av kontroll till en bråkdel av priset för löpande rådgivning. Behöver du ändå mänsklig hjälp, välj betald oberoende rådgivning framför gratis säljrådgivning. Läs mer.
"88,5% upplever större sinnesfrid med ekonomisk rådgivning"
"40% kan klara 6+ månader utan inkomst med rådgivning vs 21%"
Vi köper bort oron, inte avkastningen
När de rådgivna fick ranka vad de värderar hos sin rådgivare kom ”förståelse för mig och min situation” högst: 48,5 % hade den i sin topp-3, följt av förtroende med 44,8 %. Konkurrenskraftig avkastning hamnade långt ner, på 22,2 %. Det vi i praktiken betalar för är alltså att bli förstådda och att kunna lita på någon, inte procent.
Samma mönster syns i prisfrågan. 71,3 % av de rådgivna anser att rådgivningen gett mer värde än den kostat. Men det är en upplevelse, inte ett uträknat netto efter avgifter; ingen i undersökningen har räknat på vad tryggheten faktiskt kostade.
Pengaoro finns även när saldot ser bra ut
65,7 % av de tillfrågade oroade sig för pengar minst en gång i månaden och 23,5 % gjorde det dagligen. Oron är inte förbehållen dem med tunn plånbok: 38,6 % av dem med minst 1 miljon australiska dollar i investerbara tillgångar oroade sig också minst månadsvis. Mer pengar dämpar mycket, men köper inte automatiskt känslan av kontroll.
Oron är dessutom en hälsofråga. 52,8 % uppgav att ekonomiska problem har påverkat deras psykiska hälsa, 37,4 % deras fysiska hälsa och 48,0 % hur de kommer överens med familj och vänner.
Rådgivna mår bättre i enkäten, men orsaken är oklar
Bland de rådgivna rapporterade 88,5 % större sinnesro och 86,2 % större kontroll över sin ekonomi. Rådgivna oroade sig också mer sällan: 56,1 % minst månadsvis mot 71,5 % bland dem som aldrig fått rådgivning, ett gap på 15,4 procentenheter.
Här krävs försiktighet. Rapporten är ett tvärsnitt utan kontrollgrupp, och de som anlitar rådgivare har ofta mer pengar och bättre ordning på ekonomin från början. Oberoende forskning (RAND 2010) pekar på att just självselektionen förklarar en stor del av skillnaden: de tryggare söker rådgivning, snarare än att rådgivningen gör dem trygga. Lägg till att avsändaren är ett fondbolag med intresse av att rådgivning framstår som värdefull, så blir slutsatsen att gapet är en intressant observation, inte ett bevis.
Svensk trygghet börjar med struktur
Siffrorna gäller Australien 2019 och kan inte översättas rakt av till svenska sparare. Superannuation-systemet och den australiska rådgivarmarknaden saknar svenska motsvarigheter, och i Sverige är ”gratis” rådgivning ofta provisionsdriven försäljning, något Finansinspektionen har flaggat år efter år. Den trygghet de rådgivna i undersökningen beskriver riskerar här att köpas till ett avgiftspris som äter upp en stor del av värdet.
Det vanligaste skälet att aldrig söka rådgivning var för övrigt ”har inte råd” (37,0 %). Det är goda nyheter, för känslan av kontroll går oftast att bygga billigt själv: en buffert, fyra-hinkar-strukturen, ett automatiskt månadssparande och en enkel global indexportfölj. Behöver du ändå mänsklig hjälp, välj betald oberoende rådgivning framför gratis säljrådgivning.
Få guldkornen direkt i din inkorg
Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.
Läs vidare
- Finansiell rådgivning minskar ekonomisk stress (och sparar tid) – närliggande studie om rådgivning och ekonomisk stress
- Värdet med en finansiell rådgivare är upp till ca 3 % per år – branschens egen värdering av rådgivningens bidrag
- Rådgivning ger 2 % högre årlig avkastning – ytterligare en studie ur rådgivarperspektivet
- Fyra-hinkar-modellen – strukturen som ger kontrollkänslan utan rådgivare
